Rapport 2013:1 ISSN Svenska nav En studie av Sveriges lokala arbetsmarknader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2013:1 ISSN 1650-7965. Svenska nav 2013. En studie av Sveriges lokala arbetsmarknader"

Transkript

1 Rapport 2013:1 ISSN Svenska nav 2013 En studie av Sveriges lokala arbetsmarknader

2 Svenska nav 2013 är publicerad av Västsvenska Handelskammaren Citera oss gärna men ange källa. Författare / Kajsa Dahlsten / kajsa.dahlsten@handelskammaren.net / Linn Stjernlöf / linn.stjernlof@handelskammaren.net Formgivning / Jimmy Delwér Papper / Munken Polar 200 gram (omslag) / Munken Polar 120 gram (inlaga)

3 Förord Förord I november 2010 slog klädkedjan Gina Tricot upp portarna till sitt nya huvudkontor i Borås. Byggnaden är ritad av Gert Wingårdh och ligger rakt i blickfånget när man kommer in mot centrum, precis invid riksväg 40. På kvadratmeter jobbar 160 medarbetare modedesigners, marknadsförare, butiksinredare, stylister, inköpare, controllers och många fler. All denna samlade kompetens bor inte i Borås. Många pendlar till jobbet från kringliggande orter och från Göteborg. Ändå tillhör inte Borås och Göteborg samma arbetsmarknadsregion. För att dessa båda västsvenska nav ska knytas närmare varandra, krävs att fler människor arbetspendlar mellan dem. Och då krävs bättre pendlingsmöjligheter. Västsvenska Handelskammaren har tidigare konstaterat att järnvägen mellan Borås och Göteborg är landets sämsta. Vi jämförde restiden på sträckor som är tio mil eller kortare mellan Sveriges tjugo största städer. Av de 14 sträckor som har direktjärnväg, är sträckan Borås- Göteborg långsammast. Det håller inte om vi ska skapa ett Västsverige i världsklass. I den infrastrukturproposition som presenterades i oktober 2012 kom så beskedet att man satsar på en ny dubbelspårig järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd via Landvetter flygplats. Dubbelspåret är första steget mot att koppla samman Västsveriges två största städer. Detta är precis den utveckling vi på Västsvenska Handelskammaren verkar för. En arbetsmarknadsförstoring av Göteborgsregionen gynnar hela Västsverige som region. Och tillväxten har en regional logik. De regioner som kan locka till sig och behålla driftiga människor står som segrare i den globala konkurrensen. Med en tillräckligt stor befolkning kan en mångfald av branscher etableras och därigenom ge upphov till spännande arbetstillfällen. Detta lockar i sin tur till sig fler talanger och skapar en positiv loop. Det är detta Svenska nav 2013 handlar om. I rapporten tar vi pulsen på Sveriges regioner och går på djupet i de västsvenska kommunerna. Vi mäter utvecklingskraften genom att räkna samman ett antal nationalekonomiska variabler. Resultaten presenteras i kartor och siffror. Men det är inte siffrorna och kartorna som utgör utvecklingskraften i vår region. Det är alla kompetenta medarbetare. Det är Anna, som är varufördelare på Gina Tricot. Och det är Paweena som är säljare. Och det är Jennie, inköpscontroller, som säger det är viktigt att ha spring i benen och att våga driva beslut. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Johan Trouvé VD johan.trouve@handelskammaren.net 3

4 4Svenska nav 2013

5 Innehåll Innehåll Förord 3 Innehåll 5 Sammanfattning 7 Inledning 9 Svenska nav 11 Samband mellan folkmängd och utvecklingspotential 12 Förändring över tid 13 Sveriges lokala arbetsmarknader variabel för variabel 14 Västsvenska nav 23 Läget i de västsvenska kommunerna 24 Förändring över tid 25 Västsveriges kommuner variabel för variabel 26 Slutsatser 35 Bilaga 1. Så gjordes studien 37 Val av regionindelning 37 Val av variabler 38 Rangordning och poängberäkning 40 Bilaga 2. Tabeller 42 Lokala arbetsmarknader sammanvägt resultat 42 Västsvenska kommuner sammanvägt resultat 43 Lokala arbetsmarknader variabel för variabel 44 Västsvenska kommuner variabel för variabel 48 Västsvenska Handelskammarens rapportserie 50

6 6Sammanfattning

7 Sammanfattning Sammanfattning När Västsvenska Handelskammaren för fjärde gången publicerar rapporten Svenska nav, står det klart att det är storstadsregionerna som utgör tillväxtmotorerna i svensk ekonomi. Stockholm-Solnas, Göteborgs och Malmö-Lunds lokala arbetsmarknader toppar listan över Sveriges totalt 76 lokala arbetsmarknader, när vi räknar samman åtta variabler som vi anser spegla utvecklingskraften i en region. Merparten av de högst placerade regionerna har relativt stora befolkningar. Bara fem av de 22 högst placerade regionerna har en folkmängd som är under På motsvarande sätt ser vi att de lokala arbetsmarknader som presterat sämst i de åtta variablerna, är små om man ser till folkmängd. De allra sämst placerade lokala arbetsmarknaderna är samtliga enkommunsregioner. Dessa finner vi i ett bälte mellan Värmlands och Örebro län, i inre Norrland och i Tornedalsområdet. Storstadsregionernas framträdande position framgår också tydligt när vi sätter fokus på Västsverige. Göteborgs lokala arbetsmarknad står i en klass för sig när man jämför de åtta lokala arbetsmarknader som finns i Västsverige. Göteborgs lokala arbetsmarknad får högsta möjliga poäng för sju av åtta variabler. Strömstad, Borås, Lidköping-Götene och Karlstad hamnar också bland de tjugo högst placerade lokala arbetsmarknaderna i Sverige. Desto sämre går det för Bengtsfors-Dals-Ed lokala arbetsmarknad, som hamnar på plats 62 av 76. När vi bryter ned siffrorna på kommunnivå i Västsverige, kan vi konstatera att samtliga åtta västsvenska kommuner som får mörkgrön färg tillhör Göteborgs lokala arbetsmarknad. I topp hamnar Kungsbacka och Härryda. Läger ser helt annorlunda ut i Gullspång, Mellerud och Bengtsfors, som är de västsvenska kommuner som hamnar sist på rankinglistan. Studerar vi utvecklingen över tid, ser vi att den regionala utvecklingskraft som vi mäter i Svenska nav är relativt stabil. Sedan vi sammanställde resultaten förra gången 2010, har nästan en tredjedel av de lokala arbetsmarknaderna exakt samma medelpoäng. De förändringar som vi kan påvisa när vi väger samman de åtta variablerna är dessutom marginella. Vi drar därför slutsatsen att det är storstadsregionerna som har de bästa förutsättningarna som tillväxtmotorer. Därför bör storstadsregionerna prioriteras när investeringar ska göras i viktiga regionala tillväxtfrågor som infrastruktur och forskning. För att lägga grunden för en fortsatt regionförstoring krävs förbättrade pendlingsmöjligheter. Detta fordrar i sin tur satsningar på infrastruktur. Slutligen efterlyser vi ett helhetsperspektiv på våra lokala arbetsmarknader, där politiska beslutsfattare förmår se förbi kommungränserna. Idag är det regioner som konkurrerar om kompetens och kapital. Västsvenska Handelskammaren verkar för att Västsverige ska stå som vinnarregion i denna globala konkurrens. Men helheten kan aldrig bli starkare än de ingående delarna. De västsvenska kommunerna måste lära av varandra. På så sätt kan vi gemensamt göra Västsverige starkare. 7

8 Ny bild Västsvensk landsbygd? 8

9 Inledning Inledning Det är nu fjärde gången som Västsvenska Handelskammaren publicerar rapporten Svenska nav, där vi sätter Sveriges lokala arbetsmarknader och Västsveriges kommuner under luppen. Bakgrunden till varför vi sammanställer denna rapport är enkel. Västsvenska Handelskammaren verkar för att skapa de bästa förutsättningarna för tillväxt för våra medlemsföretag. Och tillväxten har en regional logik. I en globaliserad värld är det regionen som utgör den plattform från vilken våra företag måste kunna nå sina kunder ute i världen. Så var det inte för 150 år sedan. Då var det gården som var den ekonomiska plattformen för de allra flesta. I jordbrukssamhällets Sverige fanns en stor del av den produktionsapparat som försörjde människor inom 500 meter från hemmet. För 50 år sedan, i det industrialiserade samhället, hade många skaffat sig en professionell utbildning och lämnat gården. Istället försörjde man sig på en fabrik, ett sjukhus eller en skola. Ofta fanns arbetsplatsen på orten och avståndet från sängen till försörjningskällan var sällan längre än fem kilometer. Idag behövs både en bredare och djupare kompetens för att klara den avancerade produktion av varor och tjänster som sker på våra företag. Denna kompetens kan vi bara hitta om vi utgår från ett betydligt större befolkningsunderlag. Det innebär också att en stor del av denna kompetens måste förflytta sig betydligt längre än tidigare förbi både gårdens och ortens gränser. Idag passerar den genomsnittliga arbetstagaren minst en kommungräns för att ta sig till jobbet. Det kan vara mer än fem mil från hemmet till försörjningskällan. Det är denna arbetspendling som definierar en lokal arbetsmarknad, den funktionella region som utgör plattformen för våra företag och arenan för tillväxt. Hur står det då till med utvecklingskraften i Sveriges lokala arbetsmarknader de svenska naven? För att besvara denna fråga har vi utgått från åtta variabler som vi anser spegla utvecklingskraften i en region. Dessa är befolkningstillväxt, demografisk struktur, förvärvsintensitet, nyföretagande, näringslivsanställda, lönesumma, utbildningsnivå och hälsa 1. 1 För en detaljerad motivering till varför vi valt just dessa variabler, se bilaga 1. 9

10 Sveriges lokala arbetsmarknader 1 Stockholm-Solna 2 Nyköping-Oxelösund 3 Eskilstuna 4 Linköping 5 Norrköping 6 Gislaved 7 Jönköping 8 Värnamo 9 Vetlanda 10 Tranås 11 Älmhult 12 Växjö 13 Ljungby 14 Kalmar 15 Oskarshamn 16 Västervik 17 Vimmerby 18 Gotland 19 Karlskrona 20 Karlshamn-Olofström 21 Malmö-Lund 22 Kristianstad-Hässleholm 23 Halmstad 24 Bengtsfors-Dals-Ed 25 Göteborg 26 Strömstad 27 Trollhättan-Vänersborg 28 Borås 29 Lidköping-Götene 30 Skövde 31 Torsby 32 Årjäng 33 Karlstad 34 Filipstad 35 Hagfors 36 Arvika 37 Hällefors 38 Örebro 39 Karlskoga 40 Västerås 41 Fagersta 42 Vansbro 43 Malung-Sälen 44 Mora 45 Falun-Borlänge 46 Avesta 47 Ludvika 48 Ljusdal 49 Gävle 50 Söderhamn 51 Bollnäs-Ovanåker 52 Hudiksvall 53 Sundsvall 54 Kramfors 55 Sollefteå 56 Örnsköldsvik 57 Strömsund 58 Härjedalen 59 Östersund 60 Storuman 61 Dorotea 62 Vilhelmina 63 Åsele 64 Umeå 65 Lycksele 66 Skellefteå 67 Arvidsjaur 68 Arjeplog 69 Jokkmokk 70 Överkalix 71 Övertorneå 72 Pajala 73 Gällivare 74 Luleå 75 Haparanda 76 Kiruna Karta 1. Sammanvägt resultat 10

11 Svenska nav Svenska nav När vi har poängsatt Sveriges 76 lokala arbetsmarknader 2 utifrån de åtta valda variablerna, framträder resultatet tydligt. De starkaste tillväxtnaven finns i våra tre storstadsregioner. Stockholm-Solna, Göteborg och Malmö-Lund får alla ett medelpoäng på över 4,0 och är därmed mörkgröna på karta 1 3. Dessa regioner har gemensamma nämnare såsom hög andel invånare under 65 år, högt nyföretagande, hög utbildningsnivå och positiv befolkningstillväxt. Ytterligare 19 regioner hamnar strax under storstäderna i listan och får ljusgrön färg på kartan. Dessa återfinns främst i Götaland och i några av Svealands universitets- och högskoleorter. Kiruna, Umeå och Östersund är de enda norrländska regionerna som kvalar in i den ljusgröna gruppen. Lokala arbetsmarknader i toppen Placering Medelpoäng 1 Stockholm-Solna 4,75 1 Göteborg 4,75 3 Malmö-Lund 4,625 4 Linköping 3,875 4 Jönköping 3,875 4 Växjö 3,875 4 Örebro 3,875 4 Kiruna 3,875 Lokala arbetsmarknader i botten Placering Medelpoäng 70 Söderhamn 1, Vilhelmina 1, Filipstad 1,75 72 Överkalix 1,75 72 Övertorneå 1,75 75 Hagfors 1, Åsele 1,25 2 För detaljerad information om vald regionindelning och definitionen av en lokal arbetsmarknad, se bilaga 1. 3 I samtliga kartor har de lokala arbetsmarknaderna betygsatts och färglagts enligt trafikljuslogik. Den mörkgröna färgen fås av de bästa, därefter ljusgrön, gul, orange och röd i fallande ordning. För detaljerad information om rangordning och poängberäkning, se bilaga 1. 11

12 Svenska nav Samband mellan folkmängd och utvecklingspotential Merparten av de 22 regioner som är mörk- och ljusgröna har relativt stora befolkningar. Bara fem av dessa har en folkmängd som är under ; de småländska lokala arbetsmarknaderna Värnamo, Älmhult och Gislaved, samt Strömstad och Kiruna. Utöver dessa fem undantag, är sambandet mellan folkmängd och utvecklingspotential tydligt. Det märks inte minst om man studerar de lokala arbetsmarknader som gör sämst ifrån sig. 11 lokala arbetsmarknader får ett medelpoäng på under 2,0 och blir därmed rödfärgade på karta 1. Dessa lokala arbetsmarknader har gemensamt att de är enkommunsregioner de består av endast en kommun och arbetspendlingen är inte särskilt stor till eller från någon annan kommun. De områden som är mest utsatta och presterat sämst i de åtta variablerna finner vi i ett bälte mellan Värmlands och Örebro län, i inre Norrland och Tornedalsområdet. Allra sist i rankingen finner vi Åsele med medelpoängen 1,25. I figuren nedan ser vi sambandet mellan resultat och folkmängd. Av figuren framgår att över 4,5 miljoner svenskar bor i regioner som gör mycket bra ifrån sig, medan det inte ens är som bor i regioner som har presterat mycket dåligt Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt 12

13 Svenska nav Förändring över tid I dessa tider, då konjunkturen bromsar kraftigt, kan vi konstatera att den regionala utvecklingskraft som vi mäter i Svenska nav är relativt stabil över tid. Sedan vi sammanställde resultaten förra gången 2010, har nästan en tredjedel av de lokala arbetsmarknaderna, 23 stycken, exakt samma medelpoäng. Något fler lokala arbetsmarknader, 29 stycken, har förbättrat sitt medelpoäng, men endast tio av dessa har ökat medelpoängen med mer än 0,2 skalsteg. På motsvarande sätt ser vi att av de 22 lokala arbetsmarknader som minskat sitt medelpoäng, är det endast tio som har tappat mer än 0,2 skalsteg. Skillnaderna är alltså relativt små. Utvecklingskraften i de svenska naven är stabil över tid. Lokala arbetsmarknader som ökat sitt medelbetyg med mer än 0,2 skalsteg LA Skillnad Torsby 0,625 Kiruna 0,5 Malmö-Lund 0,375 Örebro 0,375 Lycksele 0,375 Trollhättan-Vänersborg 0,25 Karlstad 0,25 Vilhelmina 0,25 Umeå 0,25 Haparanda 0,25 Lokala arbetsmarknader som minskat sitt medelbetyg med mer än 0,2 skalsteg LA Skillnad Ljungby -0,25 Kalmar -0,25 Västervik -0,25 Hagfors -0,25 Arvika -0,25 Vansbro -0,25 Åsele -0,25 Karlshamn-Olofström -0,375 Bengtsfors-Dals-Ed -0,375 Kramfors -0,375 13

