Kartläggning av de ungdomar som Fältgruppen City möter i sitt uppsökande arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av de ungdomar som Fältgruppen City möter i sitt uppsökande arbete"

Transkript

1 Kartläggning av de ungdomar som Fältgruppen City möter i sitt uppsökande arbete Bakgrund Fältgruppen City består av sex socialsekreterare som arbetar uppsökande med ungdomar i åldern år. Arbetet sker dagtid, kvällar och helger. Målet med arbetet är att få kunskap om och etablera kontakt med de ungdomar som frekvent uppehåller sig i citymiljöer och har eller är i riskzonen för sociala problem och utsatthet. Fältgruppen arbetar utifrån vistelsebegreppet, vilket innebär att vi arbetar med ungdomar från alla stadsdelar och kranskommuner, så tillvida att dessa stadigvarande uppehåller sig i Göteborgs citymiljöer. Fältgruppen arbetar för att dessa ungdomar ska få det stöd som behövs utifrån varje ungdoms individuella behov. Merparten av det uppsökande arbetet sker i Nordstan. Arbetet bedrivs också vid Centralstationen, Nils Ericssonterminalen, kanaltorget samt området kring Västra Nordstan. Under en vanlig arbetskväll ser Fältgruppen City mellan ungdomar och har samtalskontakt med cirka personer varje kväll. Det senaste halvåret har det mediala intresset för Nordstan ökat. Nordstan har, genom att vara en central mötesplats tillgänglig för allmänheten, alltmer kommit att diskuteras utifrån bristande trygghet samt porträtterats som en vålds och brottsfrämjande miljö. Kartläggningen kan ge en kompletterande bild till den massmediala bilden av Nordstan. Nordstan Nordstan är ett av Europas största inomhuscentra. Affärerna i Nordstan har öppet till klockan på vardagar och till klockan på lördagar och söndagar. Efter att affärerna stängt hålls Nordstan öppet till för förbipasserande, då stängs Nordstan för förbipasserande och öppnar igen klockan 05:30. Miljön i och omkring Nordstan förändras betydligt när butikerna har stängt. Då konsumenterna försvinner blir vuxennärvaron avsevärt mindre. Antalet ungdomar som vistas i Nordstan efter att butikerna har stängt varierar, men majoriteten har lämnat köpcentrat en till två timmar efter stängning på vardagar och något senare på helger. Det är fältgruppens erfarenhet att de ungdomar som stannar kvar efter affärernas stängning många gånger inte har någon annanstans att ta vägen, ungdomar som inte kan eller vill åka hem, hemlösa och personer med 1

2 missbruksproblematik. I Nordstan förekommer kriminalitet, liksom i alla stora shoppingcentra och publika miljöer. Syfte och mål Kartläggningen ska ge underlag om situationen för ungdomar som uppehåller sig i Nordstan och görs på uppdrag av social resursnämnd. Syftet är att ta reda på varför ungdomar uppehåller sig i Nordstan, hur deras livssituation och mående ser ut samt i vilken utsträckning ungdomar får sina behov tillgodosedda. Resultatet ska ligga till grund för bedömning av behov och ge underlag för fortsatt planering av stöttande åtgärder för ungdomar. Metod och genomförande Kartläggningen genomfördes under vecka 10 och 11 år Vi vistades i Nordstan cirka 23 timmar fördelat på fem vardagskvällar mellan klockan 17-21:30 då vår erfarenhet är att det är under denna period flest ungdomar vistas där. Fältgruppen avsatte två personal till kartläggningen och för att samtidigt kunna genomföra ordinarie uppsökande arbete använde vi oss av timvikarier. Kartläggningen genomfördes genom uppsökande arbete i syfte att få kontakt och information från så många ungdomar som möjligt. Ett fåtal intervjuer utfördes via telefon med ungdomar som fältgruppen vanligtvis träffar i det uppsökande arbetet. Fältgruppen har varit öppen med att man ställt frågor i syfte att ta reda på ungdomsgruppens situation och att kartlägga i vilken utsträckning ungdomar får sina behov tillgodosedda. Vi har berättat för de intervjuade att kartläggningen genomförs anonymt men att vi också enligt lag har en professionell skyldighet att anmäla till socialtjänsten om det uppkommer information som gör att vi känner oss oroliga för en ungdom. Vi vill påpeka att kartläggningen speglar hur det har sett ut i Göteborgs citymiljöer under vecka 10 och 11 år 2017 och ger en antydan om situationen och vilka behov som finns bland den ungdomsgrupp som Fältgruppen City möter. För att komplettera och bredda den bild ungdomarna själva ger genom intervjuerna, har Fältgruppen City valt att lyfta in egna reflektioner från det uppsökande arbetet. För att hålla isär ungdomarnas svar och fältgruppens intryck av Nordstan och målgruppen, har vi valt att tydligt skriva ut vad som är fältgruppens reflektioner i den löpande texten. 2

3 Svårigheter Fältgruppen City vet sedan tidigare att ett fåtal av de ungdomar i målgruppen som fältgruppen möter i sitt arbete upplever misstro och misstänksamhet gentemot myndighetspersoner. Vi är som fältgrupp medvetna om att det finns enskilda individer som vi har svårt att etablera kontakt med mot bakgrund av detta. Majoriteten av de tillfrågade har valt att svara på våra frågor och det är ett fåtal ungdomar som tackat nej till att delta i kartläggningen. Bristande intresse, tidsbrist eller misstänksamhet har varit orsaker till att ungdomar valt att inte ställa upp på att bli intervjuade. Förutsättningar Fältgruppen City har i sitt ordinarie fältarbete en god kännedom om ungdomsgruppen som vistas i citymiljöer. De flesta ungdomar som uppehåller sig i Nordstan har också god kännedom om Fältgruppen City och vet att man kan få stöd och hjälp via oss. Fältgruppen blir ofta uppsökta av ungdomar som behöver råd och stöd. Dessa förutsättningar har möjliggjort de genomförda intervjuerna och därmed själva kartläggningen. RESULTAT Ungdomarnas bakgrund Fältgruppen City intervjuade under kartläggningsperioden totalt 69 ungdomar, av dessa identifierade 34 personer sig som tjejer och 35 personer sig som killar. Den yngsta ungdomen var 13 år och den äldsta var 23 år. Medelåldern var 17 år. Ålder Antal

4 23 1 Totalt 69 Cirka hälften av de ungdomar Fältgruppen City möter är födda i Sverige och cirka hälften är utlandsfödda. Det finns en stor spridning på födelseland bland de ungdomar fältgruppen möter som är utlandsfödda, men vi möter en något större grupp av ungdomar födda i Syrien, Afghanistan och Irak. Födelseland Antal Afghanistan 7 Bolivia 1 Etiopien 1 Filippinerna 1 Irak 7 Iran 1 Libanon 2 Marocko 2 Norge 1 Somalia 2 Sudan 1 Sverige 27 Syrien 12 Thailand 1 Turkiet 1 USA 1 Västsahara 1 Totalt 69 Av de 42 ungdomar som är födda i ett annat land än Sverige svarade 38 individer på frågan om hur länge de varit i Sverige. Den ungdom som varit i Sverige kortast tid uppskattade att den varit här i ett år och den som varit i Sverige längst i 14 år. Fältgruppen City definierar ungdomar som nyligen anlänt till Sverige eller varit i Sverige i upp till fem år, och som befinner sig i asylprocessen eller nyligen avslutat denna, som nyanlända. Av de utlandsfödda ungdomar som deltagit i kartläggningen kan 26 personer utifrån denna definition uppfattas vara nyanlända. 4

5 Vistelsetid i Sverige Antal 1-1,5 år 5 1,5-2 år år 5 4 år 1 5 år 3 6 år 1 7 år 2 8 år 2 9 år 1 10 år 1 Över 10 år 5 Totalt 38 Juridisk status I kartläggningen tillfrågades ungdomarna om juridisk status och eventuell kontakt med Migrationsverket. Av de 38 personer som svarade på frågan om hur länge de varit i Sverige, svarade 25 personer på frågan om juridisk status. Åtta personer uppger att de har en pågående ansökan om asyl hos Migrationsverket, och fem av dessa att de väntar på sin första intervju hos Migrationsverket. Endast tre personer uppger att de har tillfälligt uppehållstillstånd (TUT), medan 13 personer har fått ett permanent uppehållstillstånd (PUT). En person har fått avslag på sin asylansökan. Anledningar till att målgruppen vistas i Nordstan Majoriteten av de som deltagit i kartläggningen uppger att de kommer till Nordstan för att de upplever att det saknas andra platser inomhus att träffas på under de kallare delarna av året. Många är också i Nordstan för att handla eller äta och passerar Nordstan på väg till och från skola och fritidsaktiviteter. Man passar då på att träffa vänner som också passerar och som bor i andra områden av Göteborg eller i kranskommuner. Majoriteten vistas inte i Nordstan efter att affärerna har stängt. Några ungdomar uppger att de i Nordstan har möjlighet att träffa vänner från olika länder och att de också lär sig det svenska språket genom att träffa andra svenskar. Flera ungdomar säger att de inte skulle hänga i Nordstan om de hade mer pengar över för sociala aktiviteter. 5

6 Är lättast att mötas här, alla bor på olika ställen så det blir i mitten för alla. Det är många ungdomar som inte orkar vara hemma, om man vill träffa flera kompisar samtidigt så kan man inte vara hemma hos någon. Då är man i Nordstan. Jag har inga pengar för att till exempel gå och fika. Hade jag haft det hade jag hellre gjort det. Fältgruppens erfarenhet är att Nordstan traditionellt sett är en plats där unga från hela Göteborg samlats. Femmanbarnen och emotrappan är olika namn som refereras till när den sociala problematiken som kvällstid varit kopplad till Nordstan omtalas. Subkulturerna förändras med jämna mellanrum men den gemensamma nämnaren har alltid varit att ungdomarna ofta upplever utanförskap i sin hemmiljö samt att hemmiljön ibland upplevs värre än den miljö de vistas i på Nordstan. Ungdomar söker sig ofta till Nordstan för att möta andra med liknande erfarenhet av social problematik och psykisk ohälsa. Målgruppens känsla av trygghet och otrygghet I kartläggningen tillfrågade vi ungdomarna huruvida de upplever känslor av trygghet eller otrygghet under sin vistelse samt om det finns faktorer som spelar in att ungdomarna känner trygghet respektive otrygghet. 35 personer anger att de känner sig trygga, åtta personer att de känner sig otrygga och 22 personer att de upplever både trygghet och otrygghet beroende av de yttre faktorer som spelar. Fyra personer valde att inte svara på frågan. Känsla av trygghet Antal Känner sig trygg 35 Känner sig otrygg 8 Upplever både trygghet och otrygghet 22 Saknar uppgift 4 Antal 69 Den främsta anledningen till att ungdomarna känner sig trygga i Nordstan är att de vistas med vänner som skapar känslor av trygghet eller att de känner till en stor del av de människor som ofta brukar uppehålla sig i Nordstan. Andra anledningar till att man känner sig trygg är flödet av människor som passerar samt närvaron av polis, vakter och Fältgruppen City. 6

7 På dagarna när det är mycket folk och man går i affärer och på caféer så känns det tryggt men på kvällarna då nästan alla går hem känns det otryggt. Då kan man möta respektlösa människor som är påverkade. Polisen har sagt till mig att gå innan du blir rånad, men varför ska jag bli rånad? Jag är ju inte mer trygg i Olskroken än här, det är till och med bättre i Nordstan. Polisen kan komma snabbt om något händer. Bråk händer överallt, inte bara här. Bland de ungdomar som känner sig otrygga i Nordstan var det främsta skälet att man känner rädsla för slagsmål och bråk. En del ungdomar känner sig otrygga när de vistas själva på stan, utan någon kompis eller vuxen. Framförallt upplevs Nordstan mer otryggt under sen kvällstid, då det är färre människor i rörelse på stan. Fem av de tillfrågade ungdomarna känner en otrygghet i förhållande till att de upplever sig misstänkliggjorda av poliser och vakter. Fältgruppen City erfar att många tjejer upplever otrygghet i förhållande till de män som vistas i Nordstan, i synnerlighet de som är äldre och inte tillhör målgruppen. Otryggheten grundar sig då ofta i erfarenheter av, eller rädsla för, sexuella trakasserier och sexuellt våld. När det är bråk, vissa personer har bråkat med mig, och jag känner oro för att de ska vara i stan. Det är tryggare med fältare och vakter i närheten. Ganska trygg, men jag kände mig tryggare tidigare när jag hängde mer i Nordstan för då kände jag fler. Nu är det fler som tittar på en, försöker tafsa och säger kommentarer, det skapar otrygghet. Känner mig mest trygg hela dagen innan klockan 22. Då är det mycket folk där, men efter klockan 22 är det mindre folk och då kommer äldre män som försöker få kontakt. Det är obehagligt. Känner mig otrygg när man hör om bombhot och sådant mot Nordstan, men de människor som är här skrämmer mig inte. Det finns skumma människor här. Fast också mina kompisar. Tillhörighet 7

8 Kartläggningen bestod av frågan om vilken kommun och stadsdel ungdomarna är hemmahörande i. Frågan ställdes med syftet att utröna om det finns en geografisk spridning av de ungdomar vi möter eller om det finns en överrepresentation på ungdomar från en viss stadsdel. Tillhörighet Antal Angered 5 Askim-Frölunda-Högsbo 3 Centrum 3 Lundby 6 Majorna-Linné 1 Norra Hisingen 4 Västra Göteborg 2 Västra Hisingen 11 Örgryte-Härlanda 7 Östra Göteborg 3 Kranskommun 18 Övriga Sverige 2 Ingen uppgift 4 Totalt 69 Majoriteten av de vi pratat med har sin hemvist i Göteborg, men fältgruppen möter också en stor andel ungdomar som har sin hemvist i en annan närliggande kommun. Ungdomarna som är hemmahörande i Göteborgs kommun kommer från stadens alla stadsdelar med en viss betoning på Västra Hisingen, Örgryte-Härlanda, Lundby och Angered. De ungdomarna som är hemmahörande i kranskommuner har sin hemvist i Ale, Borås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal samt Partille. Två personer har sin bosättningskommun utanför Västra Götaland och uppehåller sig i Göteborg för att de önskar bo i kommunen. Fyra personer har valt att inte uppge sin hemvist. Att det finns en stor spridning av de stadsdelar och kranskommuner som ungdomarna tillhör speglar den bild fältgruppen historiskt sett erfar. Vilka stadsdelar och kranskommuner som flest ungdomar tillhör har varierat över tid och kommer sannolikt fortsätta att skifta. Boendesituation Frågan kring ungdomarnas boendesituation ställdes med fokus på hemlöshetsproblematik samt att försöka ta reda på om de ungdomar vi möter upplever trångboddhet. Vi tillfrågade 8

9 ungdomarna om hur deras nuvarande boendesituation ser ut. Detta kan ha medfört att en ungdom som flyttar runt och egentligen saknar ett stadigt boende svarat utifrån att den för tillfället sover hos en kompis eller släkting och därför själv inte anser att den saknar boende. Typ av boende Antal Eget boende 10 Familj 33 Släkting/vän 9 Saknar boende 6 Familjehem 3 SiS 1 HVB/Asylboende 7 Totalt 69 En majoritet av ungdomarna som fältgruppen möter bor tillsammans med delar av eller hela sin familj. Av dessa 33 tillfrågade ungdomar så uppger 13 personer att de bor med en ensamstående mamma, tre personer att de bor växelvis hos båda sina föräldrar och en person att den bor heltid hos sin pappa. Av de tio personer som har ett eget boende uppger fyra personer att de bor i boende som är en del av en insats från socialtjänsten. Bland de ungdomar som bor hos en släkting eller vän så är boendet många gånger en temporär lösning i väntan på en mer stabil form av boende. Endast två personer uppger att de upplever trångboddhet, dessa uttrycker följande: Vi är sju personer som delar ett rum. I två månader sov jag ute. Det är för att boendet är så dåligt. Vi bor sex personer i samma rum, vilket gör att jag somnar sent. Fältgruppens erfarenhet är dock att betydligt fler ungdomar bor trångbott. Det kan till exempel handla om stora familjer eller många vänner som delar på mindre utrymmen. Fältgruppen upplever också att det finns ett utbrett mönster bland nyanlända kring att vänner och bekanta inte ska stå utan boende, vilket gör att många människor tränger ihop sig på små utrymmen. Detta gör det i sin tur svårt att bjuda hem vänner, vilket gör att ungdomar väljer att träffas och umgås i offentliga miljöer såsom Nordstan. Sex av de tillfrågade ungdomarna saknar, när kartläggningen genomförs, något boende. Dessa uppger själva att de växelvis sover utomhus samt hos vänner när det ges möjlighet. En person har avvikit från sitt boende då hen anser att tillgången till droger varit viktigare. 9

10 Fältgruppen City uppskattar mot bakgrund av sitt ordinarie uppsökande arbete att en större andel ungdomar lever utan en stadig boendesituation än vad som framkommer av intervjuerna. Många av de ungdomar som fältgruppen möter och som är över 18 år flyttar i hög utsträckning runt mellan olika tillfälliga boendeformer, och det inte är ovanligt att ungdomen sover utomhus någon eller några nätter emellanåt. Fältgruppen upplever dessutom boendesituationen för unga nyanlända personer över 18 år och som lever i hemlöshet som extra svår. Det är fältgruppens erfarenhet att personer över 18 år som nyligen fått uppehållstillstånd har svårt att få hjälp med boende via socialtjänsten samt att de är för unga för att få tillträde till de tillfälliga boendelösningar som är kopplade till boendeverksamheten som arbetar med vuxna hemlösa. Sysselsättning Sysselsättning Antal Skola 56 Arbetar 6 Saknar sysselsättning 7 Totalt 69 Av de ungdomar som går i skolan uppskattar 33 av dessa att de har en hög eller mycket hög närvaro på lektionerna. 13 personer uppger att de har en hög frånvaro och resterande elva personer anser att deras närvaro är bra men att den kunde vara bättre. Återkommande anledningar som anges för hög frånvaro är bristande ork, sömnsvårigheter, dåligt psykiskt mående samt att den unge vantrivs med klasskompisar och/eller lärare. Två personer uppger att de alltför ofta har möten med andra myndigheter såsom socialtjänst eller godman under skoltid vilket i sin tur gör att de missar lektioner. Bland de som saknar sysselsättning uppger fyra personer att de är arbetssökande samt tre personer att de väntar på att få börja skolan. Nästintill alla dessa personer kan definieras som nyanlända och upplever att sysslolösheten tär på den psykiska hälsan. Gick lite i skolan, cirka fyra månader. Blev svårt med skolan då jag flyttade runt och jag har väntat på papper till olika adresser. Nu är skolan full, så det finns ingen plats. Social problematik 10

11 Kring området social problematik ställdes ett antal frågor om fysisk samt psykisk ohälsa, däribland användandet av droger/alkohol, förekomsten av sömnproblematik, huvudvärk och magsmärtor samt upplevelse av ångest och stress. Hälsa Antal Brukar droger 12 Brukar alkohol 27 Har testat droger 12 Har testat alkohol 10 Sömnproblem 36 Huvudvärk 13 Magsmärtor 14 Ångest 28 Stress 35 Mår bra 7 En ungdom kan förekomma på fler än ett svar i tabellen ovan. Endast sju ungdomar uppger att de har ett bra psykiskt och fysiskt mående, vilket betyder att en klar majoritet av de tillfrågade ungdomarnas hälsa är undermålig. Av de som uppger att de använder droger har alla någon form av stor psykisk ohälsa. Man uppger att man använder droger för att döva ångest eller stävja stress, annat självskadebeteende och självmordstankar. Av de sex personer som är hemlösa så uppger alla att de har problem med psykisk ohälsa, fem av dessa uppger även att de har problem med droger. Det är fältgruppens erfarenhet att ett större antal ungdomar, än det som framkommer av kartläggningen, har brukat eller brukar droger. Att fältgruppen, i egenskap av socialsekreterare, har skyldighet att anmäla misstankar om att barn och ungdomar far illa till socialtjänsten kan ha bidragit till vissa ungdomar valt att inte berätta om de brukat droger. I analysen av materialet framkommer det att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och de ungdomar som befinner sig i asylprocessen. Ovissheten kring framtiden och de långa väntetiderna hos Migrationsverket skapar stor psykisk stress hos dessa individer, liksom saknaden och oron kring familjemedlemmar som är kvar i hemlandet. Fältgruppen erfar från det ordinarie uppsökande arbetet att de ungdomar som befinner sig i asylprocessen i högre mån uppvisar grövre självskadebeteende och i högre utsträckning ger uttryck för självmordstankar. 11

