från Åbo Akademi Nr Första kvinnliga teologiprofessorn Bernice Sundkvist expert på praktisk teologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "från Åbo Akademi Nr 12 21.9.2007 Första kvinnliga teologiprofessorn Bernice Sundkvist expert på praktisk teologi"

Transkript

1 från Åbo Akademi Nr Första kvinnliga teologiprofessorn Bernice Sundkvist expert på praktisk teologi

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Westermarck-centrum Sociobiologen och professor emeritius Stephen K. Sanderson har nyligen besökt Finland och Åbo Akademi för att höra för sig om ekonomiskt stöd för ett Edvard Westermarck-centrum han vill starta i Los Angeles i USA. Ska ÅA delta i detta projekt, professor i sociologi Susan Sundback? Nej, det tror jag inte. Vid ÅA sysslar vi med en helt annan typ av sociologisk forskning. Sanderson är darwinist och tror att människans sociala och kulturella utveckling kan förklaras med hänvisning till det genetiska arvet. Den som har de bästa generna överlever och anpassar sig till bäst till de rådande förhållandena. Jag finner det svårt att förena darwinismen med nutida sociologiska perspektiv. Faktum är att vi inte vet var biologin slutar och sociologin börjar i vårt studium av människan. Sociobiologin upplever dock en renässans på flera håll i världen. Vissa forskare vill ha en stark teori som kan förklara stora sammanhang. Det handlar kanske om en reaktion mot att delar av samhällsvetenskaperna idag står för en relativistisk syn på den egna kunskapsproduktionen. Det är dock fritt fram att diskutera saker och ting, menar Sundback. Därför föreläste Sanderson, som kom till Finland via en grupp forskare i Helsingfors, också vid ÅA. Bakgrunden till besöket är även att Westermarcks brevsamling och bibliotek förvaras här, och att Sanders hade förhoppningar om att få pengar till sin sociobiologiska forskning. Westermarck var filosofiprofessor och ÅA:s första rektor. HH 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Stiftelsen flyttar till observatoriet Stiftelsens kansli flyttar i maj-juni nästa år Stiftelsen för Åbo Akademi köper det gamla observatoriet på Vårdberget i Åbo. Priset är euro, försäljaren Åbo stad. Stiftelsens kansli skall flytta till observatoriet. Vårt hyreskontrakt för Auragatan 8 går ut i juni 2008, så vi flyttar därifrån antagligen i maj juni. Observatoriet ställs till vårt förfogande den 1 januari, säger Kjell Sundström, Stiftelsens skattmästare. På Vårdberget arrenderar Stiftelsen en tomt på kvadratmeter för 50 år framåt, markhyran är euro per år. Före observatoriet blev ledigt fanns Åbo konstmuseum tillfälligt där, från slutet av 1990-talet fram till 2005, det vill säga under åren då museets byggnad på Puolalabacken renoverades. Observatoriet renoverades före konstmuseet skulle flytta dit och är överlag fortfarande i bra skick. Vi kommer att behöva renovera bara en del, säger Kjell Sundström. Till observatoriet hör också en före detta vattencistern, som står tom och som kan användas som lager. Det behövs, för Stiftelsen har akut brist på arkiv- och lagerutrymmen. I Stiftelsens planer för observatoriets bottenvåning ingår bland annat utrymme för ett sommarkafé med vacker utsikt över Åbo centrum. Andra våningen kommer inte enbart att användas som kansli utan också för olika utställningar. Huset är T-format, med en vacker rotunda i den högsta, tredje våningen. Rotundan kan användas som representationsutrymme. Förutsättningen är att det finns en nödutgång, och Stiftelsen planerar att lägga till en ny diskret spiraltrappa på utsidan. Observatoriet är ritat av den tyska arkitekten Carl Ludvig Eng- Kvasipersonalen nytt ÅA-nätverk Stipendieforskare och snuttjobbare kvasipersonalen vid Åbo Akademi, bjuds in till en informationsdag som ordnas i Arken den 22 oktober kl. 14. Arrangörer är det informella nygrundade nätverket för doktorander vid ÅA, kallat just Kvasipersonalen, och Forskarföreningen vid ÅA. En arbetsgrupp försöker ordna upp i informationsträsket då det gäller praktiska frågor som speciellt stipendieforskare och snuttjobbare stöter på. Det gäller arbetslöshetsunderstöd, rätt till arbetslöshetsersättning, arbetsvillkor (allt från t.ex. rätten till arbetsbord med egen dator, kopieringskort och gratis fjärrlån till vem som står för kostnader för personskador vid eventuella olyckor i laboratorier), frågor om arbetshälsovård, pensionsförsäkringar, m.m. Gruppen har startat en diskussionstråd på ÅA:s diskussionsforum (på avdelningen Personalfrågor ) och efterlyser frågor till de representanter för Forskarförbundet, ÅA, FPA och Skatteverket som deltar i mötet Arbetsgruppen för kvasipersonalen består av Pia Sonck-Koota och Carl- Mikael Tåg från MNF, Yrsa Neuman, Sofie Strandén och Jenny Wiik från HF, Sonja Grönblom från ESF, samt Malena Björkgren från TF. Kvasipersonalens hemsida: /fackforeningar/forskfor/kvasipersonalen/

3 Observatoriet uppe på Vårdberget anses av många vara ett av de vackraste husen i Åbo. Det ritades av Carl Ludvig Engel och byggdes el ( ) och byggdes Engel kom till Finland år 1815 och observatoriet på Vårdberget anses vara hans första storverk i Finland. Byggnaden var det första observatoriet i Finland och hörde till gamla Åbo Akademi. Då universitetet flyttades till Helsingfors 1827 upphörde huset att användas som observatorium. Navigationsskolan tog över byggnaden och fungerade där i över 130 år. Också bland annat Sjöfartsmuseet har funnits där, i drygt tio år från 1986 framåt. MICHAEL KARLSSON INNEHÅLL NR 12/2007 Från snuttjobbare till professor Sundkvist första kvinnliga teologiprofessorn... Lipidbeteende simuleras bättre Internationell lipidkonferens ordnades i Åbo... Vasastudenterna flyttar till Havtornen Utrymmena klara efter tre års renovering... Mjuk kampsport med rytm Ny motionsaktivitet vid Åbo Akademi... Diskussion om Jesus över Atlanten Intensiv forskning pågår... Kemiingenjör firades... Disputation ÅA:s visuella profil uppdateras Grafiska rekommendationer justeras... Snart lanseras nya webbsidor Mera användarvänlig struktur... Veckans skribent: Jorma Mattinen Ny status för universitetsväsendet... En trädgård värd att visa upp Kvalitetsenheten vill lyfta fram akademin... Baksidan Fullbokad höst för AO... Personalspalten... Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 Från akademisk snuttjobbare Sundkvist är första kvinnliga professorn vid teologiska fakulteten Bernice Sundkvist är nyutnämd professor i praktisk teologi. Hennes specialområde är kommunikation, och en av hennes viktigaste uppgifter är att göra teologin till ett viktigt ämne, menar hon. Nu har det hänt: efter 83 år av akademisk verksamhet har teologiska fakulteten fått sin första kvinnliga professor Bernice Sundkvist som i juni tilldelades en ordinarie professur i praktisk teologi vid ÅA. Självklart är jag glad över ett sådant förtroende. Det var ju aldrig min avsikt att göra en akademisk karriär. Att jämställdheten varit svår att uppnå vid teologiska fakulteten har både samhälleliga, akademiska och teologiska orsaker. Doktorsboomen är en relativt ny företeelse i universitetsvärlden, och det tog lång tid innan kyrkan kunde erbjuda kvinnliga teologer tjänster som motsvarade deras utbildning, menar hon. Teologin har traditionellt varit ett gubbämne. Här på fakulteten hade få kvinnor doktorerat när jag började studera. Den första kvinnan disputerade 1982, själv blev jag den åttonde kvinnliga teologiedoktorn. Sedan är det mycket annat som ska passa in. En professur ska lediganslås vid rätt tidpunkt, och du ska kunna tävla med meriter i förhållande till andra sökande. Sundkvist berättar att hon egentligen inte tänker på att hon är kvinna, men att hon nog är medveten om att hon har ett stort symbolvärde för de kvinnliga forskarna och studerandena i teologi. Jag är glad över att vi kan visa att teologiska fakulteten inte skiljer sig från andra fakulteter i det här avseendet. Det viktigaste är dock inte könsfördelningen, utan att göra teologin till ett spännande ämne. Sundkvist har deltagit i flera nordiska forskningsprojekt genom åren, och vill gärna hjälpa de doktorander och forskare som 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

5 till professor och expert på kommunikation vill pröva sina vingar någon annanstans. Hon ser också fram emot att handleda studerande, även om studiemiljön har blivit mer pressande genom åren. Som handledare befinner man sig ständigt mellan två eldar: att å ena sidan nå resultat, och å andra sidan tänka på kvalitet. Man får inte låta stressen smitta av sig på studenterna. Trons tid är presens Sundkvist har gått från att vara akademisk snuttjobbare till professor. Jag räknade nyss att jag har haft runt 25 förordnanden sedan starten Många gånger har jag tänkt att det här får bli mitt sista uppdrag. Men så har jag fortsatt. En kollega menade att jag symboliserar hoppet för snuttjobbarna. Det hela började när Sundkvist förverkligade en gammal dröm och lämnade det hon kallar ett brokigt liv och började studera teologi som trettioettåring. Hon är uppväxt i en religiös miljö i Öja i Österbotten. Man blir aldrig för gammal för att studera teologi, teologiska frågor är aktuella hela livet. Åldern tillför en viss mognad. Efter examen fick Sundkvist forskningsoch undervisningsuppdrag i bland annat systematisk och praktisk teologi. En prästvigning blev aldrig aktuell, även om det varit en möjlighet. Hon trivdes med det intellektuella svängrum i teologiska frågor som en akademisk miljö kunde erbjuda. År 2001 doktorerade hon i systematisk teologi med avhandlingen Det sakramentala draget i Luthers förkunnelse, men sedan gled hennes forskning över till det man kallar praktiska teologiska frågeställningar eller hur man utövar religionen. Jag har forskat mycket i kommunikation. Kyrkan tror på något och vill förmedla det genom ord, predikan, symboler och symboliska handlingar. Sundkvist har skrivit en bok om predikan som helande dialog, och en bok om hur predikan upplevs av lyssnarna. För kyrkan gäller det att kunna kommunicera på ett sätt som kan förstås i nutida kontext. Det är viktigt att prästerna använder bilder och ord som lyssnarna kan identifiera sig med, om de vill nå ut med sitt budskap. Teologiska fakulteten fick kvinnliga doktorer rätt sent, 1982, visar en genomgång av doktorsavhandlingarna i Teologicum. Professor Bernice Sundkvist var den åttonde teologiedoktorn. Religiösa smörgåsbord Sundkvist tror att religionen spelar en viktig roll för många människor idag, trots allt prat om sekularisering. Efter en mer materialistisk period i slutet av 1900-talet började folk fråga efter något annat än det rent materiella, säger hon. Till skillnad från förr utövas dock tron på ett individuellt sätt där den personliga åsikten väger mer än dogmerna. Tron har individualiserats. Typiskt för dagens finländare är att man inte identifierar sig med kyrkans lära, men ändå hör till kyrkan. Att folk skapar egna trosuppfattningar är en utmaning för kyrkan, som inte är van vid en mångfald av tolkningar. Sundkvist menar att kyrkan kan se detta som ett problem eller som något att ta tag i. Ett av nyckelorden är dialog. Dialogen är också ett måste i det pluralistiska samhället där muslimer, hinduer, buddhister, kristna och andra trosläror lever vägg i vägg och kan inte begränsas till enbart ekumeniska sammanhang. I det långa loppet är det inte hållbart att folk med olika religioner tittar snett på varandra. Olika religioner måste anstränga sig för att förstå varandra för att kunna leva tillsammans trots olika tänkesätt, säger Sundkvist. HELENE HOLMSTRÖM Självklart är jag glad över ett sådant förtroende. Det var ju aldrig min avsikt att göra en akademisk karriär. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 AKTUELL FORSKNING Lipidbeteende simuleras bättre Internationell konferens kring lipidforskning ordnades i Åbo Vartefter tekniken utvecklas kan datorer börja användas för allt mer avancerade vetenskapliga simuleringar på många olika områden till exempel inom biokemi. Då lipidexperterna träffades i höst på sin årliga konferens var datorstödd molekylär och dynamisk simulering ett nytt tema. 48th International Conference on the Bioscience of Lipids (ICBL) pågick i Åbo den 4 8 september. Huvudarrangörer var Åbo Akademi, med J. Peter Slotte, professor i biokemi, som ordförande och Peter Mattjus, docent i lipidbiokemi och nyutnämnd akademilektor, som sekreterare i organisationskommittén. Huvudtemat för konferensen var biologiska membraners struktur och funktion. Kring det hade vi tre stora sessioner: om lipidernas roll i membranerna, om proteinernas roll i membranerna och om hur man med datorer simulerar lipidbeteende och proteinbeteende i membran, säger J. Peter Slotte. Den sistnämnda sessionen var någonting nytt. Det är främst fysiker som modellerar molekylerna. De har sina egna specialmöten, men nu kopplade vi ihop modellerarna med våra experimentatorer inom biokemi. På det sättet blev det mera tvärvetenskapligt och det fungerade riktigt bra. Föredragen om simulering var vinklade så att de berörde sådant som våra experimentatorer också har mätt och funderat på. Det var mycket intressant att jämföra resultaten i simuleringar med verkliga experimentresultat. 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Om det visar sig att simuleringarna fungerar och är tillförlitliga kan det leda till betydande framsteg i forskningen. Då kan man börja förutsäga mycket mera om vad som händer när man påverkar molekyler på Programvaran har utvecklats och datorerna har blivit snabbare och billigare. Numera bygger man kluster med hundratals pc-maskiner i ett nätverk där alla hjälper till med att utföra tunga beräkningar. Det man kan simulera har blivit betydligt mera komplext och därför kan man ställa mycket mer relevanta frågor nu än för fem år sedan. ett visst sätt, och det kan vara saker som inte tidigare har gått att mäta experimentellt. Sakta men säkert Lipidforskningen går framåt i lugn takt. På den experimentella sidan fyller man sakta men säkert vita områden och får mera detaljkunskaper, men det har inte skett någon revolution under de senaste åren. Det största som har hänt är just utvecklingen av simuleringar, säger Slotte. Programvaran har utvecklats och datorerna har blivit snabbare och billigare. Numera bygger man kluster med hundratals pc-maskiner i ett nätverk där alla hjälper till med att utföra tunga beräkningar. Det man kan simulera har blivit betydligt mera komplext och därför kan man ställa mycket mer relevanta frågor nu än för fem år sedan. Lipidexperterna gör grundforskning. De intresserar sig för normala processer, som till exempel hur ämnen transporteras över membranerna i celler. Det är biologiska frågeställningar. Varför är sfingolipider viktiga i membranerna? Varför ersätts de inte av någon annan molekyl? Det finns många olika molekyler i cellmembranen, och man börjar lära sig allt mer om vad de har för specialuppgifter, säger Slotte. Grundforskningen ligger nära stora frågor om livet och kroppsfunktion. Frågorna vi besvarar har också klinisk och biologisk relevans. Till exempel lipidberoende sjukdomar är bara några steg bort från det vi diskuterar på kongressen. Att förstå normala processer i celler är viktigt för att kunna förklara sjukdomstillstånd och veta var störningarna finns. Täcker många områden Syftet med ICBL-konferenserna är att täcka många områden och därför hade man i Åbo utöver det som handlade om huvudtemat membraners struktur och funktion också sessioner om intercellulär lipidtransport, lipidmetaboliska studier, och fettsyrors syntes och betydelse för energibalansen i celler. Vi ville ha många teman för att locka en så stor publik som möjligt och det var viktigt att alla skulle uppleva det meningsfullt och hitta något intressant. Det lyckades vi med. Folk berömde

7 Knappt 300 personer kom till lipidkonferensen i Åbo och det kan ses som en succé, konstaterar professor J. Peter Slotte (t.v.) och akademilektor Peter Mattjus. programmet och balansen mellan olika teman fungerade bra, säger Slotte. Knappt 300 personer kom till konferensen och det tycker jag att är en succé, för under de senaste två tre mötena har det inte varit mer än 200 deltagare, trots att de har ordnats i Centraleuropa. I Åbo är vi perifert belägna och vi var därför rädda att inte få hit folk. Men det kan förstås vara en positiv sak att det är lite exotiskt. Deltagarna kom från 35 olika länder, från alla bebodda kontinenter. Utöver finländarna kom det mest personer från Japan (ca 30) och från USA (ca 20), Spanien och Tyskland (båda ca 10). Erkända forskare De 21 plenarföredragshållarna kom från olika länder i Europa samt från USA och Kanada. De är alla pionjärer och kanske inte berömda men åtminstone erkända forskare på sitt område. Lipidfältet är ganska litet och därför blir man inte lätt berömd vi hade inga Nobelpristagare på mötet. Men kanske någon ännu får det priset. Vi har också unga plenarföredragshållare här, säger Slotte. Konferensen inleddes med en hedersföreläsning av Joachim Seelig, professor i fysikalisk kemi vid Universität Basel. Han pratade om Protein meets lipid. The role of lipids in protein folding.. Seelig har haft stort inflytande på termodynamiska studier av lipidsystem, och har betydelsefullt utvecklat NMR-tekniken inom lipidkemin. Det ordnades också socialt program, bland annat en utflykt via Åbo slott till Nådendals kyrka, där Akademiska Orkestern spelade musik av Jean Sibelius och Mozart. Detta avslutades med konferensmiddag i Nådendals brunnshus. Konferensen avslutades med prisutdelning. Det gavs tre priser för bästa vetenskapliga posters och två för de bästa muntliga föredragen av unga forskare. Vi vill premiera unga personer, doktorander och post docforskare, som ännu inte är egna självständiga forskare. Vi vill uppmuntra dem till att kämpa vidare, säger Slotte. I Per Ekwalls fotspår Första ICBL-konferensen ordnades år 1953 i Bryssel och där var Per Ekwall, professor i fysikalisk kemi vid Åbo Akademi, med som grundande medlem. På konferensen i Åbo höll professor Göran Lindblom från Umeå universitet ett Per Ekwall-föredrag, What are the driving forces behind domain formation in lipid bilayers? Göran Lindblom kände Ekwall och arbetade också med hans elev Krister Fontell. Lindbloms egen forskning är en utveckling av det Ekwall gjorde vid Åbo Akademi mellan åren 1928 och Vi ville på det här sättet lyfta fram att det är trevligt att just ÅA är värd då konferensen första gången ordnas i Finland. Flera av de andra föredragshållarna uppmärksammade också Ekwalls resultat och hur hans forskning har påverkat deras. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Nu flyttar Vasastudenterna in Vardagsrum, mötesrum, bastu och terrass. Från idé till förverkligande har det tagit tre år och då slutgranskningen nu har utförts kan Kåravdelningen med sina drygt medlemmar flytta in i Havtornen vid stranden i Vasa. Vi har slitits mellan hopp och förtvivlan vad gäller finansieringen, som ännu inte helt är i hamn, till exempel medel för inredning saknas helt, säger KAV:ens ordförande Oscar Ohlis. Det nya kårhuset som fått namnet Havtornen är ljust och luftigt. På ett relativt begränsat utrymme har arkitekterna lyckats placera in lokaler som fyller en mängd olika funktioner och behov. Det största rummet rymmer ca. 30 personer och är det så kallade vardagsrummet som är tänkt att användas för både möten och fester. Ett mindre vardagsrum finns också. Bastu med dopp I tornen kommer Kåravdelningen att ha sina kansliutrymmen och här finns även tre mötesrum. Framför tornen finns det en nybyggnad som innehåller bastu och omklädningsrum och placeringen vid strandkanten kommer säkert att locka till ett dopp i Stadsfjärden. Fastighetens totala yta är ca 600 kvadratmeter. Vi är mycket nöjda med slutresultatet och samarbetet med Det är en dröm som går i uppfyllelse, menar Kåravdelningens ordförande Oscar Ohlis om de nya lokaliteterna i Havtornen. arkitekterna har fungerat bra, säger Ohlis. Drömmen om egna utrymmen för Kåravdelningens medlemmar har funnits under många år. I och med flytten till Academill väcktes tanken på att de tomma elevatortornen kunde användas för studenternas behov och i september 2006 köptes tornen av Åbo Akademis Studentkår. Slutsumman för renoveringen av tornen uppgår till 1,8 miljoner euro, och detta är euro mer än vad som budgeterats. Felbudgeteringen kan till största delen förklaras med att en viss överskattning gjordes vid bedömningen av tornens skick inledningsvis. Lån har upptagits för att finansiera renoveringen och flera finlandssvenska fonder och stiftelser har bidragit med medel. Enligt Ohlis har finansieringen varit orsak till många sömnlösa nätter. Vi har naturligtvis också försökt få olika företag att sponsorera oss, men pedagogik och samhällsvetenskaper är inte speciellt hot i företagsvärlden, konstaterar Ohlis. Mer pengar behövs Det är alltså Åbo Akademis Studentkår som formellt äger det nya kårhuset i Vasa och vd:n för Kårens affärsverksamhet sköter därför dess ekonomiska planering. Det komplicerar kanske koordineringen litet då vd:n finns i Åbo och vi som ska försöka få ihop till finansieringen finns här i Vasa, säger Ohlis. I Vasa finns en kårhusgrupp som tillsammans med Kåravdelningens styrelse haft ansvaret för projektets framskridande. Några tiotals tusen euro behövs alltså ännu. För att finansiera de löpande kostnaderna skall utrymmena i Havtornen hyras ut till utomstå- Riska belönades med Ann-Mari Finniläs pris Utvecklingschef Bo Riska tilldelades på torsdagen Ann-Mari Finniläs pris i samband med Åbo Akademis i Vasa inskription. Riska har planerat och lett utvecklingen av utrymmen; från grundandet av Svenska lärarhögskolan år 1973, via Österbottens högskola, till Academill och till det högskolecampus som nu växer fram i Jakobstad. Priset på euro, kan ges 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI åt en eller fl ere personer för framgångsrik verksamhet inom forskning, för undervisning eller för utveckling av ÅA:s verksamhet i Vasa. Apotekaren Finnilä donerade år 2000 en del av sin förmögenhet till Stiftelsen för Österbottens högskola, idag Högskolestiftelsen i Österbotten. Medlen förvaltas som Ann-Mari Finniläs fond. Stiftelsens utdelning är i år ca euro och går huvudsakligen till ÅA i Vasa. Högskolestiftelsens ordförande Gustav Lawast sade vid prisutdelningen att Bo Riska medverkade till att akademins tolv adresser i Vasa blev en. Idén till att en högskola kunde verka i en fabriksfastighet fi ck han under en resa i Sverige. Ibruktagningen av Academill vid årsskiftet befäste definitivt ÅA:s närvaro och synlighet i regionen.

9 i tornen vid havet I Havtornen kan man också bada bastu och simma i havet. ende. Den så kallade elevatorgången som förbinder Academill med Havtornen kommer att hyras av Åbo Akademi och tanken är att man i denna skall skapa ett antal arbetsstationer som kan utnyttjas av de studerande. Övriga utrymmen kan hyras på timbasis. Renoveringen av elevatortornen har gjorts utgående från ritningar gjorda av arkitekt Christer Holm vid Arkitektbyrå Ardok & Holm Ab och huvudentreprenör är Byggnadsfirma Wasacon Ab. MICHAELA ESCH Vuxenpedagogik nytt huvudämne vid PF i Vasa Pedagogiska fakulteten planerar erbjuda grundexamina med vuxenpedagogik som huvudämne Ämnet har funnits med i förordningen sedan 2005, men vi har inte tidigare kunnat erbjuda vuxenpedagogiken som huvudämne, säger fakultetsdirektör Marianne Sjöholm. Förordningen ger ju inte bara rätten att erbjuda ett ämne, den innebär också en skyldighet. Fakulteten kommer inom den närmaste framtiden att föreslå för styrelsen att professuren i vuxenpedagogik skalle besättas med oförändrat område. Om styrelsen ger oss rätt att besätta professuren kommer den att lediganslås så snabbt som möjligt, säger Sjöholm. Beslut om vilka intagningskvoter som ska gälla för det nya huvudämnet fattas ännu i höst och beslut om intagningen under våren Det fi nns ett behov av vuxenpedagogik som huvudämne, säger Sjöholm och pekar på att bland pro graduavhandlingarna inom den allmänna pedagogiken har 50 procent inriktningen vuxenpedagogik. Vuxenpedagogik är i dag det populäraste biämnet vid fakulteten. ME MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 9

10 MOTIONSAKTIVITETER VID ÅA Mjuk kampsport med rytm 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Efter sommarmånaderna brinner man av överloppsenergi. Och efter att ha ögnat igenom ÅA:s motionsbroschyr beslutar jag mig därför för att testa en av höstens mer exotiska aktiviteter, nämligen den afro-brasilianska kampsporten capoeira. Klockan sju på kvällen kliver jag in på Kåren och hälsas välkommen av Ronnie Snellman, som startade undervisningen för två år sedan. Trots att han tidigare övertygat mig om att inga särskilda förkunskaper krävs, och att capoeira i regel passar alla, är jag en smula nervös eftersom jag sett en riktig capoerista i vit klädsel göra avancerade akrobatiska rörelser vid ingången. Till sist tänker jag att friskt vågat, hälften vunnet och ställer mig bland de andra kursdeltagarna på golvet. Träningen inleds med en traditionell muskeluppvärmning och fortsätter med en introduktion i capoeirans grundrörelser och tekniska övningar i balans, koordination och reflexer. Vi tränar hjulningar och låga sparkar parvis och tittar varandra djupt i ögonen medan den brasilianska musiken och sången hörs i bakgrunden. Det är knepigt i början men inte så svårt som jag trodde. Rörelserna är mjuka och långsamma. Det känns som avslappnande meditation, säger en fransk utbytesstudent, och jag håller med. Snart får vi lära oss att capoeiran utövas i en ring som kallas roda. I mitten av cirkeln dansar eller spelar två capoeristas till en suggestiv rytm av pandoeiro, en tamburinliknande handtrumma, och berimbau, medan spelledaren leder sången och de övriga deltagarna fyller i med refräng och handklappningar. Det uppstår en stark positiv energi inne i cirkeln. Den påminner om stämningen under en fotbollsmatch när folk sitter på läktaren och hejar på sitt lag. Ofta är stämningen så intensiv att man inte känner av om man får en träff, säger Snellman. Capoeiran är inte ett medel för att slåss, utan kampen är mer som en dialog som kan vara olika hård beroende på vem motståndaren är. För de flesta känns det lite speciellt att gå in i ringen för första gången, och därför delar jag ut färdiga roller så att en får agera försvarare och en annan attackerare. Med tiden vänjer man sig vid att ha folks blickar riktade mot sig, och när man blir mer tränad kan man improvisera och spela på riktigt. Om man känner och litar på varandra vågar man tänja på gränserna. Som nybörjare övar man i första hand rörelserna, säger Snellman. Capoeirans rötter Läraren Snellman berättar att det finns stora luckor i capoeirans historia, eftersom så gott som alla dokument på området har gått förlorade. Betydelsen hos ordet capoeira är exempelvis oklar. Endel menar att det syftar på ett grässlag, andra på en tupp. Huruvida ordet härstammar från portugisiskan, afrikanska språk eller indianernas språk är också föremål för tvister. Det man vet är att det var de afrikanska slavarna i Brasilien som utvecklade capoeiran som försvarsmetod mot portugiserna på 1500-talet, säger Snellman. De styrande började dock snart se den som ett hot och förbjöd folk att utöva stridstekniken. Påföljden var att afrikanerna kamouflerade den till en dans, och började utöva den i en cirkel som skyddade för insyn. Än idag kan det vara svårt för en utomstående att lista ut vad folk håller på med när de tränar capoeira. Tekniken är sådan att man snabbt kan växla mellan allvarliga och oskyldiga rörelser. På 1800-talet upphörde slaveriet i Brasilien och de gamla stridsteknikerna blev nu ett sätt att överleva för de fattiga. Capoeiran utövades även av kriminella och fick ett skamfilat rykte. Capoeiran blev laglig först Lagen ändrades tack vare en person som hette Mestre Bimba. Mestre betyder mästare på brasilianska och titeln ges till en person som gjort mycket för capoeiran. I sin hemstad Bahia, som idag räknas till capoerans centrum, skapade Mestre Bimba, vid sidan av den traditionella capoeira angola, en helt ny stil med bältessystem, tekniker och volter, och snart exporterades capoeiran ut i världen. Den första stopplatsen blev Amerika. Till Tyskland kom capoeiran på 70-talet och i Åbo började man utöva sporten 1988 genom en dansskola. Idag finns det tre capoeiraklubbar i staden och jag hoppas på fler intresserade. Nybörjarkursen i capoeira hålls på måndagar och onsdagar, och fortsättningskursen på onsdagar efter nybörjarnas träning i festsalen på Kåren. Kursen har varit populär. Capoeiran är en mångsidig kampsport med element som dans, akrobatik och musik, och med tiden brukar folk ta fasta på det som tilltalar just dem, säger Snellman. I mitt fall skulle det i så fall vara dansen och den brasilianska musiken, tänker jag när dörren till Kåren slår igen bakom mig. Min vänstra handled är lite öm efter allt hjulande, men det känns bra inombords. Nu gäller det att planera nästa motionsäventyr. Kanske bågskytte? HELENE HOLMSTRÖM

11 Många akrobatiska rörelser ingår i den afro-brasilianska kampsporten capoeira. Som nybörjare gör man dock enklare rörelser. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 Jesus parabler diskuteras livligt över Atlanten Rrr, rrr, rrr ljuder ringsignalen i ASA-husets videokonferensrum. Hallå, hör ni mig? säger kändisteologen Craig A. Evans som är på tråden från Acadia University i Kanada, och idag har lovat diskutera bibliska liknelseberättelser med en av ÅA:s doktorander, Vesa Ollilainen. Evans är världsledande inom Jesus-forskningen, författare och redaktör för ett femtiotal böcker, och har figurerat i flertalet BBCdokumentärer och NBC-program. Han har också goda kontakter med docenten i nytestamentlig exegetik vid ÅA:s teologiska fakultet, Tom Holmén. ÅA går i bräschen för Jesusforskningen i Finland med många publikationer och stort forskningsintresse för området. Vi har fyra doktorander i ämnet, säger Holmén, som själv är redaktör för ett stort engelskspråkigt bokprojekt, Handbook of study of the historical Jesus, i fyra volymer tillsammans med kanadensaren Stanley Porter. Det är ingen encyklopedi utan en essäsamling. Våra medförfattare är ledande forskare inom den internationella Jesus-forskningen, och verket är en handbok som kan användas vid universitet över hela världen, säger Holmén. I sin nypublicerade bok Fabricating Jesus: How Modern Scholars Distort the Gospels kritiserar Evans sensationella avslöjanden om Jesus i böcker som ges ut i USA. Avslöjandena grundar sig på pseudovetenskapliga forskningsresultat och har ingenting med den historiske Jesus att göra. I USA handlar det mycket om att göra pengar på kristna eller andra som är nyfikna på religionen, säger Evans. I det långa loppet är detta en Den kanadensiske professorn Craig A. Evans är världsledande inom Jesusforskningen. Här samtalar han om bibliska liknelseberättelser under en videokonferens som arrangerades av Jesus-gruppen vid ÅA. farlig väg som kan leda till att Jesus används som auktoritet för en viss världsåskådning, menar han. Exempelvis under andra världskriget försökte många tyska forskare bevisa att Jesus inte var en jude utan en arier. Symboliska parabler Vad kan man säga om den historiska personen Jesus och vad Jesus sagt eller inte? Ja, Vesa Ollilainen, som inleder dagens diskussion med professor Evans gör ett försök. Han har skrivit en vetenskaplig essä om vad Jesus egentligen menade med liknelsen om den förlorade sonen och kommit fram till att texten kan förstås i relation till dåtidens judiska kontext, vilket är viktigt eftersom man annars inte skulle kunna säga att den härstammar från Jesus. Den förlorade sonen är en av bibelns mest kända liknelseberättelser eller parabler och handlar om fadern som belönar den slösaktiga sonen som förlorat allt och återvänder hem, medan den flitiga sonen som arbetat hemma inte uppmärksammas alls. Dessutom vet vi att Jesus var en judisk hantverkare och byggmästare från Palestina, som började förkunna i 30-årsåldern, och att han gjorde symboliska handlingar, berättar Holmén, som nyss har publicerat den populärvetenskapliga boken Jeesus (WSOY), som bland annat handlar om just detta. I Jesus-forskningen ser vi dels på Jesus som en rekonstruktion, hypotes och modell som vi granskar, prövar och förbättrar, och dels som en verklig person vi inte kan säga så mycket om med full säkerhet, säger Holmén. Det är viktigt att skilja på dessa två, annars går det lätt så att man påtvingar folk sin personliga uppfattning av Jesus. Forskningen har visat att Jesus tolkas på olika sätt under olika tidsperioder. HELENE HOLMSTRÖM 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

13 Snart får ÅA nya färger, fonter och logon, säger Rolf Niskanen, grafisk planerare. Nya grafiska rekommendationer Parallellt med Åbo Akademis nya webbsidor (se nästa sida) kommer det också nya grafiska rekommendationer för ÅA:s trycksaker. Det är ingen radikal reform, men en uppdatering och justering som ÅA:s arbetsgrupp har gjort tillsammans med leverantören Abografi. Den mest synliga förändringen är att vi får en ny huvudfärg utöver den kännspaka gula, säger Thurid Eriksson, informationschef. Den nya färgen är en nyans av röd som är traditionellt finlandssvensk och som också Åbo Akademi använde förr. En annan nyhet är att Åbo Akademis gamla sigill tas mer flitigt i bruk igen efter en lång paus. Sigillet skall alltid användas tillsammans med ÅA:s logo, men det är flexibelt på det sättet att Åbo Akademis färger CMYK RGB Rött: C-0 M-100 Y-80 K-20 R-160 G-0 B-47 Gult: C-0 M-25 Y-95 K-0 R-233 G-201 B-47 När färgerna används intill varandra skall den gula färgens opacitet dras ner till 65 %. man kan välja om man vill visa det helt eller bara delvis. Man kan också använda det som bakgrund, säger Rolf Niskanen, grafisk planerare. Också Åbo Akademis logo har det kommit en ny version av. Fonten för texten vid den gamla ÅAsymbolen har bytts ut till Myriad Semibold. Nu finns det också en färgversion: ÅA-symbolen är röd, texten under svart. Åbo Akademis nya standardfonter är Myriad Pro och Minion Pro. Har man inte de fonterna kan man i stället använda Gill Sans och Palatino, som är liknande och som borde finnas på nästan alla datorer. De grafiska rekommendationerna presenteras på samma datum som nya webben: i Åbo i auditorium A i Gadolinia den 25 september kl. 13, i Vasa i Akademisalen i Academill den 26 september kl. 10. På lanseringen kommer vi att berätta om och åskådliggöra de mest centrala elementen i den nya grafiska rekommendationen. Vi visar också upp några exempel på nya bokmärken, visitkort, brevpapper, anteckningsblock och PR-produkter, och så delar vi ut en miniguide för trycksaksproduktion, säger Rolf Niskanen. I samband med webbreformen kommer en ny sida med fakta om de grafiska rekommendationerna: MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 Snart lanseras nya webbsidor Ny grafisk design och mera användarvänlig struktur kommer 25.9 Snart kommer Åbo Akademis nya webbsidor att lanseras. Startsidan, förvaltningens sidor och de allmänna informationssidorna har förnyats, och med dem integreras även ÅA i Vasas huvudsidor. På börjar de nya sidorna synas tisdagen den 25 september. Så här grundligt har man inte gått igenom ÅA:s webbsidor tidigare. Vi började med projektet våren 2006 och utöver att vi nu får en ny grafisk webbdesign, som har gjorts av firman Briiffi, så har vi också planerat och strukturerat om innehållet för att få det mera 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI visuellt och så användarvänligt som möjligt, säger informationschef Thurid Eriksson. På ÅA:s gamla webbsidor har det under årens lopp blivit allt svårare att hitta information man söker, eftersom strukturen har blivit krångligare vartefter det har lagts till mera sidor. Det finns alltså ett klart behov av reformen. De nya webbsidorna testades av MediaCity i somras och fick mycket goda vitsord. Då tänkte man också på de olika målgrupperna studerande, presumtiva studerande, anställda och externa. Deltagarna i testet fick olika uppgifter och de kunde surfa snabbt och hitta rätt, säger Eriksson. Mycket kommer att ske också efter den första lanseringen. Det blir bland annat mer personifierade tjänster och systemet kommer att kommunicera till exempel med MinPlan, IT-verktyget som stöder ÅA:s studierådgivning, säger Eriksson. Vartefter kommer också fakulteternas och ämnenas webbsidor att förnyas och det är tänkt att allt skall bli klart under år Men till exempel tekniska fakulteten

15 har varit ivrig och siktar på att publicera nya sidor redan i höst. Tre portaler En sak som kommer nu med den första lanseringen är att det finns tre skilda portaler på webben, för studerande, anställda och för externa användare. Indelningen har gjorts för att underlätta navigeringen. Portalerna är målgruppsanpassade, men största delen av alla sidor är ändå tillgängliga för alla. Till exempel de som söker jobb vid ÅA vill ju kanske se vad som finns på personalens sidor. Men det blir också möjligt att göra webbsidor med konfidentiellt material, som användarna kommer åt enbart genom att logga in sig. Vi har ett nytt centralt inloggningssystem, säger Eriksson. En viktig målsättning för webbsidorna är att göra dem attraktiva för potentiella nya studerande och inte bara grafiskt. Vi har bland annat en ny sökfunktion, som redan nu är bättre än den gamla men som kommer att utvecklas ytterligare. Man kan välja mellan olika alternativ, om man vill söka efter en webbsida, en nyhet, en person eller innehåll i kalendern, säger Ben Roimola, informationssekreterare. Också olika språkversioner är på kommande. De mest centrala webbsidorna skall översättas till engelska och i mindre skala också till finska. Det är redan delvis klart. Nytt hanteringssystem De nya webbsidorna har gjorts med ett nytt verktyg som kallas CMS. Det står för Content Management System, på svenska innehållshanteringssystem. CMS blir nu ett gemensamt verktyg som används av alla som gör webbsidor vid Åbo Akademi. Det är ungefär som ett textbehandlingsprogram och enkelt att använda. Man behöver inte bekymra sig om koden, och man kan inte heller i misstag förstöra sidor man inte har rätt till, säger Ben Roimola. När man matar in textmaterial behöver man inte tänka på utseendet, för det kommer automatiskt. Men egna bilder och symboler kan man lägga till. En ny funktion gör det också möjligt att mata in material på förhand och bestämma när det skall börja synas och när det skall tas bort. Nöjda användare Majoriteten av dem som har hunnit testa det nya verktyget har varit mycket nöjda. De finns några enheter som har egna skräddarsydda system och så mycket material på webben att de inte automatiskt kan övergå till CMS, ett exempel är Åbo Akademis Bibliotek. Därför har det varit viktigt för oss att från fall till fall skapa lämpliga lösningar, säger Thurid Eriksson. Webbanvändare bjuds in till utbildningstillfällen om hur det nya systemet fungerar. De är redan fullbokade fram till jul. Det tar ungefär två timmar att lära sig grunderna. Det handlar inte bara om att börja använda CMS, utan också att tänka om och lära sig hur man skriver läsarvänlig text som fungerar på webben. Det är en utmaning. Man skall ju inte bara klippa och klistra worddokument, säger Jessica Pettersson, projektkoordinator. Det finns gränser för hur mycket info användare kan ta emot från en sida. Det behövs bland annat korta stycken och klara rubriker. Just nu har vi storstädning och går igenom all gammal info på webbsidorna. När allt är klart har webbsidorna en gemensam profil och ger en mera representativ bild av universitetet. ÅA:s nya webbsidor presenteras i Åbo i auditorium A i Gadolinia den 25 september kl. 10. I Vasa sker det i Akademisalen i Academill den 26 september kl. 9. MICHAEL KARLSSON Så här ser webbverktyget CMS ut. Det är lätt att använda och kommer att bli gemensamt för hela Åbo Akademi. Förkortningen CMS kan på svenska sägas stå för innehållshanteringssystem. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 VECKANS SKRIBENT Ny status för universitetsväsendet ENLIGT REGERINGSPROGRAMMET skall universitetens rättsliga ställning revideras. Det kommer att bli möjligt för universiteten att bli antingen offentligrättsliga juridiska personer eller privaträttsliga stiftelser. Väsentligt i samband med denna ändring är att också universitetens förvaltning revideras, så att universiteten självständigare och bättre än för närvarande kan svara på de utmaningar deras nya ställning för med sig. Det är meningen att universitetens ekonomiska och administrativa ställning skall ses över i syfte att stärka deras autonoma ställning som självständiga aktörer. I UTREDNINGSMÄNNEN Rantanens och Jääskinens slutrapport om revidering av universitetens ekonomiska och administrativa ställning finns förslag till författningar, enligt vilka universitet verksamma som offentligrättsliga inrättningar får status som juridisk person. Enligt förslaget skall bestämmelserna om universitetens rättigheter, uppgifter och skyldigheter, organ och val av organ samt uppgiftsfördelningen i organen och deras ansvar slås fast i den kommande universitetslagen. Målet är att universiteten skall få större rörelsefrihet både att välja organen och att bestämma uppgiftsfördelningen. Utredningsmännen tog inte ställning till stiftelseformen, som blivit aktuell i och med bildandet av det s.k. innovationsuniversitetet. Reformen kommer att kräva omfattande förändringar i universitetslagen. Enligt planerna skall 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI lagen träda i kraft hösten STYRGRUPPEN som undervisningsministeriet tillsatte i slutet av augusti har samlat de centrala utgångspunkterna för reformen i Jorma Mattinen är rektor vid Åbo Akademi. en promemoria daterad Där nämns bland annat följande: Universiteten kommer i framtiden att ligga utanför statens budgetekonomi, dock så att de också i fortsättningen anvisas statlig finansiering i budgeten. Finansieringsprinciperna kommer att vara desamma oberoende av förvaltningsmodellen. Ekonomiförvaltningen kommer alltså att lyda under konkurrenslagen, bokföringslagen och revisionslagen på exakt samma sätt som t.ex. de privata företagen. Oberoende av förvaltningsmodellen kommer universiteten att sköta offentliga uppgifter. Den utbildning som leder till examen vid universiteten skall förbli avgiftsfri. Avsikten med universitetsreformen är inte att ändra de studerandes ställning i universiteten. PERSONALENS STÄLLNING kommer däremot att ändras under denna process. Enligt preliminära synpunkter framförda av statens arbetsmarknadsverk kan anställningsförhållandena i de nya universiteten inte ha formen av tjänsteförhållande. Detta innebär att anställningsförhållandena för

17 Pendeln har svängt. I början av 1970-talet inledde man en stor reform vars målsättning var att förstatliga universiteten. Processen tog slut i och med att Åbo Akademi förstatligades 1981 då lagen om Åbo Akademi trädde ikraft. Sedan dess har universitetslagen skrivits om, och nuförtiden stipuleras om Åbo Akademi också i den allmänna universitetslagen. Åbo Akademi och Helsingfors universitet har och har alltid haft en särposition bland de finländska universiteten. personal vid universiteten kommer att ändras till att bli arbetsavtalsförhållanden. Utgångspunkten är självklart att personalens ställning skall tryggas och att alla bibehåller sina nuvarande förmåner. Ur universitetens synvinkel innebär den nya statusen att arbetsgivarens förhandlingsrättigheter flyttas över från statens arbetsmarknadsverk till universiteten. ÄVEN OM STATEN också i fortsättningen förbinder sig att årligen finansiera universitetens verksamhet, förutsätter övergången från statlig budgetekonomi till en ekonomi som lyder under bokföringslagen och revisionslagen att universiteten måste kapitaliseras, för att deras likviditet och kreditvärdighet skall garanteras. Det är värt att notera att detta behov finns oberoende av vilken juridisk form universiteten väljer. För universitetens kapitalbildning kan man i princip använda både fast och lös egendom. Kapitalet för den s.k. juridiska personen bildas genom att statlig egendom överlåts. Vad stiftelseformen beträffar, bör en betydande del av medlen komma ur andra än statliga källor. SOM JAG HAR SKISSERAT OVAN har vi en omfattande reform framför oss. För att den skall lyckas, bör staten vara beredd att stöda reformen också ekonomiskt. Vetenskaps- och teknologirådet föreslog i höstas att universitetens grundfinansiering skulle ökas med 50 milj. euro per år under de kommande fyra åren. Regeringen har dock utlovat endast en ökning med 80 milj. euro under nuvarande valperioden. Summan är betydligt mindre än teknologirådets förslag och dessutom reducerar produktivitetsprogrammet beloppet ytterligare. Staten minskar nämligen universitetsfinansieringen med 11 milj. euro per år under valperioden för att täcka produktivitetsprogrammet. Detta betyder de facto att grundfinansieringen under valperioden ökar endast med 9 milj. euro per år, vilket inte ens täcker inflationen. PENDELN HAR SVÄNGT. I början av 1970-talet inledde man en stor reform vars målsättning var att förstatliga universiteten. Processen tog slut i och med att Åbo Akademi förstatligades 1981 då lagen om Åbo Akademi trädde ikraft. Sedan dess har universitetslagen skrivits om, och nuförtiden stipuleras om Åbo Akademi också i den allmänna universitetslagen. Åbo Akademi och Helsingfors universitet har och har alltid haft en särposition bland de finländska universiteten. Detta beaktades också förra gången då universitetslagen förändrades i slutet av Då skrevs följande mening in i lagen: Åbo Akademi har dessutom de övriga rättigheter, förmåner och friheter samt den egendom och de inkomster som den har när denna lag träder i kraft. Vi måste se till att så är fallet också efter att den nu aktuella reformen träder i kraft. JORMA MATTINEN 17 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

18 ÅA en trädgård värd att visa Vi vill att trädgårdens alla nyutspruckna blomster och träd med knotiga stammar skall presenteras, skriver Ole Karlsson från kvalitetsenheten och liknar ÅA vid en trädgård. Åbo Akademi kan med hjälp av lite fantasi liknas vid en trädgård. Forsknings- och utbildningsenheterna utgör de växter, buskar och träd som ger trädgården dess utseende och liv. Varje år skall varje växt skapa nya blad och grenar för att garantera trädgårdens fortlevnad och framgång. Till sin hjälp har enheterna en förvaltning som ser till att pollen förs mellan blommorna och att jorden är luckrad för växternas rötter. Trädgården leds av rektor och styrelsen som likt trädgårdsmästare formar och balanserar upp den till en vacker helhet. Var kommer då vi, kvalitetsenheten, in i systemet? Själv känner vi oss främ mande för beskrivningen som jägare efter ogräs och brister. Vi organiserar förvisso utvärderingar och funderar på metoder för kvalitetssäkringen 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI men det är en endast en del av den verksamhet vi kallar för kvalitetshantering. De facto ligger det verkliga ansvaret för universitetets kvalitet på varje medlem av högskolesamfundet, anställda och studerande. Kvalitetsenheten har i uppgift att öka medvetenheten om det här ansvaret och att öka intresset för att utveckla verksamheten. Öppenhet och information är centralt för att nå framgång med de här uppgifterna. Det är främst inom den här sektorn som vi just nu sätter våra resurser. Vi vill att trädgårdens alla nyutspruckna blomster och träd med knotiga stammar skall presenteras. Vi vill visa besökare och trädgårdens invånare de olika formerna för tillväxt som finns. Arbetet har kommit bra igång. Fakulteterna och ett flertal fristående institutioner har tillsatt arbetsgrupper eller utnämnt personer att beskriva den egna verksamheten enligt en gemensam modell. Beskrivningen skall bli en handbok som redogör för verksamheten enligt indelningen 1. Organisation och styrning, 2. Hantering av personal, studerande och resurser, 3. Kärn verksamhet, 4. Stödfunktioner och 5. Metoderna för uppföljning, utvärdering och utveck ling. För förvaltningens del har rektor tillsatt en arbetsgrupp som under förvaltnings direktörens ledning skall utvärdera den rådande strukturen. Ledstjärnan för arbetet är att skapa en tydligare struktur för förvaltningens organisation och beslutsgång. Arbetsgruppens arbete skall i kombination med den nya webben förbättra möjlig heterna att ta del av verksamheten vilket förhoppnings vis leder till att flera

19 upp personer uppmuntras att delta i utvecklingen av akademin. Kvalitetsenheten har också riktat in sig på studeran denas roll. Studerandena är trädgårdens kapital. På dem bygger en del av akademins nuvarande skönhet och trädgårdens framtid. Att få dem att rota sig i trädgården är en ödesfråga för universitetet. Med internationella mått mätt har våra studerande bra möjligheter att påverka. Universitetet måste satsa på att få studerandena att utnyttja rättigheterna. Ett första steg är att föra fram studerandenas möjligheter. Kvalitets enhe ten har sammanställt informationen om rättigheter, skyldigheter och påverkningsmöjlig heter i broschyren Min Guide. Guiden innehåller korta presen tationer om varje område. För den som vill veta mera finns webblänkar angivna. Samtliga gulnäbbar borde ha fått guiden i början av studierna. Broschyren är säkert nyttig även för egenlärare och äldre studerande. Den finns i elektronisk form på webbsidorna för kvalitetshanteringen. Broschyren finns också på de platser som ger studieinformation. För att få idéer till nya projekt har kvalitets enheten gått med i en jämförande utvärdering av studeran denas roll vid högskolan. Projektet finansieras av utvärderingsrådet och sker i samar bete med Umeå universitet och yrkeshögskolan Arcada. För att hålla en trädgård vacker förutsätts alltid kontinuerligt arbete med såväl helheten som detaljer. Kvalitetsenheten (http://www.abo.fi/fa/kvalitetssakring/) vill hjälpa till med att lyfta fram akademin eftersom den ur flera synvinklar tål jämförelser med vilken annan trädgård som helst. OLE KARLSSON (nybliven trädgårdsägare) Kvalitetsenheten Kemiingenjör firades En av världens mest framstående kemiingenjörer, professor Jacob Moulijn från Tekniska universitetet i Delft (TU Delft) blev emeritus våren För att hedra Moulijn organiserade hans forskargrupp och universitetet ett jubileumssymposium den juni Moulijn har under årens lopp varit aktiv på många områden: katalys, kemisk reaktionsteknik och kemisk teknologi i största allmänhet. Han startade som professor vid Amsterdams universitet, där hans mångåriga och fruktbara samarbete med kollegan Freek Kapteijn initierades. Moulijn gjorde banbrytande insatser i metatesforskningen (2005 tillföll Nobelpriset i kemi till en forskare i metates). Moulijn är också en av pionjärerna i tillämpning av in situ spektroskopier för att följa med katalytiska processers förlopp. Kolväteforskning, kolhydratkemi, enzymatisk katalys, temperaturprogrammerad desorption, elegant reaktionsteknik, processintensifiering etc. Listan verkar oändligt lång. Framför allt är Moulijn känd överallt i världen för sin forskning i strukturerade reaktorer, främst katalytiska monoliter. Med strukturerade reaktorer kan de goda sidorna av slurryreaktorer med finfördelade katalysatorer och packade bäddar kombineras: slurryreaktorer medger en hög reaktionshastighet, medan packade bäddars fördel är en låg tryckförlust. Ifall storleken på katalysatorpartiklarna minskas, ökar reaktionshastigheten, men tryckförlusten ökar kraftigt. Den konventionella teknologin innebär således en segling mellan Skylla och Karybdis. I monolitreaktorer används separata kanaler med tunna katalysatorskikt på innerväggen: hög reaktionshastighet och låg tryckförlust! Detta kan leda till väsentlig processintensifiering. TU Delft gav ut en retrospektiv volym (Hebben we het in de fingers I-II har vi det i fingrarna Moulijns typiska fråga), där valda artiklar av Moulijn och hans doktorander är samlade. Vidare hedras Moulijn av ett specialnummer av Industrial and Engineering Chemistry Research (vol 46 (2), ) med två bidrag från Finland (J. P. Mikkola et al., T. Salmi et al.). De inbjudna föredragshållarna vid jubileumssymposiet den 14.6 representerade Moulijns breda kontaktnät över hela världen: prof. Hutchings (katalytiskt guld; Cardiff), dr. Dautzenberg (förnybara energikällor, USA), prof. Tronconi (modellering av monolitreaktorer; Turin), prof. Salmi (kemikalier från ved- en utmaning för katalys och kemiteknik). I symposiet ingick även en högklassig posterutställning. Hundratals forskare hade kommit till TU Delft för att hedra Moulijn. Evenemanget fortsatte den 15.6 med Moulijns avskedsföreläsning (uitreede) och en mottagning på Tekniska museet i Delft. Moulijn är en välkommen gäst vid ÅA. Han har varit fakultetsopponent vid KTF, gästföreläsare (kursen Reactors for 21st Century på sommaren 2006) och våra forskare har haft vistelser vid TU Delft. År 2005 blev Moulijn hedersdoktor vid Åbo Akademi. I sitt gratulationstal citerade rector magnificus för TU Delft motiveringen för hedersdoktoratet: för innovativ forskning i katalys och förnyelse av undervisningen i kemisk teknologi. Denna formulering, konstaterade rektorn, är den kortaste och kraftigaste sammanfattningen av professor Moulijns insatser. Moulijn är nu befriad från administrativa och organisatoriska bördor och fortsätter med verksamheten i Delft. Vi fick också höra att han har ingått ett avtal med universitetet i Cardiff, där en katalytisk guldrusch pågår. Den store forskaren kan inte vila utan reser sig som fyr en för kemiingenjörsvetenskapen. TAPIO SALMI MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 DISPUTATIONER LITTERATURVETENSKAP FM Ulrika Gustafsson disputerar i litteraturvetenskap den 5 oktober med avhandlingen Världsbild under sammanställning. Individ, ensamhet och gemenskap i Ulla-Lena Lundbergs författarskap. Disputationen äger rum kl. 12 i auditorium Salin, Axelia. Opponent är prof. Merete Mazzarella, Helsingfors universitet, och som kustos fungerar prof. Clas Zilliacus. Så här sammanfattar Ulrika Gustafsson själv sin avhandling: Subjektivitet och världsbild är studiens nyckeltermer. Jag undersöker temat ensamhet kontra gemenskap i Ulla-Lena Lundbergs författarskap. Inledningsvis antar jag inte bara att temat är centralt i författarskapet, utan också att individualism som ett kännetecken för det moderna och senmoderna västerlandet ofta ifrågasätts i Lundbergs verk. Teoretiskt avstamp tar jag dels i konventionell självbiografisk genreteori, dels i feministisk och postkolonial självbiografioch subjektivitetsforskning. En modell för den konventionella självbiografiska genren hittar jag i Philippe Lejeunes tes om det självbiografiska kontraktet. Stöd för tanken att ickeindividualistiska subjekt tar sig i förhållande till konventionen alternativa självbiografiska uttryck har jag i Caren Kaplans artikel Resisting Autobiography: Out-Law Genres and Transnational Feminist Subjects. Med fokus på subjekt som ideologiska fenomen, knutna till tid och rum, är Sibirien. Ett självporträtt med vingar (1993) av särskilt intresse. Avhandlingen kan beskrivas som en dubbel analys av Sibirien, som analyseras både som en självbiografi och en antisjälvbiografi. Sibirien är ett individualistiskt uttryck men omfattar samtidigt kritik av individualism, som förknippas med ensamhet. Problematiken individ omvärld och ensamhet gemenskap, som är knuten till frågan om vad meningen med livet är, följs också genom sju av Lundbergs romaner. Studien utgör ett slags författarskapsstudie, eftersom Sibirien läses mot bakgrund av dessa verk och inte enbart mot bakgrund av den självbiografiska genren. Problematiken kan vara antingen uttalad eller implicerad i en kärleks- och dödstematik. Centralt i författarskapet är ett intresse för förmoderna och ickevästerländska kulturer, vilket får mig att fråga: Vilken betydelse har föreställningarna om det gamla och det främmande för ifrågasättandet av individualism? Författarskapet förstås här som en aktuell kommentar till dess utomlitterära samtid med individualism som ett kännetecken och anti-individualism som ett annat. Välkommen till det nya jobbet vid ÅA 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Många frågor dyker upp när man är ny på arbetsplatsen. Det gäller att lära sig nya rutiner, namn, lönesystem, sociala koder och var man kan få hälsovård. För att hjälpa sina nya medarbetare höll Åbo Akademi därför en introduktion för nyanställda i Arken. Till introduktionen kom cirka 25 anställda. Inledningsvis pratade man om ÅA:s historia och om hur man skapar den goda arbetsplatsen. Tröskeln att kommunicera ska vara så låg som möjligt för de anställda, sade rektor Jorma Mattinen. Akademin försöker dessutom skapa karriärmöjligheter, tackla konfl ikter som exempelvis kan uppstå då man måste dra ned på de ekonomiska utgifterna, och minska på visstidsanställningarna. Vi får heller inte glömma att varje enskild medarbetare är viktig, och bidrar till hur arbetsgemenskapen utformas, sade personalchef Margita Vainio. Intresset för det nya lönesystemet var stort bland deltagarna. Doktoranderna beklagade sig över att de inte har samma arbetsvillkor som undervisande och forskande personal trots att man ägnar sig åt forskningsverksamhet. Andra undrade igen när man skulle diskutera lönen med chefen. Man ska förhandla om löneförhöjning tre eller sex månader efter att man börjat arbeta beroende på anställningsförhållandet. Det nya lönesystemet gäller endast personer som är anställda över sex månader, sade personalchef Vainio. Idrottsinstruktör Calle Myrberg informerade om morgongympan och andra idrottsevenemang som universitetet arrangerar för personalen, koordinator för sociala ärenden Tiina Häkkilä bl. a. om hälsovården för anställda på Medivire, och informationschef Thurid Eriksson om forskningsprojekt, antalet anställda och studenter och ÅA idag. HELENE HOLMSTRÖM

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

En grafisk profil. Har du frågor? Kontakta oss på info@soulchildren.se 018-430 25 80. Kära användare av Soul Childrens grafiska profil!

En grafisk profil. Har du frågor? Kontakta oss på info@soulchildren.se 018-430 25 80. Kära användare av Soul Childrens grafiska profil! Grafisk profil En grafisk profil INNEHÅLL: En grafisk profil 2 Vision och värderingar 3 Symbolik 3 Logotyper 4 Användning av logotyper 4 Färger 5 Typsnitt 5 Grafiska element 6 Exempel 7 Salt barn och unga

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITETS REGLER FÖR VISUELL IDENTITET

GÖTEBORGS UNIVERSITETS REGLER FÖR VISUELL IDENTITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/1018 GÖTEBORGS UNIVERSITETS REGLER FÖR VISUELL IDENTITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Kommunikationsenheten, Gemensamma

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

att starta Lycka till!

att starta Lycka till! att starta feministcirkel Feministcirklar utgår först och främst från vad de som vill delta i cirkeln har lust att prata om, eller göra, så det bästa är att bygga upp varje cirkel speciellt för just er

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

EN GUIDE FÖR GRAFISK PROFIL

EN GUIDE FÖR GRAFISK PROFIL EN GUIDE FÖR GRAFISK PROFIL 1 Innehåll Grafisk profil 2 Uppdrag och kärnvärde 3 Tilltal och tonläge 3 Bildspråk 4 Logotypen 5 Ortnamnsmontering 6 Verksamhetslogotyper 6 Vinjetter 7 Typsnitt 8 Färgpalett

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa SBU nationellt kunskapscentrum för

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

8 9 oktober. Två inspirerande dagar för din hälsa! Fri entré, Lidingö stadshus www.lidingo.se/livsgladje65

8 9 oktober. Två inspirerande dagar för din hälsa! Fri entré, Lidingö stadshus www.lidingo.se/livsgladje65 8 9 oktober Två inspirerande dagar för din hälsa! Fri entré, Lidingö stadshus www.lidingo.se/livsgladje65 Livsglädje att leva livet hela livet Det finns så mycket att njuta av och bli glad av i livet,

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Trollhättans Missionskyrka 2014-04-24

GRAFISK MANUAL. Trollhättans Missionskyrka 2014-04-24 GRAFISK MANUAL Trollhättans Missionskyrka 2014-04-24 Kapitel 8, Marknadsföring är tills vidare utelämnad då det tar tid att genomarbeta konsekvenserna för programblad och hemsida samt hur vi vill marknadsföra

Läs mer

Greenhouse Labs. Connecting Science and Industry

Greenhouse Labs. Connecting Science and Industry Greenhouse Labs Connecting Science and Industry Något motsvarande Greenhouse Labs har inte funnits tidigare i Stockholmsområdet, det blir en stor tillgång för nystartade bolag med inriktning på kemi. jessica

Läs mer

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Adelin Nzomwita Juni 2010 Examensarbete, 15 högskolepoäng, B Datavetenskap Internetteknologi

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

Kaj Björkqvist prof, utv.psyk. (specialforskare Jörgen Bergman) Tomas Lindroos stud (stud. Niklas Lindman) Möteskallelse

Kaj Björkqvist prof, utv.psyk. (specialforskare Jörgen Bergman) Tomas Lindroos stud (stud. Niklas Lindman) Möteskallelse Möteskallelse Datadirektionen sammanträder den 18.9.2000 kl 10.00 på datacentralen. Föredragningslistan är bifogad. De ordinarie medlemmarna ombedes vid eventuellt förfall själva underrätta sin personliga

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse Topphemligt Boende Från övergivet hus till lyxbostad, galleri, restaurang och boutique. Graanmarkt 13 i Antwerpen blev Ilse Cornelissens och Tim Van Gelovens drömprojekt. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik

Läs mer

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem.

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Foto www.willanordic.se 2 Höj livskvalitén. En villahiss betyder så mycket mer än att transportera sig från en våning till en annan. Det handlar om att njuta

Läs mer

A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 V Ä L K O M M E N T I L L

A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 V Ä L K O M M E N T I L L V Ä L K O M M E N T I L L A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 U N I V E R S I T E T S A U L A N U P P S A L A U N I V E R S I T E T 2 8 N O V E M B E R

Läs mer

-ett minne för livet.

-ett minne för livet. -ett minne för livet. Nu väcks Musikaliska till liv med nytt mål och nya färdriktningar - allt i musikens tecken. I hjärtat av Stockholm finner vi en av huvudstadens mest exklusiva och anrika konsertlokaler.

Läs mer

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 9, februari 2015 * * * * *************************************************** 9 tips för att lyckas

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma. 5 Frågor och svar om Internet, 06NVB 1. Nämn ett par skillnader mellan datorerna förr och datorerna nu? Svar: de var lika stora som rum, varje dator behärskade i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde.

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Stockholm, Seoul eller Lissabon?

Stockholm, Seoul eller Lissabon? Stockholm, Seoul eller Lissabon? Erfarenheter av en obligatorisk utlandstermin integrerad i kandidatexamen Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet Bakgrund Kartläggning av intresset för utbytesstudier

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Hantverksprogrammet Frisör

Hantverksprogrammet Frisör Hantverksprogrammet Frisör Drömmer du om att bli frisör? Är du intresserad av mode och trender? Gillar du att arbeta med färg och form? Tycker du om att möta människor? Utbildningen ger dig grundläggande

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens Guide till handledaren Innehåll Syftet med guiden... 3 Syftet med multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens... 3 För vem är multimedieföreställningen

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Om Fortes konferensbidrag

Om Fortes konferensbidrag 2013-06-27 Om Fortes konferensbidrag Syftet med konferensbidragen är att underlätta kontakter och erfarenhetsutbyte mellan svenska och utländska forskare samt tillföra kunskaper från det internationella

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSKAP SOM SLAGSORD FÖRÄNDRINGAR I TJÄNSTESEKTORN ESBRI Estrad-föreläsningen 9.5.2006 Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSFORSKNING DYNAMISKT OMRÅDE NÄRA ANKNYTNINGAR

Läs mer

Ledande tjänsteman: Byråchefen för studieärenden. Samordningsgrupp för virtualiseringsverksamheten

Ledande tjänsteman: Byråchefen för studieärenden. Samordningsgrupp för virtualiseringsverksamheten Tove Forslund Projektledare för ÅA:s virtualisering, Åbo tove.forslund@abo.fi www.abo.fi/lc/, www.abo.fi/virtuellauniversitetet/ Start på virtualiseringen av delprojekt 2004 2.2.2004 Samordningsgrupp för

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer