Framsidan fr. v. 1 Den 20 september öppnades portarna för Lönsbodas nyrenoverade sporthall. 2 Under en hel vecka i maj firade Parkskolan i Osby att

Transkript

1 Å rsredovis NING 2013

2 osby årsredovisning 2013 Framsidan fr. v. 1 Den 20 september öppnades portarna för Lönsbodas nyrenoverade sporthall. 2 Under en hel vecka i maj firade Parkskolan i Osby att skolan fyllde 100 år. 3 I januari blev det klart att Ekbackeskolan i Osby fick beviljat en ny svetsutbildning. Baksidan fr. v. 1 Under hela våren genomfördes ett medborgarprojekt tillsammans med Sveriges ungdomsråd för att främja ungdomars möjlighet att påverka politiken. 2 Den 10 september invigdes Klockarskogskolans nya lokaler med öppet hus för allmänheten. 3 I mitten av december öppnades äntligen Killebergs nya tågstation. Tillfället firades med julmarknad och ett nytt minnesmärke. 2 OSBY ÅRSREDOVISNING 2012

3 innehåll Innehåll Inledning 4 n Kommunstyrelsens ordförande 4 n Fem år i sammandrag 5 n Hundrakronan 6 n Organisation 7 n Osby kommuns vision 7 Förvaltningsberättelse 8 n Omvärlden 8 n Årets händelser 10 n Målavstämning 12 n Ekonomisk analys 18 n Sammanställd redovisning 27 n Personalredovisning 28 Verksamhetsberättelser 30 n Kommunstyrelsen 30 n Vatten- och avloppsverksamhet 33 n Miljö- och byggnämnden 35 n Fastighetsnämnden 38 n Valnämnden 40 n Utbildningsnämnden 41 n Socialnämnden 49 n Överförmyndaren 58 n Kommunala bolagen 60 Ekonomisk redovisning 64 n Resultaträkning 64 n Kassaflödesanalys 64 n Balansräkning 65 n Noter 66 n Resultat- och balansräkning VA-verksamhet 70 n Redovisningsprinciper 72 n Kostnads- och intäktsstruktur 73 n Drift- och investeringsredovisning 74 n Redovisningsmodell 75 n Ord och begrepp 76 Revisionsberättelse 77 OSBY ÅRSREDOVISNING

4 inledning kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Då var det åter dags för mig att sammanfatta året som gått. Denna årliga uppgift är något jag alltid ser fram emot att ta mig an, eftersom jag då får möjlighet att stanna upp och reflektera över allt som skett i vår kommun. Mycket hinner hända i kommunen under ett år, och 2013 var inget undantag. Infrastruktur allt viktigare Jag måste börja med att nämna den största händelsen under året. Det har väl inte undgått någon att vi äntligen har fått ett tågstopp i Killeberg. Resan för att få tillbaka en station i Killeberg började för mer än tio år sedan och i december förra året stod den äntligen färdig. Bra infrastruktur och kommunikationer är viktiga förutsättningar för samhällsutveckling och tillväxt. Ett annat exempel är Tvärleden, som öppnades för ett par år sen. I maj fick den höjd status och klassas nu som riksväg. Detta innebär bland annat att vägunderhåll och snöröjning mellan Osby och Lönsboda får högre prioritet. Det är inte bara den fysiska kommunikationen som är viktig för vår samhällsutveckling. Även tillgång till Internet väger tungt när privatpersoner och företag väljer var de ska etablera sig. Detta är inte minst viktigt på landsbygden. Under året har kommunfullmäktige beslutat om bidrag till bredbandsutbyggnad på landsbygden. Detta är viktigt för att hela kommunen ska leva. Priser, jubileum och nya utbildningar Under det gångna året har vi också kunnat glädja oss åt att kommunen blivit högt rankad i flera olika sammanhang. Till exempel placerade vi oss, för andra året i rad, på första plats i Humanus tillgänglighetsundersökning. Senare under året konstaterade Socialstyrelsen i sin brukarenkät att vår äldreomsorg är bland landets bästa. Svenskt Näringsliv rankade oss som bäst i nordöstra Skåne vad det gäller företagsklimatet i kommunerna. Lokalt tilldelades Hemstödsteamet kommunens värdskapspris för sina fantastiska insatser. För att premiera kommunens eldsjälar inrättades Eldsjälspriset förra året. Jan Åström var den förste mottagaren av priset och han fick det för sina insatser för järnvägens utveckling (Pågatåg Nordost och Sydostlänken). Under året har Parkskolan dessutom firat 100-årsjubileum med bland annat egen musikal och öppet hus. Vårt gymansium har under året fått tillbaka YH-utbildning för svetsare. Ingen har väl missat att Ekbackeskolan har slutit avtal med fotbollsakademin Calcio AB. Avtalet innebär 75 platser för elitfotbollsutbildning. Till utbildningen färdigställs ett nytt internatboende och det byggs även en uppvärmd konstgräsplan vid idrottsplatsen i Osby. Sund men ansträngd ekonomi På grund av en kombination av ökade omkostnader för de befintliga verksamheterna,och minskade skatteintäkter har året tyvärr också inneburit en ansträngd kommunal ekonomi. Det har medfört stora krav på återhållsamhet i kommunens verksamheter, för att inte överskrida gällande budget. De flesta verksamheter har lyckats hålla sin budget, men socialnämnden överskred med cirka 9 miljoner kronor. Dock vägs detta upp av en oplanerad intäkt av överskottsmedel från tidigare års inbetalningar till AFA-försäkringen. Kommunens resultat slutade på ett överskott med 11,9 miljoner kronor och hela kommunkoncernens resultat (inklusive de kommunala bolagen) 19,7 miljoner kronor. Det är dessutom glädjande att antalet kommuninvånare ökade till (+76). Trots den ansträngda ekonomin har flera viktiga kommunala investeringar färdigställts under året. Klockarskogsskolan i Osby återinvigdes efter omfattande om- och tillbyggnad. Lönsboda sporthall återöppnades med bättre publikkomfort och nytt tak. Familjecentrum invigdes i Rönnebackens ombyggda lokaler. Slutligen fick Lönsboda en ny bussterminal och skateboardpark i centrum. Öppenhet och tillgänglighet Under våren genomfördes ett intressant medborgarprojekt. Osby kommun har tillsammans med Sveriges Ungdomsråd byggt upp en SMS-panel där skolungdomar fått möjligheter att tycka till om olika saker som rör deras vardag. Projektet har gett mersmak och det planeras en långsiktig satsning på att förbättra medborgardialogen med alla kommuninvånare. Under hösten testade kommunfullmäktige att live-sända sina sammanträden på kommunens hemsida. Intresset visade sig vara stort. Över 400 tittare såg premiärsändningen. Webbsändningarna kommer att fortsätta att sändas och dokumenteras, så att ärenden blir sökbara med bild på hemsidan. Medborgarprojektet och livesändningarna är två exempel på åtgärder för att bredda intresset och engagemanget för kommunala frågor hos invånarna i vår kommun. Vi hoppas att många invånare vill ta del av kommunens information och därmed får ett bättre underlag inför valet i höst. Jag vill avsluta som jag alltid gör, genom att framföra ett varmt tack till alla medarbetare och förtroendevalda för deras goda arbetsinsatser under året. Det kanske kan uppfattas tjatigt men det är lika sant och hjärtligt menat varje år. Med er hjälp fortsätter vi att utveckla en attraktiv kommun med bra service. Anders Pettersson Kommunstyrelsens ordförande 4 OSBY ÅRSREDOVISNING 2013

5 inledning fem år i sammandrag Fem år i sammandrag fem år i sammandrag Antal invånare per 31 december Utdebitering per skattekrona 21,76 21,76 21,26 21,26 21,01 Antal anställda årsarbetare Verksamhetens nettokostnader, mnkr 602,1 583,8 566,7 544,8 510,8 förändring i procent 3,1 3,0 4,0 6,7-2,7 Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag, mnkr 615,9 600,3 578,6 559,9 527,3 förändring i procent 2,6 3,7 3,3 6,2-0,2 Nettokostnader i procent av skatteintäkter/bidrag 97,7 97,3 97,9 97,3 96,9 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto, mnkr 11,9 16,4 13,1 16,4 19,7 Nettoinvesteringar, mnkr 83,8 89,7 70,2 36,2 39,1 Låneskuld, mnkr Pensionsskuld, mnkr 3,7 3,6 3,7 3,7 4,3 Ansvarsförbindelse pensionsskuld anställda mnkr 321,0 301,4 301,6 272,1 282,5 Tillgångar totalt, mnkr 893,6 857,9 821,6 744,0 765,2 per invånare, kr Skulder totalt, mnkr 340,8 317,1 298,3 233,8 270,8 per invånare, kr Totalt eget kapital, mnkr 547,9 536,0 519,7 506,5 490,1 varav rörelsekapital, mnkr -7,6-6,8-16,4-37,4-47,7 Externa utgifter, mnkr Rörelsekapital i procent av externa utgifter -1,0-0,9-2,4-5,6-7,5 Soliditet, eget kapital i procent av totala tillgångar Soliditet inkl. pensionsförpliktelser OSBY ÅRSREDOVISNING

6 inledning hundrakronan Hundrakronan 100 kronor i skatt till kommunen användes under året så här: 2013 (2012) 25,33 kr (26,05) till vård och omsorg 20,86 kr (20,50) till grundskolan inkl förskoleklasser 10,26 kr (10,43) till förskola 9,63 kr (10,39) till gymnasieskolan 5,20 kr (4,41) till insatser enligt LSS/LASS 4,22 kr (3,90) till administration, servicefunktion 3,54 kr (3,25) till fritid 3,28 kr (3,08) till barn- och ungdomsvård 2,59 kr (2,50) till gator, vägar och parkering 2,39 kr (2,51) till kultur 1,92 kr (1,77) till fysisk och teknisk planering 1,83 kr (1,93) till räddningstjänst, totalförsvar och samhällsskydd 1,83 kr (1,72) till försörjningsstöd 1,80 kr (1,84) till skolskjutsar och färdtjänst 1,18 kr (1,29) till stöd politiska åtgärder 1,13 kr (0,91) till missbruksvård för vuxna 1,05 kr (1,03) till vuxenutbildning och övrig utbildning 1,00 kr (0,59) till arbetsmarknadsåtgärder och flyktingstöd 0,54 kr (0,58) till parker 0,28 kr (1,18) till övrigt 0,14 kr (0,14) till miljö- och hälsoskydd 6 OSBY ÅRSREDOVISNING 2013

7 inledning osby kommuns organisation Organisation VALBEREDNING P KOMMUNFULLMÄKTIGE P REVISION P VALNÄMND P UTBILDNINGS- NÄMND P KOMMUN- STYRELSE P MILJÖ- OCH BYGGNÄMND P SOCIALNÄMND P ÖVER- FÖRMYNDARE P osbybostäder ab fjärrvärme i osby ab industrihus i osby ab östra göinge renhållnings ab osbynova ab SKÅNE BLEKINGE VATTENTJÄNST AB 100% Osby kommun 100% Osby kommun 100% Osby kommun 50% Osby kommun 100% Osby kommun 25% Osby kommun K K K K K K P POLITISK ORGANISATION K KOMMUNALT BOLAG osby kommuns vision 2020 Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert och tryggt nära naturen. Goda kommunikationer skapar närhet och sparar tid. Vår kommun präglas av kreativitet och samverkan, erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och inbjuder medborgarna till inflytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar livsmiljö för kommande generationer. OSBY ÅRSREDOVISNING

8 förvaltningsberättelse omvärlden Omvärlden Nationell analys av Sveriges kommuner och landsting Konjunkturen vänder upp Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 2014:06 Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av fjolåret. Utvecklingen väntas bli fortsatt stark i år. För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent i fjol. Det är i stort sett samma bedömning som vi gjorde i december. Vår bedömning är att framförallt exporten och investeringarna utvecklas betydligt bättre i år. En ökad tillväxt i vår omvärld innebär att den svenska exporten börjar växa igen. Även näringslivets investeringar vänder upp. Betydande ökningar förutses ske också i kommunsektorns investeringar. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt. Hushållens sparande har under två års tid legat på en mycket hög nivå. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (det vill säga KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år begränsas tillväxten till 1,3 procent till följd av sänkta pensioner, men det är ändå en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Åren växer skatteunderlaget med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Sammantaget växer antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin med närmare 4 procent mellan 2014 och Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som till exempel euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Nationell lagstiftning, nationella regelverk och allmän utveckling Trots att kommunen styrs av folkvalda politiker på kommunnivå, så styrs kommunens uppdrag i hög grad av lagstiftning som beslutas av rikspolitiker. Skolan är ett område där stora förändringar och ökade krav tydliggörs genom nationella styrdokument under de senaste åren. Inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildningen har kommunen en stor utmaning att leva upp till de målsättningar som slagits fast. Det kommer att kräva nya arbetsformer för att säkerställa ambitionen beträffande kunskapsmål, utveckling och lärande. Det ökade trycket på flyktingmottagning i hela Sverige ställer krav på skolan i de mottagande kommunerna, som till exempel att hitta arbetsformer till nyanlända elever och elever med annat modersmål. Den snabba IT-utvecklingen är ett annat område som ger stora möjligheter inom skolans värld, inte minst vad gäller elever med särskilda behov. Det ställer dock stora krav på kommunen att anpassa sig till den snabba utvecklingen för att tillfullo använda IT som ett pedagogiskt verktyg. Äldreomsorgen är ett annat område som är i politisk fokus på riksplanet, inte minst kopplat till privata aktörer och vårdkvalitet. Osby kommun bedriver ännu så gott som all verksamhet i egen regi. Socialstyrelsen tar fram allmänna råd kring kommuners 8 OSBY ÅRSREDOVISNING 2013

9 förvaltningsberättelse omvärlden ansvar. Riksdagen har under år 2013 beslutat att socialstyrelsens allmänna råd ska beslutas av riksdagen om de medför ytterligare kostnader för kommunerna. Vi kan, utifrån demografi och ökande livslängd, förvänta oss allt fler äldre människor. Eftersom risken att insjunkna i en demenssjukdom ökar med stigande ålder är det troligt att antalet demenssjuka ökar. Den framtida utvecklingen av äldreboenden bör därför fokusera på en utvecklad demensvård. Då vi även ser att vår befolkning allt längre vill bo kvar i egen bostad ser vi ett stort behov av ett ökat antal alternativa boendeformer för äldre såsom centralt belägna trygghetsbostäder. Krav på medborgarnas delaktighet, brukarinflytande och självbestämmande ökar ständigt. För äldreomsorgen finns det sedan den 1 januari 2011 en nationell värdegrund, som innebär att verksamheten ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv, samt att den äldre, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges. Ett tredje område där det hänt mycket i den nationella lagstiftningen är inom plan- och bygglagen som trädde i kraft under Det gavs då möjlighet till förenkling av planprocessen, med mera. En uppföljning pågår för att redovisa i vilken mån kommunerna använt sig av möjligheterna i den nya plan- och bygglagen. Framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att alla kommuner ska erbjuda valfrihet. Förslaget är ute på remiss och svar ska lämnas senast den 10 maj Utredning är tillsatt En kommunallag för framtiden I uppdraget ingår bland annat kontroll och insyn hos privata utförare, anställdas roll i kommuner, med mera. Delbetänkanden och slutbetänkande ska läggas senast den 31 mars Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar för närvarande med fyra kärnprojekt. Medborgardialog Valfrihet Resultatstyrning Kvalitetssäkrad välfärd Befolkningsprognoser Osby kommun ökade med 76 kommuninvånare 2013 (minskade med 62 kommuninvånare 2012). Antal kommuninvånare uppgår till per den 31 december Befolkningsförändringen består av ett födelseunderskott med 13 personer och nettoinflyttning 89 personer (varav 69 personer från utlandet). Samtidigt ökade Skånes kommuner med personer (totalt ) och Sverige med personer (totalt personer). Förändringar i närområdet Diskussioner om regionförstoring pågår i det tysta. Vi ser en regionförstoring som positivt för Osby som gränskommun. Oberoende om det blir en regionförstoring eller ej är det viktigt att skapa förutsättningar att tillvarata de fördelar som detta skulle innebära, till exempel att förenkla resandet över länsgränserna genom likartade regelverk inom kollektivtrafiken. Kommunen påverkas i hög grad av konjunkturen och dess inverkan på arbetslösheten. Med de förändringar som tidigare skett inom regelverken gällande sjuk- och arbetslöshetsersättning ser vi ett ökat behov av försörjningsstöd. Kommunen försöker nu möta detta med genom olika insatser för att minska utanförskap och öka individers kompetens. Osby kommun är en så kallad pendlingskommun. En kommun som många väljer att bosätta sig i på grund av god kommunal service, prisvärt boende, goda kommunikationer, väl utvecklad kulturoch fritidsverksamhet samt en god livsmiljö. Nu när många nya arbetstillfällen skapar såväl i Älmhults kommun som Lund genom IKEA och MAXIV/ESS gäller det att ta tillvara möjligheterna genom en aktiv planering för att möjliggöra bostadsbyggande i såväl stationära som i attraktiva sjönära områden. Detta ställer även krav på planering av skola och förskola samt av infrastruktur och inte minst i form av bredbandsutbyggnad. OSBY ÅRSREDOVISNING

10 förvaltningsberättelse årets händelser Årets händelser Landshövdingen Margareta Pålsson var på besök den 24 januari. Punkter som diskuterades var de kommunala informationsansvaret, ensamkommande barn och kommunens utmaningar och möjligheter. Ny svetsutbildning Svetsansvarig beviljades av Myndigheten för yrkeshögskolan den 18 januari. SMS-panel. Ett medborgarprojekt genomförs under våren tillsammans med Sveriges Ungdomsråd, där man vill ta reda på vad ungdomar tycker om olika saker som rör deras vardag. Äldre och unga möts i kulturprojekt. I projektet Liten blir stor, drömmer och tror möts kommunens förskolebarn och äldre kring kulturupplevelser. Med musik, rörelse och bild skapas möten och gemensamma upplevelser. Kommunens äldreomsorg är bland de bästa i landet. Socialstyrelsen redovisade i början av året resultatet från en landsomfattande brukarenkät om äldreomsorgen. Bidrag till bredband på landsbygden. Kommunen har beslutat att ge bidrag till de invånare som bildar förening för bredbandsförening på landsbygden. Bidraget utgör 10% av projektkostnaden, dock max kronor per anslutning var fjärde året som kommunen delade ut värdskapspriset. Pristagare är personalen som arbetar med hemstöd för demenssjuka i kommunen. Från och med den 1 september drivs turismfrågor i kommunal regi. I maj fattades beslut om besparingsbeting motsvarande 25 helårstjänster inför år Parkeringsvakter införs i Osby kommun från och med maj månad. Syftet med parkeringsövervakningen är i första hand att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet. Regionledningen för Region Skåne var på besök i Osby kommun för dialog om framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi för Skåne. Bäst företagsklimat i nordöstra Skåne. Svenskt Näringslivs företagsklimatrankning visar att Osby kommun ligger på plats 36 av Sveriges 290 kommuner. Dag för äldre. För att öka kunskapen om aktiviteter och insatser som främjar ett aktivt och hälsosamt åldrande arrangeras en äldredag den 15 maj med intressanta föreläsare. Lönsboda sporthall har fått en rejäl uppfräschning inför höstens aktiviteter. Parkskolan firar 100 år. Skolan firas under en hel vecka med fritidshemmens dag, musikalföreställningar och sedan avslutas med ett öppet hus. Nytt gemensamt vattenbolag bildades våren Osby kommun, Bromölla kommun, Östra Göinge kommun och Olofströms kommun bildar ett gemensamt VA-driftbolag, Skåne Blekinge vattentjänst AB (SBVT). Kommunens drift av VAverken läggs över i bolaget den 1 mars Bäst tillgänglighet för andra året i rad. Företaget Humana genomför undersökning årligen om tillgängligheten för personer med funktionshinder i Sveriges kommuner. Ny förvaltningsorganisation med fem verksamhetsområden införs den 1 september och samtidigt flyttas ansvarsområden från utbildningsnämnd, socialnämnd till kommunstyrelsen. Klockarskogsskolan nyrenoverade lokaler invigs den 10 september. Kommunfullmäktiges sammanträden sänds i realtid på kommunens hemsida. Test genomfördes i september för att sedan under år 2014 komma i permanent drift. Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför en årlig enkätundersökning Insikt om kommunens service. I undersökningen får Osby kommun både beröm och kritik. 10 OSBY ÅRSREDOVISNING 2013

11 förvaltningsberättelse årets händelser Samarbetsavtal har tecknats mellan Osby kommun och Calcio AB. Avtalet om deras fotbollsutbildning gäller för fem år och innefattar 25 utbildningsplatser per årskurs. Gemensamma bibliotekskataloger för sex kommuner. Detta innebär att ditt lånekort kommer att gälla på alla bibliotek i Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby och Östra Göinge. Kommunen klättrar i skolrankningen. Osby kommun klättrar 54 placeringar i Lärarförbundets årliga rankning av Sveriges bästa skolkommuner. En hedrande tredjeplats i nordöstra Skåne, strax efter Bromölla och Hässleholms kommun. Toppbetyg för information för äldre på nätet. Sveriges Kommuner och landsting genomför varje år en granskning av kommunernas information på nätet. Osby kommun fick i årets undersökning toppbetyg för sin digitala information om äldreomsorgen. Nytt busstorg i Lönsboda invigdes den 28 september. Kulturmötesplats för och av unga. Kultursnack ett projekt för att skapa en kulturmötesplats i Osby bibliotek. Yrkesmässa för ungdomar den 13 november. Yrkesmässan arrangeras gemensamt av Osby kommun, Osby Näringsliv och Arbetsförmedlingen. Yrkesmässan vänder sig till kommunens elever i årskurs nio, samt arbetssökande ungdomar. Bäst i Skåne i ungdomsrankning. KFUMs årliga ungdomskommunrankning. Där rankas Sveriges kommuner efter hur väl ungdomar ges möjlighet att utvecklas och må bra. Osby kommun placerar sig bäst i Skåne, med sin 32:e plats i rankningen. Invigning tågstation i Killeberg den 14 december. Tillförordnad kommunchef utsedd från och med den 1 december 2013 till och med den siste maj år Ny familjecentral i Osby. Barn och föräldrar ska nu få ett bättre stöd. Nu samlas barnmorskemottagning, barnavårdscentral, öppen förskola och social rådgivning under ett och samma tak, i en familjecentral. Kort om verksamheten ur ett helhetsperspektiv Kommunens verksamhet under 2013 kan sammanfattas i tre punkter God leverans av välfärdstjänster inom alla våra ansvarsområden. Stor återhållsamhet avseende våra kostnader, samtidigt som det skett satsningar inom arbetsmarknadsområdet och förskolan. Förändrade arbetssätt och ansvarsområden mellan verksamhetsområden har genomförts, samtidigt med förändrade ansvarsområden för våra nämnder. Förvaltningens verksamheter har ur ett helhetsperspektiv fungerat väl. Stora organisationsförändringar både avseende förvaltningsorganisation och politisk organisation har genomförts under året. Ansvarsområden mellan nämnder förändrades den 1 september 2013 och ytterligare förändringar genomförs den 1 januari 2014 och 1 januari Förvaltningsorganisationen ändrades 1 september Från och med 2015 stämmer förvaltningsorganisationen överens med nämndsorganisationen. Kommunen har visat mycket goda resultat i kvalitetsjämförelser avseende äldreomsorg, hemtjänst, med flera. För att minska utanförskap och behovet av försörjningsstöd har kommunfullmäktige beslutat om ett arbetsmarknadsprojekt som startade 2013 och som pågår till och med Arbetsmarknadsprojektet och pågående EU-projekt Fler i arbete är en bidragande insats till minskande försörjningsstöd. Kommunen arbetar ur ett helhetsperspektiv för att öka attraktionskraften för att skapa en god livsmiljö i Osby kommun. Nöjda kommuninvånare är våra bästa ambassadörer. För att vara en attraktiv kommun krävs god kvalitet inom all verksamheter, som skola, vård och omsorg och övrig samhällsservice, och dessutom ett rikt kulturliv. OSBY ÅRSREDOVISNING

12 förvaltningsberättelse målavstämning Målavstämning Uppföljning av de av kommunfullmäktige beslutade verksamhetsmålen utifrån god ekonomisk hushållning som gäller för Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Mål: Kommunens övergripande mål tillsammans med aktiviteter som samhällsplanering, näringsutveckling, kommunal service, ska ha en sådan utformning att resultatet blir en positiv befolkningsutveckling. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Befolkningsförändring under året. Minst Vi har haft en positiv befolkningsutveckling under Befolkningstalen har varit på ungefär samma nivå de senaste tio åren. Kommunen hade en liten minskning under 2012, men efter 2013 är kommunen återigen uppe på samma nivå som tidigare. (Kommunstyrelsen) Sjukfrånvaron i Osby kommun år 2013 bör vara högst 4% enligt timredovisningen. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Sjukfrånvarostatistik (Kommunstyrelsen). Max 4% 4,98% Sjukfrånvaron har ökat från 3,85% 2012 till 4,98% Andelen sjukskrivna mer än 60 dagar har ökat mer än korttidssjukfrånvaron. Försäkringskassan har till viss del genomfört lättnader i regelverket för att få sjukpenning, vilket troligen påverkar långtidssjukfrånvaron. Osby kommun har haft väldigt låga sjuktal under flera år. Flera kommuner har ökade sjukfrånvarotal för år Psykiska ohälsan ökar i samhället. (Kommunstyrelsen) Nyanskaffning av personbilar i Osby kommun ska vara så kallade miljövänliga fordon, även övriga fordon ska ha bästa möjliga standard ur miljöhänseende. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Statistik inköp av personbilar samt övriga fordon. Socialförvaltningen har totalt 39 personbilar och 2 bussar. Av personbilarna är 32 stycken under den gamla gränsen 120 g/km. Då definitionen avseende miljöbil förändrats uppfyller 22 bilar nuvarande miljöbilsdefinition. (Kommunstyrelsen) 12 OSBY ÅRSREDOVISNING 2013

13 förvaltningsberättelse målavstämning Mål: Alla medborgare ska ges möjlighet att leva ett så självständigt och delaktigt liv som möjligt. Antalet trygghetsbostäder ökat från 16 stycken till 26 genom omvandlingen av särskilt boende. Alla trygghetsbostäder är uthyrda och det finns fortfarande kö till denna boendeform. Antalet servicebostäder enligt LSS är nu sju stycken och denna typ av boende fanns inte Fler medborgare förväntas söka insatsen. Inskrivning har skett genom ESF-projektet Fler i Arbete vid Resurshuset. Med individuell kartläggning och arbetsträning har deltagarna kommit närmare arbetsmarknaden. Under året har 15 personer blivit resursanställda, och därmed självförsörjande. Med utredningsmetoden ASI kan en person se sin situation ur sju olika livsområden, vilket ökar förståelse och motivation för att skapa förändring. Efter sex månader görs en uppföljning där klienten också ser vilka förändringar som skett. Att alternativa boendeformer har ökat har säkerställt att fler medborgare har getts möjlighet att leva ett så självständigt och delaktigt liv som möjligt. Det finns dock ytterligare behov av fler alternativa boendeformer. Metoden inom Fler i Arbete är väl inarbetad. De personer som nu är självförsörjande har lämnat bidragsberoende och blivit skattebetalare. Personernas familjer och nätverk påverkas positivt av denna förändring. Evidensbaserade utredningsmetoder ger bra kvalitet och resultat. (Socialnämnden) Indikatorer Mål Utfall Kommentar Antalet hushåll som erhåller långvarigt försörjningsstöd (mer än 6 månader) och som övergår till att bli självförsörjande ska öka. Minst 8 15 Som indikator har de individer i gruppen, som fått resursanställning via Resurshuset använts. (Socialnämnden) Andelen förvärvsarbetande år ska öka jämfört med föregående år. Minst 78,1% 77,7% Källa: SCB 31/ Målsättningen ska vara en högre andel än året innan (2011). Utfallet speglar konjunkturen och de omvärldsfaktorer som påverkar arbetsmarknadsläget nationellt. (Kommunstyrelsen) Antalet alternativa boendeformer ska öka jämfört med föregående år. Minst Under året har ytterligare tio lägenheter för trygghetsboende tillkommit. Därutöver sju lägenheter inom serviceboende LSS samt två utslussningslägenheter för ensamkommande flyktingbarn inom ramen för Villa Ekens verksamhet. (Kommunstyrelsen) Under året har ytterligare tio lägenheter för trygghetsboende tillkommit. Därutöver sju lägenheter inom servicebostad LSS, samt tre utslussningslägenheter för ensamkommande flyktingbarn inom ramen för Villa Ekens verksamhet. (Socialnämnden) Andelen personer som minskat sitt missbruk sedan aktualisering ska öka jämfört med föregående år. 81% Samtliga ärenden gällande missbruk utreds med metoden ASI, med hög delaktighet från klienten i självskattning inom olika livsområden. Måttet är nytt varför tidigare värden saknas. (Socialnämnden) Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet ska öka. Minst 80,1% 81,6% Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg vårterminen 2013 med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola erhållit betyget godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Det krävs att eleven har lägst betyget godkänt i kurserna svenska A och B, matematik A samt engelska A. Källa SCB och Skolverket. (Kommunstyrelsen) OSBY ÅRSREDOVISNING

14 förvaltningsberättelse målavstämning Mål: Klimat- och energiarbete ska bedrivas så att förbättringar och effektiviseringar årligen redovisas med uppsatta mål ur miljöhänseende. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Klimat- och energiarbete ska bedrivas så att förbättringar och effektiviseringar årligen kan redovisas med uppsatta mål i klimatstrategin. En energirådgivare är anställd i samarbete med Östra Göinge och Hässleholms kommuner. Hon arbetar cirka 30% med rådgivning gentemot allmänhet och företag. Statligt stöd om 280 tkr erhålls årligen från Energimyndigheten. Ett energieffektiviseringsprojekt för att minska energiförbrukningen i den kommunala verksamheten har inletts med hjälp av Energikontoret Skåne. Det består av utbildning av driftspersonal i driftoptimering av befintliga värmesystem och beteendeförändringar hos personal avseende energianvändning. Statligt stöd om 280 tkr årligen från Energimyndigheten erhålls också för detta. (Kommunstyrelsen) Mål: Kommunens inköp av livsmedel ska utgöra ekologiska livsmedel med minst 25%. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Inköpsstatistik levereras årligen. Minst 25% 15% Målet för ekologisk är 25% och kommunen som helhet når cirka 15%. Flera av kommunens verksamheter når målet om 25 % och andra gör det inte. Tidigare åtgärder för att öka andelen ekologiskt inom äldreomsorgen har fått stå tillbaka för att inte överskrida budgeten för livsmedel. (Kommunstyrelsen) 14 OSBY ÅRSREDOVISNING 2013

15 förvaltningsberättelse målavstämning Mål: Ett bra, tryggt och utvecklande liv för alla barn och unga i Osby kommun. Utredningar gällande barn och unga görs enligt BBIC (Barns Behov I Centrum), vilket ger delaktighet till familjer och större kunskap om vilka behov barnen har. Insatser kan då utformas för att uppnå förbättringar. Evidensbaserade utredningsmetoder ger bra kvalitet och resultat. (Socialnämnden) Indikatorer Mål Utfall Kommentar Andel återaktualiserade ungdomar ska minska jämfört med föregående år. 14% Någon tidigare mätning finns inte att jämföra med. Mätning 2013 visar att endast 14% har återaktualiserats vilket placerarar oss på en fjärde plats i Skåne. (Socialnämnden) Antal skriftliga samverkansavtal och uppföljning av dessa ska öka. Minst 4 4 Hösten 2012 tecknades ett samverkansavtal med barn och ungdomspsykiatrin. Under 2013 har en ny ramöverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa tagits fram. (Utbildningsnämnden) Mål: Attraktiv grundskola med undervisning av hög kvalitet där resurser användas på ett sådant sätt de maximalt bidrar till elevens lärande. Meritvärdet ligger högre än föregående år och andelen behöriga till gymnasiet på samma nivå som Kostnaden per elev är marginellt högre i Osby kommun och det beror framförallt på att kostnaden för lokaler per elev är betydligt högre i Osby kommun än i jämförbara kommuner. Andelen elever som valt skolor utanför Osby kommun ligger på samma nivå som föregående år. Måluppfyllelsen bedöms som god, då samtliga indikatorer är bättre alternativt på samma nivå som förra året. Urvalet elever som ligger till grund för meritvärde och behörighet till gymnasiet är relativt litet och det är naturligt att det är en viss variation mellan åren. (Utbildningsnämnden) Indikatorer Mål Utfall Kommentar Genomsnittliga meritvärden ligger högre än föregående år Minst Det genomsnittliga meritvärdet i Osby kommuns skolor vårterminen 2013 var 216. (Utbildningsnämnden) Genomsnittlig kostnad per elev överensstämmer med genomsnittlig kostnad i jämförbara kommuner Kostnaden per elev folkbokförd i Osby kommun 2012 var 101,4 tkr och kostnaden för en elev i jämförbara kommuner (pendlingskommuner) var 99,3 tkr. Jämförbara siffror för 2013 finns inte tillgängliga. (Utbildningsnämnden) Andelen behöriga till gymnasiet förbättras jämfört med föregående år Minst 91% 90% 90% av eleverna i årskurs 9 som slutade Osby kommuns skolor vårterminen 2013 var behöriga till gymnasiet (yrkesprogram). (Utbildningsnämnden) Andelen elever som väljer grundskola i Osby kommun ska öka Minst 97% 96% 5 elever i årskurs 1 (födda 2006) har valt grundskola i annan kommun eller med annan huvudman hösten (Utbildningsnämnden) OSBY ÅRSREDOVISNING

16 förvaltningsberättelse målavstämning Mål: Attraktiv gymnasieskola med undervisning av hög kvalitet där resurser används på ett sådant sätt de maximalt bidrar till elevens lärande. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Betygspoängen för Ekbackeskolan ligger högre än genomsnittet för landets kommuner Minst 14 13,7 Den genomsnittliga betygspoängen för Ekbackeskolan var vid helårsavstämningen 13,7. Genomsnittet för riket var 14,0. Siffror kan justeras efter delårsuppföljningen. Andelen elever i årskurs 1 skrivna i Osby kommun som väljer kommunens egna gymnasieskolor ska öka. Minst 35% 38% 55 av 146 ungdomar födda 1997 har valt någon av kommunens gymnasieskolor. En liten ökning sen delårsuppföljningen. Andelen gymnasieelever som fullföljt gymnasieutbildningen på respektive gymnasieskola inom tre år exklusive introduktionsprogrammet ska ligga högre än året innan Minst 82% 83,3% På Ekbackeskolan fullföljde 98% av alla elever i årskurs 3 sin utbildning. På Naturbruk fick 82% av eleverna i årskurs 3 slutbetyg. Betygspoängen för Naturbruksgymnasiet ligger högre än genomsnittet för landets kommuner Minst 14 13,8 Rapporteras delår Genomsnittlig kostnad per elev i gymnasieskolan lägre än jämförbara kommuner Max 110tkr 119tkr Den genomsnittliga kostnaden för en elev i gymnasieskolan som är folkbokförd i Osby kommun är högre än genomsnittet i riket Senast aktuella siffror. 16 OSBY ÅRSREDOVISNING 2013

17 förvaltningsberättelse målavstämning Mål: Äldreomsorg med vård och omsorg av hög kvalitet där resurserna används på ett sådant sätt att de maximalt bidrar till att äldre får leva ett värdigt och tryggt liv. Inom särskilt boende visar brukarundersökningen 2013 på en positivt uppåtgående trend när det gäller helhetsintryck och hänsyn till önskemål medan hemtjänsten har försämrade resultat jämfört med Försämringen märks framförallt på områden som hur personalen tar hänsyn till önskemål, om personalen upplevs ha tillräckligt med tid och hur man kan påverka tiderna. En bidragande orsak till försämringen kan vara att det under 2013 har varit stor rörlighet på antalet ärenden inom hemtjänsten i kombination med effektiviseringskrav. Det innebär att insatserna måste planeras efter personalresurser och schema vilket minskar möjligheterna att påverka tiderna. Personalen måste av resursskäl också hjälpas åt mellan grupperna vilket kan skapa en känsla av brist på tid. Att man inte är nöjd med hur hänsyn tas till önskemål kan relateras till de brister som Inspektionen för vård och omsorg vid sin tillsyn under hösten lyfte fram avseende genomförandeplaner och som resulterade i en av nämnden beslutad åtgärdsplan. Satsningar inom omvårdnadslyftet och förändrad rekryteringspolicy i kombination med pensionsavgångar har höjt utbildningsnivån för omvårdnadspersonalen. Målet är väl uppnått för särskilt boende. En förbättrad boendemiljö på nya Rönnebacken i kombination med ett strukturerat förbättringsarbete avseende mat, utevistelse, egen tid och värdegrundsarbete har förmodligen bidragit till resultatet. Målet uppnås inte för hemtjänsten. En flexiblare planering av personalresurser ska genomföras under 2014 genom att införa årsarbetstid, implementering av förbättringsåtgärder avseende genomförandeplaner samt fortsatt värdegrundsarbete bör på sikt ge en bättre måluppfyllelse. (Socialnämnden) Indikatorer Mål Utfall Kommentar Nöjd kund index (NKI) för äldreboende ligger högre än föregående år. Minst 84% 93% För helåret har 2013 års Öppna jämförelser använts. Vi placerar oss på en delad 6:e plats i riket och är delad 1:a i Skåne. (Socialnämnden) NKI för hemtjänst ligger högre än föregående år. Minst 98% 90% För helåret har 2013 års Öppna jämförelser använts. Vi ser en nedgång från 2012 års siffror och placeringen i riket är 167. (Socialnämnden) Andelen brukare inom särskilt boende och hemtjänst som är mycket nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, ligger högre än föregående år. Minst 83% 83% Öppna jämförelser 2013 visar på ett resultat likartat det för Genomsnittet för verksamheterna är 83. Det skiljer en del mellan hemtjänsten som får betyget 78 och särskilt boende som får 88. För hemtjänsten gör detta att vi placerar oss på plats 275 i riket medan särskilt boende hamnar på plats 27. (Socialnämnden) Andelen personal som har vård- och omsorgsutbildning ska öka jämfört med föregående år. Minst 90% 92% Mätning gjordes inte Siffrorna avser jämförelse mellan 2011 och Källa: Personalbudget. (Socialnämnden) Kommunstyrelsens analys av måluppfyllelse Förvaltningar och nämnder har stämt av de av kommunfullmäktige antagna verksamhetsmålen utifrån god ekonomisk hushållning. De av kommunfullmäktige beslutade målen stäms även av i samband med delårsbokslutet. Den slutgiltiga avstämningen sker i samband med årsredovisningen. Kommunstyrelsen konstaterar att måluppfyllelsen utifrån förutsättningarna är god. Utifrån förslagen till insatser för att öka måluppfyllelsen anser kommunstyrelsen att verksamhetsmålen utifrån god ekonomisk hushållning är styrande för den kommunala verksamheten. OSBY ÅRSREDOVISNING

18 förvaltningsberättelse ekonomisk analys Ekonomisk analys KOMMUNKONCERNEN I kommunkoncernen ingår Osbybostäder AB, Industrihus i Osby AB, Fjärrvärme i Osby AB, Östra Göinge Renhållnings AB, Osby- Nova AB samt från 2013 Skåne Blekinge Vattentjänst AB (SBVT AB). Ägarandelen är 100% i alla bolag förutom när det gäller Östra Göinge Renhållning AB (50%) och SBVT AB 25%. Kommunens bolag genererar 2013 ett positivt resultat utom Industrihus i Osby AB -10 tkr och Osby Nova AB -546 tkr. SBVT AB har bildats under året och visar ett nollresultat. Bolaget ägs gemensamt av kommunerna Bromölla, Olofström. Östra Göinge och Osby. Syftet med att bilda ett gemensamt driftbolag är att skapa en effektiv, kompetent och uthållig organisation för drift av delägarnas respektive vatten- och avloppsanläggningar. Tillsammans har de fyra kommunerna över invånare och cirka kunder/hushåll är anslutna till de vatten- och avloppsanläggningar som SBVT nu skall sköta. Här ingår, förutom över 200 mil VA-ledningar, 20 vattenverk och 16 avloppsreningsverk. Industrihus i Osby AB har fastigheten Killeberg 3:1. Det finns två hyresgäster i fastigheten; en ideell förening med korttidskontrakt och ett företag med långtidskontrakt. Målsättningen är att sälja fastigheten. Fjärrvärme i Osby AB har ökat omsättningen med 4%. I avsikt att öka kapaciteten på den biobränsleproducerade värmen har bolaget fått tillstånd hos länsstyrelsen att ansluta ytterligare en fastbränslepanna. OsbyNova AB har uppdrag att bedriva näringslivsutveckling i form av utbildning och kompetensutveckling. Under 2012 bedrevs denna verksamhet till största delen i ett ESF-projekt men detta avslutades i januari Därefter har det varit svårt att täcka de fasta kostnaderna med nuvarande affärsmodell. Under hösten beslutade kommunen om ett aktieägartillskott på kronor och rev upp beslutet om att garantera bolagets ekonomi Bolaget övergår till att vara vilande från och med och verksamheten bedrivs i stället inom kommunens näringslivsverksamhet. i bland annat ny infiltrationsanläggning och ledningar för uppsamling och behandling av förorenat vatten från sorteringsyta. Översyn har gjorts av ägardirektiv och bolagsordningar för samtliga kommunala bolag. Koncernresultat Resultatet för kommunkoncernen 2013 blev 19,7 mnkr ( ,7 mnkr). Verksamhetens nettokostnad har ökat med 2,2% (3,3% 2012). Kommunen genererar större delen av resultatet, 11,9 mnkr. Koncernbalansräkning Soliditeten för kommunkoncernen ligger kvar på 50%. Den genomsnittliga soliditeten för kommunkoncerner i Sverige är 40% (senaste officiella uppgiften avser 2012), vilket innebär att det ser lite bättre ut i Osby jämfört med nivån för Sveriges kommunkoncerner. Denna soliditet är inklusive pensionsskuld i balansräkningen. Pensionsskulden som redovisas i ansvarsförbindelsen ingår inte. Kassaflödesanalys för koncernen Likviditeten i kommunkoncernen är god och uppgår till 105,8 mnkr (70,4 mnkr), vilket är en ökning med 34,3 mnkr från föregående år. Upplåningen har ökat med 31 mnkr, där kommunen står för en ökning med 35 mnkr. RESULTATSAMMANFATTNING Resultatet för kommunen 2013 blev 11,9 mnkr (16,4 mnkr 2012). Balanskravsresultatet uppgår till 10,4 mnkr (15,6 mnkr 2012). Balanskravsresultatet är årets resultat rensat för realisationsvinster och förluster. Det budgeterade resultatet inklusive tilläggsbudget 2013 är -10,4 mnkr. Resultatet i den ursprungliga budgeten var 3,4 mnkr. Under året har kommunfullmäktige fattat beslut om tilläggsbudget som finansieras via eget kapital på sammanlagt 13,8 mnkr. Osby kommun har inte underskott från tidigare år som ska regleras. Kommunen uppfyller balanskravet. Osbybostäder AB tog vid halvårsskiftet över personalen från kommunens fastighetsförvaltning och sköter nu kommunens fastigheter via ett driftavtal. Planering har gjorts av byggnation både i Osby och Killeberg, men båda byggloven har överklagats. För att Osbybostäder AB ekonomiskt ska kunna klara nybyggnationer har kommunen under året utökat aktiekapitalet i bolaget med 20 mnkr. Östra Göinge Renhållnings AB är ett gemensamt bolag för Osby och Östra Göinge kommuner. Två miljoner kronor har investerats 18 OSBY ÅRSREDOVISNING 2013

19 förvaltningsberättelse ekonomisk analys Finansiell målsättning Mål: Högst 98% av skatter och bidrag bör i flerårsperspektiv användas för verksamhetens nettokostnader. Detta innebär att ett överskott, exklusive finansnettot, om cirka 12 mnkr eftersträvas. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Högst 98% av skatter och bidrag bör i flerårsperspektiv användas för verksamhetens nettokostnader. Detta innebär att ett överskott, exklusive finansnettot, om cirka 12 mnkr eftersträvas. Max 98% 97,7% 97,7% av skatter och bidrag har använts för verksamhetens nettokostnad. Detta innebär att målet med knapp marginal är uppfyllt under året. Mål: Kostnadstäckningen för VA-verksamheten ska uppgå till minst 100%, samt möjliggöra återhämtning av de tre senaste årens underskott. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Kostnadstäckningen för VA-verksamheten ska uppgå till minst 100% samt möjliggöra återhämtning av de tre senaste årens underskott. Minst 100% 100% Årets resultat för VA-verksamheten blev 2,6 mnkr. Detta innebär att kostnadstäckningen blev 100%. De tre senaste årens ansamlade förlust är 2,7 mnkr varför nästan hela denna förlust täcktes av 2013 års vinst. Mål: Soliditeten inklusive alla pensionsförpliktelser, det vill säga kommunens finansiella styrka, ska eftersträva en förbättring till 29% under planperioden. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Soliditeten inklusive alla pensionsförpliktelser, det vill säga kommunens finansiella styrka, ska eftersträva en förbättring till 29% under planperioden. Minst 29% 25,2% Målet är att vi under planperioden ska nå en soliditet på 29%. På grund av höga investeringsvolymer de senaste åren har den gått ner till 25,2%. För att nå målet under planperioden behöver investeringsnivån sänkas samtidigt som resultatnivån förbättras, så att egenfinansieringen av investeringar ökar. Mål: Nettoinvesteringar i relation till verksamhetens nettokostnader ska i normalfallet inte överstiga 7-8%. (Exklusive investeringar i VA-verksamheten och eventuellt utökat aktiekapital.) Indikatorer Mål Utfall Kommentar Investeringar. Max 8% 9% Målet uppfylls inte helt eftersom nettoinvesteringar, exklusive VA-verksamhet och utökat aktiekapital, uppgår till 9% av verksamhetens nettokostnader. OSBY ÅRSREDOVISNING

20 förvaltningsberättelse ekonomisk analys Mål: All kommunal bolagsverksamhet ska regelmässigt ge ett positivt resultat. Indikatorer Mål Utfall Kommentar All kommunal bolagsverksamhet ska regelmässigt ge ett positivt resultat. Bolagen visar totalt ett resultat på 4,1 mnkr. Industrihus i Osby redovisar ett litet minusresultat på 10 tkr medan OsbyNovas resultat blev minus 546 tkr. Kommunfullmäktige har beslutat att OsbyNova AB övergår till ett vilande bolag från Verksamheten kommer att drivas inom kommunens näringslivsverksamhet. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Osby kommun behåller kontrollen över ekonomin och uppfyller fullmäktiges resultatmål, det vill säga högst 98% av skatter och bidrag ska användas för verksamhetens nettokostnader. Kommunen uppfyller dessutom kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 97,7% av skatter och bidrag. Verksamhetens nettokostnader ökade med 3,1% medan skatter och bidrag bara ökade med 2,6%. Våra kostnader ökar fortfarande i snabbare takt än våra intäkter. Kommunledningen arbetar fortlöpande med att anpassa verksamheten utifrån tillgängliga resurser. Osby kommun har en god ekonomisk hushållning och arbetar långsiktigt avseende investerings- och verksamhetsplanering med syfte att bedriva en bra verksamhet inom tillgängliga resurser. Nettokostnadernas andel andel av skatter av och skatter bidrag i % och bidrag i % 99,5 AVSTÄMNING BALANSKRAVET Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Balanskravet är en miniminivå för att säkerställa en god ekonomisk hushållning. Sedan 2005 gäller lagstiftningen att uppkommet underskott ska regleras inom en treårsperiod. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att en sådan reglering inte ska göras. Vid avstämning av balanskravet ska bland annat realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar avräknas resultatet. Balanskravsresultatet 2013 blev 10,4 mnkr. Osby kommun har inget underskott från tidigare år som återstår att reglera och uppfyller i och med detta balanskravet. Osby kommun har avstått från att avsätta till resultatutjämningsreserven retroaktivt åren Avstämning balanskravet Tkr Årets res. enl. resultaträkning Kapitalförvaltning/reavinster Reavinster anl. tillg Årets resultat efter balanskravsjusteringar Förändring resultatutjämningsreserv 0 0 Balanskravsresultat ,0 98,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 95, BUDGETAVVIKELSER En grundläggande förutsättning för att uppnå den finansiella målsättningen är att nämnder och styrelse bedriver verksamheten inom den av kommunfullmäktige tilldelade budgetramen. Kommunfullmäktige beslutar om preliminära budgetramar i flerårsperspektiv, vilket innebär att nämnder kan planera verksamheten långsiktigt. Nämnder och styrelse redovisar en positiv budgetavvikelse med 1,9 mnkr. Kommunstyrelsen har även under 2013 lagt stor vikt vid nämndernas budgetuppföljningar och den dialog som sker med deras presidier. Kommunstyrelsen och nämnder har ett gemensamt ansvar för att uppnå lagens krav på en god ekonomisk hushållning i ett längre perspektiv. Nämndernas prognoser har under året totalt uppgått till följande: 20 OSBY ÅRSREDOVISNING 2013

21 förvaltningsberättelse ekonomisk analys Budgetavvikelser Mnkr Februari - -3,7 April -6,3-2,1 Maj -7,1 - Juni - -2,5 Augusti -6,2-5,0 Oktober -1,2-2,7 December 1,9-6, Budgetavvikelse nämnderna, mnkr Budgetavvikelse nämnderna. Mnkr -6 Den största budgetavvikelsen hos nämnderna har uppstått inom socialnämnden, -6,2 mnkr. Ett underskott finns inom IFO-verksamheterna på 5,7 mnkr där det främst är placeringar av barn och unga, ekonomiskt bistånd samt psykiatriplaceringar av vuxna som står för underskotten Överskott på kommunledningskontoret, 2,8 mnkr, avser bland annat 500 tkr för IT på grund av leveransproblem av datorer samt vakanser på tjänster. Fastighetsverksamhetens underskott beror främst av ökade mediekostnader samt minskade hyresintäkter från BRIO-huset. VA-verksamheten gjorde en vinst på 2,6 mnkr bland annat genom mindre energianvändning efter de satsningar på energieffektivisering som gjorts. Ett förbättrat underhållsarbete har lett till lägre kostnader för akuta reparationer. Utbildningsnämndens överskott mot budget är bland annat ett resultat av inköpsbegränsning för grundskola och förskola. Beslut fattades också om att inte öppna den planerade förskoleavdelningen i Osby tätort. Finansförvaltningen visar ett överskott mot budget på 20,4 mnkr. Skatteprognosen har förbättrats något under 2013, en förbättring mot budget på 2,8 mnkr. Även under 2013 har vi fått en stor återbetalning från AFA, denna gång på 11,1 mnkr (11,6 2012). Det avser återbetalning av inbetalda premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna och var inte budgeterad. Räntekostnader har blivit 2,8 mnkr mindre än budgeterat bland annat genom senarelagda investeringar vilket resulterat i att vi inte behövt låna så mycket. Resultat från kapitalförvaltningen budgeteras inte, för 2013 var detta ett överskott på 1,8 mnkr. Ett periodiseringsfel från tidigare år avseende löneskatt har rättats till under 2013 och förbättrat resultatet med 3,4 mnkr. En negativ budgetavvikelse har uppstått avseende intern ränta med 2,8 mnkr. Budgetavvikelse per nämnd Budget Budgetavvik Budgetavvik Tkr Kommunstyrelse Miljö- och byggnämnd Fastighetsnämnd Revision Valnämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd Överförmyndare Total DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Nettokostnaderna ökade med 3,1%. Nettokostnaderna ökade med 3,1%. Skatte- och bidragsintäkterna ökade samtidigt med endast 2,6%. Detta innebär att kostnaderna fortfarande ökar i snabbare takt än våra skatte- och bidragsintäkter, vilket inte är hållbart i längden. Verksamhetens intäkter ökade med 1,7% (inklusive AFA återbetalning) (7,6% 2012). Verksamhetens intäkter finansierar 23% (22% 2012) av kostnaderna för den löpande verksamheten. Verksamhetens kostnader ökade med 2,6% (4,2% 2012). Därav utgjorde löneökningarna, utifrån lönerörelsen, 2,9%. Skatteintäkter/utjämningsbidrag är kommunens huvudsakliga inkomstkälla och svarade för 77% (78% 2012) av kommunens skattefinansierade verksamhet. OSBY ÅRSREDOVISNING