12 Majoriteten av de intervjuade ungdomarna uppger att de lider av någon form av psykisk ohälsa som innefattar sömnproblem, magsmärtor, ångest och stress. Antingen någon av dessa symptom eller en kombination av flera. Anledningar vi kan se i intervjuerna till den psykiska ohälsan är, utöver de redan nämnda, stress över skola och boendesituation, tidigare traumatiska upplevelser samt känslan av att få dålig, alternativt ingen hjälp, av socialtjänsten. Fältgruppen erfar utifrån ordinarie arbete att det finns ett utbrett självskadebeteende hos stora delar av målgruppen i form av att göra illa sin kropp på något sätt eller att utsätta sig för skadliga och riskfyllda situationer, vilket vittnar om en stor psykisk ohälsa bland dessa ungdomar. Fysiskt mår jag bra. Men jag sover dåligt, är ledsen och känner ångest varje dag för att jag tänker på familjen som är kvar i Syrien Sover sådär då jag tänker mycket. Har ångest och är skakig i kroppen. Orkar snart inte mer. Sover dåligt och har mycket oro för boendet. Måste flytta vid 21 års ålder. Känner oro och ångest för att min familj inte finns i Sverige. Röker hasch och tar tabletter. Inte lika mycket nu när jag bor i lägenhet som då när jag inte hade någonstans att ta vägen utan sov ute. Stödinsatser Vi har frågat ungdomarna vilken typ av stöd de för närvarande har. En ungdom kan förekomma på fler än ett svar i tabellen nedan. Stödinsatser Antal Socialtjänst 40 BUP/Psykiatri 15 God man 7 Annan samtalskontakt 17 Kontaktperson 3 Ingen insats 19 12

13 En majoritet av de ungdomar vi möter har en etablerad kontakt med socialtjänsten. 15 personer har kontakt med BUP eller vuxenpsykiatrin och 17 personer har någon form av samtalskontakt som inte kan kvalificeras in i de övriga kategorierna, till exempel kontakt med skolkurator eller fältarbetare. Av de 19 personer som helt saknar insatser har sju individer haft en insats tidigare men, som när kartläggningen görs, avslutats. Majoriteten av dessa har på eget initiativ avslutat kontakten då personen ansett att man inte fått adekvat hjälp. Av de 19 personer som helt saknar insatser ser fältgruppen att tio av dessa personer skulle vara i behov av stöd och hjälp då de har problem med hemlöshet, psykisk ohälsa och missbruk. Fem av dessa personer har hunnit fylla 18 år och saknar stadigt boende. De återstående fem personerna är under 18 år. Fältgruppen tycker sig, utifrån det ordinarie uppsökande arbetet, också kunna se finns samband mellan psykisk ohälsa och de personer som hunnit fylla 18 år under en pågående asylprocess. Dessa personer har då haft stödinsatser från socialtjänsten, som de under asylprocessens gång förlorat i och med att de fyllt 18 år. Kontakt med polis Ungdomarna i kartläggningen tillfrågades om de haft kontakt med polisen genom att de varit utsatta för brott och/eller misstänkta för något brott. Brotten behöver inte ha någon koppling till ungdomarnas vistelse i Nordstan. Haft kontakt med polis Antal Utsatt för brott 20 Misstänkt för brott 28 Annan anledning 5 Bland de ungdomar som varit utsatta för brott är det mest förekommande att man blivit utsatt för misshandel eller våldtäkt. Bland de som berättar att de varit misstänkta för brott berör brotten narkotikainnehav, snatteri och misshandel. Tio personer har både varit utsatta för samt misstänkta för brott. Av de ungdomar som varit i kontakt med polis av annan anledning uppger samtliga att de varit vittnen vid ett misstänkt brott. 13

14 Bättre mående Vi valde i kartläggningen att tillfråga de intervjuade ungdomarna vad de själva anser att de skulle behöva för att kunna uppnå ett bättre fysiskt och psykiskt mående. Detta gjordes med syftet att låta målgruppen komma till tals i frågan. En majoritet av de tillfrågades svar kan kopplas till deras nuvarande boendesituation. Dessa ungdomar anser att en stabilare boendeform skulle kunna göra att de uppnår ett ökat psykiskt välmående: Ett boende som är permanent. Missar skolan då jag är tvungen att flytta runt mycket vilket också gör att jag mår psykiskt dåligt. En stor andel önskar också mer resurser till skolan, fler jobb för yngre personer och bättre hjälp för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden: Hjälp att fixa jobb, vilket skulle göra att jag inte hängde i stan. Bland de individer som befinner sig i en pågående asylprocess önskas permanent uppehållstillstånd (PUT) men också snabbare handläggningstider hos Migrationsverket samt en reell möjlighet att få återförenas med sin familj i Sverige: Första intervju på migrationsverket. Har väntat i över två år nu. Ett flertal ungdomar anser också att mer umgänge med vänner, ett tryggt nätverk av vuxna, minskade regler på ungdomsboenden och bättre tillgång till psykiatrin skulle kunna medföra ett bättre mående: BUP och socialtjänst måste bli bättre i sitt bemötande. Unga ska känna sig välkomna, och kontaken måste bli bättre gentemot ungdomarna. Ungdomars situation idag Vi tillfrågade även ungdomarna i kartläggningen om det fanns någonting de ville skicka med till politiker och andra bestämmande aktörer om ungdomars situation idag. Även denna fråga ställdes med syftet att synliggöra målgruppens röster kring deras egen och omgivningens nuvarande situation. En stor andel av de tillfrågade ungdomarna tycker att samhället borde ta ett större och bättre ansvar för de ungdomar som flytt till Sverige och sökt asyl här. Den psykiska ohälsan 14

15 bland dessa ungdomar skulle kunna minskas av snabbare asylprocess, anser många av de tillfrågade. Dessa menar också att det är viktigt att unga människor i en asylprocess får sysselsättning genom skola eller arbete och att politikerna arbetar för ett jämlikt samhälle för alla: Hörde på nyheterna att killar som blir uppskrivna i ålder får gå kvar i skolan, det tycker jag är bra. Politikerna måste tänka på att man inte kan samla alla flyktingar på ett ställe, alla kan inte bo i samma område. Hur ska man då komma in i det svenska samhället och träffa svenskar? Prioritera ensamkommande så de får hjälp. Det är viktigt att unga människor, även dem i asylprocessen, får sysselsättning. Har man jobb eller skola kommer man inte hänga i Nordstan. Många unga flyktingar har inget mål med livet. Man bara är i en konstant väntan och kan inte göra något när man väntar på svar (från migrationsverket). Sen får många avslag eller tror att de kommer få avslag och tappar tron på att kämpa. Man vet inte vad man ska göra med sitt liv. Dom som skickar barn till Afghanistan borde åka dit själva och se hur det är. Alla från Afghanistan borde få stanna. Många av de ungdomar vi intervjuat väljer också att prata om Nordstan som en social arena för ungdomar som inte har möjlighet att umgås med sina vänner på andra platser, såsom i deras boendemiljö. Många ungdomar upplever polisens och vakternas bemötande av unga i Nordstan som problematiskt. Många ställer sig också kritiska till den bild som ofta ges av Nordstan: Jag träffar alla mina vänner i Nordstan då jag inte har någon familj här och vi inte kan ses hemma hos någon. De (politikerna) behöver få en annan syn av Nordstan. De borde veta vilka personer det är som gör det farligt, det hjälper inte att ha en massa poliser här. Till exempel sa en polis till en ungdom som rökte cigg att det kommer sluta med rökheroin. Polisen borde fokusera på att ta dem som är kriminella, inte säga till ungdomar att inte röka cigg. Jag tycker inte det är dåligt i Nordstan, bråk sker överallt. De (politikerna) behöver bli av med sina fördomar. 15

16 Ett större antal ungdomar efterfrågar fler centralt belägna ungdomsgårdar för äldre ungdomar över 16 år, där det finns ett brett utbud av aktiviteter men där man också ska kunna vistas utan krav på aktivitet: Om det finns en fritidsgård så skulle vi inte vara här. Alltså för folk som är äldre (över 16 år). Det kan vara biljard, pingis och fotboll. Behövs fritidsgårdar för äldre personer som är över 16 år, det finns typ inte nu. Är man äldre får man inte komma in. Fast det är oftast tråkigt ändå, det behövs roligare fritidsgårdar. Många av de intervjuade ungdomarna ställer sig frågande till politikers bild av ungdomar idag, och anser inte att deras berättelser och erfarenheter tas i beaktande av dessa. Dessa ungdomar känner sig osynliggjorda och ignorerade: Blir man hörd ens? De som bestämmer borde gå ut och vara där ungdomarna är. Det är inte ungdomarna som är problemet utan samhället. Ni (politikerna) vet inte vad ni gör. Jag blir arg för att ni inte tar hand om unga. SLUTSATSER Kartläggningen visar att Fältgruppen City möter ungdomar från alla Göteborgs stadsdelar och många kranskommuner. Många av ungdomarna vi möter är svenskfödda och de ungdomar som är utlandsfödda kommer från många olika länder. Medelåldern på den genomsnittliga ungdomen är 17 år. Endast ett fåtal ungdomar uppger att de mår bra och en majoritet av ungdomarna uppger att de lever med psykisk ohälsa i någon form. Inte sällan rör det sig om en kombination av sömnproblem, huvudvärk, magsmärtor, ångest och stress. Ungdomarna uppger att de ibland använder droger och alkohol som ångestdämpare. Ungdomar i asylprocess mår generellt sett sämre än den övriga ungdomar i kartläggningen. Självrapporterade anledningar till den omfattande psykiska ohälsan bland ungdomar är stress över boende och skola, långa handläggningstider hos Migrationsverket, dålig alternativt ingen hjälp av socialtjänst samt saknad och oro kring familjemedlemmar som är kvar i ungdomens ursprungsland. Utifrån fältgruppens analys finns det tydliga samband mellan psykisk ohälsa och de nyanlända ungdomar som är över 18 år och som saknar sysselsättning i form av skola eller arbete. I 16

17 synnerhet de som är i en pågående asylprocess och därför inte har rätt till skolgång. De ungdomar som är under 18 år och som går i skolan men har en hög frånvaro är ungdomar som lider av stor psykisk ohälsa. En majoritet av ungdomarna vi möter har kontakt med socialtjänsten och/eller i kombination med andra stödinsatser. Vi ser att det finns ett behov av stödinsatser hos flera av de ungdomar vi möter som har problem med hemlöshet, missbruk och psykisk ohälsa, och som idag står helt utan insatser. Hälften av dessa är över 18 år och flera har blivit av med sina stödinsatser till följd av att de befunnit sig i en pågående asylprocess då de fyllt 18 år eller blivit uppskrivna i ålder. Många ungdomar efterfrågar uttryckligen bättre och lättare tillgång till psykiatrin, vilket överensstämmer med det behov fältgruppen tycker sig se i det uppsökande arbetet. Kartläggningen visar inte någon utbredd trångboddhet bland de ungdomar Fältgruppen City möter, men att en del av ungdomarna lever i hemlöshet eller utan stadigvarande boende. Fältgruppen erfar dock, utifrån sitt ordinarie uppsökande arbete, att trångboddheten är mer utbredd och ett större problem än vad kartläggningen visar, särskilt bland nyanlända. Svårigheten med långa väntetider i de kommunala bostadsköerna och den allmänna bostadsbristen påverkar i hög utsträckning de ungdomar som är över 18 år och som Fältgruppen City möter. Samma sak gäller de ungdomar som är nyanlända, under 18 år och som kommit till Sverige tillsammans med en eller flera familjemedlemmar. En majoritet av ungdomarna känner trygghet när de vistas i Nordstan. Trygghetsskapande faktorer är ett stort flöde av människor dagtid, att umgås i grupp med andra samt att känna till en stor del av ungdomsgruppen som vistas i Nordstan. Faktorer som skapar otrygghet är sen kvällstid, droghandel, slagsmål, färre människor i rörelse samt att som ungdom vistas själv på stan. Samtidigt påpekar en stor del av ungdomarna att bråk, misshandel, drogförsäljning och sexuella ofredanden sker på många andra platser i Göteborg, men att det som händer i Nordstan i högre grad uppmärksammas medialt. Närvaron av polis och vakter i Nordstan upplevs som ambivalent för målgruppen. För många ungdomar är närvaron av dessa trygghetsskapande, men bland vissa ungdomar anses deras närvaro bidra till en större känsla av otrygghet. För att uppnå ett tryggare Nordstan på kvällstid vill ungdomarna se fler vuxna som vistas på platsen. Centralt belägna fritidsgårdar skulle enligt många ungdomar bidra till att de inte vistades lika mycket i Nordstan. Fältgruppen City anser att verksamheter som lockar vuxna att besöka Nordstan på kvällstid skulle ha en trygghetskapande effekt både för ungdomar och alla andra som vistas i Nordstan Fältgruppen City Social resursförvaltning Göteborg Stad 17

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR per maj OM KARTLÄGGNINGEN Kartläggningen baseras på uppgifter erhållna från samtliga GR-kommuner under perioden 9. Göteborgs uppgifter har erhållits

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Svenska Röda Korsets ståndpunkter om Ensamkommande barn och unga

Svenska Röda Korsets ståndpunkter om Ensamkommande barn och unga Svenska Röda Korsets ståndpunkter om Ensamkommande barn och unga 2017-10-11 Det här är Svenska Röda Korsets ståndpunkter om Ensamkommande barn och unga. Dokumentet beskriver SRK:s ståndpunkt i en av flera

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom SiS

Ensamkommande flyktingbarn inom SiS Ensamkommande flyktingbarn inom SiS BUP-kongress 2016 Catrine Kaunitz (catrine.kaunitz@stat-inst.se) SiS Bedriver den statliga slutna ungdoms- och missbruksvården. De flesta tvångsvårdas efter beslut i

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa

Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa Rapportsammandrag Stadsrevisionen 15 november 2016 Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer Inledning I dag råder stark efterfrågan på lediga bostäder i Göteborg.

Läs mer

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning 1 Övergripande mål och förhållningssätt Älvens grupphems mål är att ge ungdomarna en trygg, meningsfull och lärorik tid oavsett asylutredningens resultat. Målet

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7) Dnr 3.9:0847/16 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen

Läs mer

Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på. gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7).

Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på. gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7). Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7) Dnr 3.9:0847/16 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen

Läs mer

Vi sammanfattar inledningsvis våra viktigaste kommentarer och ger sedan bakgrunden till dessa ställningstaganden:

Vi sammanfattar inledningsvis våra viktigaste kommentarer och ger sedan bakgrunden till dessa ställningstaganden: Remissvar från #vistårinteut varberg på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består

Läs mer

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner

Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-09 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 08 50825006 Till Socialnämnden Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,

Läs mer

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun 2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp)

Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp) PM 2004 RVII (Dnr 325-3035/2003) Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun 2015-01-26 Åsa Dyckner Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Genomförande... 4 4 Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet...

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7) Dnr 3.9:0847/16 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut Växjö på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut Klippan på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut

Läs mer

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen Regeringsbeslut II:1 2017-03-23 S2017/01863/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 Genom Palle Nielsen, Laholms kommun 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm 1 Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

BRUKARENKÄT: BARN & UNGA

BRUKARENKÄT: BARN & UNGA BRUKARENKÄT: BARN & UNGA Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av barn och ungdomar som under våren och sommaren 2016 åkte ut på Magelungens helgkollo och sommarläger. Syftet med enkäterna är

Läs mer

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består

Läs mer

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert Juni 2015 Leif Andersson verksamhetsexpert leif.andersson@migrationsverket.se 0703 04 68 53 Migrationsverkets uppdrag verka för en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten underlätta

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut Uddevalla på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Vansbro den 3/1 2017 Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut

Läs mer

Ensamkommande barn/unga som försvinner. 28 april 2016

Ensamkommande barn/unga som försvinner. 28 april 2016 Ensamkommande barn/unga som försvinner 28 april 2016 Ett nätverk skapades våren 2015 Barnombudsmannen Socialstyrelsen Åklagarmyndigheten Strömsunds kommun Umeå universitet Riksföreningen gode män vårdnadshavare

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Stockholm. Vi sammanfattar inledningsvis våra viktigaste kommentarer och ger sedan bakgrunden till dessa ställningstaganden:

Stockholm. Vi sammanfattar inledningsvis våra viktigaste kommentarer och ger sedan bakgrunden till dessa ställningstaganden: ! Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7) Dnr 3.9:0847/16 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen

Läs mer

Våld i nära relationer. Dialoga, Social resursförvaltning

Våld i nära relationer. Dialoga, Social resursförvaltning Våld i nära relationer Dialoga, Social resursförvaltning Social resursförvaltning Förvaltningsdirektör Michael Ivarson Ekonomi Jonas Lundqvist HR Nicoline Blidberg Tillståndsenheten Annelie Silvander Verksamhetsstöd

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap Socialnämnden Verksamhetsplan 2017 Gemenskap - inte utanförskap Verksamhetsplan Socialt ansvar för våra medmänniskor Det medmänskliga ansvaret i Eskilstuna ska vara starkt. De viktigaste förpliktelserna

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut Luleå på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg

Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg Mattias Borg Tidigare: Samordnare Mini-Maria Nu: Gruppchef Integration ensamkommande Prata om: Mini-Maria insatser, drogval m.m. Tendenser över tid. Fokus cannabis

Läs mer

KUNDENKÄT INOM VALLGRAVEN

KUNDENKÄT INOM VALLGRAVEN KUNDENKÄT INOM VALLGRAVEN Inom Vallgraven AB Centrumutvecklare: Marianne Sörling INTERVJUTILLFÄLLEN/-PLATS 18/5, Fredsgatan, Kompassen, Mulet/Regn 19/5, Kungsgatan,Domkyrkan, Molnigt 30/5, Kungsgatan,

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag

Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag www.begripligt.nu #barnimigration Återvändande ensamkommande Situationen för ensamkommande barn med avslag Varför projekt ÅE? Sedan 2006 har verksamheten varje år vuxit i volym och omfattning på ett sätt

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Besöksadress/Visitors Kungsgatan 42 Göteborg. E-mail/website mail@scandinfo.se www.scandinfo. se. Postadress/Postal Address +46 31 743 44 00

Besöksadress/Visitors Kungsgatan 42 Göteborg. E-mail/website mail@scandinfo.se www.scandinfo. se. Postadress/Postal Address +46 31 743 44 00 B A RN OCH UN GAS FRITIDSVAN OR 2 01 En undersökning bland barn ochh ungdomar i Göteborg vårenn 1 på uppdrag av Göteborgs Stad Undersökningenn är genomförd av Scandinfo Marketing Research Juni 1 Postadress/Postal

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Polisens arbete med ensamkommande barn som begår brott

Polisens arbete med ensamkommande barn som begår brott Polisens arbete med ensamkommande barn som begår brott Maria Pettersson Civil utredare. Arbetar med ungdomsutredningar, Lokalpolisområde Södermalm, Polisen Stockholm city. E-post: maria-y.pettersson@polisen.se.

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

1. Socialtjänstnämnden ger förvaltningen uppdraget att organisera boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar.

1. Socialtjänstnämnden ger förvaltningen uppdraget att organisera boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Kundorienterade HVB B ARN OCH U NGDOM Handläggare: Anette Necander Tfn: 508 25251 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-08-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-09-26 DNR 441-0441/2006 Till Socialtjänstnämnden Asylsökande ensamkommande

Läs mer

ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN. Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez

ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN. Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez DISPOSITION Fallbeskrivning 1 Fallbeskrivning 2 Utmaningar i BUP öppenvård Övergången till vuxenpsykiatri

Läs mer

Pressträff Flyktingläget i Göteborg 2015-09-24

Pressträff Flyktingläget i Göteborg 2015-09-24 Pressträff Flyktingläget i Göteborg 2015-09-24 Idag berättar vi om Övergripande lägesbild Sven Höper, Stadsledningskontoret Ensamkommande Michael Ivarson, Social resursförvaltning Mottagande av nyanlända

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte?

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte? Karin 30 år Karin lever med sin sambo och tre barn (åtta, nio och elva år). Hon är sjukskriven på halvtid och har en praktikplats på deltid. Karin riskerar att utförsäkras då hennes sjukskrivningsdagar

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna

Läs mer

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2013 E T T S A M A R B E T E M E L L A N : Barn- och ungdomsmedicinsk och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Gamlestaden Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den 9 juni 2016

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den 9 juni 2016 Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den Aycan Çelikaksoy och Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet Undersökningen 1. Att konstruera

Läs mer