Fiskvägar/faunapassager

Transkript

1 Fiskvägar/faunapassager Örebro Peter Lindvall Civilingenjör, Ekosystemteknik

2 En strömsträcka Planskiss Genomskärning

3 Samma strömsträcka Indämning Tub Krv Utloppskanal Ursprunglig fåra

4 Problem på en utnyttjad sträcka Vandringshinder Överdämd (Utestängd) strömsträcka (Hemlös/uppäten) Torrlagd strömsträcka (hemlös/infra strukturlös) Vägval (förvirrad) Vägval (Förvirrad) Turbin (Sönderslagen)

5 Byggandets två syften Att skapa fri passage (upp- och nedströms) Att behålla livsutrymmet i strömsträckan = Upprätthålla liv (biologisk mångfald/naturlig fiskproduktion)

6 Minvattenföring Vad är rätt flöde? Lockvattenflöde Basflöde Vandringsflöde Hydromorfologiskt flöde Kraftförlust Q min

7 Lockvattenflöde (För att fisken ska hitta rätt) Mynning nära hindret (upp- och nedströms) Minst 5 % av MQ och ökande med flödet Klunkning (långa klunkar (1 dygn) eller paus i kraftverket). Lockvatten genom en turbin ökar användningen av vattnet?

8 Ska täcka habitaten med tillräckligt med vatten. Flödet ska inte vara den dominerande flaskhalsen. Den ekologiska statusen ska inte försämras. Baserat på: Statistiska flödesdata Provtappningar Hydrauliska modeller Basflöde (skadereduktion + vandring)

9 Vandringsflöde (framkomlighetsflöde) Vattendjup ca 2,5 x fiskhöjden (i trånga sektioner) Bredden bör vara minst 3 gånger fiskbredden (i trånga sektioner) Uppströms vandring initieras vid 80 l/s/m och kulminerar vid 200 l/s/m (naturliga fåror).

10 Hydromorfologiskt flöde (Ett upprätthållande flöde för den ursprungliga fåran) Ska efterlikna en vårflod (långsam ökning och minskning). Nivåförändring ca 1 dm/h. Minskar igenväxning Lagrar om (renspolar) bottnar Ger materialtransport Skapar en horisontell variation Löser sig ofta delvis genom bräddning

11 Kraftförlust Mintappningen => utebliven kraftproduktion (förutom vid bräddning). Mål: så lite tillskott som möjligt förutom basflödet. Dåligt utformad fiskväg => mer vatten för att fisk ska kunna passera. God placering minskar lockvattenbehovet Stor amplitud i magasinet ställer stora krav på fiskvägsutskovet för att ge ett mer konstant flöde.

12 BESTÄMNING AV BASFLÖDE

13 Statistiska metoder (skrivbordsanalyser) Snabbt och ganska rätt: MLQ Omprövning (MB): 5 20 % av MQ utan ersättning. Montana-metoden 30 % MQ =>måttlig ( fair ) 40 % MQ => god status % av MQ gav utmärkt status. Q index Ett flöde med en viss varaktighet (ex Q 90 el. Q 95 ).

14 Delområden Biotopklasser (efter biotopkarterings-metodik) Provtappning (bedömning av verkligheten) Subjektiv bedömning Personalintensiv för stora områden. Mörrumsån Svartån, Tranås

15 Hydrauliska modeller 2D eller 3D modeller Vattendjup och vattenhastighet får bestämma Kräver mycket topografisk indata Fortfarande subjektiv Bra för översikter över stora områden

16 Fiskvägslösningar för upp- och nedströmsvandring

17 Vem ska passera? Lax Öring Ål Bäck-, flod- och havsnejonögon Asp Gädda Abborre Gös Harr Nors Nissöga Grönling Färna Lake Stensimpa och Bergsimpa Mal Flodpärlmussla Tjockskalig målarmussla???

18 Fiskvägslösningar för uppvandring 1. Upptröskling 2. Omlöp 3. Inlöp 4. Teknisk fiskväg Slitsrännor Denilrännor Kammartrappa med underströmsöppningar

19 Upptröskling Ofta användbart vid låga dämmen. Ett sluttande plan (2-4 %) byggs nedströms hindret. Kräver relativt flack botten nedströms. Ger många alternativa vägar. Kan vara materialkrävande.

20 Upptröskling av högre hinder (Tyska exempel) Gemeinde Obermarchtal (fh 2,6 m) Kammfabrik, Elbbach (Hessen) (fh 1,7m)

21 Omlöp

22 Omlöp En naturlig fåra runt hindret (Lågt skötselbehov). Kompenserar med strömvattenbiotoper. Lutning 1-2 % ( 2-5 % ) Minsta flöde (vanligen l/s eller MLQ) Vanligen en fåra som är 2-3 dm djup. För lax minst 60 cm djup. Grunda strandzoner skapar korridorer för mindre fisk, simsvaga arter och bottenfauna. Stora block i fåran minskar tvärsnittsarean och hastigheten samt skapar refuger.

23 Fåra med dubbelprofil Elevation (m) Legend EG PF 3 WS PF 3 Crit PF 3 Ground Bank Sta Station (m) Elevation (m) Legend EG PF 3 WS PF 3 Crit PF 3 Ground Bank Sta Station (m)

24 Omlöp - utskov Ska begränsa flödet, men får ej bli en flaskhals. Normalt < 1-2 dm dämning. Svårare med högre amplitud.

25 Inlöp Hemsjö Nedre, Mörrumsån Ett omlöp i dammspegeln. Trånga lägen/mer skibord. Ny dammdel av spont Gärna genom ett befintligt utskov

26 Inlöp

27 Teknisk fiskväg Kan göras brantare ( 5% - 15 % (25 %)) Skötselintensivare Slitstrappa, kammartrappa (underströmande) och denilränna rekommenderas TFv är sista utvägen Deniltrappa Slitstrappa Kammartrappa

28 Ålyngelledare Borstar, mattor eller typ. enkamat. Substrat efter ålstorlek Lutning upp till 50 % Rätt placering viktig I Falkenberg, från Fish-pass, ca 60 tkr.

29 Fiskvägslösningar för nedvandring Alfa-galler Beta-galler Ökad spaltyta ger minskad vattenhastighet mot gallret (kan ge mindre fallförluster). V normal < 0,5 m/s Spaltvidd mm (ev. upp till 18 mm) Flyktöppningar i direkt anslutning till gallret.

30 Alfa galler Låglutande < 45 o <30 o => V svep > 2x V normal

31 Alfa-galler Finsjö Övre och Granö 4 mkr 0,8 mkr

32 Alfa-galler Hjo Foto: Hans-Göran Hansson 0,12 mkr

33 Beta-galler Samma princip som alfagaller, med annan orientering Om stängerna placeras horisontellt kan rensning underlättas

34 7,2 mkr Beta-galler i Falkenberg

35 Byggkostnader (Är egentligen mycket plats- och situations-specifika) Omlöp (n 10) Mkr/Hm tkr/lm Max Medel Median Min Viss: 0,5 Mkr/hm (0,25 1,3) Tekniska fiskvägar (n 4) Mkr/H tkr/l Max Medel Median Min Viss: 0,4 Mkr/hm (0,2 0,8) Inlöp (n 1) Mkr/Hm tkr/lm Median Fiskgaller (n 5) Tot. Kost (Mkr) tkr/q Max Medel Median Min ev. driftbortfall och avstängning. Viss: 1 Mkr/st (0,24 3,0)

36 Kunskap är en nyckel till framgång. (Det är mannen i vadarbyxor som även sitter i grävmaskinen)

37 Sammanfattning Basflöde: (MLQ och/eller provtappning). Ned: Alfa- eller beta-galler (10 18 mm), v norm < 0,5 m/s. Glöm ej flyktöppningar! Upp: 1 Upptröskling, 2 Omlöp, 3 Inlöp, 4 sist teknisk fiskväg (slitsränna). 2 % lutning, god anslutning. Bra utformning minskar behov av extra vatten.

38 Tack för mig! Peter Lindvall M. Sc. Environmental Engineering

39 Byggkostnader omlöp och inlöp Projekt Typ Konstruktör År Vattendrag Fallhöjd (m) Flöde (m3/s) Längd Lutning Tot. Kost (Mkr) Skårhult Omlöp JFB 2010 Knipån (2 ) Kvarnekulla Omlöp JFB 2008 Knipån (10) Gäbo kvarn Omlöp JFB 2012 Knipån ,1 (3,1) Åsvallehultsdammen Omlöp JFB 2005 Svartån Attarpsdammen Omlöp JFB 2005 Lillån Bankeryd Hedefors Omlöp FvT 2013 Säveån Finsjö Övre Omlöp FvT 2000 Emån Finsjö Nedre Omlöp FvT 2000 Emån Västra kvarnen Omlöp JFB 2013 Rödån Åsafors Omlöp JFB Kallebäcken, 2002 Tabergsån % Hemsjö övre och nedre Inlöp (2 st) FvT 2003 Mörrumsån % Mkr/ Hm tkr/ Lm

40 Byggkostnader tekniska fiskväger Flöde Tot. Kost Mkr/ tkr/ Projekt Typ Konstruktör År Vattendrag Fallhöjd (m) (m3/s) Längd Lutning (Mkr) Hm Lm Elverksdammen Denilränna JFB 2006 Svartån % Lyckeby Slitsränna FvT 2013 Lyckebyån Kallstena Slitsränna FvT 2012 Hedströmmen Islandsfallet Slitsränna TL 2007 Fyrisån %

41 Byggkostnader fiskgaller Projekt Typ Konstruktör År Vattendrag Fallhöjd (m) Flöde (m3/s) Längd Lutning Tot. Kost (Mkr) Mkr/ Hm tkr/ Lm tkr/q Herting Beta galler FvT 2013 Ätran Finsjö Ö Alfa galler KaU+Eon 2010 Emån Granö Alfa galler KaU+Eon 2012 Mörrumsån Ätrafors Alfagaller KaU+Eon 2008 Ätran Hjo Alfagaller Hjo Kommun 2013 Hjoån

42

43 Bakgrunden till en fiskväg Hinder och torrlagda ursprungliga fåror

44 Det kan behöva schaktas djupt för att få en god anslutning nära hindret.

45 Omlöp runt hela problemet Sediment, Temperatur..

46 Elektrisk barriär Bubbelgardin Strobljus/mörkläggning Ljud Beteendeavledare (Sekundära lösningar)

47 Alltid en möjlighet - Avveckling Kostnader > Inkomster Förhållandevis billigt byggkostnadsmässigt för att lösa fiskvandring. Utrivning skall även ske juridiskt.

48 Den dyraste fiskvägen är den som inte fungerar.