Programrapport IUC Sverige AB - Det operativa innovationsnätverket
|
|
- Göran Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Programrapport IUC Sverige AB - Det operativa innovationsnätverket DEL 1 Resultat IAN-uppdraget
2 Innehållsförteckning Uppdraget... 3 DEL 1 RESULTAT Slutresultaten i kortform... 4 Slutresultat utvidgad beskrivning... 6 DIS Dynamiskt Informationssystem...7 IUC Databas TBN...8 Metod I - Institutsamverkan...10 SmartProduktion...12 Effektiva Arbetsplatser...13 Metod A - Avknoppning...14 Samhällsekonomisk kalkyl...17 Metod N - Nätverk...18 IUC-Profilen...21 Kompetensplattform IUC...22 Nationella och regionala offerter...24 IUC PROCESSEN - HUR DET HÄNGER IHOP! Den gemensamma strukturen - IUC Sverige AB Programrapporten består av 3 delrapporter: Del 1 Resultat IAN-uppdraget Del 2 Från uppdrag till resultat Del 3 Uppföljningar och utvärderingar Samt en Kortversion 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 2
3 Uppdraget För att ytterligare stimulera industriell utveckling i främst mindre företag beslutade riksdagen med anledning av budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1, rskr. 2005/06:121) att stödja utvecklingen av IUC:s verksamhet under perioden (Regeringsbeslut I3, ; N 2005/10095/NL; N 2005/9451/NL; N 2005/7431/NL) I det av Regeringen beslutade uppdraget definierades även vad programmet skulle omfatta. I beslutet noterades att följande projektområden avsågs utvecklas: IUC skall utarbeta samverkansmodeller med Industriforskningsinstituten. IUC:s roll i detta samarbete skall vara att identifiera företagens behov och där så är möjligt sammankoppla företagen med Industriforskningsinstituten, IUC skall fungera som samordnare i utvecklingsprojekt tillsammans med små och medelstora företag och forskningsinstitut samt universitet och högskolor, IUC skall främja avknoppningar från företag genom samarbete med storföretag och finansiella institutioner, IUC skall vidareutveckla pilotprojektet IT Mera så att fler företag kan få utbildning och hjälp med praktisk tillämpning av befintliga IT-system så att dessa utnyttjas på bästa sätt och leder till ökad affärsnytta för företagen, IUC skall vidareutveckla vissa insatser för kompetensutveckling i små och medelstora företag och därvid kvalitetssäkra ett antal kompetensutvecklingsprogram samt se till att dessa sprids i hela nätverket och därmed till fler små och medelstora företag i fler regioner, IUC skall delta i de nationella branschprogram där det finns en naturlig koppling till IUC:s verksamhet och härvid identifiera och utveckla de små och medelstora företagens roll i de olika branschprogrammen, IUC skall tillsammans med regeringens arbetsgrupp för musikindustrin identifiera ett antal strategiska nyckelfrågor för den svenska musikbranschen och utveckla projekt som handlar om att få små företag i musikbranschen att utvecklas och växa. Slutsatser: - IUC ska utföra insatser tillsammans med SMF - Insatserna ska ske inom ett antal riktade projektområden - Insatserna förväntas leda till bättre verktyg och metoder inom IUC Sverige för att stödja utveckling i SMF - IUC Sveriges roll i innovationssystemet förväntas ytterligare utvecklas Efter Regeringens uppdragsbeslut inleddes arbetet januari 2006 utifrån de ovan angivna delområden. Initialt identifierades existerande insatser inom områden samtidigt som en enkel behovskarta vid 378 SMF genomfördes. Uppdraget omstrukturerades under 2006 till tre (3) huvudlinjer som kom att benämnas I, A, N där I står för Samverkan med Industriforskningsinstitut / Kompetenscentra, A står för Avknoppningar och N står för Företagsnätverk IAN-uppdraget. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 3
4 DEL 1 Resultat Uppdraget som är baserat på samverkan mellan de 15 regionala IUC-bolagen med IUC Sverige AB som huvudansvarig uppdragspart. Uppdragets resultat kan övergripande delas upp i tre huvudsegment inom ramen för de 3 årens utvecklingsverksamhet. Det ska redan här betonas att grunderna för resultaten är i huvudsak hämtade från små- och medelstora företag, men även från stora företag, industriforskningsinstitut, universitet/högskolor och intresseorganisationer. Resultatens 3 segment: 1. Slutresultatet av uppdraget är att det finns konkreta metoder och verktyg som är kvalitetssäkrade, kostnadseffektiva och nationellt tillgängliga för utvecklingsinsatser tillsammans med SMF. 2. Delresultat är genomförda Testprojekt med SMF inom de olika delområdena i syfte att välja ut och prioritera innehållet i de metoder och verktyg som i generaliserad form föreligger i slutresultaten 3. Insamling av inom IUC och samverkande verksamheter gjorda erfarenheter i utvecklingsprojekt och program riktade till SMF. Erfarenheterna från dessa Bästa exempel har i sin tur lett till urval inför testprojekten och vid slutsummering av metoder och verktyg. I denna del av programrapporten (Del 1) ligger fokus på slutresultaten och vad de består av. I Del 2 beskrivs framtagningsprocessen utifrån det uppdrag som förelåg från Regeringen. Avslutningsvis, i Del 3, redovisas samlade uppföljningarna av de testprojekt som bedrivits under perioden tillsammans med SMF, Institut, Universitet/Högskolor och andra intressenter. De summerande uppföljningar i del 3 har haft två huvudmål. Det ena var att verkligen följa upp vad resultaten för företagen blivit av testprojekten, det andra att identifiera relevanta och tillämpbara mätmetoder att inkludera i de metoder och verktyg som utvecklats inom uppdraget. Slutresultaten i kortform Nedan följer en sammanställning av vilka resultat som föreligger att tillämpa operativt för fortsatt utveckling tillsammans med SMF. Sammanställningen ger en fingervisning om vad metoden/verktyget avser, hur det tagits fram och kan nyttjas samt en bild av volym på medverkande externa (utanför IUC) intressenter. Efter sammanställningen följer en något fylligare beskrivning av vad respekitive resultatområdet omfattar och hur det operativt kan användas. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 4
5 Resultatområde: Benämning av metod / verkyg Form: Kort förklaring till innehållet och omfattningen Antal medverkande: Volym och verksamhetsområde på de som i olika steg deltagit i utvecklingsarbetet. Resultatområde Form Antal medverkande IUC Databas TBN Ett webbaserat verktyg för Tillväxtanalyser som kan sorteras och struktureras för att användas i lokala, regionala och nationella tillämpningar. Ca 600 SMF, 15 IUC-bolag, externa konsulter Metod I - Institutsamverkan SmartProduktion Effektiva Arbetsplatser Metod A - Avknoppning Samhällsekonomisk kalkyl Metod N - Nätverk IUC-Profilen Nyutvecklad webbaserad arbetsmetod i flerstegsmodell med beslutspunkter för genomförande av utvecklingsprojekt där samverkan med i första hand industriforskningsinstitut är aktuellt. Utvecklat tillsammans med Instituten och i gemensamma testprojekt. En nätverksbaserad SMF-tillämpning av samverkansmetodiken med Institut. Inriktad på produktionseffektivisering (Lean production koncept) En nätverksbaserad små företagstillämpning av samverkansmetodiken med inriktning på att kombinera arbetsmiljöarbete och effektiv produktion Nyutvecklad webbaserad arbetsmetod med beslutspunkter i olika steg inriktat på att kunna genomföra olika former av Avknoppningar beroende på behov och situation. Utvecklat inom IUC tillsammans med företag En mätmodell för att identifiera värdet för samhället av insatta resurser i utvecklingsprojekt i företag, särskilt vid avknoppningar Modellen har utarbetats och testats inom Avknoppningsområdet. En samlande webbaserad arbetsmetodik för att genomföra utvecklingsinsatser i nätverksbaserad form genom Processnätverk. Generaliserad metodik utvecklad inom IUC En i tre nivåer identifierande webbaserad beskrivning av kompetenser och erfarenheter hos medarbetare inom IUC. Inkluderar även validering av metodkunskaper. Utvecklad spegling av ett redan utvecklat webbaserat verktyg för att sammanföra behov med kompetensutvecklande insatser. Ca 80 SMF + stort antal referenser i tidigare proj., 7 Institut; 5 universitet /högskolor Ca 90 SMF; 10 IUC-bolag, Institut, Univ., konsulter Ca 45 små företag, 6 IUC-bolag, Institut, Univ. 4 testavknoppningar, 11 IUC-bolag, ca 100 referensavknoppningar 10 tester med beräkningar vid 6 IUCbolag, SCB, extern bank 4 testnätverk, 15 IUC-bolag, 17 referensnätverk Samtliga medarbetare i IUC-nätverket Kompetensplattform IUC 1 drivande IUC-bolag, övr. referens Nationella och IUC Sverige AB har utarbetat 4 nationella IUC Sverige /IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 5
6 regionala offerter DIS Dynamiska Informationssystem offerter ställda till olika departement hos Regeringen. Samtliga är baserade på att tillvarata de metoder och verktyg som utvecklats (se ovan) och tillämpa dessa operativt tillsammans med SMF. Merparten av de regionala IUC-bolagen har inom sina regioner och mellan regioner utarbetat offerter utifrån önskemål på delar av de metoder som finns utvecklade. Såsom operativt programverktyg för tillämpning av de ovan redovisade metoderna har vi utformat en projektledningsmetodik som tillåter både struktur, omfattande informationsinnehåll och dynamik. DIS är ett pedagogiskt och visuellt instrument med instruktionsstöd för användare. de 15 regionala IUCbolagen. Regeringen Regioner, Länsstyrelser, Samordningsfunktioner Alla IUCbolag och medverkande Institut, Univ. Slutresultat utvidgad beskrivning Tabellen ovan summerar de idag (februari 2009) förpackade och tillämpbara resultaten från Regeringens uppdrag att förstärka metoder för utveckling i SMF, hitta effektiva arbetssätt och inom IUC-nätverket nationellt tillgängliga verktyg som har viss grad av standardisering i sin tillämpning. Slutresultaten omfattar fem (5) huvudområden som är direkt avgörande för operativa insatser tillsammans med SMF. De övriga är stödjande verktyg, riktade produkter samt direkta slutsatser för att tillämpa de utvecklade metoderna och verktygen inom hela IUC Sverige AB s nätverk. De 5 huvudområdena är: - DIS Dynamiska Informationssystem - IUC Databas TBN - Metod Institutsamverkan - Metod Avknoppning - Metod Nätverk Direkt stödjande verktyg är: - IUC Profilen - Kompetensplattform IUC - Samhällsekonomisk kalkyl Riktade produkter är: - SmartProduktion - Effektiva Arbetsplatser 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 6
7 Tillämpningsförslag: - IUC Sverige - Offert 2009 Nya jobb och företag genom industriell utveckling och förnyelse (Näringsdepartementet juni 2008) - Östersjöstrategi för utveckling av näringsliv och innovationer via IUC Sverige (Näringsdepartementet augusti 2008) - Miljö- och energiindustriell utveckling i SMF Offert (Miljödepartementet januari 2009) - Omställning, kompetens och utveckling i SMF Offert 2009 ( Arbetsmarknadsdepartementet januari 2009) - Regionala offerter baserade på efterfrågan, behov och möjligheter att genomföra inom IUC-bolagens verksamhetsområden. Ex.: o Offert Blekinge - Nya jobb och företag genom avknoppning som grund för industriell förnyelse o Omställning & Utveckling Trärelaterad industri i Småland o Skaraborgsprogram strategi för att säkra jobb och industriell framtid i Skaraborg o Västerbotten, Kalmar, Kronoberg, Dalarna samordningsförslag för regionerna. DIS Dynamiskt Informationssystem Hjärtat i metoderna kallas Dynamiskt Informationssystem (DIS). Dokumenten i DIS har utvecklats i verktyget Mind Manager och består av ett antal förstrukturerade mindmaps, eller tankekartor. Här beskrivs de viktigaste frågeställningarna för de olika verksamhetsområdenas projektet och här fylls också all insamlad data i. Det är lätt att lära sig Mind Manager. Oftast behövs bara några timmars utbildning för att komma igång. Vana datoranvändare brukar behärska verktyget ännu snabbare. Det finns en DIS-mall för varje fas i ett projekt där flödet i arbete styrs av respektive mall. Med början i position klockan ett i alla dokument sker arbetar i klockans riktning. Att länka dokument till DIS-mallen är enkelt och fungerar vilket gör att den fungerar som knutpunkt för all projektrelaterad information i uppstartfasen. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 7
8 Exempel på DIS-mall Initierafasen för metod Institutsamverkan Projektledaren samlar information från olika håll t ex genom intervjuer, litteratur, databaser, årsredovisningar mm. Ibland saknas information, vilket gör att man inte kan fylla i alla detaljer vid första tillfället som mallen används. Att då tillfälligt hoppa över en eller flera punkter, fylla i information på andra ställen och senare gå tillbaka och komplettera med ny information är fullt möjligt där ligger en del av flexibiliteten och dynamiken i själva strukturen. Den andra delen i dynamiken ligger i att mallarna i DIS kan användas för alla typer av projekt och storlekar. För mindre projekt kan det räcka att fylla i ett fåtal uppgifter. För medelstora projekt blir dokumenten förmodligen välfyllda. Det kan tom. hända att analyserna blir så stora att de måste läggas i separata dokument. I de riktigt stora projekten blir det omfattande redogörelser av metoder, beskrivningar av projektresultat, näringslivets behov eller projektets organisation med internationella förgreningar. Allt detta är fullt möjligt att sammankoppla i DIS. Till de flesta DIS-mallar hör också ett antal olika i projekten stödjande dokument eller länkar. Där finns exempelvis avtalsmallar, sekretessavtal, IPR-avtal, budgetmallar, underlag för riskanalyser, värderingar mha kraftfältsmetoden samt länkar till andra samverkansorganisationer och finansiärer. DIS-mallarna för metoderna Institutsamverkan, Avknoppning och Nätverk är det samlade slutresultatet som ska användas för genomförande av framtida utvecklingsprojekt tillsammans med SMF och samverkanspartners. Projekten aktiveras av IUC-behöriga medarbetare som i sin tur bjuder in medverkande företagare, samverkansparter m.fl. till projektet. Projektens förlopp handhas via ett webbaserat system som även sparar projekt och underlag för uppföljning och historik. IUC Databas TBN Fundamentalt för att aktivera utvecklingsprojekt som skapar tillväxt och nytta är att kunna identifiera behoven hos berörda företag på ett strukturerat och tillförlitligt sätt. Tillvägagångssättet måste även vara rationellt och relevant för företagaren. Inom IUC nätverket har detta alltid varit en självklarhet där varje IUC-bolag arbetat med sina respektive verktyg. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 8
9 Inom utvecklingsuppdraget har en intern benchmarking skett som lett fram till att den sk. TBN-metoden (Tillväxt i Befintligt Näringsliv) valdes som grundmodell för ett nationellt identifikationsverktyg med betoning på tillväxtfrågorna. Grundverktyget har av IUC Sverige AB vidareutvecklats, parallellt med metoderna i uppdraget, genom att ytterligare struktureras till en nationell tillämpningsmodell. TBN-metoden som är grunden för IUC Databas TBN är ett verktyg för att identifiera, utveckla och skapa tillväxt i SME-företag utifrån företagens verkliga behov. Verktyget består av 3 strukturerade delar: 1. Grunddata om företaget som säkerställer historik och nuläge men även ger utrymme för ett antal sorterande funktioner såsom: a. Branschdefinition b. Regiontillhörighet c. Antal anställda d. Omsättning 2. Ett strategiskt frågebatteri med en värderande kartläggning av företagets verksamhet inom insatsområdena: a. Marknad b. Produkter / Tjänster c. Produktion d. Personal e. Organisation 3. En prioritering av behov som företagen gör i samverkan med IUC där de tre viktigaste insatsområdena för att skapa tillväxt i / för företaget anges. Grunden för prioriteringarna sker genom ett personligt samtal med företagaren eller företagsledningen. Data från genomförda tillväxtanalyser säkerställs efter det att en återkoppling och avstämning skett med företaget. IUC Databas TBN är ett webbaserat verktyg där säkerställda data från IUC-nätverkets samtliga bolag på olika sätt kan sammanställas, analyseras och presenteras. Systemet möjliggör överblick över de samlade företagens prioriterade områden och därmed även ett överskådligt diagram som i sin tur kan analyseras mot de i grunddata angivna sorteringsvariablerna. Ett bildsnitt hämtat från ett regionalt IUC-bolags prioriterade behov av tillväxt i SMF visar de olika nivåerna av prioriterade behov: 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 9
10 IUC Databas TBN är framåtsyftande i sin konstruktion och funktionalitet. Den säkerställda informationen som till sin grund bygger på personliga samtal möjliggör att ur systemet erhålla de prioriterande insatsområdena som varje enskilt företag avser att satsa på under kommande år. Det går samtidigt att få en bild av de samlade behoven hos en grupp företag inom en viss bransch, region, storlek etc. Det innebär i sin tur att aktiviteter och riktade insatser kan göras utifrån vetskap och kännedom om företagen och deras behov och inte utifrån tro, gissning eller enkäter. IUC Databas TBN är ett viktigt dynamiskt instrument vid identifikationsfasen av utvecklingsprojekt i våra utvecklade metoder. Metod I - Institutsamverkan IUC Sverige AB har som ett resultat sitt uppdrag idag utvecklat en samlad metod för samverkan. Fokus har varit att uppnå en för företagen maximal nytta genom att i samverkan med det regionala IUC-bolaget och kompetensen vid Industriforskningsinstitut tillföra ett mervärde till företaget. Instituten och deras resurser har varit i fokus, men samverkansmetodiken är även tillämpbar tillsammans med Universitet och Högskolor, kvalificerade konsulter och stora företag. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 10
11 I IUC:s olika utvecklingsprojekt har nytta många olika betydelser för olika intressenter. För en uppdragsgivare eller finansiär är det behovsstyrd och kostnadseffektiv företagsutveckling. För ett deltagande företag är nyttan istället tillgången till kvalificerade projektledare, experter och professionella utförare, som gör att utvecklingsarbetet ger förbättringar i den egna organisationen och ett ökat kommersiellt värde. IUC och industriforskningsinstituten drar nytta av I-metoden eftersom den ger nya affärsmöjligheter via behovsstyrda projekt i samverkan, men också genom den trovärdighet och effektivitet som följer med systematiska arbetssätt. Rätt hanterad ger metoden dessutom en ökad konkurrenskraft för instituten detta genom det resultatinriktade samarbete, som är en självklar del av I-metoden och som stärker den egna profilen. Det samlade resultatet av utvecklingen av I-metoden finns dokumenterade i en webbaserad instruktionsbok bestående av 4 DIS-mallar som representerar stegen Identifiera Initiera Utföra Utvärdera (den sk. IUC-Processen). Till denna instruktionsbok finns också en Metodhandbok som i text och bild beskriver tankarna bakom metoden, vad den syftar till, hur den handhas men också från vilka källor den vuxit fram. Metodhandboken är indirekt en form av lärobok för medarbetare som avser att lära sig att jobba enligt I-metoden. I resultatet av arbetet att utveckla I-metoden har flera olika sidoaktiviteter skett som i sig medfört framtida och mer långsiktiga resultat. Några av dessa är: Genomförandet av ett antal testprojekt för utveckling av metoden. De har lett till fortsatta insatser, ansökningar hos finansiärer (ex. Forska&Väx programmet; Energimyndigheten, Centrum för hållbar utveckling IVL/KTH). Idag fortgår några av dessa projekt tack vare att nya finansiärer har identifierats. Utformning och genomförande av en produktionseffektiviseringsmetodik benämnd SmartProduktion där företag i nätverksform deltar och där kompetensförstärkande steg ingår där Institutkompetens eller motsvarande nyttjas. (se avsnitt nedan). Fort- och vidareutveckling av ett arbetssätt riktat till småföretag (<50 anställda) med tonvikt på att kombinera arbetsmiljöarbete och effektiv produktion (5S-koncept). Samarbete med både IVL och Prevent har ingått i detta utvecklingsarbete. (se avsnitt nedan) 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 11
12 Utbildningsinsats av 11 IUC-medarbetare från olika IUC-bolag i Chalmers 5- poängsutbildning i Lean Production, som var en förutsättning för att kvalificerar sig att medverka i den sk. Produktionslyftet. Kunskapen har i flera fall kunnat nyttjas även inom ramen för SmartProduktion. I syfte att bredare beskriva och värdera den nyutvecklade metodens möjlighet att bidra till ökad nytta genomfördes vid avslutningen av utvecklingsarbetet en verksamhetskonferens i samverkan mellan Swerea Ivf och IUC. Vid konferensen deltog företrädare från ytterligare 6 Industriforskningsinstitut. Grundsynen på den utvecklade metoden och tanken om att bygga ett samarbete mellan IUC Sverige s regionala IUC-bolag och Instituten var mycket positivt. En aktiv uppföljning har skett med individuella möten med ledningarna för de större instituten (SP, SWICT, IVL) där möjligheter till framtida operativa samarbeten diskuterats. Intresset från båda parter har varit stort och möjligheterna har uppfattats som större än hindren. SmartProduktion Arbetsmetodiken SmartProduktion var en den tillämpning som internt inom IUCnätverket värderades som den mest intressanta att vidareutveckla till en nationell strategi/produkt. Andra modeller som syftade till att medverka till produktionseffektivisering fanns representerade men ansågs inte vara lika systematiska och kostnadseffektiva. Beslut om att vidareutveckla metodiken togs, utbildningsinsatser av medarbetare inleddes, arbetssättet strukturerades tydligare, viss standardisering vidtogs och ett stort antal operativa testprojekt inleddes under slutet av 2006 och löpte under perioden fram till 4:e kvartalet Totalt genomfördes 11 SmartProduktions projekt som Test Practice vid lika många IUC-bolag. I testprojekten identifierades 173 företag som intressenter varav 43 kom att aktivas inom testperioden som testareor. Kostnaden för testinsatserna beräknas till 18,4 Mkr varav företagens egen insats i tid och pengar beräknas uppgå till 15 Mkr. IUC uppdragets insats omfattade 3,4 Mkr. Huvudstrukturen för arbetsmetodiken inom SmartProduktion beskrivs i punkterna nedan: SmartProduktion - metodik månaders utvecklingsprogram Genomförs i samarbete med institut och lärosäten. Ägs av IUC Sverige AB Målgrupp är tillverkande SMF Genomförs i nätverksform, tre eller fler företag Långsiktighet och uthållighet i utvecklingsarbete skall innehålla följande aktiviteter: Pedagogisk införsäljningsprocess som säkerställer ledningens engagemang Information till företagets samtliga anställda Introduktion till berörda, t.ex. med hjälp av Lean spel 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 12
13 Analys, kartläggning och prioritering av stödinsatser, t.ex. med hjälp av värdeflödesanalys Framtagande av handlingsplan för implementering av resurseffektiv produktion Löpande stödinsatser, från IUC eller annan via IUC avtalad stödresurs företrädesvis institut eller lärosäte Gemensam utbildning och fördjupning inom området Lean Production, t.ex. i seminarie alternativ workshop formad Utvärdering av insatser efter avslutat utvecklingsprogram Vägledning i fortsatt lärande SmartProduktion är idag en produkt som finns tillgänglig för alla IUC-bolag genom IUC Sverige AB s intranät. Flera av IUC-bolagen arbetar aktivt tillsammans med sina SMF med just SmartProduktionuppdrag. I de flesta fall sker detta arbete regionalt med rimliga avstånd till de företag som deltar, men det finns även mellanregionala projekt där 2 eller flera IUC-bolag samverkar tillsammans med företag. Effektiva Arbetsplatser I syfte att på småföretag (<50 anställda) bedriva aktivt förändrings- och förbättringsarbete ställer ofta än högre krav på förenklade och kostnadseffektiva arbetssätt. Inom IUC Sverige har därför en arbetsmetodik, Effektiva Arbetsplatser (EA), som har sin utgångspunkt i arbetsmiljörelaterade utvecklingsprojekt inom främst träindustrin, vidareutvecklats och gjorts mer generell och nationellt tillgänglig. Effektiva Arbetsplatser bygger på att i så stor utsträckning som möjligt engagera företagets egen personal. Fokuseringen ligger på att kombinera systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) med verktygen för att skapa ordning och reda och goda flöden (5S). Genom att sammanför ett antal småföretag med en lokal närhet till varandra kan ett nätverksbaserat utvecklingsarbete ske där processuellt lärande och samarbeten mellan företag etableras. En principbild av tankegångarna för deltagande i ett EA-projekt visas i bilden nedan liksom de konkreta resultat som företagen som deltagit har kunna visa upp. Effektiva Arbetsplatser, EA Lagstadgad Resultat: Minskad olycksrisk. Snitt: kr per olycksfall. Systematiskt Arbetsmiljö- Arbete Effektiv verksamhet Ordning & Reda (5S) Ökad trivsel - ökad lönsamhet Förutsättning för en effektiv arbetsplats Resultat: 20%mer tid och 30%mer utrymme 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 13
14 Arbetet med att vidareutveckla EA-arbetssättet har inledningsvis skett i samverkan mellan tre IUC-bolag, IVF och en konsult inom arbetsmiljöområdet. Detta inledande steg testades tillsammans med 18 SMF. Ett andra steg i utvecklingsarbetet har genomförts tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och Prevent, den ideella förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Tillsammans med dem utvecklades ett web-verktyg, VerkSam, riktat till just småföretag. IUC medverkade i utvecklingsprojektet, genomförde tester av verktyget och har utbildat 10 IUC-medarbetare i användandet av VerkSam. Totalt har inom IUC uppdraget 5 EA-projekt genomförts som Test Practice vid lika många IUC-bolag. I testprojekten identifierades 71 företag som intressenter varav drygt 20 företag kom att aktivas inom testperioden som testareor. Kostnaden för testinsatserna beräknas till 3 Mkr varav företagens egen insats i tid och pengar beräknas uppgå till 2 Mkr. IUC uppdragets insats omfattade 1 Mkr. En utbildning i att jobba med EA-metodiken har genomförts med 14 IUCmedarbetare vid 10 IUC-bolag som deltagare. Utbildningen omfattar 9 heldagar och har genomförts i samarbete med bla. Prevent. Metod A - Avknoppning IUC Sverige AB har som ett resultat sitt uppdrag idag utvecklat en samlad metod för genomförande av avknoppningar. Det finns sedan tidigare inom IUC Sverige erfarenheter av att jobba med avknoppningar för att uppnå förnyelse av näringslivet och för att skapa nya företag. Erfarenheterna har varit regionala även om samverkan inom IUC Sverige funnits för att bistå varandra vid avknoppningsuppdrag. I det nu genomförda uppdraget har IUC Sverige sammanfört erfarenheterna och kunskaperna till en sammanhållen och dokumenterade metod för att genomföra Avknoppningar. Metoden är uppbyggd kring den web-baserade strukturen DIS (se separat avsnitt) och finns tillgänglig för IUC-medarbetare via intranätet. Att genomföra avknoppningar från befintligt näringsliv är ett kostnadseffektivt sätt för Sverige att förnya näringslivet och skapa nya företag. IUC har gedigen erfarenhet av att arbeta med avknoppning och säkerställda exempel på den företags- och samhällsnytta som de kan leda till. Arbetsmetoden som nu föreligger har arbetats fram av IUC-medarbetare från flera IUC-bolag och växt fram allteftersom nya erfarenheter, tester och strukturer gett nya insikter. Detta är ingen skrivbordsprodukt, utan ett praktiskt verktyg skapat av dem som arbetar med avknoppning runt om i landet. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 14
15 Grundstrukturen i metoden är den projektstruktur som IUC arbetar med i alla projekt som IUC driver, och som består av de fyra stegen Identifiera, Initiera, Utföra och Utvärdera. En dokumentation i form av en metodbok, som fungerar som en vägledning för medarbetare som arbetar med avknoppningsprojekt inom IUC, finns framtagen. Den ska också fungera som instrument för kvalitetssäkring av avknoppningsarbetet. Genom att följa en dokumenterad metod, vet uppdragsgivaren att arbetet bedrivs på ett effektivt sätt och att inga viktiga aspekter i ett avknoppningsprojekt kommer att förbises. Metodhandboken är ett komplement till DIS den web-baserade instruktionsbok om avknoppning som finns tillgänglig på IUC:s intranät. I den ges detaljerade instruktioner om olika arbetsmoment i ett avknoppningsprojekt. Metodhandbok ger bakgrund och fördjupning. Den beskriver vad avknoppningar är, och hur avknoppningsarbetet är strukturerat. Det centrala för avknoppningsprojekt är att effektivt genomföra avknoppningar som har förutsättningar att lyckas, och att inte lägga tid och pengar på avknoppningar som inte har dessa förutsättningar. Avknoppning är ett framgångsrikt sätt att ta hand om affärsmöjligheter i samhället. Ofta bygger avknoppade affärsmöjligheter på existerande teknologi eller på avknoppningar av verksamheter som redan existerat under ett antal år som avdelningar eller enheter i befintliga företag. Avknoppningar är långt ifrån alltid en fråga om innovationer och utveckling av nya produkter eller affärsidéer. Istället är, som visas i nedanstående bild, avknoppningar en delmängd av alla existerande affärsmöjligheter, och avknoppningar kan ibland vara innovationer. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 15
16 Innovationer Avknoppning Affärsmöjligheter I arbetet att forma en samlande metod för genomförande av avknoppningar har även genomgångar av forskning och artiklar inom området genomförts. Det visar sig att området avknoppningar inte studerats i någon större utsträckning trots att denna form av företagsförnyelse har stor betydelse och de facto är en verksamhet som är relativt omfattande i landet. Vissa studier av avknoppningsverksamhet har skett vid Chalmers och vid Högskolan i Halmstad. Det finns också en del studier av relaterade företeelser, som kan beskrivas som speciella former av avknoppningar, nämligen Management-buy-outs, och andra former av buy-outs. Viss engelsk och amerikansk litteratur om avknoppningar, under det engelska begreppet spin-offs finns också att ta del av. Vi konstaterade att det, både i Sverige och internationellt, saknas en heltäckande bild av de olika typerna av avknoppningar och outsourcing, som skulle kunna tjäna som stöd för politiskt och företagsmässigt beslutsfattande. IUC har genom många års arbete med avknoppningsprojekt kunnat empiriskt konstatera att potentialen i avknoppningsverksamheten är stor, och att avknoppning är en viktig del av dynamiskt innovationssystem. I vårt utvecklingsarbete med att utarbeta metoden för avknoppningar har ett antal genomförda avknoppningsuppdrag djupare granskats och erfarenheter från dessa har systematiserats. Vi har framförallt koncentrerat vårt arbete till följade delområden där företagsexemplen har bidragit med speciell kunskap och lärdomar: 1 Avknoppning från storföretag Enercon Windtower, Malmö EBP AB Olofström Proxy Electronics AB, Kalmar 2 Avknoppning vid större industrinedläggning Bombardier, Kalmar Continental Gislaved Kockums, Malmö 3 Avknoppning via nätverk av företag SKTC (Skärteknikcentrum) och Polymercentrum, Gnosjö IUC Öst Kompetensutveckling, IUC Östergötland 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 16
17 4. Avknoppning från uppfinnarbolag Scandinavian Woodfibre, Orsa Micus AB, Umeå Camito AB Olofström Med utgångspunkt i de exempelprojekt som följdes upp valdes 4 testprojekt ut att aktivt jobba med för att applicera och värdera de delar i metoden som successivt växte fram. Dessa avknoppningsprojekt var: - Avknoppning från ett storföretag SAAB rörande sub sea teknologi. Förutom SAAB ingår tilltänkta partners, konsulter, underleverantörer och marknadsintressenter. (Skåne) - Avknoppning från en industrinedläggning Bombardier i Kalmar avseende automationsmoduler för vindkraftsindustrin. Projektet har även koppling till Siemens som är en central komponentleverantör i sammanhanget och Vattenfall som är kund. - Avknoppning via nätverk Samordning av företag inom tråd och plåtindustrin (småkluster inom Gnosjöregionen) och bildandet av ett gemensamägt utvecklingsbolag. - Avknoppning från uppfinnarbolag. X-Design avknoppningen (Norrbotten) som bygger på ett för stora delar av industrier energibesparande patent kräver i detta fall en helt ny och kraftfull ägarstruktur för att kunna utvecklas på marknaden. Ovanstående testprojekt har inom ramen för regeringsuppdraget finansierats med drygt 1,3 Mkr genom aktivt arbete att testa modeller, utveckla underlag och mallar. Till de budgeterade utvecklingsmedlen har medfinansiering från de deltagande företagen / företagsgruppen beräknats till ca 6 Mkr. Testprojekten har i 3 av de 4 fallen fortsatt sin utvecklingsväg efter att testperioden inom IUC Sverige uppdraget har avslutats. Samhällsekonomisk kalkyl Utöver utvecklingen av själva strukturen och systematiken i Avknoppningsmetoden (se ovan) har ett utvecklingsarbete genomförts för att via enkla underlag och med god precision kunna säkerställa vilka samhällsmässiga effekter en avknoppning kan medföra för kommuner, landsting och stat. En lyckad avknoppning som leder till tillväxt medför alltid intäkter för företaget på sikt, när investeringar och initiala riskkostnader återbetalts. Men samhället kommer 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 17
18 som regel i åtnjutande av positiva ekonomiska effekter redan i det tidiga initiala skedet. Det sker genom att skatteintäkter, arbetsgivaravgifter, moms, konsumtion och ingen arbetslöshet uppstår. För att öka tydligheten har IUC Sverige parallellt med arbetet i utveckling av metoden för avknoppningar utarbetat och kvalitetssäkrat en metodik baserad på den sk. Input-output modellen för att kunna beräkna dessa samhällsekonomiska flöden. Modellen har testat på 8 genomförda avknoppningar samt på ett par verksamheter som står inför nedskärningar (där konsekvensen blir då blir att värdera de ökade samhällskostnader). Testerna har visat på att redan tidiga utvecklingsinsatser för avknoppning medför positiva samhällseffekter och att det är en för samhället mycket god investering att medverka till att avknoppningar kan genomföras. Kalkylmodellen är opartiskt granskad och underliggande beräkningsformler är säkerställda. För att underlätta genomförande av beräkningar sker arbetet i en fastställd sekvens där säkerställd behörighet för beräkningsmodulerna garanteras: Sammanställning av beräkningsunderlag enligt mall tillsammans med företaget. Verkliga siffror hos företaget utgör grunden Genomgång av vilka privata och offentligs finansiärer som medverkat i uppbyggnad och utveckling av företaget/avknoppningen Inmatning och beräkning av samhällsekonomiska effekter genomförs av IUC Sverige AB Återmatning av resultaten i form av en sammanställning och en sammanfattande analys. Metod N - Nätverk IUC Sverige AB har som ett resultat uppdraget vidareutvecklat tillämpningen av att driva utveckling i nätverksform, till en samlad metod för att jobba i processnätverk. Utgångspunkten har varit olika inom IUC-nätverket använda tillvägagångssätt och arbetsmodeller för att initiera och driva utvecklingsarbete i nätverksform. Genom att initialt samla upp gjorda erfarenheter, värdera vilka nätverkbaserade arbetsformer som SMF har störst nytta av och därefter designa och testa nätverksbaserad utveckling i några olika utvalda testprojekt har erfarenheter och resultat vunnits. Några av de referensnätverk som studerats och värderats har varit: 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 18
19 Dala-BIT - Affärs- och kompetensutvecklande industrinätverk inom träsektorn. QSN Kvalificerat leverantörsnätverk inom verkstadsindustrin. GnoHow - Industrinätverk för affärs- och produktutveckling inom verkstadsindustrin. Rookie business - Nätverk för unga kultur- & upplevelseföretag. CAMP - Träningsläger för nya företag inom upplevelseindustrin. EPN - Affärsnätverk inom verkstadsindustrin. Levande rum/affärsnätverk inom trä- och inredningsindustrin. Möbelskaparna SSSE - Affärsnätverk inom miljöteknik. Business Link - Affärsnätverk inom trä- och inredningssektorn. NätVerkstan - Industrinätverk för kompetensutveckling och kapacitetssamordning. ITMera - Industrinätverk för kompetensutveckling inom IT-sidan. ITB - Industrinätverk för industriellt träbyggande. Smart Marknad - Affärsutvecklingsprojekt inom internationella olje- och Oil & Gas - gasmarknaden. Samverkstaden - Affärsnätverk inom verkstadsindustrin. Hydraulikriket - Industrinätverk för branschgemensam produktutveckling. MICUS - Industrinätverk för affärs- och produktutveckling. Kunskaperna har resulterat i att vidareutveckla de redan etablerade affärs-, funktions-, kompetens-, leverantörs-, marknads-, bransch-, mfl nätverks till en metod för att initiera och verka i processnätverk. Erfarenheterna visade generellt på att det finns stora vinster att göra för företagen i att samverka i nätverk. Inte bara att det skapas kontakter och nya affärer utan ofta också helt nya och inte tidigare kända samarbeten. Dessa dynamiska effekter har visat sig ha ett många gånger större värde än det tema som nätverket initialt var inriktat mot. För att bland annat arbeta fram en mer strukturerad metodik som skulle vara möjlig att systematisera och tillämpa vid återkommande behov av nätverksutveckling, valdes 4 testområden för nätverkprojekt. De var: Branschprogram Trä Branschprogram Mineral och Metallurgi (IUC Gruv) Leverantörskedjeutveckling Vindkraft Energinätverk Branschprogram Trä Sex regionala IUC-bolag deltar i arbetet som initialt byggde på en vidareutveckling av de sk. Branschprogrammen, som ingick i Regeringens beslutade uppdrag. Syftet med projektet har varit att sammanföra SMF för att delta i att forma ett mer systematiskt tänkande och arbetssätt i en förädlingskedja. Erfarenheter av att etablera 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 19
20 och driva ett branschinriktat affärsnätverk har bland annat resulterat i att ett stort nationellt finansierat uppdrag erhållits (VINNOVA-projekt, 10MSEK fram till 2010, inom området råvarulogistiken från skog till möbelkomponent). I nätverket ingår utöver ett 15 tal företag och de 6 IUC-bolagen även två Universitet (Växjö och Lantbruksuniversitetet), en högskola (Kalmar). IUC fungerar som den självklara länken mellan akademi och industri. Branschprogrammets nätverksarbete har alltså resulterat i såväl metodutveckling, fortsatt projektfinansiering som samverkan mellan företag, IUC-bolag och Universitet/Högskolor. IUC Gruv Tre IUC-bolag har deltagit aktivt i arbetet i det som benämns Gruvnätverket. Ett 60 tal företag har berörts, länsstyrelser, branschorganisation, berörda kommuner, totalt ett knappt 80 aktörer har omfattats. Nätverksprojektet har haft som mål att identifiera behov och möjligheter för att stärka SMF som leverantör till den under flera år expansiva gruvnäringen. Nätverksarbetet är även här starkt kopplat till den sk. Branschprogrammen, men hade ett fokus på att stärka den underleverantörsstruktur av SMF som har varit begränsad och ofta mycket lokal. Få av de deltagande SMF har visat sig ha förmåga, kunskap eller kapacitet att ensamma kunna möte de behov som de större gruvbolagen har haft. Genom att gå samman i industriella nätverk för att komma ifråga för offerering och för att sedan genomföra affärer har sådan möjligheter utvidgats och även varit ett av nätverkets mer operativa mål. Det har även visat sig att behov har funnits av direkt produktutveckling (vilket också skett), att det saknat mötespunkt för state-of-the-art inom gruvnäringen. Det senare ledde till att en konferens Euromineexpo 2008 arrangerades och genomfördes med ca 600 deltagare. Detta är den enda samlande gruvkonferensen i Europa. Den planeras nu återupprepas Leverantörskedjeutveckling Vindkraft Målet har varit att identifiera och forma ett tydligt nätverk av underleverantörer för att så småningom bygga ett nationellt IUC vindkraftsnätverk som ska kunna medverka i samlade leveranser, produktutveckling mm. I pilotprojektet har drygt 100 SMF ingått i en kartläggning och analyser. Regionala offentliga intressenter och både privata och offentliga stödjande organisationer har involverats i nätverksstrukturen. Resultaten visar att det krävs mer än att genomföra en kartläggning för att uppnå utveckling genom nätverk. Aktiviteten har avtagit då pådrivande personer och uppdrag har försvunnit. Dessa erfarenheter har tydliggjort vikten av en tydlig uppdragsgivare. Flera av erfarenheterna från detta nätverksprojekt har genom IUC-bolagens deltagande kunnat överföras till andra delar av landet där liknande studier av underleverantörer, utvecklingsbehov och samarbeten har inletts. Energinätverk Syftet är att etablera ett kompetensbaserat nätverk för energieffektivisering inom IUC, med partners i Europa. Nätverkets ambition är att vara en utförare av såväl 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 20
21 nationella som EU-aktiviteter inom energiområdet. 10 IUC-bolag har deltagit i det inledande arbetet, ett antal externa intressenter vid framförallt Instituten och vid Universitet samt Energimyndigheten har inkluderats i pilotarbetet. Nätverket har framförallt haft ett starkt framtidsorienterat fokus där teori och former för framtida utvecklingsinsatser varit viktiga delar av agendan. Resultaten har framförallt varit att en process för samverkan och en strukturering av framtidsfrågorna har accentuerats. Ett par projektansökningar för pilotprojekt inom området har utformats i samarbete mellan olika aktörer i nätverket. Artiklar har författats och publicerats utifrån de samlade kunskaperna i nätverket. Totalt har ca 1,3 Mkr disponerats för genomförande av de testprojekt som valdes ut. De medverkande företagen, offentliga organisationerna och institut, universitet m.fl. beräknas ha bidragit med motsvarande ca 2,2 Mkr. Redan de initialt insamlade kunskaperna från IUC-bolagen om hur de initierat, deltagit, drivit och ibland avknoppat nätverk visade på att det existerade en god kännedom och praktik för att nå affärsmässiga resultat. Med den inledande referensjämförelsen och de genomförda testprojekten, som även utvärderats, har vi in IAN-uppdraget valt att utveckla en arbetsmetodik baserad på att identifiera, initiera, utföra och utvärdera processnätverk. Processnätverksarbetet handlar om att inom ramen för att nå utvecklings och förnyelse i och tillsammans med företag etablera en dynamisk process där deltagarna i nätverksarbetet själva aktiveras i förändringsarbetet. Deltagarnas förmåga att nå de önskade målen skapar därigenom också ett eget lärande som ger ringar på vattnet i den egna verksamheten. Modellen bygger på att aktivt etablera samverkans i nätverksform för företag som vill, kan och ser behov av förnyelse, förändring, utveckling etc. Genom att verka som processledare mer än projektledare och stimulera individer att själva utveckla sina kompetenser genom gruppsamverkan byggs ett aktivt lärande upp som leder till ökad kreativitet och en utvecklande dynamik. Processmetodiken innebär ofta att enskilda projekt genomförs, endera isolerat i ett företag, eller gemensamt i ett nätverk av företag. Genomförandet blir med processmetodiken oftast mer dynamisk, ger snabbare och effektivare resultat, som dessutom byggs in i den egna verksamheten. Vi har i flera de testnätverk som inkluderats i programmet balanserat mellan traditionellt projektnätverksarbete och ett mer dynamiskt processnätverksarbete. Nätverksresultatet ska ses som en utmaning att ytterligare förädla de redan existerande kunskaperna att initiera och driva nätverk. Målet är att genom processmetodiken på ett aktivt och effektivt sätt stärka SMF s egen kompetens och konkurrensförmåga, gärna i samverkan med varandra. IUC-Profilen Ett helt nyutvecklat verktyg är ett resultat av utvecklingsuppdraget, där medarbetare vid alla IUC-bolag kan och ska mata in och regelbundet uppdatera sin kompetensprofil. Verktyget som är webbaserat har utarbetats parallellt med utvecklingen av de metoder som utgör grunden för IUC Sverige AB s gemensamma 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 21
22 verksamhet. IUC Profilen har utvecklats i samverkan med ett externt webutvecklingsbolag. Det är uppbyggt så att en hög grad av standardisering uppnås samtidigt som värderingar och nivåbestämningar kan göras inom för IUC Sverige AB strategiskt viktiga områden, men även nyttjas regionalt av enskilda IUC-bolagen. IUC-Profilen består av tre moduler CV, Grupprofil och Validering som tillsammans ger en övergripande bild av IUC-medarbetarnas kompetenser och profil. CV innehåller person- och kontaktuppgifter samt uppgifter om arbetslivserfarenhet och formell utbildning. GRUPPROFILEN ger en fingervisning om hur IUCmedarbetaren själv ser på sina egenskaper och hur han/hon kan agera i grupp. VALIDERING är medarbetarens egen bedömning av de kompetenser han/hon har. Grupprofilen ger projektledare och andra som söker personer med viss kompetens möjlighet att få en överblick över IUC-medarbetarnas karaktärsdrag. Resultatet ger en bild av hur man kanske agerar, vilken roll man har eller tar, vid arbete tillsammans med andra. Alltså en bild av vad personer utöver sin formella kompetens kan bidra med vid arbete i grupp. Med hjälp av Grupprofilen går det enkelt att prata övergripande om olika karaktärsdrag på ett sätt som är mindre värdeladdat. De olika karaktärsdragen beskrivs i IUC-Profilen med hjälp av olika färger. Är du till exempel röd är du en verkställare, Grön en stödjare, Gul en inspiratör o.s.v. Valideringen består av en generell- och en specifik del. I den generella delen behandlas frågeställningar som är viktiga för IUC-nätverket och att vara en IUC-medarbetare på något IUC-bolag. I den specifika delen behandlas frågeställningar och kompetenser som är viktiga för specifika uppdrag, i det här fallet IAN-uppdraget. I båda fallen kan valideringen kopplas till specifika kompetenskrav som är viktiga för genomförande av uppdrag. Genomförd IUC - Profil innebär att det finns möjligheter att sammansätta grupper och uppdrag med rätt kompetenser och förmågor samt att det blir sökbart vilka personer inom IUC Sverige som äger tillräckligt kompetens för olika projekt. Den validering som finns inbyggt i IUC-Profilen har hämtats från utvecklingsarbetet med de olika huvudmetoderna och har bearbetats i gemensamma utvecklingsseminarier för respektive områden. Stora delar av kraven finns även återgivna i de metodhandböcker som skrivits. Kompetensplattform IUC Kompetensfrågor för medarbetare vid SMF är en fråga som ständigt finns med vid arbete med utvecklingsprojekt. Det handlar ibland om direkta och mycket specifika behov, medan det i andra sammanhang är direkt kopplat till ett utvecklingsarbete. 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 22
23 Några av IUC-bolagen i IUC Sverige AB är sedan ett antal år kvalificerade leverantörer av kompetensutveckling i både kursform och i behovsanpassad form. I syfte att bredda tillgängligheten av de redan utvecklade verktygen för hantering och genomförande av kompetensutvecklingsinsatser i företag har vidareutvecklingsinsatser genomförts för att öppna upp befintliga system för ytterligare användare. De speglingar som genomförts har även inkluderat kompletterande funktioner för att kunna möta de regionala behov som föreligger, dvs. skapa en flexibilitet i själva systemen. Det är i verktyget möjligt att kunna spegla tillgängliga utbildningar vid olika IUCbolag i en gemensam plattform(webbdatabas). Den modell som byggts upp handlar om nyttjande av webbverktygets matris där genomförande och inbokningar kan ske helt webbaserat. Modellen för hur kopplingen mellan IUC Sverige AB och de enskilda IUC-bolagen ska kunna struktureras visas i bilden nedan: KUNSKAPSÖVERFÖRING IUC Sverige Kompetensplattform KOMPETENSÖVERFÖRING kompetensutveckling till näringslivet INTERNUTBILDNING IUC Sverige Collage Kompetensutveckling IUC Program Beskrivning Asdasasd kjlkjlkj Asdasd ökölk Asdsd jbkjnkjn Asda vdhgvhb Asda jlkjlk Sd ölkäöläö Asd Asd Dfghjfghjfgj Fgrtyerterththth Rtrtrtrth rtrtyrtyrty SPEGLING KOMPETENSUTVECKLING Utbyte av program I A N Introduktion x x x Institutsamverkan x Ledarskapsutbildning x Avtal Work-Shop 1 x Projektledning x Effektiv arbetsmiljö TM x Smart produktion TM x Företagsekonom Work-Shop 2 x Läsa förstå bokslut x Studiebesök x x IUC-Bolagens utvecklade program Regional kommersiell kunskapsöverföring Till regionens företag Intern kunskapsöverföring R e g i o n a l a I U C b o l a g Ett led i utvecklingsarbetet med kompetensplattformen innehöll genomförandet av ett testprojekt. Modellstrukturen har där legat till grund för ett kompetensutvecklingsprojekt inom träindustrin i Norrbotten. I detta projekt har man inventerat behoven av utbildning hos länets träföretag och med strukturen kompetensplattformen som det sammanhållande navet erbjudit utbildningsleverantörer att lägga upp utbildningar som relaterar till det uttalade behovet. I projektet har 40 företag i träbranschen omfattats, 12 identifierade utbildningsanordnare, 6 finansiärer och 6 samverkanspartners för metodutvecklingen. Samtliga resultatet av projektet finns att läsa i slutrapporten Kompetensutveckling inom träindustrin i Norrbotten, /IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 23
24 Nationella och regionala offerter Ett led i uppdraget har varit att bygga upp metoder, arbetssätt och verktyg som kan göras operativa tillsammans med företag, SMF, i det svenska innovationssystemet. I det utvecklingsarbete som bedrivits har som redovisats i resultaten ovan ett stort antal företag i alla regioner i landet varit mer eller mindre involverade i arbetet. De har varit referenser från genomförda projekt eller deltagare i testprojekt vid metodutvecklingen. Inom samtliga IUC-bolag har parallellt med utvecklingsuppdraget den ordinarie verksamheten tillsammans med regionala företag pågått. Behovskartor har successivt vuxit fram bland annat genom att IUC Databas TBN har börjat tillämpas över hela landet. IUC Sverige har parallellt med utvecklingsarbetet av metoderna till Regeringen presenterat utvecklingsinriktade Offerter för att bättre och bredare kunna bidra till utvecklingsinsatser tillsammans med SMF i hela landet. Offerterna har byggt på SMF s definierade behov och de metoder vi utvecklat. På detta sätt kan de utvecklade metoderna aktivt tillvaratas, insatserna bidra till effektivt nyttjande av gemensamma samhällsresurser och IUC-nätverket fungera som den operativa länken i ett nationellt innovationssystem nära SMF. Offerterna som utarbetats och processats tillsammans med IUC-bolagen i IUC Sverige AB bygger på att nyttja tillväxtanalyser för att identifiera behoven. Dessa kan och ska sedan kanaliseras till det område/den metod som bäst lämpar sig för fortsatt utveckling tillsammans med företagen. I offerterna har en finansieringsmodellen utgått från ett tydligt OPS alternativ, där samhället i form av Regeringen utgör den nationella basen som sedan ska växlas upp med såväl företagens som de regionala offentliga finansiärernas insatser. IUC Sverige AB har till Regeringen föreslagit 4 utvecklingsinriktade offerter där: En huvudoffert är generell och omfattar alla branscher och företag i landet. (IUC Sverige - Offert 2009 Nya jobb och företag genom industriell utveckling och förnyelse; Näringsdepartementet, juni 2008). En offert specifikt inriktad på att skapa ökad aktivitet i samarbetet mellan SMF-företag i Östersjöregionen för utveckling av affärer och innovationer. (Östersjöstrategi för utveckling av näringsliv och innovationer via IUC Sverige; Näringsdepartementet, augusti 2008) En offert specifikt inriktad till miljö- och energiindustriella företag med ambition att både kunna skapa innovativa miljöer och utforma regionala utvecklingsnätverk för SMF. (Miljö- och energiindustriell utveckling i SMF Offert 2009; Miljödepartementet, januari 2009) En offert inriktad på aktiva åtgärder i konjunktursituationen vid årsskiftet 08/09. Möjligheter till kompetens- och verksamhetsutveckling, som det finns mer tid men mindre råd att genomföra vid SMF. (Omställning, kompetens och utveckling i SMF Offert 2009; Arbetsmarknadsdepartementet januari 2009) 2009/IUC Slutrapport N 2005/100095/NL Uppdrag IAN 24
Programrapport IUC Sverige AB - Det operativa innovationsnätverket
Programrapport IUC Sverige AB - Det operativa innovationsnätverket DEL 2 Från uppdrag till resultat Innehållsförteckning UPPDRAGET... 3 DEL 2 - FRÅN UPPDRAG TILL RESULTAT... 4 Uppdragets utvecklingsväg...
Läs merUTVECKLA DITT FÖRETAGS KONKURRENSKRAFT
Industriföretagen står inför stora utmaningar och möjligheter. Tillsammans i Techtank arbetar vi för att möta och ta tillvara dessa. Välkommen att utveckla ditt företags konkurrenskraft med oss. www.techtank.se
Läs merIUC Sverige det operativa innovationsnätverket
IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att
Läs merEn lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Läs merSumma Summa efter avräknad insats
Uppnådda resultat nåddes målen? Lyft fram något unikt och viktigt! Ett och ett halvt år efter avknoppningen kan konstateras att planen mot uppsatta mål följs väl mht till nya kunder, omsättning och resultat.
Läs merIUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG
IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG Gunilla Nordlöf, Generaldirektör, Tillväxtverket: IUC finns nära industriföretagen och har därför en god förståelse för deras vardag, utmaningar
Läs merNätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter.
NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. Som medlem i IUC Sjuhärads NätVerkstan ingår ditt företag i ett nätverk där
Läs meridentifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Läs merVåga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och
Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet
Läs merDs 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet
Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merMedfinansiering av projektet Smart Tillväxt
BESLUTSUNDERLAG 1/3 Regionutvecklingsnämnden Medfinansiering av projektet Smart Tillväxt Projektbeskrivning Företag i Östra Mellansverige står inför stora utmaningar. De behöver möta kraven från en ökad
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merINDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND
INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Peter Bökmark peter.bokmark@ri.se 27 Mars 2019 Research Institutes of Sweden Material and Production RISE IVF 2 Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merÄr du intresserad av en bra affär?
Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merRapport Projekt Affärsutveckling
Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009
Läs merStrategi för EU- och internationellt arbete/ antagande
Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun
Läs merGävleborgs län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde. " Företagsamhet " Attraktionskraft " Strategiska utvecklingsområden och tillväxtöar
Gävleborgs län Introduktion Det övergripande målet för Gävleborgs läns tillväxtavtal är kunskapsdriven tillväxt. De parter som står bakom avtalet anser att det skall vara den gemensamma handlingsplanen
Läs merSammanfattande beskrivning
Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merVälkommen till Miniseminarie om Avknoppningar* för industriell tillväxt
Välkommen till Miniseminarie om Avknoppningar* för industriell tillväxt *Med Avknoppning menar vi att skapa möjligheter till nya affärer genom nya strukturer, samarbeten, nätverk, teknikutveckling mm.
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merStrategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning
Läs merAgenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering
Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten
Läs merRäkna på samhällsekonomiska effekter ex. från vindparksprojekt
Räkna på samhällsekonomiska effekter ex. från vindparksprojekt Martin Hedman, VD IUC Sverige AB Stockholm 3 mars 2011 Agenda Kort om IUC nätverket SEK Samhällsekonomisk kalkyl Skelleftekraft och Blaikenprojektet
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merSMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!
SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merSLUTRAPPORT. Extern utvärdering av socialfondsprojektet KLARA FÄRDIGA GÅ
2014-02-28 SLUTRAPPORT Extern utvärdering av socialfondsprojektet KLARA FÄRDIGA GÅ Uppdragsgivare: SISU Idrottsutbildarna Blekinge Genomförare: Caddie Sport&Business Projektledare: Frans Fransson Sammanfattad
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merHandlingsplan 2018 Trisam
Handlingsplan 2018 Trisam Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2018-02-02 1. Grundläggande information 1.1 Bakgrund Trisam 1 är en struktur och arbetsmetod att arbeta med rehabilitering i samverkan
Läs merSmart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Finansiering av forskning och utveckling vilka möjligheter för företag? Susanna Kindberg Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Industri 4.0 Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.
Läs merProjektplan Industriell Dynamik
Projektplan Industriell Dynamik Innehåll 1. Information om projektet... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Avgränsning och utveckling... 2 1.3 Projektets syfte... 3 1.4 Projekt tid... 3 2. Projektets mål... 4 2.1
Läs merVINNVINN konceptdokument
Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett
Läs mer/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET
REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,
Läs merVerksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01
Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01
Läs merUtmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur
Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete
Läs merSIQ Framgångsinsikt Baserad på framgångsfaktorerna i SIQ Managementmodell Version 2018:1
SIQ Framgångsinsikt Baserad på framgångsfaktorerna i SIQ Managementmodell Version 2018:1 Framgångsfaktorer SIQ har definierat fem framgångsfaktorer som kännetecknar ledande företag och organisationer.
Läs merEU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE
EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...
Läs merDelägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432
kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-01-13 18 Delägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432 Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår
Läs merUppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige
Regeringen Proj. n r VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM A k 2017-05- 1 2 Regeringsbeslut I 3 2017-05-04 N2017/03280/IFK Näringsdepartementet D/Dnr 2QIT-02nt-l Verket för innovationssystem 101 58 Stockholm Uppdrag
Läs merHandlingsplan Trisam 2016
Handlingsplan Trisam 2016 Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2016-03-10 Processplan Trisam INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...4 2. MÅL...4 2.1 Övergripande
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs merTillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.
TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås
Läs merIndustriell Dynamik Göteborg 101026
Industriell Dynamik Göteborg 101026 Projektledning: Swerea IVF www.swereaivf.se Björn Westling +46 31 706 61 69 bjorn.westling@swerea.se Detta är Swerea IVF Vi levererar avancerade forskningsoch konsulttjänster.
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro
Läs merVINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07
VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merETT TILLVÄXTPROGRAM SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG. Är du redo att ta ditt företag till nya höjder?
ETT TILLVÄXTPROGRAM SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG Är du redo att ta ditt företag till nya höjder? Marknadslyftet ger dig redskapen till fokusering och expansion Bra kan bli bättre Är du ledare
Läs merAktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet
Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet Aktivitetslista Under våren 2017 har Gislaveds kommun genom intervjuer och en workshop genomfört en dialog med näringslivet. Syftet har varit att hitta
Läs meren halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Läs merDTM När Google inte räcker till. Välkomna till Diplomerade Teknikmäklare DTM. September 2010
DTM När Google inte räcker till. Välkomna till Diplomerade Teknikmäklare DTM September 2010 Teknikmäklarna - DTM DTM skapar ökad lönsamhet och tillväxt för företagen via en snabb mäkling av resurser i
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merRedovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Läs merRegional utvecklingsledare
1 (5) Avdelningen för energieffektivisering Regional utvecklingsledare Energimyndigheten utlyser nu 17 miljoner kronor för de regionala energikontoren i rollen som regional utvecklingsledare (RUL). Sista
Läs merYttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning
Läs merUtlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet
Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merVÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll
sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp
Läs merFokus Yrkesutbildning VO
Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO
Läs merVALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER:
ÖVERGRIPANDE MÅL: Etablera en regional stödplattform för validering i Skåne - Innebärande Ökat utbud av validering Ökad tillgänglighet till validering Gemensamt utvecklingsarbete avseende validering -
Läs merResultat Utgångspunkten för beslutsunderlaget är en GAP-analys mellan nuläge och förväntade effekter av plattformen.
Resultat och slutsatser av enskilt projekt Framtagande av beslutsunderlag för etablering av en operativ nationell exportfunktion inom avfalls -och återvinningsområdet Inledning Resultatet av enskilt projekt
Läs merProgram för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Läs merSTÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet
131119 STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet INLEDNING Nytt för 2013 är att den årliga överenskommelsen mellan
Läs merTHE LODGE NORDIC SUPERIOR
THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merSammanställning av utvärderingar för Västsveriges tematiska mål Tillväxtverket
Sammanställning av utvärderingar för Västsveriges tematiska mål Tillväxtverket 2017-08-31 Tematiskt mål 1 Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Programmet har en tydlig koppling till tillväxtstrategin
Läs merUppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.
Läs merÄr du redo att ta ditt företag till nya höjder?
Är du redo att ta ditt företag till nya höjder? ETT TILLVÄXTPROGRAM SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG Marknadslyftet ger dig redskapen till fokusering och expansion Bra kan bli bättre Är du ledare
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merKultur +näring i olika perspektiv
Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och
Läs merÖversyn av den kommunala energioch. klimatrådgivningen
Bilaga Översyn av den kommunala energioch klimatrådgivningen - Uppdrag 3 i Energimyndighetens regleringsbrev för budgetåret 2015 ER 2015:14 Förord Statligt stöd till kommunal energirådgivning är en företeelse
Läs mermed Lean som grund - effekter i 200 företag
Att skapa uthållig konkurrenskraft med Lean som grund - effekter i 200 företag Birgitta Öjmertz, Produktionslyftet birgitta.ojmertz@swerea.se se Vi arbetar med att utveckla företagens egen förmåga att
Läs merLeanNavigatorn Ett dialogverktyg för utveckling av konkurrenskraftiga produktionssystem inspirerat av Lean
Swerea IVF-skrift 09802 LeanNavigatorn Ett dialogverktyg för utveckling av konkurrenskraftiga produktionssystem inspirerat av Lean Består av: En handledning En arbetsbok Swerea IVF, Volvo Technology AB,
Läs merVerksamhetsplan NAD 2.0 (2019)
Verksamhetsplan NAD 2.0 (2019) 1 Bakgrund/syfte NAD 2.0 är en kombination av olika testade och utvärderade metoder som syftar till organiserad samverkan mellan offentlig och idéburen sektor inom etableringssystemet.
Läs merProjekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Läs merGrundläggande granskning 2017
Grundläggande granskning 2017 Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Revisionsrapport 2017-11-21 Sammanfattning I rapporten sammanfattas resultat från granskning
Läs merUtlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt
Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merMall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett
Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Åtgärd: Avsnitt i mall för strategin: Villkor (tillräcklig nivå): Sammanfattning 1 JA/NEJ Bedömningsgrund A 1 Det finns en sammanfattning av utvecklingsstrategin
Läs merLär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som
Läs merUtlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet
UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta
Läs merKulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet
Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av
Läs merSamverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Läs merLedningssystem för hållbar utveckling
Ledningssystem för hållbar utveckling Presentation av ett pilotprojekt SKL 4 april 2014 Lars-Anders Larsson, 0733-35 57 77, lars-anders.larsson@actea.se Actea Consulting AB Sida 1 Innehåll Ledningssystem
Läs merVERKSAMHETSPLANERING OCH VÄRDERINGAR
VERKSAMHETSPLANERING OCH VÄRDERINGAR Monica Wingsund, LKAB Finance, Head of Group Control & Accounting 16 mars 2015 AGENDA Kort om LKAB Verksamhetsplaneringsprocessen och värderingar Bakgrund Utvecklingsprojektet
Läs merUppskattning och frågande som skapar de bästa av världar
Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar När människor systematiskt använder sina styrkor och bygger vidare på framgångsfaktorer och önskvärda lägen möjliggörs storverk. När vårt fokus
Läs merfinansieringsmöjligheter
LIGHTers andra utlysning 2014 Övriga nationella och internationella finansieringsmöjligheter Cecilia Ramberg, Swerea Boel Wadman, Swerea Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer
Läs merKommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs mer