årsredovisning

Transkript

1 1998 årsredovisning 8 33

2 3

3 Innehåll Styrelsens ordförande och koncernchefen 2 Koncernöversikt 4 Medlemmar 8 Södra Skog 11 Södra Cell 14 Södra Timber 17 Södra Skogsenergi 2 Södra Finans 22 En växande virkeshandel runt Östersjön 24 Miljö 26 Personal 27 Förvaltningsberättelse 28 Resultaträkning 3 Balansräkning 32 Finansieringsanalys 34 Bokslutskommentarer 35 Vinstdisposition 39 Revisionsberättelse 39 Fem år i sammandrag 4 Styrelse 41 Koncernledning 43 Adresser 44 Sammanfattning Resultatet efter finansnetto sjönk till -34 MSEK (592). Avkastningen på sysselsatt kapital var 1 procent (12). Medlemsantalet ökade med 26 till Den anslutna skogsarealen uppgår till drygt 1,7 miljoner hektar. Värdet på medlemmarnas virkesleveranser var 2 39 MSEK (2 159). Södra Skogs virkesanskaffning uppgick till 1, miljoner m 3 fub (1,5). Totalt producerades ton pappersmassa (1 188 ) och 611 m 3 sågade trävaror (614 ). Leveranserna av biobränslen uppgick till 1,8 miljoner m 3 s (2,). Investeringarna uppgick till 1 25 MSEK, varav merparten avsåg den pågående utbyggnaden i Mönsterås. Medelantalet anställda var 2 62 (2 597). Utdelning föreslås genom ränta på insatskapitalet med 19 MSEK och efterlikvid med 11 MSEK. Insatsemission föreslås med totalt 38 MSEK. Distriktsmöten Distriktsmöten 1999 hålls på följande platser och tider: Distrikt Mitt: tisdag 6 april 18., Arken, Värnamo Distrikt Halland: onsdag 7 april 18., Folkets Hus, Falkenberg Distrikt Älvsborg: torsdag 8 april 18., Folkets Hus, Borås Distrikt Öst: måndag 12 april 18., Folkets Hus, Nybro Distrikt Syd: tisdag 13 april 18., Yllan, Kristianstad Distrikt Nord: onsdag 14 april 18., Collegium, Linköping. Föreningsstämma Föreningsstämma 1999 hålls i Falkenberg tisdag 18 maj. Ekonomisk information SÖDRA publicerar 1999 kvartalsbokslut 3 februari, 27 april, 16 augusti och 27 oktober. Årsredovisning och kvartalsbokslut finns på hemsida Skogsmått Följande skogsmått används i årsredovisningen: m 3 sk skogskubikmeter, mått på den växande skogen m 3 fub kubikmeter fast mått under bark, volymen exkl bark, används för massaved m 3 to kubikmeter toppmätt, stockens cylindervolym genom mätning i stockens toppände, används för sågtimmer m 3 s kubikmeter stjälpt mått, används för flis, pellets m m. Produktion: Adera Syd, Ljungby och SÖDRAs koncernstaber Information och Ekonomi Tryckning: Halls Offset, Växjö. Tryckt på Multi Art Silk 24/13 g totalt klorkemikaliefritt papper (TCF) 1

4 Kommentar Koncernchef Helge Eklund och styrelsens ordförande Lars-Eric Åström. Minus 34 miljoner som resultat är ingen uppmuntrande läsning i SÖDRAs bokslut för Men det återspeglar den försvagade världskonjunktur som drabbade våra viktigaste industrigrenar pappersmassa och sågade trävaror med hård kraft. Läget är fortsatt svagt i inledningen av 1999 även om det finns en del positiva tecken på en förbättring. Ett viktigt sådant är att utbudet av massa i världen ser ut att begänsas, bl a genom nedläggning av kapacitet. Förutsättningar finns alltså för bättre balans mellan tillgång och efterfrågan och för de prisförbättringar som branschen nu är i trängande behov av. Trots det svaga marknadsläget var det möjligt för SÖDRA att betala goda virkespriser, speciellt på sågtimret som dessutom hade god avsättning. Den svaga ekonomiska utvecklingen hindrar inte heller utdelning till medlemmarna genom efterlikvid och ränta på insatskapitalet och dessutom för första gången i vår och kooperationens historia en s k insatsemission. Enbart genom denna överförs 38 miljoner kronor från det gemensamma kapitalet till medlemmarnas insatskonton. Detta är viktiga inslag i det som brukar kallas medlemsnyttan, att medlemmen har såväl ekonomiska som andra fördelar av SÖDRAs verksamhet. Samarbetet i föreningen ger tyngd på marknaden, i näringspolitiken och samhället i stort. Det skapar grunden för en utveckling som ingen enskild på egen hand har möjlighet att åstadkomma. Här gör SÖDRA en stor och viktig insats. En glädjande händelse under 1998 var att marknadsdomstolen slutgiltigt fastslog SÖDRAs rätt att företräda sina medlemmar på virkesmarknaden. Nu återstår viktigt arbete för att bevaka att de förändringar i konkurrenslagen som riksdagen kommer att behandla under året utformas så att de entydigt ger små företagare, och därmed också skogsägare, rätt att samverka. 2

5 Våra investeringar i massa- och trävaruproduktion har genom åren varit positiva injektioner för avsättningen av virke och för prisnivåerna i skogen. Det är viktigt för SÖDRAs medlemmar att de har tillgång till en stark och konkurrenskraftig egen industri. Därför har en strategi fastslagits som medför ytterligare expansion. Vissa projekt har redan påbörjats, såsom utbyggnad av massaproduktionen vid Mönsterås Bruk och det nya sågverk som byggs intill massabruket. SÖDRA är i dag främst en framstående aktör på världsmarknaden för långfibrig pappersmassa. För att slå vakt om och behärska den strategiska resurs som långfibern alltmera kommit att utgöra globalt har SÖDRA den klart uttalade målsättningen att växa med marknaden och med sina kunder. En nyckelfråga i det sammanhanget är massamarknadens struktur och dess brist på marknadsledare. Den rollen vill SÖDRA nu axla. Det kräver ytterligare ökad produktion och/eller kontroll över större andelar av pappersmassan på marknaden. Ett mål är att öka marknadsandelen för långfibrig pappersmassa i Västeuropa från dagens 12 procent till 2-25 procent. Det skulle ge SÖDRA den ledande roll som innebär ökat inflytande över bl a prissättningen och stärker lönsamheten. Denna marknadsposition kan uppnås på olika sätt genom expansion av befintliga fabriker, nybyggnad eller förvärv. Vi håller alla tre handlingsvägarna öppna och diskuterar konkreta projekt både på hemmaplan och i utlandet. SÖDRAs huvuduppgift är att på olika sätt främja lönsamheten på skogsgårdarna. Det är målet för föreningen och grunden för dess existens. SÖDRA har aldrig stått stilla utan bygget av en kraftfull skogsägareförening pågår ständigt. Den ledstjärnan har vi även när planerna för framtiden diskuteras. Starkare ställning och möjligheter att tjäna mer pengar ger mer att dela på för medlemmarna. En klok expansion stärker SÖDRAs ställning och innebär också att den sydsvenska vedråvarans betydelse och värde höjs. En offensiv industriell strategi medför i förlängningen stärkt lönsamhet i det sydsvenska familjeskogsbruket. Även inom sågverksnäringen vill SÖDRA ta på sig ansvar för utvecklingen mot en mera rationell verksamhet. Den svenska, och kanske framför allt sydsvenska, sågverksindustrin visar i dag upp en mycket fragmenterad struktur. Små omoderna enheter får allt svårare att konkurrera med storskaliga utländska sågverk. Det är i timret som den enskilde skogsägaren hämtar största delen av sin inkomst från skogsbruket. Det är därför nödvändigt att sågverksindustrin kan utvecklas i sunda, marknadsorienterade banor och därigenom behålla sin konkurrens- och betalningskraft. Vår investering i den nya sågen i Mönsterås är ett tecken på denna ambition, satsningarna på ökad produktion och vidareförädling vid våra övriga verk ett annat. För att klara de tunga investeringarna i SÖDRAs industri krävs kapital. Detta är ofta en knapp resurs i samband med stora investeringar eller förvärv. Vi har inte tillgång till någon aktiemarknad som kan tillföra pengar. En lösning som presenteras under 1999 är förlagsinsatser, ett finansiellt instrument som stärker företagets balansräkning utan att Helge Eklund Koncernchef minska medlemmens demokratiska inflytande. Avsikten är att villkoren ska bli så attraktiva att detta blir en intressant placeringsform för medlemmar, anställda och utomstående intressenter. Genom hela koncernen och på alla nivåer måste ansträngningarna fortsätta för att öka intäkterna, sänka kostnaderna, rationalisera och effektivisera. Den röda tråden är höjd produktivitet genom större produktion. Kundfokusering och produktutveckling är viktiga komponenter i denna strävan liksom att öka effektiviteten i råvarukedjan. SÖDRAs framåtsyftande strategi och pågående förnyelse medför att kraven på medarbetarnas kompetens ökar. Många anställda har arbetat länge och troget i företaget och deras erfarenhet måste paras med kompetenshöjning. En ny generation som efter hand nu ska ta över vill ha stimulerande arbetsuppgifter. Samtidigt måste alla vara beredda på och öppna för förändringar i organisation och arbetsformer som gör SÖDRA lönsammare. I förvaltarskapet av skogen ingår att föra den vidare till nästa generation. Det är inte rimligt att detta ska medföra en beskattning som riskerar att dränera verksamheten på kapital. Motsvarande gäller inte för bolags skogsinnehav och kan på sikt medföra att mark överförs från privat ägande till bolagsägande. Det går tvärs emot ambitioner som i övrigt finns i lagstiftningen och måste bekämpas. Landsbygdens ekonomiska, kulturella och sociala utveckling måste främjas, inte stjälpas. I den övertygelsen kommer SÖDRA aldrig att svikta. Lars-Eric Åström Styrelseordförande 3

6 Koncernöversikt LINKÖPING fördubblats, från ca 3,5 milj m 3 fub till ca 7 milj m 3 fub efter de pågående utbyggnaderna i Mönsterås. 4 VÄRÖ TRARYD KRISTIANSTAD Ett kooperativt företag ULRICEHAMN JÖNKÖPING UNNEFORS LENHOVDA VÄXJÖ KALMAR MÖRRUM RONNEBY KINDA VÄSTERVIK MÖNSTERÅS Huvudkontor Regionkontor Massafabrik Sågverk Bioenergi SÖDRA är en ekonomisk förening med närmare 32 sydsvenska skogsägare som medlemmar. Tillsammans äger de mer än 1,7 milj ha produktiv skogsmark, vilket är drygt hälften av den privatägda skogen inom föreningens verksamhetsområde. SÖDRA är Sveriges största skogsägarförening. SÖDRAs uppgift är att främja ett lönsamt privatskogsbruk, genom att verka för hög och värdefull virkesproduktion, bedriva virkeshandel och industriellt förädla skogsråvaran. I uppgiften ingår också att aktivt bevaka medlemmarnas näringspolitiska intressen. Genom att samarbeta i SÖDRA kan enskilda skogsägare utnyttja den gemensamma styrkan i ett stort företag. Den egna förädlingsindustrin skapar förutsättningar för en långsiktig avsättning av skogsråvaran till tillfredsställande priser. Den kooperativa ägarformen innebär att varje medlem har en röst oavsett storleken på skogsinnehavet. Medlemmen tillhör ett skogsbruksområde som på årsmötet väljer förtroenderåd och fullmäktige till föreningsstämman. Ordförandena i förtroenderåden bildar förvaltningsrådet, som är ett rådgivande organ till styrelsen. Föreningsstyrelsen utses av föreningsstämman, som är högsta beslutande organ. Medlemmar Distriktsmöten Förtroenderåd Förvaltningsråd Fullmäktige Föreningsstämma Föreningsstyrelse Expansiv inriktning Skogsbruksområden SÖDRAs långsiktiga strategi bygger på två grundsatser: För det första ska SÖDRA bevaka råvarusituationen i Sydsverige och ge medlemmarna möjlighet att avsätta en ökande skogsproduktion till tillfredsställande priser. För det andra ska SÖDRA förädla skogsprodukter som kan säljas med god lönsamhet på en internationell marknad. Koncernens industrisatsningar görs i första hand inom virkesförbrukande verksamheter, dvs massa, sågade trävaror och bioenergi. Under 199-talet har SÖDRAs industrier byggts ut så att den sammantagna förbrukningen av barrfiber vid massabruk och sågverk Milj m 3 fub Barrfiberförbrukning vid Södras massabruk och sågverk Sammanlagt Massabruk Sågverk 1 Strategin för de närmaste fem åren är inriktad på fortsatt expansion, höjd produktivitet och ökad kundfokusering. Samtidigt ska FoUinsatserna och miljöambitionerna hållas på hög nivå. I Södra Timbers strategi ingår en kapacitetsutbyggnad, igångkörningen av det nya sågverket i Mönsterås och ökad vidareförädling. Mönsteråssågen tillkommer med en kapacitet på 3 m 3 och i ett andra steg finns möjlighet att med ytterligare investeringar nå 4 m 3. Vidareförädlingen ska ökas till 55-6 procent från dagens ca 45 procent. Södra Cells strategi bygger bl a på att öka marknadsandelarna och stärka marknadspositionen genom fortsatt tillväxt, samtidigt som kundsamarbetet kring kvalitets- och produktfrågorna fördjupas. Sänkta tillverkningskostnader och förbättrad produktivitet är en förutsättning för ett uthålligt marknadsledarskap. Efter den pågående utbyggnaden av Mönsterås Bruk till 75 ton är de tre brukens totala kapacitet 1,5 milj ton. Därefter står Mörrums Bruk på tur för uppgradering till ca 5 ton. Ett sådant steg kan bli aktuellt under senare delen av femårsperioden. I strategin ingår även en öppnare attityd till investeringar utanför föreningens gränser, i Baltikum, Tyskland eller utanför Europa.

7 I Södra Skogsenergis inriktning ingår fortsatt verksamhetstillväxt, att prioritera omhändertagandet av de ökade volymerna biprodukter från SÖDRAs massabruk och sågverk och att ytterligare bredda produktsortimentet. För Södra Skog innebär strategin att virkesanskaffningen ska ökas med ca 1,7 milj m 3 fub. En ökning av fältanskaffningen planeras genom växande medlemsarealer och större uttag per hektar. En prioriterad uppgift blir att styra virkesleveranserna så att flödena blir jämnare över året. Den skogliga servicen fokuseras bl a på skogsvård, gröna skogsbruksplaner och skogscertifiering. Ekonomiska mål Föreningsstyrelsen har lagt fast mål för lönsamhet, soliditet och utdelning till ägarna. Målen gäller som genomsnitt över en konjunkturcykel, ett betraktelsesätt som är nödvändigt på grund av de stora resultatsvängningar som präglar SÖDRA. Lönsamheten mäts som avkastning på totalt sysselsatt kapital och på eget kapital. Koncernmålen är 12 respektive 11 procent. SÖDRAs verksamhet är kapitalintensiv och starkt konjunkturberoende. Den höga rörelserisken måste balanseras med en låg finansiell risk. Målet för den finansiella styrkan, mätt som traditionell soliditet, är 55 procent. Den årliga utdelningen till ägarna sker i två former: efterlikvid och ränta på insatskapital. Efterlikviden, som beräknas på värdet av medlemmens leveranser till föreningen, kan ses som en utdelning på det gemensamma egna kapitalet, dvs de vinstmedel som byggts upp under åren. Målet för den sammantagna utdelningen är 3 procent i snitt per år efter skatt, beräknat på eget kapital. Ekonomiska mål Utfall Mål Avkastning på sysselsatt kapital, % Avkastning på eget kapital, % Utdelning på eget kapital, % 3 1,8 2,7 Soliditet, % Definitioner, sidan 4 Verksamheten Verksamheten är organiserad i fem dotterbolag/divisioner samt serviceenheter och koncernstaber. De operativa enheterna arbetar med eget resultatansvar inom avgränsade affärsområden. Den industriella verksamheten bedrivs inom de helägda dotterbolagen Södra Timber, Södra Cell och Södra Skogsenergi. Södra Skog Södra Skog är koncernens operativa organisation för medlemmarnas skogsbruk. Divisionen svarar för handeln med skogsråvara och tillhandahåller skoglig service till medlemmarna. Verksamheten bedrivs inom 51 skogsbruksområden som tillsammans bildar fem regioner. Den fältanskaffade volymen rundvirke motsvarar ca 1 procent av den totala avverkningen i landet. Andel av koncernens försäljning: 25 procent. Södra Timber Södra Timbers sex sågverk producerade 1998 drygt 6 m 3 sågade trävaror, vilket motsvarade 11 procent av produktionen inom SÖDRAs verksamhetsområde och 4 procent av den totala svenska produktionen. Andel av koncernens försäljning: 13 procent. Södra Cell Södra Cell är en av världens ledande tillverkare av avsalumassa med produktion i Mönsterås, Mörrum och Värö tillverkades ca 1,2 miljoner ton, motsvarade ca 45 procent av Sveriges totala produktion av blekt sulfatmassa för avsalu. Andel av koncernens försäljning: 58 procent. Södra Skogsenergi Södra Skogsenergi är ett av Sveriges största bioenergiföretag med branschens bredaste produktsortiment års leveranser, 1,8 milj m 3 s, motsvarar i energi 1,7 TWh. Andel av koncernens försäljning: 3 procent. 5

8 Produktflödet 1998 Schemat visar koncernens huvudsakliga vedråvaru- och produktflöde under (Vedråvaran anges i miljoner m 3 fub.). Flis 1,5 Externa sågverk 2,2 Externa massafabriker m m,8 Virkesanskaffning Massaved 4,3 Avverkningsuppdrag 1,4 Leveransvirke 1,3 Centrala köp Sverige,5 Import 1,1 Timmer 3,3 Avverkningsuppdrag 2,4 Leveransvirke,9 Egen massaindustri förbrukade 5,5 varav 1,3 lövved Produktion 866 ton barrmassa 328 ton lövmassa Export 911 ton Sverige 278 ton Övriga sortiment,6 Södra Skogsenergi,5 Egna sågverk 1,2 Flis,3 Lagerökning 5 ton Biprodukter, torv mm Produktion 611 m 3 sågade trävaror Export 489 m 3 Sverige 12 m 3 Energi 1,7 TWh Inköp 18 m 3 Netto av lagerökning och sågverkens egen förbrukning 2 m 3 6

9 1998 års resultat Diagrammet, som baseras på resultaträkningen, visar hur resultatet räknats fram. Försäljning: Koncernen sålde varor och tjänster för MSEK. Interna affärer har frånräknats, t ex leveranserna av virke från Södra Skog till egna industrier. Personalkostnader: 992 MSEK användes till löner och sociala avgifter m m. Råvaror m m: Vedråvaran är den största kostnadsposten. Totalt användes MSEK för inköp av olika råvaror och material. Övriga kostnader minus Övriga intäkter: Häri ingår bl a transportoch försäljningsomkostnader men även vissa plusposter. Nettot var MSEK. Avskrivningar: Fastigheter, maskiner och annan utrustning slits och minskar i värde och skrivs därför av varje år. Avskrivningarna uppgick till 533 MSEK. Räntor m m: Räntor betalas för lån och koncernen får in räntor på utlånade pengar. För 1998 blev det ett sammanlagt minus med 21 MSEK. Häri ingår även kursdifferenser på lån i utländsk valuta. Resultat: Resultatet efter finansnetto uppgick till -34 MSEK. Virke MSEK Pappersmassa MSEK Biobränsle 29 MSEK Övrigt 96 MSEK Trävaror 937 MSEK Koncernens försäljning MSEK Personalkostnader 992 MSEK Råvaror m.m MSEK Övriga kostnader minus Övriga intäkter MSEK Avskrivningar 533 MSEK Resultat efter finansnetto - 34 MSEK Räntor m.m. 21 MSEK Så finansierades verksamheten Diagrammet, som baseras på finansieringsanalysen, visar de större penningströmmarna under året. Ingående kassa: Vid årets början fanns 1 73 MSEK i kassan och i kortfristiga placeringar. Medel från årets verksamhet: Från rörelsen tillfördes 479 MSEK. I den summan ingår både plus- och minusposter. Plus utgör koncernens resultat efter räntor samt avskrivningarna, som inte innebär någon utbetalning. Rörelsekapital: Rörelsekapitalet, dvs nettot av värdet på lager, fordringar och rörelseskulder, minskade med 213 MSEK. Försäljning av anläggningar m m: Medförde inbetalningar på 3 MSEK. Insatser: Inbetalda insatser från medlemmarna tillförde 25 MSEK. Nya lån, netto: Nya lån togs upp och gamla amorterades och löstes. Tillsammans medförde detta ett nettoinflöde på 52 MSEK. Utdelning: Till ägarna betalades under året 192 MSEK i ränta på insatskapitalet och efterlikvid. Investeringar: 1 25 MSEK investerades i anläggningar och aktier. Utgående kassa: Kassan innehöll 1 6 MSEK vid årets slut. Ingående kassa 1 73 MSEK Medel från årets verksamhet 479 MSEK Rörelsekapital 213 MSEK Utdelning 192 MSEK Försäljning av anläggningar mm 3 MSEK Inbetalda insatser 25 MSEK Nya lån netto 52 MSEK Investeringar 1 25 MSEK Utgående kassa 1 6 MSEK 7

10 Medlemmar Ekonomiska relationer 1 m 3 fub MSEK MSEK Virkesleveranser Barrtimmer Barrmassaved Övrigt Utdelning 2 5 MSEK Värdet av medlemmarnas leveranser Barrtimmer Barrmassaved Lövmassaved Ränta på insatskapital, MSEK Efterlikvid, MSEK Summa utdelning (efter skatt) i % av genomsnittligt eget kapital Utdelningsmål, 3 % Medlemslån och insatser Skogslån Betalningsplan Lövmassaved Bränslesortiment Bränslesortiment Övrigt Insatser % Lånekonto Ekonomiska relationer Virkesleveranser Värdet av medlemmarnas virkesleveranser uppgick till 2 39 MSEK, 12 MSEK mindre än föregående år medlemmar (18 489) levererade virke till SÖDRA. I genomsnitt levererades 325 m 3 fub (319) till ett värde av kr ( ). Den sammanlagda volymen var 5,7 milj m 3 fub (5,9). Barrmassaveden ökade något medan de andra sortimenten minskade. Utdelning Medlemmarna tillfördes 192 MSEK (127) i utdelning. Därav var 19 MSEK ränta på insatskapitalet och 173 MSEK efterlikvid. Förslaget till 1999 års föreningsstämma är 12 MSEK, fördelat på 19 MSEK i ränta på insatserna och 11 MSEK i efterlikvid. Den föreslagna utdelningen motsvarar 1,8 procent på eget kapital (3,). Köpta varor och tjänster Medlemmarna köpte varor och tjänster av SÖDRA för 475 MSEK (473). Merparten, eller 357 MSEK, avsåg mekaniserad avverkning. Markberedning, röjning och andra skogsvårdsåtgärder uppgick till 48 MSEK. Röjning och plantering genomför medlemmarna till största delen själva. Inköpen av plantor och skogsbruksplaner uppgick till 61 respektive 1 MSEK. Medlemslån Medlemmarna är föreningens största långivare. Skogslån, lånekonto och betalningsplaner bidrar till SÖDRAs kapitalförsörjning. Samtidigt kan medlemmen placera kapital till en god avkastning. Vid årsskiftet uppgick dessa placeringar till 936 MSEK (853). Till lånekontot överfördes 156 MSEK av utdelningen. Uttaget under året var 15 MSEK och nettoökningen inklusive ränta 64 MSEK. Betalningsplaner, dvs innestående likvider på slutredovisade avverkningsuppdrag, ökade med 2 MSEK till 359 MSEK. Skogslånen låg kvar på 13 MSEK. Insatser och insatsemission Medlemmarnas insatser ökade under 1998 med 25 MSEK till 378 MSEK. Till avgångna medlemmar utbetalades 7 MSEK. Genom insatsavdrag på virkesleveranserna tillfördes insatskapitalet 32 MSEK. Styrelsens förslag till 1999 års föreningsstämma är att av föreningens fria egna kapital ska medlemmarna tillföras 38 MSEK i form av insatsemission. Emissionen beräknas med 1 procent på innestående insatskapital den 31 december Medlemsverksamhet Sbo-årsmöten Skogsbruksområdenas årsmöten besöktes av närmare 4 8 medlemmar (5 6), eller 15 procent av medlemskåren. Förutom lokala frågor diskuterades bl a investeringarna i ett nytt sågverk, utbyggnaden av Mönsterås Bruk och eventuella utlandssatsningar. Av de behandlade motionerna fördes elva vidare till distriktsmötena. Distriktsmöten Årets distriktsmöten besöktes av medlemmar, 25 procent mer än Förutom årsbokslutet diskuterades många för medlemmarna viktiga frågor, bl a industriprojekt, stadgeändringar och skogscertifiering. Motioner om grantimmerklassning, slopande av distriktsmötena, höjda arvoden för förtroendevalda samt principerna för sponsringsverksamheten fördes vidare till föreningsstämman. Motioner rörande permetrin och SÖDRAs skogspris fördes direkt till styrelsen. Övriga motioner ansågs besvarade under mötena. Föreningsstämma 1998 års föreningsstämma hölls i Västervik. Styrelsesuppleanterna Jonas Brandström och Jan-Olof Thorstensson valdes till ordinarie styrelseledamöter efter avgående ledamöterna Hemming Larsson och Åke Modig. 8

11 Motionerna rörande grantimmerklassning och slopande av distriktsmötena överlämnades till styrelsen för beaktande. Motionerna avseende höjda arvoden och sponsring ansågs besvarade under stämman. Av stämman beslutade stadgeändringar framgår av faktarutan. Övrig medlemsverksamhet Medlemstidningen Södra-kontakt utkom som tidigare med sex nummer. Sbo-blad skickades ut till medlemmarna i genomsnitt fem gånger. I skogsbruksområdena anordnades över 45 skogsdagar, skogskvällar och andra informationsmöten. Studiecirkelverksamheten gällde i huvudsak Liv i skogen. Hittills har närmare 3 medlemmar deltagit i cirklarna och ca 18 har erhållit boken med samma namn. SÖDRA har ca 1 förtroendevalda, utöver styrelsen. Det rör sig om valberedningar, förtroenderåd och fullmäktige. 16 av dessa utbildades under året i SÖDRAs regi. Näringspolitik Årets näringspolitiska arbete var i hög grad koncentrerat till konkurrensverkets synpunkter på SÖDRAs verksamhet. Marknadsdomstolen behandlade ärendet under 1998 och beslutet kom i januari I det fastställdes tingsrättens friande dom, vilket innebär att SÖDRA även i fortsättningen har rätt att sköta prisförhandlingar och försäljning av virke för medlemmarna. Eftersom marknadsdomstolen är högsta instans är ärendet därmed avslutat. Riksdagen behandlade en uppföljning av skogspolitiken. Tyvärr gick förslaget igenom om att skogsägarna ska redovisa hur skogen ser ut och vilka natur- och kulturmiljövärden som har registrerats för brukningsenheten. Detta är till viss del en återgång till tidigare krav på obligatorisk skogsbruksplan. SÖDRA anser att skogsbruksplaner är viktiga, men att de ska vara frivilliga. En näringspolitisk framgång var kemikalieinspektionens beslut att tillåta fortsatt användning av permetrin. Ett totalförbud hade fått stora ekonomiska konsekvenser för skogsägarna, eftersom det inte finns något bra alternativ för att skydda planteringarna mot snytbaggens skadeverkningar. Nu satsar branschen 22 MSEK i forskningsprojektet Snytbagge 25 för att hitta alternativ. Projektet finansieras med en avgift på varje permetrinbehandlad planta. Under 1999 kommer SÖDRA att arbeta för att förhindra höjd beskattning i samband med generationsskiften från år 2. En annan viktig fråga är marklagstiftningen, där SÖDRA vill begränsa juridiska personers möjligheter att förvärva skogsfastigheter. Medlemsutveckling SÖDRA kunde i likhet med föregående år glädja sig åt en ökad anslutning i skogsägarleden. Antalet medlemmar ökade med 26 och arealen med ha. Att SÖDRA är ett attraktivt alternativ för skogsägarna bekräftas av den medlemsundersökning som gjordes under året. Den visar att SÖDRA har nöjda och leveranslojala medlemmar. Undersökningen pekade också på några områden där SÖDRA kan bli bättre, bl a den lokala medlemsverksamheten i skogsbruksområdena, hanteringen av avverkningsuppdragen och skogsskötselinformationen. Undersökningen visade också att två tredjedelar av medlemmarna bor på sina skogsfastigheter. Hälften av medlemmarna, eller någon annan i medlemmens hushåll, har inkomst av tjänst. Ca 4 procent har inkomst från jordbruk. En jämförelse med tidigare undersökningar visar att allt färre har inkomst av jordbruk medan andelen med inkomst av tjänst ökar. Kooperativa kostnader Koncernens kooperativa kostnader består av kostnader för distriktsmöten, vissa kostnader inom skogsbruksområdena, informationsinsatser, serviceavgifter m m. Totalt uppgick dessa till 35 MSEK (3), varav 13 MSEK avsåg kostnader för den lokala kooperativa verksamheten i skogsbruksområdena. Andra större poster var medlemsavgifter till Skogsägarnas Riksförbund med 8 MSEK och LRF med 3 MSEK. Nya stadgar De viktigaste förändringarna. Medlem som erlagt insatser upp till insatstaket, 6 kr per ha, har rätt att fortsätta att erlägga insatser. Medlem som upphör att äga eller bruka skogsfastighet får fortsätta att vara medlem i högst sex månader. Insatsemission får beslutas av ordinarie föreningsstämma efter förslag från styrelsen. Stämman får inte besluta om högre utdelning (efterlikvid och ränta på insatserna) eller insatsemission än vad styrelsen föreslagit. Till grund för insatsemission ska ligga medlemmarnas inbetalda och genom insatsemission tillförda insatser. Belopp som tillförts medlem genom insatsemission kan inte tillgodoräknas när det gäller medlemmens fullgörande av insatsskyldighet. Medlemsutveckling Antal medlemmar Anslutning 1/ Nytillkomna Utträden Anslutning 31/ Ansluten areal, ha Anslutning 1/ Nytillkomna Utträden Anslutning 31/

12 Lönsamheten i skogsbruket SÖDRAs mål är att främja god lönsamhet och värdetillväxt på medlemmarnas skogsgårdar. Föreningens verksamhetsgrenar är medel för att uppnå detta. Den i diagrammet visade lönsamhetsutvecklingen i skogsbruket utgår från beräknade värden på en tänkt typfastighet inom SÖDRAs verksamhetsområde. Självfallet är variationen mycket stor mellan medlemsfastigheterna både vad gäller tillväxt och virkesförråd. Bedömningen baseras på en genomsnittlig virkesintäkt för respektive år. Från denna dras kostnaderna för avverkning och skogsvård samt övriga kostnader. Det framräknade resultatet avser nivån före kapitalkostnader. Lönsamheten förbättrades obetydligt mellan 1997 och Massavedspriset var oförändrat medan timmerpriset sjönk under våren för att åter stiga under hösten. Skogsbrukets kostnader var i stort sett desamma som under Kr/ha Lönsamhetsutveckling Virkesintäkter Avverkningskostnader Skogsvårdskostnader Övriga kostnader Netto Fastighetsvärde Vid en bedömning av den totala lönsamheten bör även värdeförändringen på fastigheter beaktas. Diagrammet visar genomsnittliga priser i kronor per m 3 sk i Götaland vid försäljning av fastigheter med normalt skogstillstånd präglades marknaden för skogsdominerade fastigheter av en svag ökning av både efterfrågan och utbud. Prisnivån låg i stort sett stilla under året, men i förhållande till 1997 noterades en mindre ökning. Prisnivån i Götaland ligger ca 4 kr/m 3 sk högre än riksgenomsnittet. Prisutvecklingen påverkas av många faktorer, bl a förväntningar på framtida avkastning, beskattning och intresset för att äga skog och mark. Det finns alltså flera faktorer vid sidan om avkastningen som påverkar fastighetspriserna. Därför sammanfaller inte lönsamhetsutvecklingen med fastighetsprisutvecklingen. Förutsättningar för lönsamhetsberäkningen Virkespris Genomsnittspris respektive år Avverkningskostnader Skogsvårdsåtgärder Hyggesrensning Markberedning Plantering Plantor Röjning Övriga kostnader Grön skogsbruksplan Fullständig skogsförsäkring 15 m 3 grus 3 timmars maskinarbete (vägar, diken, avlägg) 3 timmars hjälp med bokföring och deklaration Maskinell avverkning 1,1 % av arealen årligen 1,1 % av arealen årligen 1,1 % av arealen årligen 2 75 st per hektar 1,9 % av arealen årligen 1/1 av kostnaden årligen Virkesförråd m m Virkesförråd Enligt Riksskogstaxeringen Omloppstid 9 år Gallringsandel 34 % Beräkningarna bygger på en tänkt typfastighet. Lokalt finns stora avvikelser från detta genomsnitt när det gäller virkesförråd, åldersfördelning, tillväxt etc. Därför går det inte att direkt överföra typfastighetens resultat till en enskild fastighet. En faktor som inte ingår i beräkningarna är kostnader för naturvårdshänsyn utöver lagens krav som tillkommer vid certifiering av skogsbruket. Virkespriset är ett framräknat genomsnitt för SÖDRAs medlemmar med hänsyn tagen till både premier och eventuella avdrag. Avverknings- och skogsvårdsavgifter utgörs av genomsnittet i Region Nord. Övriga kostnader är verkliga kostnader vid anlitande av företag i Växjötrakten. Kr/ m 3 sk Prisutveckling på skogsfastigheter i Götaland Källa: Lantmäteriverket Avverkning och virkesförråd Avverkning Virkesförråd '94 '95 '96 '97 '98 '99 ' '1 '2 '3 Avverkning m 3 sk/ha Virkesförråd m 3 sk/ha Kalkylen utgår bland annat från en möjlig avverkning för perioden som innebär att avverkningarna successivt ökar, samtidigt som virkesförrådet fortsätter att stiga. 1

13 Obalans på virkesmarknaden Södra Skog Södra Skogs försäljning minskade till MSEK (4 246). Rörelseresultatet reducerades till 32 MSEK (75), främst på grund av minskade marginaler i virkeshandeln och ökade kostnader för satsningen på FoU och miljö. Virkesmarknad Under årets första del var efterfrågan god på samtliga virkessortiment. Under andra halvåret låg efterfrågan på timmer kvar på hög nivå medan massaindustrins råvarubehov minskade på grund av branschens produktionsbegränsningar. I södra Sverige, liksom i landet som helhet, råder obalans mellan förbrukningen av timmer och förbrukningen av fiberråvara (massaved och flis). Under 199-talet har den sydsvenska sågverksindustrin ökat råvaruförbrukningen med ca 45 procent medan fiberindustrins förbrukning ökat med ca 2 procent. Den växande flisvolym som följt av den ökade försågningen täcker en stor del av fiberindustrins råvarubehov. Som en följd har massaveden från gallringar inte kunnat avsättas i önskvärd omfattning. Sågverken kompenserar en begränsad inhemsk timmertillgång med import. För 1998 bedöms den svenska importen ha vuxit till ca,8 milj m 3 fub (ca,3). Samtidigt ökar exporten av timmer till bl a Tyskland. I slutet av 1997 försämrades trävarukonjunkturen. Det ledde till sänkta timmerpriser med 5 kr/m 3 to för gran och 25 kr/m 3 to för tall från årsskiftet. Efter en avmattning i timmerutbudet under våren aktiverades marknaden genom en särskild premie och prishöjning, som tillsammans innebar en höjning med knappt 5 kr/m 3 to till ca 565 kr/ m 3 to för gran och ca 575 kr/m 3 to för tall. 11

14 Verksamhet Södra Skog är SÖDRAs operativa organisation för medlemmarnas skogsbruk. Södra Skog svarar för virkesanskaffningen till SÖDRAs massabruk, sågverk och energibolag samt säljer till externa industrier. Verksamheten bedrivs i 51 skogsbruksområden som tillsammans bildar fem regioner. Av Södra Skog utförd service Avverkning, milj m 3 fub 4,1 4,1 3,2 3,6 3,3 Markberedning, ha Plantering, ha Röjning, ha Skogsbruksplaner, ha Plantförsäljning, milj st 25,9 23,6 23,3 2,1 15,6 12 MSEK Milj m 3 fub Andel av koncernens försäljning 25 % Andel av koncernens sysselsatta kapital 3 % Resultat Resultat efter avskrivningar Virkesleveranser Sågtimmer Massaved Övrigt Fakta Försäljning, MSEK varav till egen industri Rörelseresultat, MSEK Investeringar, MSEK 22 9 Medelantal anställda Virkesleveranser, milj m 3 fub 1, 1,5 Under hösten begränsades avverkningarna och timmerleveranserna av långa regnperioder. Efterfrågeöverskottet accentuerades. För att ytterligare stimulera utbudet av timmer infördes en premie från årsskiftet , varierande mellan 1 och 3 kr/m 3 to. Kr/ m 3 to Kr/ m 3 fub Timmerpris Tall Gran Baspris fritt bilväg, kvalitet 1 och 3 (före , o/s), 24 cm i topp, baslängd. Priserna på massaved var oförändrade under året, på nivån 24 kr/ m 3 fub för barrmassaveden. I början av 1999 sänktes priserna med 2 kr/ m 3 fub. Anledningen var den svaga utvecklingen för massaindustrin. Massavedspris Björkmassaved Barrmassaved (tall) Baspris fritt bilväg, utan kvalitetsavdrag. Virkesanskaffning och leveranser Södra Skogs virkesanskaffning uppgick till 1, milj m 3 fub (1,5). Medlemmarna levererade 5,7 milj m 3 fub, varav 1,7 milj m 3 fub som leveransvirke och 4, milj m 3 fub som avverk- ningsuppdrag. Anskaffningen från andra leverantörer i Sverige uppgick till 3,1 milj m 3 fub. Virkesimporten bestod uteslutande av massaved, totalt 1,1 milj m 3 fub, fördelat på,9 milj m 3 fub lövved och,2 milj m 3 fub barrved. Barrvedsimporten förklaras av att det inte går att köpa stora volymer lövved utan att samtidigt ta emot viss kvantitet barrved. Av importen levererades,2 milj m 3 fub via Södra Eesti AS. Av Södra Skogs virkesleveranser på 1, milj m 3 fub (1,5) gick 5,3 milj m 3 fub till Södra Cell, 1,2 milj m 3 fub till Södra Timber och,5 milj m 3 fub till Södra Skogsenergi. Den externa försäljningen var 3, milj m 3 fub. Skoglig service Södra Skog erbjuder en heltäckande skoglig service som stöd och komplement till medlemmarnas eget arbete i skogen. Det gäller bl a avverkning, skogsvård, skogsbruksplaner, skogsplantor och rådgivning. Volymen på avverkningsuppdragen, som dominerar verksamheten, var samma som 1997, dvs 4,1 milj m 3 fub. Lagret av uppdrag hade vid årsskiftet sjunkit till 1,2 milj m 3 fub (1,4). Gallringarna, som utgjorde ca 3 procent av avverkningsuppdragen, ökade mindre än beräknat på grund av begränsade möjligheter att avsätta massaveden. Plantförsäljningen ökade till 25,9 milj plantor (23,6). Södra Skogsplantor levererade 12,9 milj plantor, varav 8,2 milj från Flåboda plantskola och 4,7 milj legoodlade i Tyskland. Arealen upprättade skogsbruksplaner ökade till 12 7 ha (85 1), i enlighet med projekt Gröna skogsbruksplaner. Den gröna skogsbruksplanen ger skogsägaren råd i naturvårds- och skogsbruksfrågor på den egna fastigheten. Vid det senaste årsskiftet hade närmare 2 2 fastigheter med sammanlagt ca 23 ha sådana planer.

15 Avverkning och skotning Tid från fällning till anmälan Tid från anmälan till intransport Terminalkorrigering Intransport, mätning m.m. Tid på vedgården Barkning, huggning, flislager Målen för den skogliga servicen är bl a att minska avverkningskostnaderna, öka gallringsandelen i avverkningsuppdragen och öka intensiteten i skogsvården. Transporter Genom Södra Transport, som från 1 oktober 1998 ingår i Södra Skogs virkesavdelning, transporterades 8,4 milj m 3 fub skoglig råvara, 16 ton pappersmassa, 13 m 3 sågade trävaror samt 228 ton bark och torv. Huvuddelen av transporterna utförs av fristående transportföretag. Det egna åkeriet har drygt tio fordon. Testfasen för fordonsdatorprojektet avslutades och beslut togs om att inledningsvis installera datorer i alla rundvirkesfordon inom Värö transportområde. Ett nytt transportordersystem utvecklades för att tas i drift i början av Dieselförsäljningen (miljödiesel, klass 1) externt och till den egna industrin uppgick till 22 miljoner liter. Miljö Södra Skogs miljöarbete bygger bl a på att regionerna ska arbeta efter EMAS miljöledningssystem, de gröna skogsbruksplanerna och de gröna boksluten. Region Nord blev först inom svenskt och internationellt skogsbruk med att bli EMAS-registrerad. Arbetet med att införa samma system pågår inom övriga regioner. SÖDRAs standard för certifiering av familjeskogsbruk etablerades under året. Certifieringen innebär att skogsägaren tecknar ett avtal med SÖDRA gällande naturvården på fastigheten. Vid årsskiftet hade avtal tecknats för 11 ha produktiv skogsmark. Målet är att halva medlemsarealen ska vara certifierad år 23. SÖDRAs gröna bokslut redovisar den naturhänsyn som tagits vid slutavverkningar som utförts åt medlemmarna gjordes fler än 2 sådana uppföljningar. Drygt 9 procent av de undersökta områdena blev godkända. Bristerna gällde främst att inte tillräckligt med högstubbar och torrträd lämnats kvar. ningsinstitutet SkogForsk. Södra Skog bidrar till finansieringen av SkogForsk, där forskningen är inriktad på fyra centrala framtidsfrågor: produktvärden och produktionseffektivitet, miljöanpassat skogsbruk, nya organisationsstrukturer samt skogsodlingsmaterial. Bland egna projekt ingår ett lövskogsprojekt, vars mål är att öka lönsamheten för lövskog, bl a genom större uttag av lövsågtimmer och förbättrad skötsel av lövungskog. Södra Skog deltog aktivt under året i uppbyggnaden och ledningen av det nya skogs- och träforskningsprogrammet vid Växjö universitet. Personal och organisation Medelantalet anställda var 446 (426). Ökningen beror huvudsakligen på att verksamheten i Södra Transport AB från 1 oktober fördes över till Södra Skogs virkesavdelning. Det s.k. OCH-projektet för utveckling av skogsbruksområdenas arbetssätt fortsatte. Avverkningsarbetet har effektiviserats. Produktionsgrupperna har fått mer självständiga arbetsuppgifter och resurser har frigjorts från traditionell arbetsledning till virkesanskaffning och planläggningsarbete. All fältpersonal och samtliga avverkningsentreprenörer deltog i årets gallringsutbildning som omfattade biologi, skogsproduktion och avverkningsmetoder. Utsikter för 1999 Inför 1999 förutses fortsatt stor efterfrågan på sågtimmer och periodvis överskott av fiberråvara. Under andra halvåret tas det nya sågverket och den utökade massakapaciteten i Mönsterås i drift. Det blir en av årets större utmaningar att bygga upp den utökade råvarubas som krävs. En annan prioriterad uppgift är att styra virkesleveranserna så att flödet blir jämnare över året. På miljöområdet införs EMAS som miljöledningssystem i hela organisationen. Arbetet fortsätter med de gröna skogsbruksplanerna och med att utöka skogscertifieringen. Föreliggande planer och förutsättningar indikerar ett årsresultat på ungefär samma nivå som Projekt Fiberflöde Projekt Fiberflöde är ett samarbete mellan Södra Skog och Södra Cell. Arbetet bedrevs 1998 med fortsättning under Övergripande mål är att förbättra kvaliteten på råvara och slutprodukt och att åstadkomma ett snabbare, flexiblare och kostnadseffektivare varuflöde i hela kedjan från skog till kund. Utgångspunkten är kundernas krav på pappersmassan. Krav ställs på effektiv produktion och hantering av råvaran, inte minst den tid det tar från avverkning till produktion på massabruket. Tidslängden har betydelse både för lagringskostnaderna och råvarans färskhet. Färsk råvara ger större möjlighet att med hög produktionstakt framställa högkvalitativa massor. Råvaruflödet är av tradition mycket ojämnt över året, med en topp på våren då stora volymer leveransvirke kommer fram och en svacka på sommaren då sågverken står stilla, vilket bidrar till långa ledtider. Tiden från avverkning tills att råvaran når massabrukets kokare var 1997 i snitt 81 dagar. Härav låg veden i lager i skog, vid bilväg, terminal och industri i 69 dagar. Som en aktivitet arbetar projekt Fiberflöde med att korta ledtiderna och effektivisera flödet av virkesråvara inhemsk rundved, sågverksflis och import och massan. I projektet ingår även att undersöka andra möjligheter till förbättringar, t ex sortering av trädslagsren cellulosaflis och mätutrustning för förfinad kvalitetskontroll. Att integrera informationen i flödet med IT-hjälpmedel är viktigt för att öka flexibiliteten och effektiviteten. Föreslagna åtgärder indikerar att en resultatförbättring i kedjan från skog till kund på 5-1 MSEK om året är möjlig att uppnå. FoU FoU-verksamheten bedrivs till stor del i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och branschforsk- Dagar Tiden från avverkning till kokare var 1997 i snitt 81 dagar, varav 69 dagar liggtid. 13

16 Södra Cell Hög förändringstakt i verksamheten Södra Cells försäljning uppgick till MSEK (4 456). Rörelseresultatet sjönk till 159 MSEK (689). Försämringen berodde främst på låga priser under andra halvåret samt att en leasingaffär påverkade 1997 års resultat med +216 MSEK. Marknad 1997 års rekordproduktion av papper och kartong i Västeuropa medförde att lagren byggdes upp i grossistledet. Under 1998 begränsades produktionsökningen av papper till ca 2 procent på grund av lageravveckling, försämrade exportmöjligheter och ökad pappersimport till Europa. Asienkrisen fick stor negativ inverkan på Europas massamarknad. Utbudet ökade genom att nordamerikanska massaproducenter omdestinerade volymer från Asien till Europa. Samtidigt bidrog dämpningen på Europas pappersmarknad till att efterfrågan på avsalumassa stagnerade. Den globala efterfrågan på blekt avsalumassa var i stort sett oförändrad jämfört med Södra Cell gick mot strömmen och ökade leveransvolymen till ton (1 165 ). SÖDRAs massa säljs nästan uteslutande i Västeuropa. Största marknader är Tyskland, Sverige, Italien, Österrike och Frankrike. Priset på blekt barrmassa var inledningsvis under press på nivån 5 USD per ton, men vände uppåt under våren till 575 USD. Under sensommaren föll priset till 46 USD, en nivå som sedan gällde året ut och som innebar förlust för de flesta av världens producenter. Södra Cells erhållna genomsnittspris (i SEK) låg 7 procent under fjolårsnivån. Kr/ton Massapris (Z-massa) Erhållet massapris barr Z 14

17 För den genomsnittlige producenten i Norscanområdet minskade produktionskostnaden, omräknad i USD/ ton för tredje året i rad. Det berodde på sjunkande ved- och energikostnader och för skandinaviska producenter även på den starkare dollarn. Den svenska massaindustrin hade god internationell konkurrenskraft, bl a på grund av kronans försvagning. Även gentemot de finska konkurrenterna utvecklades valutarelationen gynnsamt. Finska massaproducenter har dock lägre kostnader och högre produktivitet än svenska och många andra tillverkare. Produktion och investeringar Sveriges produktion av blekt sulfatmassa för avsalu uppgick till 2,8 miljoner ton (2,8). Vid SÖDRAs massabruk tillverkades ton (1 188 ). Den klorkemikaliefria Z-massan svarade för 78 procent. Värö och Mörrum satte produktionsrekord. Mönsterås producerade mindre än 1997 på grund av marknadsstopp och installation av ny utrustning. Världens största producenter av blekt kemisk avsalumassa 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, SÖDRA Georgia-Pacific Kapacitet 1998, milj ton Aracruz Weyerhaeuser Anm. Exklusive specialmassor och internleveranser Parsons & Whittemore Fletcher Challenge Champion International Massabrukens investeringar uppgick till 969 MSEK (25). Vid Mönsterås Bruk producerades 489 ton (57 ) Z-massa. Aktiviteten var hög inom kvalitets- och miljöarbetet. Tidigare installerad utrustning för utbyggnaden till 55 ton trimmades in. Samtidigt förbereddes utbyggnaden till 75 ton. Investeringsutgifterna uppgick till 71 MSEK varav 23 MSEK för miljöåtgärder, bl a en ombyggnad av avloppsvattenreningen, ett nytt system för stark- och svaggaser samt åtgärder på sodapannan för att minska kväveoxidutsläppen till luft. Efter utbyggnaden uppstod problem med att klara riktvärdena för utsläpp, på grund av att ny teknik inte motsvarade förväntningarna. Ombyggnaden av externreningen och andra åtgärder medförde att riktvärdena kunde klaras under andra halvåret. I december var CODutsläppet det lägsta hittills i Sverige för blekt sulfatmassaproduktion. Vid Mörrums Bruk producerades 393 ton (376 ), varav 66 procent Z-massa. Investeringsutgifterna uppgick till 83 MSEK. Tyngdpunkten låg på ytterligare steg mot klorkemikaliefri massaproduktion. Investeringen i en externrening sköts fram i avvaktan på ytterligare kunskap om avloppsvattnets påverkan på fiskyngel. De problem bruket hade 1997 med svavel- och luktutsläpp har eliminerats tack vare det system för förbränning av gaser i sodapannan som togs i drift i slutet av Värö Bruk tillverkade 312 ton (35 ) Z-massa. Investeringsutgifterna uppgick till 18 MSEK. Investeringsarbetena i det nya renseriet blev klara under hösten. Dubbla syrgassteg togs i bruk tillsammans med ett trycksatt peroxidsteg och nytt tvättfilter, vilket innebar en betydande utveckling i tillverkningen av den klorfria massan. Liksom i Mörrum uppsköts investeringen i en biologisk reningsanläggning för avloppsvatten i avvaktan på ytterligare kunskap. Värös sodapanna står inför renoveringsbehov under Metoderna för detta utreds. Mörrums Bruk fick sitt miljöledningssystem EMAS-registrerat under året. Värö Bruk har registrering sedan Vid Mönsterås Bruk har arbetet inletts med sikte på att ha systemet klart under Alla tre bruken är certifierade enligt ISO 91. Råvara Massabrukens sammanlagda virkesförbrukning var m 3 fub (5 59 ). Den något mindre förbrukningen förklaras av lägre åtgång per ton massa. Det genomsnittliga virkeslagret, mätt som antal produktionsdagar i lager, var det lägsta hittills. Vedkostnaden liksom den totala produktionskostnaden låg på samma nivå som året innan. Verksamhet Södra Cell är en av världens ledande tillverkare av avsalumassa, med en kapacitet på 1,3 miljoner ton om året. En utbyggnad till 1,5 miljoner ton pågår. Produktionen sker i Mönsterås, Mörrum och Värö. Massan säljs huvudsakligen till pappersbruk i Västeuropa. Drygt två tredjedelar av produktionen används för tillverkning av skriv- och tryckpapper, resterande för kartong, mjukpapper och olika specialpapper. Styrelse Helge Eklund (ordförande), Leif Brodén (vd), Carl von Friesendorff, Stig Höckerfelt, Bengt Rogerstam, Stig-Gunnar Rönnlund, Göran Sundström, Magnus Vrethammar, Lars-Eric Åström (vice ordförande), Jan-Åke Thomasson (suppleant), Agne Karlsson (suppleant). Andel av koncernens försäljning 58 % Andel av koncernens sysselsatta kapital 76 % MSEK Resultat och lönsamhet Resultat efter avskrivningar % Avkastning på sysselsatt kapital Fakta Försäljning, MSEK varav export Rörelseresultat, MSEK Avkastning på sysselsatt kapital, % 3 14 Investeringar, MSEK Medelantal anställda Produktion, 1 ton varav lövmassa Leveranser, 1 ton Fiberförbrukning, 1 m 3 fub varav barrfiber

18 16 Projekt Fiberflöde drivs tillsammans med Södra Skog. Målet är att reducera ledtider och kapitalbindning och att ytterligare förbättra kvaliteten på den ingående vedråvaran och massan. Föreslagna åtgärder indikerar att en årlig resultatförbättring på 5-1 MSEK är möjlig att uppnå, i kedjan från skog till kund (se sidan 13). FoU Södra Cells FoU-kostnader uppgick till 17 MSEK, varav 6 MSEK avsåg stöd till externa projekt. FoU-avdelningen i Mörrum arbetar för alla tre bruken. Arbetet är inriktat på att utveckla massakvaliteterna, att minska tillverkningskostnaderna och att minimera utsläppen. Bland projekten 1998 ingick en kartläggning av sågverksflisens fibervariationer. En optimal blandning av flisen medför en jämnare massakvalitet. Ett annat projekt var inriktat på förbättrad syrgasblekning för att uppnå bättre vedutnyttjande. Genom utveckling av syrgasblekningen kan lignin lösas ut ur veden på ett sätt som minskar massa- och vedförlusterna. Kompletterande blekeriutrustning installerades i Värö och håller på att installeras i Mönsterås. Externt medverkar Södra Cell i flera större forskningsprojekt, främst inriktade på kokning och blekning. Transport och stuveri Dotterbolaget Södra Shipping AB svarar för fraktupphandling och uttransporter för Södra Cell och Södra Timber. Utlastningen av massa uppgick till ton (1 161 ). Med time-charterfartygen Timbus, Cellus och Forester skeppades 534 ton. Cellus ersattes med ett nytt fartyg med samma namn. Med nya Cellus har ytterligare steg tagits i miljösatsningen genom att fartyget utrustats med katalysator för reduktion av kväveoxidutsläpp. Verksamheten inom Mönsterås Stuveri AB består främst av lossning och lastning av fartyg vid Stora Jättersön vid Mönsterås Bruk. Totalt lossades 723 m 3 fub massaved och lastades 257 ton massa och 21 ton pellets. För att klara ökade volymer planeras en utbyggnad av hamnen. Personal och organisation Medelantalet anställda uppgick till (1 482). En ny marknadsorganisation etablerades, med indelning på tre produktområden: träfritt papper, trähaltigt papper samt mjukpapper och specialkvaliteter. Förändringen är ett steg mot ökad kundorientering. Brukens ledningsorganisationer, som förändrades 1997, etablerade under 1998 nya arbetsformer. Utvecklingen mot målstyrning och kompetensutveckling fortsätter. Kompetenskraven kartläggs främst genom de årliga planeringssamtal som alla medarbetare omfattas av. Leif Brodén tillträdde som verkställande direktör vid årsskiftet Utsikter Prisnivån i början av 1999, 46 USD per ton blekt barrsulfat, innebär förluster för de flesta tillverkare. Mycket talar för att priserna kan återhämta sig senare under året. Positiva tecken är att kapacitetstillskotten i branschen blir små, att USA-konjunkturen fortsätter att visa styrka och att allt fler bedömare menar att nedgången i Asien nu närmar sig botten. Alltjämt råder dock obalans på marknaden och i dagsläget pekar det mesta på att även 1999 blir ett år med otillfredsställande resultat. Södra Cells strategi bygger på att marknadspositionen ska stärkas genom tillväxt samtidigt som kundsamarbetet kring kvalitets- och produktfrågor fördjupas. I kraven på verksamheten ingår sänkta kostnader och förbättrad produktivitet, vilket är en förutsättning för ett uthålligt marknadsledarskap. MSB 75 Projektets första etapp genomfördes under 1998, då tyngdpunkten låg på miljö- och kvalitetsförbättringar bl a i blekeriet och sodapannan. Under höststoppet när arbetet var som mest intensivt var ca 1 entreprenörer verksamma på fabriksområdet. Andra etappen under 1999 kommer att fokusera på kapacitetshöjande åtgärder. Byggnation av pinnfliskokare, massa- och virkesmagasin samt ombyggnad av renseri och torkmaskiner är väsentliga delar. Den totala investeringskostnaden för projektet beräknas till ca 1,4 Mdr. Igångkörningen är planerad till oktober Massakvaliteter SÖDRAs tre massabruk tillverkar ett 15-tal kvaliteter. Barrmassa Skogcell 7 Z Skogcell 7 TZ Skogcell 8 Z Skogcell 8 TZ Skogcell 8 FTZ Skogcell 85 Z Skogcell 85 TZ Skogcell 9 D Skogcell 9 TD Skogcell 9 RD Skogcell 9 Z Lövmassa Skogcell Birch Z Skogcell Aspen Z Mönsterås Mörrum Värö Skogcell är familjenamnet på alla Södra Cells massor. Siffrorna 9, 7 etc markerar ljusheten; 9 är den ljusaste helblekta massan. T markerar en barrmassa med hög rivstyrka. R är en barrmassa med hög dragstyrka. D innebär att massan är blekt med klordioxid. Z markerar att massan är blekt helt utan klorkemikalier. F är flingtorkad massa. TCF betyder Totally Chlorine Free, dvs totalt klorkemikaliefri massa. ECF betyder Elemental Chlorine Free och innebär att massan är blekt med klordioxid.

19 Förlustår för sågverken Södra Timber Södra Timbers försäljning minskade till 1 4 MSEK (1 129). Rörelseresultatet sjönk till -59 MSEK (3), främst på grund av lägre försäljningspriser. Marknad I Västeuropa låg förbrukningen av sågade trävaror på god nivå och de större ländernas import var rekordhög. Efterfrågan från Japan och övriga Asien var lägre än tidigare år på grund av den allmänna ekonomiska nedgången i regionen. I Sverige noterades efter flera svaga år en mindre uppgång i bostadsbyggandet och efterfrågan på trävaror. Södra Timber levererade 69 m 3 (64 ), varav 12 m 3 till den svenska marknaden. Största exportmarknader var Storbritannien, Holland, Tyskland, Danmark och Japan. Trävarupriserna föll kraftigt under andra halvåret 1997, mest för granvarorna. Under 1998 återhämtade sig granpriserna något, medan furupriserna var oförändrade fram till sista kvartalet då en försvagning inträdde. Prisskillnaden mellan träslagen var ovanligt stor, särskilt i början av året. De låga granpriserna drabbade särskilt de sydsvenska sågverken med sin höga granandel. Södra Timbers erhållna genomsnittspris låg 1 procent under 1997 års nivå. Kr/m Furuvaror Granvaror Trävarupris Produktion Den svenska produktionen av sågade trävaror minskade till 14,9 milj m 3, från fjolårets rekordnotering på 15,4 milj m 3. Vid Södra Timbers sågverk inleddes året med produktionsbegränsningar, som gav ett bortfall på ca 2 m 3. Därefter körde sågverken planenligt. Årsproduktionen var 611 m 3 (614 ). 17

20 Verksamhet Södra Timber producerar årligen drygt 6 kubikmeter sågade och förädlade trävaror. En utbyggnad till ca 1 miljon kubikmeter pågår. Runt tre fjärdedelar av produktionen är granvaror och resterande del furuvaror. Merparten används till byggnadsändamål, resterande till snickerier, möbeltillverkning m m. 8 procent exporteras. Varu- Produk- Andel Medelantal Enhet märke tion m 3 gran/furu % anställda Kisa SIAB / Västervik SIAB 53 15/85 42 Lenhovda Alex 112 7/3 69 Unnefors SIAB 4 5/95 39 Värö Varo / Traryd AP 89 95/5 82 Totalt / Styrelse Helge Eklund (ordförande), Håkan Björklund (vd), Patrik Fredell, Mats Hansson, Leif Häggsgård, Roland Johansson, Arne Karlsson, Göran Sturedahl, Christer Segerstéen (vice ordförande), Jan-Olof Thorstensson, Sven-Olov Isaxson (suppleant), Kent Almqvist (suppleant). MSEK Andel av koncernens försäljning 13 % Andel av koncernens sysselsatta kapital 11 % Resultat och lönsamhet Resultat efter avskrivningar Avkastning på sysselsatt kapital Fakta Försäljning, MSEK varav export Rörelseresultat, MSEK 59 3 Avkastning på sysselsatt kapital, % neg 5 Investeringar, MSEK Medelantal anställda Produktion, 1 m Leveranser, 1 m varav export Timmerförbrukning, 1 m 3 to % Ca 45 procent av produktionen vidareförädlades och bearbetades genom hyvling, specialtorkning, hållfasthetssortering och fingerskarvning. Södra Timber har ca 2 kunder i ett 25-tal länder. I sortimentet ingår ett stort antal kvaliteter och produkter. En utveckling pågår mot ökad specialisering och vidareförädling. Under 1998 gick Unnefors och Västervik över till att såga enbart fura. Råvara Sågverken förbrukade 1 13 m 3 to timmer (1 13 ), vilket motsvarade cirka en tredjedel av SÖDRAs totala timmerfångst. Sågverksindustrins efterfrågan på timmer var hög och timmerpriserna hölls uppe trots pressade färdigvarupriser. Södra Timbers råvarukostnad (netto efter avdrag för biproduktsintäkter) var i stort densamma som året innan. Råvarukostnadens andel av trävarupriset har stigit gradvis under femårsperioden , från onormalt låg nivå i början till hög nivå Råvarukostnadens andel av trävarupriset % Timmerkostnaden brutto svarar för cirka tre fjärdedelar av produktionskostnaderna medan intäkterna från biprodukterna står för drygt 1 procent av Södra Timbers totala intäkter. Investeringar I Södra Timbers strategi ingår en utbyggnad i produktivitetshöjande syfte, igångkörningen av det nya sågverket i Mönsterås, ökad vidareförädling och fortsatt satsning på FoU. Olika samarbetsformer med andra företag kan också bli aktuellt, t ex när det gäller marknadsföring. I februari 1999 slöts en överenskommelse mellan SÖDRA och den övriga skogsägarrörelsen om olika rationaliserings- och samarbetsformer. På sågverkssidan innebär överenskommelsen ett ökat samarbete med Mellanskog Industri AB vad gäller forskning, utveckling och på marknadsområdet. Uppförandet av det nya sågverket vid Mönsterås Bruk påbörjades. Planerad produktionsstart är augusti 1999 och anläggningen beräknas vara i full drift två år senare. Årets investeringsutgifter uppgick till 242 MSEK (8), varav 181 MSEK avsåg Mönsteråssågen. Bland övriga större investeringar ingick timmerintag i Kisa, hyvleri i Lenhovda och råsortering i Traryd. FoU och miljö I början av 199-talet startade SÖDRA ett större träforskningsprojekt, med syfte att främja forskningen för att öka användningen av sydsvenska trävaror beslutades om en utökning av programmet. Från 1998 satsar koncernen 9 MSEK per år. Merparten av resurserna används för att stödja forskningsprojekt vid universitet, högskolor och branschforskningsinstitut. SÖDRA stödjer bl a uppbyggnaden av utbildning, forskning och utveckling inom områdena skog, trä och bioenergi vid Växjö universitet. Södra Timber svarar för träsidan. De större egna projekten 1998 var inriktade på fortsatt forskning kring byggnation av flervåningshus i trä, utveckling av olika byggsystem i trä samt utveckling av bullerskärmar, träbroar och andra träkonstruktioner.