BARNPLANTABLADET. Malin Wass Marie Curie stipendiat i Australien. Berättande och läsförståelse hos ungdomar med CI och hörapparat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNPLANTABLADET. Malin Wass Marie Curie stipendiat i Australien. Berättande och läsförståelse hos ungdomar med CI och hörapparat"

Transkript

1 BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Framgångsrik inkludering ett resultat av samverkan Barnplantornas sommarläger världens bästa sommarjobb Berättande och läsförståelse hos ungdomar med CI och hörapparat Malin Wass Marie Curie stipendiat i Australien september 2011 ISSN

2 Innehåll september 2011 Styrelsen Ordföranden har ordet Rapport från barn CI symposium i Aten (ESPCI) Rapport från ESPCI 2011 i Aten medicinska aspekter Barnplantornas sommarläger världens bästa sommarjobb Amanda blev plötsligt döv Tvärvetenskapligt nätverk för forskare fyller tio år Vi vann en resa till Innsbruck och MedEls fabrik Malin Wass blir Marie Curie stipendiat i Australien Claras och vår resa med AVT (Auditory Verbal Therapy) Barnplantornas kurs i Auditory Verbal Therapy, Halmstad Berättande och läsförståelse hos barn och ungdomar med CI och HA Kortnyheter EURO-CIU möte i Innsbruck Framgångsrik inkludering ett resultat av samverkan Pedagogiskt kafé Härnösand Learning language is about quality and quantity of input senaste nytt! Tvärvetenskapligt nätverk för forskare fyller tio år Professorerna Björn Lyxell (Linköping) och Birgitta Sahlén (Lund) tog 2001 initiativet till bildandet av ett nät verk av forskare. Idag leds nätverket av professor Claes Möller. Forskningen rör barn med hörselskador (CI, hörapparater). Barnplantorna har spelat stor roll under åren för forskarnätverkets datainsamlingar. Läs mer på sidan 22. Ensuring a Hearing Future MED-ELs elektrodledare: Konstruerad för att bevara befintlig hörsel. - Den mjukaste och mest flexibla elektroden på marknaden. - Idealisk för implantation via runda fönstret. Möllerström Medical AB Slagthuset, Malmö MAESTRO System för Cohleaimplantat - Placeras utmed cochleans yttervägg för att bevara de neurala strukturerna. - Finns i flera olika längder och varianter för olika anatomiska behov. EAS System för Hörselimplantat Nu godkänt för barn! medel.com VIBRANT SOUNDBRIDGE System för Mellanöreimplantat Medlem i Barnplantorna I egenskap av medlem, stödmedlem eller prenumerant erhåller du Barnplantabladet tre gånger om året. Medlemsavgift för år 2011 är 250 kronor (inkluderar hela familjen). Stödmedlemsavgiften är 50 kronor. Inbetalning sker till Barnplantornas postgiro: Är du förälder till barn med CI, hörapparat eller Baha märk talongen förälder. Är du stödmedlem märk talongen stödmedlem. Glöm inte att i båda fallen uppge både namn och adress. Du kan även registrera dig som medlem eller stödmedlem via Barnplantornas hemsida Annonspriser, exempel: 1/4-sida: : 1/2-sida: : 1/1-sida: : Mittuppslag: : 2 stycken 1/1-sidor : Fler annonsstorlekar finns, kontakta Barnplantorna för mer information! (Barnplantorna är inte momspliktiga.) Utgivningsplan december 2011, maj 2012, september 2012 Manusstopp: 10 november 2011, 1 april 2012, 15 augusti 2012 Barnplantabladets redaktion Ansvarig utgivare: Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram ordforande@barnplantorna.se Redaktör: Ann-Charlotte Gyllenram Grafisk produktion, layout och original: Xtrovert Media Jens Enström, Bengt E Karlsson info@xtrovertmedia.se Tryck: Billes Tryckeri AB Omslagsfoto: Madeleine Gyllenram ISSN SEr1.0 Besök gärna Barnplantornas hemsida: 3

3 Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Vaktmansgatan 13 A Västra Frölunda. Telefon: +46(0) Fax: +46(0) E-post: info@barnplantorna.se Postgiro: Organisationsnummer: Medlemsavgift 2011: se sidan 3 Styrelse Ordförande Ann-Charlotte Gyllenram telefon: , fax: ordforande@barnplantorna.se barnplantor.gyllenram@swipnet.se Vice ordförande/ekonomiansvarig Christina Ryberg ryberg.barnplantor@telia.com Magnus Lindahl magnus.lindahl@gmail.com Viktoria Fredriksson viktoria@ingers-dack.se Lotta Waller lotta.waller@ramboll.se Helene Lundahl helene.lundahl@hjerta.se Adam och Helena Högstedt helena.hogstedt@gmail.com Charlotte Enjin charlotte@enjin.se Foto: Karim Hatoum Ledamot Simon Oud simon.oud@hotmail.com Ledamot Ola Rosling ola.rosling@gmail.com Sekreterare Louise Wermé louisewerme@hotmail.com Suppleant Birgitta Skog *Ordförandena i de regionala organisationerna är ledamöter i riksorganisationen i egenskap av distriktsrepresentanter. Regionala organisationer Barnplantorna Öst *Ola Rosling ola.rosling@gmail.com Per Wassgren per@sharpwoodhill.com Helena Engman helena1234@live.se Gudrun Hellström gudrunhellstrom@hotmail.com Patrick Kampmann patrick@volontaire.se Mia Kerstis mia.kerstis@telia.com Barnplantorna Väst *Simon Oud simon.oud@hotmail.com Bo Sundestrand bo.sundestrand@glocalnet.net Louise Wermé louisewerme@hotmail.com Christoph Oesterreich gtbrg41@hotmail.com Barnplantorna Sydost *Tove Johansson raamalakent@hotmail.com Carola Nilsson carola@bwm.se Jonas Pettersson jop@jga.se Linda Nilsson linda.nilsson@personal.tingsryd.se Magnus Ivarsson ivarsson-magnus@bredband.net Barnplantorna Syd *Johanna Stadmark johannastadmark@yahoo.se Åsa Holmgren holmgrens05@hotmail.com Ingegerd Kadhim ingegerd.kadhim@live.se Thomas och Maria Jeppson spektrum.simrishamn@telia.com Barnplantorna Norr *Lars Eriksson lars.e.eriksson@metso.com Ulf Lindahl ulf.lindahl@kramnet.se Anders Engström ae67@bredband.net Helena Hildebrandsson helena.hildebrandsson@bredband.net Gunlög Sennström Granquist tottijs@hotmail.com Barnplantorna Linköping *Frida Rosén rutfrida@telia.com Jens Rosén Rebecka Karlström karlstromrebecka@hotmail.com Eleonore Petersson eleonore.pettersson@sorman.com Ulf Åberg family.aberg@gmail.com Barnplantorna Jämtland/Härjedalen Ulrika Persson ulli@lillsjon.net Ylva Eriksson ylva.erikson@gmail.com ORDFÖRANDEN HAR ORDET Familjekursen på Sundsgården 2011 Föräldrars engagemang och kunskapstörst i topp! Så var det åter dags för Barnplantornas kombinerade familjeläger med kurs för de vuxna och en mängd roliga aktiviteter för barn i olika åldrar. Det är Barnplantornas åttonde läger som går av stapeln så visst har vi en viss rutin på detta, som vi erövrat genom åren. Familjelägret var fulltecknat som vanligt, vilket betyder att 45 entusiastiska familjer mer eller mindre intog Sundsgården söndagen den 31 juli för en veckas lägerverksamhet. Familjelägret speglar en kommunikationsresa över tid Det är alltid intressant att se tillbaka. Första lägret var Då kom det familjer med skolbarn. Familjer som var bland de första familjerna i Sverige som valt CI för sina barn. Osäkerheten var stor om vad detta skulle innebära för barnen. Det fanns inte mycket kunskap eller erfarenheter. Barnen hade huvudsakligen en teckenkommunikation med varandra. Attityderna mot CI skrämde oss alla. Genom åren på familjelägret har vi sett det som speglar den verklighet vi lever under; nämligen barnen har blivit yngre och yngre; fler och fler barn har bilaterala CI. Barnen har utvecklat talat språk. I år blev jag tilltalad av barn på skånska, göteborgska, gotländska, stockholmska, norrländska etc. Vid årets läger kan vi konstatera: Föräldrar har mycket kunskap och vill ha ännu mer uppdaterad kunskap för att fatta kloka beslut avseende sina barn Nästintill alla barn har bilaterala CI eller CI + hörapparat Föräldrar till hörapparatbarn söker sig till familjekursen och ställer sig själva frågan varför föräldrar till barn med CI är så starka Barnen har huvudsakligen en talad kommunikation Föräldrar är väl införstådda med vilken förskole/skolform som är bäst just för deras barn Det kan vara tufft att se och jämföra med andra barn Trots alla olikheter har föräldrar en fantastisk nytta av att under lägerveckan prata med varandra. Många har kommit olika långt i sin individuella resa med sitt barn. Föräldrar stöttar varandra. För att ständigt försöka göra optimala kursprogram för föräldrarna lyssnar v i in dvs kursutvärderingen som föräldrar fyller i spelar stor roll hur nästa familjekurs utformas. Det gäller att vara lyhörd. 4 5

4 Måndag: Hörselskadad, men ingenting är omöjligt! Vad passar väl bättre första kursdagen än att erbjuda en föreläsning med Johan Hammarström, välkänd genom sin World Flight for Hearing. Johan, som själv är hörselskadad berättade med inlevelse hur hans uppväxt varit som hörselskadad. Våndor och frustration men också en kämpaglöd som ledde fram till en vilja att hjälpa andra hörselskadade barn. Johan bildade Skolstöd AB, som erbjuder: Utbildning Coachning av skolpersonal Mentorinspiration till barnet Inspiration i skolklass och skola Leverans och installation av hörselteknik Leverans och installation av akustikanpassningar Enligt tradition deltar även alla barn CI-läkarna och berättar om respektive CI-verksamheter. I år fanns därmed på plats Jan Grenner (Lund), Radi Jönsson (Göteborg), Leif Hergils (Linköping), Eva Karltorp (Stockholm) samt Konrad Konradsson (Uppsala). Leverantörer av cochleaimplantat och hörselteknik deltog. Tisdag: Barns lärande som hörselskadad Efter Johan Hammarströms flygande (!) start på kursen och en lyckad grillkväll med brännboll för att familjerna skulle lära känna varandra (fast en del familjer deltagit tom fyra och fem gånger förut) var det naturligt att knyta an till psykologiska aspekter på att växa upp med en hörselskada. Ofta brukar de internationella föreläsarna ha högst betyg på kursutvärderingar. Nåväl de föreläser över hela världen och har stor vana vid performance, men vid detta läger erbjöd vi en överraskning. Jan Andersén, psykolog i Västra Götaland fick lika högt betyg som t.ex. Amy Robbins och Carole Flexer vid den efterföljande kursutvärderingen. Eller som en förälder skrev på kursutvärderingen efteråt; Mitt i prick, huvudet på spiken. Ett stort antal föräldrar flockades runt Jan Andersén efteråt och sa att han så klockrent beskrivit deras och barnets situation. Jan pratade om barns lärande som hörselskadad och hur viktigt det är att hela omgivningen förstår detta, nämligen att alla sinnen samspelar men hörseln är bärande. Föräldrar fick veta att brist på språklig stimulans leder till: sämre ordförråd sämre grund för matematisk förståelse sämre grund för förståelse av tid Med djup inlevelse och många exempel som illustrerade och tydliggjorde budskapet beskrev Jan både vad föräldrar kan göra för att stödja barnets lärande, men också hur det är för barnet. Han talade om tankar hos barnet och omgivningens reaktioner. Hur hanterar föräldrar och omgivningen allt det här. Komplext, ja men med den stora kunskap som Jan Andersén har av att ha jobbat med hörselskadade barn i flera decennier så gavs föräldrar en rad tips som gjorde att de kände sig stärkta i föräldrarollen. Tack Jan för att du stannade stora delar av veckan och samtalade med föräldrarna. Onsdag: Vad säger forskningen som är viktigt för oss föräldrar Leo De Raeve, psykolog från Belgien beskrev situationen i Belgien för döva barn. En situation som på många sätt påminner om svenska förhållanden. Belgien var det första land i Europa att införa hörselscreening, vilket har forcerat fram en gigantisk förändring i dövpopulationen. Idag går en majoritet av döva barn (nästintill alla har CI) inkluderade med hörande barn. Statistiken visade att 70 procent av barn (med CI) går inkluderade. Liksom Barnplantorna ofta poängterar så påpekade Leo De Raeve att alla skolformer måste anpassa sig till att ta emot och ge dessa barn adekvat stöd i förskola och skola. Idag hör döva barn, hörselskadade barn erhåller hörapparater redan vid ett par månaders ålder. Hur möter förskola, skola, habiliteringen och myndigheter detta? Some parents have to high expectations but some professionals have to low. Jag förstår att föräldrarna är frustrerade eftersom vi i Barnplantorna sannerligen har försökt att hamra ut detta budskap under åratal Som en råd tråd under dagens föreläsningar lyste orden kommunikation, kognition och läsförmåga. Tina Ibertsson knöt an till Leo De Raeves anförande genom att berätta om sin forskning om hur tonåringar med CI kommunicerar samt är aktiva kommunikatörer och visst finner de strategier för att kompensera för det som de inte uppfattar. De ställer fler frågor i samtalet än hörande barn gör. Malin Wass forskar på barn med CI och kognition. Även här finner barn med CI strategier för att kompensera för bristande fonologisk förmåga. De stavar bättre än hörande barn. Barnplantorna rapporterar kontinuerligt om olika högintressanta forskningsprojekt om barn med CI såväl som barn med andra typer av hörapparater. Forskningsresultat som kommer att komma alla barn till godo som har någon form av hörselnedsättning. Förhoppningsvis kommer detta att utveckla pedagogiska metoder i skolan. Som vanligt var det otroligt populärt att Birgitta Sahlén (professor, logopediska Institutionen Lund) kom tillsammans med sina kollegor och testade barns färdigheter. De är väl kända för familjerna och många av barnen ingår redan i olika forskningsprojekt hos nämnda forskare. De var en strid ström av entusiastiska barn och föräldrar hos dem under hela dagen! Workshop med Amy Robbins Mycket uppskattat under veckan var de mindre workshop med Amy Robbins som föräldrarna under ett par dagar kunde anteckna sig för. Workshop som riktade sig till dels föräldrar till förskolebarn men också skolbarn. Hur lyfter vi fram det enskilda barnets styrkor och utvecklar dem samt ser svagheterna och arbetar med dem? Vilka strategier ska vi använda? Många upptäckte att det kan vara både frustrerande och utvecklande att ingå i samtalsgrupper med andra föräldrar, men ändå så positivt! Amy Robbins har varit på Barnplantornas sommarläger förut (2003) liksom Carole Flexer. Hon höll också ett uppskattat anförande om att arbeta med tvåspråkiga familjer (två orala språk). Ämnet är högaktuellt när det nu mer och mer utkristalliserar sig att barn med CI lär sig både svenska, engelska, spanska etc. i tal och skrift. Borta är tankarna från 1990-talet att Nej, ditt barn kommer nog aldrig att kunna lära sig engelska. En ökande population barn med annat hemspråk än svenska erhåller nu CI. Vilket stöd får de barnen? Torsdag: Vi hör med hjärnan! Åter igen fanns Carole Flexer på plats och det tål att upprepas ett antal gånger dvs Vi hör med hjärnan. Många föräldrar som har hört Carole Flexer förut valde därför att återigen lyssna på hennes budskap om att barnen måste erbjudas goda hörselförhållanden för att de ska kunna lära sig att lyssna. Carole Flexer underströk verkligen hur viktigt det är för barnen med klassrumssystem (mikrofoner). Därför kändes det skönt att både Comfort Audio och GN Resound hörsammat vår inbjudan och var på plats under veckan och demonstrerade sina produkter och lät barnen testa. Elina Mäki-Torkko, överläkare från Linköping presenterade hur komplext det är att finna genetiska orsaker till hörselned- 6 7

5 COMFORT DIGISYSTEM För små barn med stora möjligheter Medicinskt ansvariga läkare vid de fem barn CI-teamen från vänster Konrad Konradsson (Uppsala), Eva Karltorp (Stockholm), Leif Hergils (Linköping), Radi Jönsson (Göteborg) samt Jan Grenner (Lund). sättning. Etiologisk hörselnedsättning hos barn visar att femtio procent har genetiska orsaker och femtio procent har icke-genetiska orsaker (cytomegalovirus, herpes, rubella, meningit, prematuritet, skalltrauma etc). Det finns över 400 syndrom som har hörselnedsättning som ett kännetecken. Claes Möller, professor från Örebro belyste Ushers syndrom. Föräldrarna fick veta att det är viktigt med diagnos, för att finna rätt orsak, lära av andras erfarenheter, bestämma prognos samt kunna ge rätt habilitering. Dessutom har barn och föräldrar lättare att klara av problem om man vet orsaken. Många föräldrar var under veckan ytterst tacksamma att ett flertal föreläsare stannade under flera dagar. Det gav dem unika möjligheter till en pratstund på tu man hand. Fredag: Från skolfrågor i tiden till teknik och akustik Vilken avslutning att så att säga knyta ihop säcken till ett väl genomtänkt program när Ursula Willstedt-Svensson, logoped från Lund och hedersmedlem i Barnplantorna inledde fredagens föreläsning inför fortsatt entusiastiska föräldrar! Föräldrar behöver mycket kunskap om skolan idag för att på bästa sätt verkar för sitt barn. Skolan behöver se föräldern som en samverkande part. Barn med hörselnedsättning (CI, olika hörapparater) kommer att gå i olika skolformer, men behöver stöd att utveckla just sina specifika förmågor. Elisabeth Erixon och Marcus Heed från Hörselproffsen i Falkenberg beskrev hur olika hörselnedsättningar uppfattas och vilka problem det innebär i olika ljudmiljöer samt hur olika hörselhjälpmedel kan hjälpa den enskilda individen. Det är viktigt med individuell utprovning. Ett stort TACK till alla föräldrar. Tack alla barn. Jag fick så många kramar av er under veckan och blev till och med uppbjuden till dans av en modig, charmig flicka under festmiddagen torsdag kväll när Gubbarock spelade. Tack alla underbara lekledare. Tack föreläsare som ställde upp mitt i semestertid. Tack till Sundsgårdens personal som glatt konstaterade veckan före familjelägret Nästa vecka blir det fint väder för då kommer Barnplantorna hit! Tänk, det stämde i år också! På återseende på Sundsgårdens Folkhögskola sommaren 2013! Text: Ann-Charlotte Gyllenram, Ordförande Foto: Madeleine Gyllenram Att vara fem år och höra lika bra som alla andra är en självklarhet. Inte bara i förskolan när läraren läser favoritsagorna, eller på skogsutflykten när barnen ivrigt lyssnar på skogens alla ljud, utan även på fritiden med allt det roliga som barn hittar på. Kontakta oss för mer information Comfort Audio AB Tel:

6 Vision EXPAND YOUR OF THE WORLD Hearing with the + DIGISONIC SP cochlear implant system Neurelec s ambition is to make life easier to patients suffering from severe to total deafness on both sides. Unable to communicate with standard hearing aids, they need to have the sound captured and sent to their inner ear without passing through the normal hearing route. The behind the ear processor associated with the very reliable DIGISONIC SP 20 channel cochlear implant offers an exceptionnal quality of sound. Simple to use, intuitive and highly performant is a true precious, unique and essential gem of technology resulting from years of research and development. Rapport från barn-cisymposium i Aten (ESPCI) Årets europeiska symposium om barn med cochleaimplantat (ESPCI) i Aten skulle kunna benämnas som en jubileumskongress. Det är 50 år sedan den första behandlingen med implantat utfördes, då med ett enkanaligt implantat. Det är det 10:e symposiet med temat barn. Alla intressenter, oavsett om man kommer från Europa eller övriga världen, har genom åren haft stora möjligheter att utbyta erfarenheter och kunskap inom området. Som ett extra jubileum för Sverige är det i år 20 år sedan Sten Harris, Bengt Almqvist och lundateamet utförde första behandlingen med cochleaimplantat (CI) på barn i förskoleåldern. Då för 20 år sedan var vi inte många som arbetade med och trodde på denna medicinsktekniska hörselfrämjande behandling IDAG ser vi tillbaka på stora förändringar, fler medarbetare och fantastisk tilltro till behandlingsresultaten. En behandling som självklart innefattar allt från operation, anpassning av processor till pedagogiskt och kommunikativt stöd i omgivningen. Symposiet ett utmärkt tillfälle för erfarenhetsutbyten Under kongressen i Aten fick vi förnyade bevis för att CI kommit för att stanna och utvecklas. En kongress som samlar så många professionella kan stundtals upplevas som en konferens runt svårigheter som uppstår när allt fler barn, med och utan flerfunktionsnedsättningar kan erbjudas behandling. Idag behöver man på konferenstid inte längre framhålla fördelar med behandlingen utan fokus får lov och måste få ligga på de otal frågor som uppstår t.ex. i samband med de ibland nödvändiga omoperationerna, kirurgiska komplikationer, tekniska/pedagogiska anpassningar eller t ex gränsdragningar mellan behandling med hörapparat respektive med CI. ESPCI är ett utmärkt forum för diskussioner och erfarenhetsutbyte. Forskare, kirurger, terapeuter och andra har stort behov av att diskutera de problem som trots femtio års sammanlagd erfarenhet fortfarande uppstår. Internationella utbyten är avgörande för all lokal utveckling. På plats fanns också knappt tio svenska deltagare från tre av våra CI-team. Många av oss kom hem berikade både av bekräftelser och nya tankar. Föredrag, workshops och paneldiskussioner... Jag fick alltså tack vare Stiftelsen Tysta Skolan, Barnplantorna och min arbetsplats Lunds skolors resurscentrum möjlighet att åka till Aten. Därmed fick jag också uppdraget att referera fyra dagars föredrag, workshops och paneldiskussioner. Allt pågick kontinuerligt i minst fyra parallella 11

