VIDA gitarrkvartett. 3 / 2013 Årgång 46. på Ingesund. Mats Andersson och den brasilianska gitarren. Afra - 6 år som flamencogitarrist i Sevilla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VIDA gitarrkvartett. 3 / 2013 Årgång 46. på Ingesund. Mats Andersson och den brasilianska gitarren. Afra - 6 år som flamencogitarrist i Sevilla"

Transkript

1 Utgiven v Svensk gitrr- och lutsällskpet / Årgång 6 VIDA gitrrkvrtett på Ingesund Mts Andersson och den brsilinsk gitrren Afr - 6 år so flencogitrrist i Sevill INTERVJUER REPORTAGE RECENSIONER Gitrr och Lut

2 INNEHÅLL 9 Huidefier GH Luftfuktre 9 INNEHÅLL NR Ledre 6 Aktuellt & Notiser 7 Ulf G Åhslund är bort 9 Min Ingesundsveck Möt Elenor Rgnrsson och Mikel Chpy Axel Kruse årets Rörbystipendit Copenhgen Guitr Festivl VIDA gitrrkvrtett på Ingesund 9 Vd vet vi o Bchs lutusik? Notbilg Mts Andersson och den brsilinsk gitrren 9 Down nd out in Sevill Afr Rubino 6 år so flencogitrrist i Sevill Recensioner Ny böcker, CD-skivor och video Konsertklender Pedgogsplten Gitrr och Lut Gitrr och Lut

3 GITARRFESTiVALLENTUNA GITARRFESTiVALLENTUNA Georg Gulyás & Sbin Agns Rolf Lislevnd Mts Bergströ PAUS Erik Steen Agns Bros & Stin Agns kr inkl. TAPAS & DRYCK Ungdor under 6 år GRATIS!! VÄLKOMNA! VALLENTUNA ny KULTURHUS BILJETTKÖP vi il eller vid entrén! sbin.gns@teli.co Lördgen den nov kl.- NYA Kulturhuset i Vllentun GITARRFESTiVALLENTUNA Lördgen den nov ÅRETS PROGRAM. Ritos Flencos, brnkonsert. Agns & Gulyás, gitrrduo 6. Rolf Lislevnd, brockgitrr 7. Mts Bergströ, klssisk gitrr 8. PAUS ed TAPAS & DRYCK 9. Erik Steen, flencogitrr. Agns Bros & Stin Agns, jzz Arrngörer: Sbin Agns Kultur Vllentun Med stöd från Sttens Kulturråd GITARR OCH LUTA Utgiven v SGLS, Svensk gitrr- och lutsällskpet. SENASTE NYTT HITTAR DU ALLTID PÅ och SGLS fcebook-sid Redktör & nsvrig utgivre: Jn Rudling e-post: jn.rudling@gil.co Annonser: Kerstin Bjelken e-post: kerstin@bjelken.se Konsertklender: Helen Björzén e-post: helen.bjorzen@cohe.se Grfisk for: Johnnes Kitselis johnnes@kitselisguitrs.co Kthrin Erngren kthrin.erngren@gil.co Distribution: Gbriell Oxenstiern e-post: gbriell.oxenstiern@gil.co Övrig redktionsedler: Mrgret Rörby Medrbetre i dett nuer: Jn Rudling, Rolf Nilsén, Helen Björzén, Sion Linné, Gbriell Oxenstiern, Elenor Rgnrsson, Mikel Chpy, Jontn Bougt, Robert Robertsson, Afr Rubino, Albert Dhlin, Kenth Diberg, Stefn Löfvenius, Bengt Mgnusson, Johnnes Kitselis, Kenneth Sprr, Dvid Härenst, Muro Godoy-Villlobos, Chrlotte Crlberg-Brg På oslget: VIDA gitrrkvrtett fotogrferd v Johnnes Kitselis Utgivning: Tidskriften Gitrr och Lut utkoer fyr gånger per år: rs, juni, septeber, deceber Mnusstopp: februri, j, ugusti, noveber Medleskp: So edle i SGLS får du tidskriften Gitrr och Lut ggr/år. Årsvgiften för är 7 kr ino Sverige, kr för utrikes dresser. Plusgiro: 9 - IBAN: SE BIC: NDEASESS Adressändring: Rolnd Hogn e-post: hognton@swipnet.se Övrig upplysningr: Stefn Löfvenius tfn: 77 8 e-post: stefnlo@bhnhof.se ISSN 8-7X Redktörer koer och går gitrren består... Gitrr och Lut Gitrr och Lut LEDARE Direkt från årets Ingesundskurs till redktör för Gitrr och Lut, ångn är uppe! Och ed ett enggert redktionste så känns det extr roligt tt rbet ed tidningen. Gitrren är ett uppskttt soloinstruent för tt skp uttrycksfull usik so berör. Men den är också ett ångsidigt enseble- och ckopnjengsinstruent. Min bition koer tt vr tt spegl dett bred spektru, lyft fr usiken, änniskorn bko den och de instruent so gör det hel öjligt. Men också tt väck debtt, föredl tips, skp kontkter och öten. Min utgångspunkt är den egn gnsk typisk gitrrkrriären. Atör ed stort usikintresse där gitrren lltid funnits ed på ett hörn. Strt i börjn på 6-tlet ed visor, pop och eriknsk folkusik. Senre klssisk gitrr ed lektioner, duo i olik konstelltioner, Stockhols Gitrrenseble, Bro Gitrrkvrtett, enseble ed ndr instruent, rrngering och nnt. Flenco hr jg inte provt på, viljn finns en inte tiden och knske inte förågn. Men lut då? Det räcker väl inte tt älsk renässns- och brockusik och spel den på gitrr? Under våren hr jg vrit ed på prov i edeltids- och renässnsenseblen Screll so bssångre, fått en cister (cittern) i in händer och spelt continuo, ett snitsigre ord för kop. Vi får väl se vd det kn led till. Kn vi gör tidningen känd för en större grupp? Gitrren är ett v världens est spridd instruent. Det är häpndsväcknde vd n kn uttryck ed 6 strängr, iblnd fler, iblnd färre. Även o Gitrr och Lut är inriktd på den nylonsträngde gitrren är öjlighetern till intressnt rtiklr näst intill oändlig. Tidningen borde kunn vr en v de viktigste svensk usiktidningrn. Dit hr vi en bit kvr en det är ingen oöjlig uppgift! Vi behöver fler skribenter. Kontkt ig gärn och sätt sedn igång och skriv. Gitrr och Lut och SGLS är troligen okänd storheter för de flest gitrrister. Därför hr vi de senste åren stst på tt syns ed egen onter på Uppsl Gitrrfestivl och ndr gitrrfestivler. Det koer vi tt fortsätt ed. Det är ett roligt rbete, det vet jg v egen erfrenhet. Vi behöver bli fler. Du är välkoen tt vr ed. Vi syns i Uppsl i oktober! Jn Rudling, redktör ÖVRIGA MEDARBETARE Gbriell Oxenstiern Tidningsredktionen Helen Björzén Skribent Kerstin Bjelken Annonsnsvrig Mrgret Rörby Korrektur Kthrin Erngren Lyout & grfik Johnnes Kitselis Lyout & fotogrf

4 AKTUELLT & NOTISER Stort tck Rolf! Rolf Nilsén slutr nu so redktör för Gitrr och Lut och det känns på sin plts ed någr ord o det stor rbete hn lgt ner på tidningen. Hn börjde skriv i tidningen 999, företrädesvis o flenco. Rolf fick efter hnd t på sig er och er v redktörsjobbet och även en del v lyoutrbetet. Efter någr år tog hn över helt och skötte båd sysslorn efterso ingen nnn Julin Bre 8 år den juli BBC firde Julin Bres 8-årsdg geno tt intervju hono o krriären och o srbetet ed Benjin Britten och dennes koposition Nocturnl. Intervjuren, To Mckinney, ser Nocturnl so den knske fräst kopositionen so skrivits för gitrr och enr tt det vr ett vgörnde ögonblick för instruentet när en kopositör v Brittens storhet skrev ett så betydelsefullt verk för gitrr. Mn beräknr tt så ång so ndr kopositörer följde i Brittens fotspår och skrev kopositioner för Julin Bre. Det berätts också tt den kndensiske filregissören Ato Egoyn hr regissert en fil o Bre och kopositionen Nocturnl. Egoyn studerde en gång klssisk gitrr för Eli Kssner. Sony Clssicl plnerr tt i septeber utge en box ed CD:s ed Julin Bres RCA-inspelningr. Mnolo Snlúcr tr frväl v konsertscenen Flencogitrristen Mnolo Snlúcr frträdde den 7 juli i en konsert vid Mlgs Flenco-biennl tillsns ed Mlgs Syfoniorkester och frförde gitrristens syfoni Mede so skrevs 98 för Spniens vr intresserd. Norlt brukr - personer sköt lyoutrbetet och en nnn person vr redktör. Rolf skrev under denn period ång rtiklr själv, dels för tt hn tyckte det vr kul en också för tt det inte ko in så ycket teril till tidningen. Det är ingen överdrift tt säg tt hn utförde ett hästrbete under denn period. Melln 7 och 9 vr Bengt Mgnusson redktör och Rolf vlstdes då. Rolf tog över so redktör igen 9 när Bengt Mgnusson lände posten och hr hft det nsvret fr till nu. Hn hr också sedn 9 suttit ed i SGLS styrelse. Hösten tillko den lill rbetsgruppen Ntionlblett. Konserten gvs i det välkänd turistålet Nerjgrottn. Efter konserten berättde Mnolo Snlúcr för publiken tt dett vr hns sist frträdnde inför publik: Jg hr väntt på ett tillfälle tt vslut itt konserternde inför en ndlusisk publik och idg sker dett. Mede är ett v fyr syfonisk verk so gitrristen koponert. Hn hr också utgivit två böcker, Sobre l Guitrr Flenc och eorboken El Al coprtid. Mnolo Snlúcr länr scenen vid 69 års ålder. Rico Stovers Roncevritioner För den so tröttnt på den populär gitrrkopositionen Ronce d our finns det nu öjlighet tt vrier denn slgdäng. Den eriknsk gitrristen och pedgogen Rico Stover hr tgit sig för tt koponer sex vritioner över tet. Hn hr givit vritionern nn so illustrerr ders respektive tendenser: Arpeggido, Bordoneo, Villlobosin, Bossnov, Chet s pick och Aire de dnz. Tárreg-festivl strtd En ny festivl ägnd Frncisco Tárregs verk hr strtts i Tárregs födelsestd Vil-Rel i Spnien. I den först Sen Tárreg so ägde ru 8- juli deltog Crlos Bonell, Dvid Eres i SGLS initierd v Gbriell Oxenstiern och Helen Björzén so hr fungert so redktion och vrit ett stöd för redktören. Vi ino SGLS är ycket tcks för det stor rbete so Rolf lgt ner under närre år och so kännetecknts v stor integritet, nsvrstgnde, uthållighet, srbetsvilj och generositet. Vi är ycket gld för tt Rolf koer tt vr kvr i redktionen och fortsätt tt skriv i tidningen. Stefn Löfvenius ordförnde SGLS Brun och Anders Cleens Øien so de störst nnen. Festivlens syfte är tt sprid Frncisco Tárregs usik och tt årligen under festivlen frför ll kopositioner v Tárreg. Föruto konserter rrngerr n även sterclsses, föredrg och debtter. Mer info finns på www. sentrreg.co Anton Brnov GFA-vinnre från Rysslnd Vid Guitr Foundtion of Aerics :e årlig gitrrtävling blev det fin utdelning för de rysk tävlnde. Både först och ndr pris erövrdes v rysk gitrrister. Anton Brnov vnn först pris, följd v sin lndsn Artyo Dervoed på ndr plts. Tredjeplcerd blev Chd Ibison från USA och You Wng belde fjärdepltsen. Mrcus Strnd prisd vid Berndotte Arts Awrds Den unge gitrristen Mrcus Strnd fick i j ottg års Berndotte Arts Awrd v Mrinne Berndotte. Priset instiftdes vid Sigvrd Berndottes 7-årsdg och tilldels vrje år en lärling ino usik, teter, design eller konst. Mrcus Strnd hr tidigre prisbelönts vid Uppsl gitrrfestivl och ed publikpriset vid tävlingen o Jörgen Rörby-stipendiet i SGLS regi. Ulf G Åhslund är bort TEXT: ROBERT ROBERTSSON Just hekoen från en härlig kursveck på Ingesund, ed ycket glädje och ång strk intryck, slår jg på dtorn och läser i inposten Mts Bergströs il o tt Ulf vlidit i en hjärtinfrkt tisdgen den juli. Jg hde kontkt ed Ulf i sbnd ed in rtikel o hono, publicerd i Gitrr och Lut nr. Sist gången jg prtde ed hono vr i börjn v den här soren. Hn vr inte speciellt br på tt hör v sig, en det hände. Då s hn bl.. tt hn vr ycket gld för den färdig rtikeln och tt det vr tur tt den skrevs när den skrevs, för det knske inte skulle vr öjligt senre. Jg är dålig på tt t in sådn signler på llvr och bjöd in hono till kursveckn, för tt ko på besök någon dg. Det lät inte so hn skulle ko, och nu är det för sent. Mts Bergströ hr skrivit ned någr v sin innen v Ulf på sin hesid. Jg hr sökt på Dgens Nyheters och Svensk Dgbldets nätupplgor, en inte hittt ett ord o Åhslunds liv och gärning... FOTO: BENGT MAGNUSSON Vd är din värd? Teckn en ycket prisvärd instruentförsäkring idg! Glädje och sorg o vrndr. Så är tydligen livet. Det gäller tt lev det edn n hr det. Och det gjorde Ulf. Intensivt och ed stor energi. Så hnn hn också ed otroligt ycket under sitt 7-årig liv. Ulf G Åhslund vr en v de stor i svenskt och interntionellt gitrrliv under 9- tlet. Mest känd vr hn för sin pedgogisk TV- och rdioserier. Hn skrev också stor ängder rrngeng och hn vr en utärkt gitrrist och sångre. R. I. P. Ulf! Såg du den lill fågel so flög eot skyn? Säg vr det verklighet eller br en syn? Såg du den lill fågel so flög eot skyn? (Kjell Åhslund) lf G Åhslund på SVT: s Öppet rkiv Den so vill fördjup sin kunskper o Åhslund hr en unik öjlighet tt gör det geno Öppet rkiv på SVT. Där finns, vd jg förstått, ll vsnitt v serien Ko loss spel ed oss! Det är hlvtiesprogr so sändes hösten 97, ett i veckn, i det då end TV-bolget i Sverige. En innehållsförteckning hittr du här: Ulf+Åhslund&sort=tid_stignde Vrje vsnitt hr en gitrrdel ed Ulf, Sid Jnson Tbbe, Rune Gustfsson och en grupp gitrrelever. Till dett koppls Cls Pehrsson och hns blockflöjtselever och n spelr s stycken ed utökd besättning. Professionell usiker bjuds också in. Här syns och hörs: Björn Ståbi, Fred Åkerströ, Cornelis Vreeswijk, Brney Kessel, Red Mitchell, Arne Donerus, Bengt Hllberg, Eric Ericson och Rdiokören, Sveriges Rdios syfoniorkester. fl. Vrje progr vsluts ed tt ll, proffs och törer, spelr tillsns. Mn bjuds på en underhållnde inblick i Ulfs pedgogik och får rik tillfällen tt hör hono spel och sjung iförd sin, i vrje progr, gul kosty. Dessuto förstår n hns stor genoslgskrft geno dett ediu. PS. Det finns en hel del teril på YouTube också. Men tt här få del v en hel progrserie är onekligen värdefullt. 6 Kontkt oss för er info! forskring@usikerforbundet.se usikerforbundet.se Gitrr och Lut Gitrr och Lut 7

5 En usikres i tiden. En ny unik sling notböcker för klssisk gitrr i både trditionell nottion och tbultur. En perfekt repertorkäll för den klssisk gitrrstudenten, skriven v Mttis von Wchenfeldt. Pris per bok kr (frktfritt ino Sverige!) Köp ll fyr böckern för endst 7 kr. TEXT: ELENOR RAGNARSSON & MIKAEL CHAMPY FOTO: JOHANNES KITSELIS Min Ingesundsveck Vi bd två v deltgrn, Elenor Rgnrsson och Mikel Chpy tt berätt o hur de upplevde årets Liten Gitrrkdei. Elenor är till vrdgs usiklärre på Kulturskoln i Tidhol och Mikel studerr juridik på Stockhols Universitet..se BRUNE LUFTFUKTARE B MED BIO-FILTER För privtpersoner eller usiklärre so hr fler fin gitrrer och vill skydd de från den torr inohusluft so uppstår när det blir kllt väder utohus. Det är inte roligt när gitrrern spricker! Gitrrer år bäst i ett klit so hr -6% reltiv luftfuktighet vid norl rustepertur. Brune luftfuktre B För ru upp till 6 kv. Teknisk infortion: Diensioner (B x H x D): x 8 x c Vikt c.:, kg Elförsörjning: V/ Hz Ströförbrukning: c. Wtt PRIS: 89:- Lördg hel veckn! Med lätt flås och förhöjd puls koer jg fr till det spegelblnk vttnet, so snrt svlkr ig. Morgonsolen värer itt nsikte. Någr röster längre bort. Stillhet. Senre tillsns i ett sällskp so sitter och tittr ut över Glfsfjorden och äter frukost. Vi konstterr ett proble. Vi koer inte tt hinn till uppvärningen! Jg är på SGLS sorkurs, so jg besöker för tredje året i rd nu. Tänker på tt jg hr åldern inne för tt det skulle kunn h vrit itt :e år, och jg tycker det är lite synd tt jg inte vrit här tidigre. Men nu är jg äntligen här tillsns ed kurskrter ed både långt och kort förflutet på kursen. När jg åkte hit först gången hde jg bestät ig för tt få lite bättre ordning på itt gitrrspelnde. Jg är usiklärre och ville hitt spelglädjen igen, både för in egen och in elevers skull. Tycker nu tt det är roligre tt spel än någonsin tidigre. Efter förr årets kurs ko jg he ed en ny gitrr, och den hr helt klrt bidrgit till spelglädjen, Min son s uppskttnde när jg ko he ed den: Jg trodde inte du vr en sådn nörd. Under veckn väljer jg från sörgåsbordet v ktiviteter. Morgonyog, viskop, gitrrorkester, pedgogforu, gitrrbyggre Heikki lgr en gitrr åt ig, fntstisk konserter och så förstås gitrrlektioner. Helen Snderson blir en v in lärre. Jg känner ig gld när jg tänker tillbk på hennes enggeng. Hennes relly, relly och never ever ever klingr i in öron än. Tnken tt jg blev uppbjuden tt dns ed Hopkinson Sith under hns sterclss får ig också tt le. Kvällen innn ko jg lite för sent till hns konsert, en precis när jg sugit in i slen spelde hn Entrée de Luth v Robert Bllrd, so jg tycker ycket o och själv brukr fingr på, så jg tog det so ett gott tecken, tt hn inte 8 Gitrr och Lut Gitrr och Lut 9

6 vr rg på ig för tt jg ko för sent. På sterclss-lektionern gillr jg tt hör hur lärren skulpterr fr usiken tillsns ed eleven och visr vilk verktyg so är nvändbr för tt gör usiken levnde. S sk ed vår gitrrorkester, Jenny Horn ejslr verkligen fr både stor och så detljer so inte fnns där från börjn. Näst år hopps jg tt jg kn vr ed också i en indre enseble. Plner finns! Geno tt träff ndr pssionerde gitrr- och lutspelre sitts jg v energin och hittr svret på vrför jg håller på ed usik. Det är helt enkelt för tt det är det bäst vi vet. Livet blir roligre när n är pssionerd. En usiklärres önskn är ju tt ungdor sk upptäck glädjen i tt spel ett instruent, för då kn de lek hel livet. Efter kvällskonsertern fortstte leken i puben, och jg är gld tt jg själv tog steget upp på scenen. Ovsett veckodg: Jg hde lördg hel veckn. Tck ll so gjorde det öjligt! LOZANO_Advertising-B.indd Träff oss på Uppsl Med en nnons Gitrrfestivl i och Lut 8 oktober! når du ut till den svensk gitrrvärlden! SGLS koer tt h en onter där vi vill träff vår edler och även få tillfälle tt rekryter ny gitrrintresserde. Vi hopps För infortion på ång och spännnde nnonsbokning öten! kontkt: Kerstin Bjelken kerstin@bjelken.se Elenor Rgnrsson Jg säljer gitrrer i världsklss. Csiiro Lozno Ny odel dubbeltop. Görn Söllscher hr precis köpt en sådn. Gitrrist, Crsten Grøndhl Tel guitr@crsten.nu ::8 Uhr Äntligen på Ingesund! So ång ndr gitrrelever hde jg hört tls o gitrrkursen på Ingesund. Oftst geno lärren själv so berättde o tt det vr ett fntstiskt ställe tt lär sig er o gitrr och gitrrspel. För itt yngre jg förknippdes denn kurs ed en frivillig läx. Mn kn gör den och n kn välj tt strunt i den. Vd tror ni den lt, fttig och sorlovssugn studenten gör? Just det, ignorerr helt det icke obligtorisk och springer ut på lov. O jg kunde åk tillbk i tiden för tt stopp itt yngre jg och skick hono på en livsupplevelse så hde jg gjort det. Vr är tidsskinen när n behöver den? Klssisk gitrr är väl inte det est populär instruentet och tt hitt utövnde vänner är svårt o n inte vet vr n skll let. För in del så börjde det ed ett år på Oskrshns folkhögskol ed Erik Lers so lärre. Det vr nog ett v itt livs bäst beslut och jg kn strkt rekoender skoln. Där fick jg ny vänner för livet ed s intresse so jg, klssisk gitrr. Det tog rätt ång olopp runt solen för tt jg skulle se dgens ljus på Ingesund. När n börjr på en kurs är det lltid skönt tt känn någon so kn vr vägvisre. Denn tur hde jg. En klsskrt från folkhögskoln so redn hde vrit på kursen guidde ig i strten, fräst o hur lektionsbokningssysteet fungerr. So nybörjre på kursen får du välj först v ll vilk lärre du vill h lektioner ed. O något jg vr nervös för så vr det tt jg inte skulle spel tillräckligt br och nses vr för dålig för kursen. Men så sk n väl egentligen inte behöv känn efterso ll lärre vill tt du skll lär dig något. För in del hndlde in lektioner est o tt lär ig ett er vslppnt spelsätt. Lärrn vr ycket flexibl och hde en otrolig pedgogisk kpcitet. Vilken nivå v gitrrspelre n än är på, koer n he ed ny tips, låtr, övningr en fräst inspirtion och ny vänner. Inte br den pedgogisk delen vr fntstisk utn konsertern också! Det är otroligt hur lill Ingesund kn lock hit världsnn ino gitrr och lut. I år Mikel Chpy ko VIDA gitrrkvrtett och Hopkinson Sith br för tt nän någr. Helt underbrt hur kändisrn, till skillnd från större eveneng, ugås ed deltgrn och inte endst sitter vid sitt VIP-bord ed rrngören. Det vr väl det bäst ed kursen, tt få ugås ed ndr ed s snäv intresse, den klssisk gitrren. Stort tck till SGLS-tntern (Ann-Ctrine Persson och Ingrie Roell, red:s n.) so sprkde igång underhållningen i for v uppträdnden vrje kväll, skötte bren och bkde de usig kkorn! Gitrr och Lut Gitrr och Lut

7 TEXT: GABRIELLA OXENSTIERNA FOTO: JOHANNES KITSELIS TEXT & FOTO: JONATAN BOUGT Copenhgen Guitr Festivl Rörbystipendiet instiftdes 988 till inne v Jörgen Rörby, Svensk gitrr-och lutsällskpets grundre. Vrtnnt år dels det stor stipendiet ut, vrtnnt det lill. Det lill rikts till usikstudernde so ännu inte påbörjt sin usikhögskoleutbildning, so uppuntrn och inspirtion till fortstt studier. Stipenditen utses v en jury på grundvl v insänd inspelningr ed dels vlfritt och dels obligtoriskt innehåll. Dett år hr Axel Kruse ärn tt erhåll det lill stipendiet. Jg hde glädjen tt lär känn Axel i sbnd ed hns stipendiekonsert och prisutdelning på Ingesund denn sor. Axel Kruse årets Rörbystipendit st New Copenhgen Guitr Festivl är en festivl ed bitioner och stor öjligheter tt fortsätt sin verkshet fler år fråt. Axel, snrt 7 år, är uppvuxen i det vckr Sltsjöbden utnför Stockhol tillsns ed sin två yngre bröder. Hn växte upp so de ndr ungrn i grnnskpet ed ycket fotboll, skidåkning och scoutliv. I filjen finns både en nturvetenskplig och en konstnärlig sid. Båd föräldrrn hr studert på Chlers. Mn ålr och spelr fler instruent. Pppn hr vrit revyrtist i Chlersspexet, sjungit, dnst och spelt gitrr. Gitrren hörde Axel således he och föräldrrn nde på tt börj spel. So åttåring fick Axel kontkt ed fritidsledren Jrko Tuisku so blev den först gitrrlärren. Mn spelde jzz och pop i olik bnd. En strk spelglädje utveckldes. Jrko undervisde även i klssisk gitrr och Axel drogs till gitrrens klng, tt instruentet vr opretentiöst och gv en frihet tt kunn uttryck sig. Efter fyr år s Jrko tt hn inte hde er tt lär ut och föreslog tt Axel skulle byt lärre. Vi en Google-träff ko Axel i kontkt ed Octvin Bdes Guitrissio Akdeien. Här blev undervisningen er disciplinerd ed en lektion i veckn och dglig övningspss. Ett pedgogiskt inslg so Octvin Bde konsekvent hållit fst vid hr vrit elevfrförnden vid slutet v vrje terin vilket gett tidig vn tt frträd inför publik. Efter fyr års studier hos Octvin och tre år i Eklidens usikklsser ko Axel in på Södr Ltin där hn nu gått sitt först år hos Bo Hnsson. Speciellt uppskttr Axel den etodisk, tydlig undervisningen so öjliggör ett nsträngningslöst spel. Axel hr kvr två gynsieår på Södr Ltin. Gitrrspelet koer tt vr centrlt en även intresset för nturvetenskplig studier, fysträning.. Vid konserten på Ingesund spelde Axel usik hn tycker speciellt ycket o, verk v Tárreg, Bo Hnsson, Vill-Lobos och Albéniz. So extrnuer blev det Tárregs Rosit. Axel presenterde sin stycken på ett chrernde sätt. Hns spel vr lekfullt och finstät ed vcker lyrisk klng. Festivlrrngören Peter Strögren är enggerd och vet vd hn gör, hn hr rrngert en gitrrfestivl i Arhus sedn. Konsertern är förgylld ed förbluffnde gitrrnn ed Dvid Russell i spetsen. Utöver Russells konsert och sterclss så gv Ad Riis (tenor) och Tos Krkowski (gitrr, Dnrk), Golf Khy (Irn), Aqurelle Guitr Qurtet (UK) och Judicël Perroy (Frnkrike) konserter i den fntstisk konsertloklen Teteruseet i Hoftetret. Tyvärr vr jg inte där hel festivlen, en jg kn lov tt den kinesisk gitrrduon inte försvinner ur itt inne på länge. Även elevern på Dvid Russells sterclss höll hög stndrd. De flest deltgrn ko från Dnrk, en där vr även gitrrister från Englnd och Sverige. Festivlen är i kort drg ett br bidrg till gitrrens frfrt i Norden. Gitrrbyggre Heikki Rousu Snd, 88 9 Sollefteå, Sweden heikki.rousu@hotil.co Gitrr och Lut Gitrr och Lut

8 Förr årets uppskttde sterclss-lärre Mrk Eden och Christopher Stell, Eden Stell Guitr Duo, (se intervju i SGLS /) återko i år. Nu fördubblde ed Helen Snderson och Mrk Ashford. Sedn 7 utgör de VIDA Guitr Qurtet, fyr ycket sspelt gitrrister ed ång järn i elden so solister, duo, pedgoger, kvrtett, ensebleusiker... VIDA gitrrkvrtett på Ingesund TEXT: JAN RUDLING FOTO: JOHANNES KITSELIS g träffde de för en intervju en härlig sorkväll på kursen. Det blev ett livligt öte. VIDA betyder ju liv på spnsk. Snbb kst elln huor och llvr där ll fyr är ivrig tt berätt. Inläggen blir so soloinstser, duo när två tlr stidigt eller ett sfällt ckord, oh yeh, oh no... HUR BÖRJADE NI? CS: Mrk och jg vr på gitrrsyposiet i Iserlohn nd lyssnde på en konsert ed LAGQ, Los Angeles Guitr Qurtet. Det vr en underbr konsert och de verkde trivs så br tillsns och h kul ihop. Vi blev inspirerde och kände tt nu är det dgs för något nytt. På vägen he kontktde vi Mrk och Helen och hörde o de ville strt en kvrtett ed oss. De vr på hugget och vi stte igång ed tt lär oss någr stycken. Vi debuterde på World Youth Guitr Festivl so Helen driver och konserten gick ycket br. En intressnt sk ed VIDA är tt vi hr känt vrndr länge en hr olik erfrenheter so gitrrister. HS: Och vi visste ju tt vi tyckte o tt ugås och det gjorde ju tt det kändes helt rätt. MEN VAR DET INTE SVÅRT? CHRIS OCH MARK HAR JU SPELAT IHOP SÅ LÄNGE HS: Det kändes br tt sär på de litet grnd. (Helen är sbo ed Mrk E.) ME: Det vr ycket svårre än jg trodde tt få ihop det ed fyr gitrrer. CS: Men ingen v oss hr slutt ed det vi gjorde förut, Mrk so sologitrrist, Helen so krusiker och vi ed vår duo. FYRA GITARRER MEN EN 7-STRÄNGAD HUR ANVÄNDS DEN? CS: Den är städ so en vnlig gitrr ed en extr bssträng typiskt städ i A. Men den kn vrier elln G och C. Givetvis så är det jg so spelr de lägst bstonern en vår rrngeng är likso er orkestrerde där vi hel tiden byter roller. MA: Vi vill bsolut inte h fix roller så tt s person lltid hr gitrr,, eller. ME: Det fscinernde ed gitrren är tt gitrr, nglr, strängr och spelsätt skpr en unik kobintion so ger en unik klng. Det skulle bli tråkigt o s person jät spelde elodistän i gitrr. HS: När vi gör rrngeng så tänker vi lltid på ve so sk spel ett visst prti, ve pssr bäst för det? Mycket v vår repertor är orkesterusik från börjn, så den först frågn är vd är det för instruent so spelr den här biten. Inte så tt vi försöker iiter instruenten en vi försöker fång klngfärgen. Vi är nog litet bestt v klngfärg. MA: Julin Bre brukr säg tt gitrren hr en orkesterplett och vi är ycket påverkde v Bre so tre v oss hr hft so lärre på kdeien. CS: Iblnd får vi hör tt det br är fyr gitrrer vi spelr på. Men gitrren hr en otrolig spännvidd när det gäller nslg, ton och klngfärg. Kn n gör något v den här öjligheten så kn n få till något helt enstående so gör gitrrkvrtett till en unik upplevelse. HAR NI PROVAT MINDRE INSTRUMENT SOM KVINTGITARR ( ALTGITARR )? All: Oh, no! ME: De låter so en strypt gitrr. CS: Mn kn inte få fr någr vckr toner på de eller vrier klngen. Gitrren hr tillräckligt diskntregister. Det är ingen begränsning för oss. HS: Men vi behöver bsolut h den låg Vi vill bsolut inte h fix roller bssträngen för tt ko ner i registret. HUR ARBETAR NI MED ERA ARRANGEMANG? ME: Vi jobbr ll ed tt gör rr. Just nu är det ycket brittisk usik. Mrk A hr rrngert Arnolds English Dnces. Helen håller på ed en svit v Holst, ett vckert stycke för stråkorkester, och vi hr också börjt ed Brittens Siple Syphony. När du koer ed ett nytt rr så får du räkn ed tt de ndr är din värst kritiker. Vilket enggeng! Du kn inte n hur nog ll detljer gås igeno. Det där låter väl inte so en trobon, vrför gör det inte det o.s.v. Så du tänker tt näst gång sk jg insnn vis de... NI VERKAR SPELA MUSIK FRÅN SLUTET AV 8-TALET OCH FRAMÅT? MA: Nej, så är det inte. Vi är edvetn o tt vi behöver h en bred repertor. CS: Vi hr fundert på någr engelsk drigler och usik v Orlndo Gibbons (tidigt 6-tl). Vi behöver litet lugnre usik. ME: Vi hr spelt Pierre Attingnnt, frnsk edeltid usik, och det fungerde ycket br. Vi håller också på ed brockstycken. Chris hr nyligen rrngert någr v Corellis concerti grossi so klingr ycket br på gitrr och vi hr en underbr vän, Mtthew Wordsworth, so är lutenist. Hn vill spel generlbs på de stycken, så det blir ett intressnt hroniskt kopleent ed en ny klng. HS: Vi hr nyligen släppt vår ny CD en vi funderr redn på näst och hur vi sk utveckl vår repertor. Vi förändrs hel tiden och försöker gör det så snbbt vi kn. Gitrr och Lut Gitrr och Lut

9 det är ju fntstiskt kul tt rrnger o ett stycke ORIGINALMUSIK FÖR GITARRKVARTETT? MA: Det är klrt intressnt för oss. CS: Johnnes Möller hr nyligen skrivit ett stycke för oss so vi sk prov. ME: Vi hr blivit er och er intresserde v tt gör egn rrngeng. Inte så tt originlusik är en begränsning. Vi hr t. ex. spelt ett stycke so Andrew York gjort för LAGQ en det vilr just nu. MA: Men det är ju fntstiskt kul tt rrnger o ett stycke. ME: Eller koponer o det. CS: Mn åste hitt rätt kopositör so kn gitrren och känner oss väl so usiker för tt det sk funger. Johnnes Möller, vi älskr det hn gör, ett självklrt vl. Vi hr en del ndr sker i pipeline so skulle kunn bli något. Vi får se. HS: Vi vill renodl vår egen stil och vårt uttryck och vill helst spel sådnt so ndr gitrrkvrtetter inte gör. MA: Med ett stycke so redn är rrngert v någon nnn så känns det so o en viktig bit skns. ATT GÖRA EGNA ARRANGEMANG ÄR VIKTIGT FÖR ER? ME: J, det för oss närre usiken. Jg vill gå tillbks till originlet och hitt egn lösningr. När n tittr på ndr rr så undrr jg oft, vrför hr de gjort på dett viset? Och så tittr jg på originlet och koer fr till en egen lösning. ANDRA INSPIRATIONSKÄLLOR ÄN LAGQ? MA: Kronos Qurtet, de är fscinernde. ME: Det finns ång so t. ex. Lindsy String Qurtet, inte ktiv längre. Jg träffde de fler gånger och Chris och jg fick ång god råd so vi hft nytt v. På kdeien så fnns också någr v de kvrvrnde edlern i Adeus String Qurtet härlig veterner so gjort nästn llt ino krusiken och fortfrnde hde glöden och känsln kvr. CS: För någr år sedn hde Mrk och jg turen tt få gör någr konserter ed Prgue Chber Orchestr, en liten orkester. Underbr usiker so skpde otrolig usik där ll gjorde sin bit och såg till tt den vr v högst klss. ME: Först gången vi träffdes så frågde vi, ve dirigerr. Dirigent? Nej det behövs inte. De vr helt otrolig. Wow, det här är ycket bättre utn dirigent, tänkte jg. SAMARBETE MED ANDRA? HS: Srbete är extret viktigt, det ger ny ipulser och håller dig lert och ung. När jg vr yngre kände jg ingen nnn so spelde klssisk gitrr, så istället spelde jg ndr instruent och ycket ihop ed ndr och det gv ig en viktig erfrenhet. CS: Vi hr ett projekt ed någr klssisk dnsre och innn vi ko hit till Ingesund så gv vi en konsert på Bth Interntionl Festivl där vi spelde Scottish Fntsy och de dnsde. HS: Att jobb ihop ed dnsrn hr gett oss ång ipulser till tt gör ny sker. Det här sk vi gör er v... CS: Till stycket v Johnnes Möller so vi prtde o nyss, sk vi försök gör det ihop ed dnsrn. CS: So gitrrister åste vi våg litet ny sker. Gitrrkonserter fyller sin roll och är givetvis viktig en vi åste våg tänk utnför rrn och frträd i ny snhng där gitrren hr en nnn roll, dns... MA: Multiedi. NI VERKAR HA ETT GENOMTÄNKT SCENFRAMTRÄDANDE MA: En viktig lärdo från tt turner i USA är tt vi hr insett hur viktigt hel scenfrträdndet är, det är inte br usiken. Aeriknsk rtister stsr ycket på tt få fr sin personlighet på scenen, på sspelet ed publiken. En rtist är so ett vruärke so du kn känn igen. Mång hr sgt tt de tycker o vår konserter, inte br för usiken utn för hur vi sverkr ed vrndr, koentrer, gester, rörelser. Det hr utvecklts på ett nturligt sätt för oss. CS: Du åste vr dig själv och gör det so känns rätt för dig. Mn kn inte behg ll en o usiken berör så känner ll tt det finns något för de. Huor är viktigt. MA: Vi hr när till skrtt när vi övr och så vill vi h det på scenen också. Vi är extret seriös i det vi gör och vi rbetr hårt för tt få till ll detljer så tt vi kn ge vårt llr bäst på konsertern. ERT EXTRANUMMER, DEN TREDJE MANNEN, PÅMINDE MIG OM DEN DANSKE PIANISTEN/KOMIKERN VIKTOR BORGE (SE All: Yeh, we love hi. He s gret. ME: Det är en ötålig blns. Du åste t usiken på störst llvr och den åste håll högst klss. Musik är känslor so rör sig från djupste llvr till uppsluppen huor. Iblnd tycker jg huor är underskttt. Victor Borge vr konsertpinist en klrde inte v den spänd och llvrlig konsertsitutionen. CS: En konsert är so en god åltid eller hur? Det åste vr blns elln de olik delrn. Det finns delr so åste vr llvrlig. Men ll so spelt en konsert vet hur ycket nspänning och nerver det är. Så när vi rör oss ot slutckordet så behövs det någon for v vspänning. Så ve bryr sig o extrnuret är koik. Låt oss h litet skoj! HS: Och vi hr kul när vi uppträder. INSTUDERING AV NYA STYCKEN HUR REPETERAR NI? CS: Vi lägger ycket tid på tt diskuter igeno sker och ting innn vi börjr spel. Tiden är dyrbr och vi bor långt ifrån vrndr. Tillsns hr vi sju brn tt t hnd o. Inför en konsert so den vi hde igår så går vi igeno progret i grunden så är vi inte fyr solister grundligt, här åste du titt på ig, här åste du lyssn på... HS: Jg hr ju hört Chris och Mrk repeter ed vrndr under så ång år och de hr utvecklt ett speciellt språk so est består v stön och ndr ljud för tt få ll bitr på plts. Det är helt nnorlund ed kvrtetten, här prtr vi ed vrndr. ME: J, det är ju er koittéusik ed kvrtetten, det är so tt h ett öte. Men du åste prt igeno det hel nnrs är det eningslöst. Du hr inte en ning o vd du sk gör och vd du vill få fr i usiken. CS: Vi förbereder oss ycket grundligt innn vi träffs så tt när vi ses kn vi sätt Christopher Stell, Helen Snderson, Mrk Ashford och Mrk Eden igång rbetet direkt. Vi jobbr ycket disciplinert. HS: Men ot slutet v vår repetitioner hr vi silly hour då vi släpper loss. MA: Det är enklre nu när vi känner vrndr jäfört ed när n vr yngre. Nu kn vi skrik till vrndr och vr uppriktig och behöver inte vr rädd tt äventyr vår vänskp. ME: Du kn inte säg tt så här kn vi inte gör, så här sk det vr... För ig är det viktigre tt ko vidre och få något gjort än tt det görs på itt speciell sätt. Jg tror inte jg offrr något v in usiklisk personlighet. Det hndlr o tt ton ner sitt ego för det geenss bäst. MA: Vi är öppn för förslg och testr ssvis ed sker innn bitrn fller på plts. ÄR INTE KVARTETT MER BEGRÄNSANDE ÄN ATT SPELA SOLO ELLER DUO? HS: Kvrtetten är fktiskt indre v en koproiss ed tnke på tt du kn uttryck så ycket er, det finns så ång öjligheter i rrngeng och frförnde. So sologitrrist åste du oft koproiss och förenkl för tt få ihop det hel usikliskt. Friheten so du hr och glädjen i tt spel tillsns i kvrtetten är helt otrolig. MA: Efterso stäorn är ycket enklre än i ett solostycke eller en duett så är öjlighetern nästn oändlig och utningen är tt ko fr till en geens idé o hur ett stycke sk spels. HS: Det so är intressnt ed vår kvrtett och so skiljer oss från ång ndr är tt i grunden så är vi inte fyr solister. Krusikkänsln är verkligen strk hos oss ll. CS: Precis so en orkester inte skulle funger o du hde en orkester ed br solister br krusik är tt kunn gör sin insts vre sig det hndlr o en helnot eller en snbb pssge llting räkns, vrend not är viktig... ME: Kvrtettspelet hr gjort oss till bättre usiker skulle jg vilj påstå, det hr förändrt vår duo väldigt ycket. CS: Jg älskr den här känsln när du spelr i kvrtetten de ndr tre får det jg spelr tt låt ycket bättre. Mn sitter he och övr för sig själv och så träffs n och det låter helt fntstiskt även väldigt enkl sker. MEN ÄR DET INTE NÅGON AV ER SOM LEDER KVARTETTEN? HS: Vi får iblnd koentrer i stil ed är det inte bättre tt det är en so leder och de ndr följer? Men det skulle ju känns so en dikttur ycket tråkigt och oinspirernde. MA: Vrför br en personlighet när du kn få eller 8 för vi är väl ll litet schizofren... ME: All åste h utrye tt uttryck sig på en konsert det hndlr o sspel. HS: Inför en konsert hr vi plnert nog för vi är så inriktde på hel ljudbilden, på klngern så vi åste lyssn ycket nog på vrndr, h koll på vd so händer och kunn svr. MA: Allt hndlr o tt lyssn och vet vd so händer, när du skll led och när du sk lut dig tillbk och följ. 6 Gitrr och Lut Gitrr och Lut 7

10 För tt utveckls usikliskt åste du spel ihop ed ndr. MEN FINNS DET INTE LITET KONKURRENS INOM GRUPPEN? HS: Nej, jg tycker inte konkurrens är rätt ord, jg känner det inte så. För ig är det viktigste tt det är s kvlitet på itt spel so på de ndrs. CS: Jg är helt inriktd på tt gör in bit. ME: S sk för ig, n vill ju inte vr den svg länken och gör de ndr besvikn. NI HAR AVSKAFFAT PAPPERSNOTER OCH ANVÄNDER IPAD HS: Det är en revolution! MA: Vi hde högr ed noter so br växte och vr svår tt håll red på, det blev so en ur elln oss. HS: En vändpunkt vr när vi spelde lång stycken. Så ång bld och så ycket trssel och prssel. Vi såg det här systeet ed ipd för först gången i Los Angeles och tände direkt. Nu skulle jg inte kunn tänk ig tt gå tillbks till ppper. ME: Vi hr nvänt det ungefär ett år. CS: Så ycket enklre när vi hr repetition, br t ed gitrren och ipden, ll usik finns där. MAN FÅR INTRYCKET ATT NI KAN STYCKENA UTANTILL All: J, ång säger så. CS: Men n åste vet vd n sk gör för skären är liten. Vi försöker eorer hel konsertprogret en det är svårt tt hinn ed så ipden är ett br stöd. MA: De so gjort progret verkr vr usiker. HS: De förstår tt n åste kunn gör ändringr direkt när n sitter och repeterr, sätt in dynik, fingersättning och llt det där. Det får inte vr för krångligt. MA: Mn gör en spellist och börjr ed det först stycket och vänder bld ed fotpedlen så n behöver inte rör skären under hel konserten. (JR: Vi koer nog få se er v dett i frtiden och återko till änet i Gitrr och Lut.) SOM AVSLUTNING VAD VILL NI GE FÖR RÅD TILL KVARTETTSPELARE? HS: Undersök de öjligheter ni hr, prov olik sker. Vi hr lgt ned ycket tid på tt test även så delr v stycken, lyssn och diskuter vd vi vill uppnå. Enseblespel är oerhört givnde och något so ll gitrrister bör prov på. CS: Det gäller särskilt för ung gitrrister. För tt utveckls usikliskt åste du spel ihop ed ndr. TEXT & FOTO: SIMON LINNÉ Vd vet vi o Bchs lutusik? Johnn Sebstin Bchs verk för lut är få en ändå utgör de en höjdpunkt i lutrepertoren. I den klssisk gitrrvärlden intr de en särställning. Medn Bchs krusik och repertor för klverinstruent hr fått stor uppärkshet v usikvetenskpen hr verken för lut hnt i skyundn. Nigel North undervisr i sterclss Noter i läspltt och bläddring ed fotpltt. KÖPES Akustisk bs, -strängd Stockhols Gitrrenseble c/o Lrs Txén tel e-post lrs.txen@gil.co Jg stödjer Svensk Gitrr och Lut Sällskpet & Svenskt Gitrrliv Luthier Lrs Jönsson Bygger och Reprerr Knäppinstruent ohnn Sebstin Bchs verk för lut är få en ändå utgör de en höjdpunkt i lutrepertoren. I den klssisk gitrrvärlden intr de en särställning. Medn Bchs krusik och repertor för klverinstruent hr fått stor uppärkshet v usikvetenskpen hr verken för lut hnt i skyundn. Spelde Bch själv lut? Hur god vr hns kännedo o instruentet? Hur ång v verken är koponerde för lut? Vilk instruent pssr för dess verk? Hur kn n spel de på ett stilistiskt pssnde sätt? För tt diskuter dess frågor bjöd professor Jochi Held in erfrn usiker och renoerde Bch-forskre till ett syposiu i Breen noveber. Någr v lutverken speldes i konserter och det gvs en sterclss ed Tiln Hoppstock (professor i gitrr i Drstdt) och lutenisten Nigel North. Vd är skrivet för lut? Dvid Ledbetter gjorde en översikt över kronologin för Bchs lutverk och jäförelser ed ndr verk v Bch och hns stid. Geno intressnt nlyser belyste hn olik fser i Bchs koponernde. Sju v verken, BWV 99 - och 6 nses oft vr skrivn för lut. Men forskrn är osäkr. Fler föredrgshållre nsåg tt BWV 996 inte är skrivet för lut. Held nsåg tt BWV 997 är tvivelktigt då det noters i g-klv istället för c-klv so i de ndr verken. Den renoerde Bch-forskren Hns-Jochi Schultze hävdde tt BWV 996 och 6 vr skrivn för lutverk, ett klverinstruent ed sensträngr so Bch nvände. Spelbr för lut? Bchs lutverk nses v ång vr nästn ospelbr på lut och därför ifrågsätts o de är skrivn för instruentet. Verken är skrivn ed norl nottion och inte i tbultur typiskt för lut. För BWV 99 diskuters o verket borde trnsponers. BWV 998 och BWV 999 är spelbr enligt Helds uppfttning. BWV 6 spels oft i F-dur en fungerr br i originltonrten (E-dur) ed ostäning. Andres Schlegel bjöd på en utförlig översikt v instruent i Bchs stid och utvecklingen fr till dess. BWV 99 är koponerd ed G so lägst ton edn en -körig brocklut hr A so lägst ton. En dåtid trnskription oktverr upp G. Men det upplever ång so otillfredsställnde då G är viktigt, frförllt i börjn v preludiet. Det leder till teorier tt verket borde trnsponers till -oll. Schlegel hänvisde till ett instruent so hr körer och däred även G vilket skulle lös probleet. Det är dock ett väldigt stort instruent. Schlegel hävdde tt ång 8 Gitrr och Lut Gitrr och Lut 9

11 spelr på för så instruent. De ensurer so är vnlig på instruent från den tiden är snrre större än de so vnligtvis nvänds idg. Michel Freiuth behndlde BWV 996, i e-oll, en ovnlig tonrt för lutn. Utförligt forsknde ledde hono till ett lutnuskript från Bchs stid. Där näns en ostäning so gör tt n kn spel ll toner so de är skrivn. Freiuth vslutde ed tt ycket övertygnde spel verket. Ostäningen leder till en ycket öppnre klng, typisk för brocklutusik och ed ökd tillgänglighet i bsregistret. Gret Henen gv ett föredrg o Bchs usik för stråkinstruent. Hon visde på ång ställen i stråkrepertoren från Bchs stid (och tidigre) so är på en virtuos nivå. Det frppernde är tt ycket v den usik so visr en jäförbr svårighetsgrd ed Bchs verk, frförllt för violin, är koponerd v törviolinister. Så frågn är o dets gäller för lutn? Knske stod dåtidens lutenister på en sådn virtuos nivå tt Bchs verk inte nsågs ospelbr. Ten och tolkningr Rl Jrchow höll ett föredrg o ten i Bchs lutusik. Hn påvisde ten so förekoer i tidigre verk v ndr kopositörer och i Bchs egen usik. Till viss del är någr ten bundn till ett definiert spektru v ffekter. Hoppstock gjorde en utförlig redogörelse för hur olik n kn tolk Bchs skenbrt enstäig elodik. I BWV 998 finns ång hronisk och tetisk prlleller till korler och även elln de olik stsern. Efter föredrget spelde Jes Hollnd en ycket originltrogen och övertygnde berbetning v verket och Ann Kowlsk gv en briljnt tolkning v BWV 6 i F-dur. Vi fick också hör Held spel BWV 99 på lut vrefter Viol de Hoog spelde s verk på brockcello. Intressnt tt jäför tolkningrn och hör er o Bchs verk för cello so vr ett nytt instruent på Bchs tid. Lutliknnde instruent Pietro Prosser gick in på instruentgruppen ndor. Även här finns ett brett spektru från stor instruent ed ensurer på upp till en eter till indre, knppt större än en renässnslut. De hr olik funktioner frförllt so generlbsinstruent. De stor instruenten nvändes so elodisk bsinstruent edn de indre även kunde nvänds för ckordspel. Intressnt är tt usiken iblnd noterdes i norl noter, snrre än tbultur. Dett är ett oråde so nu fått er uppärkshet efterso instruenten pssr ycket br för generlbsspel (högbrock). Lutn so ensebleinstruent Ti Crwford tog upp den sångrepertor från Leipzig so är stid ed Bch. Det finns ång sånger där lutinstruent nvänds för ckopnjeng. Mndorn är ett vnligt instruent. Bch skrev voklverk ed obligt lut och här finns ycket tt utforsk. Jerzy Zk gjorde en översikt över krusikgenren luttrio och hur den kn h påverkt Bchs kopositioner. I dess tidig for utvidgdes solostycken vnligtvis ed violin och cello so ytterstäor. En odiskuterd koposition är BWV för violin och obligt ceblo. 99 upptäckte den finsk lutenisten Eero Plviinen tt ceblostän vr en trnskription v en lutsvit v Weiss. Zk påvisde tt Bchs version kn h föregått Weiss lutsvit och tt det kn h skett lån och utbyte elln verken. Nigel North En höjdpunkt vr konserten ed Nigel North so spelde usik v Bch och Weiss. Konserten vr i en indre sl otillräcklig för den publik so ville lyssn och ed störnde ljud från ogivningen. Desto större intryck gjorde det tt Nigel inte lät sig störs. Snrre sittde hns lugn och koncentrtion v sig och vi drogs in i en isolernde sfär där lutn i ll sin stillhet fyllde ruet. Konserten blev utgångspunkten för hns föredrg ed svr på frågn vrför hn inte spelr lutsvitern. Med utgångspunkt från Weiss verk för lut exeplifierde hn vd hn upplever so lutenistiskt och inte i Bchs verk för lut och vd so känns nödvändigt tt npss och förändr. Syposiet vslutdes ed en öppen diskussion. Held rbetr på tt uppnå ett bättre srbete elln Bch-forskre och utövre för en eventuell nyutgåv v lutverken. Det diskuterdes hur n slr forskningsresultt och gör de tillgänglig. Här kn lutsällskpen få en viktig roll. Nigel Norths sterclss vr en höjdpunkt. Jg tror tt ll so hr erfrenhet v tt undervis kn förundrs över hur någon på hns nivå so lutenist och lärre lycks kobiner tydlighet och direkthet ed ett enort tålod och respekt för vrje elev. Slutstser Frågn o hur ång v lutverken so är skrivn v Bch hänger i luften och lär fortsätt tt diskuters. Uppfttningen tt verken är ospelbr på lut hr här ifrågstts ed övertygnde deonstrtioner och rguent. Vilken vikt hr frågn huruvid Bch skrev för lut? Är det fel tt säg tt det är en lutsvit v Bch n spelr o n inte säkert vet? Men o det är en trnskription so gjorts v Bch själv eller ndr stid ed Bchs stycke? Idg är lutn ett etblert instruent so inte behöver försvr sin existens geno tt hänvis till tt den knske störste v ll kopositörer, J.S. Bch, skrev verk för lut. S sk gäller väl den klssisk gitrren so idg hr ång skicklig utövre so kn tolk Bchs usik. Vill du vet er, kontkt ig, sion_linne@hotil.co NOTBILAGA 6 rt. r. i rit. U & # # Ins vggvis ko till när Muro höll på ed tt skriv gitrrkonserten Quli tepo till Georg Gulys. Mitt i den skrivnde & # # Œ processen behövdes en pus och då föddes stycket. Det uruppfördes i Kungsholens kyrk v Georg Gulys. # # # # #  i i f In vr en liten ännisk so fnns i Muros liv under en tyvärr lltför kort Notkoentrer Ins vggvis poco rit. Œ Œ 6 & # # # # # period. till Epistel nr 8 Muro Godoy Villlobos föddes i Sntigo de Chile. Hn är idg ktiv tonsättre i Ins vggvis förklringr i i i Epistel nr 8 ingår i slingen v Stockhol. Muro börjde so gitrrist Stlig flgeoletter är klingnde. i & p Fredns Epistlr so koponerdes O n VII ed studier vid usikkonservtoriet Art.r = rtificiell flgeoletter f på 79-tlet v Crl Michel Belln. Civic scuol di in úsic odo di cello i Milno. Sången ed inledningsorden Märk Idg är det  kopositionen so är den Tkt : sist tre åttondelrn kn hur vår skugg beskriver & jordfästningen v Grälkr Löfbergs hustru. bedrivit studier för tonsättre so Henrik Tkt 6: flgeolettern kn lterntivt drivnde usiklisk krften. Hn hr lterntivt spels på :e sträng. 8 i Fler svensk rtister hr tolkt sången, Strindberg, Per Mårtensson och John spels på : och : sträng bnd XII.. # # #.  # # # Ê Œ f rit. U däriblnd Cornelis Vreeswijk, Fred  Herth.  (För tt inte få så klockliknnde klng Åkerströ, Joki Thåströ & och Sofi # Föruto tt koponer så rbetr spel so notert.) Stycket finns tt lyssn n # # # Krlsson. Personligen är det # # här en v Muro so gitrrlärre Ê på Kulturskoln Ê i på på YouTube, sök på Ins vggvis eller VII in fvoriter blnd Bellns eno osso epistlr. Högdlen, södr Stockhol. skriv in följnde länk: rt. r. Det är ed glädje so jg får presenter Muros usik hr tolkts v såväl b III dett gitrrrrngeng & i Gitrr och b soloinstruentlister b so orkestrr. I hns Â Ê O Luts tidskrift. Ê O repertor finns usik för bl.. sologitrr, wtch?v=gvebrjikks p stråkkvintett, stråkorkester, blåsorkester, Kenth Diberg, Uppsl kör och syfoniorkester. QR kod för Srtphone >> Fkturer för giget utn tt h företg! Scnn QR-koden ed en QR-rederpp i din obil Gitrr och Lut så koer du till oss. Bild&Rekl Visby p p p i i i Lento q. = c. i i XII & 6 8 O Ê p i b Hr du inget företg och behöver få hjälp ed tt fkturer för giget? Vill du hr er tid över till usiken och slipp sköt bokföring och sktteinbetlningr? Då kn du nlit AMA! Läs er på.se eller ring oss idg! # # Muro Godoy-Villlobos rt. r. XII <n>u Även vi obilsurf.obipge.se

12 NOTBILAGA Epistel nr 8 "Märk hur vår skugg..." Ins vggvis för sologitrr NOTBILAGA Muro Godoy-Villlobos 6 p = D p p C. M. Belln i i i Arrngert för gitrr Kenth Diberg, i Lento q. = c. XII & 6 8 O Ê p & b # # rt. r. XII <n>u rt. r. rit. U # # 6 8 i i p i i i i i i. 6 i. i & tepo # #  f & # & f & f eno osso rt. r. p # # O VII #  & # b & Ê O b # Œ #  n # # # Ê Œ # # # Gitrr och Lut Gitrr och Lut in odo di cello poco rit.  # # # # Ê # Œ III b Â Ê O #  # Œ # n Ê VII rit. U #

13 Intervju ed Mts Andersson TEXT: ROLF NILSÉN När Mts plockr upp sin 7-strängde gitrr ur etuiet berättr hn o en olyck den vrit ute för. - Jg hde en väldigt intensiv spelperiod i vårs när jg spelde in en skiv. Jg hde tre dgr på ig och hde rrngert usiken utifrån den här 7-strängde gitrren. Vi spelde in först dgen och jg hde till råg på llt blivit febrig, så det vr inte de bäst förutsättningrn, en det skulle ju görs ändå. När jg ko he efter först dgen hde jg gitrren liggnde i fodrlet och så hörde jg en säll. Png! Oj, tänkte jg och trodde det vr någon v brnens böcker so trillde i golvet, eller något liknnde. Jg tänkte inte så ycket er på det. Dgen efter när jg skulle åk iväg till studion tänkte jg tt jg skulle stä gitrren och känn lite på den. Så jg öppnr etuiet och då hr hel stllet släppt från locket! Så jg fick t in sexsträngde gitrr till studion! DU HAR BARA EN 7-STRÄNGAD GITARR? - J. Men det gick br ändå i studion. Jg kontktde gitrrbyggren Lloyd Grstd och hn fixde stllet s dg så FOTO: CHARLOTTE CARLBERG-BARG Jg träffde Mts Andersson i hns he på Kirsebergs bckr i Mlö en regnig höstdg då det egentligen kändes långt från Brsilien och solen och vären n förknippr ed det lndet. Men usiken kn ju också vär en, tänkte jg, efterso jg hört Mts spel både på skiv och i undervisning på Mlö usikhögskol. jg kunde hät gitrren på kvällen! Så den tredje dgen kunde jg nvänd den sjusträngde i studion igen. Och den hr fungert perfekt sedn dess. DET MÅSTE VARIT ETT RIKTIGT SUPERLIM HAN ANVÄNDE! - Det vr fktiskt så tt stllet tog inte ed sig något från locket, så det kn h vrit så tt det brsilinsk liet knske inte fungerde så väl efter vår väderförhållnden. Jg hde en nnn sjusträngd gitrr tidigre, en den gjorde jg ig v ed när jg fick den här. Jg hr ångrt det lite sedn dess, det skulle vr br tt h en bck-up. Så jg hr börjt let lite, en de finns ju inte här. Då åste n t sig till Brsilien. Nej, och det här ed sjusträngt brsilinskt, det läste jg o för länge sedn i en bok. Men jg hr inte på dess breddgrder kunnt hör det förrän nu på youtubes tid. - Och nu är det fktiskt så tt i den ny genertionen gitrrister från Brsilien, där är det väldigt ång so spelr sjusträngt. Det känns nästn so o den Mts Andersson ckopnjerr sångerskn Miri Aid fått övertget över den vnlig sexsträngde. Och det tror jg är ycket på grund v Yndu Cost, so ju trkterr instruentet so en snn ästre! MEN NÄR MAN BÖRJAR SPELA I BRASILIEN, MENAR DU ATT UNGDOMARNA OFTA BÖRJAR SPELA PÅ SJUSTRÄNGAT? - J, bsolut! ÄR DET LIKADANT I HELA LANDET, DET ÄR JU STORT OCH HAR MÅNGA OLIKA REGIONER? - Sbusiken hr ju sitt ursprung från regionen i och kring Rio de Jneiro. Chorousiken likså, där det här instruentet hr sin nturlig plts. Men usiken hr ju spridit sig och det finns sb och chorousik överllt i Brsilien och även i världen. HUR KAN MAN PRESENTERA MATS ANDERSSON FÖR DEN STORA GITARRPUBLIKEN, DU HAR VÄL SYSSLAT MED MER ÄN BRASILIANSK MUSIK, ELLER HUR? - När jg börjde spel gitrr vr jg tretton år och då vr det elgitrr so gällde. Jg hde en kopis so vr någr år äldre och bättre än ig på det est. Hn kunde tre ckord på gitrr och där såg jg in chns tt bräck hono geno tt lär ig fyr! Och sedn fnns det en kille i kvrteret so hde ett rockbnd, så det lockde. Jg spelde jzzgitrr när jg gick på Skurups folkhögskol, och även när jg gick på usikhögskoln. Men jg hr lltid hft kärlek till den kustisk gitrren vid sidn v. NÄR DU UTBILDADE DIG PÅ MUSIKHÖGSKOLAN, VILKEN INRIKTNING HADE DU DÅ? - Min utbildning vr till gitrr- och enseblepedgog ino jzz, en just i s vev so jg gick ut usikhögskoln så ko jg i kontkt ed Miri Aid, sångerskn so jg än idg spelr ed. Vid s tid hde jg också hört den brsilinske gitrristen Bden Powell so jg blev helt såld på. VAR DET FÖRSTA GÅNGEN DU LYSSNADE PÅ BRASILIANSK MUSIK? - Nej det hde jg väl hört lite tidigre, en br jzzigre vrinter v boss nov so est hde gått ig förbi. DU HÖRDE KANSKE INTE GITARREN DÄR? - Nej inte så ycket, jg visste inte tt n kunde gör på det viset so Bden Powell gjorde på sin plttor. Bden Powell blev en väldigt stor del v det jg lyssnde på och studerde VAR DU PLEKTRUMGITARRIST PÅ DEN TIDEN? - J, på elgitrr spelde jg ju ed plektru, en jg hde viss skolning på klssisk gitrr från högskoln. När jg hörde Bden Powell så insåg jg tt o jg skulle spel den här usiken så kn jg inte gör det ed plektru utn jg vr tvungen tt nvänd fingrrn. DU KÄNDE ATT DU VILLE SATSA PÅ DEN MUSIKEN? - J, det vr helt klrt! Och det vr ju i s vev so jg och Miri Aid börjde få rätt ång spelningr och jg tyckte det vr jätteroligt! I s vev fick jg tg på Nelson Fris bok The Brzilin Guitr Book och den öppnde upp en hel värld för ig. Det fnns inte så ycket teril på den tiden när jg börjde studer denn usik, inget youtube.. OCH DU HADE INTE REST TILL BRASILIEN DÅ ÄNNU. - Nej, det hde jg ännu inte. Jg plnkde från skivor, lyssnde oerhört ycket och klurde ut hur de gjorde och jg studerde Nelson Fris bok nog. Jg köpte skivor och noter från eby efterso jg inte fick tg i de i vnlig skivffärer och notbutiker, och Bden Powell blev en väldigt stor del v det jg lyssnde på och studerde. JA, DET VAR VÄL BADEN POWELL SOM ÖPPNADE UPP VÄRLDENS ÖGON FÖR BRASILIANSK GITARR. - J, Bden Powell och Sebstio Tpjos, so också likso Bden Powell hde en Europkrriär på 7- och 8-tlen. Jg nosde rätt på ett usikförlg i Tysklnd so givit ut Powells och Tpjos usik och skffde notern och plöjde igeno dess. OCH DU HADE INGEN HJÄLP AV NÅGON ANNAN I OMGIVNINGEN HÄR VID DEN TIDEN? - Nej, jg kände ig väldigt llen i den här fntstisk usiken. Så jg stt he och spelde och periodvis hde jg och Miri ång spelningr, oft på trio och iblnd på kvrtett. Vi hr ju snrt spelt ihop i år. Vi hr hft bnd ed lite olik sättningr, blnd nnt ett större bnd so hette A Boss Elétric där vi skrev ll usiken själv och turnerde ycket runt o i Europ. Miri Aid trio, fr v Ol Bohtzén, Miri Aid och Mts Andersson. Fotogrf: Anders Persson. HUR HAR DET GÅTT MED KARRIÄREN MED ELGITARREN UNDER TIDEN? - I tkt ed tt det brsilinsk usikintresset växt så hr elgitrren fsts ut en del. Den finns fortfrnde kvr. Jg nvänder den nuer estdels när jg jobbr på Mlö Opers olik usikluppsättningr st på usikhögskoln. VAD UNDERVISAR DU I PÅ HÖGSKOLAN? - Det är lite olik änen. Det gångn året hr det est vrit klssisk gitrr, en inte klssisk gitrrusik (på Musikhögskoln i Mlö finns Görn Söllscher, Gunnr Spjuth och Cles Ottelid på klssisk gitrr) så jg håller ig klokst till de brsilinsk kopositörern ino sb och choro, och även brsilinsk enseble so jg hft under någr år. Men också jzzgitrr och ckopnjeng ino olik usikstilr st etodik. DÅ BYGGER DU PÅ MED KUNSKAPEN OM DENNA MUSIK? - J, jg hopps det. Jg hr väl hft, o inte en ission, så i ll fll ett brinnnde intresse för den här usiken. Och då är det kul tt föredl dett vidre. Och det finns ett stort intresse, en folk känner oftst inte till den brsilinsk usiken utnför den er trditionell boss novn. OCH DET FINNS VÄL INTE UNDERVISNING PÅ SÅ MÅNGA ANDRA STÄLLEN I SVERIGE I BRASILIANSK MUSIK? - Nej, det är lite lustigt. I Örebro finns det geno ett projekt so Hns Blstedt etblert, ett utbyte ed ett universitet i Rio de Jneiro. Nelson Fri, so jg nände tidigre, undervisr från och till i Örebro och jg hr vrit där och träfft hono. Men vd jg vet så är det br Örebro och hos ig vid Mlö usikhögskol so hr dett. MÄRKER DU OM INTRESSET ÖKAR FÖR DEN BRASILIANSKA GITARRMUSIKEN? - J det ärker jg. Det jg ärkt tydligt är tt ång so hr den klssisk gitrren so sitt huvudinstruent blir intresserde efterso de kn behåll sin klssisk spelteknik. Det fin blir tt de får öjlighet tt spel ed ndr instruent såso slgverk.. när de ger sig in på Gitrr och Lut Gitrr och Lut

14 den brsilinsk usiktrditionen. Men även ndr instruentgrupper verkr drs till denn livsbejknde usikfor. ÄR DET INTE SÅ ATT GRÄNS- DRAGNINGEN MELLAN KLASSISK MUSIK OCH FOLKMUSIK INTE ÄR SÅ STRIKT I BRASILIEN SOM PÅ MÅNGA ANDRA HÅLL? - Nej, det kn knske stä. Vill- Lobos är ju typexeplet på en klssisk kopositör so skrev influerd v t. ex. chorousiken hn hörde i gthörnen. Och jg tror nog tt ång br gitrrister i Brsilien spelr både och. Det finns en gitrrist so jg lärt känn so heter Zé Pulo Becker, so är en stor fvorit. Hn vr klssisk gitrrist i grunden och vnn priser för sitt gitrrspel ed klssisk repertor tills hn en dg börjde tänk på tt Jg bor i ett lnd där det finns en fntstisk gitrrtrdition och det där kn inte jg! Jg åste gör det! Och nu är hn en v de lednde. NÄR ÅKTE DU FÖRSTA GÅNGEN TILL BRASILIEN? - Först gången vr och då hde jg redn hunnit lär ig en hel del här he ed choros, stt ihop lite olik grupper och Miri och jg hde spelt en hel del. Jg hde en chorokonsert på Hednsk gården under en Mlöfestivl och uttlde titeln på en choro fel inför publiken och en kille i publiken rättde ig. Vi ko tt tl efter konserten och hn vr dnsk och spelde sjusträngd gitrr. Jg spelde fortfrnde då sexsträngt, en vi börjde träffs och spel tillsns. Hn berättde tt hn kände en ss usiker i Brsilien, och vi beslöt oss för tt åk dit och spel in en skiv. Vi kllde oss för Choro Brsil Scndinvi. De här usikern hn kände tillhörde toppskiktet blnd chorousiker, så det blev ett fntstiskt öte och en vänskp so hr hållit i sig sedn dess. HAR DU LÄRT DIG PORTUGISISKA PÅ VÄGEN? - Nj, jg försöker. Det går knpphändigt, n kn säg tt jg förstår er än jg tlr. Men brsilinrn är de vänligste änniskor, det är lltid öppn rr när n koer dit. Det är ju in idoler so jg träffr och får sitt och spel ed. Det är br så fntstiskt trevligt. So t.ex. när jg träffde Zé Pulo och två ndr gitrrister och stt och spelde på hns blkong i Rio från nio på kvällen till fyr på ntten, och när n blickde ut så såg n Corcovdo-berget ed Jesussttyn upplyst högst där uppe, så fick n lust tt knip sig i ren: Händer det här verkligen, här och nu? Det här är något so jg tycker så ycket o ed den här usiken, Mts ed sin sjusträngde gitrr. Fotogrf: Rolf Nilsén öppenheten och tillgängligheten. Det är något jg tänker på so pedgog också, tt jg vill bjud in de so är nyfikn och so vill lär sig, tt n försöker t ed sig hel trditionen så so jg upplevt den. DET ÄR VÄL OCKSÅ ETT ANNORLUNDA SÄTT ATT UMGÅS KRING MUSIKEN ÄN VAD VI HAR I SVERIGE? - J, går n på fest eller blir hebjuden så är det vnligt tt n hr ed sig gitrren och spelr. Det är också så chorousikern säger tt de hr lärt sig usiken, geno tt sitt ed de so är äldre, de so kunde. Att ugås geno usiken. Det förvänts inte tt n sk spel rätt först gången i den här gehörstrderde usikforen... NÄR MAN KOMMER DIT DÅ SOM UTLÄNNING, TYCKER DE ATT DET ÄR KUL DÅ NÄR MAN VISAR ATT MAN ÄR INTRESSERAD? - Jo, det ärker n tt de gillr. Men de tr sig också tid ed de so inte kn. De är väldigt stolt över sin trdition och sin usik. VAR I BRASILIEN HAR DU VARIT? - Jg hr hitintills br vrit i Rio de Jneiro, näst res blir även den till Rio en denn gång tillsns ed Miri Aid och Ol Bohtzén på slgverk. Efter Rio de Jneiro blir det också ett pr dgr i Slvdor. Där finns en nnn usikstil, so vi ll är intresserde v. ÄR DET I BRASILIEN SOM DU TAGIT LEKTIONER FÖR ATT LÄRA DIG MUSIKEN? - Nej, det hr inte funkt så för ig i Brsilien. Jg hr ju frågt där o jg kn få t en lektion, en får då svret Nj, en vi kn väl spel lite tillsns? Och sedn verkr det funger på det viset istället. Att n helt enkelt sitter och jr och på det viset lär sig v vrndr. TACKAR DE NEJ TILL ATT FÅ INKOMST GENOM LEKTIONER? - Det finns ju de so undervisr på skolor, en jg hr tgit kontkt privt ed de so jg ser upp till och då hr det fungert så här. Jg försökte få en lektion när jg åkte he till Luiz Otávio, so skrivit en v de bäst skolorn för sjusträngd gitrr. Men det blev inte ycket till lektion så so vi här i Sverige är vn vid, hn stt och prtde och spelde lite, och sedn jde vi... Det är också så tt o n tittr på youtube, så finns det enort ycket lektioner för ll typer v gitrrspel. Men det är i förhållnde väldigt få brsilinsk gitrrlektioner. DET VERKAR SOM ATT KOMMERSIALISMEN INTE HAR FÖRSTÖRT NÅGOT I DEN HÄR MUSIKTRADITIONEN? - Nej, chorousiken är ju en liten trdition i snhnget, en på ång sätt subkultur i dgens usiktrdition i Brsilien. Men den frods ändå och ttrherr ny usiker och lyssnre världen över. MEN ÄR DET NÅGON SOM DU VILL FRAMHÅLLA SPECIELLT SOM DU LÄRT DIG MYCKET AV, ÄVEN OM DU INTE TAGIT REGELRÄTTA LEKTIONER AV DEM? - J, det åste jg säg tt då är det verkligen den inspirtion jg fått från Bden Powell, so jg än idg lyssnr på. Tyvärr hnn jg ldrig få se hono spel live... Sedn är det ång ndr so jg inspirers v, so Guing, Rogerio Cetno, Muricio Crrilho, Rphel Rbello. fl. NÄR BÖRJADE DU SPELA SJUSTRÄNGAT? - Få se nu, det åste h vrit 8. Det dröjde lite för tt det vr så svårt tt få tg i någon sådn gitrr. Jg hde velt h en under väldigt lång tid. Min dnske kopis sålde sin en när hn hde köpt en ny, och då såg jg in chns och köpte den. Det vr en Rio-byggd gitrr och jg hde ycket kul ed den och bestäde ig för tt beställ en nybyggd sjusträngd v Choro Brsil Scndinvi, Mts nr från vänster. Mts spelr här på en cvquinho, ett instruent so nvänds i choro-usiken. Fotogrf: Rolf Nilsén Brsiliens just nu fräste gitrrbyggre, Lineu Brvo. Det hr vrit en gnsk stor skillnd tt byt till sjusträngt, er än n knske tror. Men hr n väl börjt och får den här extr diensionen så väger det upp så ycket nnt so n får jobb lite extr ed efterso tekniken blir nnorlund. HUR STÄMMER MAN DEN SJUNDE STRÄNGEN? - Det vnlig är tt n stäer den i C, en viss stäer också den till ett B. Men för ig brukr det också bero på i vilken tonrt n spelr. I GRUPPEN DU HAR MED MIRIAM, HAR NI MED NÅGON BASIST DÄR? - Nej, det hr vi inte. Det är en trio ed slgverk och gitrr och sång. Den brsilinsk trditionen är oft bslös, oft hr n en surdo eller tn-tn tru so fyller ut i det lägst bsregistret. ROLLEN FÖR EN SJUSTRÄNGAD GITARRIST, BLIR DEN DÅ BÅDE ATT VARA MELODIINSTRUMENT OCH KOMPINSTRUMENT? - J, och det är en roll jg gillr tt t. Även o den kn vr krävnde också. Yndu Cost säger o den sjusträngde gitrren tt det är ett intelligent instruent, det är en hel orkester. Den spelr sig inte i blindo. Men utnyttjr n den rätt så hr n ll öjligheter. HUR LÄNGE HAR MAN SPELAT SJUSTRÄNGAD GITARR I BRASILIEN? - Från börjn v 9-tlet, en då so en stålsträngd vrint. Denn finns fortfrnde en den nylonsträngde är vnligre. VILKA ÄR DE STORA FIGURERNA I DENNA TRADITION? - Den knske historiskt störst vr Dino Sete Cords so hde sin storhetstid på fetiotlet tillsns ed Jcob do det är ett intelligent instruent, det är en hel orkester Bndoli. Rphel Rbello på tlen är en nnn gignt på den sjusträngde gitrrhilen. När n blir riktigt br i Brsilien på något så är det inte ovnligt tt n får seknn/rtistnn v sitt instruent: Sete Cords (Sju Strängr). Eller so Jckson do Pndeiro (so spelr pndeiro, den brsilinsk tburin-liknnde trun). I dgsläget är de tongivnde gitrristern bl.. Yndu Cost och Rogerio Cetno. 6 Gitrr och Lut Gitrr och Lut 7

15 OM VI HOPPAR TILLBAKA TILL DIN EGEN KARRIÄR, NÄR KOM SKIVORNA DU SPELAT IN MED MIRIAM? - Den först, Meu Brsil, ko, den vr inspeld tillsns ed brsilinsk usiker, och den först v skivorn ed svensk visor på portugisisk ko 9 och den ndr. Och sedn hr vi det ndr, större bndet A Boss Elétric so vi gjorde skivor ed däreelln. DU ÄR VÄL DEN ENDA SOM SPELAR SJUSTRÄNGAD GITARR I MALMÖ? HUR MÅNGA FLER FINNS DET I SVERIGE SOM DU KÄNNER TILL? - J, i Mlö är jg nog det. I Stockhol finns det en brsilinre so spelr, Vitor Souz Celestino heter hn, även jzzgitrristen Gustv Lundgren hr börjt spel 7-strängt. Det är också någr fler på gång. Det är en liten tröskel geno tt det är svårt tt få tg på 7-strängde gitrrer i Sverige. VAD FÅR MAN GE FÖR EN 7-STRÄNGAD I BRASILIEN? - En konsertgitrr so in kostr c. kronor, en det finns ju billigre odeller och även fbrikstillverkde 7-strängde. HAR DU NÅGOT PROJEKT PÅ GÅNG MED EGEN MUSIK? - Jg hr skrivit egen usik so är en blndning elln in brsilinsk influenser och iproviserd usik i störst llänhet. Och jg hr en del plner för den här usiken en jg åste bestä i vilken for jg sk gör usiken, o jg sk åk till Rio för tt gör det där eller o jg sk gör det här. Jg hr också en tnke på tt gör ett undervisningsteril i brsilinsk usik så såningo. Sedn hr jg och Miri Aid trio ett nytt skivprojekt på gång ed br Bden Powells usik, denn gång förstärkt ed en stråkkvrtett och två träblås i specilrrngeng v Jye Vignoli från Rio de Jneiro. Dett känns extr kul efterso llt börjde ed Bden Powell för in del. Och sedn sk vi fortsätt och gör en trioskiv till ed visor. DET VAR ETT KONCEPT SOM GICK HEM? - J, vi fick god recensioner och det vr ett trevligt sätt tt få folk tt när sig de brsilinsk rytern och hroniern på ett lite oväntt sätt. De känner igen elodiern, en llt är klätt i ny kläder. Det blir, so vi tycker, ett lyckt öte. Down nd out in Sevill TEXT: AFRA RUBINO FOTO: ALBERT DAHLIN Afr Rubino åkte ned till Spnien 6. Hon åkte först till Grnd och sedn vidre till Sevill året därpå för tt studer gitrr på flencoskoln Christin Hereen. Afr blev kvr i Sevill i sex år efterso hon erbjöds tt undervis på skoln när hon gick sitt sist v tre skolår där. Hon suerr här sin intryck v flencostden Sevill och dess invånre. Sevill är en otroligt vcker gl std. Stdskärnn ed sin färggld hus och kyrkor, oringde v doftnde pelsinträd, besitter förågn tt lys upp det tristste v nleten. Här är det svårt tt skilj på då och nu, och tidsepokern tycks närst sält sn när n gåendes längs ed Clle Cltrv får syn på den legendrisk Pstor, flencons egen Aáli Rodrigues, so koer ut från sitt hus och beger sig ot rknden på Clle Feri för tt köp pottis och kikärtor till el puchero. Lite längre fr stnnr hon till och tlr ed en grnne, berättr tt hennes bror Toás, sånggeniet, inte år så br. Hn vägrr tt sjung för los señoritos och hns häls och ekonoi är i botten. Ahi est, hör du henne utrop, vive con nosotros, ikväll sk vi käk puchero! Plötsligt rycks du ur ditt dgdröeri när du nästn går in i en förvirrd edelålders kvinn i trängseln på gtn. Men herre gud, tänker du, det är ju Lole Montoy, stckrs ännisk so hon ser ut! All vet tt svinet till hennes exke och rbetskrt i den världskänd duon Lole y Mnuel, fysiskt och psykiskt isshndlt henne under ders äktenskp och resulttet vndrr vilset okring klädd i trsor och tofflor på Aledn. Mnuel ser inte så ycket bättre ut själv förresten, där hn ses vrje ntt från tre-tiden änd fr till gryningen på tvernn El Mntoncillo, hög so en skorsten på kokin och sjungndes obegriplig verser por bulerís frför en skr ficiondos so inte vet ifll de sk skrtt eller gråt. Ingenting förändrs ed tiden. Då so nu lever ång genil rtister i sin grvr so de själv och shället så vänligt hjälpt till tt gräv. Knske är det snt so en välkänd livedikus en gång s i sin bok o ett hus på Cpri, tt det är de est intelligent vrelsern so är lättst tt nipuler. Sinnesslött folk vndrr lugnt sin kos, närst oeottglig för yttre påverkn, edn intelligent, viljestrk personer so tror sig orubblig är de so åker dit. Precis so djur. En hund kn de närst nipuler till vilket sjukt beteende so helst, det klls tt trän hunden. Kphundr och kpplöpningshundr hde nog gärn stnnt he ifll de inte levt under fullkolig nipultion. På så vis lider ång rtister i Spnien. Kritik och Vilket ärkligt lnd! Vilket ärkligt folk! Sevillnre... shällsstruktur i skuggn v en otsägelsefull spnsk version v jntelgen driver ssor ed kretivitet in i glenskp och tränr de i tt lev under iserbl förhållnden. Vilket ärkligt lnd! Vilket ärkligt folk! Sevillnre... De låtss lev i en högbrockens huvudstd, när Sevill i själv verket vet lik lite o brock so en fisk o båtr. 8 Gitrr och Lut Gitrr och Lut 9

16 De speglr sig i städer so Slzburg. De vänder ryggen ot sin hn och de gl hnkvrteren. I stället för tt se kll fkt i ögonen och ccepter tt de är rvtgre till sjöän och hndlre, bnditer, pirter och fttigfolk så lever de i föreställnigen tt de är själve El Rey, Konungens, utvld folk. Los predilectos! Vnlig hus betrkts so ståtlig plts och ders så kyrkor so o de kunde likns vid Peterskyrkn. J till och ed invånrn i Ro, so vunds v hel världen när det koer till histori, konst och kultur, hr er självdistns än sevillnrn. Ders ktedrl är i grunden en ovndld uslisk oské och den i Córdob är ändå ycket större så det är egentligen inte ycket tt skryt ed ur ett ktolskt storktsperspektiv! Men levnde bevis koer ed dyrbr så nekdoter so kn ge en inblick i hur det egentligen kn h sett ut för inte så länge sedn... Pco Trnto är en v Sevills est känd flencosångre och i ett stl ed hono berättde hn o sin brndo i det fttig kvrteret vid hnen, Trin. Vrje orgon brukde hn gå ed sin or geno de illluktnde grändern i sitt kvrter ned till hnen för tt vid de nyinkon frtygen hät sjöännens kläder so odern tvättde för en billig peng. Och iblnd fick hn ko obord och sk på torkd fisk so sjöännen Det är ljuvligt tt lev i en så pss trångsynt std so Sevill när du är intresserd v stdens egen kultur. hde i provintförrådet. Det vr lyx! Sevillnrn hr vänt ryggen åt sin flod och däred också ot sin öppn, välkonnde hnentlitet och iigrtionen so i så hög grd hr fort flencon. J, för vd vore egentligen flencon, so den ser ut idg, o inte sjöfrt och hndel slusst förbi och lockt ängder ed folk från olik kulturer? O inte utländsk investering vrit otorn i regionens ekonoi? Utn slvhndeln? Gruvorn? Vinet? O inte engelsän och frnsoser funnits? Pengr är lltså folkinvndring. Invndring är kulturkrock. Kulturkrock är nytänknde och nytänknde ger nyskpnde so i bäst fll genererr publik. Publik är pengr. Låt oss därför en gång för ll slut prt o duende och börj tl o snning. Det finns inget er ystiskt över flencon, så so vi uppfttr den idg, än tt det är en usikgenre so under koersiell oständigheter hr utvecklts till den fntstisk usik vi känner till idg, precis so Motown eller oper. Ingen skulle ju någonsin otsätt sig tt oper skrevs för, och vr end tt få en stor publik tt häpn på tetrr. Stidigt vet vi tt belcnto hr när släktbnd ed den itliensk folklig sångtrditionen. Men ingen skulle ju påstå tt opern föddes i grottor och i filjens intiitet vid eldstden. Däreot knhänd tt ång so bodde i grottor (jodå, det boddes i grottor i Itlien också!) sjöng och iiterde den usik so stod på dgordningen och visst kn det händ tt ycket operusik inspirerts v folklig elodier. I dett fll är det ju fktiskt ägget so koer först, inte hönn. Likså är soul de svrts usik. Men utn Motown so koersiliserde den hde vi knske ldrig fått en Michel Jckson. Hönn är lltså resulttet v årtionden v koersilisering. Och duende hr väl Miles Dvis också, eller? Förresten så är vårt ord tote besläktt ed spnskns duende. Så hur blir det då? Att h duende är det so tt h totr? Vr då, på loftet knske? Sevill är en nyrik std. Hon hr vänt ryggen åt sin syster Grnd i årtionden. Vrför? Är det därför tt hon vet tt Grnd i ycket större utsträckning än hon själv hr nor v kungr och plts? Hr hon fått hybris för tt hennes kultur, tjuren och flencon, nuer interntionellt representerr hel lndets kultur? Är det förklringen till vrför hon så öppenhjärtigt och genertionsöverskridnde ofnr tnken tt vr spnsk, ser espñol, so något ärofyllt och värt tt vr stolt över? Trots tt Spnien geno tidern hr betett sig llt nnt än ärofullt ute i vid världen och tt lndets histori inte är något tt vr stolt över so edborgre. Dett i en tid då ång v Spniens ndr stor städer, so Brcelon eller Bilbo, käpr för självständighet från den spnsk kronn. Men inte Sevill, konungens predilectos. Är det därför det är så svårt tt so inflyttd på riktigt ko in i den här stden och är det knske därför so det finns så ytterst lite intresse för llt so koer utifrån? Vilken otsägelse. Historiskt sett. Men utifrån ko jg och in slussdes jg. Knske vr det flyt, so det heter. Utn tt egentligen h plnert något lls blev jg verks i ett v världens est nsdoinerde yrken (i en rtikel i DN, Ens d, från 8 o kvinnor i schckspel so jg läste härodgen förstod jg tt det fktiskt kn vr värre!) och jobbde både so frilns och so lärre. Det är ljuvligt tt lev i en så pss trångsynt std so Sevill när du är intresserd v stdens egen kultur. Chnsern tt få väldigt ycket v den kulturen är ju väldigt hög i och ed vsknden v utländsk kultur. Så nu efter tt jg levt där i nästn sex år förstår jg tt jg inte kunde hnt på en bättre plts. Gitrr, gitrr och gitrr (och inte elgitrr) är det end n prtr o och det end n ser och spelr. Mn känner sig so Joki von Ank i sin pengbinge och det är lätt tt det stiger en fullkoligt åt huvudet. Ett tg förstod jg inte vrför inte ll gitrrister i hel världen spelde spnsk gitrr, hur kunde n spel något nnt? Jg inns hur jg på skoln undervisde gitrrklsser bestående v enbrt än på orgon- och kvällskurser. De so ko på orgonen vr ung killr, spnsk och interntionell studenter, so pluggde heltid och skulle få diplo och därför vr ytterst seriös. På kvällrn två gånger i veckn ko en brokig skr sevillnre i ll åldrr so spelt gitrr hel livet på hobbynivå och vr ute efter ny kunskp och inspirtion. Det vr den bäst klssen, den vr så äkt. Där stt folk so växt upp ed flenco och i flencons riktig hbitt och frossde i tt kunn släpp jobb och proble och br tänk på flenco i ett pr tir vrje tisdg och torsdg efteriddg. Ingenting gick upp eot tt lyssn på när gle Pepe spelde på sin Rirez så tt hilrn sjöng! T ig fn, gitrren vr ju inst från 6-tlet en såg ut so nygjord och klingde so o den skpts v Ads fjortonde revben i perfekt vbild v vd det nu vr... Så sk gitrr låt! Så sk det spels! Lyck spreds över lls nsikten när det vr Pepes tur och hn stte igång tt kop por Tientos! Vi tittde förstut på vrndr och ingen hde lust tt spel efteråt. Vd gjorde hn på in lektioner egentligen? En nästn pensionerd ilitär, i ett lnd där dett tt jobb för krigskten fortfrnde är ycket lddt, en n so strejkde ed rbetrn så fort hn fick chnsen och so fick gitrren tt förstå sitt rison d être... Det är något lldeles giskt ed tt vr helt ogiven v en enbrt gitrrintresserd värld, i instruentväg vill säg. I Sevill är det inte br ino yrket det är insnöt utn även blnd stor skror v edborgrn. All hr någon slgs åsikt och någon slgs reltion till instruentet och usiken. Träffr du en ännisk so är fullkoligt ointresserd så kn du ge dig fn på tt denne hr en eller ppp eller släkting so är ficiondo. Iblnd tänker jg tt det åste vr ungefär så ed jzzen i New Orlens. Min år i Sevill hr vrt otroligt lärorik en det fktu tt jg tjände elln 6 euro i ånden för ett er eller indre fulltidsjobb på skoln, och tt 9% v ll spelningr utförd under fyr års tid betldes svrt, borde gör folk vtänd på tt vilj t efter. Lägger jg sedn till tt de flest ungdor i Spnien (och där nses n vr ungdo upp till c års ålder, Så sk gitrr låt! Så sk det spels! n bor kvr hos föräldrrn, skffr inte brn o.s.v.) ovsett yrkesgrupp lever på liknnde villkor borde lusten bli ungefär lik ed noll. Sevill är hårt drbbt v l crisis och flencon i sitt eget högsäte lider. Jg inns när jg flyttde dit 7, före Lehn Brothers. Då gick jg och såg in lärre spel på tetrr och festivler vr och vrnnn dg. Ser jg de en gång o året nu är det en lyckträff och det är inte för tt jg är så hil upptgen. Festivler hr lgts ner, ång konsertprogr för flenco finns inte längre, nänder och föreningr so företrädde flencon håller på tt läggs ned och det tr över ett hlvår tt få betlt för en konsert so går vi kounen eller lndstinget. Det finns ing pengr. Sevill är dessuto en std där n får de llr ärkligste förklringr till vrför kvinnor inte spelr gitrr. De vill inte spel bort ngellcket! säger de nöjt ed en in so o de upptäckt Aerik. En nnn tittr edlidst på dig när du går förbi och undrr ifll du inte behöver hjälp ed tt bär den tung gitrren. Hn tillhör snillen efterso joriteten tr för givet tt det är en cello du går okring och bär på. En kvinn, so vr ycket ficiond och god vän ed en v in lärre på skoln, s rätt och slätt, efter tt jg förklrt tt jg vr gitrrist (hon trodde så klrt tt jg dnsde eller sjöng), tt jg borde klipp v ig håret och sätt på ig en penis. Hon skätde inte. Själve Rfel Cñizres (so jg blev ottgen so elev hos i år, och till och ed fick ko och bo he Gitrr och Lut Gitrr och Lut

17 RECENSIONER NYA SKIVOR Sevill är dessuto en std där n får de llr ärkligste förklringr till vrför kvinnor inte spelr gitrr. De vill inte spel bort ngellcket! hos hono och hns fru i El Vendrell utnför Brcelon) börjde ed enbrt uppuntrnden och kunde dessuto se positiv spekter i tt vr kvinn, lltså speciell, i ett gnsk hoogent och extret nsdoinert yrke. Men när hn fick red på tt jg flyttt från in och tt hon bodde i Sverige ens, och när hns egen fru börjde tyck synd o både ig och in (!) utn tt jg gett något so helst underlg för dett, så tittde hn bekyrt på ig och undrde hur det skulle gå när jg blev grvid... En kvinn hr ju ndr åsten i livet. Min berättelse kokr ned till en stor rör v intryck. Börjn beskriver stden, folket, rtistern, historien, politiken, och ungefär hlvvägs går det över till en skildring v personlig erfrenheter, jobbet på skoln och det socil livet. Det slår ig tt den gnsk precist följer s önster so in egen vndring geno Sevill och flencon so vrt i över sju år. Det so börjde so en upptäcktsres geno kulturen och stden förvndldes efter hnd till en introvert grnskning v de egn erfrenhetern och den egn hållningen till flencon, den egn hållningen till Sevill. För efterso Sevill i så stor utsträckning är flenco, flenco är Sevill, blir det svårt tt prt o det en utn tt nän det ndr och egentligen är de synonyer geno hel rtikeln. Det är klrt tt jg hde kunnt ne-dropp och skriv en lång utläggning o ll stor gitrrister jg träfft och ll dnsre och sångre jg beundrr och ll jobb jg genofört och jg hde kunnt gör en turistguide över flenco-sevill. Men jg skiljer inte längre på den stor kärleken jg hde till dett i börjn och ll kontrster jg stött på under de senste åren. Jg vet br tt Sevill fortsätter tt vr en otroligt vcker gl std och den lyser upp itt nlete vrend gång jg vndrr igeno stdskärnn, hur funders jg än kn vr över hur llting ter sig. O ll städer hde en plts so Aledn, ed sin historier o gudbenådde rtister, sin vtteninstlltioner och sin springnde hundr, leknde brn och slurnde lkoholister, skulle världen säkert vr en ycket lugnre plts. Ordlist Fundción Christin Hereen: Den störst v flencoskolorn i Sevill Pstor: Pstor Pvón (89 969), L niñ de los Peines (Flickn ed krn). Flencons störst sångersk geno tidern. Toás: Toás Pvón (89 9), bror till Pstor Pvón. En v historiens störst flencosångre. Puchero: Gryt ed bl.. kikärter, pottis, rotfrukter och kött efter tillgång. Lole y Mnuel: Flencortistduo so under 7- och 8-tlen blev ycket populär ed en blndning v flenco, poesi och popinfluenser. Duon bestod v Lole Montoy och Mnuel Molin. Efter skilsässn hr båd utgivit skivor so solortister och dottern Alb Molin hr också en krriär so sångersk. Aledn: Aled de Hercules, ett proendstråk i centrl Sevill där ång flencos bodde i gl tider. El Mntoncillo: En v Sevill-stdsdelen Trins flencobrer ed est tosfär. señoritos: De fin herrrn ed pengr so oft betlde för tt få hör flenco i inti snhng. ficiondos: Flencoentusist, älskre v flenco. Los predilectos: Gunstlingrn, kungens fvoriter. Pco Trnto: Legendrisk flencosångre (f. 9) från Sevill. Turnerde under ång år tillsns ed sångren Pepe Pinto, gift ed Pstor Pvón. duende: Flencons ystisk begrepp, översätts iblnd so ett övernturligt väsen, iblnd so den inspirtion so behövs för tt flencon sk nå hög höjder. Antonio Rey Cino Al Al EMI Antonio Reys tredje solo-cd är släppt br två år efter den fntstisk Colores del fuego so etblerde hono långt upp i toppen v hierrkin blnd flencogitrrister. Det är svårt tt följ upp en så helgjuten skiv so Colores... en Antonio hr ett stort förråd v vckr elodier (säkert en följd v tt hn under ång år gjort usiken till en rd dnsföreställningr). Mn kn nu också börj urskilj Antonio Reys sello (hns stäpel, egn uttryck): en närst explosiv, ccelerernde och stidigt känslig frsering so fångr ycket v flencons frenesi. Prr n dett ed en känsl för tt koponer uttrycksfull elodilinjer så blir det so hos Antonio Rey en strk usik so koer ut. Frågr n sig o en flencogitrrist åste spel snbbt, o det är ett självändål då sk n lyssn på Antonio Rey för tt förstå hur vckert det kn bli när tekniken nvänds i konstens tjänst! Det är också härligt tt hör Antonio Rey hyll nyligen bortgångne gitrrlegenden Morito tillsns ed en rd flencos i Al tio Moro. Där iiterr hn Moritos bulerísstil ed en skön känsl. Vicente Aigo Tierr Sony 8876 Vicente Aigos ny skiv är inte producerd i Spnien, hn hr sökt ny vägr och ny srbeten för dett projekt. På skivkonvolutet förklrr hn sin inställning ed tt usiken förenr änniskor över gränsern. Flencon hr geno åren fusionert ed ång olik usiktrditioner, en jg tror det är först gången jg hör ett flenco-keltiskt sound. Bitvis känns det so tt Vicente Aigo lycks vis på denn öjlighet, en på det stor hel hndlr det ändå o Aigos föråg tt skp sångbr elodier för sin gitrr. Flencon är den stor ingrediensen, o än lite utspädd här och vr. Men på titelspåret skiner gitrren ed frseringr so ed Aigos sedvnlig, till synes nsträngningslös, och otroligt rontisk tonspråk, gör usiken till en stor njutning. Vicente Aigo är troligen, geno denn skiv, den v dgens utentisk flencogitrrister so är est universellt tillgänglig. ROLF NILSÉN l crisis: Spnien befinner sig i en djup ekonoisk kris so påverkr ll, en särskilt shällets svgre. Flencon hr tgit stryk när budgeten för kultur insks. Trin: Stdsdel i Sevill so historiskt sett ofttde blnd nnt de zigensk kvrteren. När stdsdelen till viss del renoverdes på 7- och 8-tlen tvingdes ång zigenre flytt till nybyggd förorter. ROLF NILSÉN PER HALLGREN g u i t r k e r Rfel Cñizres: Flencogitrrist (f. 97), bror till den ännu er känd flencogitrristen Jun Mnuel Cnizres. Vinnre v El Bordón Minero 99, en v flencogitrrens finste utärkelser. obil: +6()7-99 välkoen till in hesid: Gitrr och Lut Gitrr och Lut

18 RECENSIONER NYA SKIVOR RECENSIONER NYA SKIVOR Duo Olsson & Sederhol Gitrrens revnsch Musik runt ett sekelskifte Origo Records Håkn Olsson och Mgnus Sederhol hr en gitrrduo ihop och nu är ders först CD utkoen. Duon hr vlt tt presenter usik från sekelskiftet 9 en från olik hörn v världen, ett nytt och fräscht grepp. Då kn n på s skiv få hör stid jzz, rgtie, klssisk och brsilinsk gitrrusik. Dett gör tt n ofrånkoligen reflekterr över o det knske vr en gitrrusikens guldålder. En reservtion koer nturligt: stycken på skivn v Nzreth, Joplin, Debussy och Furé är skrivn för pino och rrngerde för gitrr. Men ed Olsson & Sederhols perspektiv är det helt rätt tt pek på hur gitrren fick en revnsch vid sekelskiftet och återtog en position so populärt instruent i ång kretsr. Och ycket v usiken duon spelr på CD:n låter både bättre och oftre på gitrr än på pino. När jg lyssnr på Olsson & Sederhol kn jg instä i cittet från Chopin tt inget är så vckert so en gitrr, sk då öjligen vr två. Duon är ycket sspelt och ders styrk ligger i dett och i de fin rrngengen st i repertorvlet so är ycket tnkeväcknde. Mitt fvoritspår på skivn är choron Flor oros v Joqui António d Silv Clldo, en här finns också ycket nnt tt njut v. ROLF NILSÉN Nils-Eric Sprf & Dvid Härenst J.S. Bch Violin Sonts Proprius PRCD6 Sprf och Härenst hr fungert so duo i olik usiklisk snhng under en tioårsperiod, en dett får nog nses vr det est bitiös projekt de rbett ed. De fe sonter de presenterr här är inte Bchs est känd: BWV i e-oll, BWV i G-dur, BWV i -oll, BWV i F-dur och BWV i C-dur. Men ed kobintionen brockviolin och gitrr hr duon Sprf/Härenst givit de ett välförtjänt fokus. Dvid Härenst hr lgt ner ett stort rbete på tt plner gitrrckopnjenget. Det är en stor skillnd elln ceblo och gitrr, och dett frigör på ett vis usiken från plikten för usikern tt vr historiskt korrekt. Ändå hr Sprf och Härenst diskutert och provt sig fr länge innn de gick in i skivstudion. Resulttet blev en koproiss styrd v öronen: Sprf vlde brockviolin frför violin och gitrren städes ned för tt uppnå en ton so bättre kunde tch brockviolinens register. För in del fstnr jg i lyssnndet särskilt för -ollsonten där dgiot visr på en otroligt känslig nerv i sspelet. Jg hr tidigre vrit lite tveks till kobintionen violin-gitrr v det skälet tt jg nsett tt gitrren klngässigt hnr i så stort underläge. Men nu kpitulerr jg: i sontern är rollfördelningen så tydlig tt det känns helgjutet ed denn kobintion, åtinstone när duon är så sspelt so Sprf och Härenst. Ders rbete ed tt finn en forul för tt frför sontern på brockviolin och gitrr hr lönt sig väl. Denn inspelning koer tt snurr ycket i spelren och knske vis vägen fråt för en öjlig instruentering även i ndr projekt kring Bchs usik. I så fll kn n utn tvekn säg tt vd Sprf och Härenst gjort är ett pionjärrbete. ROLF NILSÉN Hg Duo Footprints Hg Musikproduktion HMCD Hg Duo består v äkt pret Sreidh Hildebrnd och Joki Lundströ ed flöjt respektive gitrr so instruent. Duon gör här skivdebut efter tt h rbett tillsns i duofor sedn. De hr till repertoren på skivn vlt kopositioner so präglt ders usikerliv, jg undrr o det är en slup tt det koit tt bli usik so hätr inspirtion från olik typer v folkusik? Allt från Astor Pizzolls odern klssiker Histoire du Tngo över Robert Besers Mountin songs och Rvi Shnkrs L ube enchntée till Gunnr Hhns Vritioner över Ådlsvisn. Hg Duo intresserr sig för usikens förvndling från folklig usik till konstusik, för de vtryck so kopositörern och usikern sätter i trditionen när denn ovndling sker. Knske är det nturligt tt ett äkt usikerpr får en föråg till sspel so går utöver det vnlig, en Hg Duo hr en nturlig närhet sinseelln so är föredölig. Bäst hör n det i Besers Mountin songs där dyniken tidvis är stor och krävnde likso teposkiftningrn. ROLF NILSÉN Gitrr och Lut Gitrr och Lut

19 RECENSIONER NYA SKIVOR RECENSIONER NOTER Suel Diz: Guitrr Clsic Gleg Ouviros VR Den spnske gitrristen Suel Diz hr vlt tt på denn CD sl verk v kopositörer från sin egen provins i Spnien, Glicien. Det hr blivit nn i denn inventering v fyr genertioner kopositörer ed nknytning till provinsen, och den est beknt är säkerligen Frederic Mopou so är representerd ed sin Suite Coposteln, skriven 96 till Andrés Segovi. Den glicisk usiktrditionen börjde sök efter sin identitet under ndr hlvn v 8-tlet. Även o viss ndr provinser i Spnien hr en strkre särprägel och självständighetssträvn, så finns en tydlig egen kulturell identitet även i Glicien. Kopositörern på skivn tillhör ll genertioner verks under 9-tlet, och någr v de är uttryckligen påverkde v både Tárreg, Pedrell och de Fll å en sidn, en även v den glicisk folkusiken å ndr sidn. Föruto Mopous svit är de flest övrig kopositörer representerde ed endst reltivt kort stycken, föruto José Fernández Vide ed kopositionen Violets. Dett är en känslig, dynisk och uppbruten vls so borde spels oftre och för ig blir den höjdpunkten på skivn. Jg uppskttr ycket Suel Diz för denn inspelning so tillvrtr en trdition ed gitrrkopositioner so i en del fll inte fått så ycket uppärkshet so de förtjänr. Diz spel är geno hel skivn klrt och känsligt och hn förår lock fr de fin elodisk nynsern stidigt so hns gitrr stundtls kn låt lik strkt so en hel orkester. ROLF NILSÉN GuitArtQurtet Gisontin GHA 6.67 GuitArtQurtet består v Lucio Mtrzzo, Oscr Belloo, Ginvito Pulzone och Ginluc Allocc. Kvrtetten hr ett strkt bnd till Leo Brouwer vrs verk de turnert ed i olik ogångr. Här hr repertoren indirekt utökts ed en nnn kopositör geno tt Leo Brouwer tgit utgångspunkt i brsilinren Egberto Gisontis usik för tt ge de en usiklisk koentr stidigt so usiken rrngerts (v Mtrzzo) för gitrrkvrtett. Fyr stycken på skivn hr kopositioner v Gisonti so bs. Därutöver hr Brouwer skrivit en Cdenz sobre Gisonti och fyr ndr kopositioner v Brouwer hr också fått plts på inspelningen. Skivn börjr ed Brouwers Tocct so är so en explosion där tonern studsr elln gitrrern (och högtlrn i inspelningen) ed en otrolig intensitet. Gisontis usik hr (v Gisonti själv) frförts i olik sättningr tidigre, det blir då en utning tt hitt en fräsch ingång och blns. Men dett gör kvrtetten på ett utsökt vis när de öter Gisontis frenesi och ryt ed Brouwers klngrikedo. Skivn är en ycket nynsrik upplevelse ed utsökt kvrtettspel, vckr elodier och strk usiklisk utspel från både Gisonti och Brouwer. Det blir på sin ställen ett test på vd en gitrrkvrtett kn föredl utn tt spel sönder sin gitrrer! ROLF NILSÉN Rlf Sndberg & Torhild Winnberg Evert Tube, Visor för gitrr & sång Gehrns Musikförlg Evert Tubes visor är ju en oerhört viktig del v det svensk visrvet, n ärker hur ång v hns est känd sånger so är llänt beknt vid t. ex. idsorfester och liknnde tillställningr. Det är nturligt tt visorn ed jän ellnru ges ut i ny utgåvor där det iblnd hr skett förskjutningr i hur n väljer tt fokuser rrngengen. Nu hr Rlf Sndberg och Torhild Winnberg slt ett sextiotl v de est älskde visorn i tre häften och berbett rrngengen för sång och gitrr. Tube skrev ju ång fler visor än dess, på -tlet gv hn ut 8 sånger när hn slde sin produktion fr till dess (det tillko ju sånger änd in på 7-tlet så det snlgd ntlet är betydligt högre). Men trots tt Sndberg & Winnberg inte riktigt redogör för riktlinjern i urvlet så tycker jg det verkr vr ett riligt urvl, även o jg undrr o det är en eftergift åt den politisk korrektheten so gjort tt inte Flickn i Hvnn ko ed? Tubes visor hr rrngerts tidigre v sådn frstående nn so Lillebror Söderlundh, Ulf Björlin och Olle Adolphson. fl. Sndberg & Winnberg försöker erbjud det bäst från olik världr stidigt so de vill få rr:en tt känns fräsch. För vrje sång finns en textkoentr so redogör lite för visns tillkost och vd so fått styr rrngenget. Dess koentrer hr plcerts sist i vrje häfte, själv hde jg nog plcert de i nslutning till den ktuell visn - en det är knske en sksk. Viktigre är det fktu tt Sndberg & Winnberg erbjuder gitrristen ång öjligheter efterso n får elodistä, ckordnlys och gitrrckopnjeng i både notskrift och tbultur. Till v de utvld visorn får n också ett gitrrsolo so n kn vrier ed sång och ckopnjeng. Därigeno kn n utveckl spelndet v dess visor och bygg ett frförnde efter sk och föråg. Tyvärr är det lltså inte ll visorn so hr ett gitrrsolo, och jg tycker också tt n vlt en hel del v de indre känd sångern tt skriv solon till. Men nu hr jg lett brister färdigt! Slingen är ycket generös ed vlöjligheter för gitrristen tt let efter sin nivå tt spel sångern och ckopnjengen är också ycket vrierde och blnserr elln trdition och förnyelse på ett klokt sätt. Det är en Tube-sling so ligger väl i tiden för dgens gitrrister, förhoppningsvis kn en ny genertion ed dess hjälp upptäck denn vissktt. ROLF NILSÉN Bygger och reprerr gitrrer kitselisguitrs.co johnnes@kitselisguitrs.co tel vällingby stockhol 6 Gitrr och Lut Gitrr och Lut 7

20 RECENSIONER NOTER RECENSIONER NYA SKIVOR OCH BÖCKER Máxio Diego Pujol Tngo Errnte. Edition Orphée Máxio Diego Pujol är ett välkänt nn blnd gitrrister idg både so gitrrist och, säkert fräst, so kopositör. Jg hr lltid tyckt tt det är svårt tt inte gill hns härlig usik och spel. Med en fot lätt i den europeisk konstusiken och den ndr, betydligt tyngre, i den rgentinsk folkusiken skriver hn usik so pssr gitrrspelre ypperligt och so oft klingr stort och lätt ed hjälp v ycket öppn strängr. Denn lill Tngo Errnte är inget undntg och det kn säkert vr ett stycke för den ung studenten tt t till sitt hjärt. Jg är säker på tt det funnits perioder i itt liv när jg hde älskt tt spel dett stycke. Tekniskt kräver det nästn ingenting v sin utövre en å ndr sidn krävs desto er v interpreten när det gäller tt skp och bygg upp och dr in lyssnren. Och visst inbjuder Máxio till det, på ett kul sätt, ed ll givn tngoklichéer so står till buds. Probleet kn öjligen vr, so så oft ed denn typ v stycken, tt n tycker sig h hört det väldigt ång gånger förut. Kopositören kn givetvis sitt hntverk utn och innn, och det är öjligt tt jg issr något, en för ig känns det so tt hn här br skrivit ännu en tngo när hn fått någr tir över och det är ju inget fel i det! För gitrristen so däreot söker stycket so sk förändr världen tycker jg ändå n kn säg, och jg hopps inte Máxio blir llt för rg på ig nu, dett är inte det. DAVID HÄRENSTAM Giorgio Mirto Vill. Ut Orphéus O Vill-Lobos och Dyens fick ett brn so i sin tur fick för sig tt ägn livet åt itliensk usikhistori så skulle det ntgligen låt precis so Giorgio Mirtos stycke Vill. Bättre kn det ju inte bli tänker ni knske nu, och det är verkligen ett kul stycke usik so någonstns finner sitt eget språk i skuggn v sin föräldrr. Med dett inte sgt tt det skulle vr någon for v cirkususik (jg hr ll respekt i världen för Vill-Lobos och Dyens). Tvärto är usiken i Vill olycksbådnde och full v spänning och dessuto rätt lurig tt spel, trots tt det utn tvekn är skrivet så idiotiskt för gitrren so tänks kn. O n tr sig hel il söderut från Vill-Lobos Rio de Jneiro koer n till den slitn förorten Vill strx utnför Buenos Aires so lltså hr gett sin inspirtion åt dett stycke. Mötet ed denn brrio hr Mirto själv beskrivit för ig på följnde vis: ws copletely fscinted by this plce. Fro the contrdictions nd fro its sd history. But it is plce tht hs both hrd life nd colors. Stycket är i en sts en ed tre tydlig delr (snbb-långs-snbb) där jg tycker tt den långs delen är rätt underbr, oringd so den är v de ndr stserns snbb sextondelr och flygnde trioler. Kopositören själv är en fntstisk gitrrist so gett ut en rd fin skivor för skivbolget Gendi Guitr såväl so tt hn skrivit ängder ed br gitrrusik. Jg hopps tt dett helt nyskrivn stycke ts upp på repertoren v ång gitrrister! DAVID HÄRENSTAM Giorgio Signorile Pieces for Guitr ; Alpin ; Trvelling Guitr. Ut Orpheus Giorgio Signorile är en itliensk gitrrist, lärre och kopositör so hyllr det enkl, rk uttrycket. Det är en väldigt rontisk, för tt inte säg, filisk usik vi tlr o här, ed säktnde elodier där dissonnsern lyser ed sin frånvro och ckordprogressionern är enkl. Medittivt och reflekternde är ord so br beskriver när nog ll v de stycken so finns i den notpcken so skickdes till ig. I korthet är det usik so jg personligen kn h lite svårt för en det är å ndr sidn väldigt välgjort och fint och hr pssger där även en krg gl brockfntst, so jg, sälter. Häftet ed de fyr solostycken för gitrr är det so tilltlr ig est. De utgör ingen svit en skulle helt klrt kunn spels på det viset. Det först stycket är en hyllning till förfttrinnn Kren Blixen och i usiken surrr innen från hennes år i Ngong Hills, Keny. Nuer två hr nnet Quel re che non c er so betyder ungefär Hvet so inte fnns och är ett flytnde rpeggio i 6/8-dels tkt. Säkert är det vågorn so rullr fr när kopositören inns Adritisk hvet, so för hono själv representerr brndo, filj, vänner och de lång seestrrn. Väldigt vckert! Stycke nuer tre är, tck och lov, lite er uptepo och sk beskriv lyckn tt få spel gitrr. För in sk är det lltför långt och utn någon linje eller utveckling. I det fjärde och sist stycket för sologitrr är vi tillbk i det elnkolisk igen ed ett vritionsverk so låter Ronce d our. Återigen hndlr det o bitterljuv innen och usiken är still och ed egentligen väldigt så vritioner. I Trvelling Guitr, ed undertiteln lätt stycken, är det fortstt innen i fokus. Minnen från olik städer, so enligt Giorgio Signorile själv, sk funger lite so en gitrrskol för den ung studenten, där usiken och tekniken hätt inspirtion från de städer kopositören en gång besökt. London, Swingin in Soho (nåj...), Nshville, Wlking with Chet, Grnd, The grden of Alhbr är ju titlr so jg tror förklrr sig själv. Alpin är skrivet för gitrrer eller gitrrenseble och är väl också est studentteril. Den börjr ed en vls och fortsätter ed två lite livligre stser. Jg hr själv svårt tt ko på usik so inte låter ill när den spels v en gitrrenseble och dett stycke, so finns tt lyssn till på nätet, är inget undntg. Men o n nu ändå skll utsätt sig för företeelsen gitrrenseble, så vrför inte ed dess tre stycken? Allvrligt tlt, för ig ter sig Giorgio Signorile so en fin kopositör. Hn skriver lågält, enkelt och lltid ed ett tydligt progr till usiken (oft utskrivet ed ord, så tt n inte sk kunn iss det). Jg vill inte vråd någon tt kst sig över hns usik, så o ni nu hr läst in elln rdern tt jg själv inte är storförtjust i den, så tror jg det helt enkelt beror på tt dett inte riktigt är in bg. DAVID HÄRENSTAM L Lntern Mgic Kerusik für Violine und Gitrre von Niccolò Pgnini Keiko Yguchi & Rosrio Conte Crpe Die CD-697 Niccolò Pgnini (78-8) föddes i Genu so son till en hnrbetre och hns först instruent vr violinen. Snrt nog insåg n hns exceptionell usiklisk begåvning och hn fick undervisning på violin, so ju blev hns instruent pr préférnce. So virtuos violinist blev hn den fräste i världen under 8-tlet, en hn studerde också kontrpunkt och koposition. Hn nådde stor frgångr so konserternde violinist och ång v hns kvinnlig lyssnre blev oedelbrt förälskde i hono. Pgninis intresse för gitrren stiulerdes knske v hns reltion ed en gitrrintresserd ristokrtisk kvinn (fortfrnde oidentifierd) under de först åren v 8-tlet. Tillsns ed henne levde hn i en vill i Toscn och knske ång v hns kopositioner för gitrren tillko under denn period. Mn kn väl nt tt hns koponernde skedde vid gitrren snrre än klveret. Huvuddelen v usiken på skivn är usik för violin och gitrr, Centone di Sonte per Violino e Chitrr, opus 6, en här finns också stycken för sologitrr interfolierde. Det är väl troligt tt usiken ursprungligen vr tänkt för ett intire usicernde snrre än för konsertestrden. Den itlienske knäppinstruentlisten Rosrio Conte känner vi frför llt so lutenist från tidigre inspelningr v bl.. usik v Piccinini. Här spelr hn på en kopi v en gitrr v Grobert tillverkd v Mrio Roszz Ferrris. Pgnini ägde också en gitrr v Grobert, so nu finns i Musée de l usique i Pris. Gitrren ed sin ild och svgt beslöjde klng skpr en perfekt blns ed violinen. CD-skivn är också en debut för den jpnsk violinisten Keiko Yguchi so spelr utsökt på sin violin från 8 v den frnske byggren Nicols Lupot. En synnerligen trevlig, lättlyssnd och välklingnde skiv i en utärkt inspelning so borde inspirer gitrrister tt uppsök närste violinist för tt prov ut den här krusikrepertoren. KENNETH SPARR Johnn Sebstin Bch Suites Nos., & for Cello solo (C-dur BWV 7, d-oll BWV 8 och G-dur BWV9) Hopkinson Sith, lut. Nïve E 897. Trnskriptioner v usik för ett instruent (inklusive sång) till ett nnt är snnerligen ingen odern företeelse. Sådnt skedde redn under -tlet då t. ex. stor ängder ursprunglig voklusik intvolerdes för lut. Musikhistorien är full v trnskriptioner. En del v Johnn Sebstin Bchs usik, frför llt verken för soloviolin och solocello, hr utövt en speciell lockelse för knäppinstruentlister tt trnskriber för sitt instruent och försöken är ång. Mest läpde för trnskription till lut är knske Bchs cellosviter, v vilk de ktuell koponerdes 7. Hur ycket jg än gillr lutn so instruent så tycker jg trots llt tt de här verken fungerr bäst för det instruent de ursprungligen skrevs: cellon ed sin större krft och dynik. Den här usiken v Bch är universell och odödlig, en ju fler inspelningr och tolkningr n får hör desto er sprskd blir n. Endst det bäst är gott nog för fder Bch! För Hopkinson Sith är Bch en usicl ecologist, the sterful recycler of his own copositions. Vre ed dett hur det vill, genilisk usik är det i ll fll! Sith spelde 99 in trnskriptioner v cellosvitern BWV och på skivärket Astrée-Auvidis. De inspelningrn känns fktiskt något fräschre än de ktuell nyinspelde svitern. Sith nvänder sig på inspelningen inte v den vnlig -korig brocklutn utn v en luttyp so benäns tysk teorb, i dett fll ett instruent byggt v Joël vn Lennep. Den är städ so en brocklut ed borttgen högst sträng och ett något utökt bsregister. Sith otiverr utförligt vrför hn just nvänder denn typ v lut för sin tolkningr v celloverken. Jg tycker Hopkinson Siths spel är något släpigt och oprecist o n t. ex. jäför ed Nigel Norths lysnde och vitl inspelningr v s verk från 997 på skivärket Linn. Min kärlek till de sistnänd hr ännu inte hft någon nledning tt rost. Hopkinson Siths tolkningr är förvisso välgjord, en inte så enggernde, tyvärr. Jg lyssnr hellre till t. ex. Steven Isserlis fin inspelningr på cello. KENNETH SPARR Spnish Music for 6-course guitr round 8 Thos Schitt, sexkorig gitrr. Centur CRC 77. I Gitrr och Lut recenserde jg Thos Schitts skiv De gusto uy delicdo, so vr den först inspelningen ed den sexkorig spnsk gitrren. Här spelde Schitt både på ett originlinstruent och en kopi v dett. Med den ny skivn fortsätter Schitt sitt utforsknde och levndegörnde v repertoren för den sexkorig gitrren, en denn gång enbrt på den sexkorig kopin, tillverkd v Crlos Goss. Skivn ingår i ett större forskningsprojekt kring usiklivet i Mdrid under upplysningstiden. Schitt inleder ed en fndngo v Slvdor Cstro de Gistu, publicerd i dennes Journl de Musique Étrnger och utgiven i Pris kring 8. Fndngon följs v en trditionell sont v en Isidro de Lport, o vilken ingenting är känt. Mer välkänd är Federico Moretti v vilken vi får hör en fntsi ed sex vritioner och cod opus 7, dedicerd till ingen indre än Dionisio Agudo. So Schitt skriver är väl dett verk skivns focl point, bserd på den välkänd Non più est ur opern L Cenerentol v Rossini. Antonio Abreu är est känd för sin gitrrskol, Escuel pr tocr l guitrr från 799, en här presenters för först gången en sont i e-oll v denne, där Abreu bryter upp den trditionell sontforen. Skivn vsluts so den börjr ed en fndngo, en i Dionisio Agudos version och från 86. Här tr Schitt bort dubbelkorigheten och spelr lltså gitrren ed sex enkl strängr och hns syfte ed dett är tt belys klngskillndern elln den sexkorig och den sexsträngde gitrren. Det är heller knppst troligt tt Agudo skulle nvänd sig v ett sexkorigt instruent i Pris vid denn tidpunkt. Det finns vsevärd skillnder i klng och färg elln de sexkorig och enkelsträngde vrintern. Säkerligen blir speltekniken 8 Gitrr och Lut Gitrr och Lut 9

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

Vår verksamhet under ett år

Vår verksamhet under ett år Vår verkshet under ett år verkshetsberättelse 2014. Vi ökr! Här berättr förbundsordförnde Susnn Gideonsson o 2014, året då fortstte tt väx. Direkt besvrde er än 78 000 telefonstl. Vi genoförde fler stor

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176 FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.

Läs mer

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering.

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering. G N I R E D R UTVÄ h c o x i f, g l t t m o e i r e r s p h o h n s k d r e o r w u n d E t e d v n t t y n r e m i mx OM REPAMERA Föreläsningsserien RepMer rrngerdes under 2014 som ett smrbete melln Mlmö

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14

Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14 Lyrn DOLF FREDRIKS MUSIKKLASSERS SKOLTIDNING Fyr blir ni! AF i höst? (En ktt som inte lls hr något med tidningen tt gör) Intevju med Emili Årgång 42 08/09 Nr. 3 Relesed 19/02 Klssbyte 4/9 sid 4 Lyrns histori

Läs mer

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten N KLUBBE 13 Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON Så hjälper du igelkotten i vinter 1 Hej! u är den tiden på året N då djuren förbereder sig för den kll vintern. Mång fåglr flyger långt långt bort till vrmre länder.

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn

Läs mer

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba. Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG:

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG: Rekryter En tidning om rbetsfrågor och rekrytering från Jobbkuten Väst AB #1 2011 Jobbkuten 15 år v snbb rekrytering! 10 000:- ATT TJÄNA TIPSA OM EN ARBETSSÖKANDE VÄN sid. 7 JOBBAKUTENS STEFAN THORSTENSSON

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014 Mötesprotokoll Mötesprotokoll för styrelsen i Chlmers Dykrklubb (802416-3019). Plts: CDK:s lokl i mskinhuset, Chlmers Chlmers tvärgt 4, Göteborg Tid och dtum: 18:20 19:50, onsdgen den 1:e oktober 2014

Läs mer

12 frågor om patent RESEARCHA-ÖVNING

12 frågor om patent RESEARCHA-ÖVNING reser 12 frågor om ptent En uppfinning är i sig ett llmänt begrepp och kn omftt vrje ny idé på ll möjlig områden. En uppfinning måste däremot, för tt kunn beviljs ptent, uppfyll viss bestämd kriterier.

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

Målet för dagen var att ge företagen möjlighet att ta del av tjejerna unika kompetens och insikter.

Målet för dagen var att ge företagen möjlighet att ta del av tjejerna unika kompetens och insikter. Vd behöver brnschen vr och gör för tt ttrher fler tjejer till yrken inom teknik, innovtion och design? Den 9 mrs 2018 smldes runt 50 tjejer och kvinnor i åldrrn 14 till 60 år i Stockholm för tt diskuter

Läs mer

MERCEDES BENZ BILGRUPPEN I LUND SVENSKT DERBY LÖRDAG 5 JULI 2014 KL. 16.30

MERCEDES BENZ BILGRUPPEN I LUND SVENSKT DERBY LÖRDAG 5 JULI 2014 KL. 16.30 MERCEDES BENZ BILGRUPPEN I LUND SVENSKT DERBY LÖRDAG 5 JULI 2014 KL. 16.30 MERCEDES BENZ BILGRUPPEN I LUND SVENSKT DERBY 5 JULI 2014 SPORT OF KINGS Svenskt Derby hr ridits på Jägersro sedn 1918. Redn

Läs mer

Sidor i boken

Sidor i boken Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer

Läs mer

WendelAvisan. N:o 52 Wendelas Vänner Juni 2013. Wendela Hebbegymnasiet Här skolas nya Wendelor

WendelAvisan. N:o 52 Wendelas Vänner Juni 2013. Wendela Hebbegymnasiet Här skolas nya Wendelor WdelAvisn N:o 52 Wdels Vänner Juni 2013 Wdel Hebbegynsiet Här skols ny Wdelor 1 Vet ni hur ång litterär sällskp det finns i lndet? Själv vet jg inte exkt de flest, inte indre än 116 styck, är edler i DELS,

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

Mer av livet. Riksten Friluftsstad.

Mer av livet. Riksten Friluftsstad. i n h Mer v livet. Riksten Friluftsst. v i r r 0 e e 20100818 20:34:58 Skön småstskänsl Riksten Friluftsst växer och blir en stsel me skön småstskänsl. Me fler byggherrr och rkitekter kommer en nturlig

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass Informtionsbld för HSB Brf Terrssen i Ulnds Väsby TERRASSNYTT Nr 2 Aril 2014 I dett nummer bl : Nyinflyttrträff... sid 2 Målning, rboler och UC-byte... sid 2 Trfiken frmför hus 1... sid 2 Fsighetsskötsel,

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre

Läs mer

Finaltävling den 20 november 2010

Finaltävling den 20 november 2010 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning

Läs mer

Tentamen i mekanik TFYA16

Tentamen i mekanik TFYA16 EKNISK HÖGSKOLN I LINKÖPING Institutionen för Fysik, Kei och ioloi Gli Pozin enten i eknik FY6 illåtn Hjälpedel: Physics Hndbook eller efy utn en nteckninr, vprorerd räknedos enlit IFM:s reler. Forelslinen

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

Induktion LCB 2000/2001

Induktion LCB 2000/2001 Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing

Läs mer

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a. 1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde

Läs mer

C100-LED Duschhörn med LED-Belysning

C100-LED Duschhörn med LED-Belysning SVENSKA C100-LE uschhörn med LE-elysning COPYRIGHT CAINEX A ARUMSPROUKTER, LJUNGY, SWEEN MONTERINGSANVISNING Totl höjd: 1900 mm 6 mm härdt gls A 900 800 700 884 784 684 C 900 800 800 884 784 784 39 8 Prod.#

Läs mer

Guide - Hur du gör din ansökan

Guide - Hur du gör din ansökan Guide - Hur du gör din nsökn För tt komm till nsökningswebben går du in på www.gymnsievlsjuhärd.se och klickr på Ansökningswebb. Men innn du går dit läs igenom informtion under Ansökn och Antgning. Ansökningswebben

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen,

Mekanik för I, SG1109, Lösningar till problemtentamen, KTH Meknik 2008 05 20 Meknik för I, SG09, Lösningr till probletenten, 2008 05 20 Uppgift : En bo ed ssn och längden är i sin en ände onterd i en kulled på en vertikl vägg. I den ndr änden A är fäst två

Läs mer

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite

Läs mer

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p) 1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!

Läs mer

Varumärkesfrämjande möjligheter

Varumärkesfrämjande möjligheter Kitmän, Stockholm 18 & 19 februri 2015 Vrumärkefrämjnde möjligheter Tck vre hundrtl uttällre och en mä om växer vrje år, hr ponring blivit ett utmärkt ätt tt kilj ig från ndr och befät in tällning om ett

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Metodhandbok för småbarnsordkonst

Metodhandbok för småbarnsordkonst Metodhndbok för småbrnsordkonst Det här är en metodhndbok för småbrnsordkonst. Hndboken hr utrbetts v Helsingfors kulturcentrl inom rmen för brnkulturnätverket Alddins lmp, som utgett ett trettiotl metodhndböcker,

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 80, november 2012 MEDLEMSMÖTE Söndgen den 9 december 2012 kl 15.30 Lokl: Mrtslen, Kyrkns hus, Nygtn 10, Luleå PROGRAM: l MEDLEMSMÖTE: Stdgeändring, medlemsinformtion

Läs mer

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969 Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:

Läs mer

Caroline. af Ugglas. vad var det jag sa

Caroline. af Ugglas. vad var det jag sa Caroline af Ugglas vad var det jag sa Caroline af Ugglas vad var det jag sa VILL KUNNA SÄGA FÖRLÅT Text: Caroline af Ugglas Vill kunna säga Att jag behöver dig, att jag behöver dig Alla gånger vi bråkat,

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen

Läs mer

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är

Läs mer

Programmeringsguide ipfg 1.6

Programmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd

Läs mer

Krigsminnen. En tidning från Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Skåningar berättar om andra världskriget

Krigsminnen. En tidning från Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda. Skåningar berättar om andra världskriget Krigsminnen En tidning från Trelleborgs Allehnd och Ystds Allehnd Skåningr berättr om ndr världskriget Ull skämdes över sin tysk bkgrund º5 Wessels i Mlmö firr freden 1945. BILD: ALVI NILSON Sm Nilsson

Läs mer

Och bara sådär... Färska som gröna bananer. Vi ser möjligheterna. Vad ser du? campuskarlshamn.se. Simon Gustafsson. En del av

Och bara sådär... Färska som gröna bananer. Vi ser möjligheterna. Vad ser du? campuskarlshamn.se. Simon Gustafsson. En del av spel våld Simon Gustfsson Och br sådär... En del v... så blev det en tidning. Förbnnt spännnde må jg säg, och jublr lite inom mig själv. Det är här på ledren jg sk skriv om något som rör mig, och rtikuler

Läs mer

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22 Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www.vgregion.se nr 4. 2009 Ny spännde rätter till vinterns ll fester Sid 16 Akutsjukvården börjr redn i mbulnsen Sid 22 Vi fick en ndr chns! 10 sidor

Läs mer

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter? Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET UPPSALA UNIVERSITET Mtemtik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Förfttre: Mrco Kuhlmnn 2013 (mindre revision Mts Dhllöf 2014) 6 Formell språk Det mänsklig språket

Läs mer

Operativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik

Operativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik Opertivsystemets uppgifter Föreläsning 6 Opertivsystem Opertivsystemets uppgifter Historik Skydd: in- oh utmtning, minne, CPU Proesser, tidsdelning Sidindelt minne, virtuellt minne Filsystem Opertivsystemet

Läs mer

Sammanfattning, Dag 9

Sammanfattning, Dag 9 Smmnfttning, Dg 9 Idg studerde vi begrepp sklärprudokt (eller innerprodukt), norm och ortogonlitet på ett llmänt vektorrum. Vi börjde med en kort repetition på smm begrep för vektorrummet R 3. I rummet

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående

Läs mer

LIVE LIFE VÄXER. Annonsfakta & prislista 2015. Fyra av fem har köpt något efter att ha läst om det i Live Life. Större upplaga + 55 000 ex

LIVE LIFE VÄXER. Annonsfakta & prislista 2015. Fyra av fem har köpt något efter att ha läst om det i Live Life. Större upplaga + 55 000 ex nnonsfkt & prislist 2015 nnonser i Nordens störst hälsomgsin. NY LÄSRUNDERSÖKNING: Fyr v fem hr köpt något efter tt h läst om det i Live Life. LIVE LIFE VÄXER Större upplg 55 000 ex Nordens störst hälsomgsin.

Läs mer

uppdrag: matte Gunnar Kryger Andreas Hernvald Hans Persson Lena Zetterqvist Mattespanarna

uppdrag: matte Gunnar Kryger Andreas Hernvald Hans Persson Lena Zetterqvist Mattespanarna uppdrg: mtte Gunnr Kryger ndres Hernvld Hns Perssn Len Zetterqvist Mttespnrn ISN 978-9-7-0- ndres Hernvld, Gunnr Kryger, Hns Perssn, Len Zetterqvist ch Liber re d k t i n Mirvi Unge Thrsén, Mri Österlund

Läs mer

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 4. 2010 Tid för återhämtning så motverkr du den skdlig stressen Musikglädje över ll gränser Sid 20 Kulturpristgren Stefn Jrl i exklusiv

Läs mer

Avancera Läs. Marianne Mathlein. Facit till Avancera Läs Marianne Mathlein och Liber AB Får kopieras 1

Avancera Läs. Marianne Mathlein. Facit till Avancera Läs Marianne Mathlein och Liber AB Får kopieras 1 Avner Läs Fit Mrinne Mthlein Fit till Avner Läs Mrinne Mthlein oh Lier AB Får kopiers 1 Fit till Avner Läs Mrinne Mthlein oh Lier AB Får kopiers 2 1 Den stor emigrtionen Under den tiden utvndrde I Amerik

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

FLIKAR: PERSONER TID BUTIK, HANDLA LÄKARE FRITID MAT SAMHÄLLE BOKSTÄVER JAG SJÄLV

FLIKAR: PERSONER TID BUTIK, HANDLA LÄKARE FRITID MAT SAMHÄLLE BOKSTÄVER JAG SJÄLV TID PERSONER FLIKAR: TID TID PERSONER PERSONER BUTIK, HANDLA LÄKARE BUTIK, HANDLA BUTIK, HANDLA LÄKARE LÄKARE FRITID MAT FRITID FRITID MAT MAT SAMHÄLLE SIFFROR OCH BOKSTÄVER SAMHÄLLE SAMHÄLLE SIFFROR OCH

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN Text Karl-Gunnar Svensson, 1992 Musik: Karl-Gunnar Svensson och Diana Stigsson (Kärlek) 1991-1992 Arrangemang: Karl-Gunnar Svensson, 2013 1 En m usikal om att

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

gotlandshem Ny utsida Stjärngatan rustas upp Ordning&reda hos Rune &KNÅP för dom yngre! Ett rent nöje Nya tvättstugor SPONSRING Så fungerar det

gotlandshem Ny utsida Stjärngatan rustas upp Ordning&reda hos Rune &KNÅP för dom yngre! Ett rent nöje Nya tvättstugor SPONSRING Så fungerar det gotlndshem Nr 02 2014 Ny utsid Stjärngtn rusts upp Knep &KNÅP för dom yngre! Ordning&red hos Rune Ett rent nöje Ny tvättstugor SPONSRING Så fungerr det VD hr ordet Stffn Thurgren BO&HYRA Nr 2 2014 Vi hr

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Mellan hopp och hopplöshet i Peking

Mellan hopp och hopplöshet i Peking # 2 2 0 1 3 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Foto: REUTERS/Chin Dily/Scnpix Drömmen om en klrblå himmel KinNytts Agnet Engqvist hr bevkt Kin sedn 1980-tlet och drömmer

Läs mer

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION OLIVI KVRNLÖ UPPTÄCK OCH DEINIER SMNDET MELLN TVÅ OMRÅDEN SOM DELS V GREN TILL EN POTENSUNKTION Konsultudrg rågeställning I den här ugiften sk vi undersök smbndet melln reorn i en kvdrt med sidn l.e. i

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-08. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999 GENETIK en introduktion v Ingel Crlén 1988 och 1999 Innehållsförteckning Innehåll Sidn Förord 3 Kromosomer 4 DN 4 Muttioner 5 Gregor Mendel 5 Mendels metod 6 Mendelklyvning (monohybrid) 6 Dihybrid klyvning

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller? Mitt brn skull ldrig klottr!...llr? trtgi! ls n n tu n g n r h y Täb g och in sn ly b, g in n k c y m ts Gnom u i lyckts v r h l ri t m t g li å rt klott unn. m m o k i t r tt lo k sk in m Hjälp oss tt

Läs mer

Skogstorp i framtiden

Skogstorp i framtiden I SKOGSTORP www.skogstorp.om/soildemokrtern Skogstorp i frmtiden Redovisning v enkät genomförd under perioden Novemer- Deemer 2005. 1. Tyker Du liksom fler v oss tt det ehövs yggs en förifrt utnför skogstorp?

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-04. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Nya Upplagan. Noam Chomsky Alice Kassius Eggers

Nya Upplagan. Noam Chomsky Alice Kassius Eggers 067 I dett nummer Mj 2012 Ny Upplgn Attcken på sttlig utbildning Igår är idg i morgon Korsord, fotboll, Eurovision och Sherlock Holmes Min grön period Människor som hr hft fel: Sr Lidmn Pilsnerkungens

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

BLÖTA BOKEN MONTERINGSANVISNING PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS.

BLÖTA BOKEN MONTERINGSANVISNING PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. MONTERINGSANVISNING BLÖTA BOKEN PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. 1. Läs igenom hel nvisningen innn monteringen påbörjs. 2. Kontroller produkten

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås En stsning på fritid, vetenskp och kultur i Västerås Innehållsförteckning sid Reseskildring 2 Observtoriet i Bälinge 3 Observtoriern i Åkest (fotomontge) 4 Agend för möte den 2008-02-14 5 Brev till VARF's

Läs mer

BJÄRE - ALLTID NÄRA DIG

BJÄRE - ALLTID NÄRA DIG BJÄRE - ALLTID NÄRA DIG HELA BJÄRE SKA LEVA Närodld politik för hel Båstds kommun För Centerprtiet är det nturligt tt hel Båstds kommun skll lev. För oss är det självklrt tt brnomsorg och skol skll finns

Läs mer

Spelteori: En studie av hur pokerproblemet delvis lösts. Mika Gustafsson

Spelteori: En studie av hur pokerproblemet delvis lösts. Mika Gustafsson Spelteori: En studie v hur pokerproblemet delvis lösts Mik Gustfsson Smmnfttning Spelteorin föddes 198 då von Neumnn mtemtiskt lyckdes påvis bluffens nödvändighet i spel med ofullständig informtion. Dett

Läs mer

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering. 1 Introduktion till progrmmering SMD180 Föreläsning 8: Listor 2 Listor = generliserde strängr Strängr = sekvenser v tecken Listor = sekvenser v vd som helst [10, 20, 30, 40] # en list v heltl ["spm", "ungee",

Läs mer

Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna. Rapport Sida 1 (17) Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna

Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna. Rapport Sida 1 (17) Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna Rapport Sida 1 (17) 2015-01-05 Sida 2 (17) Brukarundersökning Ungdomens Hus 2014 En webbenkät genomfördes under november/ december 2014. 47 ungdomar på Ungdomens Hus svarade på enkäten. Betydligt färre

Läs mer