Samtidigt med de höga industriella produktionsvärdena är förädlingsvärdet per sysselsatt lågt i hela entreprenörsregionen,

Transkript

1 2 Regionens funktion Entreprenörsregionens funktion och samspel med angränsande kommuner, län och regiondelar analyseras utifrån befolkningsförändringar, näringsliv, förvärvsfrekvenser, utbildningsnivå och kompetensförsörjning. Detta är nödvändigt för att sätta in järnvägssystemet i ett nationellt, regionalt och lokalt sammanhang. 2.1 Näringsliv Entreprenörsregionen ligger i Sveriges företagstätaste område. Entreprenörsregionen har drygt företagsförekomster (företag med ett eller flera arbetsställen i en region). Företagens starka inriktning på tillverkningsindustri bidrar på ett väsentligt sätt till Sveriges produktionsvärden och exportvärden. Den alltmer globaliserade ekonomin innebär skärpta utmaningar med fortlöpande höjning av förädlingsgraderna, effektiviseringar och specialiseringar. För att klara konkurrenskraften är specialisering nödvändig inom näringslivet. Entreprenörsregionen har påtagligt stora industrisektorer (se fig 2.1:1). Denna specialisering behöver kritisk massa vad avser tillgänglighet till arbetskraft, olika transportslag, högre utbildning och forskning. Specialiseringen innebär samtidigt att det uppstår arbetsmarknadsobalanser mellan kommuner, ifall orterna inte kan samspela genom effektiva kommunikationer. Fig 2.1:1 Näringslivet i Entreprenörsregionen har stora andelar tillverkningsindustri. 11 Det är därför av stor betydelse att orterna införlivas i ett långsiktigt hållbart infrastruktur- och kommunikationssystem. Regionen präglas av tillverkningsindustri. Dominerande branscher är metall-, plast-, fordons-, trävaru- och livsmedelsindustri. Andra branscher är partihandel och elektronik. Partihandel är del i det logistiska centrum som växer fram i Jönköping/Nässjöregionen, liksom de många centrallagren, tex IKEA, Jysk och Rusta. Särskilt höga andelar tillverkningsindustri finns i Tranemo, Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd, Nässjö, Värnamo, Hylte, Markaryd, Älmhult och Laholm. Utbildnings- och länscentra är Halmstad, Jönköping, Växjö och Borås och har liksom i övriga svenska regioner stor offentlig sektor med hälso- och sjukvård, utbildning och myndighetsuppgifter. Förbättrad järnvägstrafik är betydelsefull för Entreprenörsregionens möjlighet att uppnå förbättrad kompetensförsörjning och för att kunna nå ut till och nås på marknaden. Samtidigt med de höga industriella produktionsvärdena är förädlingsvärdet per sysselsatt lågt i hela entreprenörsregionen, bortsett från Hylte. Fig 2.1:2 Tillverkningsindustrin har höga produktionsvärden, sammantaget ca 90 miljarder kronor per år inom det skrafferade området (som förutom Entreprenörsregionen även innefattar Jönköping och Nässjö). Tillväxten ligger över rikssnitt i några av kommunerna, men till följd av strukturomvandling strax under rikssnittet för några av stråkets kommuner. 12

2 Mycket av den lågförädlande tillverkningsindustrin för stora volymer har flyttats/flyttas till låglöneländer i östra Europa och i Asien. För att klara den allt mer hårdnande globala konkurrensen krävs höjda förädlingsgrader och hög produktivitet, vilket kräver ökad effektivisering och specialisering. Många produktionsenheter i Sverige för mindre volymer är beroende av att kunna tillgodose sina kostnader med snabba leveranser. Detta kräver både förbättrade godstransportförutsättningar och förbättrade personresemöjligheter. Förbättring av järnvägsstråket gagnar inte bara Entreprenörsregionen utan även stora delar av omkringliggande län och regioner. Godsflödena på järnväg går idag från Nässjö kombiterminal till främst Göteborgs hamn. För att ytterliggare effektivisera godstrafiken är det av stor betydelse att Nässjö kombiterminal och den kommande Torsviksterminalen smidigt kan nå den prioriterade hamnen i Halmstad. Sträckan Nässjö-Vaggeryd har hög teknisk standard till skillnad från sträckan Vaggeryd-Halmstad. Sträckan Vaggeryd-Värnamo har dock mycket god plangeometri, liksom delar av Värnamo-Halmstad, vilket innebär att teknisk standardhöjning kan ge stora effekter. Fig 2.1:3 De industriella produktionsvärdena i stråket är höga. Förädlingsvärdena per sysselsatt är dock lägre än rikssnittet frånsett i Hylte och i Jönköping (som ligger nära rikssnitet) Ortsstruktur Tätortsmönstret följer till stor del järnvägssystemet och har i sin historia en stark anknytning till järnvägens framväxt. Regionen omfattar flera ortsystem. Jönköpings funktionella arbetsmarknadsregion innefattar utöver läns- och utbildningscentrum även Nässjö, Vaggeryds, Mullsjö och Habo kommuner. Söder därom är Värnamo noden i ett ortssystem innefattande Gislaved, Anderstorp, Skillingaryd och Gnosjö samt ett stort antal mindre tätorter. Ett sydvästligt tätortstråk finns längs järnvägen Värnamo-Halmstad och ett sydöstligt Värnamo-Alvesta/Växjö. Älmhult och Markaryd tillhör ortsystemet kring Hässleholm. Jönköping och Nässjö är viktiga noder i det norra ortssystemet, Halmstad i det sydvästra. Värnamo har en stark position i Entreprenörsregionens mitt, medan Växjö i sydost har en viktig roll som kompletterande arbetsmarknad och utbildningsort. Värnamos framträdande position stärks av knutpunktsrollen i järnvägssystemet och av kust-till-kustbanetrafikens och av Krösatågstrafikens utveckling. Huvudstråken i regionen för järnväg träder fram: Nässjö/Jönköping-Värnamo- Halmstad Jönköping-Värnamo-Alvesta-Växjö Göteborg-Borås-Värnamo- Alvesta-Växjö Fig 2.2:1 Tätortsmönstret följer till stor del järnvägssystemet med undantag för orterna Gislaved, Anderstorp och Hyltebruk 14

3 2.3 Befolkning och befolkningsförändringar Den sammanlagda kommunbefolkningen i Entreprenörsregionen är ca Den befolkningsmässigt största kommunen är Halmstad följd av Värnamo. Under tiden hade Entreprenörsregionen positiv befolkningsutveckling. I synnerhet Gnosjö, Gislaved och Halmstad hade kraftig tillväxt. Jönköping, Vaggeryd, Värnamo, Ljungby hade också positiv befolkningsutveckling. Negativ befolkningsutveckling hade bl a Hylte och Nässjö. Strukturomvandlingarna hade ännu inte slagit igenom. För landet som helhet inträdde ökad regional obalans i början av 1990-talet. Efter spekulativa fastighetsaffärer och överinvesteringar i storstadsregionerna reagerade Fig 2.3:1 Befolkningsförändring bankerna med finansieringsrestriktioner på landsortens investeringar. Storstadsregionerna, läns- och utbildningscentra ökade följaktligen i befolkning, medan industri- och periferiorternas befolkning minskade. Under tiden tappar merparten av kommunerna i Entreprenörsregionen i befolkning. De flesta orter har minskat i befolkning, merparten med mer än 2 procent beroende på minskat antal arbetstillfällen. Värnamo och Vaggeryd avviker positivt med stabil befolkningsökning, vilket är relativt ovanligt för kommuner utan regioncentrumfunktion. Stabil befolkningsökning har läns- och utbildningscentrumen Borås, Jönköping, Växjö och Halmstad med närliggande Laholm. Befolkningsutvecklingen i Entreprenörsregionen visar likartade mönster som för hela landet. Universitetsorter och högskoleorter, tillika ofta länscentra, har vanligen ökat sina befolkningstal, medan flertalet av övriga kommuner minskat i befolkning. Värnamo hör positivt nog till de fåtal kommuner i landet som har befolkningsökning trots att kommunen inte är ett läns- och utbildningscentrum. Detta avspeglar att Värnamo har ett särskilt starkt näringsliv, vilket är av stor betydelse även för angränsande kommuner. Orter med befolkningsminskning har vanligen otillräckligt samspel med kompletterande orter. Detta har ofta lett till bristfälliga arbetsmarknader för ungdomar och särskilt för kvinnor, vilket sedan länge bidragit till flyttningsunderskott främst i unga åldrar och särskilt kvinnounderskott. Detta har i sin tur medfört födelseunderskott. Gemensamt för flertalet orter som minskar i befolkning är att dagens restider begränsar möjligheten till dagspendling till kompletterande arbetsmarknader och till högre utbildning. Med bredare arbetsmarknadssamspel och bättre tillgänglighet till högre utbildning kan konkurrenskraften höjas. Fig 2.3:2 Under åren har befolkningen minskat främst i kommuner med otillräcklig tillgänglighet till kompletterande arbetsmarknader och till högre utbildning. 16

4 2.4 Befolkningssammansättning Kvinnoöverskott råder i storregionens läns- och utbildningscentra Jönköping, Borås och Halmstad, medan Växjö ligger på rikssnitt. och återvänder därefter, beroende på brister i arbetsmarknaderna, inte i tillräcklig grad tillbaka till sin ursprungliga hemkommun. Entreprenörsregionens samtliga kommuner har kraftiga kvinnounderskott frånsett Halmstad, som i likhet med merparten läns- och utbildningscentra i landet har kvinnoöverskott. Ungdomar och främst unga kvinnor flyttar till stor del för arbete och studier Ungdomsunderskott råder i flertalet av Entreprenörsregionens kommuner. Överskott på ungdomar råder i studieorterna Borås, Jönköping, Halmstad och Växjö. Dagspendlingsmöjlighet är mycket viktig för rekrytering till högre utbildning och i nästa steg för rekrytering av högre utbildade åter till hemkommunerna. Fig 2.4:1 Kvinnounderskott råder för flertalet industri- och periferikommuner till följd av otillräcklig differentiering av arbetsmarknad och utbildningsutbud och otillräckliga resmöjligheter till kompletterande orter. Läns- och utbildningscentra har samtidigt vanligen kvinnoöverskott Arbetsmarknad och arbetspendling Kommunerna i Entreprenörsregionen har i rådande högkonjunktur överlag mycket höga förvärvsfrekvenser för både män och kvinnor. Detta samlat mycket positiva mönster är ovanligt i perspektivet att arbetsmarknaderna ofta är relativt små och dessutom saknar önskad differentiering. Dock finns sårbarheter genom den tillskärpta internationella konkurrensen. Nu råder högkonjunktur, men vid lågkonjunktur finns risk för en minskad förvärvsfrekvens, särskilt i industrikommuner. Denna sårbarhet förstärks av ortsystemets otillräckliga dagspendlingsmöjligheter till kompletterande arbetsmarknader. Arbetspendling Män, 2006 Vänersborg 100 Trollhättan km fågelvägen, Färre än 10pendlare redovisas ej ÅF-Infraplan Förvärvsfrekvens 2005 MÄN år, studentkorrigerat Differens mot rikssnitt över rikssnitt under rikssnitt +> 5 % +3-5 Vara % +1-3 % +0-1% Alingsås Herrljunga % -1-3 % % Falköping ->5 % Laholm Båstad Markaryd Skövde Borås Ulricehamn Jönköping Göteborg Kungsbacka Kinna Svenljunga Tranemo Vaggeryd Gnosjö Gislaved Sävsjö Varberg Värnamo Falkenberg Hylte Alvesta Ljungby Halmstad Arbetsmarknaderna i regionen är av tradition starka, men hanterar kontinuerligt utmaningar kopplade till strukturomvandlingen från traditionell tillverkningsindustri/verkstadsindustri till mer kvalificerad industri och kvalificerade tjänsteföretag. Pendlingsmönstret är idag relativt avgränsat till närområdena för resp region- och länscentrum. Växjö, Halmstad och Jönköping är länshuvudorter med differentierade arbetsmarknader och högre utbildning. Värnamo är en viktig sekundär nod i ortsystemet. Älmhult 0 50 km Aneby Eksjö Nässjö Växjö Linköping Mjölby Tranås Vetlanda Åseda Pendlingsutbytet är stort på de kortare avstånden. Pendlingsflödena är särskilt stora mellan kommuner med centra på inbördes avstånd mindre än 30 km, t ex Gnosjö-Värnamo och Laholm-Halmstad. Pendlingen är i flertalet ortsrelationer vägtrafikberoende. Restiden Värnamo- Halmstad och Värnamo-Jönköping är alltför lång för attraktiv arbetspendling, vilket medför att den inbördes pendlingen är mycket begränsad. Värnamo-Växjö hade fram till 2002 mycket små pendlingsflöden till följd av alltför långa restider. Pendlingsutbytet ökar nu genom att den etablerade Krösatågtrafiken medfört kortare Emmaboda restider. Fig 2.5:1 Sysselsättningen för män ligger generellt högt över rikssnitt. Arbetspendlingen för män i stråket är idag främst utvecklad närmast Jönköping och Halmstad samt inom trekommunområdet Värnamo, Gislaved och Gnosjö. 18

5 Kvinnounderskott och ungdomsunderskott har ackumulerats i merparten av kommunerna. Detta beror till stor del beror på att de avgränsade arbetsmarknaderna inte erbjuder tillräckligt attraktivta samlade utbud. Järnvägssystemets standard medger inte tillräckligt korta restider till Jönköping, Växjö och Halmstad. Förvärvsfrekvenserna är höga även för kvinnor. Det är dock angeläget att tillgängligheten stärks till kompletterande arbetsmarknader. Strukturomvandlingar och kommande lågkonjunktur behöver överbryggas, så att utbudet av arbetstillfällen breddas för kvinnor genom ökad dagspendlingstillgänglighet. Arbetspendling Förvärvsfrekvens 2005 Kvinnor, 2006 Kvinnor år, studentkorrigerat km fågelvägen, Färre än 10pendlare Vänersborg redovisas ej 100 Differens mot rikssnitt Trollhättan 200 över rikssnitt under rikssnitt +> Vara +3-5 % % % +0-1% ÅF-Infraplan Falköping Alingsås Herrljunga ->5 % Laholm Båstad Markaryd Skövde Borås Ulricehamn Jönköping Göteborg Kungsbacka Kinna Svenljunga Tranemo Vaggeryd Gnosjö Gislaved Sävsjö Varberg Värnamo Falkenberg Hyltebruk Alvesta Ljungby Halmstad Kvinnor arbetspendlar vanligen kortare sträckor än män. I ortsrelationer med god kollektivtrafik kan dock pendlingen vara av samma storleksordning. Ökat arbetsmarknadssamspel i stråken Värnamo- Jönköping och Värnamo-Halmstad skulle medföra att arbetskraftsbehovet kan tillgodoses bättre och att obalanser på arbetsmarknaderna utjämnas. Med förbättrade resmöjligheter med järnväg kan regionernas arbetsmarknadssystem överlappa varandra och bilda ett starkt sammanbindande ortsnätverk för hela landsdelen. Med utvecklad regionaltågstrafik kommer flödena att öka avsevärt i flera resrelationer och blir 0 50 km Älmhult Aneby Eksjö Nässjö Växjö Linköping Mjölby Tranås Vetlanda Åseda i allt högre andel dagspendling. Emmaboda Fig 2.5:2 Sysselsättningen är också bland kvinnor hög i jämförelse med landet som helhet. Arbetspendlingen för kvinnor är idag, liksom för män, främst utvecklad i närområdet kring Jönköping, Växjö och Halmstad samt inom trekommunersområdet Gislaved, 19 Gnosjö och Värnamo. 2.6 Högre utbildning Utbildningnivåer Andelen högre utbildade varierar starkt mellan olika kommuner, särskilt för män. Kommuner med stort eget utbildningsutbud har högre andel utbildade, medan perifera kommuner har mycket låga andelar. Det geografiska obalansmönstret har i stora drag samma mönster för kvinnor och män, men är mer utpräglat för män. Detta hänger samman med att högre utbildade kvinnor i högre grad arbetar inom den offentliga sektorn, som har högre rekrytering av högre utbildade än industrisektorn. Jönköping, Halmstad och Växjö har liksom andra universitetsorter höga andelar högutbildade. Utbildningsnivån i omkringliggande och perifera kommuner är emellertid fortfarande alltför låg. Fig 2.6:1 Utbildningsnivån för män behöver höjas för att klara långsiktig konkurrenskraft. Utbildningsnivån för kvinnor är högre än för män, men alltför stora obalanser råder i förhållande till universitets- och högskoleorterna. 20 Därför är dagspendlingstillgänglighet angelägen till universitets- och högskoleorterna.

6 De låga andelarna högutbildade män i många kommuner hänger dels samman med att industrin hittills endast efterfrågat begränsad andel högutbildade, dels samman med att rekryteringsmöjligheterna begränsats av otillräcklig dagspendlingsmöjlighet till högre utbildning. Liksom för andra regioner kan konstateras att kvinnor har högre utbildningsnivå än männen. Det gäller särskilt för Vaggeryd och Tranemo. God tillgänglighet med dagspendlingsrestid är betydelsefull både för rekrytering till högre utbildning och för rekrytering av högre utbildade till arbetsmarknaden. För ungdomar utan högre utbildningstradition i hemmet och för potentiella fortbildningsstuderande är dagspendlingstillgänglighet till högre utbildning särskilt viktig. Med utökat dagspendlingssamspel blir det dessutom betydligt lättare att rekrytera två högre utbildade i ett hushåll till arbetsmarknaderna. För att säkerställa näringslivets långsiktiga konkurrenskraft är det särskilt viktigt för industrikommuner att höja andelen högre utbildade. Det kan ske både genom lokaliseringsmönstret för den högre utbildningen (genom decentraliserad utbildning) och genom förbättrade restider till utbildningscentra. Fig 2.6:2 Högskolan på Hemmaplan har lärcentra i Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo. 21 Utbildningsutbud Kompetensförsörjning med högre utbildade är en av de strategiskt viktigaste frågorna för regional utveckling och balans, särskilt i traditionellt industribetonade regioner. Utbudet av högre utbildning i storregionen är i viss grad inbördes kompletterande, men är med dagens tågtrafikeringsutbud inte tillräckligt tillgängligt inom dagspendlingstid. Högskolan i Jönköping har vuxit relativt kraftigt under de två senaste decennierna och har relativt jämn fördelning mellan samhällsvetenskap, undervisning, teknik samt vård och omsorg. Linköpings Universitet är ett av landets största universitet. Utbildningen bedrivs inom fyra fakulteter: Filosofiska fakulteten, Hälsouniversitetet, Utbildningsvetenskap och Tekniska Högskolan. Växjö Universitet erbjuder i huvudsak utbildning inom undervisning och samhällsvetenskap. Växjö har även Polishögskola. Högskolorna i Halmstad och Borås har relativt jämn fördelning i kursutbudet, medan högskolan i Skövde i huvudsak erbjuder utbildning inom vård och omsorg. Högskolan på hemmaplan (Hph, utlokaliserad utbildning) är ett samarbete mellan kommunerna Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo. Högskolekurser och distansutbildningar erbjuds inom bl a språk, ekonomi, beteendevetenskap och teknik i samarbete med flera universitet och högskolor i Sverige. Fig 2.6:3 Högre utbildning är idag otillräckligt tillgänglig inom dagspendlingsrestid för merparten av orterna i Entreprenörsregionen. 22

7 Kvalificerade yrkesutbildningar bedrivs i samarbete med ingenjörshögskolan i Jönköping och näringslivet i regionen. I Nässjö finns Högskolan Höglandet (utlokaliserad utbildning), som är ett samarbete mellan kommunerna Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Aneby och Vetlanda. Högskolan Höglandets samverkanspartners är Högskolan i Jönköping, Halmstad, Kalmar och Gävle, samt Luleå Tekniska Universitet och universiteten i Växjö och Örebro. Utlokaliserad utbildning finns även i Tranås. Rekrytering till högre utbildning ligger idag högre än rikssnittet i Värnamo, Vaggeryd, Tranemo och Borås, till huvuddel sannolikt beroende dagspendlingstillgängligheten till följd av decentraliserad utbildning och dagspendlingstillgänglighet genom korta restider. Värnamo-Växjö och Tranemo-Borås visar på effekterna av förbättrad tågförbindelse Göteborg-Kalmar. Benägenheten att påbörja högre utbildning är starkt beroende av dagspendlingstillgänglighet. Merparten av de som börjar studera väljer utbildning i hemorten eller så nära hemorten som möjligt. Denna närhet är särskilt viktig för ungdomar utan högre utbildningstradition i hemmet och för fortbildningsstuderande, som ofta har familje- och bostadsanknytningar. Dessa grupper avstår i stor omfattning avstår från högre utbildning, om den inte kan nås inom dagspendlingsrestid. Förbättrad järnvägsstandard ger bättre tillgänglighet till högre utbildning, vilket ökar förutsättningarna för bättre rekrytering till högre utbildning vid Högskolan i Jönköping, universitetet i Växjö och högskolan i Halmstad. Stärkt arbetsmarknadssamspel underlättar möjligheten för två i ett hushåll att få arbete inom dagspendlingsrestid från gemensam bostad, vilket i sin tur underlättar för företagen i regionen att rekrytera kompetent arbetskraft. Fig 2.6:4 Andelen högskolenybörjare är högst i kommuner med dagspendlingstillgänglighet till ett brett utbildningsutbud. 23