7 lokaler. Det fanns dessutom hundratalet postrar att studera, och tillverkare av implantat och hörseltekniska hjälpmedel gav information om sina utvecklingsarbeten. Efter denna ytliga beskrivning har du som läsare nog förståelse för att jag inte kan ge återge något mer än ett ytterst kortfattat intryck av utbudet. Hotellet där konferensen pågick låg i Atens absoluta utkant och medförde nästan total avsaknad av traditionella kulturupplevelser. Havsmiljön däremot gav ett bestående minne via ettriga myggbett. Av Greklands ekonomiska kris märktes mycket lite strejk pågick dock vid flygets landningstid och resulterade i försening samt vissa svårigheter att ta sig till hotellet. Cochleaimplantat på barn stod utan tvekan i absolut fokus under dessa försommardagar i Atens semesterparadis Vouliagmeni. Föräldrarna viktiga för barnens språkutveckling Om man från ESPCI 2009 i Warsawa kunde se en trend vad gäller fokus på flerfunktionsnedsättning hos barn med CI så kunde man vid årets kongress klart uppfatta den centrala föräldrarollen. Det är via föräldrarna barnen får ett naturligt stöd och som i sin tur ger en så optimal hörsel- och språkutveckling som möjligt. Vi är många som säger javisst, det har vi väl alltid vetat. Men att på detta sätt verbalisera och diskutera hur professionella kan bidra till att stärka föräldrar i rollen som kommunikatörer det är i sammanhanget nytt. Från Nottingham i England fick vi t ex via Ch Lam-Cassettari ta del av hur barnets vokalisationer (jollrande/ljudande) påverkas av omgivningens sätt att svara barnet. D James, även hon från Nottingham, visade hur videofilmer kan utnyttjas för att medvetandegöra föräldrar om det egna barnets intentioner, utveckling och eventuella behov av stöd. K. Reichmuth m.fl. från Münster i Tyskland berättade om kommunikationsträningspass för föräldrar. Den ofta svåra perioden från det att barnet får sin diagnos fram till behandling med CI kunde med dessa pass vändas till något positivt. Utifrån tidigare forskning poängterade Reichmuth att personer i omgivningen tenderar att bli för fokuserade på sitt eget kommunikationssätt med barn som har hörselnedsättning. Man missar därmed lätt att besvara barnets egen och spontana kommunikationsvilja. Målet med träningen var att, via videodemonstrationer medvetandegöra interaktion och samtidigt minska föräldrarnas kommunikationsfrustration. Träningen pågick under två månader vid åtta tillfällen både individuellt och i grupp. På samma tema diskuterar flera centra bl.a. K. Huttunen från Finland. Tack vare kurserna ges föräldrar en större säkerhet och kommunikativ förmåga vilket i sin tur innebär att barnens utveckling främjas. Ett exempel på DVD-baserat stöd, Chit Chat, fick vi från England av K. Hanvey m.fl. Programmet innehåller ett flertal videosekvenser som på ett tydligt sätt demonstrerar hur man, ofta med små förändringar kan göra kommunikationssituationer mer lätttillgängliga och intressanta för barn med hörselproblematik. Ett exempel är att förbereda barnet på vad som ska hända i ovana situationer. Från Finland kunde vi via E Lehtos poster ta del av The Nightingale Programme en kursverksamhet som påminner om Barnplantornas familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola. Programmet involverar hela familjer och erbjuder aktiviteter och kunskaper som främjar kommunikation och interaktion med barnen. Sociala fobier och depression mindre vanliga hos barn med CI K. Gordon m fl från Canada gav en inblick hur barn och ungdomars sångarglädje kan stimuleras. Studiens syfte var att främja den sociala betydelse som sång och musik har för oss alla. Resultaten pekade också på förbättrad andningskontroll, röstkvalitet och artikulation i både tal och sång. Kanske något att tänka på i dessa allsångsfrämjande tider. Att tidig behandling med CI är avgörande för kommunikationsförmågan är ingen nyhet. Från Holland kunde åhörarna ta del av en studie som dessutom visade att sociala fobier och depressioner är mindre vanliga hos barn med CI jämfört med hos barn med hörselnedsättning. Naturligtvis förutsatt tidig behandling. Samverkan CI-klinik, habilitering och förskola/skola är viktig A. Fulcher m.fl. från Sydney ställde i ett kort inlägg frågan CI före 18 månaders ålder, varför är resultaten ändå inte optimala?. Att det handlar om individuella förklaringar är relativt uppenbart. Forskarna från Sydney menar att detta måste uppmärksammas och att kontinuerliga tider för informationsutbyte, mellan såväl CI-centra som lokala rehabiliteringscentra och inte minst med förskola/skol planeras in. M. Kitsona från Grekland gav i ett annat anförande, på sätt och vis sitt svar på varför resultaten inte alltid är optimala. Hon menade att vi aldrig blir nöjda, tidig behandling med CI blir aldrig tillräckligt tidig. Även en kort period utan hörsel intryck, även om det bara är på ett öra påverkar hörsel- och språkutvecklingen. Olika tolkning av vad som är flerfunktionsnedsättning Ett antal föredragshållare tog upp flerfunktionsnedsättningar. Vi fick information om att allt från 25% (L. Percy Smith från Danmark) till 54% (F. Romero från Argentina) av barnen med hörselnedsättning har olika typer av flerfunktionsnedsättningar. Statistikens olikhet beror troligen på flera faktorer och inte minst på tolkning av vad som ska räknas som funktionsnedsättning. Det är dock uppenbart att alla numera är medvetna om att det långt ifrån alltid enbart är hörselnedsättningen som ska förklara eventuella inlärnings- och kommunikationsbekymmer hos barn med CI. A Wheeler från Nottingham i England diskuterar apropå flerfunktionsnedsättning vilket fokus vi har när det gäller beskrivning av resultat. Hon menar att vi måste reflektera över våra resultat och fundera på att inte enbart beskriva resultat med fokus på språkutveckling, skolplacering etc. Vi måste acceptera individuella resultat som baseras på t.ex. välmående och livskvalitet. Under konferensen fanns möjligheter att fördjupa sig i olika mer eller mindre vanliga funktionsnedsättninga. Några av dessa var t.ex. Corpus Callosum Agenesi (missbildning av förbindelsen mellan de två hjärnhalvorna), Cerebral pares (svårigheter att styra muskler p.g.a. hjärnskada), Charge syndrom (kombination av specifika missbildningar i flera av kroppens organ), Pendred syndrom (kombinerad hörsel-, balans- och sköldkörtelproblematik) och Fabrys sjukdom (som påverkar kroppens kemiska substanser med smärta, påverkan på hjärta, njurar och blodkärl i hjärnan som följd). Samtliga beskrivningar resulterar i ett generellt och absolut krav på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan alla professionella och barnets familj. Barnets språkförmåga har ett samband med Theory of Mind I Ketelaar från Holland pekade tillsammans med kollegor på att barnets språkförmåga har ett nära samband med förmågan att förstå andra personers beteenden och reaktioner s.k. Theory of Mind. På språkoch kommunikationstemat diskuterar L. De Raeve från Belgien barnens läsförmåga. Han menar att många barn med CI behöver specialträning utifrån kunskap om det faktum att de hör optimalt. Han menar att barn med CI har annorlunda bakgrund till sina läs- och skrivbekymmer jämfört barn med normal hörsel. Metoderna måste anpassas för att ge optimalt stöd i skolan. M. Sugamura m fl från Japan påpekar att språkutvecklingen, i synnerhet användning av abstrakta ord och komplexa satser inte enbart påverkas av barnets hörselförmåga utan även av intelligensnivån. Slutsatsen de drar är att de barn som är kognitivt svaga bör få extra och särskilt stöd för sin språkanvändning. Svenskt input via Eva Karltorp och Ann-Charlotte Gyllenram För att slutligen ytterligare poängtera föräldrarnas betydelse fick deltagarna en inblick i hur föräldragrupper kan bidra till och ibland initiera teknisk, medicinsk och pedagogisk utveckling. Barnplantornas ordförande Ann-Charlotte Gyllenram var inbjuden att berätta om erfarenheterna från Sverige. Grunden för hennes anförande var att föräldrarnas mod, envishet och kamp för barnen framtvingar utveckling inom olika områden. Utan föräldrarnas mod och kirurgens kunskap hade troligen inte det första förskolebarnet fått sin behandling med CI just där och just då. På samma sätt hade barnen inte fått CI bilateralt. Fortfarande är det många internationella blickar som riktas mot Sverige där stockholmsteamet med Eva Karltorp i spetsen var pionjärer för bilaterala CI på barn. Eva Karltorp var under konferensen den andra av de två svenska deltagare som gav sina röster hörda. Eva Karltorp medverkade i två paneldiskussioner och gav som kirurg och teamchef i Stockholm sin syn på möjliga och realistiska förväntningar av behandling på mycket små respektive äldre barn. Trots att behandlingen ges allt tidigare, före ett års ålder, behöver behandling på äldre barn fortfarande diskuteras. Det handlar inte minst om nyanlända barn som i sitt tidigare hemland inte kunnat erbjudas behandling. Även barn vars hörselnedsättning försämrats, barn vars föräldrar tidigare sagt nej till behandling och barn i behov av omoperation är naturligtvis också aktuella i diskussionen. Flera paneldeltagare var överens med Leo De Raeve när han tydligt deklarerade att man självklart och utifrån rådande omständigheter bör behandla så tidigt som möjligt. Barnet/ungdomen bör ha talat språk som grund, han/hon bör vara van vid hörapparat och vara synnerligen välinformerad med så realistiska förväntningar som möjligt. Realistiska förväntningar krävs också för att delta i en så här allomfattande konferens. Man kan omöjligt ta del av allt. Jag har därför, för att inte riskera alltför många feltolkningar, medvetet bortsett från de medicinsktekniska och kirurgiska diskussionerna. Fokus har fått ligga på det som de flesta av oss har förkunskaper och funderingar kring kommunikation och språk. Ursula Willstedt-Svensson Leg. logoped och Specialpedagog Lunds skolors resurscentrum i Lund 12 13

8 Rapport från ESPCI 2011 i Aten medicinska aspekter CI-teamet för barn i Linköping hade möjlighet att delta i årets möte med barnaudionom, logoped, läkare och ingenjör. Denna serie av möten har stort värde för hela teamet och ger goda möjligheter att följa utvecklingen på området. Många av inslagen på mötet hade naturligtvis intresse för alla yrkesgrupper i teamen, men jag fick en förfrågan om att komplettera Ursula Willstedt-Svenssons rapport till Barnplantabladet med en del mera renodlat medicinska/tekniska inslag på mötet. Utredning av orsak till hörselnedsättningen Paul Merkus från Amsterdam beskrev det holländska programmet för utredning av orsak i samband med nyföddhetsscreeningen av hörsel. Man anger att man tidigt kan fastställa orsaken i mer än 40% av fallen (cytomegalvirusinfektion under fostertiden 25%, den vanligaste ärftliga orsaken, Connexin 26 15%, LVAS (missbildad gång i innerörat) 7%). Senare röntgenutredning kan förklara upp till 30% av fallen (datortomografi 18%, magnetkamera 24%). Vid >85dB nedsättning tog man EKG för att hitta retledningsrubbningar i hjärtat (Jervell, Lange-Nielsens syndrom). Elektrofysiologi Att fånga elektriska svar från inneröra, hörselnerv och hörselbanor i hjärnan vid ljudstimulering ger oss väsentliga möjligheter att bestämma grad, typ och plats för hörselpåverkan. Auditiv neuropati, AN är en grupp av orsaker till hörselnedsättning där vi behöver kunna skilja på olika undergrupper för att ha möjlighet att göra bra prognostiska bedömningar för CIbehandling. Här hölls flera föredrag om användandet av elektriska registreringar från själva snäckan, elektrocochleografi. Vittorio Coletti, Verona och Bill Gibson, Sidney använder olika typer av elektroder direkt mot runda fönstret och Paul Kileny, Michigan, USA använder nålelektrod mot snäckans benvägg och kan då på ett effektivt sätt fånga upp elektriska svar från snäckan på ljudstimulering. Man kan också ge elektrisk stimulering istället för ljudstimulering via dessa elektroder och sedan fånga upp nervsvar från hudelektroder, så kallad elektrisk hjärnstamsaudiometri. Detta kan ge prognostisk information både vid AN-fall och när hörselnerven är underutvecklad eller är svår att finna vid röntgenutredning. Med mångkanalig registrering från hjärnbarken kan man studera mognad och utveckling hos hörselbanorna i hjärnan, något vi för övrigt håller på med i Linköping. Nu höll både Anu Sharma, Colorado, USA och Ferda Akdas, Marmara,Turkiet föredrag om studier av hjärnstamssvar på talstimulering, P1. Yael Henkin, Israel visade svar som avspeglar hjärnans utnyttjande och bearbetning av signal från båda sidor vid dubbelsidiga CI. MRT och CI A Zarowski, Amsterdam beskrev fördelar och problem för CI-patienter med de allt starkare magnetfält som används vid magnetkamera-undersökningar. Allt mindre detaljer kan avbildas, ex vis blodkärl ner till 0,2-0,3mm. Undersökningstiderna kan också bli kortare. När vi nu får så kallade 3T-kameror behöver CI-magneten tas bort för att inte hela implantatet ska flytta på sig. CI-magneten avmagnetiseras annars också och området med bildstörningar blir mycket stort. CI-magneten går att ta bort tillfälligt utan alltför stora problem. Sarah Roberts, Cincinatti, USA visade teknik för en speciell form av magnetkameraundersökning, fmri. Då kan man följa vilka delar av hjärnan som aktiveras av olika ljudstimulering. Vid aktivering ökar blodförsörjningen till aktuellt område i hjärnan och fmri avbildar syresättningen i de olika områdena vilket då avspeglar aktiviteten. Djurexperimentella studier Mycket av grundläggande kunskaper om hur hörselsystemen fungerar får vi genom djurstudier. Maike Vollmer, Würtsburg berättade om nervcellbortfall hos döva katter, och vad elektrisk stimulering har för påverkan i olika delar av hörselsystemet. James Fallon, Australien och Andrej Kral, Hannover visade flera studier om plasticitet, omformbarhet i hörselbanorna. Kral visade bl.a. hur hörselområden i hjärnbarken kan tas över av synsinnet om hörselstimulering uteblir. Amal Isaiah, Oxford hade använt illrar för att studera effekter av dubbla CI när det gäller riktningshörsel. Resultaten blev väldigt lika vad vi sett hos människa. Framtid Alain Uziel, Montpellier, Frankrike gjorde en aktuell genomgång av forskningsläget när det gäller lokal läkemedelsbehandling i örat och även cell- och genterapi. Lokalbehandling med läkemedel kan vara aktuellt för att förhindra inflammatoriska processer, minska elektrodskada vid CIoperationer och förhindra bindvävsbildning i innerörat. För att öka överlevnad av nervceller kan tillväxtfaktorer tänkas ge positiv effekt liksom antioxidanter. Han visade på olika system som kan leverera läkemedlen till innerörat. Han beskrev också försök med stamcellsbehandling för att utveckla nya hårceller. Vidare kan genterapi bli aktuellt där tillförsel av DNA till celler i örat kan ge möjlighet att producera proteiner som saknas och därmed orsakar hörselnedsättning. Än tycks det vara en bit kvar till klinisk användning! Nozumo Matsumoto, Japan hade en fascinerande visning av röntgenbildsguidad CI-kirurgi (intressant vid kirurgi i missbildade öron) och robotassisterad kirurgi. Leif Hergils, överläkare, docent Chef CI-team Barn Universitetssjukhuset i Linköping Teknik- & kommunikationsmässorna Mässorna med det senaste inom hörselteknik, pedagogik och anpassade lärandemiljöer Kom och se utställningarna med det senaste inom hörselteknik, kommunikation och hörselhabilitering. Se goda lärandemiljöer, dataprogram samt få pedagogiska tips! Stockholm 2011 Mässan arrangeras av Hörselhabilitering Barn och Ungdom Karolinska, Barnplantorna och Unga Hörselskadade i Stockholms län (UHiS) samt SPSM Råd och Stöd. KULTURHUSET HÖRSAL, PLAN 3, SERGELS TORG, STOCKHOLM, TISDAGEN DEN 11 OKTOBER KLOCKAN FRI ENTRÉ Mässorna vänder sig till barn och ungdomar med hörselnedsättning eller dövhet (med eller utan hörapparat/ci), föräldrar, anhöriga, professionella och övriga intresserade. Lund 2011 Mässan arrangeras av Barnplantorna, Hörsel- och dövenheten Region Skåne samt SPSM. För mer information se: AF-BORGEN, SANDGATAN 2, LUND, ONSDAGEN DEN 16 NOvEMBER KLOCKAN FRI ENTRÉ 14

9 Nästa steg för ditt barn Uppgradera till Cochlear Nucleus 5. Barnplantornas sommarläger världens bästa sommarjobb! Connecting people Global leader Passionate visionaries Solutions for life Beställ broschyren Ta nästa steg genom att skicka e-post till eller besök vår hemsida. Cochlear tillkännager med glädje att Cochlear Nucleus CP810 ljudprocessor nu är tillgänglig för alla Freedom - och Nucleus 24-användare. Med denna uppgradering får ditt barn ta del av fördelarna med det prisbelönta Nucleus 5-systemet. Bättre taluppfattning i svåra lyssningsmiljöer och större frihet att njuta av livet med en mindre och lättare ljudprocessor, som är mer tålig och vattentät. Kontakta din CI-klinik för att ta nästa steg mot bättre hörsel med en ny ljudprocessor. Nu var den äntligen här, den där veckan som vi längtat till, planerat för och som vi och våra vänner pratat om hela sommaren. Den där veckan vartannat år, ni vet vilken vi menar. Den där veckan på Sundsgården och Barnplantornas läger. Höjdpunkten på sommaren! För vår del började arbetet med lägret redan i början av sommaren. Det var då vi började med det oerhört roliga planeringsarbetet: att hitta de ultimata leksakerna för årets läger, att köpa det smarrigaste godiset och så mycket mer. Sedan kom nästa utmaning: att inte köpa för mycket av allt! Först bar det av till Toys R Us för att inhandla leksaker. Det är varje barns dröm att köpa tre kundvagnar proppfyllda med leksaker och när vi steg in på Toys R Us förstod vi att det även var vår dröm, trots att vi egentligen är vuxna. Det är så kul för att vi vet att leksakerna kommer bli väl använda och uppskattade av både föräldrar och barn. Efter det var nästa steg att bjuda hem våra vänner, årets lekledare, för att öva på ansiktsmålning och ballongfigurer. Allt för att barnen ska få så roligt som möjligt! På väg mot Helsingborg Några veckor senare packas släpvagnen och det bär iväg mot Helsingborg. Väl framme vid Sundsgårdens Folkhögskola öppnar vi dörren och stiger in. Den där välbekanta känslan, doften och glädjen infinner sig med en gång. Sedan slår vi upp dörrarna till de blivande lekrummen och börjar packa upp. Allt ser så tomt ut, men vi vet att inom några timmar kommer många förväntansfulla barn och föräldrar att strömma in. Måndag morgon nu börjar lägret på allvar. Det är väldigt spännande att se alla barn, vi möts av både välbekanta och nya ansikten. Varje gång är det lika roligt att se hur barnen har utvecklats och växt, men visst känner man sig lite gammal när man tänker att: Oj, vad hon har växt sedan förra lägret. Är hon verkligen fyra år redan? Barnens fantasi finner inga gränser Lekrummen står vidöppna och barnen väller in och vi förundras över hur snabbt det blir stökigt, men då tänker vi för oss själva: Ha! Leran kommer i alla fall inte bli gråbrun med en gång för detta året har vi bara köpt orange färg, vilket smart drag! Men så fel man kan ha. När dagen är slut är nästan all lera gråbrun ändå, eftersom något finurligt barn hittat den blåa leran vi trodde vi gömt väl. Även där ute, i det fina vädret, är det 16 Freedom, Cochlear och den ovala logotypen är varumärken från Cochlear Limited. Nucleus är ett registrerat varumärke som tillhör Cochlear Limited. N35077F ISS1 APR11 Swedish translation 17

10 fullt med barn. Bollarna till bollhavet som vi så fint placerat ut är utspridda över hela gräsmattan och används nu istället som hästmat. Bollarna kom aldrig att användas som bollhav på hela veckan, men vad gör det? Barnens fantasi finner inga gränser. Byggare Bob -tunnan som vi använde för att samla ihop leksakerna i var för barnen ett rymdskepp, ett monster eller ett litet gömställe. Det är det som är bland det roligaste, när man låter sig ryckas med i barnens otroliga fantasi och när man får använda sin egen, som man inte trodde man hade längre. Något annat som man fascineras över är barns ärlighet. De är sig själva hela tiden. Under veckan fick vi höra många roliga och ärliga kommentarer. Som bland annat Blekfis, du borde vara ute mer i solen! eller vad sägs om Farmor du är knäpp, jag är smart eller kanske Ditt hår är inte blont, det är grått!. Tiden gick väldigt snabbt på dagarna och när vi stängde lekrummen klockan fyra var vi helt utmattade, men väldigt glada. Det är otroligt roligt att leka med över 90 barn, men också väldigt intensivt. Ansiktsmålning en succé Dagarna flöt på och snart var det onsdag och det innebar ansiktsmålning, ballongfigurer och bio! Detta år var det ingen clown inhyrd utan vi lekledare skulle själva få axla denna mantel. Hur skulle detta gå? Skulle våra konstnärliga talanger räcka till? För att förbereda oss gick vi alla upp en timme tidigare för att måla varandra i ansiktet. Vi hoppades, när vi gick till frukosten under morgonen, att barnen skulle se vad vi föreställde och bli inspirerade. Det blev de såklart! Redan efter tio minuter fick vi vår första beställning. Klockan halv elva var det dags för vår stora prövning. Det började en aning kaosartat när alla barn ville ha ballonger och ansiktsmålning på samma gång. Efter en liten stund hade vi dock det mesta under kontroll och det blev en stor succé. På kvällen var det dags för bio. Det var storfilmen Trassel som skulle visas och återigen fascinerade barnen oss; de satt alldels knäpptysta. Vilket de för övrigt ofta gjorde när det var filmvisning. Ibland undrade vi var alla barn var någonstans och då var det bara att titta in i filmrummet. För där satt ibland 30 barn helt knäpptysta och koncentrerade sig på filmen. Barnen älskar musik sambatåget var populärt Den roligaste kvällen på hela veckan är självklart på torsdagen, när det är festmiddag. Detta för att det är så roligt att se hur mycket barnen uppskattar musiken och att själva ha instrument att spela på. Dessutom var de helt underbara på dansgolvet och det var även föräldrarna. Vi får väl också erkänna att vi tycker de är minst lika roligt som barnen på dansgolvet. Särskilt när vi tillsammans drar igång det traditionsenliga sambatåget. Vi har haft världens bästa sommarjobb För oss lekledare är väldigt kul att få vara en del av lägret på Sundsgården eftersom vi får känna så mycket värme och glädje från både föräldrar och barn. Det är kul se hur barnen snabbt blir vänner med oss lekledare och med andra barn och hur föräldrar utbyter erfarenheter och tankar, samt får nya perspektiv och kunskaper. Allt som binder oss alla samman är cochelaimplantat och hur fantastiskt det är att kunna återskapa ett sinne, att barn får möjligheter att höra. Det är vi alla tillsammans på Sundsgården som gör lägret till den succé det är. Men nu var den här veckan slut, den här veckan som vi planerat för så länge och den här veckan som vi längtat efter hela sommaren. Nu är vi hemma igen och vi kan bara konstatera att detta är världens bästa sommarjobb, det är höjdpunkten på sommaren och vi längtar redan till nästa gång! Josefine och Rebecca Gyllenram Foto: Madeleine Gyllenram Amanda blev plötsligt döv! Barnplantorna har genom åren varit delaktiga i att stödja föräldrar i ofattbar och plötslig kris. Amandas föräldrar, Cecilia och Sakeb var i kontakt med Barnplantorna bara någon dag efter det att Amandas hörselförlust diagnostiserats. Vi är glada över att kunna vara ett så stort komplement till sjukvårdens insatser. Orsak till dövheten är okänd Jag är på besök hemma hos familjen. Amanda har klätt sig i rosa kläder och är mest förväntansfull över att bli fotograferad. Vi pratar lite om den omtumlande upptäckten att Amanda inte hörde vid 2,5 års ålder efter att ha hört och utvecklat både svenska, bosniska (pappas modersmål) och spanska (mammas modersmål) Cecilia berättar: Jag tror att hörseln försvann gradvis men att vi inte märkte det inledningsvis. 2,5 års kontrollen den 15 februari påvisade inga problem. Läkarna säger att vi troligen aldrig kommer att få veta varför Amanda blev döv helt plötsligt. Den 5 mars kommer föräldrarna aldrig att glömma Helt plötsligt den 5 mars tyckte Cecilia att Amanda inte verkade höra och samtalade då med personalen på förskolan om detta. Det spekulerades i att det kunde bero på trotsåldern och kanske att Amanda pratade tre språk. Specialpedagogen frågade emellertid om det hade gjorts någon hörseltest. Jag berättade att det hade gjorts en sådan test för tre veckor sedan. Det hela verkade ofattbart, men natten efter denna konversation sov vi inte mycket, konstaterar Cecilia. Nästa morgon var Cecilia och Sakeb observanta. Sakeb: Jag bad Amanda att hämta mina strumpor. Hon kom tillbaka med mina handskar. Herregud tänkte vi, vad är det som händer vår lilla flicka! Föräldrarna åkte omgående till sjukhuset, men där tog de inte föräldrarnas oro på allvar utan sa till dem att åkas hem och avvakta. De fick besked om att boka en tid på vårdcentralen. Det kändes svårt att ingen tog vår oro på allvar, konstaterar både Cecilia och Sakeb. På vårdcentralen sa till och med läkaren: Jag har två döttrar och de lyssnar heller aldrig på vad jag säger. Sakeb konstaterar att de inte kände sig nöjda med dessa besked utan önskade second opinion någon annanstans. De ringde till BVC (Barnavårdscentralen). Äntligen blev vi tagna på allvar Vid kontakt med BVC blev de ombedda att komma omgående. De fick möta en läkare som var inlyssnande. Han gjorde några smärre tester och ringde därefter till Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) hörselvård. Detta var på en fredag eftermiddag, men läkaren sa att föräldrarna behöver träffa en specialist idag. Samma dag kom Cecilia, Sakeb och Amanda till hörselvården på SU. Där försökte man först att lugna Cecilia och Sakeb. En underbar läkare konstaterade att: 18 19

11 VIBRANT SOUNDBRIDGE Mellanöreimplantatet för barn Det är mycket ovanligt att förlora hörseln så plötsligt och barnet pratar ju tre språk. På tisdagen fick emellertid familjen träffade överläkare Radi Jönsson. Då hade Amanda feber och Radi Jönsson skickade genast familjen till Östra sjukhusets barnklinik för neurologiska undersökningar. Familjen spenderade två veckor på sjukhuset. Febern försvann men hörseln var och förblev borta. Radi Jönsson upplyste föräldrarna om att det är ovanligt att hörseln kommer tillbaka. Omgående vid det besöket fick även Cecilia och Sakeb träffa kirurg Rut Florentsson, som beskrev CI operationen. Både Radi Jönsson och Rut Florentsson var mycket förtroendeingivande. Barnplantorna viktiga för föräldrar i kris Redan samma dag som dövheten diagnostiserades ringde Cecilia Barnplantorna efter att ha fått information från audionomen. Cecilia och Sakeb beskriver utförligt vilket otroligt stöd det innebar i krisen. Vi fick information per telefon, broschyrer, möjligheter att finna en informativ hemsida samt att komma i kontakt med andra föräldrar. Allt detta var mycket viktigt för oss. Hörselpedagogen Barbro Sundelin vår hjälte Sakeb berättar hur Amanda fullständigt vräkte i sig språk efter att ha fått två CI inopererade. Det känns som om familjen varit omgiven av professionella med mycket engagemang. Hörselpedagogen gick på utbildning i AVT (Auditory Verbal Therapy) i Stockholm för Amandas skull. Sakeb berättar: Barbro Sundelin, hörselpedagogen i kommunen är verkligen vår hjälte. Hon fick bra kontakt med Amanda omgående. Hon har hela tiden menat att det är bra om Amanda haft med sig två kompisar vid träning på förskolan. Amanda har verkligen utvecklats mycket bra pga de andra barnen på förskolan och personalen där. Kompisen sa jag var bäst på hela dagis Amanda räknar upp alla kompisars namn; jag får det till tio stycken. Hon berättar också: Det var en killkompis som kramade mig och sa att jag var bäst på hela dagis. Amanda är en pratglad liten tjej som gladeligen berättar vad de gör på dagis och lär pappa räkna baklänges från tjugo ner till noll när jag lyssnar. Hon pratar även med farmor i telefon på bosniska. Cecilia och Sakeb är mycket glada att det trots katastrofen med Amandas plötsliga dövhet löst sig så bra som det har. Nu vågar vi även tro att Amanda ska lära sig, förutom att prata svenska, prata bosniska igen. Tack för ett fantastiskt välkomnande och alla tankar som ni delat med er till Barnplantabladets läsare. Stort tack också till dig Amanda. Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Madeleine Gyllenram Naturligt ljud Normal språkutveckling Huden intakt Lätt att använda, behaglig att bära Vibrant Soundbridge (VSB) är det optimala valet för barn som inte kan använda vanlig hörapparat av olika medicinska skäl. VSB är det enda mellanöreimplantatet som fästs på enbart ett ställe i mellanörat. VSB är därmed helt oberoende av skallbenets tillväxt och passar därför barn från tre år och uppåt. VSB består av en inre och en yttre del. Den yttre delen, kallad audioprocessor, bärs diskret på huvudet och kan döljas helt av håret. Den inre delen är ett implantat som överför mekaniska vibrationer till mellanörat vilket ger en utmärkt ljudkvalité utan att blockera hörselgången. Vibrant Soundbridge har använts i över ett decennium med bevisad effekt och pålitlighet medel.com

12 Tvärvetenskapligt nätverk för forskare fyller tio år! Nätverket för forskare i Sverige inom området barn med CI fyller tio år i år. Björn Lyxell i Linköping och undertecknad tog initiativet 2001 och idag leds nätverket av Claes Möller, Örebro. Forskare inom en rad områden är representerade och skiftar en aning för varje treårsperiod. Den gemensamma nämnaren är kognition, språk och kommunikation hos barn med hörselskador. Idag inkluderas såväl hörapparatbärande som CI-bärande barn. Förutom psykologi, logopedi och audiologi finns en rad nya kompetensområden representerade i nätverket tex neurofysiologi, genetik, epidemiologi, fonetik, tvåspråkighet. Samtliga medlemmar har nära förbindelser med kliniker där barnen implanteras och habiliteras. Vad har vi åstadkommit? Förutom att ett viktigt regelbundet erfarenhetsutbyte mellan forskarna kommit till stånd, har en rad gemensamma forskningsansökningar presterats, som gjort det möjigt att finansiera doktorander och anordna möten med europeiska forskare (samarbete har etablerats med tex Norge, Danmark och USA). En ambition är att hålla varann informerade om vilka projekt som pågår för att familjer ska slippa alltför mågna inviter till forskningsprojekt. Samarbetet med brukarorganisationer och med SPSM har också utvecklats. Barnplantorna har spelat stor roll under åren. För de två första avhandlingarna om barn med CI som lades fram förra året av Tina Ibertsson och Malin Wass var sommarlägren på Sundsgården ovärderliga för datainsamlingen. Så här efter tio år kan vi verkligen prata om en ketchup-effekt för svensk forskning om barn med CI och HA. Idag har vi ett tiotal doktorander knutna till nätverket och lika många seniora forskare. Många intressanta forskningsarbeten är på väg, studier av frågestrategier och ögonrörelser i samtal mellan barn med hörselskada och kamrater (Olof Sandgren och Tina Ibertsson)), utveckling av ordförråd hos barn med CI (Ulrika Löfqvist), studier av läs- och skrivstrategier hos barn med hörselskada (Malin Wass och Lena Asker- Árnason) men även sk interventionstudier. I de senare undersöks exempelvis om ett datoriserat träningsprogram kan utveckla den fonologiska förmågan hos barn med hörselskada (Cecilia von Mentzer) och hur berättarförmågan kan utvecklas i samspel med kamrater (Viktoria Johansson och Viktoria Åkerlund). Bara för att nämna några. Forkningsrådet för arbetsliv och hälsa (FAS) har stött oss ekonomiskt under alla år. Vår förhoppning är kunna fortsätta många år till. Vi hoppas också på ett fortsatt gott samarbete med familjer knutna till Barnplantorna! Birgitta Sahlén Professor i logopedi Avd. för logopedi, foniatri och audiologi Lunds universtiet Vi vann en resa till Innsbruck och MedEls fabrik April 2010 vann jag en resa till Medels fabrik i Innsbruck, Österrike. En förlängd weekend för två. Juni 2011 kom vi iväg på en förlängd weekend för fem. Jag (Magnus), min fru Karin och våra tre döttrar Sigrid 8 år, Edith snart 5 år och Harriet 1 år. Edith har bilaterala Sonata implantat och Opus 2 processorer. Det här är vårt resereportage. Måndagen den 13 juni börjar vi vår resa. Edith är spänd när vi på morgonen sätter oss på tåget från farmor i Kristianstad. Edith har pratat och berättat om resan och att vi ska till stället där de gjort mina apparater i ett par veckor. Från Kristianstad åker vi till Köpenhamn. Våra barn gillar att åka tåg. Sigrid och Edith ritar, spelar spel eller tittar ut. Harriet gillar tåg av en annan anledning. Man kan springa omkring. Från Köpenhamn åker vi till Hamburg där vi får vår sovkupé. Vi vaknar i München. Barnen har sovit bra. Från München tar vi morgontåget genom Brennerpasset till Innsbruck. Det är fantastiskt vackert att resa från ett slättland mot magnifika berg. På en del av dem syns snö. De tornar upp sig på båda sidor om spåret med slott på sluttningarna och nedanför; vackra dalgångar med byar. Innsbruck är vackert och stort som Linköping och ligger på 600 meters höjd i en dal. Staden delas av floden Inn som gett staden sitt namn. Innbruck är mycket gammalt. Stadens vapen är från år 1267 men det har bott folk här sedan stenåldern. Vi ska träffa Alois Griesser, från Medel, först på morgonen nästa dag, så vi kan i lugn och ro lämna vårt bagage på hotellet, äta lunch i gamla stan och checka in. Då vi är fem personer har vi bett dem om ett rum som alla får plats i. Vi fick en svit. Inte dumt alls. Besök på MedEl Efter en lugn natt på fast mark och spännande frukost (nötcreme på mackan) möts vi av Alois i lobbyn. Medel verkar ha tänkt på allt inför besöket på fabriken. Precis rätt bilbarnstolar till alla tre barnen. Sådant imponerar på säkerhets- och trygghetsnarkomaner som vi. En bra början. Alois kör oss mot andra sidan Inn och berättar om stadens och Medels historia

13 Surfa med på vågen med världens första vattentäta freestyle NEPTUNE By Advanced Bionics CI - processor När vi kommer fram till Medels fabrik är det plötsligt högsommarvärme ute. I hettan utanför huvudentren svärmar blåklädd labbpersonal runt en glassbil. En snabb bild och vi är välkomna in. Medel är en stor arbetsgivare i Innsbruck och det märks. Alla lokaler finns inne i stan; lab och kontor. Byggnaderna är många och de håller ständigt på att bygga ut. Det första stoppet på touren är en överraskning. Alois presenterar Caroline Bartel. Caroline är den ingenjör som tillverkade Ediths högra elektrod Fantastiskt roligt. Det måste kännas bra att träffa ett barn som har glädje av något man varit med att skapa. Medels labb är väldigt väldigt väldigt rena. Utanpå är det en vanlig kontorsbyggnad. Innanför en steril kub av glas full av maskiner och labbpersonal i blå rockar. I korridoren mellan ytterväggen och kuben visas vi fram till olika delar av glasväggen där vi kunde se olika moment göras. På en bild ser vi Phillipp som arbetar med siliconlagret till ett implantat. Tillverkningen är ett hantverk Vid nästa stopp arbetar de med elektroder. Edith kikar in. Det blir väldigt tydligt för oss att tillverkningen är ett hantverk. De flesta moment går inte att automatisera/ robotisera. Efter ett par timmar är vi rätt utmattade mentalt. Man blir det av att ha det fantastiska tillfället att ställa hundra frågor direkt till de som vet och kan tekniken i Ediths implantat och apparater. Medels teknik känns genomtänkt från ett barns perspektiv. Som att processorerna ställer om sig själv efter den ljudmiljö hon är i. Men vi blir också naturligtvis matta av alla visuella intryck. Att få se labbet, se delar av tillverkningen och träffa människorna bakom som gör att vår dotter kan leva med oss andra i en hörande miljö är enormt häftigt. Även nu när jag skriver får jag gåshud på armarna. Efter labbesöket bjuder Alois oss på lunch uppe på berget några hundra meter ovanför Innsbruck. Till barnens förtjusning får de en Österrikisk specialitet; pannkakssoppa. Därefter lekplats med världens bästa utsikt. Vi vinkar på återseende till Alois och på kvällen hittar vi hotellets pool och ångbastu. Sightseeing i vackra Innsbruck Morgonen efter tar jag och Edith och Sigrid linbanan upp till Seegrube meter över havet. Det är högt med en svindlande utsikt ner till Innsbruck. Resan upp börjar med en brant bergbana på räls. Stationerna upp är mycket futurustiska och står i skarp kontrast till den äldre delen av Innsbruck som är från 1500-talet. Vi äter glass och beundrar utsikten. Det kittlar i magen då Edith sitter lite för nära kanten. Pappa, där är cyklarna! Vi tittar ner och ser att de mountainbikes som följde med i linbanan upp nu åker ner för berget. Vi tar linbanan ner. Efter lunch åker vi upp till Alpen Zoo med Alois och hans familj. Alpen zoo påminner om Järvzoo då de flesta djur även ska finnas eller har funnits vilda i närheten. Efter alla djur säger vi hejdå till Alois med familj och tackar för den gästfrihet de har visat oss. Dagen efter är det åter dags att sätta oss på tåget. Nu är det en betydligt mer världsvan Edith som byter tåg. Som om hon aldrig har gjort annat. Berlin Hauptbahnhof halv elva på kvällen var speciellt roligt. Väl hemma hos farmor i Skåne kan Edith inte fort nog berätta och visa bilderna från resan. Och berätta om tanten som gjort hennes apparater. Hon är mycket stolt. Hon visar bilderna för nästan alla vi träffar hela sommaren och jag vet att hon kommer att minnas den här resan med glädje länge, länge. Länkar: Bergbanan och linbanan: com/en/top/home.html Alpenzoo: Innsbruck: home.html Magnus Lindahl Består av få delar, som gör det lättare för användaren ClearVoice reducerar bakgrundsljud AutoSound anpassar sig automatiskt IntelliLink -funktion Lyssna hela dagen, hela tiden Använd ett AAA-batteri Lätt att förvara Advanced Bionics Nordic Nitivej Frederiksberg - DK Tlf customerservice.sca@abionics.fr advancedbionics.com 24

14 Svensk forskning får europeiskt erkännande Malin Wass blir Marie Curiestipendiat i Australien Marie Curie stipendiet är ett forskarstipendium som ges ut av EU. Stipendiet syftar till att främja samverkan mellan forskare internationellt samt ge möjligheter för forskare att bedriva forskning i andra länder. Denna möjlighet för forskare att hämta nya kunskaper och komma hem med nya idéer är särskilt viktig inom området barn med hörselnedsättning och då kanske specifikt barn med cochleaimplantat. Årets Marie Curie stipendium tilldelas bl.a. Malin Wass från Linköping. Hög läsförmågas trots hörselskada Malin Wass är välkänd för många redan för sin forskning om Barn med cochleaimplantat: kognition och läsförmåga. Hennes huvudämne är kognitiv psykologi, det vill säga mentala processor och förmågor. Cochleaimplantat på barn är intressant eftersom det är tydligt att kognitiva förmågor påverkas vid hörselstimulans i detta fall via elektronisk stimulans. Malin Wass har i ovan avhandling studerat tre kognitiva förmågor hos 28 barn mellan sex till tretton år. Hon studerade barnens arbetsminne, fonologiska färdigheter samt lexikal aktivering. Arbetsminne inbegriper barnens förmåga att under kort tid lagra information som till exempel att minnas ett obekant ord eller hur en bild ser ut. Fonologisk färdighet innebär att höra små skillnader i språkljud. Med lexikal förmåga menas att barnet snabbt finner rätt ord för att uttrycka sig eller att identifiera ett ord som barnet hör. Barn med CI har andra strategier vid läsinlärning Barn med CI har problem med fonologiskt arbetsminne det vill säga att komma ihåg ett obekant ord. Det har också svårigheter att uppfatta och bearbeta ljud. Däremot har de lika bra visuellt minne som hörande barn och cirka procent läser lika bra som hörande barn. Det överraskar, enligt Malin Wass, att barn med CI är så bra på att läsa trots ett sämre fonologiskt arbetsminne. Kanske är det så att barn med CI utarbetar delvis andra strategier vid läsinlärning än hörande barn. Vi vet till exempel att många av dem stavar bra och ibland även bättre än hörande barn. 3 miljoner i Marie Curie stipendium! Malin Wass forskar nu vidare, vilket är mycket glädjande. Tre miljoner kronor har tilldelats Malin Wass i det s.k. Marie Curie stipendiet. Hon ska fördjupa sin forskning om läsutveckling hos dagens döva och hörselskadade barn. Under två år kommer Malin Wass att studera i Australien hur barn med cochleaimplantat gör när de lär sig läsa. Malin Wass säger: Tidigare fanns bara teckenspråk och läppavläsning, men med hjälp av implantatet får de numera även hörsel även om den inte är likadan som hos oss andra. Forskarmiljön Linnécentrum HEAD stimulerar vägledande forskning Malin Wass är liksom ett stort antal forskare idag knutna till Linnécentrum HEAD vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Barnplantorna har redan ett fördjupat samarbete med Linnécentrum HEAD. Med hjälp av de tre miljonerna kan nu Malin Wass fördjupa sina tidigare resultat. Eftersom de läser bättre än förväntat så undrar man naturligtvis om de har särskilda strategier för att läsa. Jag ska bland annat undersöka om de kompenserar sina språkliga svårigheter på något speciellt sätt. Forskarmiljön i Sydney kommer att vara stimulerande Macquarie University i Sydney är specialiserade på forskning om bland annat kognition och läsinlärning hos barn. Här kommer Malin Wass ha goda möjligheter att utveckla sin forskning, som kommer att bli vägledande för det pågående pedagogiska förändringsarbetet i Sverige. Fokus kommer att vara barn med cochleaimplantat, men även barn med dyslexi kommer att ingå i studien. Hon kommer att studera likheter såväl som skillnader mellan dessa båda grupper. Förhoppningsvis kommer forskningen att leda till att läsinlärningen förbättras i båda grupperna. Det finns goda möjligheter att stödja barnen på ett bättre sätt om man vet mer om hur de lär sig. Då kan bättre rekommendationer ges till både skola och habilitering. Vi önskar Malin Wass lycka till i Australien och ser framemot uppföljningsrapporter i Barnplantabladet. Claras och vår hörselresa med AVT (Auditory Verbal Therapy) Några månader efter Claras födsel konstaterades det att hon var antingen gravt hörselskadad eller döv och vi fick höra om cochlea implantat för allra första gången. Ett sätt att hantera min kris var att söka så mycket information som möjligt om cochlea implantat för att få insikt om hur detta kunde hjälpa Clara. Rätt så snabbt snubblade jag in på olika utländska sidor om AVT och förstod vilken hjälp detta varit för många familjer. Efter en del sökande på nätet insåg jag att år 2008 fanns det väldigt få AVT-terapeuter i Sverige och ingen i vår region. Det kändes frustrerande att känna till AVT men att sen inte kunna ta del av den om nu Clara blev opererad. En kort tid efter berättade Claras specialpedagog (Karin Green-Salmonson) att hon skulle utbildas inom AVT och min var glädje minst sagt stor. AVT träning direkt efter Claras inkoppling! Clara blev inkopplad 6 april, 2009 (14 månader gammal) och strax efter började vår AVT-träning. För oss var det självklart att både jag och min man Robert skulle vara med och vi var oerhört motiverade. Hela processen har underlättats av att Clara från dag ett sett AVT som en hel timme av lek med 3 vuxna, ett koncept hon varit helnöjd med. En av de första saker Clara fick lära sig var att kupa handen bakom sitt öra för att visa att hon hörde ett ljud. Tänk att en så enkel rörelse kunde hjälpa så mycket. Både vi och Clara gjorde detta när vi ville uppmärksamma den andre på något ljud, och vi kunde sedan förklara för henne vad det var vi hörde. Clara fick lära sig att lyssna De första sessionerna bestod av att lära Clara att lyssna. Karin hade pyramidleksaken MULA från IKEA, hon la ut alla ringar på bordet, hjälpte Clara att ta en av ringarna till Claras öra samtidigt som Karin uttalade en av de nio vokalerna. Clara fick lära sig att OM hon hörde ljudet så skulle hon trä ringen på pinnen. En väldigt rolig lek enligt Clara som gärna lekte den länge 26 27

15 och det gav Karin bra chanser att förstå vilka ljud Clara för närvarande kunde höra och exakt vilka vokaler som vi behövde träna extra på hemma. Clara fick bygga upp sitt ordförråd En lek som hjälper till att bygga upp ordförrådet var att gissa vad för leksak som gömde sig i en påse som Karin höll i. Karin beskrev leksaken tills dess att Clara kom på vad det var för något. Idag är Clara en baddare på att själv beskriva leksaken hon håller gömd för oss och än idag leker hon gärna pås-leken. Med AVT fick vi som föräldrar lära oss olika strategier för att bemöta Clara. En strategi har varit repetition och ibland har vi låtit som papegojor där hemma. Vi repeterar mycket av det som både Clara och hennes lillasyster Lilly säger, och detta leder till att bägge barnen får höra orden dubbelt och ibland trippelt upp. Betoning av avsaknad vokal eller konsonant är en annan, och vikten av att låta Clara få extra tid på sig från det att hon hört ljud/ord till det att vi förväntade oss en reaktion. Claras hörselresa och våra strategier för att stödja henne Varje vecka fick jag och min man en liten lista med förslag på vad vi kunde träna 28 Clara på där hemma, och det var för oss väldigt värdefullt. Både vi och Karin pratade med förskolan så de var uppdaterade på var Clara var just där och då i sin hörselresa och vad för strategier vi använde oss av. Jag tror verkligen att det underlättat för Clara i hennes hörselresa att det både i hemmet och på förskolan funnits en röd tråd, att vi alla varit konsekventa i sättet att lära henne lyssna och prata. De första månaderna/året var vi på AVTn minst 3 gånger i månaden. Efterhand som Claras tal kom igång var det varannan vecka och sedan en gång i månaden. Vi förbluffades över hur orden forsade ur henne I våras fick vi hem ett formulär där vi skulle kryssa i vilka ord Clara sa som ett riktmärke i hur hennes tal utvecklats. Längst ner skulle vi fylla i de tre längsta meningarna och de första två meningarna vi skrev ned var 4-ordsmeningar. En eftermiddag när vi satt och fikade utbröt Clara ilsket: NEJ NEJ fågeln! Du får inte kissa och bajsa här!! Jag bor här, du får kissa och bajsa någon annanstans! samtidigt som hon pekade på en fågel ute i trädgården. Jag sladdade in i köket i min iver att plita ner det i formuläret och Clara var fullständigt omedveten om det stora hon just gjort. Så många ord på en gång! AVT har gjort oss till trygga föräldrar Vi gick vår sista AVT-session strax innan sommaren, efter två år av stöd och det kändes alldeles lagom. Clara är igång med talet för fullt och vi känner oss trygga i hur vi kan utveckla och stödja henne i framtiden. AVT är på inget vis någon mirakelkur, massor med barn har lärt sig att lyssna och tala utan AVT. Men för oss föräldrar, som kommer hem med ett barn som behöver så mycket stöd framför allt i början, har det varit väldigt värdefullt att få de här redskapen och strategierna direkt. Det har har det varit en sorts trygghet och vi är övertygade om att det har underlättat för Clara i hennes hörselresa. Det är glädjande att se att fler och fler utbildar sig inom AVT, det innebär förhoppninsvis att en dag kommer alla föräldrar till hörselskadade barn att få erbjudandet om AVT. För att läsa mer om AVT, besök Barnplantornas hemsida. Hanna Waltercrantz,Förälder Foto: Madeleine Gyllenram Barnplantornas kurs i Auditory Verbal Therapy I samverkan med Kärnhuset Råd, stöd och service i Halmstad kommun Plats: Kärnhuset, Nässjögatan 6, Halmstad När: Fredagen den 23 september 2011 Tid: kl Pris: Förälder som är medlem i Barnplantorna 300 kr. Förälder/anhörig (icke medlem) i Barnplantorna 400 kr. Bli medlem/stödmedlem se barnplantorna.se Professionella: 400 kr Syftet med kursen är att inspirera förskole- och skolpersonal samt berätta om grundprinciperna i Auditory Verbal Therapy (AVT). Föräldrar är viktiga för barnets möjligheter att utveckla sitt språk. Hur kommunicerar ni hemma? Kursen ger dig vägledning antingen du har ett barn med CI, hörapparat eller Baha. Föräldrar kan påverka sitt barns språkutveckling. Inspirera förskoleoch skolpersonal eller mor/farföräldrar till exempel att delta. Innehåll: Grundprinciperna i AVT Bakgrund till metoden Strategier för kommunikation Videoexempel och analys Förslag på målsättningar kring lyssnande och talspråk Tag chansen till en mycket intressant dag med en av Sveriges första AVT terapeuter, logoped Ulrika Löfkvist, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. I kursavgiften ingår lunch och fika. PROGRAM Morgonfika - registrering Grunderna i AVT, teoretisk bakgrund samt Strategier för kommunikation LUNCH Videoexempel och analys FIKA Förslag på målsättningar kring lyssnande och talspråk Slutord arrangörer och föreläsare Illustration: Tamara Kryvolap, Xtrovert Media

16 För spädbarn WIDEX BABY440 är en unik hörapparat som är speciellt framtagen endast för barn mellan 0-3 år. Den minimala storleken gör hörapparaten så bekväm att barnet knappt kommer att märka den. BABY440 är dessutom så lätt att barnet kan använda den under längre tid. Den består av starka och hållbara material som tål oöm behandling. Läs mer om våra produkter på: För barn i allmänhet Med Widex hörapparater får ditt barn en exceptionell ljudkvalitet även i krävande ljudmiljöer, t.ex. i klassrummet, på lekplatsen, i bilen eller framför TV:n. Våra avancerade Widex funktioner fokuserar på att göra tal hörbart, medan det flexibla sättet att ställa in hörapparaten säkerställer största möjliga anpassningsprecision för barn i alla åldrar. Berättande och läsförståelse hos barn och ungdomar med CI och HA ChiWi, Widex nya maskot Chiwi är ett gulligt och nyfiket, men även trotsigt litet rymdmonster. Han behöver hjälp av barn och föräldrar att förstå vad som händer när man får hörapparat. Med Chiwi spela och lär dig mer om hörapparater vill vi hjälpa barn att övervinna problem som kan uppstå när de ska få hörapparat eller besöka audionomen. I spelet får barnen följa med till en magisk värld där barnen, tillsammans med Chiwi, får uppleva hur det är att få testa hörseln, göra avtryck på öronen och anpassa en hörapparat. Vi vill uppmuntra dig som förälder att hjälpa ditt barn med spelet och prata om Chiwis upplevelser. Spelet hittar du här: Lena Asker-Árnason är logoped och disputerade vid Lunds universitet i april 2011 med avhandlingen Narration and reading comprehension in Swedish children and adolescents with hearing impairment. Hennes handledare var Birgitta Sahlén och Åsa Wengelin. Här berättar hon om resultat och slutsatser från sitt avhandlingsarbete. Barn och ungdomar med hörselnedsättning har, i högre grad än jämnåriga kamrater utan hörselnedsättning, språkliga problem. Dessa problem märks när barnen gått några år i skolan och större krav ställs på deras läsförmåga och på deras förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Problemen kan yttra sig tidigt och på olika sätt, som svårigheter med att uttala och särskilja språkljud, lära sig nya ord, problem med grammatik eller med språkförståelse. Många barn med hörselnedsättning reder upp sina problem medan de hos andra kvarstår och visar sig tydligt när större krav ställs, t.ex. vad gäller läsförståelse och berättande i tal och skrift. I avhandlingen deltog sammanlagt 48 barn och ungdomar med hörselnedsättning, varav 28 med CI och 20 med HA, vilka jämfördes med 180 barn och ungdomar med utan hörselnedsättning. Barnen och ungdomarna som undersöktes var mellan 10 och 19 år. Ett av avhandlingens syften var att medverka till att skapa bedömningsmetoder för berättandeförmågan i tal och skrift hos barn med olika grad av hörselnedsättningar som kan ligga till grund för metoder för logopedisk intervention. Resultaten bör förhoppningsvis även få pedagogisk betydelse. Arbetsminne Arbetsminnet är det system som tar hand om samtidig lagring och bearbetning av information under kort tid. Detta är alltså inte det som kallades korttidsminnet, som på 70- och 80-talet testades genom att barnet fick försöka minnas ord som inte var semantiskt relaterade till varandra. Arbetsminnet är en central komponent i många komplexa förmågor, som språkförståelse, läsförståelse, matematik och berättande. Om man har problem med arbetsminnet, har man svårt att ta emot 31

17 och bearbeta information i den grad situationen kräver och man blir snabbt trött. Ett bra arbetsminne hjälper barnet med hörselnedsättning att gissa, alltså att fylla i den information man inte uppfattat. Berättande Att berätta är för människan ett sätt att förstå och strukturera sin omvärld. Berättande är viktigt att behärska, både i skolan (faktaredogörelser) och i kamratkretsen (spännande personliga berättelser om saker man varit med om). Studier har visat att berättandeförmåga vid sex års ålder förutsäger skolframgång senare. Förmågan att berätta är nära relaterad till läsförmåga och ordförråd. Man behöver kunna organisera och planera berättelsen, varför arbetsminnet är viktigt. Dessutom krävs pragmatisk förmåga, vilket bl.a. innebär att man måste kunna inse vad mottagaren behöver i fråga om information (tillräckligt mycket information men inte för mycket). Berättarförmågan är sårbar hos alla språksvaga barn. Grodhistorier, s.k. frog stories, är ordlösa bildberättelser som använts mycket av språkforskare i många länder för att elicitera berättelser hos både barn och vuxna. Dessa har även varit utgångspunkten för berättandestudier i mitt avhandlingsarbete. De skriftliga berättelserna har spelats in med speciell datautrustning, s.k. tangentbordsloggning, vilket innebär att man i efterhand kan analysera inte bara själva berättelsen utan också själva skrivprocessen med dess tidsmässiga aspekter. Man kan se hur och var skribenterna gör paus, hur mycket de ändrar i sin text. Berättarförmågan studerades både hos de som hade CI och hos de som hade HA. I en studie bedömde berättandeförmåga hos 18 barn och ungdomar med CI i åldern år (indelade i två grupper på två olika sätt, dels enligt kronologisk ålder och dels enligt implantationsålder, före eller efter 5 års ålder). Vi ville jämföra deras prestationer med prestationen hos jämnåriga barn utan hörselnedsättning. Skillnaden var störst för andel paustid (äldre grupper), där ungdomarna med CI använde betydligt mer paustid. Vad gällde andel innehållsord använde deltagarna med CI betydligt större andel innehållsord (substantiv, adjektiv och verb) än ungdomarna utan hörselnedsättning. Deltagarna som hade fått implantat efter 5 års ålder presterade mer likt de jämnåriga barnen utan hörselnedsättning i denna studie, vilket förklarades av att denna grupp innehöll flera barn med progredierande hörselnedsättning och därmed ansågs ha haft fördel av den input de fått före implantationen. I en annan studie bedömdes muntligt och skriftligt berättande hos barn och ungdomar med mild till grav hörselnedsättning och HA i åldern år. Prestationen för barnen och ungdomarna med HA liknade de jämnårigas utan hörselnedsättning, men hade signifikant lägre lexikal diversitet, alltså mindre variation i språket. För de skriftliga berättelserna fanns även en negativ korrelation mellan graden av hörselnedsättning och lexikal diversitet (ju sämre hörsel desto mindre variation i språket). Jämförelser gjordes även mellan muntligt och skriftligt berättande. Det fanns starka samband mellan prestationerna i de olika modaliteterna (muntligt och skriftligt). Innehållsord och funktionsord Generellt resultat på gruppnivå var att ungdomarna med hörselnedsättning och HA inte skiljde sig mycket från barn med normal hörsel, medan ungdomar med hörselnedsättning och CI inte var lika långt framme vad gäller berättande. Båda grupperna med hörselnedsättning berättade med mindre lexikal variation än ungdomar med normal hörsel. Både yngre och äldre ungdomar med CI använde också en betydligt större andel innehållsord (substantiv, adjektiv och verb) i sina berättelser. Är det då inte bra att ha många innehållsord när man berättar? Här gäller att det bör vara balans, eftersom många innehållsord förstås betyder färre funktionsord. Användningen av många innehållsord speglar en mindre komplex grammatik. Preliminära resultat av analys av proportionen mellan olika sorters innehållsord visar på en signifikant mindre andel adjektiv hos barn med hörselnedsättning, vilket kan vara ett tips för dem som arbetar med språklig intervention för dessa grupper. Funktionsorden är det också viktigt att arbeta med eftersom de kan sägas utgöra kittet i språket och skapar en mer komplex grammatik. Ett ofta citerat uttalande gör gällande att det inte sker någon större semantisk eller syntaktisk utveckling hos barn med hörselskada efter 12 års ålder. Skillnaden mellan yngre och äldre barn (10 13 respektive år) var större hos dem med CI än hos dem med normal hörsel vilket betyder att gruppen med CI tar in på de normalhörande i viss mån. Man kunde alltså konstatera att den pessimistiska synen på barn med hörselnedsättning över 12 år är något överdriven. Paustid Varför använder äldre ungdomar med CI så mycket mer paustid när de skriver? De är bra på att stava, så tveksamhet om stavningen ansågs anses vara orsaken. Grammatiska fel förekom och var signifikant fler än hos normalhörande, men i denna undersökta grupp var det endast några barn som gjorde många grammatiska fel, medan den myckna paustiden var jämnt fördelad. Gissningsvis blir ungdomarna, som stått mycket i fokus inte minst i forskningssammanhang medvetna om de svårigheter de trots allt har med skriftligt berättande, och tar sig mer tid. En framtida studie kanske kan kasta ljus över vad ungdomarna gör i pauserna. Med hjälp av tangentbordsloggningsprogrammet kan man undersöka var pauserna finns och även ta reda på om platsen för pauserna har samband med arbetsminneskapaciteten. Läsförståelse I en studie bedömdes läsförståelse liksom olika språkliga förmågor och arbetsminneskapacitet hos 16 barn med CI mellan 7 och 13 år. Resultaten visade, att 60 % av barnen med CI läste i nivå med sina jämnåriga normalhörande kamrater, vilket var bättre än förväntat med tanke på att deras fonologiska förmåga (förmåga att upprepa samt höra skillnad på s.k. nonord) låg långt under de normalhörandes. Sedan man kontrollerat för ålder vid testning, ålder vid CI-operation och andra demografiska variabler, samt även för lexikal förmåga, kvarstod ett stabilt samband mellan läsförståelse och arbetsminne. De svenska barn med cochleaimplantat som hittills undersökts verkar alltså läsa bättre än vad som ofta brukar anges i internationell litteratur. Arbetsminne och läsförståelse hade ett klart samband, liksom berättande och läsförståelse. Eftersom fonologisk förmåga har stort samband med ordinlärning och läsutveckling och eftersom barn med CI har dålig fonologisk förmåga, kan man uttrycka det så att barnen med CI läser bättre än de borde. Sammanfattning Skriftligt berättande hos deltagarna med CI skilde sig framför allt från jämnåriga deltagare med NH genom att deltagarna i den äldre gruppen använde mer paustid och att hela gruppen med CI använde större andel innehållsord. Ungdomarna med CI hade också sämre förmåga att organisera sina berättelser. Barnen och ungdomarna med HA berättade mer likt jämnåriga utan hörselnedsättning, men använde ett språk med mindre ordvariation. Barnen med CI hade bättre läsförståelse än förväntat med tanke på att de hade stora svårigheter att repetera s.k. nonord (svag fonologisk förmåga). Avhandlingens resultat har kliniska och pedagogiska implikationer. Framför allt visar de på vikten att förebygga svårigheter genom att stötta lexikal variation i berättelsekontext men även berättelsestrukturering. Lena Asker-Árnason Foto: Madeleine Gyllenram 32 33

18 Kortnyheter Ditt barn förtjänar det bästa Cochlear Baha 3-systemet Dyslektiker gick framåt med intensivträning Elever med dyslexi som får intensivträning under några månader gör större framsteg än elever som får specialundervisning. Forskning vid Göteborgs universitet visar att åtskilliga tusen barn med dyslexi kan göra framsteg. Det handlar om rätt metod av träning. Över 100 barn med dyslexi i årskurs tre deltog i en studie med intensiv lästräning enligt ett strukturerat program, 40 minuter varje dag. En kontrollgrupp fick specialundervisning. Efter tolv veckor hade barnen i intensivgruppen gjort klart större framsteg. Skillnaderna bestod även efter ett år. Universitetslektor Ulrika Wolff: Många av föräldrarna, lärarna och elever har talat om hur självförtroendet ökade. Framstegen kan förklaras med att det fanns en tydlig struktur i övningarna och att barnen fick träna varje dag. Göteborgsposten Feberkramper varningssignal om funktionsnedsättning? Frågan om feberkramper hos små barn är en varningssignal om funktionsnedsättning ställs av professor Christopher Gillberg. En ny studie avser att undersöka om det finns något samband mellan feberkramper och funktionsnedsättning. Ofta betraktas feberkramper som en bagatell. Det kan vara dags att ta feberkramper på lite mer allvar, menar Christopher Gillberg. Göteborgsposten Fritt val av hjälpmedel nu möjlig i flera landsting Fritt val av hjälpmedel gör det möjligt för dig som användare att välja ett annat likvärdigt hjälpmedel från en annan leverantör än vad som ditt landsting upphandlat och presenterar i sitt sortiment. Du får en rekvisition som du kan använda som betalning. När du köpt ditt hjälpmedel är det du som äger det, inte landstinget eller kommunen. Ta reda på vad som gäller för byte eller retur hos den leverantör du väljer. Se mer information landstingens olika webbplatser vilka hjälpmedel som ingår i fritt val av hjälpmedel i det landsting du bor inom. Än så länge existerar fritt val av hjälpmedel endast i Stockholms läns landsting, landstinget i Kronoberg samt landstinget i Sörmland. Ett flertal landsting utreder frågan. När det gäller förskrivningsbara hjälpmedel är det hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om medicintekniska produkter som styr. Även LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och socialtjänstlagen kan emellertid ha betydelse. Inom skolans område styr skollagen. Det är snårigt att förstå är hur de olika lagarna samverkar. Den nya skollagen stärker emellertid elevers möjlighet till hjälpmedel. Elevhälsans roll är tydlig i skollagen samt att elever ska kunna möte de pedagogiska utmaningarna utifrån sina förutsättningar. Dessutom måste skolpersonal anmäla om en elev inte får tillräckligt stöd. Hjälpmedelsinsitutet och Föräldrakraft Tipsa gärna om kortnyheter! Skicka nyhetslänken till: ordforande@barnplantorna.se Att kunna höra så tidigt som möjligt är avgörande för ditt barns utveckling. Cochlear Baha 3-systemet använder kroppens naturliga förmåga att överföra ljud via benledning. Det krävs inga hörselgångsinsatser som kan orsaka irritation i små öron. Baha kan användas av barn i alla åldrar, först med Baha Softband och senare med ett implantat. Barn drar särskilt stor nytta av det nya implantatets förmåga att osseointegrera fort och effektivt. För ljudprocessorn finns det ett stort utbud av färger och roliga klistermärken att välja bland. Som förälder kan du känna dig trygg, tack vare robusta funktioner som är speciellt utvecklade för barn, så som LED-lampor och barnsäkra batteriluckor. Tack vare branschens första stänksäkra design, behöver du inte oroa dig om ditt barn leker utomhus i regnet. Connecting people Global leader Passionate visionaries Solutions for life Kontakta oss på info-sverige@cochlear.com för mer information eller besök vår hemsida Cochlear och den ovala logotypen är varumärken från Cochlear Limited. Baha är ett registrerat varumärke som tillhör Cochlear Bone Anchored Solutions AB. N34833F ISS1 DEC10 Swedish translation 35

19 EURO-CIU möte i Innsbruck Varje år i april samlas delegaterna i den europeiska organisationen (EURO-CIU) för CI-användare och föräldrar till barn med CI någonstans i Europa. I år mötte vi försommar i vackra Innsbruck beläget i hjärtat av de österrikiska alperna. Innsbruck är också MED-EL:s högkvarter. Idag är EURO-CIU en organisation som består av 26 organisationer från 23 medlemsländer. Barnplantorna var en av initiativtagarna till bildandet av EURO-CIU 1995 i Luxembourg. Finsk representant nyvald i EURO- CIU:s styrelse Sari Hirvonen-Skarbö från Finland valdes till ny sekreterare i EURO-CIU efter Ruud van Hardevald som avtackades. Sari sa Jag är glad och hedrad över att ha blivit invald i styrelsen. Jag fick mitt CI för sju år sedan. Min äldsta son är hörselskadad, använder Baha (benförankrat hörhjälpmedel) och går integrerat med hörande i skolan. Hear the future konferens Den österrikiska CI organisationen var värd för mötet och hade också anordnat konferensen Hear the future dagen före EURO- CIU mötet. Konferensen sponsrades av MED-EL och öppnades av Dr. Baumgartner, som är ansvarig för CI-verksamheten vid sjukhuset i Wien. Några ungdomar med CI var också delaktiga i öppningsceremonin. Mycket trevligt och uppskattat av deltagarna. Dr George Sprinzl från universitetet i Innsbruck beskrev modern CI kirurgtek- nik ; Modern minimally invasive cochlear implantation. Han påvisade bredden av patienter genom att säga Jag har gjort 180 implantationer under de fyra sista åren totalt och patienternas ålder har varit mellan 11 månader och 78 år. De flesta patienterna har varit barn. Operationstiden har under den tid han beskrev minskat från tre timmar till en timma. Det finns idag en rad olika elektroder att välja mellan beroende på patienten. Hörselbevarande teknik glädjande Dr Baumgartner beskrev den hörselbevarande teknik EAS (Electro Acoustical Stimulation), som även kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth opererats med på försommaren. Här handlar det om patienter med god hörsel av låga frekvenser men med dålig hörsel av medelhöga och höga frekvenser. Dr Baumgartner berättar: Den första EAS operationen gjordes redan Patienter med 45 procents taluppfattning kan öka denna till 70 procent. Konferensen avslutades med att ungdomar från Österrike kort berättade på engelska (!) om vad det innebar för dem att höra med cochleaimplantat. Ett härligt avslut på en intressant konferens. Nästa år träffas delegaterna i Tallin i Estland. Det ser jag redan framemot. Ann-Charlotte Gyllenram Rapport från Halmstad Framgångsrik inkludering ett resultat av samverkan I Halmstad finns det några otroligt engagerade hörselpedagoger med stor kompetens. De har också genom årens lopp förkovrat sig i ny kunskap avseende dagens barn med hörselnedsättning. För några år sedan var de på en studieresa till Australien för att se hur skolsituation och lärande såg ut för australiensiska barn och ungdomar med CI. Reportage från deras studieresa återfanns i Barnplantabladet i maj De insåg, liksom vi i Barnplantorna vid studieresa till Australien, att framgångsrik inkludering är ett resultat av samverkan mellan en rad yrkesgrupper/verksamheter samt föräldrarna. Hur ska vi kunna överföra arbetssätten i Australien till Sverige? För både hörselpedagogerna och oss i Barnplantorna har vi återkommande efter lärresorna till Australien haft samtal om detta. Ibland med viss otålig frustration. Nu är vi i Barnplantorna på besök i Halmstad för att se hur de arbetar med inkluderade barn med CI. De har planerat en strukturerad dag för mig med besök i flera olika skolor. Jag ska få delta på lektioner och intervjua personal och föräldrar samt få möta flera logopeder och hörselpedagoger som arbetar i anslutning till det kommunala Kärnhuset. Det är stimulerande att se hur det fungerar ute på fältet så att säga. Kärnhuset ett resurscentrum Kärnhuset i Halmstad är ett resurscentrum som ger råd, stöd och service till personal som arbetar med barn och ungdomar mellan 1-20 år i Halmstad kommun. Här arbetar ett stort antal yrkesgrupper och det sker samverkan mellan pedagoger (miljö-/ special-/it-), tekniker, administratörer, läkare, skolsköterskor, kuratorer, psykologer, logopeder och jämställdhetsutvecklare. Specialidrottslärare, hörselpedagoger och logopeder vid Kärnhuset är involverade i ett flertal barn med olika behov inkluderade vid olika skolor. Kärnhusets datastudio är barn- och ungdomsförvaltningens centrala enhet för pedagogisk support och fortbildning inom IT. Läromedelscentralen på Kärnhuset har teknisk service. Kärnhuset ska fungera som ett forum för kunskap och lärande med kvalificerat stöd, goda råd, bra service och fortbildning. Det känns som villkoren för inkludering av barn med hörselnedsättning är goda. Alla skolområden inkluderande förskola, grundskola och till viss del gymnasieskola i Halmstad kommun har tillgång till Kärnhusets specialister för rådgivning, konsultation, utredning, handledning och service. Gymnasieskolorna får vid behov köpa tjänster av Kärnhuset (två olika förvaltningar) Engagemanget för barn med hörselnedsättning är stort hos personalen på Kärnhuset. Många av dem har dessutom under ett flertal år deltagit på Barnplantornas kurser och konferenser

20 Simon 8 år går på Sofiebergsskolan Kerstin Bjärnstedt, hörselpedagog har tillsammans med sin kollega Ewa Degerlund också hörselpedagog utformat dagens program. På Sofiebergsskolan som ligger på Kärleken (ja området heter så!) i Halmstad går Simon, 8 år som hör med bilaterala cochleaimplantat. Vi kommer rakt in i en samling i gymnastiksalen för alla skolans elever. De har trafiklektion med allsång. Så mycket entusiasm och lärande på ett kul sätt. Simon sitter långt fram i klungan med barn. Läraren som sjunger och berättar har mikrofon på sig. Efter trafiklektionen får jag en pratstund med Simons lärare, Ulrika Westerberg. Hon berättar: Vi har jobbat mycket med turtagning och mikrofonsystemet som vi har i klassrummet är ett stort stöd i lärandet. Simon har mycket lättare att uppfatta när det används. Simon har utvecklats mycket under detta första skolår. Alla är individer och Simon kan verkligen ta plats även i fria sociala sammanhang, berättar läraren. De jobbar mycket i smågrupper i klassen och en gång varje vecka kommer hörselpedagog Kerstin Bjärnstedt på besök. Då sker bl.a. en kontroll av mikrofonsystemet. Kerstin Bjärnstedt har fått utbildning i hantering av Comfort Audios Digisystem (klasssrumssystem). Det är klart att det är en stor fördel att Comfort Audio ligger i Halmstad. Ulrika Westerberg och Kerstin Bjärnstedt säger: Simon är kompis på samma premisser som andra i klassen. Skolvalet var inget svårt beslut Simons pappa, Patrick har kommit till skolan idag för att berätta utifrån föräldraperspektivet hur han och hans fru ser på skolsituationen för Simon. Han berättar Simon gick tidigare på hörselförskolan i Falkenberg. Genom att hörselskolan i Falkenberg lades ned så sökte vi andra alternativ. Det låg nära tillhands att besöka Sofiebergsskolan eftersom Simons storasyster går på skolan, som dessutom ligger i hemmiljön. Patrick berättar att han inte besöker skolan så ofta, men att dialogen med skolpersonalen är viktig. Det är viktigt att blicka framåt och hela tiden försöka ligga ett steg före i planering för att kunna stödja Simon på rätt sätt. Vi har dessutom kontakt med andra familjer till barn med CI. Det betyder mycket för hela familjen. En dag i veckan reser Simon till Kärnhuset och får teckenspråksundervisning i 45 minuter. Det fungerar bra och är något vi värdesätter. Isac 8 år går på Trönningeskolan Snabbt vidare till nästa skola som ligger söder om Halmstad. På Trönningeskolan går Isak 8 år. Isak och hans föräldrar var en av familjerna som för några år sedan var med vid inspelningen av filmen Cochleaimplantat Att Återskapa ett Sinne. Vi kommer in mitt i en lektion. Här sitter barnen i fyragrupper vid fyrkantiga bord. På varje bord återfinns mikrofoner. Klassrummet är ett mönsterklassrum för en god lärandemiljö för alla. Det märks med en gång när vi kommer in att ljudmiljön är vilsam utan besvärande ekoeffekter. Här finns akustikplattor i väggar och tak, ljuddämpande bordskivor och speciella tassar under stolsbenen. Så bra för alla elever och personal. Tekniken med mikrofoner fungerar bra Isacs lärare, Caroline Nilsson berättar att det finns flera barn i klassen som har någon typ av inlärningsproblematik, men att det bara är en tillfällighet. Hon berättar Avseende Isac har det inte varit några inlärningsproblem utan det har mer handlat om sociala utmaningar för oss. Långsamt håller vi på att lära Isac att vänta på sin tur och att vänja sig vid att inte alltid stå i centrum. Från början ville han prata hela tiden och inte invänta andra. Tekniken med mikrofoner fungerar bra och Isac är väldigt duktig på att säga ifrån om det inte fungerar. Han är också snabb med att ställa om processorn till T-läge. Vi tror på det spår vi följer Det är kul att återse Isacs föräldrar, Malin och Jonas. Vi har inte träffats sedan inspelningen av filmen. Vi pratar om dövhet, reimplantationer och uppgradering till nya processorer. Det finns många frågor för föräldrar att dryfta. Jag har med Cochlears nya mycket mindre processor för att visa dem. Vi vet av erfarenhet i Barnplantorna att det inte är någon självklarhet att föräldrar får information från hörselvården om att en ny processor nu är tillgänglig för Isac. Mycket riktigt så har inte heller föräldrarna fått kännedom om detta. Nu får de det genom Barnplantorna! Eftersom processorn är avsevärt mindre än de processorer som Isac idag bär så är fördelarna uppenbara för Isac. Jag föreslår att de bokar tid med hörselvården för att diskutera övriga fördelar med en uppgradering till nya processorer. På frågan om vad de satsar på inför framtiden för Isck svarar de: Vi tror på det spår vi slaget in på. Isac tycker att det är kul att gå till skolan. För oss var det ett långsiktigt tänk när vi bestämde oss för att Isac skulle börja på Trönningeskolan nära vårt hem. Vi är dessutom glada för det goda samarbetet vi har med hörselpedagogen. Kärnhuset samverkan för barnens bästa När Kerstin Bjärnstedt och jag är tillbaka på Kärnhuset har hörselpedagog Ewa Degerlund och logopederna Karin Åkesson och Birthe Holmqvist slutit upp för samtal. Det är mycket uppskattat att de ordnat en heldagsprogram för att visa upp sitt arbete. Det är oundvikligt att inte nämna den goda modell av inkludering och samverkan som vi såg prov på i Australien. Vårt samtal handlar mycket om hur vi kan skapa en svensk modell av det. Personalen på Kärnhuset en kommunal verksamhet efterlyser en större samverkan med landstingets hörselvård. Från januari 2011 utför inte landstingets hörselingenjör längre några akustikmätningar i klassrum där det finns elever med hörselnedsättning. Dessutom sker numera ingen årlig service och kontroll av elevernas hjälpmedel. Personalen på Kärnhuset bekräftar det som Barnplantorna redan vet, nämligen landstingens hörselvård håller på att avveckla sig själva! Hörselpedagogerna och logopederna poängterar dessutom: Vi skulle vilja ha mer kontakt direkt med CI-teamet i Göteborg. Vad händer där vid barnens servicebesök och hur ser ansvarsfördelningen ut? Varför kan inte vi följa med när föräldrarna är på besöksveckor på CI-teamet? Framförallt skulle vi vilja ha någon form av återkoppling från CI-teamet när barnet varit på CI vecka. Den numera kanske så välkända Stockholmsmodellen med hörselhabiliteringen för barn och ungdom vid Rosenlunds Sjukhus i Stockholm med kursverksamhet för föräldrar och professionella, kompisträffar för barnen samt samverkan med CI-teamet i Stockholm tycks lysa med sin frånvaro i Halmstad och på många andra platser. Någon djupare samverkan med SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) Råd och Stöd finns inte trots att SPSM har kontor i Halmstad. Hörselpedagogerna säger: Vi anser inte att SPSM besitter mer kompetens än den vi har. Därför har vi inte heller något djupare samarbete. Den fortbildning och handledning vår personal ute på skolorna behöver ombesörjer vi. Framgångsrik inkludering tycks fortfarande, på många platser, vara avhängigt eldsjälar bland professionella samt beslutsamma föräldrar. Stort tack alla för medverkan till reportaget. Ann-Charlotte Gyllenram 38 39

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011. För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011. För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Program Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Hej allesammans! Sommar, sol, vajande sädesfält, hav och

Läs mer

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009 Program Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 26 juli 31 juli 2009 Söndag den 26 juli 16.00 21.00 Måndag den 27 juli 09.00 10.00 10.30 11.30 11.30 12.00 12.00 13.30 13.30 15.00 15.00 15.30 15.30 16.30

Läs mer

PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015

PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 PROGRAM Minnen från Sundsgården 2013 Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat. Söndag den 26 juli

Läs mer

PROGRAM. Helsingborg, 28/7 2/ Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola

PROGRAM. Helsingborg, 28/7 2/ Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola PROGRAM Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola SUNDSGÅRDEN Helsingborg, 28/7 2/8 2019 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Barnplantornas familjekurs/sommarläger

Läs mer

PROGRAM. Helsingborg, 28/7 2/ Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola

PROGRAM. Helsingborg, 28/7 2/ Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola Version 1.1 PROGRAM Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola SUNDSGÅRDEN Helsingborg, 28/7 2/8 2019 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Barnplantornas

Läs mer

PROGRAM. Helsingborg, juni Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola

PROGRAM. Helsingborg, juni Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola PROGRAM Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola SUNDSGÅRDEN Helsingborg, 11 16 juni 2017 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Barnplantornas familjekurs/sommarläger

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

PROGRAM. Helsingborg, juni Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola

PROGRAM. Helsingborg, juni Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola PROGRAM Barnplantornas sommarläger på Sundsgårdens Folkhögskola SUNDSGÅRDEN Helsingborg, 11 16 juni 2017 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Barnplantornas familjekurs/sommarläger

Läs mer

Program. Minnen från Sundsgården 2011. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 28 juli 2 augusti 2013

Program. Minnen från Sundsgården 2011. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 28 juli 2 augusti 2013 Program Minnen från Sundsgården 2011 Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 28 juli 2 augusti 2013 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat. Söndag den 28

Läs mer

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Baha en svensk uppfinning Brist på information om Baha Filippa fick höra vid tre månaders ålder 1 Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i Göteborg av fyra

Läs mer

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården

VIBRANT SOUNDBRIDGE. ett mellanöreimplantat. Information för Hörselvården VIBRANT SOUNDBRIDGE ett mellanöreimplantat Information för Hörselvården Denna informationsskrift 2010 är framtagen i samarbete med: Konrad S. Konradsson, Hörselsektionen, VO-ÖNH Neurodivisionen, Akademiska

Läs mer

Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården

Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården Foto: Karim Hatoum ORDFÖRANDEN HAR ORDET Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården Vi är mitt uppe i ett skeende en utveckling utan slut. Sent 1980-tal CI-behandlades

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra Foto: Lasse Burell Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra! Barn mår bra av att veta Ditt barn ska komma till habiliteringen och göra en cpup-mätning. Det är svårt att med enbart ord förklara vad det är, därför har vi gjort den här boken. Barnet får genom berättelsen

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Få en bra start med hörapparat

Få en bra start med hörapparat Få en bra start med hörapparat Vad kan du förvänta dig? Gratulerar till din nya hörapparat. För att du skall veta vad du kan förvänta dig och kunna få ut så mycket som möjligt av din nya hörapparat rekommender

Läs mer

BARNPLANTORNA. Intresseorganisation för familjer med barn som har hörselnedsättning. Vi påverkar beslut, sprider information samt stödjer föräldrar

BARNPLANTORNA. Intresseorganisation för familjer med barn som har hörselnedsättning. Vi påverkar beslut, sprider information samt stödjer föräldrar BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Intresseorganisation för familjer med barn som har hörselnedsättning Vi påverkar beslut, sprider information samt stödjer

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Internationellt kände professor Hans Rosling farfar till Max

Internationellt kände professor Hans Rosling farfar till Max Internationellt kände professor Hans Rosling farfar till Max Barnplantorna har genom åren blivit kontaktade av föräldrar på många olika sätt föräldrar ibland mitt uppe i en livskris på grund av barnets

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Barnplantornas sommarläger 2013

Barnplantornas sommarläger 2013 BARNPLANTABLADET MAJ 2013 Föräldrar rapporterar från sommarens höjdpunkt: Barnplantornas sommarläger 2013 Barnplantornas familjeläger på Sundsgården har nu hållits nio gånger. Nästa gång är sommaren 2015.

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen. Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen Datum 2012-05-30 Tid 3 timmar Kursansvarig Sara Båsjö Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod:

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli Det här veckobrevet blir ett fjortondagarsbrev, helt enkelt för att vi inte har varit så mycket på barnhemmet p.g.a. Unicefs utbildning i Khao Lak.

Läs mer

Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje

Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje Programutbud för barn och föräldrar på Hösten 2013 Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Världens första digitala minimottagare

Världens första digitala minimottagare Världens första digitala minimottagare Comfort Digisystem Receiver DT10 Receiver DT10 är minimottagaren med Comfort Digisystems unika ljudkvalitet. Den är enkel att använda, smidig att konfigurera och

Läs mer

Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga

Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga Jag letar inte efter de höga trottoarkanterna utan efter de låga Av Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram Ordförande Från Konferensen Listening to Learn i Köpenhamn till David Legas motto Jag letar inte efter

Läs mer

perspektiv och insikter?

perspektiv och insikter? Rapport från Nordisk konferens Är vi redo för nya perspektiv och insikter? Samarbetet mellan Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Barnplantorna har återigen resulterat i en väl genomförd konferens fokuserad

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Skåningarna är på hugget och en diskussion följde efteråt. Det kändes bra. Efter det kunde jag slappna av och bara njuta av arrangemanget som i

Skåningarna är på hugget och en diskussion följde efteråt. Det kändes bra. Efter det kunde jag slappna av och bara njuta av arrangemanget som i Det har varit NYP-träff i Skåneland i helgen 14-16 sept 2011 Nätverk för yngre yrkesverksamma med Parkinson träffades på Sundsgården i Helsingborg med ett program fullt av bra information och roliga inslag.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Reserapport från Australien Skola/förskola i integration med hörselvård

Reserapport från Australien Skola/förskola i integration med hörselvård Reserapport från Australien Skola/förskola i integration med hörselvård I slutet av oktober åkte Eva Karltorp CI-kliniken Stockholm samt Ann-Charlotte W Gyllenram och Christina Ryberg Barnplantorna med

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Få ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör

Få ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör Få ut mer av dina hörapparater Phonaks trådlösa tillbehör Modern hörapparatsteknik gör det bekvämt att lyssna och höra i de flesta situationer. Men när du talar i telefon, ser på TV eller befinner dig

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Hösten 2010 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-kurs om autism 2. På Spåret fördjupad BAS-kurs 3. Föräldraträningsprogram

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Dyslexiförbundet FMLS Ungdomssektionen i Skåne Presentation av ungdomssektionen vid pennan Johan Viebke Ansvarig ledare: Johan Viebke Ledare: Mikael (Mige) Lundahl Ledare: Eva

Läs mer

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9) SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Agnes och Elin är bästa vänner fast de är väldigt olika. Agnes tycker om att vara för sig själv och teckna och måla. Hon vill inte ha så mycket uppmärksamhet.

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

Referat från Cri du Chat sällskapets familjeträff på Gotland 2011.

Referat från Cri du Chat sällskapets familjeträff på Gotland 2011. Referat från Cri du Chat sällskapets familjeträff på Gotland 2011. dina sår ska läka stormen bedarra smärtan avta förr än du anar Varsamt ska knutarna lösas upp inte utan tårar inte utan tillbakablickar

Läs mer

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren 2014 2015. Utbildning Grupper Habiliteringen i Blekinge Våren 2014 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv Komigång Nybörjarkurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har Kommunikationssvårigheter. Syftet

Läs mer