KFO-medlem vann alla upphandlingar

Transkript

1 Nytt från KFO NUMMER 8 OKTOBER 2011 / KFO-medlem vann alla upphandlingar Vi har levt med det här dag och natt sedan i vintras, men nu är det klart! P-O Gottberg, verkställande chef, drar en nästan hörbar lättnadens suck efter det positiva beskedet, som kom i september. Tillberga GrannskapsService, medlem i KFO, har tagit hem alla upphandlingar man deltagit i, och får därmed fortsätta med sin verksamhet i Västeråsstadsdelen Tillberga. Upphandlingen omfattade äldreomsorg, gruppbostäder, restaurang, fritidsgård, öppen fritidsverksamhet, öppen förskola, bibliotek samt drift och underhåll av Tillberga badoch sporthall samt skötsel av grönytor och idrottsplats. Upphandlingen berörde flera kommunala verksamheter inom äldrenämnden, tekniska nämnden, kultur-, idrottsoch fritidsnämnden, nämnden för funktionshindrade samt de pedagogiska nämnderna. Vi har goda erfarenheter av Tillberga Grannskaps- Service och det känns tryggt att det blir de som kommer att ansvara för fortsatt service till Tillbergaborna och besökare, säger Carin Lidman, ordförande i äldrenämnden och tekniska nämnden, i en kommentar. För Tillberga GrannskapsService, TGS, har det varit ett hårt arbete ända sedan det blev känt att hela verksamheten skulle upphandlas nämndvis, vilket var nytt. Försöken att få till stånd direktupphandling misslyckades. P-O Gottberg, verkställande chef för TIllberga GrannskapsService. Och när förfrågningsunderlaget från de olika nämnderna kom i maj accelererade arbetet med anbuden. Det här är det jobbigaste vi gjort! Vi har säkert lagt ner tusen arbetstimmar och det är svårt för ett medelstort företag med liten administration, säger P-O Gottberg, som när Nytt från KFO intervjuar honom bara väntar på att få skriva avtal. Besvärstiden har just gått ut och det har blivit dags att planera hur detta ska firas, med ägare, anställda och hela stadsdelen. Någon form av festligheter blir det! Tillberga GrannskapsService, en ekonomisk förening ägd av 350 hushåll, bildades 1993 och har nu cirka 150 anställda. Förutom de upphandlade verksamheterna har TGS också hand om all barnomsorg och hemtjänst i stadsdelen enligt LOV. Påminnelse löneuppgifter Nu pågår insamlandet av löneuppgifter för fullt. Blanketter har skickats ut till KFOs medlemmar och det finns även möjlighet att lämna uppgifterna på KFOs nya webbplats. Varje år samlar KFO in löneuppgifter från medlemmarna och producerar utifrån det underlaget marknadslöneinformation.

2 Inspektionerna är värdefulla både för elever och verksamhet Vi välkomnar både Skolverkets inspektioner och kommunernas tillsynsarbete! De bidrar inte bara till barns och föräldrars trygghet, de kan också vara värdefulla i de enskilda huvudmännens eget kvalitetsutvecklingsarbete. Mimmi von Troil är verkställande direktör för Fristående förskolors samverkansorganisation, FSO, som är nationell branschorganisation för fristående förskolor och fritidshem med ungefär 300 medlemsföretag/organisationer. Hon tvekar inte när hon kommenterar den tillfälliga stängningen av Fredens skola i Göteborg, som Skolinspektionen beslutade om i början av oktober. Jag gratulerar Skolinspektionen till det beslutet, säger hon. Vi kan aldrig acceptera slagsmål, trakasserier och kränkningar i skolan. Förskola, skola och fritidshem ska, vid sidan om det pedagogiska uppdraget, också stå för trygghet. Och vi som arbetar med det måste vara professionella i alla avseenden, det är mycket tydligt i lagen. Mimmi von Troil tror inte att det som har hänt vid Fredens skola kommer att påverka synen på eller intresset för friskolor i någon nämnvärd grad. Det blir en liten storm just nu, säger hon, men jag tror inte att opinionsläget påverkas på längre sikt. Men andra diskussioner som blommar upp då och då kan vara lite svårare, tycker hon. Den om huruvida fristående förskolor och skolor ska få vara vinstdrivande, till exempel. Ändå är det ju så självklart att företag måste ha ett visst överskott för att säkra den fortsatta verksamheten. Den nya skollagen medförde en del nya utmaningar både för skolan och för förskolan, som ju numera är en egen skolform. Mimmi von Troil menar att många av förändringarna är till det bättre. Synen på förskolan som en naturlig del av det livslånga lärandet, till exempel, och att fristående skolor och förskolor ska styras av samma regelverk som de kommunala. Det har man arbetat länge med inom FSO, där man nu är nöjd med den likabehandlingsprincip som ingår i lagtexten. Man välkomnar också kravet på att varje förskola ska ha en förskolechef, som i lagen jämställs med rektor. Trots en hel del positiva tongångar, finns det fortfarande ett och annat som behöver förtydligas eller rättas till, enligt Mimmi von Troil. Konflikten mellan lagarna om ekonomiska föreningar och om maxtaxan är ett exempel. Vi har fört fram frågan till utbildningsdepartementet om hur dessa två lagar ska förenas. Ett annat problem är det som Mimmi von Troil beskriver som viss klåfingrighet från tjänstemännen i en del kommuner. Det är kommunens uppgift att målstyra och följa upp och det är bra, säger hon. Men de kommunala tjänstemännen ska inte bestämma hur verksamheten ska organiseras. Hon ser också allvarligt på att kommuner inte sällan brister i sitt tillsynsansvar. Hon pekar också på en annan oroväckande trend att det saknas resurser för barn med behov av särskilt stöd. Ett vanligt svar är att det inte finns pengar. Samtidigt har det hänt att kommunala förskolor har fått just de extraresurserna. Jag skulle gärna se att Skolinspektionen också granskar kommunens behandling av resursbehoven för särskilda insatser och hur man ser till att lagens krav på likvärdighet uppfylls. Mimmi von Troil, vd för FSO

3 Effektivt samarbete i arbetsgivarringar Forskare och arbetsgivare är överens. Organiserat samarbete mellan arbetsgivare i så kallade arbetsgivarringar är ett effektivt sätt att hjälpa långtidssjukskrivna tillbaka till arbetet. Tanken bakom arbetsgivarringar är enkel när flera företag och organisationer samverkar i organiserad form ökar möjligheterna att hitta individuella lösningar på olika problem. Arbetsmodellen har prövats i Sverige sedan början av åttiotalet, framför allt för att hjälpa sjukskrivna personer tillbaka till arbete och för att underlätta för den som vill byta jobb att hitta ett nytt. Det kan vara en elektriker vid ett av arbetsgivarringens företag som behöver omplaceras och som får ett ledigt vaktmästarjobb på ett annat. Eller en sekreterare som ska arbetsträna, men som av något skäl inte kan göra det på sin tidigare arbetsplats. Samarbetet kan också handla om andra frågor, till exempel karriärplanering och kompetensutveckling. Det är upp till varje arbetsgivarring att bestämma. Gunnar Aronsson är professor vid Stockholms universitet och har tidigare forskat om inlåsning, när en anställd av någon anledning stannar kvar på en arbetsplats som hon eller han egentligen vill lämna, och rörlighet på arbetsplatserna. Han har också forskat om arbetsgivarringar och visat att frivilliga arbetsplatsbyten är effektiva för att långtidssjukskrivna ska kunna återgå i arbete. Det är framför allt fyra faktorer som har visat sig vara särskilt betydelsefulla för att man ska komma ur en lång sjukskrivning och göra ett arbetsbyte med stöd av arbetsgivarringar rätt vård utan långa väntetider, ekonomiska förutsättningar för arbetsbyte och därmed tryggad ekonomi, möjligheter till omskolning och möjligheter till vägledning. En utvärdering av statliga Vinnovas forskningsprogram visar att ringarnas styrka var arbetet med frivillig rörlighet för att förebygga ohälsa. Det fanns också tecken som tydde på att ringarna har förutsättningar att genomföra effektivare rehabiliteringsarbete än andra aktörer. Ytterligare information finns på suntliv.se, riksringen.se och vinnova.se. Välkommen! Besked om friskolor Nu har Skolinspektionen fattat beslut om en stor del av ansökningarna om att få starta fristående skola hösten I vissa fall kan besluten dröja, men i stort sett alla kommer att få sitt beslut under oktober månad. Skolregler utreds Kan Skolverkets och Skolinspektionens information om offentliga och fristående skolor utformas så att det blir enklare för elever, föräldrar och andra intressenter att jämföra kvaliteten? Det är en av de frågor som ska besvaras av en kommitté som nyligen tillsatts av utbildningsdepartementet. Kommittén, som är parlamentariskt sammansatt, ska också redovisa rättsläget när det gäller avknoppning av kommunal verksamhet på skolområdet och, om det behövs, komma med förslag på tydligare och enklare regler. I uppdraget ingår också att ta fram förslag på hur Skolinspektionen ska agera om det finns belägg för att ekonomiska uttag ur verksamheten har bidragit till allvarliga brister i kvaliteten. Kommittén ska också överväga om Skolinspektionen ska få utökade möjligheter att granska förutsättningarna för godkännande av huvudman. Se kraften inte hindret! En människa är inte sitt rörelsehinder eller sin diagnos. När det handlar om arbetslivet är man sin kompetens och sin drivkraft. Det är utgångspunkten i kampanjen Se kraften!, som utvecklats av Arbetsförmedlingen på uppdrag av regeringen. Jag vill uppmana arbetsgivare att fokusera på kompetens och inte funktionsnedsättning när de anställer nya medarbetare, säger Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister, och betonar vikten av att fler kommer i arbete både för individen och för samhället, med tanke på de stora pensionsavgångar som väntar. Med kampanjen vill Arbetsförmedlingen både utmana och bistå arbetsgivare i vad de behöver tänka på när de ska rekrytera. På hemsidan finns material och konkreta tips som stöd, och även erbjudanden om vad Arbetsförmedlingen kan hjälpa till med, ekonomiskt och praktiskt vid anställning av en medarbetare med någon typ av funktionshinder. För mer info

4 Trygga butiken på nätet Att det är viktigt med belysningen i och utanför butiker för att försvåra för rånare är ett råd från en som vet, en före detta butiksrånare, Magnus Andersson, nu aktiv i Kriminellas Revansch I Samhället, KRIS. Rådet förmedlas på YouTube i Arbetsmiljöverkets kampanj Trygga butiken. Filmen är en av flera, där Magnus Andersson ger initierade råd om lämpliga åtgärder för att minska risken för rån. Arbetsmiljöverkets kampanj finns både på Facebook och YouTube. Informationsmaterial om hur butikslokalen kan göras tryggare ska skickas ut till butiksägare i Stockholm, Göteborg och Malmö. På YouTube finns fem korta filmklipp med information om hur man gör butikslokalen tryggare. EU-förslag om momsbefrielse För att se filmerna, gå in på och skriv in Trygga butiken. Inför ett allmänt momsundantag för ideella organisationer i EU! Förslaget, som kommer från svenska, finska och danska europaparlamentariker, har nu antagits Europaparlamentets ekonomiutskott. Det betyder att man går emot EU-kommissionen, som arbetar med en översyn av hela momssystemet i EU. Läs mer på Saxat ur budgetproppen Regeringens budgetproposition för 2012 finns att läsa i sin helhet på regeringens hemsida. Här är några av de förslag som kan komma att beröra KFOs medlemsorganisationer. Nystartsjobb för äldre. Kvalificeringstiden förlängs till och med årsskiftet 2012/2013. Det innebär att personer som har fyllt 55 år kan kvalificera sig till nystartsjobb redan efter sex månader utan arbete. Arbetsgivare som anställer en person med ett nystartsjobb får nästan halva lönekostnaden betald. Det tidigare höjda taket i särskilda anställningsstödet (från 750 till 890 kronor per dag upp till 85 procent av lönekostnaden) förlängs, och gäller också under Konkurrensfrämjande åtgärder för välfärdsföretagen. Tillväxtverket får i uppdrag att ge stöd till småföretagare på apoteksmarknaden. De statliga riskkapitalinsatserna ses över. Syftet är att stärka finansiering till företag i de tidigaste faserna och öka kundnyttan genom ett tydligare och effektivare system. Nationella kvalitetsregister stärks. Satsningen syftar till bättre medicinska resultat och effektivare sjukvård. Ökad valfrihet. Patientens valmöjligheter inom den specialiserade vården förstärks. Nya tandvårdsstöd. Detta tredje steg i tandvårdsförsäkringen rör personer med särskilt behov av tandvård på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. För att förstärka rehabiliteringsinsatser avsätter regeringen 500 miljoner kronor årligen från och med Syftet är att skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden. Elevhälsan kontrolleras Den nya skollagen, som började gälla den 1 juli 2011, ställer krav på att varje skola ska ha en elevhälsa, som arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Precis som tidigare måste skolan ge eleverna tillgång till skolsköterska och skolläkare. Men eleverna ska också ha tillgång till kurator, psykolog och personal med kompetens för specialpedagogiska insatser. För att kontrollera om skolorna lever upp till de nya kraven gör Skolinspektionen nu en flygande tillsyn av hur grundskolor har byggt upp sin elevhälsa. Skolor i alla landets kommuner ingår, och både fristående och kommunala skolor finns med.

5 Aktuella kurser Läs mer om KFOs kurser på där aktuell kurskatalog finns. Anmälan till Ny som chef Målgrupp: Förskolor, fritidshem och fristående skolor oktober, Stockholm Utveckla styrelsearbetet Målgrupp: Arbetskooperativ 8 november, Stockholm Medieträning och journalistkontakter Målgrupp: Samtliga avtalsområden 16 november, Stockholm Arbetsrätt Målgrupp: Samtliga avtalsområden 17 november, Göteborg Halvdagar Lönesamtal Målgrupp: Samtliga avtalsområden 9 november, Stockholm 10 november, Malmö Varmt välkomna till KFO! Förskolan Tummeliten ek för, Kristinehamn Förskolan Våra Små AB, Hällefors Lilla Paradiset montessoriförskola, Skärholmen MA & GI Service i Stockholm, Stockholm MD Handels AB, Genarp Olivträdets förskola och skola ek för, Skärholmen Personskadeförbundet RTP, Västerås lokalförening, Västerås Rekryt AB, Karlsborg Rubino rekrytering AB, Stockholm Trollbäckens förskola, Bjuv White Bench AB, Västerås Uppdaterat om personlig assistans Staffan Olsson, uppskattad kursledare för KFO, har kommit med en ny uppdaterad upplaga av sin bok Personlig assistans i LSS, som behandlar frågor om tystnadsplikt/ sekretess och andra ansvarsfrågor. Boken vänder sig till brukare och deras anhöriga, och är avsedd att användas som handbok och vid utbildning av personliga assistenter. Innehållet är nu uppdaterat med nya lagar till och med juni Ett stöd för varje brukare Om författaren Ny upplaga BESTÄLL BOKEN! STAFFAN OLSSON, Södertälje, författare och f.d. lärarutbildare, föreläser sedan mitten av 1980-talet om sekretess och anmälningsplikt för personal verksam inom bl.a. LSS. Uppdaterad med ny lagstiftning OLSSON, STAFFAN Personlig assistans i LSS sekretess, rapporteringsoch anmälningsplikt Denna bok behandlar frågor om tystnadsplikt/ sekretess och tre olika rapporterings- och anmälningsplikter i LSS-verksamheten, både i allmän och enskild regi. Även andra ansvarsfrågor tas upp. Lagarna och deras tillämpning klargörs med många diskussionsfrågor och praktiska exempel, som gör texten konkret och lätt att förstå. Boken riktar sig främst till brukare och deras anhöriga samt till de personliga assistenter som behöver ledning i att hantera svåra och integritetskänsliga frågor. Boken är främst avsedd som handbok och vid utbildning av personliga assistenter. Den är uppdaterad med ny lagstiftning t.o.m. första halvåret Andra upplagan Personlig assistans i LSS kan beställas på där det också finns möjlighet att bläddra i boken Butik som rånats drabbas ofta igen Risken att utsättas för butiksrån är allra störst för dem som redan drabbats, hela tio gånger större än för butiker som aldrig rånats. Det visar en kartläggning som Brottsförebyggande rådet, BRÅ, gjort. De flesta rånen begås mot livsmedelsbutiker, men videobutiker är en kategori som är särskilt utsatt. Ungefär hälften av rånen sker på kvällstid under de mörka månaderna. Därför är det viktigt att belysningen ses över nu när det börjar bli höst, säger Madeleine Blixt, utredare på BRÅ: Har en butik drabbats av ett rån bör säkerheten ses över ganska omgående. Risken är nämligen störst i nära anslutning till det första rånet. Kartläggningen av butiksrån har initierats av Handelns utvecklingsråd, Handelns arbetsmiljökommitté och Livsmedelshandlarna. Förslag om nya regler för sjukskrivna I årets budget föreslår regeringen förändringar i sjukförsäkringen, som bland annat innebär ökade möjligheter till individuella bedömningar. Sjukpenning kan betalas ut i 2,5 år (914 dagar). Därefter finns möjlighet till ytterligare dagar med sjukpenning i de fall något av de undantag som finns idag är uppfyllda. Utöver redan gällande undantag ska sjukpenning kunna fortsätta att betalas ut om det skulle framstå som oskäligt att inte göra det. Nya ersättningar införs sjukpenning, rehabiliteringspenning i särskilda fall och boendetillägg. Ersättningarna ska kunna betalas ut till dem som haft tidsbegränsad sjukersättning maximal tid och inte har någon eller har låg sjukpenninggrundande inkomst, SGI.

6 Individuell lönesättning ger jämställda löner I Medlingsinstitutets rapport om lönestrukturstatistik för år 2010 framgår att om man jämför kvinnors och mäns medellöner rakt av, det vill säga utan att ta hänsyn till att de i stor utsträckning arbetar inom olika sektorer och yrken, har kvinnor i genomsnitt cirka 14 procent lägre lön än män. I Sverige liksom resten av världen springer kvinnor om män i fråga om utbildning, men här ligger kvinnor fortfarande efter i lön. En stor skillnad mellan USA och Sverige är naturligtvis individuell lönesättning. Därmed torde en lösning till problemet vara att utveckla just denna typ av lönebildning för att ge jämställda löner. Om det däremot tas hänsyn till skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid finns en oförklarad löneskillnad på 6 procent. Även om den oförklarade löneskillnaden de senaste fem åren har minskat så har takten i denna utveckling betecknas som återhållsam. Förhållandet kan tyckas vara märkligt med tanke på den alltmer skärpta lagstiftningen samt den under de senaste två decennierna ymniga förekomsten av kvinno- och låglönesatsningar i de centrala kollektivavtalen. Det är naturligtvis oacceptabelt att det är löneskillnader mellan kvinnor och män som inte kan förklaras på annat sätt än ett diskriminerande förhållningssätt. Arne Mårtensson Verkställande direktör, KFO Lönesamtal öga mot öga På vilket sätt ska då dessa oönskade skillnader elimineras? Är lösningen att i de centrala löneavtalen skapa ett särskilt utrymme, så kallade kvinnopotter? Nja, den metoden har under åren prövats och all empiri visar att den är närmast kontraproduktiv. Snarare är det så att en mer individualiserad lönesättning är en bättre lösning, det vill säga att de individuella löneökningarna i all huvudsak avgörs i direkta samtal mellan chef och medarbetare. Det är lättare att dölja gamla fördomsfulla inställningar i skydd av fastställda kvinnopotter och detaljreglerade lönetabeller eller motsvarande. Det låter sig inte göras lika lätt i ett lönesamtal öga mot öga. Svenskor fortfarande efter En uppmärksammad amerikansk studie visar att unga kvinnor i 147 av USAs 150 största städer nu tjänar mer än unga män. En orsak till detta är att kvinnorna är mer välutbildade än männen, och att detta tydligt ger avtryck i löneutvecklingen. Redaktion Ansvarig utgivare: Arne Mårtensson Redaktion: Nina Enström, Birgitta Jakobsson och Kicki Blom. Produktion: Fungera Kommunikation AB Tryck: Strands Grafiska AB Arbetsgivarföreningen KFO, Box 16355, Stockholm Tfn , Fax , nyttfrankfo@kfo.se,