Representationer som tankestöd och potentiella tolkningsproblem om visuell design för lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Representationer som tankestöd och potentiella tolkningsproblem om visuell design för lärande"

Transkript

1 Naturvetenskap och teknik Gymnasieskola Modul: Modeller och representationer Del 4: Analogier och visuell design Representationer som tankestöd och potentiella tolkningsproblem Lena Tibell, Linköpings universitet Visuella representationers styrkor Att tolka vår omvärld genom att betrakta den är en av våra mest grundläggande förmågor. I dag vet man att över 50% av hjärnan är aktiv vid tolkning av synintryck. Väldigt mycket i vardagen handlar om att se, och förmågan att visuellt tolka omgivningen har evolutionärt varit viktigt för vår överlevnad. Man kan lära sig se i vilken skogsvegetation man kan förvänta sig att finna kantareller, eller vilka molnformationer som förebådar regn. Den stora fördelen med visuella representationer som bilder, animationer och illustrationer är att man kan representera samtidiga förlopp, förhållanden och processer. Detta till skillnad mot en text som presenterar dessa sekventiellt. Synintrycken är också något vi tenderar att minnas väldigt bra och rent av har svårt att glömma. Det är då inte så svårt att tänka sig att lärande med hjälp av representationer och visualiseringar kan vara effektiv. Mayer (2003) kunde till exempel konstatera att forskning på området entydigt visade att lärandet med hjälp av väl utformade visuella representationer, kompletterad med text eller berättande, är både effektivare och ger en djupare förståelse jämfört med mer traditionella former av kommunikation som involverar enbart ord. Mest fördelaktiga är visuella representationer då stoffet som skall kommuniceras är komplext (Tindall-Ford, Chandler, & Sweller, 1997). Darwins välkända teckning (Figur 1 A) visar hur teorin kring naturligt urval växte fram genom att använda ett träd som visuell metafor för att illustrera hur relaterade arter skulle kunna härstamma från samma ursprungsart. Denna metafor har sedan dess kommit att användas som ett kraftfullt verktyg för att illustrera släktskapsförhållandena mellan livsformerna på jorden (Figur 1 B och C). Det finns dock problem med metaforen som bildligt uttryckssätt. Till exempel är tidsaspekten svår att illustrera med den här representationen. https://larportalen.skolverket.se 1 (10)

2 A. B. C. Figur 1. Evolutionära träd. (A) teckning ur Darwins anteckningar, (B) och (C) levande organismers släktskap. Illustrationer: Från Wikimedia commons (https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/7a/populations.png) Andra exempel på hur visuella representationer kan illustrera komplexa system och processer är kolets kretslopp (Figur 2 A), cellmetabolismen (Figur 2 B) och ett tekniskt system (Figur 2 C). I alla tre fallen har mängder av detaljer och aspekter uteslutits för att framhäva principer och samband. A. B. C. Figur 2. Starkt förenklade representationer av kolets kretslopp (A), cellmetabolismen (B) och exempel på ett tekniskt system (C). (A) och (B) från Wikimedia commons. Illustrationer från (A) https://sv.wikipedia.org/wiki/kolcykeln och NASA Earth Science Enterprise, (B) Washington University in St. Louis. (C) Illustration ur ett pedagogiskt material från Regnbågsskolan i Gullspång. Ytterligare ett stötte vi på i artikeln Konsten att använda och tolka visuell symbolik i Del 3 i denna modul. Där visade det sig att animationen som visar vattentransport (se Figur 7 A) hjälpte eleverna att förstå att molekyler rör sig slumpvis och krockar, medan den stiliserade och förenklade stillbilden förmedlade principen att molekyler strävar efter att utjämna koncentrationsskillnader (se Figur 7 B). Den fördel som visuella representationer och modeller har för att underlätta förståelse av komplexa och integrerade processer kan ibland vändas till en nackdel. Vi kommer i det följande att fokusera på potentiella risker och vad som kan vara klokt att tänka på för att https://larportalen.skolverket.se 2 (10)

3 undvika att eleverna går från undervisningen med misstolkningar och mentala bilder som kommer att utgöra hinder för dem och som de kommer att ha svårt att omvärdera. This is not a pipe En visualisering är en representation av något och inte själva det fysiska objektet eller processen. Margerittes kända målning nedan (Figur 3) var tänkt att få oss fundera över just detta. Figur 3. This is not a pipe. Målning av René Margritte. Titel: La trahison des images (Bildens opålitlighet). Bild: Wikimedia commons. Målningen är en verklighetstrogen visuell tvådimensionell representation av en tredimensionell pipa. Men målningen är just tvådimensionell, och man kan varken känna materialet i pipan eller lukten av tobak. Om man själv har rökt, eller haft en piprökare i sin omgivning, kan man lätt föreställa sig hur pipan känns eller luktar. Men om man aldrig sett en pipa är det inte lika lätt. På samma sätt representerar en visualisering eller modell bara vissa aspekter av ett objekt eller process och förkunskaperna blir avgörande för upplevelsen av representationen. Vid mitten av 1600-talet fann Robert Boyle att trycket av en gas är nära omvänt proportionell mot volymen vid en viss temperatur. Han formulerade det i Boyles lag som illustreras i Figur 4 A (File-Boyles_Law_animated.gif.html). För en ideal gas är det verkligen konstant. På likande sätt illustreras hur volymen av en gas påverkas av temperaturen om trycket och antalet molekyler är konstant (Figur 4 B och File-Charles_and_Gay- Lussac's_Law_animated.gif.html). I figuren finns gasen i cylindern och koncentrationen är i båda fallen konstant medan både tryck och volym varierade i första fallet, medan trycket var konstant i det andra fallet. Båda illustrationerna underlättar på ett visuellt sätt förståelsen av gaslagrna men i båda fallen visas bara de aspekter som är nödvändiga för att förstå en viss del av processen. https://larportalen.skolverket.se 3 (10)

4 Figur 4. Stillbilder från animationer. A. En animation av Boyles lag, (File- Boyles_Law_animated.gif.html), som visar förhålladet mellan volum and tryck då massa och temperatur är konstant. 4 B. En animation av Charles lag då förhållandet mellan temperatur och volym när massa och tryck hålls konstant. (https://commons.wikimedia.org/wiki/file:charles_and_gay- Lussac%27s_Law_animated.gif) I båda fallen producerad av NASA. Utan att på något sätt förminska den pedagogiska potential som ligger i att använda representationer, visualiseringar och modeller i undervisningen, inriktar vi den här artikeln på de risker och fallgropar som kan uppstå då man konstruerar eller använder representationer. Synintrycken är nämligen något vi tenderar att minnas bra, och om man misstolkar en representation är det ofta svårt att revidera tolkningen och förstå den på ett annat sätt. Risken finns att det är den första, felaktiga, tolkningen som fastnar i minnet. Inte minst då de illustrerar naturvetenskapliga fenomen som man inte har direkt erfarenhet av eller möjlighet att uppfatta direkt med sinnena. Om man är medveten om representationers begränsningar kan man som lärare undvika misstag, förutse problem och bättre stödja eleverna. I det följande presenterar vi några olika fallgropar och begränsningar som visuella representationer kan ha, och följer upp med några konkreta exempel på några av de potentiella problem som kan uppstå. Visuella representationers potentiella svagheter Det är relativt få som har studerat de fallgropar och problem som det kan innebära att använda representationer i undervisningen. Inom didaktiklitteraturen är det oftast ett specifikt innehåll och enskilda visualiseringar som har undersökts. Det är ur den litteraturen som vi hämtar några exempel nedan. Dock finns det i litteraturen inom grafisk design och visualisering mer generella lärdomar att hämta. Sabrina Bresciani och Martin Eppler gjorde nyligen en omfattande kartläggning av litteratur från totalt 13 olika ämnesområden (inklusive didaktik), som de systematiskt analyserat för att hitta resultat om potentiella svagheter och problem som kan finnas med användning av visuella representationer. De delar in potentiella problemkällor i tre områden; kognitiva, emotionella och sociala. Problemen kan ha sitt ursprung i själva representationen och bero på den som designat representationen eller valt att använda den, eller i användarens/elevens https://larportalen.skolverket.se 4 (10)

5 förutsättningar att kunna tolka den eller hens preferenser. Vi kommer i det följande att ta upp exempel ur de tre dimensionerna, med extra fokus på den kognitiva dimensionen. Den sociala dimensionen En fördel med att använda representationer i undervisningen i naturvetenskap och teknik är att olika tolkningar av samma representation kan vara en utmärkt utgångspunkt för diskussioner och därmed fördjupa elevernas meningsskapande kring det begrepp, den process eller de fenomen som representeras. Sådana diskussioner kan också bidra till att du som lärare får bättre insikt i hur representationen uppfattas och vilka förkunskaper som kanske behöver kompletteras. Men det finns också en del potentiella risker med att använda representationer som utgångspunkt för gruppdiskussioner. Några av de socialt relaterade konsekvenser och komplikationer som kan uppstå är: Det är oftast mer tidskrävande att genomföra en gruppdiskussion med en representation som fokusverktyg än att bara diskutera fenomenet. Gruppdynamiken kan innebära att vissa deltagare dominerar. Det behöver inte heller vara de som dominerar diskussionen som har gjort de tolkningar som avsågs. Uppmärksamheten riktas mot representationen medan deltagarna fokuserar mindre på det som sägs verbalt och den kunskap som visas via gester och kroppsspråk. Representationen kan leda in diskussionen på ett annat fokus än vad läraren avsett, eller få gruppen att gå vilse i sina förklaringsmodeller. Lärarens roll är viktig när det gäller att skapa förutsättningar för aktiviteten, föreslå representation och att vid behov guida diskussionen. Den emotionella dimensionen Forskningen är än så länge sparsam kring vilken betydelse den emotionella dimensionen har för lärande med visualiseringar. Emotionella faktorer har dock visat sig ha långt större betydelse än förväntat. Sådana faktorer kan vara en del av förklaringen till varför en del visualiseringar får större genomslag än andra (Roth, 2014 och Ainsworth, 2008). En del representationer upplevs som vackra och estetiskt tilltalade när det gäller färger och former, medan andra innehållsmässigt likvärdiga visualiseringar kan upplevas som tråkiga, fula eller frånstötande. I det senare fallet har det visat sig att undervisningsvärdet är begränsat. Dessutom varierar preferenserna mellan olika individer, varför det kan vara klokt att visa flera representationer av samma fenomen/modell. Andra emotionella reaktioner har sin förklaring i mer biologiska och perceptuella förutsättningar, såsom att vissa färgval förorsakar problem för färgblinda personer, eller att ränder som ligger tätt tillsammans kan medföra att representationen upplevs som flimrande vilket skapar visuell stress. Den kognitiva dimensionen De problem som är bäst studerade är de kognitiva problem som kan uppstå med representationer. De kan ha många orsaker och nedan listar vi några av de som Bresciani och Eppler har sammanställt och som kan ha betydelse för användningen av representationer i undervisningen. https://larportalen.skolverket.se 5 (10)

6 Att symboler inte förklaras tillräckligt, inte följer konventioner, eller används inkonsekvent. Att kompositionen är ologisk eller missvisande och inte tydliggör vilka delar som hör ihop. Att viktig information utelämnas. Att kunskap som är nödvändig för att tolka representationen tas för given eller är oklart kommunicerad, och därmed lämnar allt för mycket till fri tolkning. Att representationen är för komplex och visar för många element eller meddelanden på en gång. Att representationen kräver omfattande träning för att kunna användas eller tolkas. Att viktiga förändringar eller meddelanden inte markeras och därför lätt går åskådaren förbi. Att representationen är överförenklad. I schematiska illustrationer och principdiagram har många detaljer och komplexitet försakats för att framhäva logiska poänger, principer, eller relationer. Sådana visualiseringar riskerar att tolkas bokstavligt - som en representation av hur det verkligen ser ut. Kulturella parametrar kan också vara viktiga att tänka på. En uppenbar sådan är att vi i västerlandet läster text, och oftast även illustrationer, från vänster till höger och uppifrån och ned. Men detta är inte en global konvention. Andra är att symboler och färger kan ha annan innebörd i andra kulturer än vår. Det är även stor skillnad på hur en visuell representation eller modell tolkas beroende på vilken förkunskap betraktaren har. Experter har många gånger lättare att tolka förenklade schematiska representationer medan noviser riskerar att uppfatta dem som realistiska. Den visuella designen är alltså också beroende av såväl det innehåll visualiseringen skall representera, som vilken målgrupp den är avsedd för och vilket budskap som den skall kommunicera. Några exempel I det följande ger vi några exempel på problem som uppstått på grund av de visuella representationernas design: Hertzsprung-Russell-diagram utgör för en tränad astronom ett kompakt och effektivt sätt att klassificera stjärnor utefter hur långt de har kommit i sin livsbana, men för den oinvigde innehåller de många närmast obegripliga detaljer. Titta på Figur 5. Vad innebär till exempel de olika bokstäverna längs x-axeln? Och varför sjunker värdena längs y-axeln? Det är vidare lätt att tolka cirklarna i diagrammet som en stjärnas rörelse i rummet, medan de i själva verket motsvarar olika typer av stjärnor. Cirklarnas storlek representerar mätnoggrannheten och inte till exempel stjärnornas storlek. Cirklarnas färger representerar olika typer av stjärnor. Bakgrundsfärgen representerar stjärnor med högre temperatur (blått) och lägre temperatur (rött), vilket motsvarar ljusspektrum men inte vår vardagserfarenhet där rött typiskt associeras med varmt. Detta är meningsfullt och naturligt för astronomer, men svårt att förstå för elever eller studenter och behöver läras ut uttryckligen i astronomiundervisningen. https://larportalen.skolverket.se 6 (10)

7 Figur 5. Vad ser du här? Illustrationen är tagen från The First Conference of the International Association for Cognitive Semiotics, Lund, september 2014 (s ). Eriksson, U. (2014). Reading the sky. From starspots to spotting stars. (doktorsavhandling), Uppsala universitet, Uppsala. Kemiska reaktionsformler är en form av abstrakta representationer och det är inte självklart att de tolkas som det är avsett. I en studie där elever ombads att illustrera en kemisk reaktionsformel för ammoniaksyntes (Figur 6 A) visade det sig att över hälften av eleverna inte kunde illustrera reaktionsformeln korrekt (Figur 6 B) utan i stället som i Figur 6 C (Yarroch, 1985). A B C Figur 6. Tre olika sätt att illustrera den kemiska reaktionen för ammonikaksyntes. Bara A och B är korrekta. I artikeln Konsten att använda och tolka visuell symbolik i Del 3 diskuterades två olika representationer av transport av vatten genom ett cellmembran. I Figur 7 A visas en bildruta ur animationen som illustrerar denna transport. I en studie visade det sig att en https://larportalen.skolverket.se 7 (10)

8 tredjedel av gymnasieeleverna tolkade den gula molekylen (som pilen pekar på i centrum av bilden) som svavel. Denna tolkning orsakade många frågor, spekulationer och en hel del förvirring (Rundgren & Tibell, 2010). Detta är ett exempel som visar att avsteg från konventioner kan vara problematiska. Syftet med det okonventionella färgvalet var att dra uppmärksamheten till EN av vattenmolekylerna så att betraktaren lättare kunde följa just denna vattenmolekyls nettorörelse under transportförloppet - att tydliggöra att vattenmolekylerna kolliderar med varandra och inte enbart rör sig riktat från ena sidan av membranet till den andra, men att totalförloppet likväl resulterar i transport i den riktningen (uppifrån och ned i figuren). Med ett annat sätt att dra uppmärksamheten till en specifik vattenmolekyl kunde tolkningsproblemen ha undvikits. A B Figur 7. Transport av vatten. (A) Animation: Emad Tajkhorshid (se referenslista). (B) Illustration: Lena Tibell. Figur 7 B illustrerar principen för passiv transport över ett cellmembran. Flera studier har visat att elever ofta tolkar det som att det är en atom, jon eller molekyl i taget som i tur och ordning passerar en kanal att illustrationen är en realistisk beskrivning vad gäller mekanismen för transporten snarare än att den illustrerar en princip. Eilks med flera (2012) studerade hur elever tolkade visualiseringar i tyska läroböcker i kemi. Figur 8 är en typiskt förekommande sorts illustration av ett generellt ämnes aggregationstillstånd. Att det skulle finnas tomrum mellan partiklarna upplevs ofta som kontraintuitivt då det inte överensstämmer med våra sinnliga erfarenheter. Felaktiga avstånd mellan partiklarna i bilderna visade sig ha samband med oriktiga uppfattningar hos eleverna av hur tätt packade partiklarna i själva verket är. En annan källa till felaktiga tolkningar är bakgrunden till partiklarna. Den har ofta en avvikande färg, och en inte alltför ovanlig tolkning var att partiklarna är ett ämne som löses upp i en färgad vätska. https://larportalen.skolverket.se 8 (10)

9 Figur 8. Ett ämnes aggregationstillstånd (Illustration: Andreas Göransson). Sammanfattningsvis För att utnyttja modeller och representationer krävs det att man funderar över urvalet vilka representationer är bäst lämpade för undervisningssyftet? Passar den visuella designen för undervisningens målsättning? Om man undersöker och är observant på olika elevers tolkningar av representationerna så går det dock ibland att vända svagheter i representationerna till sin fördel. Man kan exempelvis diskutera vad representationen inte visar, hur de kan tolkas, vad som eventuellt har misstolkats, hur olika representationer kan förstås i förhållande till varandra etc. Några huvudbudskap i denna text har varit: Representationer illustrerar specifika aspekter av ett fenomen men inte alla aspekter. Det är därför klokt att poäntera detta och att diskutera vad som INTE finns med. Visa gärna flera och olika illustrationer av samma process eller fenomen och diskutera med eleverna vad de olika representationerna eller modellerna illustrerar och hur de kopplar till varandra. Var observant på att förenklade bilder och bildliga liknelser (metaforer) är effektiva men att de även kan leda till tolkningsproblem. Överväg vilka modeller och visuella representationer som passar ert mål med undervisningen, elevernas förkunskaper och undervisningssammanhanget. I de följande delarna i denna modul kommer det att finnas exempel på hur representationer på olika sätt kan användas för att fördjupa förståelsen av naturvetenskapliga och tekniska fenomen och processer. I del 8 utvecklar vi ett resonemang kring vilka kompetenser som behöver tränas för att kunna läsa representationer. Referenser https://larportalen.skolverket.se 9 (10)

10 Ainsworth, S. (2008). How do animations influence learning. Current perspectives on cognition, learning and instruction. Recent innovations in educational technology that facilitate students learning, Bresciani S. & Eppler M.J. (2015) The pitfalls of visual representations: A review and classification of common errors made while designing and interpreting visualizations. SAGE Open, sgo.sagepib.com DOI: / Eilks, I., Witteck, T., & Pietzner, V. (2012). The role and potential dangers of visualisation when learning about sub-microscopic explanations in chemistry education. CEPS Journal: Center for educational policy studies journal, 2(1), 125. Mayer, R.M. (2003), The promise of multimedia learning: using the same instructional design metods across different media. Learning and instruction 13 (2003) Roth,W.-M., & Jornet, A. (2014). Toward a Theory of Experience. Science Education, 98(1), Rundgren, C-J. & Tibell L.A.E. (2010) Critical features of visualizations of transport through the cell membrane: An empirical study of upper secondary and tertiary students meaning-making of a still image and an animation. International journal of science and mathematics education, 8, 2, Stadig Degerman M. (2012) Att hantera cellmetabolismens komplexitet Meningsskapande genom visualisering och metaforer. Doktorsavhandling, Linköpings universitet. Tindall-Ford, S., Chandler, P., & Sweller, J. (1997). When two sensory modes are better than one. Journal of experimental psychology: applied, 3, Yarroch, W. (1985). Student understanding of chemical equation balancing. Journal of research in science teaching, 22, Aquaporin animation: https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/2003/chemanim1.mpg Professor Emad Tajkhorshid, Department of Biochemistry, School of Molecular and Cellular Biology, Department of Pharmacology, College of Medicine, Beckman Institute for Advanced Science and Technology and Centre for Biophysics and Computational Biology University of Illinois at Urbana Champaign. https://larportalen.skolverket.se 10 (10)

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

När en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt

När en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt K. Drageryd, M. Erdtman, U. Persson & C. Kilhamn Tallinjen en bro mellan konkreta modeller och abstrakt matematik Fem matematiklärare från Transtenskolan i Hallsberg har under handledning av Cecilia Kilhamn

Läs mer

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

Visualisering som verktyg för att förstå mätdata vid laborationer

Visualisering som verktyg för att förstå mätdata vid laborationer Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 7: Visualisering som verktyg Visualisering som verktyg för att förstå mätdata vid laborationer Andreas Göransson, Linköpings Universitet

Läs mer

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan

Läs mer

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen: Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag

Läs mer

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Linköping University Electronic Press

Linköping University Electronic Press Linköping University Electronic Press Book Chapter Att se det osynliga: Visualiseringar som meningsskapande verktyg för kommunikation av molekylär livsvetenskap Lena Tibell, Konrad Schönborn and Gunnar

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Att inse Om visualisering i biologiundervisningen

Att inse Om visualisering i biologiundervisningen Foto: Wikimedia Commons Att inse Om visualisering i biologiundervisningen Text: Lena Tibell, Gunnar Höst, Konrad Schönborn och Gustav Bohlin Linköpings universitet 12 I takt med en ökad tillgång till bilder

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori

Läs mer

Även om skolmatematiken är uppdelad under Centralt innehåll i kursplanen

Även om skolmatematiken är uppdelad under Centralt innehåll i kursplanen C. Lindegren, I. Welin & W. Sönnerhed Förståelse för tal i bråkform Två lärarstudenter på HLK i Jönköping undersökte elevers förståelse för tal i bråkform. De såg att elever många gånger har likartade

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Psykologi för effektivt lärande

Psykologi för effektivt lärande Psykologi för effektivt lärande Jenny Friedl och Lars Eriksson Bakgrund Projekt inom Högskolepedagogikkurs Resultat: Projektrapport Psykologi för effektivt lärande Presentationen: Sammanfattning av rapporten

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,

Läs mer

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Innehållsförteckning

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Kognition crash course

Kognition crash course Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Fokusera på kritiska aspekter med rangordningsövningar

Fokusera på kritiska aspekter med rangordningsövningar Fokusera på kritiska aspekter med rangordningsövningar Författare: Staffan Andersson *, Jannika Andersson Chronholm *, Maja Elmgren, ** Johan Larsson * Lärosäte/organisation: * Avdelningen för fysikens

Läs mer

Kompetenser och matematik

Kompetenser och matematik ola helenius Kompetenser och matematik Att försöka skapa strukturer i vad det innebär att kunna matematik är en mångårig internationell trend. Denna artikel anknyter till Vad är kunskap i matematik i förra

Läs mer

Kursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013

Kursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013 Kursbeskrivning och studieplan för UM8017 Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013 1 Kontakt Kursansvarig lärare: Jakob Gyllenpalm Övriga lärare: Jesús Piqueras, BO Molander

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA).

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Bedömning av muntliga prestationer

Bedömning av muntliga prestationer Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,

Läs mer

TREDJE SPRÅKET. Form. Bild. Text. -kommunikation med flera sinnen. Jan-Erik Ander

TREDJE SPRÅKET. Form. Bild. Text. -kommunikation med flera sinnen. Jan-Erik Ander TREDJE SPRÅKET -kommunikation med flera sinnen Text Form Bild Jan-Erik Ander All kommunikation sker med hjälp av språk, men alla språk innehåller inte ord. Peter Bonnici Visual language, the hidden medium

Läs mer

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

Simulering av brand i Virtual Reality

Simulering av brand i Virtual Reality Simulering av brand i Virtual Reality Bakgrund Användningen av virtual reality (VR, virtuell verklighet) som ett forskningsverktyg inom brandteknik och utrymning har på senare tid visat sig vara mycket

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2014-09-08 Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 5 Integrationsutmaningen Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Göra lika i båda leden

Göra lika i båda leden Modul: Algebra Del 6: Sociomatematiska normer Göra lika i båda leden Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Ordet algebra kommer från det arabiska ordet al-djabr

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad. Ma F-3 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 5 hp Studenter i lärarprogrammet Ma F-3 I (11F322) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15-04-29 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del 1: Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-640/2007 Sida 1 (7) GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Global Ecosystems and Health, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Den didaktiska triangeln Tre parter är engagerade

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Skrivträning som fördjupar lärandet. Susanne Pelger, Naturvetenskap Sara Santesson, Retorik Lunds universitet

Skrivträning som fördjupar lärandet. Susanne Pelger, Naturvetenskap Sara Santesson, Retorik Lunds universitet Skrivträning som fördjupar lärandet Susanne Pelger, Naturvetenskap Sara Santesson, Retorik Lunds universitet För en kandidatexamen ska studenten - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.

Läs mer

Att utveckla taluppfattning genom att dela upp tal är mycket vanligt i de

Att utveckla taluppfattning genom att dela upp tal är mycket vanligt i de Jorryt van Bommel Räkna med ägg När elever möter matematikinnehåll genom arbete med konkret och laborativt material är det av vikt att steget från konkret arbete till abstrakt och generell matematik inte

Läs mer

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

Lärande och inkludering. Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs Universitet

Lärande och inkludering. Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs Universitet Lärande och inkludering Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs Universitet Framtidens förskola? O Ge alla barn bästa möjlig start i livet O Eftersom forskning visat att det livslånga lärandet: O grundläggs

Läs mer

Strategisk kommunikation. Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander

Strategisk kommunikation. Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander Strategisk kommunikation Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander Upplägg Introduktion och repetition >9.50 Gruppuppgifter 9.50 10.50 Redovisning och diskussion 10.50 11.50 Sammanfattning 11.50 12.00

Läs mer

DESIGN AV UNDERVISNING

DESIGN AV UNDERVISNING 1 DESIGN AV UNDERVISNING av Björn Andersson En gren av den ämnesdidaktiska forskningen gäller design av naturvetenskaplig undervisning. På ett systematiskt sätt skapas undervisning, ofta av lärare och

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Senast reviderad 2011-01-10 SID 2 (5) Instruktion till uppföljningsmaterialet Ansvarig för att fylla

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Bilden och berättelsen

Bilden och berättelsen Bilden och berättelsen Bilderböcker, illustrerade texter, men också ordlösa böcker s.k silent books, är böcker där historien berättas genom bilder. Med bilderbok menar vi oftast en bok som berättar med

Läs mer

The 3D Classroom gör det komplexa enklare att förstå!

The 3D Classroom gör det komplexa enklare att förstå! The 3D Classroom gör det komplexa enklare att förstå! BIOLOGI GEOGRAFI FYSIK KEMI MATEMATIK TEKNIK The 3D Classroom är ett visuellt läromedel som skapar rätt förutsättningar för inkludering; att alla

Läs mer

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev

Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Matematik 92MA41 (15hp) Vladimir Tkatjev Projektarbete: bakgrund och idéer Etymologi Proicio: kasta fram, sträcka fram (latin) Projektarbetets historia Historiskt sätt har projektarbetet som arbetsform

Läs mer

48 p G: 29 p VG: 38 p

48 p G: 29 p VG: 38 p 11F322 MaI Provmoment: Matematik 5 hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet F-3 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 16-05-31 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt

Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt BEDÖMNING ÅK 7-9 E D c B A BIlDsprÅK Hur utvecklat bildspråket är och om man förstår ditt arbetes budskap Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap Du har ett utvecklat bildspråk

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se

International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se International Baccalaureate rolf.oberg@taby.se Open House 29 November 2011 International Baccalaureate Staff: Principal: Henrik Mattisson Head of programme: Mona Lisa Hein IB coordinator: Study councellor:

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

grafisk design & layout regler

grafisk design & layout regler & layout regler Grafisk design eller grafisk formgivning är ett kreativt och konstnärligt språk, men till skillnad från en fri konstnär så får en grafisk designer i uppdrag att föra ut ett speciellt budskap.

Läs mer

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vår rapport Lars Geschwind, KTH & Eva Forsberg, Uppsala universitet Forskning om högre utbildning i Sverige: aktörer, miljöer och teman, Vetenskapsrådets

Läs mer

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?

Läs mer

Digitala läromedel? Ja, när de ger ett mervärde!

Digitala läromedel? Ja, när de ger ett mervärde! Digitala läromedel? Ja, när de ger ett mervärde! Agneta Gulz, Professor i kognitionsvetenskap, Lund University Cognitive Science (LUCS) och Inst. för datavetenskap, Linköpings universitet 1 Explore & Support

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Grafisk design Varför grafisk design? öka synligheten ge klar affordance stödja en god mappning ge god feedback Varför grafisk design? skapa en smidig interaktion kan göra gränssnittet visuellt mer

Läs mer

affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Laws (LL.M) with a Major in Commercial and Tax Law

affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Laws (LL.M) with a Major in Commercial and Tax Law Master Master (120 credits) Magister Kandidat Bachelor 31 december 2011 Eamensbenämning Huvudområde Filosofie...eamen Kandidateamen Bachelor of Mastereamen Master (...) of Filosofie...eamen Filosofie kandidateamen

Läs mer

Att arbeta med öppna uppgifter

Att arbeta med öppna uppgifter Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna

Läs mer

LGBI50, Biologi 5 för gymnasielärare, 15,0 högskolepoäng Biology 5 for Teachers in Secondary School, 15.0 higher education credits

LGBI50, Biologi 5 för gymnasielärare, 15,0 högskolepoäng Biology 5 for Teachers in Secondary School, 15.0 higher education credits NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LGBI50, Biologi 5 för gymnasielärare, 15,0 högskolepoäng Biology 5 for Teachers in Secondary School, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer