Göteborgs universitet Institutionen för orientaliska och afrikanska språk Hebreiska avdelningen Nava Bergman

Transkript

1 Göteborgs universitet Institutionen för orientaliska och afrikanska språk Hebreiska avdelningen Nava Bergman HSVs utvärdering av ämnet hebreiska och förslag till åtgärdsplan Bedömargruppens rapport och rekommendationer Bedömargruppens rapport (sid 55 56) var mycket positiv till utbildningen i hebreiska vid GU. Det påpekades dock att Bekymmersamt är att adjunkten är odisputerad. Bedömargruppen rekommenderar följande: Lärosätet bör, i enlighet med ämnesföreträdarnas strävan, möjliggöra forskautbilding i semitiska språk. Den nuvarande ämnesföreträdaren för arabiska har god kompetens för detta och en forskarutbilding i semitiska språk kan säkra utvecklingen av ämnet hebreiska. Institutionen (och andra led inom universitetet) bör gemensamt ta ställning till kompetensproblemen samt till möjligheterna att öka rekryteringen av nya studerande. Högskoleverkets beslut och reflektioner Högskoleverket ifrågasätter kandidat- och magisterexamensrätten (sid 7). Om en ensam lärare ska ansvara för utbildning upp till kandidat-och magisterexamen i ett ämne, ska denna inneha lägst doktorsexamen i äment (sid 10). Åtgärdsplan 1 Den nuvarande lärarens vetenskapliga kompetens Adjunkten, som är doktorand i semitiska språk vid Lunds universitet med bibelhebreiska som inriktning, planerar att avsluta sin forskarutbilding i en nära framtid. Exakt tidsplan kan tyvärr inte anges pga en pågående rehabiliteringsprocess efter en svårare sjukdom. Medel för att inom ramen för anställningen kunna avsluta forskarutbildningen i en nära framtid beviljades av Humanistiska fakultetsnämnden vid GU den (medel i jämställdhetssyfte för kvinnor: tolv månader, halvtid). Dessutom kommer en doktorandanställning från Språk- och litteraturvetenskapliga fakultetsrådet vid Lunds universitet (ett år) att utnyttjas för detta ändamål. 2 Examination av kandidat- och magisterstudenter tills läraren i ämnet ha kompletterat sin forskarutbildning Kandidat- och magisterstudenter ska examineras av den nuvarande ämnesföreträdaren för arabiska, professor Jan Retsö. 3 Ökad rekrytering av nya studerande Rekryteringen planeras att successivt utökas via ett bredare utbud av nätbaserade kurser i såväl bibelhebreiska som modern hebreiska. Efter en framgångsrik satsning på nätbaserade kurser i bibelhebreiska under åren (1 10 p och poäng), erbjuds under detta läsår även en nätbaserad kurs i modern hebreiska (1 20 p).

2 SVAR PÅ HSV:s BEDÖMARGRUPPS UTVÄRDERINGSRAPPORT OM ÄMNET ARABISKA VID GU 1. Genomtänkt stormiljö En konkret åtgärd är samarbete med andra institutioner vid GU. Försök har gjorts vid ett flertal tillfällen utan större framgång. Svårigheterna har berott dels på faktorer utanför institutionen, dels på bristande personella resurser vid institutionen. Potentiella samarbetspartners vid GU är Centrum för mellanösternstudier, Institutionen för religionsvetenskap och Institutionen för lingvistik. F.n. finns dessutom konkreta möjligheter till samarbete med universitetet i Oslo som dock fortfarande saknar konkretion för arabiska avdelningens vidkommande. Ett gemensamt vetenskapligt symposium hölls i Oslo i början av juni Ett projekt för forskarskola i semitiska språk i landet lanserades 2003 men har hittills inte visa något konkret resultat. Vid ett möte med ämnesföreträdarna i landet i Stockholm i juni skisserades möjligheter att utöka samarbetet i forskarutbildningen i de semitiska språken i landet. Lärarutbyte för specialkurser inom FU har redan prövats (ämnesföreträdaren i Gbg gav en kurs i Uppsala hösten 2002), ett koncept som bör utvecklas. Ett gemensamt seminarium skall hållas vartannat år för alla semitister i landet där doktorander skall kunna lägga fram delar av sina arbeten. Framträdanden vid detta symposium skall göras obligatoriskt i FU. På grundutbildningsnivå har ett samarbete etablerats med Översättarutbildningen vid GU. 2. Ämnesbiblioteket. Biblioteket närmar sig f.n. sista stadiet av förfall. Ett sekels investeringar håller på att förstöras för gott. Ett konkret projekt finns för återställande av biblioteket i användbart skick genom tillgång till kompetent personal för tidsbegränsad anställning. Det finns möjlighet att under kommande läsår restaurera biblioteket med ny katalog och uppställning under förutsättning att kompetent personal kan engageras för en begränsad tid. Detta är en förutsättning för att det skall fungera för uppsatsskrivande studenter samt institutionens forskare. 3. Grundutbildningen. Avdelningens lärare ser med tillfredsställelse på stödet från HSV för heltidsstudier. Den reviderade studieplanen räknar med återinförande av sådana tillsammans med en del andra åtgärder som presenteras här. a) Formaliserade möjligheter till kvalitetssäkrade utlandsstudier i arabiska. 1

3 Institutionen delar bedömargruppens uppfattning att kvaliteten i utbildningen ökar, när möjligheterna för studenter och doktorander att studera i målspråksregionen ökar. Vistelse i ett arabiskt land är ett önskvärt komplement till studierna i Göteborg. För studenter med svensk bakgrund är studier vid någon språkskola med kurser riktade till utländska studenter det naturliga alternativet. Sådana kurser kan innehållsmässigt betraktas som avancerad språkfärdighet, ett praktiserande av de kunskaper som man förvärvat under studierna på A och B-nivå i Göteborg. Att utan vidare ekvivalera denna språkfärdighetsträning med det nuvarande kursutbudet på C eller D-nivå är inte möjligt, eftersom detta förutom praktisk språkträning också ska ge både teoretisk bredd och fördjupning i ämnet. Därför kräver formaliserade utlandsstudier inom ramen för studiegången i arabiska förändrade kursplaner. I samband med en förväntad övergång till en ny studieordning efter Bolognamodell (3+2+3 år) föreslår ämnesföreträdarna att tredje terminens studier i arabiska (helfart) förvandlas till en utlandstermin, där studenterna tillbringar 3-4 månader vid något utländskt språkinstitut i privat eller offentlig regi. Detta upplägg motsvarar det som man idag har i Japanska vid GU, där tredje och/eller fjärde terminen är en Japan-termin. Poängmässigt motsvarar en termin i Japan en 20-poängstermin i Sverige. Det finns idag ett stort antal språkskolor i olika arabiska länder som är godkända av CSN och berättigar till studiemedel. Förutsättningen är att studierna kan ekvivaleras med poäng vid svenskt universitet. Institutionen vill kunna erbjuda studenterna alternativa studieorter: Kairo, Damaskus och Sanaa i Jemen förslagsvis. Till språkskolor på dessa orter kan institutionen erbjuda upparbetade kontakter och viss hjälp åt studenterna i planeringen, delvis genom koordinering med Universitetet i Oslo och Uppsala Universitet som båda infört en utlandstermin i sin studiegång. Ett krux som återstår att lösa är de extra kostnader för studenten som en språkkurs innebär inklusive flygbiljett. Studiemedlen måste kompletteras på något sätt. Hur långt har vi hunnit i utvecklingen av ekvivaleringsförfarandet idag? (Jmf. Rapporten, s. 51) - Studenter som på egen hand reser utomlands och läser vid ett arabiskt lärosäte, språkskolor inbegripet, kan redan idag få sina betyg/intyg bedömda i efterhand och ekvivalerade med motsvarande poäng på grundutbildningen. - Planen är att kunna erbjuda de studenter som börjar Grundkursen i arabiska H04 (halvfart dag) en formaliserad utlandstermin (helfart) på motsvarande dagens C-nivå under H06. 2) Differentiering av kursupplägget på grundutbildningen. 2

4 Även här är bedömargruppens rekommendation i linje med pågående utvecklingsarbete. Under september kommer förslag på nya, differentierade kursplaner på A och B-nivå i arabiska att behandlas i Institutionstyrelsen. Det nya kursupplägget innehåller både separata språkfärdighetskurser om 2 poäng och realiakurser om 3 poäng. Samtidigt kommer spåkfärdighetsövningar i GU:s nya språklaboratorium att schemaläggas på Grundkursen och integreras i undervisningen. I samband med denna förändring förnyas också kurslitteraturen. 3) Omläggning av undervisningen till helfart. Det finns goda argument för att undervisningen i arabiska ska bedrivas på helfart: större satsning från studenterna, bättre rekrytering till högre nivåer högre kvalitet i undervisningen Andra argument talar för att kvällsundervisning i arabiska bör finnas kvar. Det bör finnas en möjlighet att studera arabiska för yrkesarbetande och studenter i andra ämnen. Söktrycket till halvtidskurserna i arabiska är stort just nu. Huruvida nybörjarundervisningen och fortsättningskursen ska bedrivas på helfart eller halvfart är också en fråga om utbildningsuppdragets storlek. Ett helfartsupplägg kräver ett beräknat minsta uppdrag om 30 HST, om utrymme skall finnas även för kurser på högre nivå alternativt orienteringskurser. I år, 2004, är arabiskans uppdrag från fakulteten 25 HST. Ett alternativ till ett utökat uppdrag för en övergång till helfart kan möjligen vara en periodisering av grundkursen. I vilket fall som helst talar Bolognaprocessen och den förväntade nya utbildningsstrukturen för att en övergång till helfartsstudier så småningom bör ske. Från lektorns sida finns ett intresse av en övergång f.o.m. H05 och diskussioner med fakultetsföreträdare om möjligheterna till detta är planerade till september. Tetz Rooke/Jan Retsö

5 HFN

6

7

8

9

10

11

12 Institutionen för orientaliska och afrikanska språk Sammanfattning av våra kommentarer till HSV:s utvärdering av afrikanska språk vid Göteborgs universitet Profil av afrikanska språk (AS) Profil av afrikanska språk vid dess början 1997 var a) forskarutbildning b) forskning. År 2001 vid utlysningen av lektorat som efterträdare för professor Tore Janson specificerades profilen att fokusera bantuspråk. Grundutbildning 1. Grundutbildning i afrikanska språk finns i Uppsala. Denna fokuserar swahili men även på sociolingvistik och lingvistik i framför allt östafrikanska språk samt litteratur och kultur. Denna grundutbildning tillgodoser behovet av grundutbildning i afrikanska språk i Sverige då antalet studenter som är intressade av dessa ämnen är begränsade. Detta är tydligt utifrån deltagandet i kurserna i Uppsala. Studenterna koncentreras till A-kursen men är ytterst få i B-kursen och inga i övriga kurser. Därför anser vi att det inte är rådligt att satsa på grundutbildning även i Göteborg. Vi bör inte skapa en konkurrenssituation då studentunderlaget är så litet. 2. Dessutom är det viktigaste och största afrikanska språket för svenskarna, t.ex. för biståndsarbetare, är swahili som ges i Uppsala. Övriga afrikanska språk attraherar ett fåtal studenter (Grundutbildningen i Oslo har upphört på grund av otillräckligt studentunderlag). Det går inte att bygga en grundutbildning under dessa förutsättningar. Däremot kan vi utveckla en introduktionskurs i Strukturer i bantuspråk i Göteborg och förstärka samarbetetet med Uppsala genom lärarutbyte. Vi ämnar också utveckla samarbetet med Centrum för Afrika studier i Göteborg som ger en A- och B- kurs i afrika kunskap. Vi bidrar redan nu med föreläsningar om språken i Afrika (söder om Sahara). 3. Studenter intresserade av enskilda afrikanska språk kan också ges möjlighet till studier i exempelvis London genom Erasmusstipendier och till sommarkurser vid afrikanska universitet. Exempelvis i USA finns ingen grundutbildning i afrikanska språk. Trots detta har de framstående lingvister med inriktning på afrikanska språk (se s60 i HSV Utvärderingen). Grundutbildning är alltså inte en nödvändig förutsättning för rekrytering av bra doktorander. 4. Vi i samarbete med Institutionen för lingvistik i Göteborg har utvecklat en 40p kurs i Field Linguistics. Denna kurs har emellertid ännu inte implementerats bl.a på grund av Bolognaprocessen. Denna kurs kommer att bli viktig för rekrytering av doktorander. Forskarutbildning 6. Vår målsättning är svensk kapacitetsutveckling. Vårt problem är emellertid att vi endast tilldelas ett utbildningsbidrag/doktorandtjänst vart tredje år. Tack vare en ansökan till Vetenskapsrådet angående förstärkning av småspråk har vi fått stöd till afrikanska språk, som vi efter samtal med HumFak använder till utbildningsbidrag under två år för två ansökande till forskarutbildning. Därefter behöver vi ytterligare resurser för att finansiera dessa forskningsstuderande. Förhoppningsvis har vi då vid årsskiftet fyra doktorander varav två går tredje året. 7. Vi bidrar även med kapacitetsutveckling i afrikanska språk vid afrikanska universitet, som är våra samarbetspartners. Våra samarbetspartners i Moçambique och Tanzania har nu utsett sex respektive en doktorand. Tre doktorander har redan studerat här, två respektive tre månader i år, De finansieras med hjälp av projektanslag från SAREC/SIDA. 8. Vi har kontaktat andra svenska universitet med en institution i allmän lingvistik för att identifiera potentiella framtida doktorander i afrikanska språk. Det förefaller inte vara svårt att rekrytera doktorander, varken från dessa eller från andra språkinstitutioner. Problemet är att finansiera doktoranderna. Christina Thornell/Karsten Legère