14 Svenska nav Sveriges lokala arbetsmarknader variabel för variabel Befolkningstillväxt Befolkningstillväxten under den senaste tioårsperioden har varit som störst i storstadsregionerna. Listan toppas överlägset av Stockholm-Solna, Malmö-Lund och Göteborg. Strax efter storstadsregionerna kommer de lokala arbetsmarknaderna kring studentstäderna Umeå och Växjö. Knappt hälften (31) av de lokala arbetsmarknaderna har haft en positiv tillväxt under den aktuella tioårsperioden. Majoriteten av de lokala arbetsmarknader som ökat sin befolkning återfinns i Svea- och Götaland, medan endast ett fåtal av dem ligger i Norrland. Noterbart är att endast fyra lokala arbetsmarknader har haft en befolkningstillväxt som överstiger riksnittet (6,36 procent). Så uppvisar också majoriteten av Sveriges lokala arbetsmarknader (36) en minskande befolkning. I botten finner vi fem norrländska lokala arbetsmarknader. Åsele intar den absoluta jumboplatsen med en befolkningsminskning på över 15 procent. Bottenfemman delar alla egenskapen att endast ha en kommun i sin arbetsmarknadsregion. Vid en jämförelse med förra gången vi publicerade Svenska nav 2010, ser vi dock en positiv utveckling. Befolkningstillväxten i hela riket har ökat från 5,41 procent till 6,36 procent. Den största förändringen står Kiruna för, som minskat sin negativa tillväxt med hela fem procentenheter och går från orange till gul färg i kartan. Befolkningstillväxt Topp 5 Stockholm-Solna 12,17% Malmö-Lund 11,14% Göteborg 9,66% Umeå 6,91% Växjö 6,21% Rikets genomsnitt 6,36 Botten 5 Dorotea -13,27% Överkalix -13,62% Jokkmokk -13,97% Pajala -14,13% Åsele -15,46% Karta 2. Befolkningstillväxt 14

15 Svenska nav Demografi Även när det gäller den demografiska strukturen andel av befolkningen under 65 år är det storstadsregionerna som kommer bäst ut i jämförelsen. Vid sidan av de tre storstadsregionerna, placerar sig även den lokala arbetsmarknaden kring universitetsstaden Umeå högt på listan. Direkt under topp fem hittar vi högskoleregionerna Örebro, Linköping och Jönköping. I både storstäder och universitets-/högskoleorter hittar man ofta en hög andel unga, då dessa städer på ett naturligt sätt lockar unga att flytta in. Andra regioner har desto svårare att behålla sina unga, vilket återspeglas i en hög andel över 65 år. I botten av vår ranking finner vi idel norrländska lokala arbetsmarknader, förutom värmländska Hagfors och Hällefors. I bottenfemman även för denna variabel har de lokala arbetsmarknaderna det gemensamt att de är enkommunsregioner. Vid en jämförelse med Svenska nav 2010 ser vi att Sverige har en åldrande befolkning. I stort sett alla lokala arbetsmarknader har ökat sin andel av befolkningen som är över 65 år. Demografi Topp 5 Stockholm-Solna 84,62% Göteborg 83,33% Umeå 83,32% Malmö-Lund 81,78% Gislaved 81,01% Rikets genomsnitt 81,22% Botten 5 Hagfors 71,95% Dorotea 70,63% Åsele 69,65% Pajala 68,74% Överkalix 68,63% Karta 3. Demografi 15

16 Svenska nav Förvärvsintensitet Förvärvsintensiteten är den variabel som avviker mest från de övriga genom att vi här inte ser de tre storstadsregionerna i topp. Malmö-Lund har hämtat sig från en rödmarkering i tidigare mätning, medan Stockholm- Solna och Göteborg ligger kvar på den gula markeringen. Detta är ett tecken på de problem med segregation som främst storstadsregionerna kämpar med. I topp när det gäller förvärvsintensitet hittar vi istället fem lokala arbetsmarknader som ligger spridda runt om i landet. Kiruna och Härjedalen i norr, Värnamo och Vetlanda i Småland och slutligen Strömstad på västkusten. På tredje plats i rankingen hamnar Strömstad, som gynnas av den utbredda gränshandeln med Norge. Här är dock en brasklapp på sin plats. SCB har tidigare i sin statistikredovisning inte räknat med personer som pendlar till arbete i ett annat land, vilket gör att gränsregioner i SCB:s mätningar har missgynnats. För att komma runt det problemet har vi använt statistik från StatNord, den nordiska gränsregionala statistikdatabasen. Tyvärr deltar inte Finland i detta samarbete, vilket gör att lokala arbetsmarknadsregioner som gränsar till Finland missgynnas i vår ranking. Eftersom det är framförallt Haparanda som har en stor utpendling till Finland, är inte det förvånande att just Haparanda hamnar klart sist i vår ranking, med en förvärvsintensitet på blygsamma 61 procent. Förvärvsintensitet Topp 5 Kiruna 81,30% Värnamo 80,85% Strömstad 80,45% Vetlanda 80,19% Härjedalen 80,00% Rikets genomsnitt 75,4% Botten 5 Eskilstuna 71,34% Söderhamn 71,00% Filipstad 70,90% Hällefors 69,60% Haparanda 61,10% Karta 4. Förvärvsintensitet 16

17 Svenska nav Lönesumma Högst lönesumma per sysselsatt och år finner vi inte helt förvånande i storstadsregionerna Stockholm- Solna och Göteborg, men även gruvregionerna Kiruna och Gällivare placerar sig bland topp fem. Det är även Kiruna som står för den största ökningen av lönesumman sedan Svenska nav senast gavs ut, med en ökning på mer än kronor. Så är Kiruna också den lokala arbetsmarknad som toppar rankingen när det gäller förvärvsintensitet. Sämst resultat finner vi framför allt i de västra delarna av Svealand och Norrland. Allra längst ned hamnar Årjäng, med en årlig lönesumma på under kronor en skillnad på nästan kronor årligen om man jämför med Stockholm-Solna som toppar listan. Precis som med förvärvsintensiteten har gränsregioner missgynnats i den officiella statistiken, då lönesumman för svenskar som arbetar i ett annat land inte räknats med. Vi har försökt mildra effekterna av detta genom att med sysselsatt bara inkludera de personer som har sin arbetsplats i Sverige. Lönesumma kr/år Topp 5 Stockholm-Solna Kiruna Gällivare Göteborg Gävle Rikets genomsnitt Botten 5 Vilhelmina Strömsund Härjedalen Åsele Årjäng Karta 5. Lönesumma 17

18 Svenska nav Nyföretagande Flest nystartade företag per tusen invånare finner vi i Stockholm-Solna med lite drygt tio stycken. Därefter följer Strömstad, Härjedalen, Malmö-Lund och Gotland en toppfemma som inte är koncentrerad till någon speciell del av landet. Precis under topp fem finner vi Göteborgs lokala arbetsmarknad. Variationerna mellan grannregioner kan i vissa fall vara iögonfallande stora. Jokkmokks och Arvidsjaurs regioner ligger precis bredvid varandra i Västernorrland. Medan Jokkmokk är mörkgrön med över åtta nystartade per tusen invånare, ligger Arvidsjaur sist med bara tre. Nyföretagande Topp 5 Stockholm-Solna 10,66 Strömstad 9,19 Härjedalen 8,70 Malmö-Lund 8,59 Gotland 8,44 Rikets genomsnitt 7,78 Botten 5 Söderhamn 4,54 Hagfors 3,90 Karlskoga 3,85 Filipstad 3,52 Arvidsjaur 3,22 Karta 6. Nyföretagande 18

19 Svenska nav Näringslivsanställda Högst andel näringslivsanställda hittar vi i de båda småländska regionerna Gislaved och Älmhult, där mer än 75 procent av de förvärvsarbetande jobbar inom näringslivet. Stockholm-Solna kommer på en tredjeplats och Göteborg hamnar strax under toppskiktet på en sjundeplats. Den tredje storstadsregionen Malmö- Lund hamnar först på sjuttonde plats, med en andel näringslivsanställda som knappt överstiger riksnittet. I toppen av rankingen finner vi lokala arbetsmarknader där näringslivet sysselsätter procent av de förvärvsarbetande. En helt annan situation finner vi i bottenfemman, där motsvarande andel ligger på strax över 50 procent. Samtliga lägst placerade lokala arbetsmarknader ligger i Norrland. Hela 49 av de 76 lokala arbetsmarknaderna har ökat andelen näringslivsanställda sedan Svenska nav senast publicerades Förändringarna är dock överlag marginella, med undantag för Årjäng och Kiruna, som har ökat andelen näringslivsanställda med mer än sex procentenheter. Den största minskningen står Arvika för, där andelen näringslivsanställda har minskat med 3,57 procentenheter sedan förra mätningen. Näringslivsanställda Topp 5 Gislaved 75,36% Älmhult 75,28% Stockholm-Solna 73,56% Årjäng 72,10% Värnamo 70,55% Rikets genomsnitt 67,57% Botten 5 Lycksele 54,22% Sollefteå 54,19% Arvidsjaur 53,53% Övertorneå 53,16% Vilhelmina 52,54% Karta 7. Näringslivsanställda 19

20 Svenska nav Utbildningsnivå Föga förvånande hittar vi den högsta andelen åringar med en eftergymnasial utbildning på minst tre år i storstadsregionerna och på universitets-/ högskoleorter. De fem lokala arbetsmarknader som hamnar i topp är alla universitetsorter, där Umeå kniper förstaplatsen med en utbildningsnivå på 32,51 procent. Kontrasten är stor jämfört med de fem regioner som hamnar i botten. Här ligger utbildningsnivån under tio procent. Även här kan vi se att dessa lokala arbetsmarknader består av endast en kommun. I dessa regioner är förutsättningarna för näringslivet att rekrytera högutbildad arbetskraft klart sämre. Utvecklingen över tid ser på nationell nivå positiv ut då endast två regioner har minskat sin andel högutbildade. Så har också rikssnittet ökat från 23,0 procent till 24,24 procent. Bäst utveckling ser vi i Torsbys lokala arbetsmarknad, som har ökat sin andel av högutbildade med lite drygt två procentenheter sedan Svenska nav publicerades senast. Utbildningsnivå Topp 5 Umeå 32,51% Stockholm-Solna 31,00% Göteborg 27,79% Malmö-Lund 26,32% Linköping 25,95% Rikets genomsnitt 24,24% Botten 5 Årjäng 9,99% Hällefors 9,79% Vansbro 9,78% Dorotea 9,55% Filipstad 8,90% Karta 8. Utbildningsnivå 20

21 Svenska nav Hälsa När vi studerar hälsan i Sveriges lokala arbetsmarknader, mätt som storleken på ohälsotalet, visar resultatet ett land med stora skillnader. 14 av de 76 lokala arbetsmarknaderna har ett ohälsotal på under 30 sjukdagar per person. Allra lägst ohälsotal hittar vi i småländska Värnamo. Även storstadsregionerna Stockholm-Solna och Göteborg placerar sig i toppen när det gäller hälsa. Samtidigt har elva lokala arbetsmarknader ett ohälsotal på över 40 sjukdagar. Allra högst ohälsotal har Haparanda med 55 dagar. Det är mer än dubbelt så många dagar som i ettan på listan, Värnamo lokala arbetsmarknad. De regioner som är orangea eller röda återfinns i kluster kring inlanden i Svealand och Norrland. De ljus- och mörkgröna regionerna med betydligt färre sjukdagar är främst centrerade kring Götaland och södra delarna av Svealand med ett bälte över Gävle, Falun-Borlänge och Mora. Studerar vi förändringen över tid, ser vi att samtliga regioner har minskat sitt ohälsotal sedan Svenska nav publicerades senast Om detta är ett tecken på en reell förbättring av hälsotillståndet i Sverige eller att Försäkringskassan har fått förändrade riktlinjer och bedömningsgrunder låter vi i denna rapport vara osagt. Hälsa Topp 5 Värnamo 24,47 Stockholm-Solna 25,05 Växjö 26,62 Kiruna 27,20 Göteborg 27,82 Rikets genomsnitt 29,4 Botten 5 Åsele 43,99 Överkalix 44,03 Filipstad 44,36 Söderhamn 45,39 Haparanda 55,25 Karta 9. Hälsa 21

22 Västsveriges lokala arbetsmarknader Karta 10. Västsveriges lokala arbetsmarknader Västsveriges lokala arbetsmarknaders poäng - variabel för variabel och sammanvägt. Placering Lokal Befolknings- Demografi Förvärvs- Löne- Nyföretag- Näringslivs- Hälsa Utbildnings- Medelarbetsmarknad tillväxt intensitet summa ande anställda nivå poäng 1 Göteborg ,75 15 Strömstad , Borås ,5 18 Lidköping-Götene ,5 18 Karlstad ,5 23 Trollhättan-Vänersborg , Skövde Bengtsfors-Dals-Ed ,25 22

23 Västsvenska nav Västsvenska nav På riksnivå är det alltså tydligt att utvecklingen är starkast i de tre storstadsområdena. Sveriges utveckling utgår från några få starka nav. Så är även fallet när vi riktar fokus mot Västsverige. Göteborgs lokala arbetsmarknad står i en klass för sig när man jämför de åtta lokala arbetsmarknader som finns i Västsverige. Med Västsverige avser vi de 49 kommunerna i Västra Götalands län, samt Kungsbacka och Varberg. Till Göteborgs lokala arbetsmarknad hör även Falkenbergs kommun, som därför är inräknad i statistiken. Åmåls kommun tillhör Karlstads lokala arbetsmarknad, som i övrigt består av nio Värmlandskommuner. Dessa ryms också i statistiken över Västsveriges lokala arbetsmarknader. Göteborg kommer på delad förstaplats när alla Sveriges 76 lokala arbetsmarknader jämförs och blir således den enda västsvenska delregion som får mörkgrön färg. Göteborgs lokala arbetsmarknad får högsta poäng för sju variabler av åtta i tabellen till vänster. Fyra lokala arbetsmarknader blir ljusgröna. Det är Strömstad, som med medelpoängen 3,625 hamnar på en delad femtonde plats bland rikets alla lokala arbetsmarknader. Ljusgröna blir också Borås, Lidköping- Götene och Karlstad, som med medelpoängen 3,5 delar 18:e platsen. Två lokala arbetsmarknader blir gulfärgade. Det rör sig om Trollhättan-Vänersborg (medelpoäng 3,375) och Skövde (medelpoäng 3,0). En lokal arbetsmarknad i Västsverige blir orange: Bengtsfors-Dals-Ed som med medelpoängen 2,25 hamnar på plats 62. Detta innebär en klar försämring jämfört med förra gången Svenska nav publicerades då Bengtsfors-Dals-Ed placerade sig på 53:e plats. Så är också Bengtsfors-Dals-Ed en av de tre lokala arbetsmarknader i hela landet som försämrat sin sammanvägda medelpoäng mest sedan vi sammanställde Svenska nav för två år sedan. Betydligt bättre utveckling ser vi i Strömstads och Trollhättan-Vänersborgs lokala arbetsmarknader, som finns med bland dem som förbättrat medelpoängen mest sedan

24 Västsvenska nav Läget i de västsvenska kommunerna Som vi nyss konstaterade, står Göteborgs lokala arbetsmarknad i en klass för sig när man jämför de åtta lokala arbetsmarknader som finns i Västsverige. Bryter man ned dessa lokala arbetsmarknader på kommunnivå, är det också kommunerna kring Göteborg som uppvisar allra starkast resultat. På kartan syns ett tydligt grönt område i Göteborgsregionen. Samtliga åtta västsvenska kommuner som får mörkgrön färg tillhör Göteborgs lokala arbetsmarknad. I topp hamnar Kungsbacka och Härryda, som båda får 4,75 poäng om man räknar samman de åtta variablerna. Även de sju ljusgröna kommunerna koncentreras till Göteborgsregionen. Den enda ljusgröna kommun som inte tillhör Göteborgs lokala arbetsmarknad är Strömstad, vars positiva utveckling bland annat kan förklaras av den starka gränshandeln med Norge. I botten hamnar tre västsvenska kommuner som får röd färg när vi lägger samman de åtta variablerna. Allra sämst resultat återfinner vi Gullspång med 1,38 poäng. Totalt får nio västsvenska kommuner orange eller röd färg. Samtidigt får 15 kommuner ljusgrön eller mörkgrön färg. Då vi i rankingen har jämfört samtliga Sveriges 290 kommuner, indikerar detta att Västsverige som helhet går något bättre än resten av Sverige. 24 Topp 5 Placering Kommun Medelpoäng 1 Kungsbacka 4,75 1 Härryda 4,75 3 Stenungsund 4,25 3 Mölndal 4,25 5 Partille 4,13 5 Kungälv 4,13 Botten 5 Placering Kommun Medelpoäng 47 Karlsborg 2,25 48 Töreboda 2,13 48 Bengtsfors 2,00 50 Mellerud 2,00 51 Gullspång 1,38 Västsveriges kommuner 1. Strömstad 2. Dals-Ed 3. Bengtsfors 4. Åmål 5. Tanum 6. Sotenäs 7. Munkedal 8. Färgelanda 9. Mellerud 10. Lysekil 11. Uddevalla 12. Vänersborg 13. Orust 14. Tjörn 15. Stenungsund 16. Lilla Edet 17. Trollhättan 18. Kungälv 19. Öckerö 20. Göteborg 21. Ale 22. Lerum 23. Härryda 24. Partille 25. Mölndal 26. Kungsbacka 27. Varberg 28. Mark 29. Svenljunga 30. Tranemo 31. Bollebygd 32. Borås 33. Ulricehamn 34. Alingsås 35. Vårgårda 36. Essunga 37. Grästorp 38. Lidköping 39. Vara 40. Herrljunga 41. Falköping 42. Skara 43. Götene 44. Mariestad 45. Gullspång 46. Töreboda 47. Karlsborg 48. Tibro 49. Skövde 50. Hjo 51. Tidaholm

25 Västsvenska nav Förändring över tid Precis som i analysen av rikets alla lokala arbetsmarknader, är förändringen över tid relativt liten när man ser till de västsvenska kommunerna. Sedan Svenska nav publicerades förra gången 2010 är läget helt oförändrat i 17 av de 51 kommunerna. I den mån man kan se en trend, går den i negativ riktning för Västsverige. 20 kommuner har minskat sitt medelpoäng sedan den senaste mätningen att jämföras med de 14 kommuner som har ökat sitt medelpoäng. Förändringarna i negativ riktning är dessutom större än de i positiv riktning. Nio kommuner har minskat sitt medelpoäng med mer än 0,2 skalsteg, jämfört med fem som har ökat med mer än 0,2 skalsteg. Största tappet står Gullspång för, som minskat sitt medelbetyg med drygt 0,6 skalsteg. Kommuner som ökat sitt medelbetyg med mer än 0,2 skalsteg Kommun Förändring Varberg 0,38 Bollebygd 0,25 Essunga 0,25 Partille 0,25 Tanum 0,25 Kommuner som minskat sitt medelbetyg med mer än 0,2 skalsteg Kommun Förändring Bengtsfors -0,25 Dals-Ed -0,25 Lerum -0,25 Tidaholm -0,25 Töreboda -0,25 Falköping -0,38 Orust -0,38 Gullspång -0,63 25

26 Västsvenska nav Västsveriges kommuner variabel för variabel Befolkningstillväxt Folkmängden har under den senaste tioårsperioden ökat i 29 av de 51 västsvenska kommunerna. Stenungsund är den västsvenska kommun som har ökat sin befolkning mest under tioårsperioden. Kommunen placerar sig därmed på tionde plats på listan över rikets samtliga 290 kommuner. Två andra västsvenska kommuner placerar sig i rikets topp 20: Kungsbacka på femtonde plats och Härryda på nittonde plats. Av de 15 västsvenska kommuner som ökat sin befolkning mest, tillhör 12 Göteborgs lokala arbetsmarknad. Utanför denna är det bara Borås och Strömstad som har vuxit mer än rikets genomsnitt. Gullspång och Bengtsfors har tappat runt tio procent av det invånarantal som fanns Båda kommunerna finns därmed med bland de tjugo kommuner som minskat sin folkmängd mest i hela riket. För Färgelanda, Essunga, Sotenäs, Mellerud och Dals-Ed ligger nedgången mellan fem och åtta procent. Av de 22 västsvenska kommuner som minskat sin folkmängd den senaste tioårsperiod, tillhör sju kommuner Skövdes lokala arbetsmarknad. Sex kommuner tillhör Trollhättans lokala arbetsmarknad. Befolkningstillväxt Topp 5 Stenungsund 15,84% Kungsbacka 14,91% Härryda 13,85% Kungälv 10,54% Göteborg 10,33% Karta 11. Befolkningstillväxt Rikets genomsnitt 6,36% Botten 5 Sotenäs -5,90% Mellerud -7,15% Dals-Ed -7,62% Bengtsfors -9,44% Gullspång -10,19% 26

27 Västsvenska nav Demografi Härryda har, med sina 85,5 procent, Västsveriges högsta andel invånare under 65 år. Tillsammans med Göteborg, Mölndal och Partille utgör de den mörkgröna delen av kartan. Noterbart är dock att endast 13 västsvenska kommuner har en högre andel invånare under 65 år än rikets genomsnitt. Trenden i Västsverige, liksom i riket i sin helhet, är att vi går mot en åldrande befolkning. När vi studerar den demografiska strukturen, blir det återigen tydligt att det är inom Göteborgs lokala arbetsmarknad som de bästa resultaten noteras. Samtliga tio högst placerade västsvenska kommuner med avseende på demografi tillhör Göteborgs lokala arbetsmarknad, som därmed placerar sig som tvåa i riket efter Stockholm-Solna. Borås lokala arbetsmarknad placerar sig på sjunde plats på denna lista. I Sotenäs och Gullspång är däremot åldersstrukturen en annan. Mer än var fjärde invånare är över 65 år och de båda kommunerna återfinns bland de tjugo lägst placerade av samtliga 290 kommuner med avseende på demografi. Även Bengtsfors, Karlsborg, Mellerud, Lysekil och Åmål har en hög andel invånare över 65 år. Demografi Topp 5 Härryda 85,49% Göteborg 85,12% Mölndal 84,49% Partille 84,00% Lerum 83,17% Karta 12. Demografi Rikets genomsnitt 81,22% Botten 5 Mellerud 73,38% Karlsborg 73,28% Bengtsfors 72,90% Gullspång 72,72% Sotenäs 72,09% 27

28 Västsvenska nav Förvärvsintensitet Hela fyra femtedelar av de västsvenska kommunerna, 41 stycken, har en förvärvsintensitet som är högre än riksnittet. Listan toppas av de båda kranskommunerna Kungsbacka och Lerum, där över 83 av befolkningen mellan 20 och 64 år förvärvsarbetar. Dessa båda kommuner kvalar därmed in bland de tio kommuner som har högst förvärvsintensitet i hela riket. Tranemo, som toppade listan när Svenska nav publicerades förra gången, har backat något de två senaste åren, men ligger fortfarande på en tredjeplats på den västsvenska listan. Precis som för de förra variablerna, domineras denna topplista av kommunerna i Göteborgs närhet. Åtta kommuner av de tio högst placerade ingår i Göteborgs lokala arbetsmarknad. Undantagen är redan nämnda Tranemo, samt på tionde plats Strömstad, vars förvärvsintensitet gynnas av en omfattande gränshandel med och arbetspendling till Norge. Göteborg återfinns på listans absoluta jumboplats. Precis som andra storstäder, är Göteborg en segregerad stad, där vissa stadsdelar har ett mycket stort antal personer som står utanför arbetsmarknaden. En annan förklaring till varför Göteborg hamnar sist, är att det är en studentstad. Staden hyser många studenter som läser på universitet eller högskola och därför inte förvärvsarbetar. Detsamma gäller för de västsvenska högskolesätena Trollhättan, Borås och Skövde, som alla hamnar bland de tolv lägst placerade kommunerna när det gäller förvärvsintensitet. Förvärvsintensitet Topp 5 Kungsbacka 84,1% Lerum 83,3% Tranemo 82,8% Härryda 82,6% Öckerö 82,6% Rikets genomsnitt 75,4% Botten 5 Mellerud 72,5% Töreboda 72,3% Gullspång 72,2% Trollhättan 72,2% Göteborg 70,2% Karta 13. Förvärvsintensitet 28

29 Västsvenska nav Nyföretagande Tanum toppar den västsvenska listan när det gäller nyföretagande. Tanum kvalar därmed in på 18:e plats bland landets samtliga 290 kommuner, tätt följd av Göteborg som hamnar på 20:e plats och Kungsbacka på 22:a plats. I dessa tre kommuner startas mer än nio nya företag per tusen invånare. Precis som för tidigare variabler, är det Göteborgs närregion som utmärker sig positivt. Sju av tio-i-toppkommunerna ligger i Göteborgs lokala arbetsmarknad. Vi kan också se ett mönster i att flera kustnära kommuner finns med i toppskiktet redan nämnda Tanum, Strömstad, Orust, Öckerö och Tjörn. I övrigt är det ont om västsvenska kommuner på rikets topplista över nyföretagande. Endast nio västsvenska kommuner har ett nyföretagande som ligger över rikets genomsnitt. Samtidigt ser vi alltför många västsvenska kommuner där alldeles för få nya företag startas. Av de tio sämst placerade västsvenska kommunerna, tillhör fem Skövde lokala arbetsmarknad. Allra tuffast att starta företag tycks det vara i Gullspång, som med blygsamma 2,66 nystartade företag per tusen invånare kommer sist av landets samtliga 290 kommuner. Nyföretagande Top 5 Tanum 9,51 Göteborg 9,36 Kungsbacka 9,19 Strömstad 8,86 Orust 8,26 Karta 14. Nyföretagande Rikets genomsnitt 7,78 Botten 5 Vänersborg 4,88 Bengtsfors 4,86 Ale 4,68 Tibro 4,63 Gullspång 2,66 29

30 Västsvenska nav Näringslivsanställda Tranemo är den västsvenska kommun som med 72 procent har högst andel anställda i det privata näringslivet. Kommunen kommer dock först på fyrtionde plats på listan över samtliga 290 kommuner. Mer än hälften av de västsvenska kommunerna, 29 stycken, har en lägre andel näringslivsanställda än riket som helhet. Inte någonstans i Västsverige finns det en kommun med en riktigt hög andel näringslivsanställda. Karta över näringslivsanställda är därmed den enda västsvenska kommunkarta som helt saknar mörkgrön färg. En utmaning för Västsverige blir därför att få fram fler privata företag som kan sysselsätta en större del av befolkningen. Det finns 16 ljusgröna kommuner, så helt dystert är inte läget. Av dessa 16 tillhör tio Göteborgs lokala arbetsmarknad, men även Borås lokala arbetsmarknad är väl representerad i toppen. Fyra av de 16 ljusgröna kommunerna tillhör Borås lokala arbetsmarknad redan nämnda Tranemo, som toppar listan, samt Svenljunga, Herrljunga och Ulricehamn. I botten av listan är istället Skövdes och Trollhättan- Vänersborgs lokala arbetsmarknader väl representerade. Sex av de tolv kommunerna med röd eller orange färg tillhör Skövdes lokala arbetsmarknad. Fyra tillhör Trollhättan-Vänersborgs. Allra mest beroende av offentliga arbetsgivare är man i Karlsborg och Vänersborg. Där arbetar bara 54 respektive 57 procent inom det privata näringslivet. Näringslivsanställda Topp 5 Tranemo 72,45% Stenungsund 71,67% Strömstad 71,34% Lilla Edet 71,34% Kungsbacka 71,31% Rikets genomsnitt 67,57% Botten 5 Åmål 60,59% Skövde 60,40% Uddevalla 60,20% Vänersborg 57,24% Karlsborg 54,02% Karta 15. Näringslivsanställda 30

31 Västsvenska nav Lönesumma Västsveriges mest välbetalda befolkning bor i Kungsbacka, som med drygt kronor toppar listan över total årslönesumma per sysselsatt. Kungsbacka, Härryda, Partille, Mölndal, Lerum och Stenungsund har alla lönesummor över kronor. Totalt tio västsvenska kommuner har en lönesumma som överstiger rikets genomsnitt. Samtliga dessa tio tillhör Göteborgs lokala arbetsmarknad. Så framträder också på kartan över lönesumman ett grönt bälte från Göteborgsområdet upp längs med Göta älv, med avstickare inåt landet mot Bollebygd och Alingsås. Skövde är den enda grönfärgade kommunen utanför detta område. Att endast tio västsvenska kommuner ligger över rikets genomsnitt, innebär samtidigt att man tjänar mindre än riksnittet i fyra av fem västsvenska kommuner. Särskilt intressant blir detta mönster om man jämför med mönstret för förvärvsintensiteten, som är det omvända. Fyra av fem västsvenska kommuner har en förvärvsintensitet som är högre än riksnittet. Förenklat skulle man skulle man kunna säga att västsvensken jobbar i högre utsträckning, men tjänar mindre än medelsvensken. Minst i Västsverige tjänar man i Dals-Ed, där lönesumman endast utgör drygt två tredjedelar av lönesumman i toppkommunen Kungsbacka. Låga lönesummor återfinns även i andra kommuner i Dalsland och norra Bohuslän; Mellerud, Tanum, Färgelanda och Bentsfors. Även Skaraborgskommunerna Essunga, Töreboda, Vara och Gullspång finns bland de tio lägst placerade när det gäller lönesumma. Lönesumma Topp 5 Kungsbacka Härryda Partille Mölndal Lerum Rikets genomsnitt Botten 5 Essunga Färgelanda Tanum Mellerud Dals-Ed Karta 16. Lönesumma 31

32 Västsvenska nav Utbildningsnivå Universitetsstaden Göteborg toppar listan över utbildningsnivån i Västsverige, med drygt 32 procent högutbildade mellan 25 och 64 år. Nio av de tio toppkommunerna tillhör Göteborgs lokala arbetsmarknad. Undantaget är Skövde, som med en utbildningsnivå på drygt 22 procent hamnar på plats åtta. De övriga västsvenska högskolesätena återfinns bland de tjugo högst placerade: Trollhättan (13:e plats), Borås (14:e plats) och Varberg (16:e plats). Endast sex västsvenska kommuner har en utbildningsnivå över riksnittet. Samtliga dessa tillhör Göteborgs lokala arbetsmarknad. Här finns en tänkbar förklaring till det redan uppmärksammade mönstret att vi i Västsverige förvärvsarbetar i högre grad än riksnittet, men tjänar mindre. Sambandet mellan utbildningsnivå och lönesumma blir extra tydligt när man studerar listans bottenskick. Åtta av de tio västsvenska kommuner som har lägst lönesumma återfinns också i botten när det gäller utbildningsnivå: Bengtsfors, Dals-Ed, Essunga, Färgelanda, Gullspång, Mellerud, Svenljunga och Vara. Allra lägst andel högutbildade i hela Västsverige har Svenljunga. Där har färre än 10 procent en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer. Det framgår tydligt att de högutbildade söker sig till de befolkningsmässigt större kommunerna. I bottenskiktet har så gott som alla kommuner färre än invånare. Utbildningsnivå Topp 5 Göteborg 32,27% Mölndal 32,04% Härryda 29,33% Partille 28,84% Kungsbacka 26,58% Rikets genomsnitt 24,24% Botten 5 Lilla Edet 10,90% Färgelanda 10,71% Gullspång 10,24% Essunga 10,04% Svenljunga 9,87% Karta 17. Utbildningsnivå 32

33 Västsvenska nav Hälsa Precis som för variablerna förvärvsintensitet och lönesumma, toppar Kungsbacka listan över Västsveriges kommuner när det gäller befolkningens hälsa. Med ett ohälsotal på 20,5 dagar, hamnar Kungsbacka på elfte plats bland landets samtliga 290 kommuner. Nio av tio kommuner som toppar listan över hälsa i Västsverige tillhör Göteborgs lokala arbetsmarknad. Undantaget är Tranemo, som kommer på tionde plats. Bilden av västsvenskarnas hälsa i förhållande till riket i stort är splittrad. Å ena sidan finns det fler mörkgröna och ljusgröna kommuner i Västsverige än vad det finns röda och orangea (16 mot 11). Å andra sidan har 70 procent av de västsvenska kommunerna, 36 stycken, ett högre ohälsotal än rikets genomsnitt. Spännvidden är också stor om man ser till hur ohälsotalet varierar i Västsverige. Samtidigt som Kungsbacka ligger på elfte plats bland landets alla kommuner, ligger Gullspång trea från slutet när det gäller hälsa. I Gullspång ligger ohälsotalet på mer än dubbelt så många dagar per person och år än i Kungsbacka. Hälsa Topp 5 Kungsbacka 20,5 Lerum 23,8 Härryda 24,6 Stenungsund 24,9 Öckerö 25,9 Karta 18. Hälsa Rikets genomsnitt 29,4 Botten 5 Lysekil 39,7 Mellerud 39,8 Lilla Edet 40,0 Töreboda 43,1 Gullspång 47,6 33

34 34

35 Slutsatser Slutsatser Resultaten i Svenska nav visar att det är storstadsregionerna som har de bästa förutsättningarna som tillväxtmotorer. Listan över Sveriges lokala arbetsmarknader toppas av de tre storstadsregionerna Stockholm-Solna, Göteborg och Malmö-Lund. På västsvensk nivå är Göteborgsregionens betydelse som tillväxtmotor påtaglig. Samtliga åtta västsvenska kommuner som får mörkgrön färg tillhör Göteborgs lokala arbetsmarknad. När vi senast publicerade Svenska nav 2010 blev resultaten i princip desamma. Det finns en påtaglig stabilitet över tiden när det gäller den regionala utvecklingen. Vi drar därför följande slutsatser:»» Storstadsregionerna utgör naven för Sveriges utveckling. Stockholms, Göteborgs och Malmös attraktionskraft i form av spännande arbeten och rikt kulturutbud, gör att flera av deras kranskommuner hamnar högt i vår undersökning. En god utveckling för storstäderna har alltså positiva spridningseffekter för en lång rad andra kommuner, som i sin tur kan erbjuda bättre boendemöjligheter, lägre huspriser och en bättre livsmiljö jämfört med de största städerna.»» Storstadsregionerna bör prioriteras när investeringar ska göras i viktiga regionala tillväxtfrågor som infrastruktur och forskning. Det är i dessa regioner som investeringarna är mest effektiva och gör mest nytta.»» För att lägga grunden för en fortsatt regionförstoring krävs förbättrade pendlingsmöjligheter. Detta fordrar i sin tur satsningar på infrastrukturen. Vår undersökning visar tydligt att stora regioner har den mest positiva utvecklingen, medan små regioner dras med omfattande problem. Men även våra största regioner är i ett globalt perspektiv tämligen små. Därför måste vi knyta dem tätare samman genom förbättrad infrastruktur.»» Ett helhetsperspektiv på våra lokala arbetsmarknader krävs, där politiska beslutsfattare förmår se förbi kommungränserna. Vår undersökning visar flera exempel på kommuner och regioner som angränsar varandra, men som ändå uppvisar vitt skilda resultat när det gäller till exempel nyföretagande. En modig kommunpolitiker måste då våga fråga sig vad man gjort rätt i grannkommunen och inte stirra sig blind på vad som sker inom den egna kommunens gränser. Som vi beskrev redan i inledningen har tillväxten en regional logik. Idag är det regioner som konkurrerar om kompetens och kapital. Västsvenska Handelskammaren verkar för att Västsverige ska stå som vinnarregion i denna globala konkurrens. Men helheten kan aldrig bli starkare än de ingående delarna. För att Västsverige ska stå starkt, måste de ingående lokala arbetsmarknaderna vara starka. Och för att dessa ska vara starka, måste också de ingående kommunerna kunna lyfta sig. För att det ska kunna ske, måste man våga gå över kommungränsen och titta på hur andra kommuner har mött sina utmaningar och utvecklat sina styrkor. Detta kräver en bättre dialog mellan de kommuner som ingår i en och samma lokala arbetsmarknad. Vår förhoppning är att Svenska nav, som i grunden är en faktasamling, ska tjäna som underlag till en sådan dialog. I förlängningen handlar det om hur vi gemensamt kan göra hela Västsverige starkare. 35

36 Ny bild Folk i rörelse på landsbyggd! 36

37 Bilaga 1 Så gjordes studien Bilaga 1. Så gjordes studien Val av regionindelning För att kunna jämföra regioner i Sverige, valde vi Statistiska Centralbyråns indelning i lokala arbetsmarknader. Sveriges lokala arbetsmarknader delas in geografiskt efter den pendling som sker inom och över kommungränser. Om pendlingen ut från en kommun är tillräckligt omfattande, ingår kommunen i samma region kommunen vars inpendling är som störst. En lokal arbetsmarknad kan därför bestå av en eller flera kommuner. Eftersom pendlingen är föränderlig är arbetsmarknadsregionerna det lika så. SCB uppdaterar listan varje år. Skillnaderna från den senaste upplagan av Svenska Nav, som publicerades 2010, är att en lokal arbetsmarknad har försvunnit och två har kommit till. Sorsele tillhör numera Arjeplogs arbetsmarknadsregion. Övertorneå och Pajala har brutit sig ut från Luleås respektive Kirunas arbetsmarknadsregioner och bildar nu egna lokala arbetsmarknader. Därmed landar antalet lokala arbetsmarknader på 76 stycken. Detta påverkar vår undersökning då vi inte kan jämföra Övertorneås och Pajalas resultat över tid, då dessa inte undersöktes separat tidigare. En mer utförlig beskrivning av lokala arbetsmarknader och de beräkningsgrunder som används, finns på Statistiska Centralbyråns hemsida, 37

38 Bilaga 1. Så gjordes studien Val av variabler I Svenska nav har vi utgått från åtta variabler som vi anser speglar utvecklingskraften i en region. Dessa variabler används ofta i olika former av regionala jämförelser av andra organisationer. Precis som vid alla val, finns det dock olika tolkningsmöjligheter. Befolkningstillväxten är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Det kan finnas olika skäl till att man väljer att flytta, men en vanlig orsak är att karriärmöjligheterna är starkt begränsade på vissa platser. Vi ser därför en stark befolkningstillväxt som någonting positivt, även om det också finns negativa konsekvenser, såsom trängsel och bostadsbrist. När det gäller demografi, ser vi det som något positivt att en hög andel av invånarna är under 65 år. Många är därmed i arbetsför ålder, vilket innebär en lättare försörjningsbörda. Att ha en stor andel över 65 år behöver dock inte vara odelat negativt. Halland marknadsför sig till exempel enligt devisen Här lever vi längst i landet. Förvärvsintensiteten mäter andelen av befolkningen mellan 20 och 64 år som förvärvsarbetar. En hög förvärvsintensitet ser vi som positivt. Vi vet samtidigt att högskole- och universitetsorter missgynnas något, då de bland de lägre åldersgrupperna hyser en hel del studenter. Även ett högt nyföretagande ser vi som positivt för en region. Samtidigt är det viktigt att de företag som startas också överlever och på längre sikt har förmågan att växa och sysselsätta allt fler personer. Ett högt nyföretagande bör alltså gå hand i hand med en hög överlevnadsfrekvens för de nystartade företagen, något som vi inte mäter i Svenska nav. Vi tror att en hög andel näringslivsanställda är bra för en region. Det är näringslivet som skapar tillväxt och som genererar det skatteunderlag som ligger till grund för vår välfärd. Vid djupa kriser på arbetsmarknaden kan dock en stark offentlig sektor fungera som stötdämpare, då denna verksamhet inte är lika konjunkturkänslig. En hög lönesumma anser vi också vara positivt, då en hög lön ofta samvarierar med ett kvalificerat arbetsinnehåll. Sverige som nation kommer sannolikt inte kunna konkurrera med låga lönekostnader, utan snarare med en hög förädlingsgrad i de varor och tjänster vi producerar. För att kunna uppnå denna höga förädlingsgrad, krävs ofta en hög kompetens hos de anställda, något som en hög utbildningsnivå kan bidra till. Vi tror därför att fler personer med högskoleutbildning är en framgångsfaktor, men inser samtidigt att för vissa arbeten är det en annan kompetens som erfordras. Slutligen ser vi det som positivt om befolkningen i en region är vid god hälsa. Hälsa är dock ett mycket brett begrepp, som kan omfatta olika aspekter beroende på vem man frågar. Vi har valt det s k ohälsotalet det antal dagar som Försäkringskassan betalar ut i sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning som ett formellt sätt att mäta hälsa. Ju lägre ohälsotal, desto högre hälsa. Detta är dock ett mycket förenklat sätt att mäta något så komplext och mångfacetterat som hälsa. Dessutom kan ohälsotalet påverkas av nya förhållningsregler och bedömningsramar för Försäkringskassan. 38

SVENSKA NAV 2016 EN STUDIE AV SVERIGES LOKALA ARBETSMARKNADER. Vi gör Västsverige starkare

SVENSKA NAV 2016 EN STUDIE AV SVERIGES LOKALA ARBETSMARKNADER. Vi gör Västsverige starkare SVENSKA NAV 2016 EN STUDIE AV SVERIGES LOKALA ARBETSMARKNADER Vi gör Västsverige starkare 1 Svenska Nav är publicerad av Västsvenska Handelskammaren. Rapportförfattare: Markus Ottemark och Joel Furvik.

Läs mer

Svenska nav 2008 2008:5

Svenska nav 2008 2008:5 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 08:5 ISSN 1650-7965 Svenska nav 08 - en studie av Sveriges lokala arbetsmarknader Sveriges regering bör satsa på framtiden genom att satsa på de regioner

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Företagsamheten 2018 Västra Götalands län

Företagsamheten 2018 Västra Götalands län Företagsamheten 2018 Västra Götalands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Ranking Göteborg Företagsklimat

Ranking Göteborg Företagsklimat Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Inkvarteringsstatistik februari 2005 Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut

Läs mer

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

ITPS A2001: års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS A2001:003 2001 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige ITPS Box 4, 831 21 Östersund Telefon: 063-161870 Telefax: 063-161880 E-post: info@itps.nu www.itps.nu För ytterligare information

Läs mer

Företagsamheten Västra Götalands län

Företagsamheten Västra Götalands län Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Gästnattsrapport Juli 2015

Gästnattsrapport Juli 2015 Gästnattsrapport Juli 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com victor.johansson@vastsverige.com Klicka här för att hämta

Läs mer

Företagsamheten 2017 Västra Götalands län

Företagsamheten 2017 Västra Götalands län Företagsamheten 2017 Västra Götalands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2006

Inkvarteringsstatistik januari 2006 Inkvarteringsstatistik januari 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik januari 2008 Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik oktober 2011

Inkvarteringsstatistik oktober 2011 Inkvarteringsstatistik oktober 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Inkvarteringsstatistik maj 2010 Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik juli 2011

Inkvarteringsstatistik juli 2011 Inkvarteringsstatistik juli 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Företagsamheten Västra Götalands län

Företagsamheten Västra Götalands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västra Götalands län Västra Götalands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västra Götalands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Kulturskoleverksamhet

Kulturskoleverksamhet Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5, 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se kulturradet.se s.1(9) Kulturskoleverksamhet Beslut om bidrag, belopp i kronor Ale kommun, 176 000 Aneby kommun,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Gästnattsrapport Februari 2015

Gästnattsrapport Februari 2015 Gästnattsrapport Februari 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västra Götalands län

Företagsamheten 2014 Västra Götalands län Företagsamheten 2014 Västra Götalands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västra Götalands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västra Götalands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige maj 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gästnattsrapport december 2011 Kvartal 4, 2011

Gästnattsrapport december 2011 Kvartal 4, 2011 Gästnattsrapport december 2011 Kvartal 4, 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport Mars 2015

Gästnattsrapport Mars 2015 Gästnattsrapport Mars 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2010-12-13 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om BOJ Brottsofferjourernas

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om BOJ Brottsofferjourernas

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2013 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2013 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2013 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2013-10-30 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om Brottsofferjouren

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2011

Inkvarteringsstatistik januari 2011 Inkvarteringsstatistik januari 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2011

Inkvarteringsstatistik februari 2011 Inkvarteringsstatistik februari 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE)

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Registrerade LAS-områden 2016-06-01 1(6) ORT/KOMMUN Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Kungälvs sjukhus Ale/Kungälv Alingsås lasarett Folkhögskolan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2011 Kvartal 3, 2011

Inkvarteringsstatistik september 2011 Kvartal 3, 2011 Inkvarteringsstatistik september 2011 Kvartal 3, 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning

Läs mer

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec 2019-03-14, Dnr 2018:0040441 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2019 Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt nedan 2120001439 ALE KOMMUN 10 8 910 2120001553

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 13 mars 2017 Sara Andersson, Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 Till arbete Under februari 2017 påbörjade 5 409 personer (2

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige februari 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige februari 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige februari 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Leveransområden i Kundval- Stöd och matchning (enligt Tillväxtverkets FA-regioner maj 2014)

Leveransområden i Kundval- Stöd och matchning (enligt Tillväxtverkets FA-regioner maj 2014) Leveransområden i Kundval- Stöd och matchning (enligt Tillväxtverkets FA-regioner maj 2014) FA-kod Leveransområden /FAKommunkod Kommun 1 Stockholm 0114 Upplands-Väsby 1 Stockholm 0115 Vallentuna 1 Stockholm

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017 FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 14 augusti 2017 Jens Sandahl Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017 Till arbete Under juli 2017 påbörjade 3 980 personer (1 816 kvinnor och 1 643

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport januari 2012

Gästnattsrapport januari 2012 Gästnattsrapport januari 2012 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Till Västra Götaland, men sedan?

Till Västra Götaland, men sedan? Samhällsanalys, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2017-11-15 Till Västra Götaland, men sedan? Vidareflyttningar hos nyanlända flyktingar i Västra Götaland. Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning...

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige augusti 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige augusti 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige augusti 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 maj 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2015: 56 385 (7,0%) 24 753 kvinnor

Läs mer

Gästnattsrapport mars 2014

Gästnattsrapport mars 2014 Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av juli 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av juli 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 16 augusti 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av juli 2011 Läget

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige september 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige september 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige september 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige april 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport april 2014

Gästnattsrapport april 2014 Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Andersson, Restaurang Bryggan. Vinnare av tävlingen Västra Götalands mest företagsamma människa i Sjuhärad 2014. Västra Götalands län Innehåll 1. Inledning...2

Läs mer

Hur stort är Västsverige?

Hur stort är Västsverige? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:4 ISSN 1650-7965 Hur stort är Västsverige? Regionindelning för näringsliv och offentliga organisationer bör utgå från det som är mest effektivt

Läs mer

Gästnattsrapport Augusti 2015

Gästnattsrapport Augusti 2015 Gästnattsrapport Augusti 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com victor.johansson@vastsverige.com Klicka här för att

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige juli 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige juli 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige juli 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gästnattsrapport juli 2014

Gästnattsrapport juli 2014 Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige juni 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 december 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november 2014: 59 644 (7,4%) 33 577

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västra Götalands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västra Götalands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västra Götalands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västra Götalands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport augusti 2014

Gästnattsrapport augusti 2014 Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2014: 59 629 (7,4%) 33 027

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige mars 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige mars 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige mars 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gästnattsrapport Maj 2015

Gästnattsrapport Maj 2015 Gästnattsrapport Maj 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 september 2013 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2013: 65 899 (8,2%) 35 886

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige oktober 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Samverkande kommuner Lärcentrum 2018

Samverkande kommuner Lärcentrum 2018 Samverkande kommuner Lärcentrum 2018 Samverkande kommuner (huvudsökande i fet text) ALE KOMMUN LILLA EDETS KOMMUN ALINGSÅS KOMMUN Kunskapsförbundet Väst ARVIKA KOMMUN EDA KOMMUN BORÅS KOMMUN BOLLEBYGDS

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2018

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2018 FAKTAUNDERLAG Västra Götalands län Göteborg, 12 februari 2018 Sarah Nilsson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2018 Till arbete 5 753 inskrivna arbetssökande påbörjade någon form av arbete

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

Gästnattsrapport februari Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport februari Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport februari 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, februari 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Februari

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige maj 2019 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige maj 2019 Niklas Ranefjärd, Gästnattsrapport Västsverige maj 219 Niklas Ranefjärd, niklas.ranefjard@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Trendriktning Distansmöten juni 217-mars 218 5 Trendriktning Hela VGR maj 217 - mars 218 Trend Antal Distansmöten 45 4 Alingsås lasarett 35 3 25 2 15 1 5 Skaraborgs sjukhus NU-Sjukvården Kungälvs sjukhus

Läs mer

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012?

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012? e-tjänster "Antalet e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna samt användningen av e-tjänsterna. E-tjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. E-tjänsterna ska vara

Läs mer

Gästnattsrapport Januari 2015

Gästnattsrapport Januari 2015 Gästnattsrapport Januari 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2015 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2015: 61 625 (7,7%) 35 344

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige oktober 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer