E-lärande när, var och hur som helst?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-lärande när, var och hur som helst?"

Transkript

1 E-lärande när, var och hur som helst? JOHANNA LAVESKOG Examensarbete Stockholm, Sverige 2005 TRITA-NA-E05084

2 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden E-lärande när, var och hur som helst? JOHANNA LAVESKOG TRITA-NA-E05084 Examensarbete i medieteknik om 20 poäng vid Programmet för medieteknik, Kungliga Tekniska Högskolan år 2005 Handledare på Nada var Arild Jägerskogh Examinator var Nils Enlund

3 Sammanfattning E-lärande när, var och hur som helst? Denna rapport riktas främst till studerande och anställda vid medieteknik på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Innehållet bör även vara intressant för andra studenter, forskare och branschanknutna med intresse för e-lärande och medieutveckling. Examensarbetet startade med utgångspunkt i att söka problem gällande tillgänglighet och mobilitet inom e-lärande. Ämnet avgränsades till distansstudier för att skapa ett hanterligt undersökningsområde. Syftet var att utifrån litteraturstudier och en enkätundersökning hitta tekniska problem gällande tillgängligheten och utifrån detta undersöka olika lösningar för att skapa en möjlighet till förbättring och utveckling inom både distansstudier och e-lärande. All forskning och alla undersökningar utgick ifrån följande frågeställningar: Vad finns för tekniska problem gällande tillgänglighet och mobilitet inom distansutbildningar? Vilka möjliga lösningar finns på dessa problem? Hur kan lösningsförslagen appliceras på annat e-lärande än distansutbildningar? Ett av de främsta resultaten som rapporten presenterar är att distansstuderande elever skriver ut sitt studiematerial istället för att läsa det på datorn. Detta medför en begränsning i tillgängligheten och mobiliteten, som är en av grundtankarna med distansutbildningar och e-lärande. Rapporten föreslår bland annat en möjlig lösning på problemet genom att omvandla textmaterialet till ett ljudformat istället. II

4 Abstract E-learning whenever, wherever and however? This master thesis is mostly intended for media technology students and employees at the Royal Institute of Technology in Stockholm. The content should also be at interest for other students, scientists and people with a special interest in e-learning and development of media technology. The master project started with a research of problems regarding availability and mobility within e-learning and the subject area was marked off to distance-learning in aim to create a manageable area of study. The purpose of this project was to find technical problems in availability through literature studies and questionnaires, and after that search for possible solutions to create improvement and development in both distancelearning and e-learning. All research and all studies have a starting point in the following questions: What are the technical problems regarding availability and mobility in distancelearning? What kind of possible solutions are there for these problems? How can the results be applied to other e-learning than distance-learning? One of the most prominent conclusions of this project is that distance-learning students print their study material instead of reading it on the computer. This result in a limitation in availability and mobility, which is one of the basic thought behind e-learning and distance-learning. One of the possible solutions that this master thesis suggests is to transform text material into a sound format instead. III

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING MÅLGRUPP BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR FRÅGESTÄLLNINGAR TEORI DEFINITION AV E-LÄRANDE DISTANSUTBILDNINGAR LÄRANDE DISTANSUTBILDNINGARNAS FORM OCH STRUKTUR Klassrum Kontakter Information och läromedel Att skapa en trivsam känsla ÅSIKTER OM E-LÄRANDE OCH DISTANSUTBILDNINGAR Fördelar Nackdelar MÄNSKLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Syn och hörsel Läsning på skärm TEKNIK Handdatorer E-papper Ljudböcker och komprimering Nya ljudtekniker METOD ARBETSGÅNG OCH GENOMFÖRANDE Litteraturstudie Empiri Analys av möjliga lösningar METODKRITIK Källkritik Metodval Validitet Reliabilitet IV

6 4 ENKÄTUNDERSÖKNING RESULTAT ENKÄTUNDERSÖKNING Undersökningsgruppen Datorvana och teknikförutsättningar Kursmaterial och läsning på skärm Åsikter om tillgänglighet och ny teknik SAMMANFATTNING RESULTAT LÖSNINGSFÖRSLAG PROBLEMIDENTIFIERING MÖJLIGA LÖSNINGAR Handdatorer Ljudformat DISKUSSION LÖSNINGSFÖRSLAG SLUTSATSER PROBLEMANALYS MÖJLIG LÖSNING OCH KRAV PÅ VIDAREUTVECKLING ETT BREDARE PERSPEKTIV DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA 1: ENKÄT BILAGA 2: LAYOUT AV TACKBREV TILL ENKÄTMEDVERKANDE BILAGA 3: RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN V

7 1 Inledning När Jenny Sundén, ny lektor i medieteknik på KTH, blev utfrågad om vad hon tror är medieteknikområdets hetaste kommande bransch, svarade hon e-lärande. E-lärande är ett relativt nytt begrepp och ett område som det inte forskats kring särskilt länge. Att undersöka och forska om ett nytt användningsområde för medieteknik får ses som en nödvändighet för att tekniken ska kunna utvecklas och bli bättre. Detta examensarbete syftar till att bidra till den teknikutvecklingen. 1.1 Målgrupp Rapporten är tänkt att läsas av medieteknikstudenter och anställda på KTH, men bör även vara av intresse för andra studenter, forskare eller branschanknutna med intresse för e-lärande och medieteknikutveckling. Till exempel kan rapporten vara användbar för skapare eller tillhandahållare av utbildningar som vill ta del av forskning kring e-lärande och teknikutveckling. Tanken är att examensarbetet ska väcka tankar och skapa en grund för fortsatt forskning och utveckling kring e-lärande. 1.2 Bakgrund E-lärande är ett begrepp som lånats från det engelska e-learning, och det innefattar många olika typer av utbildningssituationer med sambandet att de är helt eller delvis digitala. Exempel på e-lärande är bland annat distansutbildningar, fortbildning inom företag, vuxenutbildning, pedagogiska dataspel eller en digital del av en annars traditionell högskolekurs. Till att börja med framträder alla fördelar med detta nya format: det ger en ny möjlighet att gestalta problem med hjälp av bilder, och kombinationer av olika format som text, ljud och bild underlättar förståelsen. Det ger även en ökad möjlighet till interaktion, personer med läs- och skrivsvårigheter kan få nya vägar för inlärning och människor på stora avstånd från varandra kan delta i samma undervisning. Även om fördelarna med e-lärande är många finns det också ett stort intresse i att titta på de problem som kan uppstå i och med ett digitalt utbildningsformat. Det ger en möjlighet till identifikation av problemen för vidare utveckling och förhoppningsvis även förbättring av tekniken i dessa utbildningar. 1

8 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet blev därför att hitta tekniska problem runt e-lärande och att utifrån de identifierade problemen söka efter förslag på lösningar. Detta med förhoppning i att väcka nya tankar kring hur formerna för e-lärande kan se ut och på så sätt bidra till teknikutvecklingen. 1.4 Avgränsningar En förutsättning för arbetet var att avgränsa undersökningsområdet. Problemen var många och tillsammans med den bredd av ämnesområden som omger e-lärande skapades ett behov av avgränsningar för att få en rimlig storlek på undersökningsunderlaget. Avgränsningarna sattes därför till de tekniska problem som uppkommer i samband med tillgänglighet och mobilitet i distansutbildningar. Eftersom e-lärande finns i så många former avgränsades undersökningsområdet till distansutbildningar på universitets- och högskolenivå. Med distansutbildning menas i detta arbete de digitala utbildningar som finns för studenter som befinner sig på annan ort än universitetet eller högskolan, men också då andra hinder finns för att studenten ska kunna genomföra en traditionell utbildning. Framför allt syftas till de utbildningar som helt utförs på distans, med eventuellt en eller två fysiska träffar. Den andra delen av avgränsningarna sattes till tekniska problem gällande tillgänglighet och mobilitet. Men vad betyder det att något är tillgängligt? Tillgänglighet är ett brett begrepp som grovt går att dela in i två delar. En del som består i tekniska egenskaper som förmedlar och skapar tillgängligheten och en annan del som behandlar mer mänskliga faktorer som till exempel design och pedagogik. I nationalencyklopedin definieras tillgänglighet på följande sätt: 1. tillgänglighet tillgänglighet, inom geografi möjligheter att ta del av något eftersträvansvärt. 2. tillgänglighet tillgänglighet, sammanfattande mått på ett systems tillförlitlighet (driftsäkerhet). (Nationalencyklopedin, 2004) Tillsammans med begreppet mobilitet blir avgränsningarna synonyma med de tekniska faktorer som gör att distansutbildningarna når studenterna över långa avstånd, från datorn till studenten och ett mått på hur pass flexibelt och kursinnehållet materialet är. 2

9 1.5 Frågeställningar Arbetet utgick sedan ifrån följande frågeställningar: 1. Vad finns för tekniska problem gällande tillgänglighet och mobilitet inom distansutbildningar? Eftersom syftet med undersökningen var att identifiera problem för att sedan kunna söka efter möjliga lösningar, blev den första frågeställningen en övergripande fråga för att finna dessa problem. Svaret på denna frågeställning återfinns i kapitel 2: Teori, samt i kapitel 4: Enkätundersökning. 2. Vilka möjliga lösningar finns på dessa problem? Den andra frågeställningen ställdes upp för att hitta förslag på möjliga lösningar av de identifierade problemen. För att arbetet skulle vara något mer än en kartläggning och skapa ett mervärde var det viktigt att försöka se hur problemen kunde lösas på olika sätt, vilket skapar en möjlighet till utveckling och förbättring. Lösningsförslagen finns i kapitel Hur kan lösningsförslagen appliceras på annat e-lärande än distansutbildningar? För att se en större nytta i resultaten av arbetet var denna sista frågeställning viktig. Frågan öppnade upp för ett bredare perspektiv och nya användningsområden än det som arbetet avgränsats till. Avgränsningarna gjordes från början för att skapa ett hanterligt undersökningsområde, men en vidareutveckling av detta var naturligtvis att sätta resultaten i ett större sammanhang. Denna frågeställning besvaras i kapitel 6: Slutsatser. 3

10 4

11 2 Teori Eftersom e-lärande är ett relativt nytt begrepp så är det inte helt självklart för alla vad det står för och framför allt kan åsikterna om vad det innebär skilja sig åt. För att skapa en gemensam utgångspunkt och en grund för fortsatta undersökningar, inleds detta arbete med en genomgång av befintlig litteratur och aktuell forskning om både e-lärande och distansutbildningar. Kapitlet innehåller även teori om mänskliga och tekniska förutsättningar för de lösningar som undersöks senare i rapporten. 2.1 Definition av e-lärande E-lärande är enligt följande definitioner: 1. e-utbildning e-utbildning, webbaserad utbildning, webbutbildning, e-kurs, på engelska e-learning, utbildning med hjälp av Internet. Begreppet är mångtydigt och används för olika typer av datorbaserade utbildningar och utbildningsverktyg. Utbildningen kan erhållas genom att eleven på egen hand besöker utbildningsportaler, men kan också bygga på kommunikation med lärare och andra elever med hjälp av diskussionsforum på Internet. (Nationalencyklopedin, 2004) E-lärande eller elektroniskt lärande är inlärning med stöd av elektroniska hjälpmedel så som IT och Internet (Nyberg och Strandvall, 2000: 11) Sammanfattningsvis tycker jag att en kombination av dessa två definitioner bäst beskriver vad e-lärande är: Utbildningar och undervisning som skapas och förmedlas via elektroniska hjälpmedel och lärande som sker med hjälp av och genom elektronisk teknik. I Sverige började ordet e-learning användas under hösten 1999 (Svensson och Åberg i Berggren, 2003). E-learning är givetvis den engelska motsvarigheten till det svenska e- lärande och var det första uttrycket som användes för den här typen av utbildningar och lärande. Efter orden e-learning och e-lärande kom också ordet e-utbildning. Dessa tre uttryck har i tidigare litteratur använts synonymt med varandra, men eftersom denna rapport är skriven på svenska behöver vi bara titta närmare på de två svenska variant- 5

12 erna. Eftersom lärande syftar till inlärningsprocessen och utbildning mer till den organisation som lärandet formas i, blir det även en skillnad mellan orden e-lärande och e-utbildning. Det är dock inte svårare än att bokstaven e endast symboliserar att det handlar om en digital utbildning eller en digital form för lärande. Oavsett vilket ord som används är det endast termen som är ny och inte själva begreppet. Grunden för undervisningsteknologin lades redan under och 70-talet då datorerna fick ett första genombrott (Säljö i Berggren, 2003). De första formerna av e- lärande var enkla övningsprogram, men under 1980-talet utvecklades mer interaktiva program i och med ett nytt synsätt på lärande (Berggren, 2003). De senaste åren har e- lärandet och utbudet av e-utbildningar ökat och enligt Edenholm (i Karlsudd, 2001) är det billiga datorer och snabb multimedieteknik som skapat förutsättningarna för det. 2.2 Distansutbildningar Eftersom arbetet avgränsats till en typ av e-lärande, nämligen distansutbildningar, följer här en mer specificerad introduktion till ämnet. Grunden i de flesta definitioner av distansutbildningar bygger på att läraren och eleven är fysiskt åtskilda från varandra och därför behöver särskilda former för kommunikation. I nationalencyklopedin står exempelvis följande: 1. distansundervisning distansundervisning, DU, undervisnings- och studieformer där studerande och lärare befinner sig på olika orter och därför kommunicerar med varandra med hjälp av tekniska medier. (Nationalencyklopedin, 2004) Här definieras alltså att den särskilda formen för kommunikation sker med hjälp av tekniska medier vilket gör att det kan ses som en form av e-lärande. Distansen i distansutbildning är ett begrepp som brukar ses i fyra dimensioner: distans i rummet, distans i tiden, distans i dialogen och distans i strukturen (Fåhraeus och Jonsson, 2002: 79). Det handlar om att människor är åtskilda från varandra, på fler sätt än ett, och att kommunikationen är det som ska överbrygga alla fyra typer av distans. Idag sker den kommunikationen mestadels över Internet, men det har inte alltid varit så. Från början var distansutbildningar brevkurser, där det viktiga var att människor utan möjlighet till vanlig studentexamen fick chansen att skaffa sig en utbildning. Den första distansutbildningen i Sverige har det hittats spår efter i Lund, där det 1833 gavs en kurs i engelska startades den första riktiga distansskolan i Sverige av 6

13 Hermods (se bild 1) och kurserna blev populära vidare under 1900-talet i och med att de erbjöd en möjlighet till fortsatt arbete och att de människor som bodde ute på landet också fick tillgång till en utbildning (Bååth och Holmberg i Dahlström, 2004). Utbildningsmaterialet bestod under den här tiden av kursbrev med frågor som besvarades och rättades via postgång (Fåhraeus och Jonsson, 2002: 68). Distansutbildningarna har sedan dess utvecklats både i Sverige och i hela världen (Eriksson, Hultén och Zettergren i Karlsudd, 2001) och hundra år senare, 1990, fanns det cirka 10 miljoner människor som läste på distans i hela världen (Dahlin i Karlsudd, 2001). Bild 1: Ett gammalt prospekt från Hermods Källa: OKATWEBB/okat52.htm [15 apr 2005]. 2.3 Lärande Kunskap om hur inlärning sker är viktig för att veta hur nya medier kan användas på bästa sätt. Alla människor har olika lärstilar. Vissa behöver bara titta på ett material för att ta det till sig medan andra behöver arbeta mer med det. Det leder fram till slutsatsen att det är viktigt att skapa ett material som är flexibelt. (Berggren, 2003) Det finns en teori som handlar om att vi har olika typer av lärstilar som vi föredrar mer än andra. Vissa lär sig bäst genom det visuella, genom att titta på bilder och diagram. Andra vill hellre lyssna på ett material och den tredje gruppen föredrar att använda kroppen och utföra saker för att lära sig. Det finns också en typ av människor som lär sig bäst genom samarbete med andra (Prashnig, 2000). En annan faktor som bör beaktas oavsett vilken typ av utbildning det gäller är självklart själva lärandet. Ny forskning visar att de flesta vuxna aktiverar sig själva i inlärnings- 7

14 processen varpå lärarrollen och traditionell undervisning inte blir lika viktig längre. Det går inte heller att använda samma metoder för traditionell undervisning som för undervisning i digitalt format (Nyberg och Strandvall, 2000: 4). Synen på kunskap och lärande har gradvis förändrats överlag i vårt samhälle, från en lärarcentrerad syn till ett perspektiv där läraren mer fungerar som en handledare och där eleverna själva ansvarar för sin inlärning (Berggren, 2003). För att det elektroniska mediet ska fungera som en plattform för lärande är det viktigt att utbildaren lär sig om informations- och kommunikationsteknologi och hur de lär andra via den tekniken (Nyberg och Strandvall, 2000: 48). Turney (i Karlsudd, 2001) skriver vidare att lärarens övriga uppgifter är: kontroll, motivation, planering, kommunikation och organisering. Ett nytt ord som dykt upp de senaste åren är disintermediation som betyder borttagande av mellanhänder (March i Nyberg och Strandvall, 2000: 89-90). Detta fenomen ser vi tydligt idag i många nya utbildningar med e-lärande. Den traditionella föreläsaren som agerar mellanhand mellan informationen och eleven, försvinner. Vilken blir då lärarens roll? March (i Nyberg och Strandvall, 2000: 89-90) föreslår följande: skapare av inlärningsmiljö skapare av webbaserade aktiviteter stöd för eleverna i inlärningsprocessen. Slutsatsen blir att lärarrollen förändras tillsammans med lärandet. Allan Varcoe (2004), VD på Att Veta AB säger att utmaningen med tillgängligheten inte bara har att göra med, som de flesta verkar tro, tillgång till datorer och Internet utan även om kunskap och enligt honom främst hos lärarna. 2.4 Distansutbildningarnas form och struktur För att skapa lärande miljöer i dagens digitala distansutbildningar krävs: klassrum, kontakter, tillgång till information och läromedel samt en trivsam känsla (Saarinen i Nyberg och Strandvall, 2000: 31) Klassrum Lärande miljöer i distansutbildningar utgörs nästan alltid idag av så kallade plattformar. Det är sidor som finns tillgängliga på Internet för de studerande och fungerar som hemsida för kursen. Oftast krävs det att eleverna har inloggningsuppgifter. Det finns färdiga kursplattformar som sköter produktion och underhåll av inlärningsmiljöer, och 8

15 några exempel är: First Class (se bild 2), WebCT och Blackboards CourseInfo (Nyberg och Strandvall, 2000: 157). Bild 2: Exempel på plattformslayout: inloggning och skrivbordsyta i FirstClass Källa: [15 apr 2005]. Eftersom det virtuella rummet blir det som ersätter den vanliga lärosalen, så är designen av plattformen viktig. Några saker att tänka på är att använda ett anpassat språk och stil för målgruppen, att ha enkel text och inte för mycket förvirrande grafik (Berggren, 2003). Det är också viktigt med teknisk stabilitet och därigenom kommer även behov av hjälpsidor och manualer (Eklöf et al, 2002). Plattformen bör inte heller ha stora bilder eller grafik så att det tar för lång tid att ladda ner Internetsidorna (Berggren, 2003). Även om dessa plattformar utgör grunden i distansutbildningarna så kan det ibland uppstå behov av en fysisk plats att gå till. Därför finns det så kallade lärcentra på de allra flesta orter i Sverige. Lärcentra kallas även för kompetenscentrum, studiecentrum eller högskoleenhet, och är en lokal där studenten har möjlighet att läsa, låna datorer, kopiera, skriva tentor eller få vägledning bland mycket annat (Lärcentra, 2004) Kontakter Kontakterna i en distansutbildning sker idag nästan uteslutande med hjälp av kommunikation över olika typer av tekniska medier. Samtidigt är det viktigt med kommunikation mellan studenter, grupper, lärare, vänner och experter för att inlärningen ska fungera (Saarinen i Nyberg och Strandvall, 2000: 28-29). Alltså är det viktigt att teknik och kommunikation fungerar tillfredsställande. Kommunikation kan delas in i två olika former: synkron och asynkron kommunikation. I distansutbildningar finns synkron kommunikation då alla är uppkopplade samtidigt vid till 9

16 exempel ljud och videokonferenser, föreläsningar och chat. Asynkron kommunikation ger vanligtvis större frihet genom till exempel e-post, diskussionsforum och anslagstavlor (Lankard-Brown i Ekelund, 2001). Det är viktigt att båda typer av kommunikation fungerar för att skapa en helhet i samspelet mellan elever sinsemellan och mellan lärare och elev. Synkron kommunikation skapar möjlighet för läraren att undervisa alla elever samtidigt vilket leder till en gemensamhetskänsla. Den asynkrona kommunikationen skapar större möjligheter till att reflektera över lärandet både mellan elever och inför lärare. För att skapa tillfredsställande kommunikation krävs även att tekniken fungerar genom ett bra informationssystem med bred funktionalitet. Systemet ska gå att förändra och alla måste kunna förstå hur det ska användas. Någon bör ha ansvar för dess vidareutveckling och innehåll och det måste även samexistera med andra informationssystem och utnyttja tillgänglig teknik på ett bra sätt (Karlsudd, 2001) Information och läromedel Gällande kursmaterial som distribueras via Internet är det viktigaste: upphovsrätt, kvalitetskrav på Internetuppkoppling och om det krävs något särskilt program för att kunna läsa texten (Eklöf et al, 2002). Det handlar alltså om att se till att inte bryta mot lagarna om upphovsrätt och att litteraturen når studenterna på bästa möjliga sätt. Det är mycket viktigt att det praktiska fungerar gällande både information och läromedel eftersom en läsare aldrig skulle acceptera att sidorna på en bok är hopklistrade, eller att någon talar så tyst att det inte hörs på en föreläsning. I ett datorsystem accepteras mycket mer, men det borde inte vara så (Berggren, 2003) Att skapa en trivsam känsla En vanlig uppfattning om en distansstuderande elev är den ensamme eleven, men det är viktigt att komma ihåg att kommunikation finns, fast i en annan form än den som sker ansikte mot ansikte. Saknaden av verbal kommunikation kan uppfattas på olika sätt (Kerka i Ekelund, 2001). Vissa människor tycker inte att det innebär några nackdelar att kommunikationen sker elektroniskt, medan andra uppfattar den som mycket mindre innehållsrik och saknar sådant som kroppsspråk och tonläge. Oavsett hur eleven uppfattar distanssituationen är det viktigt att skapa grunder för en trivsam känsla och en känsla av närvaro. Det kan till exempel vara en personlig hälsning från kursledaren vid kursstarten (Eklöf et al, 2002) eller att kommunikationen inte bara handlar om utbildningen utan även om väder och vind (Dafgård i Nyberg och Strandvall, 2000: 217). 10

17 2.5 Åsikter om e-lärande och distansutbildningar Här följer några synpunkter och åsikter om e-lärande och distansutbildningar som tagits upp i tidigare undersökningar Fördelar En av de vanligaste fördelarna som tas upp är att lärandet kan ske var som helst, när som helst, och hur som helst (Saarinen i Berggren, 2003). Det innebär en flexibel utbildning som når ut till en större målgrupp (Nyberg i Berggren, 2003) och som är tillgänglig 24 timmar om dygnet (Doiel i Nyberg och Strandvall, 2000: 195). Andra fördelar som nämns flitigt är: De studerande kommer åt mycket lättillgänglig information på Internet (Säljö i Berggren, 2003) och det är lätt att distribuera material (Doiel i Nyberg och Strandvall, 2000: 195). Det ger en ökad möjlighet till kommunikation och interaktion (Karlsudd, 2001). Utbildningarna möjliggör anpassad teknik för personer med särskilda behov (Doiel i Nyberg och Strandvall, 2000: 199), men också en möjlighet att utöka studiematerialet med nya former av inlärning till exempel simulationer (Nyberg i Berggren, 2003) Nackdelar Det är vanligare att studenter hoppar av distansstudier än andra högskolestudier, vilket leder till sämre kvalitet på grund av minskad genomströmning och därigenom minskat ekonomiskt stöd (Karlsudd, 2001). De vanligaste anledningarna till detta är: Den ensamma situationen (Dafgård i Nyberg och Strandvall, 2000: 211), på grund av att kommunikationen som erbjuds aldrig kan ersätta den som sker ansikte mot ansikte, vilket betyder att den sociala kontakten saknas (Nyberg i Berggren, 2003). Det är svårt att få igenom informationen på distans eftersom människor tolkar saker olika eller läser slarvigt (Dafgård i Nyberg och Strandvall, 2000: 210). Det sätts stora krav på studentens motivation och disciplin (Nyberg i Berggren, 2003). 11

18 Problem med tekniken (Dafgård i Nyberg och Strandvall, 2000: 211). Studenten måste också känna att han eller hon har kontroll över mediet (Berggren, 2003). 2.6 Mänskliga förutsättningar När ny teknikanvändning undersöks, bör människan naturligtvis alltid vara utgångspunkt eftersom det är vi som är lösningens användare. Vid användning av datorer är främst tre sinnen viktiga (Dix et al, 1998: 12-24): syn hörsel känsel Syn och hörsel Synen är det sinne som vi tar in mest information med och ett av sätten är ju genom läsning. Det finns två huvudmoment vid läsning: avkodning och förståelse. Avkodning innebär att orden identifieras och förståelse är resultatet av hur vi tolkar orden. För att få god läsfärdighet krävs att båda delarna fungerar bra. Vid läsning rör sig ögonen över raderna, fixerar ett ställe i ungefär en tiondels sekund och hoppar sedan vidare till nästa fixering (Nationalencyklopedin, 2004). Dessa fixeringar utgör cirka 94 % av den totala lästiden (Dix et al, 1998: 12-24). Vid svåra stycken hoppar ögonen tillbaka, vilket kallas för regressioner, och dessa ökar om läsaren är otränad eller om texten är svår. Radbyten påverkar också läshastigheten (Edeborg, 1999: 20). Normal läshastighet ligger på mellan 300 och 600 ord per minut, men detta är naturligtvis individuellt och beror även på vilken typ av text som läses (Nationalencyklopedin, 2004). En tränad läsare kan ta in ett bredare fält vid fixeringspauserna vilket gör att hon eller han läser snabbare (Edeborg, 1999: 19). Örat är sinnet som efter ögat tar in mest information. Det är det sinne som hela tiden påminner oss om vår omgivning. Det är svårt att veta exakt hur information processas i hjärnan, men en teori är att det sensoriska minnet där informationen lagras i otolkad form är uppdelat efter vilket sinne som genererar informationen: ikoniskt minne för syn, ekoiskt för hörsel och haptiskt för känsel. Det ikoniska minnet håller informationen i en fjärdedels sekund och det ekoiska i hela två sekunder. Detta är värt att beakta då ett användargränssnitt utvecklas (Arvidsson och Verdrengh, 2002). 12

19 2.6.2 Läsning på skärm Det tar längre tid att läsa ett stycke från en skärm, jämfört med att läsa samma text på ett papper. Det upplevs även som mer ansträngande (Svensson och Åberg i Berggren, 2003). Den främsta förklaringen till det är att pappret har mycket högre upplösning än en skärm. Upplösning är ett mått på hur mycket information som återges per ytenhet, och en pappersutskrift återger ungefär sex gånger mer information än vad en skärm gör (Lundhgren, 2000). Det finns många olika typer av läsning: korrektur förståelse informationssökning repetition memorering. Beroende på vilken lästyp som används är skillnaderna mellan att läsa på papper och på skärm olika. Korrekturläsning är till exempel 30 % långsammare på bildskärm. Läsning av löpande text är 12 % långsammare och skumläsning 40 % långsammare (Edeborg, 1999: 21-32). En totalsiffra finns på % lägre läslighet på skärm jämfört med papper (Romberger, 1998). 2.7 Teknik Eftersom fokus i detta arbete varit att identifiera problem har ingen djupdykning gjorts gällande möjliga lösningstekniker. I följande stycke berörs endast vissa detaljer som en grund för fortsatt diskussion Handdatorer Undersökningar har visat att arbete med bildskärmar kan ge ögon och synbesvär, och även ha påverkan på nacke och skuldror. Problemen ses vara ett resultat av att bildskärmarna står fast uppställda och inte kan anpassas efter lässituationen (Nationalencyklopedin, 2004). Detta problem skulle underlättas genom användning av små mobila skärmar, det vill säga handdatorer, och eventuellt även minska den negativa upplevelsen av läsning på skärm. Exempel på en typ av handdator är Palmpilot (se bild 3) men det finns även många andra märken. 13

20 Bild 3: Palmpilot Källa: [20 maj 2005]. Andra studier har dock visat att de flesta uppgifter utförs snabbare och säkrare med en stor skärm jämfört med en liten. En mindre skärm ställer mycket högre krav på gränssnittet. Det måste finnas en genomtänkt disponering av ytan. Tidsåtgången för att svara på frågor ökar också med minskat antal linjer per sida, det vill säga vid mindre skärmstorlekar (Arvidsson och Verdrengh, 2002). I en kandidatuppsats i pedagogisk mjukvaruutveckling på Högskolan i Kalmar har författarna utrett skillnader i läsförståelse mellan handhållna datorer och papper. Uppsatsen utreder hur text bör presenteras på handdatorer för att uppnå god läsförståelse och läsbarhet. För att undersöka detta har de jämfört läshastighet och läsförståelse mellan handhållna datorer och papper. Läshastigheten visade sig vara lägre på handdatorer. Detta trodde författarna berodde på texternas längd i större utsträckning än på upplösningen. Det mest intressanta var att skärmstorleken inte spelar så stor roll för förståelsen. Tillsammans med det faktum att användarna tyckte att det var bättre att läsa från en handhållen dator än en stationär dator för att det kändes mer mobilt och gav större frihet, så tycker författarna att text på handdatorer är ett bra alternativ (Larsson och Tornéus, 2004). Mattias Minerbi, KTH, genomförde 2004 en undersökning i sitt examensarbete gällande användarnas åsikter om handhållna datorer snarare än läshastighet och förståelse. Genom intervjuer och enkätundersökningar fick han fram att användarna var överraskat positiva till skärmkvaliteten samt att de tyckte läsligheten var bra. Många skulle vilja använda dessa handdatorer till att läsa kortare texter med, men det fanns en stor tveksamhet i undersökningarna gällande köpviljan. De flesta hade nämligen ingen handdator och hade svårt att se vilken funktion den skulle fylla eftersom den än så länge inte kan ersätta en bärbar dator (Minerbi, 2004). 14

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier!

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier! Guide Studieteknik Tips för lättare studier! 1 Läs- och anteckningsteknik Att läsa och att anteckna Det finns goda skäl till att göra anteckningar när du läser en text, lyssnar på en föreläsning, förbereder

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Man kan sitta hemma och se föreläsningen. Vi som har längre till studieorten får fördel

Man kan sitta hemma och se föreläsningen. Vi som har längre till studieorten får fördel Studenter om digitaliserade föreläsningar Inför den station som studentkårerna skulle hålla om digitaliserade föreläsningar skickades en enkät ut till LiUs studenter. I enkäten frågades det om studenterna

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet Anteckningsstöd Pedagogiskt stöd, Lunds universitet 2 3 Information till dig som ger anteckningsstöd ATT FÖRBEREDA FÖRELÄSNINGARNA Både som student och anteckningsstöd är det bra om du alltid förbereder

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt

Läs mer

Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund. Carl Hemmingsson. Magnus Johansson. Carl Hemmingsson. Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt

Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund. Carl Hemmingsson. Magnus Johansson. Carl Hemmingsson. Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt 1 (6) TFYY68 - Mekanik Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund Carl Hemmingsson Magnus Johansson Kurskod TFYY68 Examinator Carl Hemmingsson Kursen gavs Årskurs 2 Termin

Läs mer

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II 1 ( 6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Miguel Giménez Johan Holtström THFR41 Miguel Giménez Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2 Kursens

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Kurs i Dokumenthantering. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier en halvdag. Studietid:

Läs mer

KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115

KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115 Amina Henaien Farrokh Atai 840717-0508 851103-7932 henaien@kth.se farrokh@kth.se KURSUTVÄRDERING MATEMATIK I: 5B1115 Vi har försökt genom denna utvärdering att ge er en sammanfattning och en kortfattad

Läs mer

PROTOKOLL 2009-01-19

PROTOKOLL 2009-01-19 PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: Klockan 17.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY105 Närvarande: Morgan Rydbrink, Dennis Larsson, Jan Boman, Jimmy Berggren, Jonas Lundström, Andreas Mååg, Sara Elebro, Sofia

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

KURSUTBUD VÅREN 2017 PERIOD 2-3 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING 2017/03/ /05/ /05/ /08/04

KURSUTBUD VÅREN 2017 PERIOD 2-3 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING 2017/03/ /05/ /05/ /08/04 KURSUTBUD VÅREN 2017 GYMNASIAL VUXENUTBILDNING PERIOD 2 3 P2 2017/03/20 2017/05/26 P3 2017/05/29 2017/08/04 Du ansöker till kurser på: Sista ansökningsdag P2: 01 Mars Sista ansökningsdag P3: 02 Maj P3

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Synkronisering av kalenderdata

Synkronisering av kalenderdata Datavetenskap Jonas Lindelöw, Richard Löfberg Sten Hansson Bjerke, Anders Friberg Synkronisering av kalenderdata Oppositionsrapport, C/D-nivå 2006:07 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker att

Läs mer

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning Inledning Uppdragsgivaren efterfrågar ett program som ska fungera som underlag för undervisning av distansstudenter. I programmet ska man kunna genomföra föreläsningar, och elever och lärare ska kunna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Textkompetenser, Genre och Literacitet Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå Gäller för självständigt arbete i biologi, miljövetenskap, markvetenskap, livsmedelsvetenskap, lantbruksvetenskap, kemi och teknologi. För att bli

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11 Matematisk analys IV, höstterminen 20. Responses: 9 Kursutvärdering Matematisk analys IV H. Du är Kvinna 33 3 Man 67 6 2. Varför har du läst denna kurs? Intresse för ämnet 33 3 Lättare att få jobb Förkunskapskrav

Läs mer

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Introduktionskursen på 7 poäng som ingår i receptarieutbildningen på 120 poäng vid Umeå

Läs mer

Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor

Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor Information för dig med läs-och skrivsvårigheter/dyslexi Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor Planering Överblick och ordning är nycklarna. Steg 1: Gör en översiktlig

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Kursutvärdering HT 14. Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029

Kursutvärdering HT 14. Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029 Kursutvärdering HT 14 Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 2XX029, 9XX029 Hur svarade kursen mot kursbeskrivningen? fördelning 0% 0% 0% 10% 25% 65% antal (0) (0) (0) (2) (5) (13) Medelvärde (för

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor...

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor... Del HANTERA MUSIKFILER. Importera filer... 6. Skapa ordning i din musiksamling... 8 7. Skapa spellistor... 6 8. Bränna cd-skivor... . IMPORTERA FILER När du använder samma ljudformat för alla dina musikfiler,

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för högskolestudier. Det innebär att gymnasiearbetet utförs och redovisas med arbetssätt och redovisningsformer som liknar

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR)

EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR) EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR) GRUNDER I FÖRETAGANDE NÄTMATERIAL OCH AV-MEDEL - STYRKA/MÖJLIGHETER Det finns möjligheter att göra upp ett varierande

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

https://kursvardering.liu.se/kurt?choice=page_summary&evaluation_id=95979

https://kursvardering.liu.se/kurt?choice=page_summary&evaluation_id=95979 Page of 7 Startsida Mallar Kursvärderingar Ingång för filfak Sammanställningar Manualer Manual för filfak Logga ut thoso49 Sammanställningar - 730G77/VT202 (Ort: 0580, studietakt 00%) Sammanställning -

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två

Läs mer

TATA65-Diskret matematik

TATA65-Diskret matematik 1 (6) TATA65-Diskret matematik Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund Carl Johan Casselgren Göran Forsling Kurskod TATA65 Examinator Carl Johan Casselgren Kursen gavs Årskurs

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

De frågor där svaren anges i skalan 1 6 syftar 1 på Mycket missnöjd och 6 på Mycket nöjd. Ålder. Vilken studieform har du?

De frågor där svaren anges i skalan 1 6 syftar 1 på Mycket missnöjd och 6 på Mycket nöjd. Ålder. Vilken studieform har du? Studentbarometer - Lärandemiljö ht 21 Antal utskickade enkäter 882 Antal besvarade enkäter 1996 (svarsfrekvens 22,68%) Antal öppnade enkäter 2466 Antal svar via e-post 736 Antal svar via Mina Sidor 126

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på 4 poäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

Summary. Vad tyckte du om kursen? Hur mycket arbete har du lagt ner på kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen.

Summary. Vad tyckte du om kursen? Hur mycket arbete har du lagt ner på kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen. Kommentarer från kursansvarig: Jämfört med förra årets kursutvärdering har åsikterna om kursen och föreläsningarna tappat något från Mycket

Läs mer

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola.

Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Förskollärarprogrammet på distans. Att studera förskollärarprogrammet på distans vid Mälardalens högskola. 1 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR I

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2002, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan

Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan AGENDA Första tiden på högskolan Stress och tekniker att möta stressen Studieplanering Lästeknik

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

LTHs 7:e Pedagogiska Inspirationskonferens, 30 augusti Jonas Wisbrant, Institutionen för datavetenskap, LTH, Lunds Universitet

LTHs 7:e Pedagogiska Inspirationskonferens, 30 augusti Jonas Wisbrant, Institutionen för datavetenskap, LTH, Lunds Universitet Publicerade föreläsningsfilmer som komplement i undervisningen - en problematiserande erfarenhetsrapport Jonas Wisbrant, Institutionen för datavetenskap, LTH, Lunds Universitet Abstract: I denna rapport

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

Sammanställning kursvärdering

Sammanställning kursvärdering Sammanställning kursvärdering Hållfasthetslära (MSGB22), HT08 Lärare: Nils Hallbäck (föreläsningar samt övningsgrupp) Christophe Barbier (övningsgrupp) Examinator: Nils Hallbäck Antal studenter som följt

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Studieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg

Studieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg Studieteknik Språkhandledningen Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se 1 Öppna föreläsningar Torsdagar 16.15 17.45 i C362 3/10 Akademiskt skrivande 1 10/10 Oral Presentation 17/10 Akademiskt skrivande

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer