Fördel trådbuss en jämförelse mellan trådbuss och spårvagn
|
|
- Margareta Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2009 : 6 ISSN Stockholms Handelskammares analys Fördel trådbuss en jämförelse mellan trådbuss och spårvagn Alla är överens om att Stockholm behöver ny infrastruktur, inte minst kollektivtrafik, för att klara den framtida befolkningsexpansionen. Men på vilket sätt ska vi bygga? Länsstyrelsens plan för regional transportinfrastruktur har starkt fokus på spårvägar. Men är det verkligen det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att förbättra de kollektiva transporterna? I denna analys vill vi visa att samma trafikeffekt kan uppnås betydligt billigare, snabbare, mer miljövänligt och med mindre störningar för övrig trafik genom att satsa på trådbussar i stället för spårvagn. Ingendera är dock i sig en långsiktigt hållbar lösning för Stockholms trafikproblem. Länsplanens investeringsmedel bör därför i stället satsas på att bygga ut tunnelbanenätet för att få en snabb, kapacitetsstark och attraktiv kollektivtrafik. Ansvariga för analysen är Per Ranch, Grontmij AB, och Anna Wersäll, Stockholms Handelskammare. Spårvagnar har få fördelar jämfört med trådbussar, samtidigt som anläggningskostnaderna för spårvägen är mycket höga. Källa: 1
2 Inledning Stockholms län har vuxit med en halv miljon människor eller mer än ett helt Göteborg sedan de senaste större infrastrukturinvesteringarna gjordes på 1970-talet. De närmaste 20 åren väntas regionen växa med ytterligare en halv miljon människor, d.v.s. en dubbelt så snabb befolkningsökning. Pendlingen ökar också, både inom Stockholmsregionen och från omgivande län. Trycket på trafiksystemen har därmed ökat kraftigt. Stockholms trafiksystem är i dag nära kapacitetstaket. Det gäller både vägar och spår. Inom en snar framtid kommer trafikkaos att vara mer regel än undantag. För att regionen ska kunna expandera ekonomiskt i takt med befolkningsökningen krävs omfattande satsningar på kapacitetsstarka trafiksystem. Men det är också viktigt att de system vi har utnyttjas effektivt. Investeringarna måste göras där de gör störst nytta och ger den bästa effekten på såväl kort som lång sikt. Därför bör stora och kostsamma investeringar i första hand göras för att hantera de största resandeströmmarna och garantera tillräcklig kapacitet i de system som har och kan komma att få många resande. Det gäller i första hand tunnelbana och pendeltåg, som är de snabbaste och mest kapacitetsstarka kollektivtrafiksystemen. Sverige har tillsammans med de flesta länder i världen anslutit sig till FN:s mål om att minska utsläppen av växthusgaser. Stockholm har också förbundit sig att uppfylla miljömål att minska utsläppen av växthusgaserna från energianvändningen med 10 procent per stockholmare under perioden Regeringen föreslog 2009 nya nationella klimatmål utanför EU:s handel med utsläppsrätter. Till 2020 ska utsläppen vara 40 procent lägre än Visionen för år 2050 är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det kommer att krävas kraftfulla åtgärder inom transportsektorn för att uppnå dessa mål. I dag finns det tre stora system för den nord-sydliga trafiken i regionen: Tunnelbanan, pendeltågen och Essingeleden. Dessa system är i dagsläget hårt belastade och dessutom mycket störningskänsliga. I och med att Citybanan kommer i drift 2017 ökar kapaciteten för pendeltågstrafiken samtidigt som störningskänsligheten minskar. För närvarande pågår planeringen av Förbifart Stockholm. Om den kommer till stånd kommer Essingeleden att avlastas och vägförbindelserna att förbättras i regionen. När det gäller tunnelbanan finns inga planer på en utbyggnad trots att den är Stockholms mest populära transportsätt med över en miljon resor per dag. Det är dubbelt så många som antalet bilresor och fyra gånger så många som pendeltågsresorna. Trots det har ingen större utbyggnad av tunnelbanenätet skett sedan Kapacitetsproblemen i de centrala delarna är stora. I stället för att satsa på en välbehövlig utbyggnad av tunnelbanan planerar nu SL för en omfattande utbyggnad av spårvägar. Länsplanen för trafikinvesteringar i Stockholms län de närmaste 12 åren innehåller ingen utbyggnad av tunnelbanenätet, däremot flera nya spårvägar. Sammantaget finns 11,5 miljarder kronor i planen för nya spårvägar. Det visar sig nu att kostnaderna är underskattade och att spårvägarna blir mycket dyrare att bygga än beräknat. Därmed kan de omöjliggöra andra nödvändiga investeringar i kollektivtrafiksystemen under lång tid framöver. Enbart de spårvägsprojekt som ligger långt fram i planeringen och där kostnadsläget börjar klarna är nu uppe i nästan 17 mdr kronor, lika mycket som hela Citybanan (Saltsjöbanan 5,2 mdr kronor, Tvärbana Norr Solnagrenen, 5,2 mdr kronor och Cityspårvägen troligen över 6 mdr kronor). Handelskammaren ifrågasätter om det är väl använda pengar att bygga spårvägar i ett läge när behoven av investeringar i kollektivtrafiksystemen är så stora. Det främsta motivet för spårvägar är att de ger större kapacitet och mindre miljöbelastning än busstrafik. Denna analys visar att trådbussar ger samma funktion till betydligt lägre kostnader och mindre miljöbelastning. Trådbussen ett klimatsmart och kostnadseffektivt transportmedel Trådbuss är ett bra alternativ till spårvagn. Kapaciteten och funktionen är mycket lik spårvagnens, men moderna trådbussar kan köra flera kilometer på batterier. Det tar bara några sekunder att koppla loss bussen från kontaktledningen, vilket gör den flexibel på ett helt annat sätt än spårvagnen. Trådbussar drivs med elektricitet via två ledningar i luften. Det är en beprövad teknik; mer än 360 system med över bussar finns över hela världen. San 2
3 Francisco, Seattle, Genève och Peking har omfattande trådbussnät. Stockholm hade ett av Europas största trådbussnät fram till I Landskrona finns sedan 2003 en trådbusslinje, vilken är den enda i Sverige. Trådbussar är energieffektiva med en energiförbrukning som bara är hälften så stor som för en vanlig buss. De är också energiflexibla eftersom elektricitet kan produceras av de flesta energislag. Gummihjul gör trådbussen till det tystaste kollektiva transportmedlet. En stor fördel är den låga CO2-belastningen för att etablera nya trådbusslinjer. Det behövs inga omfattande grävarbeten, ledningsomläggningar, grundförstärkningar eller nya broar vilket innebär minimal miljöbelastning vid etablering. Det innebär också att etableringen går fort och att miljövinsterna kan räknas hem snabbare. Allt sammantaget erbjuder trådbussen stora och snabba miljövinster. Trådbussen kräver i stort sett ingen ny infrastruktur, speciellt inte om den ska trafikera existerande busslinjer. Nya fordon, uppsättning av trådar samt distribution av el är det enda som krävs. I vissa fall krävs smärre anpassningar av hållplatser och gaturum. Eftersom trådbussar kan köras på batteri kortare sträckor kan de samsas med vanliga bussar i vanliga depåer. Kostnaderna för att anlägga trådbusslinjer är en bråkdel av investeringar i spårvägar Dubbelledtrådbuss (Megatrolley) Hess light Tram 3, källa Energianvändning i spårsektorn Energianvändning i vägsektorn 36% 28% 22% 55% 14% 17% 19% 9% Infrastruktur Rullande material Drivmedelsproduktion Framdrift Total energianvändning i ett livscykelperspektiv källa FOI/KTH 3
4 Invändningar mot trådbussar Det finns invändningar mot trådbussar. En del är relevanta och en del är det inte. Här följer en genomgång av de vanligaste. Spårvagnen har högre kapacitet Moderna dubbelledtrådbussar är jämförbara med spårvagnar när det gäller antal passagerare. En dubbelledtrådbuss från Hess tar totalt 192 personer att jämföra med en tvärbanevagn från Bombardier som tar 211 personer. Bussen har emellertid fler dörrar och lägre insteg, vilket innebär kortare stopp vid hållplatser och förbättrad kapacitet. Spårvagnen har bättre framkomlighet Spårvagn anses ha bättre framkomlighet än buss. Ingen parkerar eller ställer sig där det finns spår. För att få hög kapacitet på en linje gäller det att skapa fri väg oavsett om det är spårvagn eller trådbuss. Att köra spårvagn eller trådbuss tillsammans med övrig trafik, s k blandtrafik, innebär kapacitetsproblem. Cityspårvägen planeras att huvudsakligen gå i blandtrafik. I motsats till trådbussar kan spårvagnar inte väja för hinder eller enkelt bogseras bort om något händer. Spårvagnar orsakar i sådana lägen mycket stora framkomlighetsproblem, både för spårvagnstrafiken och för övrig trafik. Genom att moderna trådbussar också går på batterier kan den köras i känsliga miljöer där man inte vill ha trådar, vilket är omöjligt med spårvagn. Spårvagnen är miljövänligare Detta är ett mycket vanligt påstående som troligtvis grundar sig på att friktionen mellan hjul och räls är låg. Man förbiser dock då den miljöbelastning som uppstår när man anlägger spåret. Översiktliga beräkningar av miljöbelastningen från byggandet av banan (inkluderar ej fordon, lednings- och förstärkningsarbeten och annan infrastruktur utanför själva bansträckningen såsom depåer, mm) visar att man kan köra trådbuss i ca 20 år på de CO2-utsläpp som härrör från anläggandet av spåret. Eftersom andra utsläppskällor tillkommer och anläggningen måste underhållas ifrågasätter vi om spårvagnen någonsin kan bidra till mindre CO2-utsläpp är trådbuss. Man kan bygga spårvägar mycket billigare än man gör i Stockholm Det är sant att man kan bygga spårväg mycket billigare. Detta sker i städer där spårvägen alltid har funnits som Göteborg och Norrköping, där man undvikit att lägga ledningar där spårväg kan tänkas gå. Översiktliga studier visar att hantering av ledningar som ligger i gatan kommer att kräva avancerade utredningar och mycket omfattande förändringar om man skall kunna bygga en bana som fungerar utan störande gatuarbeten under lång tid framöver. Metanol och gasbussar är bättre Metanol och gasbussar använder modifierade dieselmotorer som har en termisk verkningsgrad på ca 40 procent. Det innebär att 60 procent av metanolen eller gasen försvinner som värme. Dessa drivmedel kan användas effektivare för andra fordon än bussar i linjetrafik. Batteribussar är bättre Det finns inget motsatsförhållande mellan batteri och trådbuss. Tvärtom kompletterar de varandra. I takt med att batteritekniken går framåt är det naturligt att bussarna går längre och längre sträckor på batteri. 4
5 Kostnader Budgetjämförelse- investeringskostnader Det har inte gått att få fram tillförlitliga uppgifter på investeringskostnader när det gäller Cityspårvägen. Därför har vi valt att jämföra med Tvärbana Norr Solnagrenen som är kortare men har ungefär samma antal fordon. Investeringskostnaderna för Tvärbana Norr Solnagrenen utgår från reviderad budget 15 april 2009 Cityspårvägen går nästan uteslutande i stadsmiljö medan Tvärbana Norr Solnagrenen går i glesare miljöer vilket ger lägre investeringskostnader. Tvärbana Norr Solnagrenen innefattar dock en bergtunnel vilken ökar kostnaderna. Tvärbana Norr Solnagrenen har även en depå vilken är dimensionerad för 50 fordon vilket är dubbelt så många som antas behövas för Cityspårvägen. Cityspårvägen planeras över ett pelardäck som sträcker sig från Hamngatan till Centralstationen. Detta pelardäck är i dåligt skick och måste repareras i sin helhet innan byggstart. Om man i stället satsar på trådbuss kan dessa reparationer ske i etapper och senareläggas. Sammanfattningsvis kan investeringskostnaderna sänkas med ca 5 miljarder kronor om trådbuss väljs i stället för spårvagn. Sammanfattningsvis kan investeringskostnaderna för Cityspårvägen sänkas med ca 5 miljarder kronor om trådbuss väljs i stället för spårvagn. Tabellen nedan sammanfattar investeringskostnaderna Förutsättningar Tvärbana Cityspårväg Citytrådbuss Banlängd 6,8 km 10,3 km 10,3 km Antal fordon 21 st 20 st 25 st Kostnader MSEK MSEK MSEK Anläggning Depå Fordon Totalt Tillkommande kostnader MSEK MSEK MSEK Reparation City Kostnadsuppräkningar Anpassningar hållplatser, gaturum etc Totalkostnad MSEK MSEK MSEK Inkl. tillkommande kostnader Sparpotential MSEK MSEK MSEK Cityspårväg vs Trådbuss
6 Markarbeten för anläggning av spår Spårfordon kräver omfattande grävarbeten, ledningsomläggningar, grundförstärkningar samt förstärkning av existerande broar, alternativt nya broar. Eftersom spårfordonen har begränsad backtagningsförmåga måste nivåanpassningar göras. Dessa anpassningar kan komma i konflikt med vägar, cykelvägar, existerande fastigheter, träd, grönytor och liknande i spårens närhet och ibland på relativt stora avstånd. Om spåren grundläggs på dålig mark kan grundförstärkningar komma i konflikt med djupt liggande ledningar, kulvertar och tunnlar. För att ge hög komfort måste spår grundläggas omsorgsfullt. Man behöver gräva åtminstone 80 cm för att få en acceptabel banunderbyggnad. I gatan finns en mängd ledningar som är vitala för stadens funktion; såsom vatten och avlopp, fjärrvärme, el, tele och gas. Ledningarna ligger på olika djup och på olika ställen beroende på när de lades ner och vilken funktion de har. Många av dessa ledningar är gamla och har tidigare lagats eller lagts om vilket innebär att de inte alltid finns där man tror. De behöver underhållas löpande. För avloppsledningar i Stockholm är underhållsbehovet stort. Många gasledningar är gamla och i varierande skick. Den djupast liggande ledningen är i de flesta fallen avloppsledningen som ligger ca två meter under marknivån. Allt detta sammantaget innebär att ledningar måste läggas om innan man anlägger en ny spårväg. Grundförstärkning sker där marken är dålig. På grund av spårfordonens höga vikt och dess avsaknad av gummihjul blir påfrestningarna på marken stora. Det innebär att en spåretablering ofta kräver grundförstärkning. I Stockholm finns stora områden där marken måste förstärkas. Även på broar och viadukter blir påfrestningarna stora, vilket medför omfattande förstärkningsarbeten eller behov av helt nya broar. Det krävs exempelvis en helt ny bro över Bällstaån för Tvärbana Norr Solnagrenen. Principskiss - ej skalenlig Konfliktrisker mark: 1 Trädrötter 2 Vattenledning 3 Avloppsledning 4 Gasledning 5 Elledning 6 Tele, bredband och opto 7 Underjordiska fastigheter 8 Biltunnel / T-bana 9 Citybana 10 Fjärrvärme 11 Existerande fastigheter måste anpassas till ny marknivå OBS: Detta är ett snitt. Det finns även ledningar åt andra hållet t. ex i gatukorsningar Ledningsomläggning i New York. Källa: Erik Nerell, NCC. 6
7 Vagn A32 Tvärbanan Bombardier Flexity Swift Dubbelled-trådbuss Hess lighttram 3 Källa: Exempel på ledningsinventering från Tvärbana Norr Solnagrenen. Svarta linjer symboliserar spår, resten av linjerna symboliserar underjordiska ledningar. Källa Grontmij Kapacitet Det är flera faktorer som påverkar ett transportmedels kapacitet: Antal resenärer per fordon, hur fort resenärerna kan stiga på och av vid hållplatser, huruvida fordonen störs av annan trafik samt turtäthet. Tunnelbana är det överlägset mest kapacitetsstarka transportmedlet i alla avseenden. I jämförelsen mellan spårvagn och trådbuss är skillnaderna små när det gäller antal resenärer per fordon och turtäthet. Moderna trådbussar har fem dörrar medan spårvagnen har tre, vilket gör att hållplatsstoppen blir kortare för trådbussen. Eftersom trådbussen inte är lika tung som spårvagnen kan den också accelerera snabbare och därmed komma iväg fortare från hållplatserna. Då spårvagnen inte kan väja eller köra andra vägar finns betydligt större risk för att den ska störas av annan trafik. Spårvagnen har en led medan trådbussen har två, vilket gör den smidigare i stadstrafiken. Vagn A32 Tvärbanan Bombardier - FLEXITY Swift Trådbuss Dubbelled Hess - "lighttram" Grunddata Längd 29,7 m 24,7 m Bredd 2,65 m 2,55 m Höjd 3,55 m 3,44 m Antal leder 1 st 2 st Tomvikt 37,5 ton 24,0 ton Passagerarkapacitet Sittplatser 78 pers 66 pers Ståplatser 133 pers 126 pers Passagerare totalt 211 pers 192 pers Dörrar för avstigning 3 st 5 st Bredd i dörröppning mm mm Instegshöjd 350 mm 327 mm Källa: och Miljöbelastning Källa: Man bortser ofta från den miljöbelastning som uppstår vid anläggandet av ny infrastruktur. För att exemplifiera detta har översiktliga beräkningar av koldioxidutsläpp och uttag av ej förnybar energiråvara gjorts på den grundläggande infrastruktur som krävs för spårvagn respektive trådbuss. Spårvagn och trådbuss är relativt likvärdiga när det gäller miljöbelastningen av driften. Den stora skillnaden är i byggskedet. Spårvägar kräver omfattande gatuombyggnader, transporter av material, gjutning av betong, m.m. För att göra en översiktlig miljöbelastningsberäkning har vi gjort ett antal antaganden. Miljöbelastningsberäkningen har begränsats till växthuseffekt och uttag av ej förnybar råvara Beräkningarna baseras på spårväg i stadsmiljö, d.v.s. vägar, trafikledningssystem och existerande anläggningar för busstrafik antas vara befintliga. I beräkningen ingår inte fordon, lednings- och förstärkningsarbeten och annan infrastruktur utanför själva bansträckningen, som exempelvis depåer. I denna övergripande beräkning ingår endast nytt kontaktledningssystem och spåranläggning. 7 Övriga tekniska specifikationer Överhäng fram Hjulbas Avstånd axel 2 led 1 Avstånd axel 3 led mm mm 1825 mm 2545 mm
8 Antaganden för beräkning av miljöbelastningsprofil Antaganden Ingår i beräkning Cityspårväg Citytrådbuss Enhet Källa Kommentar Rullande materiel Material i fordon Nej Spårvagnar är tyngre än trådbussar, dvs CO2 belastningen för framställandet av en spårvagn är högre än för en trådbuss Kontaktledning Ja 1 stolpe i vardera riktning Kontaktledning 1,5 3 kg/m 1 Trådbuss kräver 2 ledningar medan spårvagn kräver en Stolpar av varmförzinkat stål kg/st Samma för båda, c/c 20 m Fundament 0,25 0,25 m3 2 Samma för båda, armerad betong Bana Ja Bredd 3,25 3,25 m 2 I vardera riktning Rivning asfalt mm 2 Grävning mm 2 Asfalt mm 2 Makadam mm 1 Betong (armerad) mm 1 Ljuddämpning 4 0 kg/m PVC gummiinfästning Räl / Räls 20 0 kg/m 3 Infästningssystem 5 0 kg/m Nya perronger Nej Trådbussar utnyttjar samma busshållsplatser som busstrafiken Signalsystem Nej Trådbussen utnyttjar samma signalsystem som övrig trafik Drift 3,2 3,6-4,4 kw/fkm 4 fkm = fordonskilometer Pe 4 Pe = Personekvivalenter Källor: Tvärbanan, Om spårvägens återkomst till Stockholm 1 Ritningar från Hammarby Sjöstad Trivector, litteratursammanställning 4 Hög miljöbelastning Låg miljöbelastning Miljöbelastningsprofiler Miljöbelastningsprofiler genererade med analysverkyget Miljöbelastningsprofilen utvecklat av Stockholm stad, KTH och Grontmij AB. 8
9 Slutsats Trådbuss är ett transportslag som är mycket likt spårvagn till sin funktion, men där investeringskostnaden bara är en bråkdel av motsvarande kostnad för spårväg. Anläggningskostnader är mycket lägre då trådbussen inte kräver spår, ledningsomläggningar, nya eller förstärkta broar. Det går att använda befintliga busshållplatser, signaler och depåer utan stora ombyggnader. Den enda investering som krävs är kontaktledningar och strömförsörjning, vilket ju även spårvagnen behöver. Moderna trådbussar har batterier som gör att de kan köras även utan kontaktledning flera kilometer. Det gör trådbussen flexibel i motsats till spårvagnen, som inte kan väja en centimeter. Trådbussen kan ta andra vägar vid gatuarbeten eller trafikolyckor. Spårvagnen däremot bidrar till att stoppa upp trafiken om något händer, eftersom den inte går att flytta. Trådbussen ger således bättre framkomlighet i trafiken och är dessutom tystare än spårvagnen. Trådbussen erbjuder omgående utsläppsminskningar av växthusgaser vilket bidrar till att uppfylla nationella miljömål 2012, 2020 och Trådbussen kan bidra till att Stockholms stads mål att vara fossilbränslefritt år 2050 kan uppfyllas. Den samlade bedömningen blir således att trådbussar bör finnas med som ett alternativ för framtidens kollektiva transportsystem och bör utredas ytterligare. De spårvägsprojekt som nu håller på att projekteras har visat sig bli avsevärt mycket dyrare än vad man först antagit. Spårvagnar har inga fördelar jämfört med trådbussar, samtidigt som anläggningskostnaderna för spårvägen är mycket höga. På de sträckor där spårvägen går i blandtrafik i det vanliga gatunätet krävs omfattande arbeten för att flytta befintliga ledningar och jämna ut lutningar. Spårvägen medför stora ingrepp i gatumiljön och försämrad framkomlighet för övrig trafik. Dessutom blir trafikstörningarna kraftiga under byggtiden. Trafiknyttan med spårväg är i många fall begränsad. Det gäller i synnerhet Cityspårvägen som planeras att gå i en sträckning som har tunnelbana i stort sett hela vägen. Cityspårvägen skulle orsaka mycket stora trafikstörningar under byggtiden på Hamngatan, Sergels Torg, Klarabergsgatan och Fleminggatan. Det skulle tidsmässigt sammanfalla med en mängd andra stora och störande byggprojekt i City, bl.a. Citybanan. Flera andra planerade spårvägar ger mycket liten trafiknytta men innebär en mycket stor investering med en lång och besvärlig byggtid. Dit hör spårvägslösningen för Saltsjöbanan och Danviks Lösen. Det ger ingen ny trafikkapacitet, tvärtom tar en spårvagn bara hälften så många resenärer som ett tågset på Saltsjöbanan. Trots en liten trafiknytta beräknas den spårvägslösningen kosta 5,2 miljarder kronor. Den planerade förlängningen av Tvärbanan från Alvik till Solna C beräknas nu kosta 5,2 miljarder kronor och innebär stora och komplicerade ingrepp i centrala Sundbyberg. Framtida utvecklingsmöjligheter Den miljömässiga vinsten med spårväg ligger inte i spåren utan eldriften. Eldrift med hjälp av luftledningar är en beprövad teknik som nu blivit så mycket mer användbar genom att moderna trådbussfordon har batterier som gör att de kan köra flera kilometer utan kontaktledning. I den allmänna debatten finns en motsättning mellan spårlösningar och väglösningar. Troligen utgår man från att tåg är elektriska och bilar, bussar och lastbilar drivs med fossila bränslen. I framtiden kan vi kanske få se en större del av gator och vägar i Stockholmsregionen elektrifierade. Då kan inte bara bussar utan även lastbilar köras på el från luftledningar. Det skulle innebära en mycket stor miljövinst, eftersom tunga dieseldrivna fordon står för en stor del av partikelutsläppen i stockholmsluften. Genom att tillåta trådlastbilar i kollektivtrafikfälten skulle en sådan omställning kunna uppmuntras. Förbifart Stockholm skulle enkelt kunna förses med kontaktledning för såväl trådbussar som lastbilar. Därmed skulle Förbifarten bidra till miljövänlig kollektiv- och distributionstrafik i Stockholmsregionen Visualisering av framtida trådlastbilar Källa 9
10 Källa: Dokumentinfo: Analys spårvagn och trådbuss för Stockholms Handelskammare utfört av Grontmij AB. Beställare: Anna Wersäll Projektledning: Per Ranch Experter: Maria Lennartsson, Carolina Ekelund Granskning. Ulf Myrin Källor mm Indirekt energi för svenska väg- och järnvägstransporter, underlagsrapport, Daniel K. Jonsson, FOI-R 1557 SE (version 2), april 2005, ISSN engelsk hemsida med mycket information om trådbuss Schweizisk leverantör av trådbussar Tjeckisk leverantör av trådbussar och komponenter Polsk leverantör av trådbussar Stockholms Lokaltrafik Stockholms Läns Landsting Stockholms Stad Trådbuss Landskrona, Om trådbussen återkomst till Sverige, Per Gunnar Andersson och Tomas Johansson, Trivector AB, ISBN X Litteratursammanställning över kollektivtrafiksystem, som finns på världsmarknaden och är i bruk, Per Gunnar Andersson, Malin Gibrand, Joel Hansson, Trivector Traffic på uppdrag av Malmö stad
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar
Läs merVärldens modernaste stadstrafik
Världens modernaste stadstrafik Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Järfälla kommun och Nobina om flera nya och unika kollektivtrafiksatsningar i Barkarbystaden i västra Stockholm Målbild
Läs merAlternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem
Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Nya urbana transportsystem Stockholm 4 dec 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Behov av BRT i Sverige? Bus Rapid Transit = tänk tunnelbana
Läs merThomas Sträng Grundläggningsonsdag 2010-04-07
Thomas Sträng Grundläggningsonsdag 2010-04-07 Ställer SL speciella krav vid byggnation? Beställare, kravställare och förvaltare Vad är SL? Vilka krav har SL? Vilka krav ställer SL vid byggnation? 2010-04-07
Läs merElektrifiering av tunga vägtransporter
Elektrifiering av tunga vägtransporter Harry Frank Per Ranch Presentation för Riksdagens Trafikutskott den 6 april 2010 Agenda Sammanfattning Projektformalia Antaganden Diskussion Resultat Invändningar
Läs merHej och välkommen till ännu mer Tvärbana!
Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig
Läs merModerat spårvägsvision för Stockholm
Moderat spårvägsvision för Stockholm - en del av framtidens moderna och miljövänliga kollektivtrafik Augusti 2010 När Stockholm växer måste också kollektivtrafiken växa När Stockholm växer måste också
Läs merFör ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm
För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta
Läs merTrafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur
Trafikverket och Energimyndigheten Elektriska Vägar, Miljöanalys Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Vår referens Projektledning Miljö & Infrastruktur, Maria Lennartsson Rapport Namnteckning
Läs merRegeringens motorväg mot klimatförändringar
Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs mer25/09/2012 INVESTERINGAR I SPÅVÄG HUR GÖRS KOSTNADSUPPGIFTER JÄMFÖRBARA? PG Andersson Spårvagnsstäderna Norrköping 25 sept 2012 KAN VI JÄMFÖRA?
INVESTERINGAR I SPÅVÄG HUR GÖRS KOSTNADSUPPGIFTER JÄMFÖRBARA? PG Andersson Spårvagnsstäderna Norrköping 25 sept 2012 KAN VI JÄMFÖRA? 2 1 DEN TRADITIONELLA REDOVISNINGEN Vi har lärt oss att spårväg kostar
Läs merFördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3
Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare
Läs merUppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik
Uppsala Spårväg för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala växer Uppsala växer och är en av Europas mest expansiva regioner. År 2050 förväntas vi bli 340 000 invånare. Vi ser positivt på denna utveckling.
Läs merLINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi
LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen
Läs merGenom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20
1 Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 2013-01-14 2 Anders Lindström Förvaltningschef i Trafikförvaltningen
Läs merVästtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen
Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10
Läs merRemiss - Spårvägs- och stomnätstrategi Etapp 1
HÄGERSTEN - LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMH ÄLLSPLANERING Handläggare: Anna Ambjörn Telefon: 08-508 22 048 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2011-12-15 DNR 467-2011- 1.5.3
Läs merDärför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS
Synpunkter på förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) Nacka 2008 11 27 Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS I den nya
Läs merHur bör vi investera i kollektivtrafiken?
Hur bör vi investera i kollektivtrafiken? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Vår region behöver ny infrastruktur för 30 miljarder När det reser
Läs merFörstudie för Spårväg syd
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR: 1.5.3.-414/11 SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Inger Bogne Telefon: 508 15450 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2011-11-10 Förstudie för Spårväg syd Svar på remiss från
Läs merLundalänken en genväg för kollektivtrafiken
Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merAlternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS
Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;
Läs merStockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje
Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan
Läs merSäker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27
1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt
Läs merGLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR BESTÄLL EN HÖGHASTIGHETSBANA! Kapacitetsbrist varierar över dygnet Kapacitet Kapacitetstak 00 06 12 18 24 Tid Marknadsefterfrågan
Läs merVästsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik
Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter
Läs merHöghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.
STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret
Läs merRemissvar avseende Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen
AB Storstockholms Lokaltrafik Registratorn, SL-2011-05237 105 73 Stockholm Stockholm, den 7 december 2011 Dnr 110077 Remissvar avseende Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen
Läs merKraft att vilja. Tillsammans är det möjligt.
Pär Welander Verksmhetsområde Trafik/Blekingetrafiken Magnus Forsberg Trafikförsörjning / Kollektivtrafikmyndigh. Vad innebär de nya bussarna inom kollektivtrafiken i Blekinge? Tahiti, november 2012 Australien,
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser Föredragande landstingsråd: Christer Wennerholm ÄRENDET Motionärerna föreslår
Läs merHALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna
HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.
Läs merDen moderna spårvägen
Vad är det vi betalar för? Ny spårväg bygger stad och skapar mervärden Thomas Johanson TJ Kommunikation Norrköping den 25 september 2012 Modern spårväg har bara skalan gemensamt med den klassiska Koblenz
Läs merwww.balticbiogasbus.eu 1
www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande
Läs merResultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jönköpings län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jönköpings län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merTransportForsK. Transportforum 2017 Session 33. Elektrifierade fordon för citydistribution av styckegods med elförsörjning under färd ELFÄRD
TransportForsK Session 33 Elektrifierade fordon för citydistribution av styckegods med elförsörjning under färd ELFÄRD Angelika Treiber angelika.treiber@tfk.se 08-562 491 04 Bakgrund Distribution av dagligvaror
Läs merGenomlysning av SL:s ekonomi Stockholms läns landsting
Genomlysning av SL:s ekonomi 2006-2010 Bakgrund till projektet att uppdra åt landstingsstyrelsen att i samråd med AB SL utreda AB SL:s långsiktiga ekonomiska situation bland annat utifrån av SL presenterade
Läs merFörutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm
Stockholms läns Bussbranschförening 2015-05-28 Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm - Redovisning av problem och angelägna förbättringar i väginfrastrukturen Publikation gjord
Läs merPremiär för Stockholms nya elbusslinje
Premiär för Stockholms nya elbusslinje publ icerat av U L O 1 6 MA RS 201 5 SID A F Ö R U TSKRIF T Kraften kommer från ovan. Två av Stockholms nya laddhybridbussar, Volvo Electric Hybrid, vid laddstationen
Läs merTunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik
1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Läs mergodkänna förslag till remissyttrande för Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 i enlighet med bilaga 1.
1(3) Handläggare 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-19 Trafiknämnden 2013-09-23, punkt 12 TN 2013-0483 Trafikförvaltningens förslag till yttrande på remissversionerna av Länsplan
Läs merVi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö
Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs merTre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare
Tre minuter om Citybanan pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare 1. Bra för dig Din genväg i vardagen Förseningar och trängsel i tågtrafiken beror på att dagens järnvägsspår i Stockholm inte
Läs merRemissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie
Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2016-03-14 Ref: M2016/00374/R Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Sveriges Bussföretag är en arbetsgivare-
Läs merPM Tunnelbana i Östlig förbindelse
förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 2016-09-12 Strategisk Utveckling Diarienummer: SL 2015-0497 Bild omslag: Trafikverket förbindelse 2(8) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund...
Läs merOmbyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015
Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka
Läs merTunnelbana och tvärbana istället för motorväg
Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg - En helt ny nordsydlig Orange linje och kraftfulla satsningar på utökade tvärbanor i södra och norra Stockholmsregionen Gynnar främst kvinnligt resande Kopplar
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:46 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
1 (2) FÖRSLAG 2012:52 LS 1110-1337 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2011:32 av Anna Sehlin (V) om utsläppen av växthusgaser vid konstruktionen av spårvägar och annan trafikinfrastruktur
Läs mer/WA i i/wy. B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad.
FASTIGHETSKONTORET 2007-08-29 B 33. Björksätraskolan. Olja mot fjärrvärme. Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Fastighetskontoret Mats Mattsson 2007-08-29 /WA i i/wy 11., ni) Avtalsbilaga
Läs merAKTUELLT FRÅN KOLLEKTIVTRAFIKEN OCH BIOGASENS FORTSATTA ROLL. Leif Magnusson Avdelningen Kollektivtrafik och Infrastruktur Miljönämnden
AKTUELLT FRÅN KOLLEKTIVTRAFIKEN OCH BIOGASENS FORTSATTA ROLL Leif Magnusson Avdelningen Kollektivtrafik och Infrastruktur I princip kan alla nya bussar köras på biodrivmedel Motorteknik Dieselmotor Etanolanpassad
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål
Läs merTrafikförbättrande åtgärder 2015. Presentation av de största trafikförbättrande åtgärderna som medför trafikstörningar under 2015
Trafikförbättrande åtgärder 2015 Presentation av de största trafikförbättrande åtgärderna som medför trafikstörningar under 2015 Trafikförbättrande åtgärder i Stockholm 2015 Projekt med trafik och resenärspåverkan
Läs merEtt urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs merEnergieffektivisering av transporter
Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merLokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort
Maj 2015 Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort PM Trafikanalys Titel: Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort, PM Trafikanalys Konsult: Sweco Uppdragsledare: Cornelis Harders och
Läs merFörstudie om tunnelbana till Nacka och idéstudie om utbyggnad av tunnelbana till Gullmarsplan/Söderort
Stockholms läns landsting 1(9) Förvaltningen för utbyggd tunnelbana Handläggare: Stefan Persson Ankom Stockholms läns landsting 2014-03- 2 8 Landstingsstyrelsens arbetsutskott wisiivmtilt^ IIMllllllll
Läs merRödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!
Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.
Läs merMiljö, klimat och investeringar i Stockholms stad
Sida 1 (5) Stockholm är en av de ledande miljöstäderna i Europa och bedriver sedan länge ett ambitiöst och prisbelönt miljöarbete. Staden blev Europas första miljöhuvudstad 2010 och Sveriges klimatstad
Läs merRemissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
Läs merStorstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling
Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla
Läs merJämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B
Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för och Stadens Richard Murray Presentation 6 februari 2013 jämfört med Stadens Byggtid 4½ år istället för 8 år Byggkostnad 5 mdr istället för 8 mdr + bussterminalen
Läs merFranska bussbanor BHNS
Thomas Johansson TJ Kommunikation BRT något för Sverige? Lund den 13 juni 2008 BHNS Bus à Haut Niveau de Service Kapacitetsområde 1.000 3.000 pass/tim/riktn Frankrike Ca 60 miljoner invånare 22 Regioner
Läs merLeveransavtal med Stockholm Gas AB
1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms
Läs merDiagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)
Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten) Huvudet - Index för måluppfyllelse Måluppfyllelse (%) Index
Läs merTrafikförbättrande åtgärder Stockholms största trafikförbättrande åtgärder som medför påverkan under 2016
Trafikförbättrande åtgärder 2016 Stockholms största trafikförbättrande åtgärder som medför påverkan under 2016 Koordinering i Stockholm TSA-bild Skärmdump ur det s.k. TSA-verktyget Regional trafikgrupp
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs mer2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell
2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merLångsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid
Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster
Läs merEtt bolag inom MTR Corporation. Mer än en resa. MTR Nordic Group
Ett bolag inom MTR Corporation. Mer än en resa MTR Nordic Group Vi är MTR MTR har alltid stått för något mer än att ta människor från A till B. Vi vill vara med och utveckla de samhällen där vi finns.
Läs merFRAMTIDENS RESOR
FRAMTIDENS RESOR 2013-10-28 TRAFIKPLANERING Optimera befintlig infrastruktur Ge Stockholmare bra alternativa resval Påverka resvanor och beteende Hållbara transporter Stockholms regionen växer med motsvarande
Läs merSveriges bästa cykelstad
Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken
Läs merDiskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse
1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merMiljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland
Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)
Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se
Läs merFörslag till strategi för anskaffning av fordon till Spårväg City
1(5) Projekt och upphandling Handläggare Johan von Schantz 08-868 38 77 johan.vonschantz@sll.se Trafiknämnden 2014-02-11, info-punkt 24 Förslag till strategi för anskaffning av fordon till Spårväg City
Läs merEn bro för framtiden. Idéförslag
En bro för framtiden Idéförslag Varför behövs en ny bro? Ända sedan början av 1800-talet har det funnits broförbindelser mellan Lidingö och Stockholm. Den nuvarande Gamla Lidingöbron stod färdig 1925 och
Läs merEn bro för framtiden. Idéförslag
En bro för framtiden Idéförslag Varför behövs en ny bro? Gamla brons historia Ända sedan början av 1800-talet har det funnits broförbindelser mellan Lidingö och Stockholm. Den nuvarande Gamla Lidingöbron
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merMaterialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Läs merMED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN
MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN För att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta växa och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt behövs mer kapacitet i kollektivtrafiksystemet. STOCKHOLM BLAND DE SNABBAST
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merTrafikanalys Drömgården
Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs mer1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)
underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att
Läs merStockholmsförhandlingens slutsatser
Stockholmsförhandlingens slutsatser Handelskammarens förslag Rapport 2007: 4 Förord Den så kallade Stockholmsförhandlingen och Carl Cederschiöld har regeringens uppdrag att senast den 1 december 2007
Läs merStockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana
Stockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-09 LS 2015-0142 FUT 1501-0024 Handläggare: Anna Nylén Landstingsstyrelsen Lokaliseringsutredning för tunnelbana till
Läs merTrafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg
1 (9) Trafikutredning Med anledning av uppförandet av ett nytt huvudkontor för Swedbank på kvarteret Cirkusängen i Sundbyberg syftar denna trafikutredning till att belysa befintlig och framtida trafiksituation.
Läs merVi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.
Förbränningsmotorns utsläpp av koldioxid, CO2, påverkar klimatet negativt. Vi försöker minska användandet av våra bilar för att komma bort från problemet. Vi föreslår istället ett nytt koncept som man
Läs merStockholms trafik- och miljöutmaningar Nordiskt Vägforum 8 oktober 2008
Stockholms trafik- och miljöutmaningar Nordiskt Vägforum 8 oktober 2008 Stockholm växer och utvecklas för framtiden Stockholm och Mälardalsregionen växer Ökat tryck på trafiknäten vars utbyggnad inte
Läs merRemissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings
Läs merIDÉSTUDIE Östra Länken med tunnelbana
ENRICHING STOCKHOLM IDÉSTUDIE Östra Länken med tunnelbana Stockholm 2011 06 28 Idéstudie - Östra Länken med tunnelbana Innehåll Förord 1 Förena tunnelbanan och Östra Länken 4 2 Tunnelbana till Nacka Centrum
Läs mer