Hamnar och fiskelägen i Sundre under vikingatid medeltid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hamnar och fiskelägen i Sundre under vikingatid medeltid"

Transkript

1 Hamnar och fiskelägen i Sundre under vikingatid medeltid Rapport 2008:9 ArkeoDok 1

2 Innehåll Bakgrund och syfte 3 Genomförande 4 Landskapet och fornlämningarna 4 Sundre socken och fornlämningar 5 Område 1 6 Område 2 7 Område 4 7 Tolkning 9 Det äldre landskapet sett ur den äldsta kartan över socknen 10 Barshage 11 Schakt 1 12 Schakt 2 13 Schakt 3 14 Detektorfynd 14 Barshage - ett medeltida fiskeläge 14 Rivet 15 Fiskeläget Rivet genom historien 17 Det medeltida Rivet 17 Schakt 1 19 Schakt 2 20 Schakt 3 20 Tolkning Rivet 21 Hoburgen Slutsats 23 Litteratur 24 Administrativa uppgifter 24 Bilagor 25-2

3 Bakgrund och syfte Fiskelägen och hamnar i Sundre under vikingatid medeltid Hösten 2006 påträffade två bröder, Edvin och Arvid Svanborg en silverskatt på en ås i södra delen av Sundre socken, strax söder om kyrkan och inte långt från den vikingatida stranden, i samband med att de röjde marken från sly. Skatten omfattade hela mynt och myntfragment, varav ett bysantinskt, fem arm-/ halsringar, två armringar, ett litet hängsmycke samt 6 bitar hacksilver. Skattens sammanlagda vikt uppgick till 3340 g (ca 3,3 kg) (Zerpe 2006). Figur 1. Utdrag ur ekonomiska kartan över södra delen av Sundre socken. Platsen för skatten vid Västergårde är utmärkt med en blå prick. Söder om skattplatsen, som ligger på en markant ås, utgörs av ett par sanka områden som går långt in i landet. Förekommande fornlämningar, i form av röda markeringar i kartan, utgörs framför allt av stenblock med sliprännor och slipytor, vilka tämligen väl sannolikt markerar den vikingatida strandlinjen. Fyndet av skatten gav anledning till att fundera på såväl platsen för fyndet som en eventuell förekomst av hamn i Sundre socken. Området söder om skattplatsen utgörs av en djup före detta vik in i landet, som i det närmaste nått upp till platsen för skatten. Längs den västra sidan av den forna viken finns talrika stenar med slipytor och sliprännor registrerade, liksom både gravar och husgrunder från äldre järnåldern. Den rumsliga bilden antyder att platsen under vikingatid kan ha hyst en hamn, som då sannolikt varit i första hand Sundrebornas hamn, men den kan även ha tjänat ett större omland. I samband med en förnyad undersökning av skattplatsen, som utfördes av Länsmuseet på Gotland, beslutade länsstyrelsen på Gotland att ge medel till en utvidgad undersökning med syftet att belysa frågan om hamnar från vikingatid medeltid i Sundre socken och uppdrog åt undertecknad att göra denna undersökning. Undersökningen genomfördes under loppet av juni månad 2007 och innebar en övergripande analys av hela den södra kuststräckan i socknen, med mer detaljerade undersökningar inom vissa områden. 3

4 Fyndet av silverskatten och den rumsliga placeringen av fornlämningar intill den södra delen av socknen utgjorde utgångspunkten för en landskapsstudie av Sundre, med syftet att framför allt klara ut hur landskapet kan ha sett ut under vikingatid och om det har förekommit en hamn i socknens södra del. Genomförande Studien innebar inledningsvis en omfattande genomgång av äldre lantmäteriakter, arkivuppgifter och fornlämningsregistret, för att få en bild av landskapsutvecklingen och som en grund för de mer detaljerade studierna. Utifrån denna studie, som framför allt byggde på arkivstudier, genomfördes en detaljerad fältinventering av områden som kunde ha fungerat som hamnplats. Denna analys, parat med resultaten av arkivstudierna gav en möjlighet att tämligen väl ringa in de områden som kunde ha fungerat som hamnplats under vikingatid. Det vidare arbetet tog sikte på att försöka verifiera en eventuell hamnplats i de utpekade områdena och gjordes i form av fosfatkartering och en begränsad metalldetektorundersökning. Utgående från resultaten av dessa karteringar innebar ett avslutande moment att gräva ett antal sökschakt över utvalda delar, med det uttalade syftet att verifiera eller förkasta tolkningen om en hamn/fiskeläge i området. Metallkarteringen och fosfatkarteringen syftade till att avgränsa området och provschakten att tidsfästa verksamheten och dessa gjordes inte mer omfattande än vad som krävdes för att få ett svar på ställda frågor. Landskapet och fornlämningarna Bilaga 3 Kustnära fornlämningar parat med landskapet i de äldsta kartorna och förekomsten av lösfynd är huvudkällorna till en förståelsen av en äldre landskapssituation. Rörande frågan om hamnar och fiskelägen måste man även beakta den forntida strandnivån, då vi har att räkna med en viss landhöjning på Gotland, även om den inte är särskilt stor. Vi brukar kalkylera med att strandnivån under vikingatid låg 2 till 3 meter högre än idag, högre på norra Gotland och lägre på södra Gotland. Detta är dock en sanning med modifikation, då de inte enbart handlar om landhöjning utan även om vattenståndsnivåerna. Det har visat sig att det kan bli betydande skillnader på kort tid, om dessa två krafter samverkar eller motverkar varandra. Utgående från mer eller mindre kända förhållanden rörande vattennivån under loppet av järnåldern och medeltiden har försök gjorts att uppskatta strandlinjen i Fröjel (Johansson, M. 2000). Som diagrammet till höger visar, oberoende vilken kurva som används, är det betydande skillnader mellan t ex 800-tal och 1000-talet. Under 800-talet stod vattennivån endast 1,5 meter över nuvarande strandlinje, medan den under 1000-talet återfinns på ca 2,3 meters höjd. De är alltså så att vattennivån var högre under 1000-talet än under 800-talet, vilket kan synas märkligt. Detta förhållande kan förklara varför vi i Fröjel har föremål från 7- och 800-tal på en lägre nivå än föremål från 1000-talet. Figur 2. En sammanläggning av skilda modeller över strandförskjutningen under yngre järnåldertidig medeltid, utgående från resultaten vid Birka och andra ställen. 4

5 Fram till 1100 har vattennivån sjunkit kraftigt, från 1000-talets nivå på ca 2,3 meter över nuvarande nivå till enbart mellan 0,5 och 1,0 meter över nuvarande nivå på 1100-talet. Intressant att notera är den kraftiga vattenståndssänkningen som sker mellan 1000-talet och 1100-talet. Det är vid denna tid som hamnen i Fröjel upphör, sannolikt på grund av att vattennivån i sundet blir för låg (Carlsson 1999). Förhållandet är sannolikt detsamma i Kronholmssundet, som också tycks grundas upp under loppet av 1100-talet. Om vi för Sundre räknar med att vattennivån var ca 1,5-2,0 meter över nuvarande strandnivå under vikingatiden tror jag att vi ligger inom rimlighetens gräns. Intressant blir då att relatera förekommande kustnära fornlämningar till en nivå som kan rimma med vikingatidens strand och att se vilka vikar och sund som då kan ha existerat. Sundre socken och fornlämningarna Utgångspunkten för en analys av fornlämningar och deras rumsliga placering i Sundre blir en karta där jag tentativt har lagt in en tänkt 2- meters kurva. De fornlämningar som är av speciellt intresse för att belysa en tidigare hamnsituation är framför allt gravar belägna vid den forntida kusten. Men även så kallade sliprännor, stenar med slipytor och järnåldersgårdar är av intresse i sammanhanget. Inte minst utgör stenar med sliprännor längs kusten ett bra indicium på var den vikingatida strandnivån låg, om vi nu förutsätter att 1,8-2,0 meter ca är just strandlinjen vi den tiden. Siffrorna bygger på den detaljerade studie Munthe gjorde av denna typ av stenar vid Närs hamn, där han mätte höjden över havet på ett stort antal stenar som låg på sin ursprungliga plats, så långt kunde bedömas (Munthe 19xx). Gravar och gravfält vid kusten är vanligt förekommande i anslutning, inte bara till stora hamnar, utan även till små fiskelägen. Man kan tolka dessa gravar som en form av revir- eller ägomarkering för dem som stod bakom fiskehamnen. Ett exempel på en liten fiskehamn omgiven av gravfält och gravar, med sannolikt rötter Möjliga hamnlägen i södra Sundre socken, Gotland Skattplats Figur 3. Den uppskattade vikingatida strandlinjen och möjliga hamnlägen. Det framgår att det under vikingatid på flera ställen längs den södra kusten av Sundre socken finns flera djupa vikar in i landet, varav en når nästan upp till skattplatsen. Åtta områden har identifierats som möjliga hamnlägen utgående från fornlämningar och naturförhållandena. De mörkfärgade fornlämningarna utgörs av gravar och gravfält. i vikingatid, finns vid de så kallade Bjärges länningar i Vamlingbo socken, inte långt från Sundre. Ser vi på situationen i Sundre är den södra kusten anmärkningsvärt flikig. På flera ställen skär djupa vikar in i landet och längs dessa vikar förekommer både gravfält och stenar med slipytor (figur 3). Därtill finns intill ett par 5

6 andra ställen längs kusten, såsom vid Majstregården, fornlämningar i form av kustnära gravfält och antydan till båthus. Figur 3, föregående sida, är en sammanläggning av ekonomiska kartan med redovisade fornlämningar och den tänkta vattennivån under vikingatid. Tolkningen av den vikingatida strandlinjen bygger på förekomsten av sliprännor och slipytor i ursprungligt läge längs kusten, parat med den naturgeografiska situationen. I det senare fallet handlar det i hög grad om vikar som leder långt i i landet. Utgående från en analys av fornlämningar, lösfynd och landskapssituationen under vikingatid så som jag tolkat den, framträder åtta områden som är värda att beakta som potentiella hamnlägen. Samtliga platser har detaljstuderats i fält, förutom nummer fyra som genom sitt flacka, grunda och stenrika område knappast kan ha varit möjligt som hamn. Undersökningarna har inneburit att detaljinventera områdena, samt att använda såväl fosfatkartering som metallkartering för att försöka bedöma platsernas kulturhistoria innehåll. Område 1. Under vikingatid tycks det ha funnits en smal och trång vik som löpte in i landet i stort sett upp till lagaskiftesvägen som går ner till dagens fiskebod. På den södra sidan av den forna viken finns två gravfält, belägna intill sänkan. Det norra gravfältet, RAÄ Sundre 72, utgörs av 14 gravar, varav 4 är osäkra, enligt fornminnesregistret. Det södra gravfältet, RAÄ Sundre 7, består av 15 gravar. Dessa utgörs av ett röse och 14 stensättningar. Inget av gravfälten är undersökta varför det är vanskligt att datera dem. De torde, med hänvisning till nivån över havet (under 5 meter) vara från den yngre järnåldern. Sydöst om det norra gravfältet och intill skiftesvägen finns en rest sten. Den är inte upptagen i fornminnesregistret, men förefaller vara från äldre tid. Fältinventeringen gav vid handen att det på båda sidor om sänkan finns kortare sträckor av sentida stensträngar eller stenrader, oftast enskiktade. Centralt mellan gravfälten finns därtill två stolphål. Deras funktion är oklar. Stolphålen är relativt beskedliga i storlek, kan möjligen utgöra staketstolpar. För att komplettera fältstudien genomfördes en metallkartering och togs ett antal fosfatprover från området mellan de två gravfälten. Även på västra sidan av sundet togs ett par fosfatprover. Värdena var genomgående mycket låga och indikerade Fiskelägen och hamnar i Sundre under vikingatid medeltid Figur 4. Område 1, beläget på Västergårdes marker. Längs den östra kanten av en smal och delvis vattenfylld sänka finns två gravfält, med sannolik datering till vikingatid. Mellan dessa finns ett par kortare stenmurar (stenvallar) och även ett par stolphål. Metallkarteringen och fosfatkarteringen av området gav inga som helst belägg för ett äldre hamnläge i området. inga som helst spår efter boplatsaktiviteter. Metallkarteringen visade på ett mycket ringa metallinnehåll. Endast en handfull utslag av järn kunde konstateras och det rörde sig om hästskosömmar från sen tid plus patroner och en hästsko - allt av sentida datum. Sammantaget visar resultaten således att det inte finns minsta spår av någon hamn eller fiskeläge på platsen. Av erfarenhet vet vi att hamnplatser och fiskelägen vid kusten genomgående håller ett rikt material av metall och det går som regel alldeles ypperligt att avgränsa dem med hjälp av metalldetektor. 6

7 Område 2. Det andra området, och det som på kartan såg mest lovande ut, är den omfattande vik som leder långt in i landet och når tämligen nära platsen för silverskatten. Viken är tämligen bred och mycket flack. Det förekommer talrikt med stenblock över hela viken. Den forna viken omges på västra sidan av talrika block med slipytor och sliprännor. Strax nordväst om viken finns därtill en av de få järnåldersgårdarna i södra delen av socknen (RAÄ 1), liksom ett par gravar (RAÄ 81 och 82). Intressant i sammanhanget är fornlämning RAÄ 77, som utgörs av tre stycken resta stenar på rad på strandvallen. Fältinventeringen gav som resultat ytterligare en sten med sliprännor. Därtill långa och tämligen omfattande stensträngar/murar, som till en del följde kanten av det sanka området, framför allt mot söder ända ner till skiftesvägen. Från denna fortsatte ytterligare en stensträng i riktning mot fiskeläget Flisar. Dessa stensträngar är inte av den typ som förknippas med järnålderns gårdar utan bör vara sena. Provtagning för fosfater längs den västra sidan av viken gav inga som helst utslag. Detsamma gäller metallkarteringen. Trots en ytterst noggrann kartering kunde inga Fiskelägen och hamnar i Sundre under vikingatid medeltid som helst spår av bebyggelse eller hamnverksamhet påvisas i området. Figur 5. Område 2, som består av en lång och grund vik med rikligt med sten över hela ytan. Längs den västra kanten av den forna viken finns ett stort antal stenblock med sliprännor och slipytor. Flera tydliga stenmurar finns längs kanten av den forna viken. I nordväst finns en järnåldersgård (RAÄ 1) och två större gravar (RAÄ81 och 82). Inga spår av bebyggelse kunde spåras längs västra kanten genom fosfatkarteringen eller metallkarteringen med metalldetektor. Område 4 Ett intressant område utgörs av område 4, beläget längst i öster i kartan, figur 2. Om tolkningen av den vikingatida strandlinjen är korrekt har en mycket smal vik gått långt in i landet vid den här platsen. Längs den östra kanten, som är mycket brant och som huvudsakligen utgörs av en klintkant, finns ett flertal gravfält (RAÄ 4, 18, 91 och 92). Här finns även en stenåldersboplats (RAÄ 17). Fältinventeringen visade på ett antal spår framför allt på den östra sidan av den forna viken, nedanför klintkanten (figur 6). Här fanns ett par stenvallar, spår av äldre vägar och ett par mindre stenhögar. Ett par stolphål kunde ses dels i norr och dels i söder på den östra sidan. Fosfatkarteringen visade på en del förhöjda värden i anslutning till stenhögarna i söder. Området karterades även med metalldetektor och två områden visade sig hysa förhållandevis mycket utslag av järn. Inga andra metaller kunde dock spåras. Det ena området återfinns i Figur 6. Exempel på stenrader som förekommer på åtskilliga ställen i södra delen av Sundre socken, framför allt vid område 2 7

8 Figur 7. Område 4, beläget längs i öster i socknen. En långsmal sänka löper i stort sett från havet och hela vägen upp till Tomase. På klintkanten och strandvallarna öster om sänkan finns flera gravfält (RAÄ 4, 18, 91, och 92) och enstaka ensamliggande gravar. RAÄ 17 utgörs av en stenåldersboplats. Väster om det låglänta området finns resterna av en gård som kan beläggas på 1700-talet. Östra sidan uppvisar ett antal spår av verksamhet i form av stenvallar stolphål och stenhögar. Området hyser vissa förhöjda fosfatvärden och även förhållandevis mycket av metallutslag (järn). I området togs två schakt upp. 8

9 öster, i ett område strax söder om de nyupptäckta stenhögarna och intill den väg som kunde följas här och som fortsatte över det sanka området till ruinerna av en gård som finns belagd här på 1700-talet. Med tanke på de förhöjda fosfatvärdena och förekomsten av järn, fanns det anledning att med hjälp av ett par provgropar försöka bedöma områdets kulturhistoriska innehåll. Två schakt, ett i söder och ett i norr längs den östra sidan av viken, om 1x1 meter togs upp för hand. Innehållet sållades. Vännäs 1:10, Sundre socken 2007 Schakt 2. Plan. Upprättad av Dan Carlsson N Schakt 1. Under ett mycket tunt gräslager var det ett klapperstenslager. Inga konstruktioner kunde iakttas. Fyndmaterialet utgjordes av enstaka benbitar och därtill en hästskosöm och en spik (se bilaga 2). Schakt 2. Schaktet var lagt i linje med ett par stolphål, och en svag kant i marken. Under ett tunt gräslager framkom en ojämn stenrad i schaktets östra kant, sannolikt en syllrad till ett mindre hus (figur 8). Fyndmaterialet var magert. Förutom en del mindre ben påträffades 6 bitar av en järngryta och två hästskosömmar. Sammantaget visar resultatet av undersökningarna i detta område att här finns svaga spår av verksamhet i form av stolphål och någon enstaka mindre byggnad. Fyndmaterialet är dock 0 50 c m Figur 8. Plan över schakt 2, Vännes 1:10. I den östra kanten av schaktet fanns en enskiktad rad av kalkflis, sannolikt rester av en syll till en sentida byggnad. Ett par järnföremål och delar av en järngryta påträffades i schaktet och därtill enstaka djurben. Husgrunden är sannolikt eftermedeltida. tämligen magert. Fosfathalten är relativt låg, även om det förekommer några högre värden. Det fyndmaterial som kunde bestämmas ger ett sent intryck och jag håller det för troligt att verksamheten på platsen sannolikt skall sättas i samband med den gård som legat strax väster om den sänka som fanns på 1700-talet. Tolkning Väger man nu samman de hittills uppnådda resultaten från områdena 1, 2 och 4 (3 uteslöts på grund av det långrunda och sanka landskapet) kan man konstatera att det inte på någon av dessa platser finns en antydan om att det skulle ha funnits en hamn eller fiskeläge under vikingatid-medeltid, trots den stora förekomsten av stenar med slipytor och sliprännor. Ser man till landskapet är det genomgående flackt, framför allt område 2. Här finns talrika stenblock över hela landskapet och det är sannolikt så att det inte har varit möjligt att navigera in bland alla dessa stenar i de långgrunda stränderna. Det är uppenbart med andra ord att djupa vikar inte alltid fungerade som bra angöringspunkter och det främsta skälet är att de är för långgrunda och för steniga. Det har helt enkelt varit för besvärligt att lägga till vid dessa stränder. Man har synbarligen eftersträvat bra inseglingsmöjligheterna med ett visst djup, mer än att lägga till vid skyddade platser. Detta är något som man än idag kan se, då många av fiskelägena ligger på vind- och 9

10 vädermässigt mycket utsatta platser, men där möjligheterna att komma in till stranden på ett säkert sätt är bra. Det äldre landskapet sett ur äldsta kartan över socknen Om man som ett komplement till att studera förekommande fornlämningar längs kusten och den naturgeografiska situationen, även inbegriper hur landskapet var arronderat under äldre tid, avspeglat i den äldsta kartan över Gotland, här i form av den sammanställning som Ivar Moberg gjort, får man ytterligare en dimension till frågan om hamnplatser och fiskelägen. Kartan över Sundre socken från år 1700 är härvid belysande. Det framgår av denna att det finns tre fiskelägen utritade i kartan; Rivet i väster, Barshage i sydöstra delen och Klähammars längst i öster, på gräsen till Vamlingbo socken. Kartan ger en illustrativ bild av hur vägar leder ner till kusten i socknen. Det är Sundre socken omkring år 1700 Skattläggningskartan Gård Åker Hagmark Fiskeläge N Tore Äng Kvarn Allmänning Majstre Digrans Tomase Muskmyr Vännes Hallbjens Västergårde Allmänning Otes Skoge Juves Klähammars Hoburgen Allmänning Revet Barshageudden Figur 9. Sundre socken år Gårdarna återfinns tämligen centralt i socknen, förutom Tore gård som ligger isolerat längst i nordväst. Ett intressant fenomen, som avviker från andra delar av Gotland, är ägandet av den stora åkern i sydväst. Åkermarken är delad på ett stort antal gårdar, inte bara från Sundre utan även från omgivande socknar, framför allt Vamlingbo. Ser man till vägsystemet kan man notera hur flera vägar strålar samman i speciellt två punkter vi kusten - vid Barshage och vid Rivet. En väg leder även till Klähammars längst i öster. Vid alla de tre ställena där vägar leder till kusten finns fiskelägen vid den här tiden. två områden som utmärker sig med ett flertal vägar till platsen. Det ena är till fiskeläget Rivet och det andra till fiskeläget Barshage. Samtidigt kan man se att inga vägar finns utmärkta till de djupa och breda vikar som under äldre tid går in i landet söder om Sundre kyrka, vilket ytterligare understryker att området inte varit utnyttjat för någon mer omfattande hamnverksamhet vid denna tid. 10

11 Det är uppenbart att de två viktigaste platserna vid kusten i Sundre under 1600-talet var Rivet respektive Barshage. Frågan uppstår härvid om det även kan ha varit fallet under äldre tid, ner i medeltid och vikingatid. Den fortsatta undersökningen kom att koncentreras till två av de platser som är utmärkta i kartan, dvs Rivet och Barshage. Därtill kom vi även att behandla området vid Majstregården, då här finns uppgifter om båthus. Undersökningarna genomfördes i två delar, dels handlade det om en detaljerad genomgång av det äldre kartmaterialet för att utläsa historien i landskapet, dels fältstudier i form av metallkartering och provgropar. Nedan följer en genomgång av Barshage och därefter Rivet. Barshage I den östra delen av Sundre socken, längst ut mot en udde, ligger under 1600-talet (och än idag) fiskeläget Barshage. På kartan från 1700, figur 9, Ser man de tre vägar som leder ner till fiskeläget. Man kan också notera att det finns enbart en bod markerad och beskrivningen på kartan säger Fiskebod. Detta skall dock inte tas som en definitiv markering av att det enbart finns en enda bod på platsen, då lantmätarna vid denna tid långt ifrån alltid ritade ut exakt hur många bodar det fanns eller exakt var de var placerade. En något yngre karta över området, storskiftet från 1825, visar på att platsen då hyste 5 bodar. Den rumsliga lokaliseringen av bodarna på 1700-talet och 1800-talet är till samma plats som där den idag kvarvarande boden ligger. I fält kan man ännu se resterna av de andra bodarna, som låg på en rad, mer eller mindre sammanbyggda med varandra och den kvarvarande boden. Bodarna ligger på en tydlig strandvall. Innanför denna finns en sänka, som har en tydlig Figur 10. Barshage år Lantmätaren har ritat ut en fiskebod vid kusten. Att det enbart är en bod redovisad behöver inte nödvändigtvis betyda att det inte har funnits fler. Det är inte ovanligt att det är utritad en bod men att det i själva verket rör sig om flera bodar. Man kan notera de tre vägar som leder ner till fiskeläget. fördjupning mot norr. Innanför denna sänka höjer sig stranden åter markant och i en jämn stigning i ett område av strandvallar. I kanten av strandvallen ovanför sänkan kan man notera ett flertal nedgrävda fördjupningar som vänder sig mot havet och som sannolikt utgör rester efter båthus (se figur 11 påföljande sida). Liknande avlånga gropar finns på ett flertal ställen längs den gotländska kusten, inte minst på Stora Karlsö, både vid Norderhamn och Suderhamn, och har tolkats som rester av båthus. Strax nordväst om området finns ett mindre gravfält på en markant strandvall, bestående av fem runda stensättningar. Gravarna torde tillhöra vikingatiden med tanke på det kustnära läget. Omedelbart ovanför och i anslutning till dessa gropar vid Barshage finns svaga spår i marken efter sannolika husgrunder. En metallkartering av området visar på ett tämligen välavgränsat område med mycket utslag av 11

12 Figur 11. Området runt fiskeläget Barshage. Det nuvarande fiskeläget utgörs av en bod, men man kan i markytan tydligt se de bodar som tidigare låg på rad. Enligt äldre kartor har fiskeläget legat på denna plats i alla fall från början av 1800-talet, sannolikt redan på 1700-talet. Bakom denna plats finns tydliga spår av husgrunder, med mindre eldstäder och man kan även ana enstaka stolphål. Innan för denna plats är det en markant sänka, som bör ha varit vattenfylld under vikingatid och medeltid. Ovanför här finns omfattande spår av ett äldre fiskeläge med datering till medeltid. Sannolikt är det så att den strandvall som fiskeläget ligger på under 1700-talet och senare tider är tillkommen under loppet av medeltiden, vilket gjort att man varit tvungen att flytta fiskeläget för att komma nära havet. metaller (framför allt järn). Området sträcker sig längs en strandvall på en sträcka av ca 100 meter. Inom detta område finns flera stolphål synliga i ytan och därtill svaga spår av syllramar till mindre hus. Man kan även ana mindre spisrösen i kanten av några förmodade husgrunder. Av allt att döma utgör detta bebyggelseområde ett äldre läge för fiskeläget Barshage. I tid torde det tillhöra medeltiden, med en möjlig start i sen vikingatid, i och med att fiskeläget vid kusten kan spåras ner i sent 1600-tal. Man kan notera att området har en betydligt större utsträckning än vad bebyggelsen har under historisk tid, och det är troligt att fiskeläget varit mycket större under medeltid än under historisk tid och då tjänat ett större omland. För att belysa frågan om tidsställning och funktion upptogs tre mindre provschakt. Dessa schakt togs i skilda delar av området med mycket utslag för metaller, och i två fall till anläggningar som tolkades som husgrunder innan utgrävning och där även mynt påträffades i samband med metallkarteringen. Jordlagret är överlag mycket tunt, för att inte säga obefintligt. Direkt under grästorven påträffas föremål och ben, vilka överlag är väl bevarade som ett resultat av att de ligger i ett väldränerat klapperstensgruslager. Här följer en beskrivning av de tre schakt vi tog upp i Barshage och därefter en kort sammanfattande tolkning av platsen. Schakt 1. Schaktet, 1 x 2 meter, togs upp över en del av en förmodad husgrund där ett mynt hade registrerats med hjälp av metalldetektor (figur 12). Schaktet lades över den förmodade södra hörnan av huset. Direkt under grästorven framkom ett kulturlager innehållande ben och keramik från medeltid. I den norra delen av schaktet framkom en tydlig syllram till ett mindre hus. Jorden innanför stenramen utgjordes av ett markant 12

13 N Fiskelägen och hamnar i Sundre under vikingatid medeltid Skoge 4:1 (Barshage), Sundre socken 2007 Schakt 1. Plan. Upprättad av Johnny May Golv, lera blandat med mindre stenar Islägg Klappersten 0 50 cm Figur 12. Plan över schakt 1, Barshage fiskeläge. Strax innanför syllen till huset, där golvet utgjordes av lera, påträffades ett bearbetat ben, sannolikt början till en islägg gjord av mellanfotsben till höst. lerlager, sannolikt den ursprungliga golvnivån i byggnaden som troligen saknat trägolv. Det påträffade materialet utgjordes framför allt av djurben och fisk. I övrigt påträffades en medeltida krukskärva och fyra mindre järnföremål i form av spikar, tenar och ett nätsänke av sten. I husgrunden påträffades även ett bearbetat mellanfotsben till häst, möjligen rör det sig om en islägg. Figur 13. Silvermynt, så kallad Hvid från talet, präglat på Gotland Schakt 2. Det andra schaktet förlades över ett område med spår av flera hus. Även från det här området kommer ett silvermynt. Schaktet kom att omfatta en yta av 3 x 1 meter och beröra två husgrunder, belägna intill varandra med en lucka mellan dem på ca 1 meter. Det södra huset hade ett flisgolv av tunna kalkstensflisor, det norra sannolikt ett lergolv. Jordlagret är mycket tunt, endast några centimeter. Direkt under torven kommer stenarna i syllen. Fyndmaterialet var tämligen rikligt, framför allt av keramik. Här påträffades 45 skärvor av olika typer av medeltida gods. Därtill framkom 32 små järnföremål, huvudsakligen i form av spikar, tenar och nitar och 7 nätsänken av sten. Under flisgolvet i den södra byggnaden påträffades ytterligare 5 nätsänken, vilket 13

14 indikerar att byggnaden sannolikt byggts om under tidens gång genom att man lagt in ett golv av flisor. Även ett omfattande benmaterial framkom i schaktet. Totala vikten belöper sig till 788 gram, och viktmässigt utgör djurbenen i relation till fiskebenen 91 %. Schakt 3 Det tredje schaktet vid Barshage, 1x 1 meter stort, togs upp inom en yta med rikligt med utslag av metaller, Något spår av hus kunde inte förmärkas i markytan. Området saknade i stort sett vegetation och föremålen framkom direkt i de översta centimetrarna av strandvallen. Inga konstruktioner kunde iakttas i schaktet. Kulturlagret var ca 8 cm tjockt och vilade på sterilt klapperstenslager. Figur 14. Mynt från schakt 2, Barshage. Myntet är präglat i Tyskland, Nürnberg, och är en så kallad Räknepenning, daterad till Fyndmaterialet var omfattande, framför allt vad gäller keramik. Totalt påträffades på denna enda kvadratmeter 204 krukskärvor. Därtill 23 mindre järnföremål i form av spikar, tenar och nitar. I övrigt fanns även här ett nätsänke av sten. Liksom i de övriga schakten fanns det förhållandevis rikligt med ben, framför allt djurben, men även av fisk. Detektorfynd För att något komplettera frågan om datering av fiskeläget togs fem föremål upp som inte var av järn, detekterade med hjälp av metalldetektor. Det rör sig om tre mynt. Två av dem kom från hus som undersöktes till en del och ett tredje kom längre mot öster (se fyndlistan och figur 15). Därutöver en halv blyvikt och ett beslag av brons från medeltid. Barshage - ett medeltida fiskeläge Figur 15. Silvermynt präglat i Visby, en så kallad Gote, från ca Väger man samman resultatet från undersökningarna vid Barshage kan man konstatera att det i strandvallen ovanför det nutida fiskeläget ligger den medeltida föregångaren. Fiskeläget har en utsträckning längs den forna stranden av ca 150 meter. Minst fem gropar längs den forna stranden markerar sannolikt båthus. Verksamheten på platsen har uppenbarligen varit omfattande och uppskattningsvis kan fiskeläget ha hyst mellan 15 och 20 bodar som mest, vilka således fram till 1700-talet reducerats till endast ett fåtal Dateringen av fiskeläget visar på större delen av medeltiden. Inga fynd eller konstruktioner påträffades som kan sättas i samband med ett vikingatida ursprung och det är tämligen säkert att vikingatiden inte finns just på denna plats. Gravfältet strax norr om fiskeläget antyder dock att det troligen har funnits en verksamhet i närområdet även under vikingatid. Ser man till området norr om gravfältet, finns det ett intressant landskap under vikingatid (se figur 16 på följande sida). Vattnet gick då in i en markant vik såväl ner mot gravfältet som längre upp mot norr. En detaljinventering av området visade på ett antal markanta stenvallar, särskilt den vall som spärrar av den inre viken. Det förefallet som det djupaste området är just utanför den öppning som finns i stenvallen. På strandvallarna i öster finns ett par kantställda hällar och en möjlig grav. I övrigt fins inga spår av kulturhistoriska lämningar. Området runt den forna viken genomgicks minutiöst med metalldetektor, men inget område kunde identifieras med något mer omfattande innehåll av metaller. Det är dock troligt att det någonstans norr om gravfältet har funnits ett vikingatida fiskeläge. Sannolikt har det dock varit av så ringa omfattning att det inte avsatt några tydliga spår vad avser synliga lämningar i landskapet eller i mängden metallavfall. I likhet med hur det är på många håll runt Östersjön kan man se en kraftig expansion av fisket under loppet av den tidiga medeltiden och förmodligen är det samma historia i Barshage. Fiskeläget kan ha varit ett litet 14

15 Figur 16. Norr om Barshage fiskeläge finns ett flertal kraftiga stenrader, vilka förefaller avgränsa och stänga av en inre vik. En öppning mitt på finns där det förefaller vara det djupaste partiet av området. På strandvallen ovan finns en möjlig grav och ett par kantställda hällar. En noggrann metallkartering av hela strandområdet visar inte på några spår av bebyggelse eller hamnverksamhet, på samma sätt som vid Barshage strax söder ut. För ett rumsligt samband kan man notera gravfältet i söder på bilden, vilket återfinns i norra kanten av figur 11. fiskeläge under vikingatid, knutet till en gård, för att under loppet av medeltiden expandera kraftigt och bli en plats för många, inte bara från Sundre utan även från omgivande socknar. Udner loppet av 1600-talet och framåt avtar verksamheten och när vi möter fiskeläget i de äldsta kartorna består det enbart av ett fåtal bodar. Så långt historien om Barshage, nu till det andra i kartan från 1700 utmärkta fiskeläget - Rivet, beläget längst ner på spetsen av Sundre socken i sydväst. Fiskeläget Rivet Fiskeläget Rivet är beläget längst ut på udden av ett rev som i princip sträcker sig från Hoburgen. Fiskeläget ligger tämligen långt från gårdarna. Två vägar leder ner till fiskeläget enligt kartan 1700 (se figur 9), varav den östra vägen är en förlängning av huvudvägen från Vamlingbo, förbi kyrkan i Sundre och vidare söderut. Förhållandet att två vägar leder ner till denna isolerade plats, varav en är huvudvägen genom socknen, ger en vink om platsens betydelse vid den här tiden (och tidigare). Idag finns endast ett par ruiner av ett par bodar kvar, men en genomgång av de äldre kartorna ger en helt annan bild. Inledningsvis innan vi går in på den historiska dimensionen kan det finnas skäl att kort belysa fornlämningssituationen i området. Två lämningar är här av särskilt intresse. I det ena fallet handlar det om ett längs den västra kusten beläget långsmalt gravfält (RAÄ 8). Enligt beskrivningen till fornminnesregistret utgörs de av 22 fornlämningar, bestående av 11 runda stensättningar, 3 ovala stensättningar, 1 hällkista under flat mark och 7 kantställda hällar. 15

16 Vid en noggrann genomgång av området kan man konstatera att det finns betydligt fler hällkistor under flat mark, som framför allt sträcker sig längre mot söder. Man kan misstänka att det under jord finns ännu fler som inte kan ses med blotta ögat. Gravfältet ligger på en höjd av ca 4-5 meter över havet och torde vara från vikingatiden och skall sannolikt knytas till en kustanknuten verksamhet. Den andra fornlämningen av intresse är en stor häll som ligger strax norr om platsen för fiskeläget (RAÄ 44). Den beskrivs i fornminnesregistret som en möjlig medeltida gravhäll. Den är 2,4 meter lång, 1,4 meter bred och utgörs a en 0,1-0,2 meter tjock kalkstenshäll. Längs kanten av hällen syns spår av ornering i form av en linje (se omslagsbilden). Försöker man se in under Figur 17. Fiskeläger Rivet är (var) beläget längst ner på spetsen av Sundre socken. De röda markeringarna utgör registrerade fornlämningar i denna del av Sundre socken. Av särskilt intresse är det långsträckta gravfält, RAÄ 8, som sträcker sig längs kusten i väster. Här finns betydligt fler kistor i marken än vad som är registrerat. I vissa fall kan man bara skönja en liten del av kistan, i andra är de betydligt lättare att se. Bilden till vänster visar på en kista där ena gavelhällen är väl synlig samt en del av den högra kanten. Gravfältet är sannolikt från vikingatid, med tanke på den ringa höjden över havet. En annan intressant fornlämning är RAÄ nummer 44, belägen längst i söder. Den utgörs av en förmodad kisthäll till en medeltida grav. Om så är fallet indikerar den sannolikt en tämligen omfattande verksamhet under medeltid i området och det bör därtill finnas rester av flera gravar och även troligen ett kapell i området. hällen kan man skönja en nedgrävning, omgiven av sten. Rör det sig om en gravhäll från medeltid är det troligt att fiskeläget Rivet under denna tid har varit av stor betydelse. Det bör t ex ha funnits ett kapell och man kan anta vidare att platsen kan ha haft internationella kontakter. Idag finns dock inga spår som visar på detta synliga i markytan. 16

17 Rivet genom historien Fiskelägen och hamnar i Sundre under vikingatid medeltid Fiskeläget River finns inte kvar idag. Enbart några rester av ett par bodar visar att här har funnits ett fiskeläge. Men läser man landskapet bakåt i tiden kan man få ett grepp om hur utvecklingen har varit. Som utgångspunkt för att belysa historien i Rivet kan man ta avstamp i kartan från 1703 (figur 18). Här finns då redovisat 12 fiskebodar längs ut på udden. Texten talar om att här finns ett Fiskeläger kallat Refve. Man kan notera i kartan revet som går ut från udden mot söder, och som uppenbarligen har givit fiskeläget dess namn. Det är vanskligt att överföra informationen från kartan från 1703 till dagens landskap, dels för att landskapets har förändrats en hel del, dels för att noggrannheten i kartan vad gäller exakt placering är mindre noggrann än vad man skulle önska. Följer man Rivet framåt i tiden genom yngre kartor får man dock en betydligt bättre bild av hur det har sett ut, hur många bodar det har varit och mer exakt var fiskeläget var beläget. En kartläggning år 1735 visar på 20 markeringar för bodar. Följer vi historien framåt till Storskiftet år 1815 finns 22 bodar redovisade. I laga skiftet år 1871 har de minskat till 7 bodar, varav några av dem är sammanbyggda på samma sätt som vid Barshage (figur 19). Situationen påminner till en del om hur det är i Barshage, med betydligt fler bodar under äldre tid, som fram mot vår tid stadigt minskar i antal. Idag finns som sagt inga bodar kvar vid Rivet, bland annat mot bakgrund av militär verksamhet. Figur 18. Kartan 1703 med detalj över fiskeläget Rivet. Skall man tolka bodarna som exakt utritade bestod fiskeläget av 12 bodar. Det är dock mycket osäkert om antalet utritade hus stämmer med verkligheten. Det medeltida Rivet Som framgått av redovisningen ovan av fiskeläget är det beläget längst ut på udden. Det ligger tämligen lågt. Man kan därtill notera att det norr om fiskelägets plats är relativt låglänt. Det är med andra ord tveksamt om fiskeläget kan ha legat på denna plats längre bak i historien, dvs under medeltid och vikingatid. För att belysa frågan om ett äldre läge för fiskeläget genomfördes här, liksom i Barshage, en detaljerad fältinventering, parad med en metallkartering och ett fåtal provschakt. Lägger man in en tänkt vattenlinje under vikingatid- tidig medeltid kan man notera att där fiskeläget låg under 1700-talet var vid denna tid närmast en ö, avskiljt av ett markant sund eller vik. Norra sidan av denna vik, dvs upp mot land, är markerad av en tydlig terrasskant och marken höjer sig kraftigt från denna (se figur 20 påföljande sida). I den östra kanten finns en markerad långsmal sänka innanför dagens markanta strandvall och som närmast för tankarna till en hamnbassäng. Man kan här och var utskilja mindre gropar i marken som kan vara igenrasade hus, även ett antal stolphål är synliga i markytan. Området innanför sänkan metallkarterades och visade sig innehålla rikligt med utslag av metaller, både av järn och annat material. Intressant i sammanhanget var den relativt skarpa gräns som avgränsade området med mycket metaller. Det var med andra ord tydligt var bebyggelseområdet slutade. Området har till dags datum aldrig varit odlat, vilket innebär att förekommande lämningar är orörda av senare tiders verksamhet. 17

18 Figur 19. Bilden är en sammanläggning av information från äldre kartor med fältspåren. Under 1600-talet och fram till våra dagar låg fiskeläget på udden längst i söder. Innanför denna udde finns ett låglänt område som har varit vattenfyllt under medeltid och äldre tid. Innanför detta i sin tur, på en tydlig höjd i terrängen, ligger ett äldre läge för fiskeläget Rivet, med datering till medeltid. Man kan i marken urskilja såväl stolphål som gropar och svaga husindikationer. Öster om bebyggelsen finns en möjlig äldre hamnbassäng. I en första vända, för att kontrollera om det kunde röra sig om ett äldre läge för fiskehamnen, undersöktes ett antal utslag av metaller som inte var järn. Totalt undersöktes 6 utslag och resultatet var entydigt - de Figur 20. I bildens mitt, i form av mörkgrön vegetation, syns den markanta sänka som skiljer udden från de längre in liggande landet. Marken höjer sig markant och området med det ljusa gräset där kon går utgör det medeltida Rivet. Sett från söder. 18

19 Figur 21. Några av de föremål som plockades upp med metalldetektor. Från vänster en blyplomb med instämplat sigill. Därefter fyra mynt. Från vänster till höger är det en Gote, präglad ca i Visby, en skilling från 1535, även den från Visby. Det tredje myntet är en Witten från Stralsund i Tyskland, före 1379/81. Myntet längst till höger är en skilling från Köpenhamn, Danmark, präglad upplockade föremålen hörde till medeltid. Det rörde sig om 4 mynt, en blyplomb med inskrift och ett ornerat bronsbeslag (se även bilaga 2 och 3). Med utgångspunkt från terrängförhållandena och resultatet av metallkarteringen upptogs 3 mindre schakt, för att belysa frågan om bebyggelse på platsen. Nedan följer en genomgång av dessa. Schakt 1. Schaktet, 2 x 1 meter stort, togs upp i den nordvästra delen av området, i utkanten av det förmodade bebyggelseområdet (se figur 19). Kulturlagret var tämligen tunt och vilade direkt på sterilt grus. Inga Figur 22. Schakt 1 vid Rivet under utgrävning av Peter D Agnan och Johnny May. Under ett mycket tunt torvlager kom ett jordblandad gruslager av typisk strandkaraktär. Spritt i schaktet påträffades ben, spikar, tenar och en hel del medeltida keramik. 19

20 konstruktioner påträffades. Schaktet innehöll tämligen rikligt med ben (ca 700 gram), framför allt av nöt, får och gris, men även fiskben. Förutom ett antal spikar och nitar av järn, påträffades en hel del keramik, både av den rikligt förekommande rödbruna typen och av stengods och några skärvor som närmast kan karaktäriseras som svartgods. Två synålar i brons påträffades, den ena 5 cm lång och den andra 8 cm lång. Västergårde 1:59 (Rifwet), Sundre socken 2007 Schakt 1. Profil. Upprättad av Peter d Agnan. A 30 B 20 Grästorv med sten Kulturlager, mindre sten 10 Grus cm Figur 23. Profil schakt 1, Rivet. Schakt 2. Schaktet, 1 x 1 meter stort, togs upp intill en svag höjd med kalksten, intill en stenmur från laga skiftets tid. Under ett tunt lager grästorv fanns ett ca 0,10 cm tjockt kulturlager, bestående av mörk jord. Inga konstruktioner kunde konstateras. Även här förekom rikligt med djurben, en del keramik och ett antal nitar och spikar. Schakt 3. Schaktet, 1,5 x 1,2 meter stort togs upp i den östra kanten av bebyggelseområdet. Området här uppvisade tydliga kulturspår, bland annat finns ett stolphål strax norr om den undersökta ytan. Genom betande kors inverkan låg marken bar på vissa ställen och visade på tydliga kulturlager med sot och kol, ben och enstaka krukskärvor. Under ett tunt lager grästorv vidtog ett relativt kraftigt kulturlager, upp till ca 0,25 cm. Tvärs över schaktet i östvästlig riktning fanns en rad av kalkhällar, bildande en syllram till en byggnad. Den norra sidan av syllramen utgjorde insidan av huset, en tydlig golvnivå i form av packad gjord kunde beläggas. Västergårde 1:59 (Rifwet), Sundre socken 2007 Schakt 3. Plan. Upprättad av Peter d Agnan. Golv Syll N Schaktet innehöll rikligt med djurben och även stora mängder keramik. Över hundra skärvor av ett rödbrunt gods, bl a med ett handtag och två fötter till trebensgrytor. Men här fanns även andra former av keramik i form av stengods, någon typ av svartgods och välglaserade bitar av fat. Bland övrigt fyndmaterial kan nämnas en liten tärning av ben av den äldre modellen (den där 1 står mot 2, 3 mot 4 och 5 mot 6) och fyra små bitar av ett tunt och grönfärgat glas. Figur 25. Till vänster en tärning i ben,ca 0,7 cm stor. Till höger en del av ett dryckeskärl av grönt glas med pålagda trådar cm Figur 24. Plan schakt 3, Rivet. En svag syllram av kalksten visade att en byggnad stått i norra delen av schaktet och vidare norrut. Trärester indikerade såväl syllstock som att det funnits ett plankgolv. 20

21 Tolkning Rivet Metalldetektorkarteringen gav en klar avgränsning av fiskelägets omfattning. I storlek kan man notera att det i stort motsvarar den yta som fiskeläget hade vid storskiftet 1815, då det bestod av 22 bodar. Det är troligt att storleken på fiskeläget under medeltid har varit i stort sett detsamma. Dateringen av fiskeläget visar på större delen av medeltiden, om vi utgår från mynten. Dock är det vanskligt, för att inte säga omöjligt, att från de mycket begränsade provundersökningarna ge en säker tolkning framför allt av när fiskeläget etableras på platsen. Övergivandet och flytten till det senare läget har sannolikt skett under andra halvan av 1500-talet, att döma av dateringen av de yngsta mynten. Så långt det är möjligt att bedöma det hela finns inga spår av vikingatid på platsen. Den relativt ringa höjden över havet talar även det emot att fiskeläget skulle ha legat här redan under vikingatiden. En noggrann penetrering och metallkartering av området norr om fiskeläget (och med andra ord strategrafiskt högre upp), med tanke på en eventuell förekomst av ett vikingatida läge, gav inget resultat. Sammantaget är det troligt att ett vikingatida fiskeläge inte har legat vid Rivet. Utgående från resultaten av undersökningarna är det intressant att fundera på den så kallade medeltida gravhällen. Området omedelbart norr om hällen har vissa spår som skulle eventuellt kunna sättas i samband med ett kapell och eventuellt ytterligare gravar. Metallinnehållet i marken i anslutning, och framför allt söder om gravhällen, är högt. Mot norr avtar det relativt snabbt, vilket i och för sig är logiskt om det skulle finnas gravar på norra sidan att det är relativt få utslag av metaller då man knappast har byggt hus eller slängt sopor här. Sammantaget kan man således konstatera att det sentida fiskeläget Rivet, beläget längst ut på udden med rötter i 1500-tal, har ett äldre läge ca 100 meter längre mot norr. Med andra ord, situationen är här lik den vid Barshage, där landhöjning och strandförskjutningar har medfört att man flyttat fiskeläget från ett högre läge ner till stranden. Hoburgen Undersökningarna vid Rivet innebar en tydlig markering att fiskeläget Rivet har ett ursprung i medeltid. Det kunde därtill konstateras att det inte påträffades några som helst spår av vikingatida lämningar (det skall dock noteras att vi enbart undersökt en mycket liten yta, det kan hypotetiskt ändå finnas en möjlighet att det trots allt finns vikingatid här, men jag håller det ändå för mindre troligt). Förekomsten av ett flertal gravfält längs kusten i väster, från Rivet och upp till Majstregården, indikerar dock sannolikheten av att det har funnits ett vikingatida fiskeläge eller hamn i området. Det område som härvid, ur både landskapssynpunkt och ur fornlämningssynpunkt, är det mest intressanta och troliga läget för en hamn är vid Majstregården, dvs intill och norrut från Hoburgsgubben. Strax väster om Majstregården (restaurangen) finns ett gravfält bestående av minst 10 gravar, idag till en stor del överväxt med tät vegetation. Mellan detta gravfält och Majstregården finns ytterligare gravar, liksom ner mot Hoburgsgubben. Stranden sluttar tämligen brant ner mot vattnet och man kan notera att vissa delar av stranden är i det närmaste helt stenfri, vilket gjort det möjligt att tämligen lätt lägga till vid stranden och dra upp sin båtar. En noggrann fältgenomgång visar på talrika spår av äldre verksamhet. Här finns minst tre båthus, sänkor i marken öppna mot havet. Det förekommer talrikt med stolphål och det går att urskilja ett antal byggnader i marken och även ett område som sannolikt har varit garngård, då här finns ett flertal mindre stolphål tämligen tätt belägna (se figur 26). Området är idag starkt igenväxt vilket försvårar en fältstudie, vilket innebär att det säkerligen finns betydligt mer spår än vad jag har kunnat belägga. Som ett komplement till fältstudien genomfördes även en metallkartering. Denna visade på ett omfattande område längs kusten med rikligt med utslag av metaller, i hög grad överensstämmande med spåren av stolphål, hus och båthus. Det skall dock noteras att sentida verksamhet i området, inte minst från alla turister som besöker platsen, men även från militären, kan påverka utbredningen av metaller. Det visade sig till 21

22 Figur 26. Området väster om Majstregårdens restaurang hyser talrika spår av en kustanknuten verksamhet med sannolika rötter i vikingatid. exempel att utslaget av föremål som inte är av järn är stort i anslutning till området för Hoburgsgubben, och avslöjar sannolikt var kapsyler, ölringar etc. har slängts. Markeringen på kartan över området med mycket metaller bygger på utbredningen av föremål av järn, vilket bättre torde visa på en äldre verksamhet i likhet med förhållandena vid Rivet och Barshage. Tidsbrist medförde att några provschakt inte togs upp i området, vilket innebär att vi inte kan belägga hypotesen om ett vikingatida ursprung för verksamheten på platsen. Jag håller det dock för möjligt att platsen har fungerat som fiskehamn redan under vikingatid och att denna verksamhet kan ha en fortsättning vid Rivet, då förhållandena vid Rivet med tiden blev bättre än förhållandena vid Hoburgen. 22

23 Slutsats Undersökningarna i Sundre syftade till att belysa frågan om förekomsten av hamnar/fiskelägen under perioden vikingatid-tidig medeltid som skulle kunna sättas i samband med silverskatten från Västergårde. Kartstudier parat med fältanalyser i form av metallkartering och provgropar, har givit vid handen att två områden framstår som viktiga fiskehamnar under medeltid (Barshage i östra delen av socknen och Rivet i den västra delen av socknen). En av dessa platser, Rivet, kan därtill sannolikt ses som en fortsättning på en vikingatida verksamhet vid Majstre, där många spår av såväl gravar som husgrunder och båtlänningar antyder en verksamhet med rötter i yngre järnålder. En snabbgenomgång av benmaterialet från de två platserna av Sabine Sten från Högskolan på Gotland visar på ett tämligen likartat material. Inledningsvis konstaterar Sabine Sten att färgen och fragmenteringsgraden är lika hos Barshage (Skoge 1:4) och Rivet (Västergårde 1:59). Följande arter kunde identifierats av henne: Barshage Rivet Nötkreatur Nötkreatur Får Får Svin Svin Häst (tand) - Säl (kota) - Fågel Fågel Torsk Torsk Plattfisk Plattfisk Abborre Abborre Hon nämnder vidare att det kan finnas säl och häst även i Rivet men jag såg inga ben nu. Det är mycket torsk, medelstora torskar. Färre ben av abborre och plattfisk, gäller båda fyndplatserna. Från husdjuren nöt, får och svin förekommer ben från både kraniet med tänder och ben från mer köttrika delar. Djuren har varit både unga och gamla. I jämförelse med djurbensmaterial från medeltida stadslager så ser det ut som matavfall och slaktrester. Så långt den osteologiska genomgången. Skall man konkret peka ut en hamnplats som i tid kan knytas till skatten vid Västergårde (och för den delen andra skatter i socknen) är det troligt att denna utgörs av nämnda plats vid Majstregården. Avsaknaden av mer omfattande undersökningar på platsen innebär att detta än så länge får ses som en kvalificerad gissning. Ett viktigt källkritisk resultat av undersökningen kan ses i konstaterandet att hamnar och fiskelägen inte automatiskt återfinns längst in i skyddade vikar, som hypotetiskt kunde förväntas. I Sundre finns flera djupt inträngande vikar i socknen som inledningsvis förmodades kunna vara lämpliga platser för hamnar, skyddade från hårda vindar från de flesta håll. Resultatet av undersökningen har i stället visat på att de fiskelägen och hamnar som finns i socknen under äldre tid alla ligger ytterst på uddar och i hög grad öppna mot havet. Att angöringsplatserna inte återfinns längst in i vikar i Sundre har uppenbarligen att göra med att dess vikar är mycket långrunda och hyser stora mängder stenar i det grunda vattnet (även upp på tvåmetersnivån som bör vara den vikingatida nivån). Det är med andra ord allt för vanskligt att navigera in till dessa inre delar genom ett grunt vatten med talrika stenar. Det utmärkande för de platser där fiskelägen ligger är att havet utanför i hög grad är fritt från stenar och att det blir snabbt förhållandevis djupt. Dessa förhållanden har uppenbarligen varit mer betydelsefulla än ett från vindar skyddat läge. I fortsatta studier av äldre angöringsplatser längs kusten bör detta beaktas. Undersökningen har vidare gett ett intressant resultat vad gäller möjligheten att konkret spåra äldre lägen för de fiskelägen som fanns (finns) runt Gotlands kuster. Den äldsta kartan är härvid ett ypperligt hjälpmedel, både genom att fiskelägena vid denna tid i hög grad är utsatta (dock inte alltid), men också att vägarnas 23

Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58. Arkeologisk förundersökning. Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58. Arkeologisk förundersökning. Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014. ! Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58 Arkeologisk förundersökning Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014!! Dan Carlsson ! Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 Visby. Org. nr: 556907 4411.

Läs mer

Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd

Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd Raä 56:1, 138, Hultungs 1:6, Bunge socken, Gotland Ett plundrat kulturarv Lst. Dnr: 431-5845-08 Rapport ArkeoDok 2011:60 ArkeoDok

Läs mer

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker ! Rapport Arendus 2015:22 Björke, Norrlanda Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker Norrlanda socken, Björke 1:13 Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Stenvallen

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark

Läs mer

PM utredning i Fullerö

PM utredning i Fullerö PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson

Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson Arkeologisk inventering Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr. 431-4354-13 Rapport Arendus 2014:2 Omslagsbild. Den södra delen av inventeringsområdet, sedd från söder. Foto Fältinventering

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen

Läs mer

Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06

Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 ArkeoDok Rapport 2007:2 Rapport Dyple Bakgrund År 1899 påträffades vid Dyple i Tofta socken

Läs mer

Rapport rörande efterundersökning av fyndplats för arabiska mynt Övide 1:2, Västergarn socken, Gotland

Rapport rörande efterundersökning av fyndplats för arabiska mynt Övide 1:2, Västergarn socken, Gotland Rapport rörande efterundersökning av fyndplats för arabiska mynt Övide 1:2, Västergarn socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:8 Inledning I början av 1900-talet påträffades två arabiska mynt och ett fragment

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Likmide i Björke

Arkeologisk utredning vid Likmide i Björke Rapport Arendus 2017:10 Arkeologisk utredning vid Likmide i Björke Arkeologisk utredning Dnr 431-525-17 Björke socken Region Gotland Gotlands län 2017 Dan Carlsson Omslagsbild: Gränssten? Foto: Dan Carlsson.

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland

Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Rapport 2007.13 Länsstyrelsens diarienummer 431-1854-07 ArkeoDoks diarienummer 2007.13 Per Widerström & Dan Carlsson

Läs mer

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr Rapport Arendus 2015:11 När, Hallute 1:58 Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr. 431-767-15 När socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Laserhöjdkarta

Läs mer

Kompletterande särskild arkeologisk utredning Lickershamn, Stenkyrka socken, Gotland Lst. diarienummer 431-857-06 Juli 2006

Kompletterande särskild arkeologisk utredning Lickershamn, Stenkyrka socken, Gotland Lst. diarienummer 431-857-06 Juli 2006 Kompletterande särskild arkeologisk utredning Lickershamn, Stenkyrka socken, Gotland Lst. diarienummer 31-87-06 Juli 2006 ArkeoDok Rapport 2006:6 Innehåll Bakgrund 2 Metodval och genomförande 2 Resultat

Läs mer

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK

Läs mer

Rapport Arendus 2014:35. Myrungs 1:30. Arkeologisk utredning. Myrungs 1:30 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Dan Carlsson

Rapport Arendus 2014:35. Myrungs 1:30. Arkeologisk utredning. Myrungs 1:30 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Dan Carlsson Rapport Arendus 2014:35 Myrungs 1:30 Arkeologisk utredning Myrungs 1:30 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Dan Carlsson Omslagsbild: En välbevarad och restaurerad sojde, belägen centralt i utredningsområdet.

Läs mer

Rapport Arendus 2014:25. Vivlings 1:87. Arkeologisk utredning. Vivlings 1:87 Hellvi socken Region Gotland Gotlands län 2014 Dan Carlsson

Rapport Arendus 2014:25. Vivlings 1:87. Arkeologisk utredning. Vivlings 1:87 Hellvi socken Region Gotland Gotlands län 2014 Dan Carlsson Rapport Arendus 2014:25 Vivlings 1:87 Arkeologisk utredning Vivlings 1:87 Hellvi socken Region Gotland Gotlands län 2014 Dan Carlsson Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 Visby. Org. nr: 556907 4411. Tel. 070-597

Läs mer

Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille

Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

KLAUSE 1:5. Rapport Arendus 2014:9. Arkeologisk förundersökning. Klause 1:5 RAÄ Klinte 23:1 Klinte socken Region Gotland Gotlands län 2014

KLAUSE 1:5. Rapport Arendus 2014:9. Arkeologisk förundersökning. Klause 1:5 RAÄ Klinte 23:1 Klinte socken Region Gotland Gotlands län 2014 Rapport Arendus 2014:9 KLAUSE 1:5 Arkeologisk förundersökning Klause 1:5 RAÄ Klinte 23:1 Klinte socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Kabelschaktet vid Klause sett från

Läs mer

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Lst. dnr. 431-5257-07 ArkeoDok 2007:20 Bakgrund I samband med en bygglovsförfrågan uppmanades markägaren till

Läs mer

Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80

Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018 Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80 SKATEBOARDBANA Glumslövs socken, Landskrona kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2018:35 Per Sarnäs

Läs mer

Grävning för elkabel på gravfält

Grävning för elkabel på gravfält arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning

Läs mer

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1,

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken

En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar

Läs mer

Rapport Arendus 2016:16 ÖJA LASSES 1:9. Arkeologisk förundersökning Dnr Öja socken Region Gotland Gotlands län 2016.

Rapport Arendus 2016:16 ÖJA LASSES 1:9. Arkeologisk förundersökning Dnr Öja socken Region Gotland Gotlands län 2016. Rapport Arendus 2016:16 ÖJA LASSES 1:9 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2670-15 Öja socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsområdet på Lasses sett från sydväst.

Läs mer

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun

Läs mer

Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4. Arkeologisk utredning. Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4. Arkeologisk utredning. Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014. Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4 Arkeologisk utredning Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet vid Skags sett från sydväst Foto: Christian

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

Bottarve 1:43, Bottarve 1:20

Bottarve 1:43, Bottarve 1:20 Rapport Arendus 2014:38 Bottarve 1:43, Bottarve 1:20 Arkeologisk förundersökning Bottarve 1:43, Bottarve 1:20 Fröjel socken Region Gotland Gotlands län 2014 Dan Carlsson Arendus AB Färjeleden 5, 21 58

Läs mer

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län. Projekt nr:1632 1 (2) meddelande till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2017-05-24 ang. slutfört arkeologiskt

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun. (1/2) Vår beteckning: AL 2014.45 Lst beteckning: 4311-30930-2014 Rapport 2014:29 Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1,

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Kabelförläggning invid två gravfält

Kabelförläggning invid två gravfält Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:62 Kabelförläggning invid två gravfält Förundersökning Fornlämning Ekeby 3:1 och Ekeby 9:1 Rista 4:4, Fornbro 5:2 och Blacksta 1:11 Ekeby socken Östhammars kommun

Läs mer

Avlopps- och infiltrationsanläggning invid gravfält vid Hammars i Norrlanda

Avlopps- och infiltrationsanläggning invid gravfält vid Hammars i Norrlanda Rapport Arendus 2017:11 Avlopps- och infiltrationsanläggning invid gravfält vid Hammars i Norrlanda Arkeologisk undersökning Dnr 431-3496-16 Norrlanda socken Region Gotland Gotlands län 2017 Christian

Läs mer

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i

Läs mer

Arkeologisk förundersökning, Sittesta

Arkeologisk förundersökning, Sittesta ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:70 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning, Sittesta RAÄ-nr Ösmo 742, Ösmo socken, Nynäshamn kommun, Södermanland Karin Sundberg ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Väntinge 1:1, fornlämning 195 Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015

Läs mer

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning med anledning av en planerad byggnation intill domkyrkan.

Särskild arkeologisk utredning med anledning av en planerad byggnation intill domkyrkan. Rapport 2007:22 Särskild arkeologisk utredning med anledning av en planerad byggnation intill domkyrkan. Fornlämning: Raä 26:1 Fastighet: Öhn 2:48 Socken: Härnösand Kommun: Härnösand Landskap: Ångermanland

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Rapport efter en arkeologisk förundersökning på fastigheten Västerhejde Vibble 1:2, Gotland. Länsstyrelsens dnr

Rapport efter en arkeologisk förundersökning på fastigheten Västerhejde Vibble 1:2, Gotland. Länsstyrelsens dnr AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management VISBY 2015-09-30 DNR AD2014-190 Rapport efter en arkeologisk förundersökning på fastigheten Västerhejde Vibble 1:2,

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Gotlands Museum. RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län dnr Gunilla Wickman-Nydolf 2015

Gotlands Museum. RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län dnr Gunilla Wickman-Nydolf 2015 Särskild undersökning RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-2437-15 Gunilla Wickman-Nydolf 2015 Gotlands Särskild undersökning RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby

Läs mer

Norra gravfältet vid Alstäde

Norra gravfältet vid Alstäde Norra gravfältet vid Alstäde Både söder och norr om järnåldersbebyggelsen vid Vallhagar ligger stora gravfält (Sälle respektive Alstäde). Även ett mindre gravfält har hittats i närheten. Problemet är bara,

Läs mer

I skuggan av Köpings rådhus

I skuggan av Köpings rådhus Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:17 I skuggan av Köpings rådhus Arkeologisk förundersökning Fornlämning Köping 148:1 Dana 10 Köpings stadsförsamling Köpings kommun Västmanland Ulf Alström I skuggan

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3 Arkeologisk utredning Dnr 431-2429-15 Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet på Nystugu 1:3 sett från sydväst.

Läs mer

Rapport Arendus 2014:12. VÄSTÖS 1:8 och 1:9. Arkeologisk utredning. Västös 1:8 och 1:9 Hall socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Rapport Arendus 2014:12. VÄSTÖS 1:8 och 1:9. Arkeologisk utredning. Västös 1:8 och 1:9 Hall socken Region Gotland Gotlands län 2014. Rapport Arendus 2014:12 VÄSTÖS 1:8 och 1:9 Arkeologisk utredning Västös 1:8 och 1:9 Hall socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Stranden på fastigheten Västös 1:9 sedd från

Läs mer

En villatomt i Badelunda

En villatomt i Badelunda ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 En villatomt i Badelunda Badelunda 2:1, Badelunda socken, Västerås kommun, Västmanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B . C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län har CMB Uppdragsarkeologi AB i samband med markarbeten för nytt VA inom fastigheten Löddeköpinge

Läs mer

Historiska lämningar i Kråkegård

Historiska lämningar i Kråkegård Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Rapport Arendus 2016:12 BUNGE, AUDUNGS 1:10. Arkeologisk förundersökning Dnr Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2016.

Rapport Arendus 2016:12 BUNGE, AUDUNGS 1:10. Arkeologisk förundersökning Dnr Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2016. Rapport Arendus 2016:12 BUNGE, AUDUNGS 1:10 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1336-16 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2016 Dan Carlsson Omslagsbild: Ett av de två områdena för växthus. Foto:

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Gummarpsnäs, Edshult

Gummarpsnäs, Edshult Gummarpsnäs, Edshult Arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning inom Gummarp 2:9, Edshults socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:37 Ann-Marie Nordman

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING KVARNHOLMEN Kartering av bebyggelselämningar på Kvarnholmen, RAÄ Nacka 287, Sicklaön 38:1, Nacka socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Rapport av utförd arkeologisk undersökning

Rapport av utförd arkeologisk undersökning Rapport av utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Dnr 431-14565-2006 Eget Dnr NOK 263-2006 Kontonr A 252 Socken/stad Skee Sn/stadsnr 1595 Fornl.nr 307 Landskap Bohuslän Län Västra Götaland

Läs mer

Utmed riksväg 27. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:58 Anna Ödeén

Utmed riksväg 27. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:58 Anna Ödeén Utmed riksväg 27 Arkeologisk förundersökning av RAÄ 169, 170, 429, 430 och 434 inför ny sträckning av rv 27, Båraryd socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport

Läs mer

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:69 Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland Jonas Ros Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra

Läs mer

En kabelförläggning vid Årke, Uppland

En kabelförläggning vid Årke, Uppland Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:4 En kabelförläggning vid Årke, Uppland Arkeologisk kontroll Fornlämning Gryta 135:1 Årke 1:4 Gryta socken Enköpings kommun Uppland Jan Ählström En kabelförläggning

Läs mer

Väster om Ängakåsen, Kivik BREDBAND

Väster om Ängakåsen, Kivik BREDBAND Arkeologisk kontroll 2016 Väster om Ängakåsen, Kivik BREDBAND RAÄ Södra Mellby 122:1, Södra Mellby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Österlenarkeologi Rapport 2017:1 Lars Jönsson Arkeologisk kontroll

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1 UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Finakorset Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson Finakorset 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden

Läs mer

Stenig terräng i Kista äng

Stenig terräng i Kista äng ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH AVGRÄNSANDE UTREDNING Stenig terräng i Kista äng RAÄ-nr Spånga 276:1 2, Akalla 4:1, Spånga socken, Stockholms kommun, Uppland Ola Winter

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Ridhus vid Skälv Östergötland, Norrköpings socken (f d Borgs socken), Norrköpings kommun, fastighet Borg 11:2 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Smedstad 1:24, Verkstadsområdet

Smedstad 1:24, Verkstadsområdet Rapport 2009:22 Arkeologisk utredning etapp 2 Smedstad 1:24, Verkstadsområdet Linköpings stad och kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G

Läs mer

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Sollentuna kommun, Stockholms län November 2004 Dan Carlsson ArkeoDok Rapport 2005:3 www.arkeodok.com Antikvarisk utredning

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Skogs-Ekeby, Tungelsta Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:15 Skogs-Ekeby, Tungelsta Avgränsning av gravfältet Västerhaninge 82:1 Arkeologisk förundersökning RAÄ 82:1 Skogs-Ekeby 6:116 Västerhaninge sn Haninge kommun Södermanland

Läs mer

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge

Läs mer

E18, Västjädra-Västerås

E18, Västjädra-Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:65 E18, Västjädra-Västerås En bullervall vid Råby gård Särskild utredning RAÄ 710 Dingtuna-Råby 2:1 Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning

Läs mer

Forntida spår i hästhage

Forntida spår i hästhage Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:82 Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning RAÄ 389 och 390 Vänsta 1:101 Kolbäck socken Västmanland Anna Egebäck Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning

Läs mer

Ragvaldsbo 1:1, Sigtuna, Uppland 2007

Ragvaldsbo 1:1, Sigtuna, Uppland 2007 Rapport Arkeologisk utredning Ragvaldsbo 1:1, Sigtuna, Uppland 2007 Anna Arnberg Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591 266 70 Fax: 08/597 838 83

Läs mer

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken Stiftelsen Kulturmiljövå ård Rapport 2012:35 Ett schakt för elkabel vid Tova, Ripsa Arkeologisk förundersökning Fornlämning Ripsa 127 Ripsa-Edeby 2:6 Ripsa socken Södermanland Jonas Ros Innehåll Inledning...

Läs mer

Tillberga Prästgård ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:4 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING

Tillberga Prästgård ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:4 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:4 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Tillberga Prästgård Västmanland, Västerås kommun, Tillberga socken, Tillberga Prästgård 1:5 Annica Ramström

Läs mer

Arkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå.

Arkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå. Arkeologisk förundersökning av rösegravfält i Vibyggerå. Fornlämning Raä 9. Fastighet: Sjöland 6:1. Socken: Vibyggerå. Kommun: Kramfors. Landskap: Ångermanland. Rapport 2016:11 Ola George 2 Murberget Länsmuseet

Läs mer

Arkeologisk provundersökning

Arkeologisk provundersökning Arkeologisk provundersökning av Öskärskyrkogården, RAÄ 4, Holmöns socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Berit Andersson, Susanne Sundström & Anders Huggert

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:19 Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232:1 Kv. Kol 15, Sturegatan Västerås domkyrkoförsamling

Läs mer

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 1 (3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Ann Luthander 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Lars Norberg datum. 2015-10-28 ang. förenklad

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning

Särskild arkeologisk utredning Särskild arkeologisk utredning RAÄ SPROGE 30:1 M FL, MÅRTENS 1:27, SPROGE SOCKEN, REGION GOTLAND Fossil åkermark Rapport Arendus 2013:6 Dan Carlsson Omslagsbild. Åkervallar inom det södra delområdet. Foto

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer