EU-nytt 4 december 2013

Transkript

1 EU-nytt 4 december 2013 OFR har förbundens uppdrag att samordna vissa EU-frågor i syfte att uppnå ett gemensamt agerande. De EU-frågor som samordnas är sådana som bedöms kunna regleras i eller påverka träffade kollektivavtal. EU-nytt är en del i det arbetet. Innehåll: o Allmänna notiser o EFS-nytt o EU 2020 o Laval-utstationering o Offentlig upphandling o Direktiv om tjänstepensioner o Vilande områden Kommissionens arbetsprogram för sista året i mandatperioden Arbetsprogrammet listar huvudprioriteringar fram till parlamentsvalet i maj Huvudfokus i programmet är tillväxt och jobb men också att bekämpa ungdomsarbetslösheten och främja företagens tillgång till finansiering. Ambitionen är också att avsluta redan framlagda förslag innan parlamentsvalet i maj 2014, bland annat förslaget om bättre samarbete mellan arbetsförmedlingar, direktivet om hur utstationeringsdirektivet och direktivet om fri rörlighet för arbetstagare. Direktivet om fri rörlighet som presenterades i april i år ska underlätta för arbetstagare som arbetar i annat land att få de rättigheter i praktiken som de har i teorin. Det är inte så många nya förslag som aviseras men inom arbetsmarknadsområdet kommer ett paket med åtgärder för att öka arbetskraftens rörlighet, framförallt genom en bättre samordning av socialförsäkringssystemen. Kommissionen kommer också att göra en satsning på ett mer företagsvänligt klimat på den inre marknaden. I det ingår det regelförenklingsarbete (REFIT) som kommissionen driver för att minska regelbördan för små och medelstora företag. Bland förslagen finns en sammanslagning av tre direktiv som rör information och samråd med arbetstagarna, översyn av direktiven om deltidsarbete och visstidsanställningar, att inte revidera carcinogendirektivet (miljontals arbetstagare exponeras årligen för cancerframkallande ämnen) och inte lägga fram direktivförslag om belastningsskador trots att det finns ett färdigt utkast som är antaget av en rådgivande kommitté till kommissionen. LO, TCO och Saco har kritiserat förslaget, då det skulle försämra arbetstagarnas rättigheter och arbetsmiljö i små och medelstora företag, och uppmanat regeringen att tillbakavisa kommissionens förslag.

2 Kommissionens höstprognos I början av november presenterade kommissionen sin årliga ekonomiska höstprognos, denna gång för perioden Enligt den räknar man med att BNP-tillväxten gradvis ökar från 0,0 i EU och -0,4 procent i euroområdet i år till 1,9 respektive 1,7 procent Inflationen väntas falla från 2,5 procent 2012 till 1,5 procent i år och nästa år. EU-ländernas genomsnittliga budgetunderskott är 3,1 procent men 12 länder står under underskottsförfarande. Arbetslösheten väntas fortsatt vara hög och sysselsättningen minska. Kommissionen anser dock att arbetsmarknadsläget har stabiliserats de senaste månaderna och att det kommer att ske en måttlig minskning av arbetslösheten till 10,7 procent i EU och och 11,8 procent i euroområdet till Men det kommer att vara stora skillnader mellan de olika länderna. Ett huvudbudskap i rapporten var att Tysklands överskott i handelsbalansen visar att landet måste göra mer för att höja lönerna och stärka den inhemska efterfrågan för att hjälpa de krisdrabbade länderna. Inget belägg för välfärdsturism enligt studie Kommissionen har låtit genomföra en studie som visar att medlemsländernas oro för välfärdsturism är obefogad. Flertalet EU-medborgare flyttar till ett annat medlemsland för att arbeta. Enligt studien använder EU-medborgare som lever i andra medlemsländer de sociala trygghetssystemen där, i de flesta fall, inte mer än vad landets innevånare gör. Studien anser att det finns få bevis för att man flyttar till ett rikare medlemsland för att utnyttja deras välfärdssystem. Studien har tillkommit efter att Storbritannien, Österriken, Tyskland och Nederländerna i ett brev till kommissionen uttryckt sin oro för att framförallt bulgarer och rumäner flyttar för att utnyttja ländernas välfärdssystem. Trots att det inte finns indikationer på välfärdsturism generellt har en del regioner i Tyskland haft kraftigt ökade utbetalningen till arbetssökande rumäner och bulgarer det senaste året. Kommissionen öppnar därför för att använda pengar från EU:s socialfond för att hjälpa regioner som upplever svårigheter. Ekonomiska data Arbetslöshet Den säsongsjusterade arbetslösheten i oktober 2013 var 11,0 procent för hela EU och 12,1 i euroområdet. Motsvarande siffror för ett år sedan var 10,7 och 11,7. Lägst var arbetslösheten i Österrike (4,8%) och Tyskland (5,2%). Högst var den i Grekland (27,3% i augusti) och Spanien (26,7%). Totalt är nästan 27 miljoner arbetslösa inom EU. Bland dem som är under 25 år är 5,6 miljoner utan arbete. Så höga arbetslöshetstal försvårar den ekonomiska återhämtningen. Därför har 400 miljarder kronor satsats på EU-nivån under de närmaste tre åren för att bekämpa arbetslösheten. Av totalsumman öronmärks mellan miljarder till en ungdomsgaranti som ska se till att unga mellan år får gå högst fyra månader utan arbete, praktik eller utbildning. Trots de höga arbetslöshetstalen uppger 40 procent av företagen att de har svårt att hitta arbetskraft med rätt sorts utbildning eller färdigheter, enligt en undersökning från Eurofound. Inflation Den årliga inflationstakten var i oktober 2013 för hela EU 0,9 procent och för euroområdet 0,7 procent. Motsvarande siffror för ett år sedan var 2,6 och 2,5. Länder med lägst genomsnittlig inflationstakt de senaste 12 månaderna är Grekland (-1,9%) och Bulgarien (-1,1%). Högst hade Estland och Storbritannien (2,2%). Överenskommelse om utbildnings och vidare-utbildningsprogram Parterna på EU-nivån och kommissionen är överens om ett utökat samarbete vid framtagande och genomförande av utbildnings- och vidareutbildningspolitiken. Man ska också utveckla en dialog mellan parterna i dessa frågor. Områden och målsättningar har fastställts i ett

3 dokument. Prioriterat är bland annat kvalitén i utbildningen och vidareutbildningen, att öka yrkesutbildningens attraktionskraft samt att underlätta övergången mellan yrken och sektorer. Historiskt lågt löneavtal i Finland I slutet av oktober fick Finland ett centralt löneavtal som täcker 93 procent av arbetsmarknaden. Avtalet är treårigt och ger första året 20 euro per månad i allmän löneförhöjning, andra året ger det en ökning på 0,4 procent och det tredje året ska man förhandla separat om. Avtalet bygger på ett sysselsättnings- och tillväxtavtal som man kom överens om den 30 augusti. Enligt avtalet skulle de förbundsvisa förhandlingarna vara klara till den 25 oktober och för att avtalet skulle börja gälla måste tillräckligt många förbund omfattas. Även om alla inte var klara vid det datumet, bland annat Finnair och delar av skogsindustrin, ansågs det omfatta tillräckligt många. Den finska modellen för löneförhandlingar är trepartsöverenskommelser där regeringen i utbyte mot låga löneavtal justerat ner skatteskalorna. I årets överenskommelse ligger en skattesänkning på 1,5 procent för inkomster upp till euro, fryst kilometerersättning och förkortad självrisk i arbetslöshetsersättningen från 7 till 5 dagar. Parterna hoppas att avtalet ska innebära bättre tillväxt, ökad konkurrenskraft och flera jobb, fler räknar man med. Minimilöner i Europa Enligt regeringsuppgörelsen mellan konservativa CDU och socialdemokraternas SPD ska Tyskland införa en minimilön från Nivån är satt till 8,50 euro timmen vilket motsvarar ungefär 75 kronor. görelsen måste godkännas av socialdemokratiska partimedlemmar. Precis som i Sverige har de tyska lönerna satts i förhandlingar utan statlig inblandning. Men de senaste åren har de tyska facken tappat många medlemmar. Organisationsgraden är idag under 20 procent. Eurofound har tagit fram en rapport som utvärderar konsekvenserna av en europeisk samordning av minimilöner. Bakgrunden är att det pågår en debatt om ekonomisk samordning trots att löner är ett nationellt ansvar och EU inte har någon kompetens på området. Ett förslag som diskuteras är att minimilönen ska sättas på en gemensam nivå på 60 procent av medianlönen i varje land. Enligt studien skulle framförallt Tyskland påverkas av en gemensam nivå på 60 procent, 25 procent skulle då få sin lön höjd. Franska regeringen har annonserat en ny offensiv mot låglönearbete inför nästa års europeiska parlamentsval. Man ska komma med en plan mot missbruket av utstationerade arbetstagare. Det förekommer över hela Frankrike genom sofistikerat bedrägliga arrangemang som snedvrider konkurrensen. Dels har man tagit fram förslag om bättre kontroll och strängare lagstiftning i Frankrike. Dels vill man lyfta frågan till EU-nivån för en ändring i utstationeringsdirektivet som skulle försvåra missbruket. Frankrike hoppas på att kunna övertyga de andra arbetsmarknadsministrarna att något måste göras på deras möte 9 10 december. Tyskland stöder Frankrike i denna fråga medan Storbritannien är emot. Men Frankrike tycker också att införandet en minimilön i alla medlemsländer skulle vara ett sätt att motverka social dumping. Enligt uppgift från facket inom köttproduktion kostar en tillfälligt anställd i Tyskland 7 euro medan den kostar 20 euro i Frankrike inklusive sociala avgifter. EFS-nytt Det sociala toppmötet 24 oktober På toppmöte tog Europafacket upp kravet på en effektiv social dimension inom EU och krävde

4 ett stopp för attackerna på anställdas rättigheter. EFS tog också upp kritik av åtstramningspolitiken och anser att den måste ersättas med investeringar för hållbar tillväxt och bra jobb, speciellt i de länder som påverkats mest av krisen. EFS förslag är ett europeiskt investeringsprogram på upp till 2 procent av BNP per år under en tioårs period. Medel ska insamlas från både nationella och europeiska resurser. EFS har fått stöd i sin kritik av åtstramningspolitiken från tre forskare vid ETUI, europafackens utredningsinstitut. Enligt deras rapport har den sociala dimensionen inom EU hamnat i skymundan efter att finanskrisen tog fart I början av krisen försökte man tackla krisen med åtgärder som stärkte både ekonomi och sysselsättning. Men sedan genomförde medlemsländerna omfattande program för att minska offentliga utgifter och strukturreformer som försämrade arbetsrätten och det sociala skyddet. Reformerna har omformat hela den europeiska sociala modellen och berör områden som arbetsrätt, kollektivavtal, sociala dialogen, lönesystem och det sociala skyddet. På mötet ställde sig EFS bakom målet om bättre samordning av social- och sysselsättningspolitiken inom EMU. Men man beklagar att referensindikatorerna inte är bindande och kan leda till sanktioner liknande dem som finns vid alltför stora makroekonomiska obalanser. Det sociala toppmötet är ett forum för dialog mellan arbetsmarknadens parter och ordföranden för europeiska rådet, kommissionen och ordförandelandet. Mötet hölls innan Europeiska rådets toppmöte som i höst var den oktober. Parterna vill ha ökat inflytande över den ekonomiska styrningen De sociala parterna på EU-nivån har i en gemensam deklaration fört fram förslag om hur de bättre kan involveras i styrningen av den ekonomiska politiken. Ända sedan den ekonomiska krisen började, och särskilt de senaste åren med kraftiga åtstramningar och åsidosättande av parternas överenskommelser, har krav framförts om att de borde ha en mer aktiv roll, både i processen på EU-nivån och i medlemsländerna. Europafacket ser ett klart hot mot den sociala dimensionen inom EU. Det finns krafter som vill begränsa den sociala dialogen, ge sociala indikatorer en underordnande roll eller begränsa konsultationen med parterna bara till sådant som rör arbetskraftskostnaderna. I deklarationen är parterna ense om att deras involvering ska täcka alla politikområden som, direkt eller indirekt, påverkar sysselsättning och arbetsmarknad. I deklarationen finns 10 principer som ska fungera som guide vid parternas involvering i den ekonomiska politiken. Bland annat nämns att man stödjer målet i fördraget om en social marknadsekonomi, att den sociala dialogen på alla nivåer är hörnstenar i den europeiska sociala modellen och i den demokratiska styrningen, att EU ska underlätta den sociala dialogen och respektera parternas autonomi och att löneförhandlingar endast ska hanteras på nationell nivå. Utifrån de 10 principerna beskriver man sedan dels hur de sociala parterna ska delta i den ekonomiska planeringsterminen då bland annat den årliga tillväxtstrategin, de nationella reformprogrammen och kommissionens landspecifika rekommendationer tas fram. Dels föreslås några förbättringar i den existerande stukturen för social dialog. Trots denna överenskommelse om ökat inflytande finns i dagsläget ingen gemensam syn bland de sociala parterna på styrningen av den ekonomiska politiken inom EU. EFS vill bemöta angrepp på kollektivavtalen EFS har kritiserat kommissionen för att de genom den nya ekonomiska styrningen blandar sig i och undergräver kollektivavtal och lönesättningsmodeller som är överenskomna mellan autonoma parter. Det är speciellt i de landsspecifika rekommendationerna som sådana förslag kommer. Därför anser EFS att det behövs en bättre samordning och informationsutbyte om

5 kollektivavtalsförhandlingar och lönepolitik bland EFS medlemmar för att bättre kunna lyfta fram fackets roll i den ekonomiska politiken och bemöta kommissionens förslag. EFS antog på styrelsemötet i slutet på oktober en metod för hur detta arbete ska göras. Metoden för att påverka är tvådelad. På den första nivån måste nationella parter på arbetsmarknaden bli involverade i respektive regeringars alla steg i beslutsprocessen som rör förslag till nationella reformplaner och de landsspecifika rekommendationerna. På den andra nivån vill EFS förbättra sin metod för att samla in data, information och utvärderingar från sina medlemmar till en årlig rapport om löner och kollektivavtal på EU-nivå. Allt i syfte att bättre kunna reagera på de generella strategier som lyfts fram från kommissionen i de landsspecifika rekommendationerna. Arbetet ska ledas av EFS kollektivavtals koordinations kommitté (ETUC Collekctive Bargaining Coordination Committee) och de håller nu på att ta fram redskap för hur det ska gå till. Ett arbete som ska utvecklas i samverkan med alla medlemmar. Europa en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla EU2020 är EU:s nya sysselsättnings- och tillväxtstrategi som ersätter Lissabonstrategin. Det formella beslutet om den nya strategin togs på toppmötet i juni 2010 och den trädde i kraft 1 januari Huvudverktygen för att förverkliga strategin till år 2020 är de integrerade riktlinjerna som består dels av sysselsättningsriktlinjerna och dels de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. De integrerade riktlinjerna innehåller fem huvudmål av vilka tre rör arbetsmarknadsfrågorna och två den ekonomiska politiken. De fem huvudmålen är: öka sysselsättningsgraden bland år från 69 till 75 procent förbättrad kvalitet och genomförande av utbildning så att andelen som hoppar av skolan är mindre än 10 procent och andelen åring med högre utbildning ska vara minst 40 procent. minska andelen som lever under fattigdomsstrecket med 25 procent vilket motsvarar en minskning av de fattiga med 20 miljoner. öka investeringen i forskning och utveckling till 3 procent av BNP, reducera koldioxidanvändningen med 20 procent jämfört med 1990/öka de förnyelsebara energiernas andel med 20 procent/20 procent ökad energieffektiviteten Arbetet med att uppnå målsättningarna sker genom en årlig cykel: I slutet av hösten lägger kommissionen fram den årliga rillväxtöversikten som innehåller allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken samt sysselsättningsriktlinjerna. Vid vårens rådsmöte fastställs riktlinjerna som ska beaktas när medlemsländerna tar fram sina nationella reformprogram. I april lämnas de nationella reformprogrammen in och utvärderas sedan av kommissionen under maj/juni och resulterar i landsspecifika rekomendationer. Dessa antas officiellt av rådati juli, vilket avslutar planeringsterminen. EU2020-strategin innehåller också sju huvudinitiativ, så kallade flaggskeppsinitiativ, som ska understödja arbetet med strategin. Tillväxtöversikten för 2014 I slutet av november presenterade kommissionen tillväxtstrategin för 2014, som är startskottet för den ekonomiska planeringsterminen. Kommissionen anser i den att återhämtningen i europeisk ekonomi är inom räckhåll och att man därför bör hålla fast vid tidigare fastställda prioriteringar om budgetkonsolidering, återupprätta bankernas utlåning till näringslivet, främja tillväxt och konkurrenskraft, insatser mot arbetslöshet samt moderninsering av den offentliga

6 sektorn. Kommissionen rekommenderar också att medlemstaternas ansvar för de landsspecifika rekommendationerna ska stärkas genom att involvera de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och medborgarna i processen. I ett utkast till den gemensamma sysselsättningsrapporten, som bifogas tillväxtrapporten, anser kommissionen att det trots allt finns ljusglimtar på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har slutat stiga och EU-länderna har genomfört en rad arbetsmarknadsreformer. Som ett led att stärka den sociala dimensionen inom EMU innehåller rapportenn för första gången en resultattavla om sysselsättning och sociala indikatorer. Resultattavlan visar att varaktiga skillnader i arbetslöshet, hushållens inkomster, ojämlikhet och fattigdom byggts upp i alla medlemsländer, särskilt inom euroområdet. EFS skriver i sina kommentarer till tillväxtöversikten att det inte finns någon återhämtning i sikte. Man menar att kommissionen föreslår en förlängning av en ekonomisk strategi som har förlängt krisen. Medlemsländerna måste stoppa strategin med den eviga kapplöpningen mot botten vad gäller låga löner och anställningsvillkor. Utvärdering av EU 2020 strategin Eurostat har tagit fram en ny publikation med indikatorer om hur målen i EU 2020 uppfylls. Publikationen heter Smartare, grönare och mer inkluderande? Det är den första utgåvan avi en årlig återkommande publikation med statistiska analyser om utvecklingen för områden som kommissionen prioriterar. Enligt EU 2020 är målsättningen för sysselsättningsgraden att den ska vara 75 procent år För 2012 är nivån 68,5 procent i hela EU. Men det är stor skillnad mellan män och kvinnor. 74, 6 procent av männen i åldersgruppen år är sysselsatta men endast 62,4 procent av kvinnorna. En annan målsättning är att de som hoppar av skolan i förtid ska vara under 10 procent år gifter för år 2012 visade att 12,8 procent slutar i förtid. Ny indikator för investering i forskning och utveckling Ett annat av huvudmålen i EU 2020 är att minst tre procent av BNP används till investeringar i forskning och utveckling. Tanken är att det ska skapa bättre jobb och göra EU mer konkurrenskraftigg. En ny indikator har tagits fram för att visa innovationseffekten, eller avkastningen, av nyskapande. Indikatorn baseras på teknologiskt nyskapande och mäter antalet patent, sysselsättning i kunskapsintensiva aktiviteter som andel av total sysselsättning, konkurrenskraften i kunskapsintensiva varor och tjänster samt sysselsättning i snabbväxande företag som verkar i denna sektor. Den första sammanställningen av denna indikator visar att Sverige är det land som får ut mest av investeringar i innovation och nyskapande. Internationellt ligger hela EU bra till, i nivå med USA, men efter ekonomier som Japan och Schweiz. Laval-utstationering Vid arbetsmarknadsministrarnas möte i mitten av oktober lyckades medlemsländerna inte nå en överenskommelse om tillämpningsdirektivet för utstationerade arbetstagare, det vill säga nya regler om hur gällande bestämmelser om utstationering av arbetstagare ska tillämpas. De två knäckfrågorna handlar dels om nationella kontrollåtgärder och dels om leverantörers ansvar för underleverantörer. Kontrollåtgärderna för utstationerade syftar till att lösa problemet med att varken landet från vilket arbetstagare utstationeras eller landet där arbetet utförs, i praktiken, har kontrollmekanismer över de utstationerades anställningsförhållanden.

7 Därför finns en risk att det skapas en gråzon för oegentliga och oredovisade arbeten. Målsättningen är att rådet ska enas om en ståndpunkt och att man kan avsluta förhandlingarna med EU-parlamentet före EU-valet i maj Arbetsmarknadsministrarna träffas nästa gång den 9 december. I slutet av november underkände Europarådet europeiska kommitté för sociala rättigheter den lagstiftning som Sverige antog efter Lavaldomen. Kommittén anser att Lavallagen är en otillåten inskränkning av fackliga rättigheter och att Sverige bryter mot europarådets sociala stadga. Sverige kränker därmed strejkrätten och den fackliga förhandlingsrätten och bryter också mot skyldigheten att ge migrerande arbetstagare lika rättigheter. Kommitténs ståndpunkt kom efter en anmälan från LO och TCO i juni Den svenska regeringen är nu skyldig att lämna en rapport om vilka åtgärder de vidtagit för att uppfylla kommitténs rekommendation. Men arbetsmarknadsminister Elisabeth Santesson anser att Lavallagen är förenlig med den europeiska sociala stadgan och hänvisar till den parlamentariska utstationeringskommittén som ska komma med sitt förslag hösten För ett halvår sedan underkände också ILO den svenska Lavallagen. De anser att den strider mot internationella konventioner om facklig förenings- och förhandlingsrätt. Dessutom att byggnads och Elektrikerförbundet har utsatts för föreningsrättsliga kränkningar. Sedan 1 juli i år måste företag som utstationerar arbetskraft till Sverige anmäla det hos arbetsmiljöverket. Lavalutredningen bedömde år 2008 att endast några tusen arbetstagare skulle bli utstationerade hit men drygt tre månader efter att den nya bestämmelsen trätt i kraft hade mer än registrerats. Den som inte anmäler, eller lämnar in en ofullständig anmälan, kan krävas på kr i sanktionsavgift. Läs tidigare text» Offentlig upphandling Nytt datum för parlamentets röstning i plenum om det förslag till nytt direktiv om offentlig upphandling som kommissionen, rådet och parlamentet enades om i en trepartsförhandling är satt till 14 januari Innan dess behandlas förslaget i utskottet för den inre marknaden. De väntas rösta i mitten av december. Läs tidigare text Direktiv om tjänstepensioner En informell överenskommelse är nu nådd mellan rådet, parlamentet och kommissionen om nya regler för tjänstepensioner. De nya reglerna handlar om intjänande och bevarande av pensionsrättigheter för arbetstagare som arbetar i flera EU-länder men också för så kallade gränsarbetare. Enligt överenskommelsen får man inte ha krav på intjänandeperiod, aktivt medlemskap i ett pensionssystem, som överstiger tre år. Den informella överenskommelsen måste nu bli formellt godkänd av rådet och parlamentet. När så skett kommer medlemsländerna få fyra år på sig att genomföra reglerna eftersom det finns så stora skillnader vad gäller praxis i de olika länderna. Denna fråga är en riktig långkörare. Kommissionens första förslag presenterades 2005 och hette då portabilitetsdirektivet eftersom det från början var tänkt att man skulle kunna flytta med det intjänande pensionskapitalet. Men den frågan har släppts under behandlingens gång.

8 Att det till sist blev ett förslag beror på att Lissabonfördraget gör att beslut kan tas med kvalificerad majoritet och inte enhällighet vilket krävdes tidigare. Läs tidigare text» Vilande områden Här samlar vi områden där inget förväntas hända inom en snar framtid och avslutade ärenden där det fortfarande kan finnas ett intresse av den historiska informationen. Arbetstidsdirektivet Omalet-målet Tjänstedirektivet Tjänster av allmänt intresse handling av tjänstepensionsbolag Våld på arbetsplatsen Vårdtjänster Redaktör: Anna-Stina Elfving Telefon: Webb: ofr.se OFR är en uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fjorton fackliga organisationer med medlemmar inom offentlig sektor. Tillsammans representerar förbunden drygt medlemmar. Inom OFR samråder och samarbeta förbunden i gemensamma frågor samtidigt som de behåller en stark självständighet.