verksamhetsberättelse årsredovisning

Transkript

1 verksamhetsberättelse årsredovisning 2013

2 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Direktorn har ordet När ett företag avger sin årsredovisning handlar det om att översätta alla händelser under ett år till ett språk som ägarna förstår. Pengar. Ett företag ska tjäna pengar, det är själva syftet. Ägarna som investerat ska få ränta. Så funkar det och så ska det vara. Ganska enkelt egentligen. Det är alltså helt naturligt för oss att den första delen av denna årsredovisning fokuserar på människor. Några berättelser som får gestalta det mänskliga resultat som skapats av mångas insatser i Furubodas olika verksamheter under Resultat som är bestående och inte skall finnas med i någon avskrivningsplan. Det blir väldigt mycket mer komplicerat när en idéburen organisation, som Furuboda, ska avlägga årsredovisning. Visst använder vi samma principer som företag när vi talar om rörelseresultat, soliditet och resultatdisposition. Men de ekonomiska modellerna räcker inte till för att fånga de resultat som vi finns till för att skapa. Furuboda har inga aktieägareägare som räknar avkastning i procent. Det finns inga bonus- eller optionsavtal. Det finns inga strategier för värdeökning inför en försäljning. Det som vi först och främst arbetar för att uppnå är mänskligt resultat. Bakom varje siffra i vår omfattande årsredovisning finns det människor. Människor som av olika anledningar sökt sig till Furuboda för att få chans till utveckling och större självständighet. För att ta steg mot ett större ansvarstagande. För att både bidra till, och aktivt delta i, ett öppet och tillgängligt samhälle. Den andra delen av skriften innehåller ekonomisk redovisning och beskrivning av den finansiella omfattningen av vår verksamhet. Furuboda tillhör Kristianstadsregionens största arbetsgivare och vi skriver för första gången att vi har fler än 500 medarbetare i koncernen. Jag och styrelsen vill rikta ett varmt tack till varje enskild medarbetare som under året bidragit till att Furuboda fortsatt att utveckla framför allt mänskligt resultat. Tack även till engagerade medlemmar volontärer och Furubodavänner som ger sitt stöd på olika sätt, både praktiskt och ekonomiskt. Furuboda i mars 2014 Daniél Tejera Direktor 2

3 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Innehåll Innehåll Direktorn har ordet 2 Folkhögskolan 4 Idrottsmedarbetare 6 Kompetenscenter 8 Arbetsmarknad 10 Föreningen Furuboda 12 Furuboda Assistans 14 Ekonomi i sammanfattning 16 Årsredovisning

4 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Folkhögskolan Isabell kom till Furuboda första gången 2008 på en sommarvecka med sol och bad. Efter det har det blivit både sommarveckor och Nyårsexplosion för unga med funktionsnedsättning. Hösten 2011 började Isabell i Allmän kurs Omvärld. Nu går hon sitt tredje och sista läsår på Allmän kurs Framtid med hemtekniskprofil. Framtidskursen hjälper henne att se framåt Planerna för framtiden har redan börjat ta form. Isabell vill gärna arbeta som föreläsare. Hennes första föreläsning handlar om hennes eget liv. Hon har arbetat mycket med sin presentation, valt bilder och skrivit texter. Issa som hon också kallas har mycket att berätta trots att hon endast är 26 år. Hennes livserfarenheter skiljer sig en hel del från de flesta ungdomars. Isabell är tvilling och föddes 1988, tre månader för tidigt. Hon har en CP-skada och vid tio års ålder gjorde hon en stor operation för att staga upp ryggraden som var kraftigt böjd av Skolios. Isabells dröm blir sann när hon håller föreläsnngar Läs- och skrivsvårigheter Isabell har haft en diskussion med arbetsterapeuten Ulla Ekeberg på Furuboda kring sina läs- och skrivsvårigheter. Ulla rekommenderade Issa att ta kontakt med logoped och arbetsterapeut på hemorten för att få utprovat kompensatoriska hjälpmedel. Isabell har nu via hemlandstinget, Örebro läns landsting, fått hjälpmedel i form av olika program till sin dator. Drömmen om en föreläsning Sitt första föredrag håller Isabell i klassrummet, deltagare, assistenter, lärare och några speciellt inbjudna åhörare har kommit för att lyssna. På väggen lyser en stor bild med en leende Isabell. Sedan följer många fina bilder på henne och tvillingsystern. Isabell i sidenklänning på väg till studentbal på Riksgymnasiet i Kristianstad och Isabell i dykardräkt på djupt vatten. Men det är Isabell här och nu som gör det starkaste intrycket. Framför oss sitter en ung kvinna i som har bestämt sig för att leva sitt liv så fullt ut som det bara är möjligt. Det är omöjligt att inte beröras och röras av hennes berättelser. Med humor och allvar skildrar hon sin funktionsnedsättning, svårigheter med att få assistanstimmar och avslag på ansökan om tillstånd för handikapparkering. Skrattet är nära men också alvaret i hennes ord, när hon berättar om sitt liv som har varit fullt med svåra men också spännande, roliga och ovanliga händelser. Isabell har praktiserat på ett dagis och där vill hon gärna hålla sin föreläsning och berätta för barnen om hur det var när hon var en liten dagistjej. Vad har varit bäst med tiden på Furuboda? Oj då det är mycket! Alla människor jag mött under åren har betytt så mycket för mig. Gemenskapen det sociala att umgås. 4

5 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Roliga skolresor Isabell har varit med både till Göteborg/Borås och Småland/Öland tillsammans med sina kurskompisar och deras kurs och reseledare Agneta Strömberg. - I Göteborg åkte vi så klart karusell på det stora nöjesfältet och vi besökte också Sjöfartsmuseet och åkte skärgårdsbåt. I Borås var vi och tittade på de små nyfödda björnungarna i djurparken, berättar Isabell. Året därpå gick resan till Småland och Glasriket. Isabell blåste glas och hälsade på Emil i Lönneberga. Isabell har en stark vilja att leva sitt liv efter sitt eget huvud. Kanhända kommer du i framtiden, någonstans i Sverige, att kunna lyssna på hennes föreläsningar. Marie Hallqvist Informatör Björnungar i Borås Djurpark Isabell på Furuboda Fakta Långa kurser, Korta kurser och samverkanskurser Långa kurser Vårterminen Höstterminen Antal deltagarveckor: SMF** Totalt antal deltagare: Kvinnor*/Män: 65*/94 65*/84 Deltagare med funktionsnedsättning: Deltagare med invandrarbakgrund: 1 1 Korta kurser och samverkanskurser Antal deltagarveckor: Antal korta kurser: Totalt antal deltagare: Kvinnor*/Män: 122*/ */220 Deltagare med funktionsnedsättning: Deltagare med invandrarbakgrund: 5 3 Långa kurser: Allmän kurs Behörighet, Allmän kurs Framtid, Allmän kurs Omvärld, Baskurs, Assistentkurs, IT-kurs, Musikverkstan, Musiklinje och På väg igen. Profiler: Behörighetgivande, Hemteknisk, Teknisk och Idrottsprofil. **SMF = Studiemotiverande folkhögskolekurs. Korta kurser: Samverkanspartners: Astrid Lindgrens barnsjukhus, Epilepsiföreningen, FSDB- Föreningen för Dövblinda, FUB i Lund med omnejd, Gemenskapsveckan, Föreningen Grunden i Göteborg och Malmö, ILCO, NHR Huskvarna- Jönköping, Parkinsonföreningen, Psoriasisförbundet Skåne, RBU, RMT- Mag- och Tarmföreningen, Sv Downföreningen, Synskadades Riksförbund, TSC- Tuberös Skleros Complex, Hidde Iyo DhaQan. 5

6 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Idrottsmedarbetare Hösten 2011 anställdes Furubodas första idrottsmedarbetare. Det var startskottet till ett långsiktigt arbete, med syfte att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna bli delaktiga inom idrotten både som aktiv idrottare, ledare och anställd. Under 2013 har KompetensCenter genom projekt i3 haft sex idrottsmedarbetare anställda för att få en ledarutbildning. Parallellt med utbildningen har de arbetat med att leda idrottsaktiviteter, både i Furuboda IF och för skolor och för andra intresserade. Det har inte funnits många idrottsföreningar som varit öppna och tillgängliga för barn och ungdomar med funktionsnedsättning och vi har många gånger mött idrottsintresserade ungdomar som inte kunnat börja idrotta tillsammans med syskon och kamrater som barn. Möjligheterna har öppnats först när de flyttat hemifrån och till exempel börjat studera på riksgymnasium eller folkhögskola. Genom att anställa idrottsmedarbetare vill Furuboda öka möjligheterna för folkhögskolans deltagare att kunna idrotta under tiden på Furuboda genom samverkan med idrottsrörelsen öka kunskapen om att arbeta med anpassad idrott i vanliga idrottsföreningar erbjuda intresserade möjlighet att prova anpassade idrottsaktiviteter på Furuboda vara en förebild för andra föreningar genom att anställa ungdomar med särskild kompetens inom att arbeta med anpassad idrott Vi ville använda anställningsformen eftersom att vara anställd innebär mycket mer än att delta i en utbildning. Det handlar om helt andra krav men också om rättigheter man har som anställd. Erfarenheterna av att arbeta på detta sätt är många och det är tydligt att värdet av en anställning är mycket stort för både självbild, identitet och kommande arbete. I att kunna genomföra anställningarna har vi haft ett mycket gott samarbete med arbetsförmedlingar på olika platser i Skåne. Hitintills har idrottsmedarbetarna kunnat finaniseras via projektmedel och utmaningen framöver är att hitta former för att arbeta vidare med idrott inom ordinarie verksamhet på Furuboda. Foto från Furuboda, fr.v Mats Henrysson, idrottslärare, Gustaf Bengtsson, Christopher Helm, Daniel Lofkvist, Emil Eriksson, Peter Svensson, projektledare och framför dem Albin Svensson och Johan Karlsson. 6

7 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Albin Svensson är en av de idrottsmedarbetare i KompetensCenter som under 2013 var anställd för att delta i en ledarutbildning inom projekt i3; idrott identitet inklusion. Hur kom det sig att du sökte till i3-utbildningen? Albin: En kompis som gick år ett av utbildningen tipsade mig och sa att detta skulle passa mig som handen i handsken eftersom jag var rullstolsinnebandy tränare. Så jag nappade på det. Var det nån skillnad på att vara anställd jämfört med att enbart gå en utbildning? Albin: Jag kände det som en högre kravbild på mig när jag var anställd också och inte bara gick en utbildning. Jag lade ner mer energi och tid på en uppgift än vad jag hade gjort om det bara hade varit en vanlig utbildning. Albin Svensson håller hårt i sin guldmedalj. Vad tänker du att du kommer att ha mest nytta av utifrån året med i3? Albin: Alla kontakter som man skaffat sig, både på och utanför Furuboda. Aktivitetsbanken på saker man kan göra på ett idrottspass. Vad var det roligaste med året som anställd i i3? Albin: Att känna hur man utvecklades under hela tiden som gick, träffa alla fantastiska människor på Furuboda både deltagare och personal. Många goda skratt blev det. Albin nominerades inför idrottsgalan i Nordöstra Skåne s om kandidat till priset för priset till Årets unga ledare. Han fick inte det priset, men väl en check på kronor och stående ovationer av bland andra hela IFK Kristianstads handbollslag och styrelse. Kerstin Olofsson Chef för Kompetenscenter Albin tillsammans med Sanne på Idrottsgalan 7

8 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Kompetenscenter Furuboda har under tre år arbetat med ett utvecklingsprojekt angående interaktiva upplevelserum. Projektet heter SID Sinnlighet, Interaktion, Delaktighet. Ett exempel är Den aktiva gardinen som ändrar utseende när man rör vid den (se bild 2). I SID har 24 barn med utvecklingsstörning regelbundet besökt så kallade Snoezelen -rum. Snoezelen är en metodik som bygger på användning av särskilt utformade rum (se bild 1). Rummen är utformade för att väcka barnens intresse och ge dem möjlighet att upptäcka, utforska och uppleva i sin egen takt. De går att variera och anpassa efter varje barns individuella förutsättningar. Snoezelenrummen inbjuder till nyfikenhet, lust att prova och göra och att kommunicera, men de ger även möjlighet till lugn och avkoppling. Bild 2. Ett barn undersöker Den aktiva gardinen. Ett annat exempel är Den levande knappen som vibrerar och rör sig när man interagerar med den (se bild 3). Bild 1. Ett barn interagerar i Det vita rummet. Furuboda har en lång tradition av att arbeta med interaktiv teknologi för människor med funktionsnedsättningar, bl.a. i Spelhålan och Musikverkstan. I SID har vi arbetat för att deltagarna i projektet ska ha tillgång till ökade inslag av interaktivitet i upplevelserummen de besöker. Vår utgångspunkt har varit att barnen ska kunna påverka det som händer i rummen. Därför har vi skapat interaktiva prototyper som barnen provat. 8 Bild 3. Barn och personal delar en upplevelse med Den levande knappen.

9 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Fakta Kompetenscenter 2013 Vår strävan var att barnen skulle ha inflytande i designprocessen. Barnens möjlighet att påverka det som utvecklades i projektet byggde på att de hela tiden var med och provade det som kom fram allt eftersom tekniken utvecklades. Ju tidigare ett barn kunde prova, desto bättre. Vi dokumenterade varje gång ett barn provade en SID-design på video. Det innebär att vi har ett stort antal intressanta filmer som berättar om vad barnen gjorde i projektet. Många av dessa videofilmer har vi lagt ut på SIDs webbplats, Furuboda genomförde SID i nära samverkan med intresseorganisationen FUB, Certec vid Lunds Tekniska Högskola och tre Snoezelen-verksamheter i Lund, Malmö och Gentofte. Projektet avslutades i juli. SID-projektet bidrog till att föra in kunskap och ny teknologi i Snoezelen-sammanhang. Känslan efter projektet är att SID kom i helt rätt tid och vi förväntar oss att se en stark vidareutveckling och nya Snoezelen-produkter under de kommande åren, baserat på SIDs kunskapsbidrag. Om du har blivit intresserad och vill veta mer så rekommenderar vi att du börjar med läsa den skrift om projektet som finns på och därefter går in och ser på några av videofilmerna med barnen och läser vidare om projektet. Ett stort tack till alla barnen och deras familjer och pedagoger som medverkade i projektet! Per-Olof Hedvall projektledare Snoezelenrummen inbjuder till nyfikenhet i3 idrott identitet inklusion Genom projekt i3 vill vi skapa fler möjligheter för personer med funktionsnedsättning att aktivt delta i idrottslivet, som utövande idrottare, ledare eller med idrott som yrke. Genom samverkan med Skåneidrotten och Svenska Handikappidrottsförbundet utvecklas möjligheter för ökad delaktighet inom idrotten, både i Skåne och nationellt. Projektledare Peter Svensson. DIKO den digitala kontaktboken Målet för DIKO-projektet är att utveckla och prova en plattform för digitala kontaktböcker för och i samarbete med personer med kognitiva funktionsnedsättningar och deras närstående. I detta ingår att utveckla metoder för att arbeta med digitala foton och dagböcker som stöd för berättande, minne och läs- och skrivutveckling. Plattformen har också testats av vuxna som har utvecklingsstörning och förvärvade hjärnskador. DIKO kommer att kunna användas efter projekttiden, både av grupper som själva sätter upp en DIKO-server och av enskilda som kan använda tjänsten via Furubodas DIKO-server. Projektledare Bitte Rydeman. SID -Sinnlighet, Interaktion och Delaktighet SID har arbetat med vidareutveckling av Snoezelenkonceptet, i syfte att skapa nya förutsättningar för barn med utvecklingsstörning att kunna utnyttja dagens interaktiva möjligheter. Projektet har avslutats under 2013 och har lett till ett stort intresse för interaktiv snoezelen, både i Sverige och internationellt. Projektledare PeO Hedvall. Projekten finansieras med stöd av Allmänna Arvsfonden och genomförs i samverkan med andra organisationer. Aktuella samverkanspartners under 2013: Certec, FUB i Lund med omnejd, Lunds kommun, DAKO, Kungsbacka kommun, Region Skåne, Skåneidrotten, Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté Övrig verksamhet: Furubodas ambassadörer har under 2013 föreläst för mer än personer. Med sina livsberättelser vill de krossa fördomar och öka kunskapen om hur det är att leva med funktionsnedsättning. De får förfrågningar om att besöka grund- och gymnasieskolor, universitet, föreningar, företag och myndigheter. Intresset för ambassadörernas föreläsningar är stort! Kommunikationsteamet (logoped, arbetsterapeut, tekniker) arbetar med behandlingsinsatser för folkhögskolans deltagare. De möter där kursdeltagare som på grund av förvärvade eller medfödda skador har kommunikations- och kognitiva svårigheter. Kommunikationsteamet föreläser också om Alternativ och Kompletterande Kommunikation i olika sammanhang. Under året har samverkan inletts med Arbetsterapeututbildningen i Lund avseende föreläsningar och praktikplatser för de blivande arbetsterapeuterna. 9

10 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Arbetsmarknad Då - Nu och framåt - Ystad söndag 16 mars Ett samtal med syskonparet Eva och Mats som båda gått VIA 4* Skolstarten Eva och Mats: Det var kul och roligt att börja i årskurs 1, men så ändrades det. Vi flyttade en massa och fick hela tiden börja om på nytt. Efter ett tag tröttnade vi och gav upp. Vi gick till skolan ibland men inte på lektionerna. Lärarna brydde sig inte. Ingen lyssnade på oss. Mamma hade ju inte så mycket regler. Mats: Jag hoppade av nian, helt utan betyg och tänkte aldrig mer sätta min fot i en skola. Så hur hamnade jag på VIA4? Jag vet inte riktigt. Jag följde väl med Eva. I brist på annat. Eva: Innan VIA4 provade jag att gå på individuellt program i Ystad. Där kände jag mig bara värdelös och dum. Jag menar, vi fick sitta i en källare. Hur stimulerande och motiverande är det? Jag hoppade av. Sen var vi bara hemma i 2-3 år och gjorde ingenting. Eva och Mats: Studieyrkesvägledaren hon var bra, vi fick ett erbjudande, att prova VIA 4. VIA4 var annorlunda. Bra och mysiga lokaler. Lärare som lyssnade, förstod och hjälpte till med en massa saker som vanliga lärare inte gör. Det var roligt att gå där, vi trivdes. Efter ett tag så förstod vi att vi inte var så dumma och misslyckade som vi trodde. Vi fick påverka studier och hela upplägget. Mats: Både jag och Eva fick många chanser, det var som att lärarna respekterade att vi var vana vid att skita i allt och därför var de villiga att försöka igen och igen. Det tar ett tag innan man kan gå av den negativa banan, man behöver hjälp med det. Grupptryck har alltid varit negativt, men här blev det en positiv sak att vara i skolan och plugga. Konstigt egentligen, alla hade ju haft det struligt innan. Eva: Mats fortsatte på VIA4 och jag började på en folkhögskola. Jag hoppade av folkhögskolan efter ca 1,5 termin. Mats gick väl på VIA4 ett år till. Jag började läsa till undersköterska på distans på Komvux. Tack vare min praktik, jobbar jag extra på ett boende på kvällarna. Jag är intresserad av det jag läser och min chef vill att jag ska bli klar med utbildningen. Jag blir klar till sommaren och då har jag jobb, det känns jättebra. Mats: En tid efter VIA4 började jag jobba på en bilverkstad, jag är fortfarande kvar där. Om verkstadsjobbet skulle ta slut eller om jag skulle få gå en kurs och därmed få högre lön, då tror jag att jag s kulle kunna tänka mig att börja plugga igen. Eva: Innan VIA4 tänkte vi nog aldrig på att jobba eller plugga vidare. - Nej verkligen inte, säger Mats. Men någonting hände? Drömmar och mål! Eva: Att jag ska fortsätta klara av alla muntliga tentor och slutföra min utbildning på ett bra sätt. Förr tänkte jag nog inte på det med jobb och sånt. Men nu vill jag ju verkligen jobba inom vården, som jag blivit lovad. Mats: Just nu vill jag bara fortsätta jobba på verkstan. Bilar, lastbilar att skruva med och köra dem har alltid varit mitt intresse. Jag trodde nog inte att jag skulle kunna jobba med det, men det blev så. Det går bra för företaget och jag har faktiskt ordnat jobb åt en kompis på firman. För tillfället bor jag lite överallt. Min dröm är nu att fixa en egen lägenhet, det står högt på prioriteringslistan. Jonas Olsson Pedagog VIA 4 Selfie med syskonparet Eva och Mats * VIA 4 drivs utav Furuboda Arbetsmarknad på uppdrag av Barn och utbildningsförvaltningen i Kristianstad. Verksamheten riktar sig främst till del ta gare mellan år där många av olika anledningar inte har följt normal skolgång. 10

11 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Detaljerna gör skillnad när man söker jobb, det vet Zhiyar Jag fick hjälp att få jobb efter att ha kommit ut ur grottan, säger Zhiyar Mafzan Jag kom till Furuboda Arbetsmarknad för ca en månad sedan, efter att ha varit inskriven på Arbetsförmedlingen några månader. Jag hade ett CV sen innan, men förbättrade det här. Det som jag har fått mest hjälp med här är hur man ska komma i kontakt med företag, samt hur man ska tala med dem. Även hur man ska vara på en arbetsintervju, det tränade jag på några gånger innan jag gick på min första. Det var min första intervjun som ledde till att jag fick jobbet. Zhiyar Mafzan Jag har erfarenhet av att arbeta på restaurang, jobbet på Max kommer att passa mig bra, säger Zhiyar. Mina planer är att till hösten studera på högskolan och då kan det också vara bra att ha möjligheter att jobba extra på helgerna. Det som har spelat störst roll till att jag fick jobbet, var nog att jag fick lära mig hur man ska vara på en jobbintervju. Jag fick mycket värdefull hjälp av mina coacher Dan Hansson och Anna Persson. Det gjorde att jag kände mig helt trygg vid anställningsintervjun. fakta arbetsmarknad Är en brygga mellan utbildning och arbetsliv för missgynnade samhällsgrupper 45 anställda med bred kompetens: arbetsterapeuter, psykolog, pedagoger, socionomer, studie-och yrkesvägledare med mera Har kontor i Malmö och Kristianstad men aktiviteter över hela Skåne Mötte under året 972 deltagare i våra olika projekt och uppdrag Tack för tiden på Furuboda Arbetsmarknad. Zhiyar Mafzan Aktiviteter under året: Uppdrag för att tillgängliggöra utbildningar och arbetsplatser för alla Tekniska och pedagogiska anpassningar för deltagare ute i arbete eller på utbildning Studiemotiverande insatser för ungdomar som saknar gymnasiebehörighet Måste bara berätta att Zhiyar var hos mig i veckan på ett möte. Han berättade då att ett företag i Lund sökte mycket folk och ville ge oss det som tips till någon annan. Strax innan hade jag coachat Dajana. Hon var kvar och fick tipset. Djana ringde genast till företaget, AG, och fick komma på intervju. Hon fick jobbet! Härlig story eller hur? Jag menar om inte Zhiyar hade varit så nöjd med vår insats hade han knappast tipsat oss om jobb eller hur? Dan Hansson, coach Utredningsuppdrag: Uppdragsutbildningar åt Försäkringskassan, Kristianstad kommun och Region Skåne Upphandlade tjänster åt Arbetsförmedlingen Arvsfondsprojektet SIA Socialfondsprojektet Arbetsplatsen Samverkan med bla. HSO-Skåne, Region Skåne, Skåneidrotten, Nätverket SIP, Urkraft, Communicare och Kristianstad kommun, Svenska föreniningen supported employment, CJD yrkesskola i Stuttgart Christliches Jugenddorfwerk Deutschlands Internationellt utbyte med CJD yrkesskola i Stuttgart 11

12 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Föreningen Furuboda Föreställningar en filmfestival med tema funktionsnedsättning Den 1 mars 2013 hade Föreningen Furuboda glädjen att, tillsammans med Studieförbundet Bilda och med stöd från Kristianstad kommun, bjuda in till en filmfestival i Kristianstad. Idén till filmfestivalen kom från att man gjort liknande arrangemang på andra ställen i landet och att det varit uppskattat. På Regionmuseet i Kristianstad samlades en hängiven skara filmfantaster för en heldag av filmvisning med tema funktionsnedsättning varvat med miniföreläsningar och samtal. Se möjligheterna Dagen började med temat Se möjligheterna, som också blivit något av ett motto för Furuboda i stort. Per Pax Axensköld, vid tillfället anställd som fritidssamordnare på Furuboda, höll i en inledning innan filmrullarna sattes igång och den franska filmen Benda Belili! i regi av Renaud Barret och Florent de la Tullaye, visades. I filmen får man följa musikgruppen Staff Benda Bilili från Kongo-Kinshasa, en grupp halta, rullstolsburna, hemlösa musiker, i allt från det lilla på hemmaplan till stora konsertturnéer i Europa. Etik i klipprummet Efter en god lunch blev det tid för nya intryck och festivaldeltagarna tog sig an temat Etik i klipprummet. I filmen Bomber och granater, knivar och gafflar från 2008 presenteras den unge konstnären Karl Persson från Svedala, som lever med diagnoserna autism, tourettes, asperger och tremor. I denna varma dokumentärfilm får man under två år 12

13 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 följa Karl och hans intresse för måleri och musik. Efter filmvisningen hade vi glädjen att ta del av regissören Christina Erman Widerbergs erfarenheter från filmproduktionen. I det samtalet la Christina stor vikt vid gränsdragning när man filmar en annan människas liv. På en resa där vardagen är helt annorlunda än hemma, ruckas det inrutade mönstret snabbt lige Sam, som ska bo med sin kusin. Under ett pokerspel tar Joon sin brors plats som spelare mot Sams kusin. Sam läggs i potten och när kusinen vinner får alltså Sam flytta med Joon hem till dem, med allt vad det kommer att innebära Filmfestivalen Föreställningar blev en innehållsrik dag med många tankar, komna ur nya sätt att se på film! Hur man samtalar utifrån en films handling eller en films uppkomst kan variera mycket, men besökarna var eniga om att film berör och när man vet mer om vad som ligger bakom, berör det ännu mer! Matilda Andin Annica Nordqvist Föreningskonsulenter Om mod Senare under eftermiddagen tog sig gruppen an ett nytt tema, nämligen Om mod, då filmarna Lars Bermann och Niklas Böhme introducerade filmen Resan, som de båda arbetat med. Den tog med tittarna på en resa till kulturfestivalen ILADKADI 2009 i Bangalore, Indien, dit rockbandet Crazy Mike, kören Art Choir och två konstnärer från Lunds kommuns LSS-verksamheter åkte för att uppträda och visa sin konst. Filmen illustrerar tydligt att när man ger sig ut på en resa där vardagen är helt annorlunda än hemma, ruckas det inrutade mönstret snabbt och saker blir inte alltid som man tänkt sig. Att möta de erfarenheterna kräver stort mod och mycket engagemang. Vem har makten över mitt liv? När kvällen började sänka sig över östra Skåne nådde festivalen sitt sista tema: Vem har makten över mitt liv? Frida Samuelsson, ambassadör på Föreningen Furuboda, delade sina tankar kring temat och lämnade över till filmen Benny & Joon. Den handlar om Joon, som har en psykisk störning och lever i sin egen lilla värld. Ibland, utan förvarning, får hon utbrott som gör vardagen svår att hantera. Joon bor med sin bror Benny, som sedan dagen då föräldrarna dog, tagit ansvar för sin syster. Tillsammans kämpar de med de dagliga sysslorna och när Joon på grund av sitt obalanserande humör lyckas skrämma iväg den ena hushållerskan efter den andra stöter de på fler problem. Men, en kväll rullar tåget in på stadens perrong och inget blir längre som förr. Med tåget kommer nämligen under- Fakta Föreningen Furuboda Furuboda är en ideell förening som drivs utan vinstintresse. Den grundades 1960, med Ernst Skoog i spetsen. Då var medlemsavgiften 15 kr. Föreningen Furuboda 2013 Antal betalande medlemmar: 2400 Medlemsavgift: 120 kr Gåvor och testamenten: tkr Arrangemang: Sju brasaftnar med underhållning, valborgsfirande med vårtal av Lisa Fredlund, årshögtid med predikan av Bo Olsson, loppis med auktion, tre sommarkvällar med konserter, föreläsningen Smällen med Kent Revedal, julmarknad samt ett antal gudstjänster. 13

14 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Furuboda Assistans Rätten till en egen bostad att flytta hemifrån med hjälp av Furuboda Assistans. Henke har bott hemma hos sin familj ända sedan han föddes, trots att hans medfödda kromosomskada har inneburit ett stort vårdbehov. Familjen som består av mamma Maggan, pappa och storebror har alltid funnits där för honom. Henke har alltid fått vara med vi har tagit med honom mot det friska och varit öppna med hans förståndshandikapp, berättar mamma Maggan. Hos en dagmamma som också fungerat som stödfamilj har Henke bott varannan helg och en natt i veckan, så har livet rullat på för familjen. Men hur många år kan man vara småbarnsmamma? Det var frågan som mamma Maggan ställde sig vid 53 års ålder. Henke har en omfattande funktionsnedsättning och är i behov av hjälp hela dygnet. En förändring måste ske, Henke behövde få ett eget liv och en egen bostad. Först försökte man med ett gruppboende men det fungerade inte alls. Det var alltför många som arbetade på boendet och för Henke blev det otryggt att ständigt möta nya ansikten. Svårigheter med hjälpmedel och måltidsproblematik gjorde till slut att han fick flytta hem igen. Julen 2012 såg allt mörkt ut och ett eget boende verkade avlägset. Så kom ett positivt besked från Försäkringskassan om personlig assistans och allt vände. Furuboda Assistans blev ett självklart val vi kände redan väl till Furuboda och hade bara hört gott om verksamheten. Furuboda Assistans var med från början då Henke flyttade hemifrån. Rekryteringen av assistenter Det handlar till stor del om personliga egenskaper och erfarenheter för att man ska bli en bra assistent. Den personliga lämpligheten är viktig. I Henkes fall önskade hans mamma att man hade barn själv, var lekfull och inte rädd för att ta i. Hon var med vid intervjuerna och fick på så sätt den första kontakten med assistenterna. Henke i sin fina lägenhet. 14 Introduktion av assistenter Eftersom Henke bodde hemma igen fick assistenterna börja arbeta med honom i hemmet. Det blev en bra inkörsport för dem att möta honom i en för honom bekant miljö. Det är viktigt att assistenterna får en bra introduktion. Henke måste få lära känna sina nya assistenter och assistenterna måste få känna sig trygga med att arbeta ensamma med Henke

15 Verksamhetsberättelse Furuboda 2013 Under tiden ordnade familjen en ljus och fin lägenhet med en härlig utsikt över Kristianstadsslätten. Mamma Maggan möblerade, taklift och andra hjälpmedel installerades. besök på Skulptörens upplevelsecentrum. För Henke som älskar naturen och att vara ute mycket ger den personliga assistansen möjlighet till stor frihet. Det löste sig så himla bra. - Henke har inget språk men han är nyfiken, visar intresse, söker kontakt och kan bli upprymd och glad, berättar en av hans assistenter. Ett år i egen lägenhet Idag har Henke 8 assistenter varav 5 fasta och 3 vikarier. Det betyder att det alltid är någon han känner som arbetar med assistansen. Dagarna kan de planera tillsammans och man har nu ett schema med bad tre dagar i veckan och Det har blivit lugnare för Henkes familj, nu vet de att han har det bra. - Jag är väldigt mammig och har ett stort kontrollbehov så det är klart att jag ofta hälsar på hos Henke, men jag ringer alltid innan och meddelar, säger mamma Maggan. Furuboda Assistans finns med hela tiden och fångar upp frågor och situationer som behöver redas ut för att allt ska fungera så bra som möjligt för Henke. Malin Persson, enhetschef inom Furuboda Assistans, följer arbetet med Henke noga och i samarbete med alla berörda utarbetar de arbetsbeskrivningar, rutiner och en genomförandeplan* för Henke. Marie Hallqvist Informatör Fakta furuboda assistans Antal anställda totalt: 321 Kvinnor*/män: 243*/78 Antal utförda assistanstimmar: Antal kunder vid årets utgång: 43 Furuboda Assistans erbjuder alla kunder att få en genomförandeplan upprättad inom 6 månader. Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet, utformandet och uppföljningen av assistansen. Genom planen tydliggörs både för den enskilde kunden och för personliga assistenterna vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. *Genomförandeplanen ger den enskilde kunden inflytande och medbestämmande i största möjliga utsträckning över utformandet av sin personliga assistans. Henke med mamma Maggan 15

16 Föreningen Furuboda Åhus NOMI I SAMMANFATTNING I EKONOMI I SAMMANFATTNING I SAMMANFATTNING Projektintäkter 18% 34% 18% 34% Projektintäkter Försäljning 18% 34% Försäljning Försäljning Övriga löneanslag Övriga löneanslag 18% Övriga löneanslag Gåvor 18% Gåvor 18% 23% Gåvor Övrigt 23% Övrigt 23% Övrigt t ut Föreningen Föreningen Bokslut 2013 Furuboda Furuboda Föreningen Furuboda Föreningen Furuboda Kostnader 2013, tkr Intäkter 2013, tkr Intäkter Intäkter 2013, 2013, Intäkter tkr tkr Kostnader 2013, tkr 2013, tkr Kostnader 2013, tkr 4% 5% 1% 1% Bidrag 8% 1% Bidrag 4% 8% 1% 4% 5% 5% Bidrag Personalkostnader 8% Bidrag 8% 16% Projektintäkter Personalkostnader Projektintäkter Personalkostnader Projektintäkter 18% 34% 16% Övriga rörelsekostnader 18% 34% 16% 18% 34% Försäljning Projektintäkter Övriga rörelsekostnader Försäljning Försäljning 75% Övriga rörelsekostnader 18% 34% Fastighetskostnader Övriga löneanslag Försäljning 75% 75% Övriga Övriga löneanslag löneanslag Fastighetskostnader Fastighetskostnader Avskrivningar, räntor 18% Gåvor 18% 18% Gåvor Gåvor Övriga löneanslag Avskrivningar, Avskrivningar, räntor räntor 23% Övrigt 23% 23% 18% Övrigt Övrigt Gåvor Kostnader 2013, tkr Kostnader Kostnader 2013, 2013, tkr tkr 4% 5% % 5% 4% 5% 16% 16% 16% 75% 16% 4% 5% 23% 95 Kostnader 000 Personalkostnader 2013, tkr % 75% Flerårsöversikt, tkr Personalkostnader Personalkostnader Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader Fastighetskostnader Fastighetskostnader Fastighetskostnader Avskrivningar, räntor Avskrivningar, räntor Avskrivningar, räntor Övrigt Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader, exl. avskrivningar Personalkostnader Övriga rörelsekostnader % Fastighetskostnader Gåvornas betydelse och användande i verksamheten. Avskrivningar, räntor Gåvor är en viktig del av Furubodas intäkter. De medel som vi får via gåvor och testamenten ger oss handlingsfrihet och ökad kvalitet för den enskilda individen i våra verksamheter. Under 2013 har vi mottagit tkr i gåvor. Under 2013 har vi använt gåvor inom flera områden: * Investeringar i simhallen * Lekens Dag * Ambassadörsprojektet * Delfinansiering av vistelse och behandlingsinsatser på Furuboda * Särskilt stöd för kursdeltagare där offentliga bidrag inte räckt till 16

17 Föreningen Furuboda Åhus Föreningen Furuboda Åhus ÅRSREDOVISNING OCH KONCERNREDOVISNING FÖR FÖRENINGEN FURUBODA ÅHUS Räkenskapsåret Styrelsen för Föreningen Furuboda Åhus avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE r der Verksamhetens art och inriktning Föreningen Furuboda Åhus är en ideell förening som bildades 1959 och har under 2013 haft betalande medlemmar. Föreningens vision är: "Självständiga och ansvarstagande människor med full delaktighet i ett öppet och tillgängligt samhälle". Enligt stadgarna skall Furuboda arbeta för att möta människors behov av folkbildning samt personlig, social och kulturell utveckling. Furuboda skall vidare medverka till att den enskilda människans kompetens och erfarenhet tillvaratas och kommer samhället tillgodo. Furubodas verksamhet Furubodas huvudsakliga verksamhet genomförs i form av folkhögskolekurser, uppdragsutbildningar, projekt och konferensarrangemang. Vår målsättning är att alla skall ha möjlighet att välja verksamheter på Furuboda. Vi lägger stor vikt vid bemötande och tillänglighetsfrågor. Verksamheten har bedrivits på huvudanläggningen i Furuboda, Åhus samt vid filialerna i Kristianstad och Malmö. Föreningen Furuboda är moderbolag till det helägda dotterbolaget Furuboda Assistans AB ( ), som etablerades 23 juni Flerårsöversikt Genomförda deltagarveckor Fhsk 4878 *) 4716 *) 4947 *) 4803 *) Extra platser, allmän kurs Medelantal anställda Personalkostn./verksamhetens 79% 74% 70% 72% intäkter Verksamhetens intäkter (tkr) Verksamhetens kostnader (tkr) exkl. avskrivningar Gåvointäkter (tkr) Kassalikviditet 127% 105% 143% 94% Soliditet 61% 56% 58% 52% *) Exklusive deltagarveckor SMF 1116 st (1260 st), SMF= Studiemotiverande folkhögskolekurs. Definitioner av nyckeltal framgår av tilläggsupplysningar 6 (29) 17

18 Föreningen Furuboda Åhus Föreningen Furuboda Åhus Väsentliga händelser under verksamhetsåret Furuboda folkhögskola har under året genomfört deltagarveckor (4.716) varav deltagarveckor (2.667) för deltagare med funktionsnedsättning. Antal kursveckor med allmän kurs har uppgått till st, 44,4% av totalt genomförda deltagarveckor. Folkhögskolan har erbjudit 9 kurser och 4 profilinriktningar. En av profilerna idrott är ett resultat av det pågående arvsfondsfinansierade projektet i3, som drivs tillsammans med Skåneidrotten, SISU och Svenska Handikappidrottsförbundet. Under året har folkhögskolan genomfört studiemotivernade folkhögskolekurs (SMF) för personer utanför studier och arbete. Totalt antal deltagarveckor 1.116st (1.260st). Cirka hälften av deltagarna på folkhögskolans långa kurser har någon form av funktionsnedsättning. Flera av deltagarna är i behov av särskilt stöd för att kunna genomföra sina studier. Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) fördelar bidrag till folkhögskolor för utökade kostnader förenade med det individuella stödet. Under året har detta bidrag täckt 85% av kostnaderna för stödbehovet vid Furuboda folkhögskola. De kursdeltagare som har rätt till personlig assistans kan få den utförd av personal på folkhögskolan. Under året har Furuboda erhållit beslut från Socialstyrelsen om tillstånd att genomföra personlig assistans. Under 2013 har Föreningen Furuboda mottagit gåvor till en summa av tkr. Av dessa kommer tkr från testamenten. Föreningens dotterbolag, Furuboda Assistans AB, har under året tecknat avtal med 7 nya kunder och hade vid årets utgång totalt 43 kunder. Furuboda Assistans AB har lämnat ett koncernbidrag till föreningen med tkr. Förvaltning och organisation Furubodas beslutande organ utgörs av årsmötet och styrelsen. Samtliga medlemmar har rösträtt vid årsmötet som behandlar styrelsens och revisorernas berättelse, beslutar om ansvarsfrihet och utser ordförande, styrelse och revisorer samt fastställer föreningens stadgar. Styrelsen har bestått av ordförande och nio ledamöter. Sex styrelsemöten har hållits under året. Styrelsen fastställer budget, organisations- och verksamhetsplaner, beslutar i övergripande och principiella frågor samt följer och kontrollerar att verksamheten genomförs enligt gällande lagar och förordningar. Vid årets utgång fanns en organisation för genomförande av verksamheten med 532 anställda. Föreningen Furuboda Åhus Förslag till disposition av fritt eget kapital Balanserat resultat från föregående år Årets resultat Kronor Styrelsen föreslår årsstämman att ovanstående belopp balanseras i ny räkning Kronor Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar samt tilläggsupplysningar (29)

19 Föreningen Furuboda Åhus Föreningen Furuboda Åhus KONCERNENS RESULTATRÄKNING Not Rörelsens intäkter mm Medlemsavgifter Försäljning Allmänt statsbidrag, Folkbildningsrådet Förstärkningsbidrag, Folkbildningsrådet SPSM särskilt utbildningsstöd SPSM tilläggsbidrag Övriga Löneanslag Projektintäkter Huvudmannabidrag Övriga Intäkter Summa intäkter mm Rörelsens kostnader Personalkostnader Fastighetskostnader Övriga rörelsekostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fodringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Gåvor och testamenten Resultat efter gåvor och testamenten Dispositioner Upplösning av RUF arbetsmarknad Avsättning till gåvofond Avsättning till vistelsefond Furuboda Assistans AB Avsättning till vistelsefond Upplösning investerings - och reparationsfond Årets skatt Uppskjuten skatt ÅRETS RESULTAT (29) 19

20 Föreningen Furuboda Åhus Föreningen Furuboda Åhus KONCERNENS BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Datautrustning Fordon Inventarier Missionshus Pågående nyanläggning Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR (29)

21 slut Föreningen Furuboda Åhus Föreningen Furuboda Åhus KONCERNENS BALANSRÄKNING Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 15 Fonder Fria reserver Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder 17 Lån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser (29) 21

22 Föreningen Furuboda Åhus Föreningen Furuboda Åhus MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING Not Rörelsens intäkter mm Medlemsavgifter Försäljning Allmänt statsbidrag, Folkbildningsrådet Förstärkningsbidrag, Folkbildningsrådet SPSM särskilt utbildningsstöd SPSM tilläggsbidrag Övriga löneanslag Projektintäkter Huvudmannabidrag Övriga Intäkter Summa intäkter mm Rörelsens kostnader Personalkostnader Fastighetskostnader Övriga rörelsekostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från övriga värdepapper och fodringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Gåvor och testamenten Resultat efter gåvor och testamenten Dispositioner Erhållit koncernbidrag Avsättning gåvofond Avsättning till vistelsefond Furuboda Assistans AB Avsättning till vistelsefond Upplösning invest - och reparationsfond Upplösning av RUF arbetsmarknad ÅRETS RESULTAT (29)

23 Föreningen Furuboda Åhus Föreningen Furuboda Åhus MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper Andelar i koncernföretag 7, Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Datautrustning Fordon Inventarier Missionshus Pågående nyanläggning Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR (29) 23

24 slut Föreningen Furuboda Åhus Föreningen Furuboda Åhus MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 15 Fonder Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder 17 Lån Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld till dotterbolag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser (29)

25 Föreningen Furuboda Åhus Föreningen Furuboda Åhus KASSAFLÖDESANALYS KONCERN / tkr/ Den löpande verksamheten Resultat före disposition fonder Justeringar av poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning(-)Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)Minskning(-) av rörelseskulder Förändring av varulager 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning finansiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 20 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering lån / Upptagna lån Utnyttjande av fonder/netto Skatteeffekt ändrad bolagsskatt Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets ingång LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar av tillgångar Direktavskrivning mot fond 0 52 Realisationsförluster (29) 25

26 Föreningen Furuboda Åhus Föreningen Furuboda Åhus KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAG / tkr/ Den löpande verksamheten Resultat före disposition fonder Justeringar av poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Ökning(-)Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)Minskning(-) av rörelseskulder Förändring av varulager 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förändring av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 20 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering lån / Upptagna lån Erhållet koncernbidrag Utnyttjande av fonder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets ingång LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar av tillgångar Direktavskrivning mot fond 0 52 Realisationsförluster (29)

27 Föreningen Furuboda Åhus Föreningen Furuboda Åhus TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med Årsredovisningslagen samt rekommendationer från Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande: Byggnader 2,5%-6,7% Byggnadsinventarier 10%-20% Fordon 15% Markanläggningar 4,5% Datautrustning 25%-30% Inventarier 8%-20% Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar och skulder Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Nyckeltalsdefinition Kassalikviditet Kassa och bank, kundfordringar samt andra kortfristiga fordringar i förhållande till summa kortfristiga skulder. Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen. 17 (29) 27

28 Föreningen Furuboda Åhus Föreningen Furuboda Åhus Not 1 Huvudmannabidrag, Gåvor Koncernen/moderbolag Huvudmannabidrag Gåvor och testamenten Summa Not 2 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Koncern Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män: Samtliga Kvinnor Män Totalt Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Moderbolag Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män: Samtliga Kvinnor Män Totalt Styrelse Kvinnor 3 4 Män 7 6 Totalt (29)