Detaljplan. för del av Anderstorpsgården 3 och 4. Planbeskrivning. inom stadsdelen Anderstorp, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Transkript

1 Skellefteälven Planbeskrivning Hälsocentral Anderstorp gård Anderstorpsleden Detaljplan för del av Anderstorpsgården 3 och 4 inom stadsdelen Anderstorp, Skellefteå kommun, Västerbottens län

2 Detaljplan för del av Anderstorpsgården 3 och 4 inom stadsdelen Anderstorp, Skellefteå kommun, Västerbottens län. Samhällsbyggnad, fysisk planering, plan, september HANDLINGAR Planen omfattar följande handlingar: Plankarta Planbeskrivning Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Granskningsutlåtande PLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för byggnation av bostäder i form av flerfamiljshus och radhus i varierad storlek. PLANDATA Läge och areal Skellefteälven Vårdcentral Anderstorp gård Anderstorpsleden Planområdet ligger inom stadsdelen Anderstorp, väster om Anderstorp vårdcentral och omfattar cirka 2 hektar. Planområdet visas ovan med gul linje i bild. 1

3 Markägarförhållanden Marken inom planområdet ägs av Fastighets AB Anderstorpsgården (Anderstorpsgården 4) och Fastighets AB Tegeltorpet (Anderstorpsgården 3). TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Skellefteå 2030 För att Skellefteå ska möta framtidens utmaningar behöver vi växa. Skellefteå 2030 är det gemensamma utvecklingsarbetet med en strategi för hur vi ska bli fler, och hur vi ska vara en attraktiv plats att bo och verka på. Utvecklingsstrategin fastställdes av kommunfullmäktige i juni år Strategin pekar ut fyra övergripande områden att prioritera i utvecklingsarbetet framöver. För varje strategiområde har tre mål med insatsområden formulerats som ska följas upp. Det är framför allt strategiområdet Hållbara och varierade livsmiljöer denna detaljplan kan kopplas till, med målen utformat för nästa generation och enklare etablering för alla med insatsområdena: Mål: Utformat för nästa generation Inbjudande och trygga fysiska miljöer för att möta en mångfald av behov ska Skellefteå ha en blandning av olika gestaltade miljöer, varierad bebyggelse och en tydlig koppling till hav, sjö och älv. Dessutom ska de fysiska miljöerna vara trygga, tilltalande och tillgängliga. Mål: Enklare etablering för alla Variationsrikt och växande bostadsbestånd Skellefteå ska vara en plats där människor hittar hållbara boendeformer som möter människors behov och önskningar genom hela livet. För att motverka bostadsbristen behöver vi i Skellefteå därför bygga nytt såväl hyresrätter som bostadsrätter och villor. Bostadsbeståndet och nya former av boenden ska anpassas efter en ökande befolkning och utvecklas i linje med de sätt som människor vill bo på. 2

4 Översiktsplan Utsnitt ur FÖP Skelleftedalen (Anderstorp) som visar planområdet Stadsdelen Anderstorp ligger inom den 5 kilomters radie från Skellefteå stortorg som den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen framhåller är den del av Skelleftedalen som efterfrågan på bostäder är som starkast. För det aktuella området gäller fördjupning av översiktsplanen för Skelleftedalen (antagen ), där området pekas ut som bostäder, utbildning och instutioner. Planområdet ansluter i norr till väderfull grönstruktur med ett grönt stråk i nordväst. Detaljplanen gör avsteg från den fördjupade översiktsplanen avseende utbildning och instution, då detaljplanen möjliggör byggnation av bostäder inom del av området. För att klara bostadsförsörjningen i kommunen är möjlighet till kompletteringsbebyggelse med bostäder på lämpliga ställen nödvändigt. Det nu aktuella området ligger inom stadsdelen Anderstorp med närhet till skola, vård och service. Även närheten till Skellefteälv, Anderstorps idrottsplats och Byberget ger goda förutsättnignar för rekreation och friluftsliv. Kommunen anser att den avvikelse från den fördjupade översiktsplanen (en komplettering av bostäder med olika upplåtelseformer och variation), inte skulle medföra försämringar för närboende, utan ett tillskott till stadsdelen och Skellefteå i stort. 3

5 Detaljplan Gällande detaljplan inom planområdet För det aktuella området gäller detaljplan för kv. Anderstorpsgården mm (antagen ). Detaljplanen tillåter användningen vård och bostäder. Användning bostäder har max en våning och en byggrätt på 250 kvm, användning vård har max två våningar och varierade byggrätter: 1/3 av tomtarealen, 200 kvm alternativt 600 kvm ovan mark. Området består även av mark som inte får bebyggas (prickmark) och mark för underjordiska ledningar (u-områden) samt skydd. Program Något program har inte tagits fram. Planen utförs därför med utökat planförfarande. Övriga utredningar I samband med planarbetet har nedan utredningar tagits fram: PM Geoteknik SWECO civil AB Markteksniskundersökningsrapport, MUR/Geoteknik SWECO civil AB Bullerutredning Tuneman Akustik

6 Strandskydd I gälladen detaljplan är strandskyddet upphävt för land- och vattenområden, som är belägna inom strandskyddsområde (100 meter från strandlinjen). Strandskyddet återinträder sedan 2009 automatiskt när underliggande detaljplan ersätts av en ny detaljplan. En ny prövning för att upphäva strandskyddet måste därför göras. Kommunala beslut Bygg- och miljönämnden beslöt att ge samhällsbyggnad, plan, i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för del av Anderstoprsgården 3 och 4. MILJÖKONSEKVENSER En behovsbedömning enligt plan- och bygglagen och MKB-förordningen har gjorts av samhällsbyggnad, Skellefteå kommun. Beslut Planen innebär inte någon betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning och där tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte göras. Beslutet offentliggörs på kommunens anslagstavla under tiden 28 augusti 11 september Länsstyrelsen har den 5 september 2016 tagit del av kommunens ställningstagande och delar kommunens bedömning att planen inte innebär betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen påpekar att planområdet är beläget inom ett aktsamhetsområde med risk för ras och skred och förväntar sig därmed att en geoteknisk undersökning utförs som redovisar att den planerade bebyggelsen är möjlig utifrån de risker som finns. Planområdets läge intill Skelelfteälven medför att planbeskrivningen även ska belysa eventuella risker för översvämningar. Vidare är området utsatt för trafik och buller från Anderstorpsleden och länsstyrelsen förutsätter att dessa utreds i kommande planhandlingar. 5

7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Vy över planområdet i nordsydlig riktining. Planområdet består främst av gräsytor. Genom området, i nord/sydlig riktining, går ett dike/bäck som mynnar ut i en ravin mot skellefteälven. I nordvästra delen ökar dikets bottenbredd då den skär genom strandnipan för att ansluta till Skellefteälvens nivå vid strandkant. Diket kantas av lägre vegetation med buskar i söder medan i det norra delen återfinns fullvuxen vegetaion som tall och björk. I södra delen av planområdet finns berg i dagen. 6

8 Geotekniska förhållanden (se PM Geoteknik SWECO civil AB ) SWCO civil AB har utfört geoteknisk undersökning och stabilitetsutredning för Anderstorpsgården utifrån den planerade byggnationen som är tänkt inom planområdet. PM Geoteknik redovisar att överst i jordprofilen påträffas älvediment av sand och silt. Älvsedimenten kan beskrivas som friktionsmaterial och dess mäktighet uppgår till ca 5 m i norra delen av området närmast Skellefteälven, och ca 1-1,5 m i södra delen av området mot Anderstropsvägen, se principiell skiss nedan. Skiss, Principiell jordlagerföljd för området, här en jämförelse mellan lagertjocklekar för S1602 vid släntkrönet till Skellefteälven och S1621 i sydöstra delen av området, SWCO civil AB Under älvsedimenten påträffas en mycket lös kohesionsjord bestående av ler och silt, här benämnd sulfidsilt. Skjuvhållfastheten i sulfidsilten är högst närmast Skellefteälven och sjunker sedan i takt med att mäktigheten på de överlagrande sedimenten minskar, dvs. att överlagringstrycket på leran minskar. Jämförs uppmätta skjuvhållfastheter över hela området, syns den förväntade trenden med ökande hållfasthet mot ökande djup. Under sulfidsilten påträffas generellt ett medelfast till fast siltlager med en mäktighet av ca 1 m. Silten underlagras på stora delar av området av ytterligare ett lager av lerig silt eller siltig lera med en mäktighet av ca 0,5 m. Under detta påträffas återigen en fast silt och under den ett fast grusigt ås- eller moränmaterial (grsa). I södra delen av området påträffas berg i dagen. Berghällans utbredning går i västlig-ostlig riktning. Bergytan kan lokalt slutta kraftigt även under marken, vilket kan innebära svårigheter vid stoppslagning av pålar mot bergytan. Grundvatten PM Geoteknik redovisar att grundvattennivåer har av mätts i 5 st. grundvattenrör och en portrycksspets vid ett eller två tillfällen under mars De grundvattenrör som installerats på 5-6 7

9 m djup i älvsedimenten som överlagrar sulfidsilten har alla varit torra. Portrycksnivån i porstrycksspetsen, som är placerad i sulfidsiltlagret, visade vid avläsningar en trycknivå ca 0,5 m ovanför sulfidsilten. För att undersöka ifall de mer genomsläppliga jordarna under sulfidsilten har en stor vattentillförsel som kan leda till artesiska tryckförhållanden har två djupare rör installerats, ett i det fasta siltlagret som underlagrar sulfidsilten och ett i åsmaterialet/moränen i botten jordlagerprofilen. Avläsningar i bägge dessa rör visar på låga grundvattennivåer. Detta kan bero på att avläsningar har gjorts en kort tid efter att rören har installerats och att vattennivåerna ännu inte hunnit stabilisera sig, eller att det permeabla lagret av åsmaterial/morän under sulfidleran leder bort vatten från platsen alternativt att vattnet leds ner i sprickor i det underliggande berget. I vilket fall bedöms ej artesiska portryck förekomma i sulfidsilten, vilket var huvudsyftet med installationen av djupa grundvattenrör. Grundvattennivån för hela området antas i beräkningar befinna sig 0,5 m ovanför sulfidsilten. Hydrostatiskt portryck bedöms ej råda genom hela jordlagerprofilen, trycknivån verkar sjunka under sulfidsilten. Skellefteälven I stabilitetsberäkningarna (PM Geoteknik) ska vattennivån i Skellefteälven sättas till nivån för lägsta lågvatten då högre vattennivåer medför större mothållande krafter. Enligt dom från Nedre Norrbygdens Vattendomstol, Korttidsreglering stadium III , är sänkningsgränsen för Bergsbydammen (nedströms Parkstaden) +0,5 m i höjdsystemet RH00. Omräknat till höjdsystem RH2000 blir denna nivå +1,508. Vid mätningar utförda vecka mättes vattennivån i Skellefteälven till ca +1,95. I beräkningarna används +1,51 som nivå för lägsta lågvatten. 8

10 Rekomendationer (se PM Geoteknik SWECO civil AB ) Stbilitet Ritning, visar geoteknisk information utifrån utförda undersökningar med tänkbar gräns för exploatering vid avlastning av släntkrön och gräns för exploatering utan stabilitetshöjande åtgärder, SWCO civil AB Utan stabilitetshöjande åtgärder får ingen exploatering ske närmare älven än den gränslinje som redovisas i ritning G (väster om vårdcentralen ca m från släntkrönet, öster om vårdcentralen ca m från släntkrönet). Om avlastning av släntkrönet utförs väster om vårdcentralen kan exploatering istället ske m från släntkrönet. En avlastning av släntkrönet i kombination med utfyllnad i vattnet kan också utföras, med resultat att schaktmassorna av sand då inte behöver lämna området samt att nipans stabilitet förbättras kraftigt. I ett sådant fall bör erosionsskydd läggas ut i den nya släntfoten. Växtlighet måste anläggas så fort som möjligt för att förhindra erosion. Nackdelen med denna lösning är att det krävs en anmälan av vattenverksamhet för att få tillstånd att fylla i älven. Siltgardiner krävs troligen för att förhindra grumling. Från släntkrönet och 10 m upp mot land är stabiliteten låg. Pågående erosion i släntfot tillsammans med väder och vind som t.ex. välter träd med dess rotsystem gör att små ytliga jordskred kan förväntas ske. För att motverka skred kan större träd som riskerar att välta tas bort och ersättas med snabbväxande buskvegetation. Vegetationen i slänten får under inga omständigheter tas bort utan att ersättas då den verkar erosionsskyddande. Att slänten i sektion C-C fortfarande står trots att F<1 kan härröras till en kombination av kemiska bindningar i sulfidsiltens lerpartiklar, negativa portryck i nipan samt 3D-effekter där ändytorna i tänkbara 2D-glidytor bidrar med en mothållande kraft. Om erosionen i släntfoten i framtiden blir större kan vattenlinjen erosionsskyddas med ej erosionskänsliga kross- eller naturmaterial, förslagsvis fraktion mm eller större. De små rasen som kan ske närmast slänten har ingen påverkan på stabiliteten för hus eller vägar i framtida exploatering. Om större skred inträffar (mer än 0,5-1 m av släntkrönet) bör åtgärder vidtas för att 9

11 återfylla skredområdet och återetablera vegetationen för att förhindra slänten från att äta sig inåt mot exploaterad mark. Området inom 10 m från släntkrön får inte under byggskede eller efter byggskedet utsättas för belastningar i form av anläggningsfordon, massupplag, snötippning etc. Vatten från dräneringar, dagvatten eller spillvatten får inte okontrollerat eller koncentrerat ledas ut över slänten utan att erforderliga erosionsskyddande åtgärder vidtas. Sättnignar/grundläggning I detta kapitel beskriver SWCO civil AB, PM geoteknik , först vad som generellt kan förväntas vid grundläggning i området, därefter ges jordlagerföljder och grundläggningsrekommendationer för varje planerad byggnad. För att undvika att gräva i sulfidjordarna ges för varje byggnad en lägsta nivå för schaktarbeten. Grundläggningsrekommendationer görs med antagandet att grundläggning sker i nivå med befintlig markyta, om fyllnadshöjder överstiger 1 m för ytligt grundlagda konstruktioner kan sättningar på ytterligare ca 5 cm förväntas. Gennerellt för området Översiktliga sättningsberäkningar visar att förväntade sättningar på området kan vara: 4-6 cm för en 13 x 13 m plattgrundlagd byggnad med en egenvikt av 20 kpa 7-9 cm för en 113 x 13 m plattgrundlagd byggnad med en egenvikt av 40 kpa För grundläggning görs bedömningen att det finns en möjlighet att 2- och 3 våningshus kan grundläggas med platta på mark eller plintar i vissa delar av området. Vid fyravåningshus eller högre bedöms pålning eller andra sättningsreducerande åtgärder krävas. Pålning bedöms kunna utföras med spetsburna betongpålar stoppslagna i friktionsmaterial eller berg. Överlaster kan med fördel användas för att ta ut sättningar i sulfidsilten, liggtider skulle behöva vara ca 3 månader. Kompensationsgrundläggning med källare kan vara ett alternativ för att avlasta jorden och på så sätt minska sättningarna, detta förutsatt att grundvattenförhållanden samt djupet till den mycket lösa sulfidjorden beaktas i projekteringen. Differentialsättningar för byggnader nära berghällen behöver beaktas. Slagning av pålar mot kraftigt lutande bergyta kan vara problematiskt och bör beaktas. Schakt bör ej utföras i sulfidsilt som ovan grundvattenytan oxiderar och försurar omkringliggande mark. Eventuell uppschaktad sulfidsilt ska deponeras på återvinningscentral avsedd för ändamålet. Sulfidsilten är mycket lös, vattenmättad och flytbenägen, vilket även gör den olämplig som terrassbotten. För grundläggningsrekommendationer för varje planerad byggnad se bilaga PM Geoteknik (SWECO civil AB ). Förorenad mark Högriskområde för sulfidleror. Inga kända förekomster, ingen känd tidigare verksamhet. Om schaktning och grundläggning ger överskottsmassor av sulfidjordar/svartmocka eller liknande ansvarar exploatören för att dessa tas om hand på ett av Skellefteå kommun godtagbart sätt. Lerorna deponeras enligt gällande lagstiftning. 10

12 Radon Mätningar av radonhalt har utförts (SWCO civil AB ) inom planområdet. Marken kan klassas som lågradonmark. Risk för skred/höga vattenstånd En förutsättning för att planen går att genomföra är att de geotekniska förutsättningarna med bl a risk för skred hanteras på ett tillfredställande sätt. Sveriges geologiska undersökning, SGU, visar i kartan ovan förutsättningar för skred i finkorning jordart att norra delen av planområdet ligger inom aktsamhetsområde, var av den skraferade ytan är strandnära. En marktekniskundersökning/geoteknik har tagits fram av SWECO Civil AB ( ) för att skapa underlag för att utföra stabilitetsuttredning för slänt mot Skellefteälven och val av grundläggningsmetod för exploatering med byggnader i storleksordning 1-8 våningar. Översvämningsrisk Skellefteälven är kraftigt reglerad genom vattenkraftsproduktionen och har under de senaste åren endast haft höga flöden ett fåtal gånger. Kombinationen med fyllda regleringsdammar och kraftiga regn under en längre period har då varit orsaken. Höga flöden orsakade av intensiv vår- /fjällflod är likaså mycket ovanliga. Planområdet ligger utanför område för översvämningsrisk (100-årsflöde) för skellefteälven. Fornlämningar Inga kända fornlämningar inom planområdet. 11

13 Bebyggelseområden Bostäder Planområdet är idag obebyggt men huvudändamålet med planen är bostäder. Det bostdashus som stått i norra delen av planområdet är rivet. Rester av husgrund, flaggstång, anlagd gräsmatta och blombuskar påminner om den villatomt som funnits där tidigare. Offentlig och kommersiell service Planområdet gränsar till Anderstorps hälsocentral. Viss service (frisör, restaurang) finns i Anderstorp Centrum. Handelsområdet Söder (/Hammarängen/Anderstorp ) tillanda håller matvarubutik, elektronik, möbler, byggmateriel etc. Tillgänglighet Då byggrätten inom delar av planområdet förutsätter hiss är det grundläggande tillgänglighetskravet tillgodosett, men även utemiljön ska beaktas för att skapa en god vistelsemiljö för alla. Hållbarhet Kommunfullmäktige i Skellefteå antog i oktober 2014 riktlinjer för hållbart byggande. De utgör nio punkter som tillsammans ska belysa de tre aspekterna av hållbarhet; social hållbarhet, ekologisk och ekonomisk. Alla är lika viktiga, men i planeringsskedet är det de sociala aspekterna som är mest relevanta. Detta även om frågor om platsens förutsättningar, syfte och dialog också måste betonas. Social hållbarhet - den livsmiljö vi tar i anspråk lämnar vi också tillbaka. Ekologisk hållbarhet - det gröna vi tar i anspråk lämnar vi också tillbaka. Ekonomisk hållbarhet - det våra byggnader förbrukar lämnar vi också tillbaka. 12

14 Byggnadskultur och gestaltning Illustration, juni 2017, över möjlig utformning av bostadsområdet, White arkitekter. Området omfattar cirka 170 bostäder, fördelat på flerfamiljshus och radhus i varierad storlek och våningsantal. Området ges en öppen, grön struktur som knyter an till övriga delar av Anderstorp samtidigt som den högre densiteten bidrar till det lokala serviceunderlaget och ger liv i området. Stora sammanhängande gröna ytor, inklusive befintligt dagvattendike, sparas och ger området karaktär och lugn samt ett gemensamt grönt rum för boende i området. Befintliga stråk genom området stärks. Genom den nya bebyggelsens öppna struktur görs stråken fortsatt allmänna och inbjudande, vilket öppnar för möten mellan nya och gamla invånare i stadsdelen. Älvpromenaden och vårdcentralen är starka målpunkter som nås via området. Angöringsgator föreslås utformas som körbara gårdsgator som uppmuntrar till vistelse och möten. Anderstorps gård införlivas på ett naturligt sätt i området och nås via lugna promenadvägar. Den nya bebyggelsen utformas lägre i mötet med kulturmiljön. Bebyggelsen håller undan för skredriskområde (enligt geoteknisk undersökning daterad ) och befintlig dagvattenkulvert (ledningsrätt). Befintlig parkering för Anderstorps hälsocentral sparas. Förslaget medger att nedkast för avfall kan placeras åtkomliga för avfallshämtning och inom 50 m från samtliga bostadsentréer. 13

15 Anderstorps gård Volymstudie, 3D-vy, tänkt vy från ovan och öster ut, White Arkitekter september Den nya bebyggelsen om cirka 200 bostäder är tänkt att uppföras som radhus, loftgångshus, punkthus och lamellhus. Punkthusen är i åtta våningar och placerade i nordöstra delen av planområdet, mot vårdcentralen. Lamellhusen är i sex våningar och placerade längs Anderstorpsleden. Gårdshusen bebyggelsekaraktär och material Illustration, av en gårdsmiljön, White Arkitekter september I väster blir den nya bebyggelsen lägre i mötet med kulturmiljön (Anderstorps gård) och i form av en gårdsmiljö. Bebyggelsekarktär och material är tänkt att till en mordern arkitektur som möter en äldre, där trä är den gemensamma nämnaren. Anderstorps gård är tänkt att införlivas på ett naturligt sätt i området och nås via promenadvägar. 14

16 Flerbostadshusen Radhusen Inapirationsbilder/kollage, bebyggelsekaraktär och material, White Arkitekter september

17 Älvshusen och gatuhusen bebyggelsekaraktär och material Älvshusen Inspirationsbild. Punkthus med brytade fasadmaterial putskaraktär/trä som delar upp volymen. White arkitekter. 16

18 Gatuhusen Inspirationsbild. Lamellhus med putskaraktär där balkonger bidrar till att ge fasaden liv. Nordström Kelly arkitekter. Inspirationsbild, till vänster. Balkonger med trädetaljer. Leibar-Seigneurin architectes. Inspirationsbild, till höger. Punkthus med putskaraktär och träinslag. White arkitekter. 17

19 Kulturmiljö Del av planområdet ligger inom bebyggelsemiljö utpekad i Kulturmiljöprogrammet (Hedensbyn, södra). Anderstorp gård (flera byggnader) är utpekade som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Byggnadsminne Anderstorps gård blev byggnadsminnesförklarad och skyddas av Kulturmiljölagen 3 kap. Enligt skyddsföreskrifterna får byggnaderna till det yttre ej byggas om eller på annat sätt förändras. I vård- och underhållsfrågor skall samråd ske med länsstyrelsen. Situationsplan, a) huvudbyggnad b) sommarstuga c) flygelbyggnad d) magasin e) isbod, Skellefteå kommuns Kulturmiljöprogram från Byggnadsminnesförklaringen omfattar huvudbyggnaden, flyglarna, ett magasin och en isbod samt gårdsmiljön kring dessa byggnader. De två flyglarna omfattas både exteriört och interiört av skyddsföreskrifterna medan huvudbyggnaden endast är skyddad exteriört. I gällande detaljplan är fastigheten skyddad med Q. Byggnaderna är även utvärderade i Skellefteå kommuns Kulturmiljöprogram från 2006 samt i Skellefteå museums inventering Bebyggelsen i nedre Skelleftedalen från Den nya bebyggelsen ligger i direkt anslutning till Anderstorp gård, som är byggnadsminnesförklarad. En isbod, som tillhör byggnadsminnet, ligger inom planområdet och är i den nya detaljplaenen utsatt som kulturhistoriskt värdefull och får inte rivas (q 1 ). Skellefteå Museum arbetar med en kulturhistorisk dokumentation av Anderstorp gård, vars syfte är att komma fram till hur byggnaderna inom byggnadsminnet bör återställas samt om det eventuellt ska göras några förändringar i byggnadsminnesförklaringen. Samhällsbyggnad bedömer att den planerade bebyggelse inte hotar kulturmiljön, men att ny bebyggelse och om- och tillbyggnader ska utformas med hänsyn till den kulturhistoriska bebyggelsemiljön (f 4 ). Likaså ska utemiljön utformas och skötas med hänsyn till denna (q 2 ). 18

20 Friytor Inapirationsbilder/kollage, områdeskaraktär och material, White Arkitekter september Genom området planeras ett parkstråk med dagvatten. En grusväg anknyter till kulturbebyggelse, Anderstorp gård i väster. Central lekyta och mötesplats planeras till mitten av området. En grön avskärmning är tänkt vid sophantering. Vid infarten till området kan gångväg och cykelkorsning markeras. Lek och rekreation Planområdet ligger i anslutning till såväl Skellefteälv och dess strandpromenad, som promenadstråk längs älven, omgivande grönska med stora tallar mm. Stora sammanhängande gröna ytor, inklusive befintligt dagvattendike, sparas och ger området karaktär och lugn samt ett gemensamt grönt rum för boende i området. Befintliga stråk genom området stärks. Genom den nya bebyggelsens öppna struktur görs stråken fortsatt allmänna och inbjudande vilket öppnar för möten mellan nya och gamla invånare i stadsdelen. Vid en etablering av den här storleken förutsätts dock att ytor för lek och rekreation tillskapas i husens direkta närhet. Inom gångavstån finns Anderstorp idrottsplats med tennis, fotboll och hockeysplan. Även Byberget med eljusspår finns i näromårdet. 19

21 Naturmiljö Promenad stig Trappa ner till älvstranden Sittplats vid älven Ett informelt promenadstråk finns längs älven mellan släntkrön och planområdet. Stråket, bitvis stig, är omgivet av grönska i form av större tallar, lägre vegetation som buskar och ris. Nordväst om planområdet finns en trappa ner till älvsstranden. Där det finns bänk och möjlighet till fiske. Vattenområden Norr om planområdet flyter Skellefteälven fram. Nivåskillanden är cirka 8 meter mellan strandkant och släntkrön. Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Planområdet ligger norr om Anderstorpsleden som är en genomfartsgata som löper parallellt med Skellefteälven i öst-västlig riktning. Trafikmängden på Anderstorpsleden ligger i dagsläget på cirka 5000 fordon per vardagsdygn och hastighetsbegränsningen är 70 km/tim. På båda sidor av Anderstorpsleden finns belysta gång- och cykelbanor som är separerade från Anderstorpsleden med breda gräs- och vegetationsytor. En gång- och cykeltunnel under Anderstorpsleden finns cirka 400 meter väster om planområdet och en gång- och cykelbro över Skellefteälven finns cirka 500 meter väster om planområdet. Gång- och cykelbanan utgör ett huvudstråk för cykel och sammanbinder planområdet med bland annat Skellefteå centrum, och övriga stadsdelar inom Skellefteå och österut inom Skelleftedalen. Cykelförbindelserna till området anses goda. Planförslaget medger att planområdet angörs från Anderstorpsleden via en intern anslutning. Tillgängligheten till de allmänna gång- och cykelbanorna ger goda förutsättningar för boende att färdas till fots eller på cykel. Inom planområdet finns två träbroar för passage av gång- och cykeltrafik över det grävda dike som går genom området.. Kollektivtrafik Just öster om planområdet, vid Anderstorp hälsocentral, finns hållplatser för kollektivtrafiken. 20

22 Parkering, utfarter, varumottagning Fastigheterna ska lösa sina boende- och besöksparkeringar inom planområdet. Parkeringsbehovet för de kommande bostäderna uppskattas till 107 boendeplatser räknat på 8pl per 1000 BTA inklusive besöksplatser 0,1 pl/lgh. Illustration, fördelning av parkeringsplatser, White Arkitekter juni Befintlig parkering för Anderstorps hälsocentral sparas. Befintliga bostäder och dess parkering inom Anderstorp gård bevaras. För det nya bostäderna tillskapas parkeringsplatser, inom och i anslutning till planområdet. Cykel Att cykla ska vara enkelt. Någon del av byggnad eller dyligt kan avsättas för cykelparkering inomhus, och även yttre cykelparkering med god tillgänglighet till entréerna bör finnas. Även plats för uppställningsplats för rullstolar/rollatorer bör avsättas. Parkeringarna bör ges en kvalitet och en utformning som stimulerar cykling, t. ex låsbara ställ under tak. Planer finns att behålla det cykelstråk som går genom området idag för att behålla tillgängligheten mellan Anderstorp gård och hälsocentralen. Tillgänglighet för räddningstjänst Om inte det normala vägnätet kan garantera räddningstjänstens framkomlighet så ska framkomlighet för räddningstjänstens fordon garanteras genom räddningsvägar och uppställningsplatser för räddningsfordon. 21

23 Hälsa och säkerhet Utrymning Utrymningsvägar måste fungera för att utrymma personer med funktionsnedsättning på ett smidigt och säkert sätt. Om byggnaderna inte är åtkomliga med stegbil är det desto större anledning att hiss utförs som en räddningshiss (där hissen kan användas vi utrymning). Störningar Buller Riktvärden för externt buller Från den 11 maj 2017 har regeringen beslutat om en höjning av riktvärdena i förordning (2015:216) för buller från vägtrafik vid bostadsbyggnads fasad. Förordningsändringarna träder i kraft den 1 juli 2017 men kan tillämpas på planärenden som påbörjats fr.o.m. 2 januari Ekvivalent ljudnivå (Leq) är medelljudnivå under ett dygn, maximalnivå är högsta förekommande ljud under en fordonspassage. Maximal ljudnivå beror på det fordon (tung trafik) som bullrar mest och inte på antalet fordon. Tabell 1. Riktvärden (2015:216) för väg- och tågtrafik, db. Tuneman Akustik Utöver detta gäller följande avsteg: minst hälften av bostadsrummen i en bostad bör vara vända mot en sida där 55 db ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och minst hälften av bostadsrummen bör vara vända mot en sida där 70 db maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och (natt) vid fasaden. Om ljudnivån på LAmax 70 dba ändå överskrids, bör den inte överskridas med mer än 10 dba och högst fem gånger/timme mellan kl och (dag och kväll). Riktvärdena är utformade för att klara en god miljökvalitet och avspeglar därför inte vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Men oavsett planeringssituation ska riktvärdena för miljökvalitet eftersträvas, utifrån vad som är miljömässigt motiverat samt tekniskt och ekonomiskt rimligt. 22

24 Buller idag En överiktlig bullerberäkning har utförts av Samhällsbyggnad, plan, med anledning av eventuellt trafikbuller på Anderstorpsleden. Anderstorpsleden har idag en trafikmängd på fordon/dygn och en hastighet på 70 km/tim. Riktvärdet Leq 60 dba uppnås ca 26 meter från vägmitt. Tekniska nämnden tog beslut om ny hastighetsplan, där hastigheten för Anderstorpsleden föreslås sänkas till 60 km/tim, utgår bullerberäkningarna från denna hastighet. Illustration, visar beräknat vägtrafikbuller (Leq) för 60 dba vid trafikmängd 6000 fordon/dygn i hastighet 50, 60 och70 km/tim, Skellefteå kommun sep En översiktlig beräkning (marknivå, plan mark utan bullerskydd, se illustration ovan) visar att gällande riktvärdet 60 db(a) klaras vid 28 m från vägmitt av Anderstorpsleden i hastighet 70 km/tim. I 60km/tim klars riktvärdet vid 23 m från vägmitt. Illustrationen ovan visar beräknat vägtrafikbuller (Leq) vid trafikmängd 6000 fordon/dygn och plan mark. Om hänsyn tas till markhöjden blir bullernivåerna sannolikt något högre vilket innebär att avståndet från vägmitt till gränsen 60 dba blir lägre, närmare Anderstorpsleden. 23

25 Buller imorgon Den översiktliga trafikbullerberäkning som är utförd visar på att riktvärdet 60 dba vid fasad klaras för framtida bostäder inom planområdet samt att beräkningarna inte kunnat påvisa att trafikmängden avsevärt ökat på Anderstorpsleden under de senaste åren. Vad gäller morgondagens vägtrafik finns flera osäkra faktorer, varför detta endast kan bli en bedömning. För bedömning av framtida buller- och luftberäkning i Skellefteå brukar biltrafikflödena räknas upp schablonmässigt med 1,0 % årligen till år 2025 utanför den mest centrala delen av Skellefteå centralort. Denna biltrafiktillväxt har valts utifrån Skelleftedalens tillväxtmål om befolkning, bostäder och arbetstillfällen. Den schablonmässiga uppräkningen tar inte hänsyn till framtida åtgärder för att stimulera gång- och cykeltrafik eller utveckling av kollektivtrafiken. Tunemalm Akustik har utfört beräkningar av buller från vägtrafik. i sin bullerutredning utgått från trafikuppgifter med trafikmängd, andel tung trafik och hastighet som är inhämtade från Skellefteå kommun samt från en tidigare utredning (Tyrens). Andelen tung trafik är enligt praxis satt till 10 %. För att bedöma framtida trafik till år 2035 har en uppräkning enligt Trafikverkets riktlinjer för Västerbottens kustland tillämpats. Enligt dessa riktlinjer beräknas trafiken öka med 0,71% per år. Tabell 2. Vägtrafik Beräknade ljudnivåer Nedan redovisas beräknat buller inom det aktuella planområdet. Resultaten redovisas i olika färgkartor i gatuplanet, +2 m över mark. Siffrorna utefter fasaderna anger högsta ljudnivå upp efter fasad vid denna punkt. Byggnaders reflexer har medräknats, men den egna byggnaden (inom 2 meter från fasad) har inte medräknats. Siffrorna inom cirklarna avser därmed frifältsvärde. Hus utan siffror avser befintliga byggnader, garage, cykelförråd etc. Karta 2 visar framtida trafik, Dygnsekvivalent ljudnivå (LAeq), för år Tuneman Akustik

26 Beräkningarna visar att närmast Anderstorpsleden blir dygnsekvivalent ljudnivåerna LAeq db. Längre från vägen och på baksidorna ligger nivåerna under 60 respektive 55 db. För karta i större format, se bilaga bullerutredning. Karta 3 visar LAmax för 10 % tung trafik. Tuneman Akustik Den maximala ljudnivån (LAmax ) från enskilda fordon redovisas i markplan och upp efter fasaderna i karta 3. För karta i större format, se bilaga bullerutredning. Kommentarer till beräkningarna: De maximala nivåerna hamnar på 71 till 77 db närmast vägen medan baksidor och större delen av området ligger under 70 db. Beräkningarna visar att byggnaderna närmast Anderstorpsleden utsätts för nivåer över riktvärden i tabell 1 och därmed måste avstegen tillämpas. Husen närmast vägen utom utbyggnaden av vårdcentralen, har en tyst sida med nivåer under 55 db. Med genomgående lägenheter kan därmed riktvärden uppfyllas. För husen närmast vägen gäller att uteplatser inte kan placeras i mot vägen då ljudnivåerna ligger över LAeq 50 db och över LAmax 70 db. Det bör därför anordnas uteplatser på innergårdarna. För vårdcentral finns det inga rekommendationer från regering eller riksdag för begräsning i bullernivåer utanför fasad. Däremot skall föreslagna riktvärden inomhus innehållas. Störningsbestämmelser Utifrån bullberäkningen som genomförts av av Samhällsbyggnad (plan) och Tuneman akustik har en bedömning gjorts att riktvärdena för buller klars inom planområdet. Därav har inga störningsbestämmelser lagts in i detaljplanen. Revidering av bullerutredningen och dess indata för framtida trafik ska göras och om resultater påvisar bullerpåverkan ska adekvata bestämmlser läggas till. Skuggning Skuggning är vanligen ett problem med höga byggnader och den lågt stående solen, men platsens läge på sydsidan älven och utan direkta grannar i norr gör aktuellt område lämpad för högre hus. 25

27 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger inom verksamhetsområdet för vatten, dagvatten och spillvatten. För området gäller de för kommunen antagna allmänna bestämmelser för användande av Skellefteå kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning ABVA. Anslutning till vatten och avlopp ska ske till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Kommunal dagvattenkulvert finns inom planområdet. Kommunalt dricksvatten och spillvatten finns cirka 40 meter från planområdets södra gräns. Eventuella tryckhöjande åtgärder inom respektive fastighet ansvaras och bekostas av fastighetsägaren. Dagvatten En dagvattenledning är belägen inom fastigheten och mynnar mot Skellefteälven. Ledningen avvattnar stor del av stadsdelen Anderstorp. Denna ledning får inte överbyggas inom ett säkerhetsavstånd av sex meter från ledningens centrum. Däremot kan ledningen flyttas vid behov. Dagvatten ska enligt kommunens dagvattenstrategi i första hand omhändertas lokalt. Ytor inom fastigheten ska ge möjlighet till LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) och ha en fördröjande påverkan på avrinning. Dagvatten från vägar och parkeringsytor m.m., ska avledas på sådant sätt att en partikelavskiljning uppnås. Exploatören ska komma in med förslag på dagvattenlösningar för att förbättra dagvattensituationen inom fastigheten och för att sörja för att man tar hand om dagvattnet på egen fastighet eller på annat sätt som följer dagvattenstrategin. Eventuell anslutning av dagvatten till det kommunala ledningsnätet sker till i nybyggnadskartan anvisad förbindelsepunkt. För dagvatten som inte kan avledas med självfall, till av kommunen anvisat läge, ska pumpning ske inom fastigheten. Dagvatten som kan komma att innehålla exempelvis olja eller fett ska förses med avskiljare (regleras i bygglovet vid byggnation av garage). Dagvatten får inte innehålla föroreningar som kan vara till skada för människors hälsa och miljö. Dämningsnivå för dagvattensystemet är 0,3 meter över markytans nivå i förbindelsepunkten. Dagvatten kan efter fördröjning ledas i det grävda dike som går i den västra delen av planområdet och ansluter mot kommunal Villkor för flytt av dagvattenledning genom planområde regleras i exploateringsavtal. Dagvatten kan ledas i det grävt dike som går i den västra delen av planområdet ner mot Skellefteälven. Dränvatten Dräneringsvatten från byggnad ska omhändertas genom LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten), alternativt pumpas till förbindelsepunkt för dagvatten som anvisas vid nybyggnadskartans upprättande. Renvatten Anslutning av renvatten ska ske till förbindelsepunkt som anvisas vid nybyggnadskartans upprättande. Området ligger inom distributionsområde för lågzon + 49 meter. Detta medför att våningsplan över + 25 meter bör tryckstegras inom fastigheten. Brandvatten Närmast belägna brandpost finns ca 110 meter väster om planområdet. Ytterligare en brandpost ligger ca 160 meter sydöst om området. Kapaciteten är max 10 liter/sekund per brandpost vid enskilt uttag. Om uttag ske samtidigt kommer en reduktion av flödena att ske. 26

28 Sprinkler Önskemål om sprinkler kan framföras till Skellefteå kommun (samhällsbyggnad, vatten- och avfallsavdelningen) i samband med VA-anmälan. Sprinkleranslutning bedöms från fall till fall. VAhuvudmannen har ingen skyldighet att ansluta en sprinkleranläggning. Spillvatten Anslutning av spillvatten med hushållskaraktär ska ske till förbindelsepunkt som anvisas vid nybyggnadskartans upprättande. För de delar som inte kan avledas med självfall till förbindelsepunkt ska pumpning ske inom fastigheten. Spillvatten som ansluts som kan komma att innehålla exempelvis olja eller fett ska förses med avskiljare enligt Skellefteå kommuns anvisningar och Boverkets byggregler. Värme/el/bredband Fastigheten är ansluten till befintligt elnät och inkopplat på Skellefteå krafts fjärrvärmenätet. Fastigheten bör även anslutas till det allmänna el- och telenätet. I samband med ledningsdragning ska undersökas om bredband finns tillgängligt och om samordning om möjligt kan ske av olika ledningsslag. Avfall Avfall skall sorteras enligt den kommunala renhållningsordningen. Avfallsutrymmen skall utformas enligt den kommunala renhållningsordningen och dess anvisningar för ny- eller ombyggnad av avfallsutrymmen. Avfallsutrymmen ska byggas vid körbara vägar. Det är viktigt att tillgängligheten för fordonet som ska hämta avfallet beaktas. Om lokalgatan används för in- och utfart och om avfallsutrymmen är i anslutning till gatan, måste det finnas utrymme för att köra runt med renhållningsfordon. Angöring av renhållningsfordon ska kunna ske på ett tryggt sätt och markbeläggning ska vara anpassad for fordonens belastning. Förslag till avfallsutrymmens placering, utformning och dimensionering ska alltid redovisas för Skellefteå kommun, samhällsbyggnad, vatten och avfall för godkännande. 27

29 Strandskydd Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till strandområdena genom allemansrätten samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddet återinträder automatiskt när underliggand detaljplan ersätts av en ny detaljplan, varför en ny prövning att upphäva strandskyddet måste göras. I den fördjupade översiktsplanen för skelleftedalen (2011) ligger ändamålet utbildning, instution utlagt inom sttrandskydd. Motivering till upphävande av strandskyddet Strandsskyddet har varit upphävt sedan 1989, då länsstyrelsen, i samband med planens antagande, förordnade att de land- och vattenområden inom, detaljplanen som är belägna inom strandskyddsområde, ej vidare ska omfattas av strandskydd. Vidare säger länsstyrelsen att syftet med strandskyddet är ändock tillgodsett då marken närsmast skellefteälven är utlagd som park och att kommunen är huvudman. Dagens fria passage vid vattnet och på naturmarken tas inte inspråk av planförslaget. Att byggnationerna blir avsevärt högre påverkar inte strandskyddet, snarare ökar känslan av tillträde för allmänheten när byggnationerna går från villa till flerbostadshus. Trots att bostadsbyggnaden idag har hunnit rivas upplevs området kring det före detta bostadshuset privat, då anlagd gräsmatta, rester av husgrund och flaggstång fortfarande finns kvar. Exploatering av flerfamiljshus bedöms därför inte öka privatiseringsgraden. Nivåskillanden mellan strandlinjen och älvsbrink ligger utanför planområdet, inom parkmark, där strandskyddet ligger kvar och där träd kommer att sparas. Inom ytan som blir kvartersmark kan några träd komma att tas ner. Bebyggelsen innebär en utveckling och ger möjlighet att förbättra och tillgängliggöra det grönastråk som går genom området och ger tillgång till älvsbrinken. Genom att utveckla stråket genom området underlättas tillgängligheten till älven och sittplats i nordväst om planområdet. Gång- och cykelvägen i västra delen av planområdet ligger inom privat mark med servitut och används idag av allmänheten. Med detaljplanen blir gång- och cykelvägen allmän och kommer att övergå i kommunal ägo. Konsekvenserna av planens genomförande i relation till strandskyddet är för friluftslivet positiva. Konsekvenserna för djurlivet i strandzonen är marginella. I den bebyggda delen består värdena främst av anlagd gräsmatta, buskar och träd längs diket som går genom området. 28

30 Karta, visar gräns för strandskydd och område där strandskyddet upphävs. Skellefteå kommun sep 2017 Den mark som upphävandet avser, och som nu ska bebyggas med bostäder, är i gällande stadsplan kvartersmark där strandskyddet redan idag är upphävt. Inget ytterligare ianpråktagande av allmän platsmark görs i detta planförslag. Den parkmark som idag är avsatt för tillgänlighet och åtkomst till stranden och älven ligger också kvar i angränsande plan, samtidigt som man i denna plan även tagit delar av kvartersmarken för bostadsändamål (vid kulturmiljön) till allmän platsmark (PARK), med möjlighet till gång- och cykelanslutning ned mot stranden och älven. I och med detta tydliggörs anslutningen ned mot älven vilket gynnar tillgängliheten och allmänhetens möjlighet till åtkomst till strand och älv. Planförslaget ger därmed möjligheter att uppnå miljöbalkens intentioner rörande strandskyddet. Även om strandskyddet upphävs i den nordligaste delen av planområdet syftar planläggningen till att säkerställa allmänhetens tillgänglighet till älvsbrinken, då området i gällande detaljplan är utlagd som parkmark. Därmed bedömmer kommunen att ett upphävande av strandskyddet saknar betydelse då syftet med strandskyddet i och med detta får anses tillgodosett. Upphävande av strandskyddet Strandskyddet upphävs för kvartersmarken för bostäder (B) inom strandskyddsområde, 100 meter från strandlinjen, med hänvisning till det särskilda skälet nedan. Som särskilt skäl enligt 7 kap 18 c d miljöbalken framhålls följande: Området som upphävande avser har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. 29

31 DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE Planförfarande Detaljplanen upprättas med utökat förfarande. Detaljplanen gör avsteg från den fördjupade översiktsplanen i avssende utbildning, instution då detaljplanen möjliggör byggnation av bostäder. Tidplan Samråd: tredje kvartalet 2017 Granskning: fjärde kvartalet 2017 Antagande: första kvartalet 2018 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från det datum planen vunnit laga kraft. Efter genomförandetidens utgång fortsätter detaljplanen att gälla tills den ändras eller upphävs. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Avtal Planavtal Planavtal har upprättats mellan samhällsbyggnad, Skellefteå kommun och exploatören (fastighetsägaren av Anderstorpgården 3 och 4). Avtalen reglerar uppdragets omfattning samt kostnader och betalningsansvar. Fastighetsrättsliga frågor Planens genomförande medför att bland annat avstyckning, fastighetsregleringar, ändringar av ledningsrätter samt upphävande och nybildning av servitut måste genomföras. Fastighetsägaren ansvarar själv för att åtgärder utförs inom den egna fastigheten, genom ansökan hos den kommunala lantmäterimyndigheten. Åtgärder som berör två eller fler fastigheter kan sökas av någon av de berörda. Fastighetsbildning Fastighetsbildning utförs i enlighet med planförslaget, vilket innebär att den nya bostadsbebyggelsen och angränsande hälsocentral blir två separata fastigheter. I och med att kommuen löser in den i planförslaget redovisade allmänna platsmarken, avsatt som parkmark för gång- och cykel, ombildas även den del av Anderstopsgården 4 som angränsar planområdet i väster. Planförslaget innebär att ett antal mindre byten av mark genomförs mellan Skellefteå kommun (Hedensbyn 13:89) och exploatören (Anderstorpsgården 3 och 4). Detta för att kommunen i sin helhet ska kunna drifta och underhålla den idag befintliga gång- och cykelvägen. 30

32 Servitut Inom fastigheten Anderstorpsgården ligger idag ett servitut för kommunens gång- och cykelväg som avses upphävas. Servitutet är inte längre aktuellt då planens genomförandet innebär att marken övergår till allmän platsmark och överförs till kommunens fastighet Hedensbyn 13:89. Nya servitut bildas även för att tillgodose parkeringsbehovet i planförslaget. Till förmån för Anderstorpsgården 3 (hälsocentralen) bildas servitut för rättighet till parkering inom den nybildade bostadsfastigheten. Även servitut för rättighet till parkering bildas till förmån för nya bostadsfastigheten. Servitutet för bostadsfastighetens behov avses bildas inom den prickade ytan direkt väster om den allmänna platsmarken avsedd för gång- och cykelväg. Förtydligande på parkeringsbehovet, se bild, sid 21. Ledningsrätter I plankartan har man avsatt mark (u-område) för ny sträckning av kommunens dagvattenledning. Kommuen avser flytta den idag befintliga ledningen i enlighet med planförslaget, varför ändring av ledningsrätt måste göras. Ekonomiska frågor Planekonomi Exploatören ansvarar för framtagandet av de utredningar som krävs för framtagandet av detaljplanen vilket innefattar geoteknik- och bullerutredningar mm. Inlösen, ersättning Den del av Anderstorpsgården 3 som utgör kvartersmark i planen avses regleras till Kommunens fastighet (Hedensbyn 38:89) för allmän platsmark, gång- och cykelväg. Del av till Kommunens fastighet (Hedensbyn 38:89) som utgör allmän platsmark avses regelras till del av Anderstorpsgården 4 för kvartersmark och parkering. Kommunen beskostar flytt av dagvattenledning inom planområdet. Tekniska frågor Tekniska utredningar PM Geoteknik SWECO civil AB Markteksniskundersökningsrapport, MUR/Geoteknik SWECO civil AB Bullerutredning Tuneman Akustik SAMRÅD Detaljplanen upprättas i samråd med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kommunala förvaltningar, samt berörda fastighetsägare i området. 31

33 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Planen ger ett tillskott med nya bostäder. Komplettering med nya boendeformer och en större variation i fråga om lägenhetstyper och upplåtelseformer ger bättre möjlighet till boendekarriär inom området. Nya bostäder ger möjlighet till ändrad befolkningssammansättning som kan främja den sociala integrationen området. Ett ökat kundunderlag för den lokala närbutiken är också en positiv effekt. Positivt med tillskott av nya bostäder. Kan eventuellt innebära negativ påverkan på kulturmiljön. Fler människor i rörelse. Negativt att grönyta blir till bostäder. Flera boende ger ökat underlag för kollektivtrafik och service. Konsekvenserna av planens genomförande i relation till strandskyddet är för friluftslivet positiva. Konsekvenserna för djurlivet i strandzonen är marginella. I den bebyggda delen består värdena främst av anlagd gräsmatta, buskar och träd längs diket som går genom området. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN I upprättandet av detaljplanen har samhällsbyggnad och kommunledningskontoret, Skellefteå kommun deltagit. REVIDERING Samhällsbyggnad Fysisk planering, plan Harriet Wistemar Ulrika Hellsten Åsa Wallin Kommunarkitekt Planarkitekt Planhandläggare 32