Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2011:6
|
|
- Axel Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2011 Barnombudsmannens byrås publikationer 2011:6
2 En god barndom för alla! Barnombudsmannens vision l Mer vuxennärvaro och mindre ensamhet. l Mer lek och mindre prestation. l Mer förebyggande tjänster och tidigt stöd. l Mer möjligheter för barnen att delta och bli hörda. I alla samhällsbeslut ska barnets bästa sättas främst. Målet är att så många barn och ungdomar som möjligt i Finland ska få en tillräckligt lång och sorglös barndom. Varje person under 18 år har rätt att vara barn. Barnombudsmannen är en självständig myndighet i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Uppgiften har fastställts i lagen om barnombudsmannen (1221/2004). Verksamhetsställe är Jyväskylä. En barnombudsmannadelegation som tillsatts av statsrådet bistår barnombudsmannen (förordning 274/2005). Innehåll En god barndom för alla! Barnombudsmannens byrås uppdrag Bedömning av verksamhetsmiljön Barn, ungdomar och familjer i den nya regeringens program Barnets rättigheter i Finland utvärderas av FN Barns och ungdomars rättsskydd främjas Temat för barnets rättighetsdag är uppfostran Vuxna tar del av barnens och ungdomarnas erfarenheter Barn och unga som rådgivare Kommunikation och nätverksbildning Publikationer från barnombudsmannens byrå år Förvaltning och ekonomi Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2011 Barnombudsmannens byrås publikationer 2011:6 Utgivare Barnombudsmannens byrå Vaasankatu 2, Jyväskylä Telefon: Fax: E-post: lapsiasiavaltuutettu@stm.fi ISSN-L ISSN (verkkojulkaisu) ISBN (PDF) PDF publicerad på nätet Layout Workshop Pälviä Oy Pärm foto Panu Pälviä Fotos Pixmac barnombudsmannens byrå l Verksamhetsplan
3 Barnombudsmannens byrås uppdrag Barnombudsmannen är i samhället l den som förstärker barnets röst l en som bygger broar mellan olika aktörer l en som påverkar genom sina initiativ Värderingar som styr arbetet l respekt för barndomen l mod och självständighet vid försvar av barnets bästa l känslighet och omtanke l jämlikhet och rättvisa I byråns arbete: l samarbetsförmåga och tjänstvillighet l kreativitet och utvecklingsvillighet Beskrivning av barnombudsmannens verksamhet Barnombudsmannen verkar för barnets bästa och barnets rättigheter: l lyssnar på barnens åsikter och förmedlar dem till beslutsfattarna l verkar för att stärka barnperspektivet l följer upp och rapporterar om förverkligandet av välfärd och rättigheter l sprider kunskap om barnets rättigheter l främjar samarbetet inom barnpolitiken Barnombudsmannen varken beslutar eller tar ställning i frågor som gäller ett enskilt barn eller en enskild familj. Barnombudsmannens byrå samlar information om barnens välfärd och hur deras rättigheter tillvaratas: l genom att träffa barn och ta reda på deras åsikter l medborgarkontakter l följa med forskningsrapporter l kontakter med organisationer, experter och andra myndigheter inom området Produkter av barnombudsmannens verksamhet är: l årsbok l initiativ, utlåtanden, rekommendationer och anvisningar för myndigheter och andra aktörer inom området l svar på kontakter från medborgare l rapporter om barns åsikter l katten Sisus turnéer l andra publikationer l pressmeddelande l webbtjänster för vuxna ( och barn i lågstadieåldern ( l informationsmaterial om barns rättigheter (broschyrer på finska, svenska, engelska, samiska, romani, ryska och teckenspråk) l föredrag och kurser samt offentliga framträdanden i media l brev till intressentgrupper Enligt förordningen ska en årlig verksamhetsberättelse avges till statsrådet. Den ska beskriva barnombudsmannens verksamhet samt innehålla en bedömning av hur barns och ungdomars rättigheter tillgodoses och hur deras välfärd har utvecklats. Barnombudsmannen arbetar för barnets bästa och barnets rättigheter på ett allmänt samhälleligt plan, självständigt men i samarbete med andra aktörer. Grunden för arbetet är FN:s konvention om barnets rättigheter. barnombudsmannens byrå l Verksamhetsplan
4 Bedömning av verksamhetsmiljön 2011 Positivt l Kännedomen om barnets rättigheter har förbättrats och attityden till barns deltagande är positiv. l I kommuner och ministerier har ett sektorövergripande samarbetet inom servicen till barn, ungdomar och familjer fått stabilare fotfäste och större förståelse. l Vissa kommuner uppvisar goda exempel på fördelarna med ett starkare förebyggande arbete. Risker l I en del kommuner hotar den ekonomiska krisen att försämra servicen till barn och familjer. l Besparingstrycket i statsekonomin kan inriktas på tjänsterna till barnen och familjerna samt deras förmåner. l Om det samarbete i barn-, ungdoms- och familjepolitiken som bedrivits inom statsförvaltningen åren inte blir bestående försvåras den övergripande ledningen av tjänsterna. l För små övervakningsresurser och brist på kompetenta socialarbetare. Möjligheter l Att ta reda på och beakta barnens åsikter är inte i första hand en fråga om pengar utan om de vuxnas attityder och handlingssätt. l Att stärka fostringsgemenskapen och samarbetet med föräldrarna i olika tjänster. l Sektorövergripande ledning i barn-, ungdoms- och familjefrågor både i statsförvaltningen och i kommunerna. l Stärkt undervisning i mänskliga rättigheter i läroplanerna för den grundläggande utbildningen. l Skärpning av den statliga tillsynen och kvalitetstänkande i barnskyddstjänsterna. l Den nya förordningen om rådgivningsverksamhet och skolhälsovård stärker de förebyggande tjänsterna. barnombudsmannens byrå l Verksamhetsplan
5 Barn, ungdomar och familjer i den nya regeringens program I det opinionsbildande arbetet före valet är målet att ta upp den allmänna samhällsdebatten om barn, ungdomar och familjer på agendan. Efter valet är målsättningen att se till att de centrala målen för barn, ungdomar och familjer ingår i regeringsprogram. I detta syfte har programmet Lasten ja nuorten hallitusohjelma (Barns och ungdomars regeringsprogram ) utarbetats i samarbete med olika aktörer som arbetar med barn och ungdomar. En viktig samarbetspartner är Finlands Ungdomssamarbete Allians rf. Riksdagskandidaternas utfästelser om programmet sammanställs på webbplatsen Barnombudsmannens teman och material för påverkan sammanställs på webbplatsen på sidan Vaalit Grundbudskapet i påverkansarbetet är: l Barns och ungdomars välbefinnande är viktigt för Finland. l Tid för barnet värde åt uppfostran. l Varje människa uppfostrar genom sitt exempel. l Barnens jämlikhet och minskning av diskrimineringen i barnens vardag. l Barnens erfarenheter hjälper de vuxna när tjänster utvecklas. l Genom sektor- och yrkesgruppsövergripande ledning förebyggs barns illabefinnande. För många målsättningar är det viktigt att inom statsförvaltningen få till stånd ett etablerat samarbete tvärs förvaltningsområdenas gränser samt stärka den sektorövergripande ledningen. Tyngdpunkten i tjänsterna bör flyttas i en riktning så att familjerna får stöd i tid både i kommunerna och i den statliga verksamheten tillsammans med organisationerna. Det arbete som har inletts i statsrådet politiska program för barns, ungdomars och familjers välbefinnande bör fortsätt inom följande ämnesområden: kommunikationssamarbete om barnets rättigheter, förbättring av kunskapsbasen för barns välbefinnande, främjande av barns och ungdomars delaktighet och främjande av bedömningar om hur beslut inverkar på barn. Mer detaljerade mål för regeringsperiod är l Övergripande utveckling av barnfamiljers skilsmässotjänster med hänsyn till barnets intresse. l Förstärkning av barnperspektivet i handikappolitiken (publikation våren 2011). l Tjänster för invandrarbarn som anländer ensamma som en del av barnskyddet. l Förstärkning av rättigheterna för barn vars föräldrar är i fängelse (umgänge, information, kamratstöd). l Barnvänligt sjukhus-tankesätt och beaktande av barnklienter i hälsovårdens kvalitet. I barnombudsmannens årsbok sammanställs centrala mål i regeringsprogrammet och utmaningarna för barns välbefinnande under den kommande valperioden Årsboken utkommer på båda nationalspråken i april men innehåller mindre mängd text än tidigare år. Barnombudsmannen utvärderar även tillsammans med barnombudsmannadelegationen genomförandet av statsrådets barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram samt deltar i utarbetandet av riktlinjerna för ett nytt program. Samarbetet med statens delegation för ungdomsärenden intensifieras. Delegationen lämnar förslag till olika ministerier om behovet av stöd till barn i fängelsefamiljer. Barnombudsmannadelegationens mandat går ut i slutet av maj. Under våren utvärderas verksamheten och barnombudsmannen ställer förslag till SHM om medlemmarna i en ny delegation. barnombudsmannens byrå l Verksamhetsplan
6 Barnets rättigheter i Finland utvärderas av FN l Barnombudsmannens egen rapport till FN. l FN-rapportens utfärdare bjuds in till Finland. l Även barn och ungdomar informeras. FN:s barnrättskommitté utvärderade under inledningen av år 2011 finska statens fjärde periodiska rapport om verkställandet av konventionen om barnets rättigheter. Barnombudsmannen lämnade i januari en egen tilläggsrapport till utvärderingsprocessen för första gången och deltar i de höranden som arrangeras i Genève. Vid sidan av tilläggsrapporten publicerar barnombudsmannen även en artikel på engelska som sammanfattar tidigare års utredningar om romska och samiska barn som stöd till FN-utvärderingen. Barnombudsmannen betonar i sin rapport de åsikter som samlats in från barn och ungdomar. Barnets rättigheter uppfylls i många delar på ett utmärkt sätt i Finland. Frågor som väcker oro är emellertid den ensamhet barn och ungdomar upplever samt prestationsorienteringen i skolan och hobbyerna. Även den bristande jämlikheten mellan barn, ungdomar och familjer kräver åtgärder. Personalen vid barnombudsmannens byrå borde utökas och arbetet borde rapporteras direkt till riksdagen. En organisationsdelegation sammanställd av Centralförbundet för Barnskydd samt barnombudsmannen och riksdagens justitieombudsman deltar det s.k. presession-hörandet i Genève den 8 februari. Kommittén har utsett kommittémedlemmen Maria Hercgog från Ungern som rapportör för Finland. I samarbete med Centralförbundet för Barnskydd inbjuds rapportören under våren till Finland och då är temat särskilt barns och ungdomars eget deltagande. Kommittén kalllar representanter för den finska staten (regeringen) till hörande i början av juni. Därefter ger kommittén nya rekommendationer till finska staten om verkställandet av konventionen om barnets rättigheter. Särskilt under hösten 2011 sker en satsning på aktiv information om kommitténs rekommendationer. Informationen riktas även direkt till barn och ungdomar. barnombudsmannens byrå l Verksamhetsplan
7 Barns och ungdomars rättsskydd främjas l Bättre information till barn och ungdomar. l Verksamheten hos lagövervakarna och myndigheterna för de mänskliga rättigheterna barnvänligare. l Vid tillsynen av institutioner modeller som involverar barn och ungdomar. l Rapport om patientombudsmännens arbete ur barnperspektiv. l Barnets rättighet som en del av sjukhusens kvalitetstänkande. tieombudsman, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira, regionförvaltningsverken och andra övervakare av de mänskliga rättigheterna. Det första steget i den allmänna information är riktad till barn i lågstadieåldern och genomförs genom avsnittet Apua moneen ongelmaan (Hjälp vid många problem) som finns på webbplatsen Vikten är lagd på att förbättra rättsskyddet för barn och ungdomar som är klienter inom barnskyddets vård utanför hemmet och att stärka barnperspektivet vid tillsynen av barnskyddets vård utanför hemmet. Samarbetspartner är gruppen Selviytyjät inom Pesäpuu ry. Tillsammans med denna grupp utvecklas en broschyr som informerar klienterna inom barnskyddets vård utanför hemmet om deras rättigheter och ansvar. I broschyrfrågan samarbetar byrån även med Centralförbundet för Barnskydd. Vid ett seminarium den 22 mars i Helsingfors får de vuxna information om barnens och ungdomarnas möjligheter att bli utvecklare av vården utanför hemmet. Tillsammans med Pesäpuu ry utförs en besöksrunda till vården utanför hemmet där de utplacerade barnens och ungdomarnas åsikter och synpunkter undersöks. I besöksrundan deltar även Institutet för hälsa och välfärd. Modeller kartläggs för barns och ungdomars deltagande i och påverkan på vardagsverksamheten vid vårdenheter utanför hemmet och vid bestämningen av kvaliteten (t.ex. klientråd eller aktörer av elevkårstyp). Barnets rättigheter i hälsovården belyses genom en enkät till patientombudsmännen. Rapporten om enkätresultatet publiceras av barnombudsmannens byrå våren En breddning av debatten om barnets rättigheter i hälsovården eftersträvas så att den även innehåller annat än barnens och ungdomarnas rätt till självbestämmande. Byrån påverkar SHM för att stärka perspektivet barnet som klient. Tillsammans med NOBAB ry (Nordisk förening för sjuka barns behov) inleds ett påverkansarbete för att få perspektivet barnvänligt sjukhus att ingå i hälsovårdens kvalitetstänkande. Det samarbete som inleddes med Mannerheims Barnskyddsförbund om Barns och ungdomars telefon och webbplats fortsätter. Insamling av medel i kommunerna för telefonen stöds. Samarbete sker i rättsskyddsrådgivning. Ett påverkansarbete utförs i syfte att sänka tröskeln för anmälan när barn och ungdomar har blivit brottsoffer. Barnombudsmannens byrå söker under året samarbetspartner för främjandet av barns och ungdomars rättsskydd. Målsättningen är ett flerårigt projekt med syfte att förbättra informationen till barn, ungdomar och deras föräldrar samt att ändra praxisen inom rättsskyddsområdet så att den blir barnvänligare. Som stöd för projektet skapas ett nätverk av barnrättsjurister. Det finländska systemet för grundläggande rättigheter, mänskliga rättigheter och lagövervakning är splittrat. Det är inte lätt för barn, ungdomar och deras föräldrar att ta reda på vem de ska kontakta i rättsskyddsärenden. Ställningen hos de lokala social- och patientombudsmännen är osäker och resurserna små. Medborgarkontakterna med barnombudsmannen visar ett behov av juridisk rådgivning i frågor som berör barnets rättigheter och tjänster. Byråns egen målsättning är att klara av anhopningen av medborgarkontakter under första halvåret Lagövervakarna och de som övervakar de grundläggande och mänskliga rättigheterna agerar inte barnvänligt. De minderårigas möjligheter att få sitt eget ärende självständigt utrett skulle kunna förbättras. Utifrån en kartläggning år 2010 intensifierar Barnombudsmannens byrå samarbetet med riksdagens justibarnombudsmannens byrå l Verksamhetsplan
8 Temat för barnets rättighetsdag är uppfostran Den gemensamma nationella kommunikationskampanjen för barnets rättigheter främjas år 2011 under temat Barnet har rätt till en positiv uppfostran. Temat fördjupas genom följande teman: l Varje vuxen är en fostrare, dvs. utgör ett exempel för barnet. l Tid för barnet värde åt uppfostran. l Ömhet ger bästa uppfostran inte våld. l Målet är en ömsesidig respekt och aktning mellan barn och vuxna. År 2011 har 20 år förflutit sedan konventionen om barnets rättigheter ratificerades i Finland. Samarbetspartner vid kommunikationen av barnets rättigheter är medlemmarna i det kampanjnätverk som bildades år Det samarbete som inleddes vid barnombudsmannens 5-årsjubileum med Finlands Föräldraförbund, Seurakuntien lapsityön keskus och Institutet för hälsa och välfärd (THL) fortsätter. Under våren publiceras en artikelbok på uppfostringstemat och under hösten teser om uppfostran. Värderingen av ålderdomen och uppfostran i hemmet tas även upp på arbetsmarknadsorganisationernas agenda i anslutning till sampassningen av arbete och familj samt förlängningen av yrkeskarriären. Tillsammans med THL främjar byrån verkställandet av kampanjen för den nationella opinionsbildningen mot kroppslig aga enligt det nationella handlingsprogrammet. Målsättningen är även ett tätare nordiskt samarbete. Utifrån en enkät som utfördes år 2010 skapas material som bidrar till att öppna barnens och ungdomarnas eget perspektiv på minskningen av kroppslig aga och på positiv uppfostran. Byrån stöder verkställandet av SHM:s program mot kroppslig aga och kontakten i denna fråga med trossamfund och kyrkor som är verksamma i Finland. Under jubileumsåret främjar byrån utbildningen i mänskliga rättigheter genom att tillsammans med samarbetspartner publicera en finskspråkig översättning av Europarådets Compasito-material, som sprids till skolor och organisationer. Byrån inleder ett pilotprojekt för att skapa ett utbildarnätverk för utbildning i mänskliga rättigheter i samarbete med stiftelsen Kasvatus Elämään. Vid verkställandet av den nationella kommunikationsstrategin för barnets rättigheter ansvarar barnombudsmannen för främjandet av kriterierna för en barnvänlig aktör. En viktig samarbetspartner är Poikien ja Tyttöjen keskus som genomför pilotstudier i församlingarna och främjar utvärderingen av barninflytande inom kyrkan. Barnombudsmannens byrå svarar för produktionen av grundbroschyrer för barnets rättigheter på olika språk. I detta syfte bedöms behovet av att förnya innehållet i broschyrerna om konventionen om barnets rättigheter i samarbetsnätverket. Samtidigt uppmärksammas behovet av att informera om FNkommitténs rekommendationer samt om barnombudsmannens egen rapport om genomförandet av barnets rättigheter. Informationen om barnets rättigheter till barnen och ungdomarna själva utökas liksom även informationen om barnombudsmannens arbete. Huvudverktyget för informationen om barnets rättigheter till barn i lågstadieåldern är www. lastensivut.fi. Marknadsföringen av webbplatsen förbättras och nätverket av samarbetspartner utvidgas. Sidorna länkas på bättre sätt till arbetet inom Barnens Parlament i Finland och den planerade Agora-portalen. Kontakterna intensifieras i syfte att stärka skolornas utbildning i mänskliga rättigheter. Ingångssidan förnyas så att den blir mer nyhetsorienterad. En del av sidorna översätts till svenska. Ett besök på Åland planeras i syfte att marknadsföra barnombudsmannens arbete och samtidigt webbplatsen. Webbplatsens faddergruppssamarbete och verksamhetsmodellen för kattens Sisus skolbesök utvecklas. barnombudsmannens byrå l Verksamhetsplan
9 Vuxna tar del av barnens och ungdomarnas erfarenheter l Utredning av teckenspråkiga barns vardag och åsikter. l Rekommendationer för att minska den diskriminering barn och ungdomar upplever. l Barnaspekten stärks i handikappolitiken. I samarbete med Finlands Dövas Förbund utreds de teckenspråkiga barnens erfarenheter av den egna vardagen och förverkligandet av de egna rättigheterna. Barnombudsmannens byrå publicerar utredningen. På barnombudsmannens sjätte årsdag den första september ordnas ett seminarium i Jyväskylä där utredningens resultat rapporteras. Även teckenspråkiga barn och ungdomar, barn och unga med hörselnedsättning samt deras familjer bjuds in. Målsättningen är att samtidigt skapa bättre diskussionskontakter med olika aktörer som är verksamma bland teckenspråkiga barn och barn med hörselnedsättning. På uppdrag av inrikesministeriet gjorde Östra Finlands universitet år 2010 en undersökning om barns och ungdomars erfarenhet av diskriminering. Utredningen publiceras i mars Barnombudsmannen sammanställer tillsammans med minoritetsombudsmannen rekommendationer till beslutsfattarna i syfte att minska den diskriminering barn och unga upplever. Barnombudsmannen är samarbetspartner i inrikesministeriets projekt YES 4 vars mål är att minska diskrimineringen och att öka jämlikheten. I projektet betonas romska och handikappade barns deltagande vid verkställandet av de nationella handikapp- och romerpolitiska riktlinjerna. I detta ingår ett samarbete med Delegationen för romska ärenden och samarbetsgruppen YTRY inom Stiftelsen för handikappade barn och ungdomar. Dessutom söker byrån samarbetspartner för att tillsammans med dessa arrangera diskussioner med handikappade barn och ungdomar. Den mässa för barn och unga (ToukoFest ja My Way) som arrangeras i Jyväskylä utnyttjas för att genomföra aktuella enkäter och för att informera om barnombudsmannens arbete. Resultaten av enkäterna rapporteras lokalt. Byrån deltar som samarbetspartner i det nordiska metodseminariet för konstfostran om ungas kulturella inflytande i Jyväskylä. barnombudsmannens byrå l Verksamhetsplan
10 Barn och unga som rådgivare l Barnens och ungdomarnas egna synpunkter i utlåtanden. l Samarbetet med Barnens Parlament i Finland blir planmässigt. l En rådgivningsgrupp av ungdomar deltar i ENYA-nätverket. l Samarbetet med Finlands ungdomsfullmäktige intensifieras. l Gruppen Selviytyjät blir rådgivare i barnskyddsfrågor. Rådgivare till barnombudsmannen är en rådgivningsgrupp som skapades av ungdomar i Mellersta Finland och medlemmarna i Barnens Parlament i Finland via nätet. Till utlåtandena från barnombudsmannens byrå inhämtas alltid om möjligt barnens och ungdomarnas synpunkter via rådgivningsgrupperna. Samarbetet med Barnens Parlament intensifieras. Möjligheterna till motsvarande samarbete med Finlands ungdomsfullmäktiges förbund och dess medlemmar utreds. De ungas rådgivningsgrupp sammanträder sex gånger under ett år. Verksamheten utvärderas när den första mandatperioden går ut våren I byråns personalvalsprocess införs en diskussion med de ungas rådgivningsgrupp. Beslutsfattarmöten med riksdagsledamöter och ministrar arrangeras för rådgivningsgruppen. De ungas budskap förs även in i påverkan av valet och i årsboken. De unga deltar även i verksamheten vid nätverket för Europas barnombudsmän, ENYA. Regeringen och utskotten vid Barnens Parlament i Finland möts i Jyväskylä och man försöker ordna ett Finlandsbesök för rapportören från FN:s barnrättskommitté i samband med detta. Under hösten deltar man i ett nationellt evenemang som hålls i Tammerfors Brev skickas till medlemmarna i Barnens Parlament vår och höst. Barnens respons på barnombudsmannens arbete under hösten i fjol sammanställs. Spridningen av skolmatsenkäten i skolorna främjas. Under hösten genomförs en ny enkät som utvärderar skoltoaletternas kvalitet. Byrån deltar aktivare än förut i chat och nätsessioner. Ett års omfattande partnerskapsavtal ingås med stiftelsen för Barnens Parlament i Finland. I ärenden som berör barns och ungas vård utanför hemmet är Pesäpuu ry:s grupp Selviytyjät rådgivningsgrupp. Årligen möter byrån även representanter för Plan-Barnens regering och Gymnasistförbundet. Anvisningar upprättas till vuxna om barnens deltagande och utredning av åsikter i olika situationer. Material sammanställs av redan befintligt material och vid behov upprättas nytt material för nätet. barnombudsmannens byrå l Verksamhetsplan
11 Kommunikation och nätverksbildning Under år 2011 utkommer ett rikligt antal publikationer. Majoriteten av dessa publiceras på nätet. För FN-påverkan utkommer tre publikationer på engelska. Målet är att samtidigt ge en bredare internationell information om läget för barnets rättigheter och minoriteterna romer och samer i Finland. Efterfrågan på sådant material har redan tidigare funnits. Årsboken är barnombudsmannens viktigaste publikation som trycks och distribueras till intressentgrupper. Den färdigställs i april. Arbetsnamnet är Tid för barnet värde åt uppfostran. Teman är: påverkan på regeringsprogrammet, genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter i Finland, barnet har rätt till uppfostran och förbättring av barns och ungdomars rättsskydd. Årsboken beskriver även barnombudsmannens arbete år Innehållet på barnombudsmannens webbplats utvärderas som en helhet och utökas med material om barnens deltagande och utvärderingar av barnens inflytande. I måttlig omfattning tas sociala medier i bruk som verktyg för informationen om verksamheten. Kontakterna med intressentgrupper stärks genom att kartlägga aktörerna systematiskt och genom att skicka ut elektroniska brev sex gånger per år. Samarbetspartner söks och en långsiktig plan skapas för deltagandet i mässor och evenemang. Lämpligare material för mässor och utdelning till allmänheten utvecklas. Nya upplagor av gamla publikationer framställs om anslagen tillåter. Bildningen av nätverk i Mellersta Finland stärks i riktning mot universitet, regionala aktörer och kommuner. Den nationella målsättningen är en ännu intensivare påverkan på kommun- och regionnivå. Samarbetet med Kommunförbundet fortsätter. Landskapsförbundens verksamhet ur barn- och ungdomsperspektiv utreds i samarbete med stiftelsen för Barnens Parlament i Finland. I Mellersta Finland stöds skapandet av strukturer för ungdomars regionala påverkan. Med adress till vuxna! Barn och ungdomar berättar hur deras rättigheter tillgodoses i Finland. Lapsiasiavaltuutetun Barnombudsmannens toimiston byrå. Utredningar selvityksiä 4: :2008 l Nya nätpublikationer, även på engelska. l Årsbokens arbetsnamn Tid för barnet värde åt uppfostran. Ett treårigt avtal ingås för inköp av externa kommunikationstjänster. Samarbetet med Jyväskylä universitetet fortsätter för utvecklandet av barnens sidor. Mediauppföljning utnyttjas bättre vid utvecklandet av den gemensamma effekten av byråns arbete. Den grafiska planeringen av publikationernas layout köps externt. Päivi Tuononen barnombudsmannens byrå l Verksamhetsplan
12 Publikationer från barnombudsmannens byrå år 2011 Report to the UN Committee on the Rights of the Child Raportti YK:n lapsen oikeuksien komitealle Lisäraportti Suomen hallituksen neljänteen määräaikaisraporttiin Tammikuu 2011 Lapsiasiavaltuutetun toimiston julkaisuja 2011:2 Supplementary report to Finland s 4th Periodic Report January 2011 Publication by the Office of the Ombudsman for Children 2011:1 Byråns egna publikationer l Rapport till FN:s barnrättskommitté på finska och engelska (webben, januari) l Tillgodoseende av romska barns rättigheter på engelska (nätet, januari) l Tillgodoseende av samiska barns rättigheter på engelska (nätet, januari) l Barnombudsmannens verksamhetsplan (nätet, februari) l Undersökningen Lapsivaikutusten arviointi Suomessa ja kansainvälisesti (Utvärdering av barnens inflytande i Finland och internationellt; nätet, februari) l Riktlinjerna för barnperspektiv på handikappolitiken (nätet + tryck, mars) l Barnperspektiv på patientombudsmännens arbete (nätet, mars) l Barnombudsmannens årsbok 2011 (april) l Uppfostra milt barnens aspekter på reduceringen av kroppslig aga (hösten) l Förnyelse av broschyrerna om barnets rättigheter (hösten) l Postkort och en allmän broschyr för utdelning på mässor l Teckenspråkiga barns synpunkter på sin vardag och sina rättigheter (i samarbete med Finlands dövas förbund, augusti) Publikationer i samarbete l COMPASITO-material för utbildning i mänskliga rättigheter (utgivare Lasten Keskus) l Kymmenen kysymystä kasvatuksesta (Tio frågor om uppfostran, redaktör Elina Nivala; Lasten Keskus, våren) l dessutom utreds om lärdomsprovet Ilon koulu som bygger på resultaten av barnombudsmannens uppsatstävling för barn (2009) ska publiceras i barnombudsmannens publikationsserie barnombudsmannens byrå l Verksamhetsplan
13 Förvaltning och ekonomi För upprätthållandet av välbefinnandet i arbetet på byrån måste arbetsbelastningen och känslan av stress minska. Verksamheten planeras bättre än förut och färre ny projekt inleds. Planen för välbefinnande i arbetet färdigställs under våren Med videokonferensförbindelser minskas behovet av resor. SHM:s kurser (adb, dokumenthantering, webbtjänster) förläggs i så hög grad som möjligt till Jyväskylä. Under året är en stabilisering av byråns personal och reducering av vikariearrangemangen inom synhåll. Hjälp med kontorsarbetet köps i form av inhyrd arbetskraft. En utökning av personalen på byrån skulle behövas för stöduppgifter. Med uppdragsavtal är det möjligt att nätverka expertis om utbildning i mänskliga rättigheter och stöd till barnens deltagande. I social- och hälsovårdsministeriets verksamhetsutgifter har euro reserverats för verksamheten vid barnombudsmannens byrå. Verktygen för ekonomisk uppföljning förbättras ytterligare genom införandet av en uppdelning som beskriver verksamhetens innehåll vid uppföljningen av de faktiska kostnaderna. Budgetplaneringen förbättras. Under hela året uppmärksammas kontrollen och prioriteringen av kostnader. Byråns arkiveringsplan verkställs. En säkerhetsplan och en riskhanteringsplan utarbetas Tankesättet green office studeras. Under året utreds om det hos undervisnings- och kulturministeriet eller privata stiftelser finns möjlighet till tilläggsfinansiering av kommunikationen om barnets rättigheter. På barnombudsmannens byrå arbetar Maria Kaisa Aula, barnombudsman l chef l planering l kommunikation och påverkan Jaana Tervo, jurist l medborgarkontakter l påverkan (utlåtanden) l barnombudsmannadelegationen (våren 2011) l barnombudsmannens ställföreträdare (våren 2011) Kirsi Pollari ( ) och Anne Hujala (11.6 ), överinspektör l förvaltning och ekonomi l påverkan (initiativ) l medborgarkontakte Mirkka Jalonen-Alava och Johanna Kiili (1.4 ), överinspektör l barns delaktighet l barn och unga som rådgivare l information om barnets rättigheter l fostran om mänskliga rättigheter Pirkko-Liisa Rautio, avdelningssekreterare l kontakter och kommunikation l ekonomi och personaladministration l barnombudsmannadelegationen Auli Paavola, barnombudsmannadelegationen generalsekreterare (deltid, våren 2011) barnombudsmannens byrå l Verksamhetsplan
14 Barnombudsmannens byrå Vaasankatu 2, Jyväskylä Telefon: (09) Fax: (014) E-post: ISSN-L ISSN (verkkojulkaisu) ISBN (PDF) barnombudsmannens byrå
Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå år 2008
Barnombudsmannen Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå år 2008 Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå år 2008 Innehåll Barnombudsmannen har ordet... 3 Vi bedömer hur barnens rättigheter omsätts
Läs merBarnombudsmannens verksamhetsplan för år 2010
Barnombudsmannens verksamhetsplan för år 2010 En god barndom för alla! Barnombudsmannens byrås vision Mer vuxennärvaro och mindre ensamhet. Mer lek och mindre prestation. Mer förebyggande tjänster och
Läs merVerksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2012. Barnombudsmannens byrås publikationer 2012:2
Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2012 Barnombudsmannens byrås publikationer 2012:2 innehåll Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2012 Innehåll Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå
Läs merKommunreformen är en fråga för barn och unga
Vet du vilka tjänster är viktiga för barn och unga i vardagen? Informerar din kommun barn och unga om planer och tjänster? Planerar man en kommunfusion i din kommun? Har du frågat barn och unga? Kommunreformen
Läs merVerksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2014. Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2
Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2014 Barnombudsmannens byrås publikationer 2014:2 Innehåll barnets rättigheter 25 år 20.11.2014.! Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2014 Verksamhetsplan
Läs merAlla barn har samma mänskliga rättigheter och lika värde. Raija Harju-Kivinen 11.2.2014 Det handlar om delaktighet -seminarium
Alla barn har samma mänskliga rättigheter och lika värde Raija Harju-Kivinen 11.2.2014 Det handlar om delaktighet -seminarium 1 Förenta nationernas konvention 2 l I FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merromska ärenden Brochyrer 2002:7swe
Delegationen för romska ärenden Brochyrer 2002:7swe Delegationen för romska ärenden Delegationen för romska ärenden (officiellt delegationen för zigenarärenden) har till uppgift att främja den romska befolkningens
Läs merMÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR
MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016 2 1. MÄNNISKORÄTTSCENTRET, MÄNNISKORÄTTSDELEGATIONEN OCH DEN NAT- IONELLA MÄNNISKORÄTTSINSTITUTIONEN 1.1 Människorättscentrets uppgifter Enligt lagen ska
Läs merMÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017
MÄNNISKORÄTTSCENTRET VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017 Godkänd vid Människorättsdelegationens möte 5.9.2016 2 1 CENTRALA PUNKTER I MÄNNISKORÄTTSCENTRETS VERKSAMHET 2017 1.1 Utgångspunkter för planeringen Omfattande
Läs merFörverkligas dina rättigheter? Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:8
Information om mänskliga rättigheter för barn och unga Förverkligas dina rättigheter? Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:8 alla barn och unga är jämlika! Innehåll Barnombudsmannen främjar alla
Läs merSpråkliga rättigheter inom övriga språkgrupper
Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt
Läs merMedborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.
Språkliga rättigheter Vad är språkliga rättigheter och vem gäller de? Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna. Språkliga
Läs merGe barnet en god uppväxt Nej till allt våld!
Ge barnet en god uppväxt Nej till allt våld! Tryckt på papper Reprint Deluxe som har tilldelats EU:s miljömärke rek.nr. DK/11/1. Fostraren är barnets förebild Får man lugga en arbetskamrat eller sin partner
Läs merHÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Läs merEn ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede
En ny ungdomslag Georg Henrik Wrede EN NY UNGDOMSLAG Undervisnings- och kulturministeriet bad om yttranden till arbetsgruppens förslag. Dessa kunde lämnas till och med måndagen den 30 november 2015 via
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merEtt barn är varje människa under 18 år
barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas
Läs merBarnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1
Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges
Läs merMÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf
MÅLPROGRAM 2018 2020 Förslag Steg för Steg rf Vad är Steg för Steg? Steg för Steg är en förening för och med personer med utvecklingsstörning. Vi arbetar för att personer med utvecklingsstörning ska höras
Läs merHÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Läs merBarn har rätt att delta
BARNOMBUDSMANNEN Barn har rätt att delta Barnombudsmannens årsrapport 2008 Barnombudsmannens byrås utredningar 3:2008 Barnombudsmannens byrås utredningar 3: 2008 Barn har rätt att delta Barnombudsmannens
Läs merRP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1 Nuläge MOTIVERING I denna
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merFörebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9
Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.
Läs merStatsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer
Bilaga 1 Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer 2 Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer Inledning Den romska befolkningen har som finska medborgare
Läs merSTRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland
STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet
Läs merKänner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Läs merBARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?
VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs merI riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster
I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster Lämpligt stöd vid rätt tidpunkt Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) är ett av de 26 spetsprojekt som ingår i regeringsprogrammet
Läs merRegeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer
Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT Regeringens spetsprojekt förnyar tjänsterna för barn och familjer Barn och unga har rätt att leva ett bra
Läs merBARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN?
BARNS PROBLEM UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN RIITTA-LEENA PAUNIO I HANA -FORUM 14.4.2004 VAR DRÖJER FINLANDS BARNOMBUDSMAN? Justitieombudsmannens syn på främjandet av barns rättigheter
Läs merFunktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst
2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas
Läs merRegeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer
Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT Regeringens spetsprojekt förnyar tjänsterna för barn och familjer Barn och unga har rätt att leva ett bra
Läs merEuroparådet. pass. till dina rättigheter
Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,
Läs merSpråkliga rättigheter
Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,
Läs merJUSTITIEMINISTERIETS KOMMUNIKATIONS- STRATEGI. Toiminta ja hallinto Verksamhet och förvaltning 6 /2017
JUSTITIEMINISTERIETS KOMMUNIKATIONS- STRATEGI Toiminta ja hallinto Verksamhet och förvaltning 6 /2017 1 INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 VERKSAMHETSIDÉ... 4 3 VÄRDERINGAR... 5 4 STRATEGISKA PRIORITERINGAR...
Läs merInformationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?
Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter
Läs merEn lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merBARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,
Läs merLovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen
Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision
Läs merRevision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
Läs merLÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT
Program för utveckling av barn- och familjetjänster Vi skapar tillsammans en bra vardag för barn, unga och familjer FÖR BARN, UNGA OCH FAMILJER LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT VI SKAPAR EN BRA VARDAG FÖR
Läs merTidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård
Centrala resultat Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård RutiiNiksi-projektet (2011 2013) undersökte och utvärderade de metoder som används på rådgivningsbyråer
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2014 1354/2014 Lag om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster Utfärdad i Helsingfors den 30 december
Läs merKvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Läs merLyssna mer till barnen
Lyssna mer till barnen En av positiva upptäckterna i mitt jobb är barnens beredskap att berätta om saker som gäller dem. Det säger barnombudsmannen Maria Kaisa Aula och konstaterar att vuxna måste få ännu
Läs merBarnombudsmannens initiativ till förnyelse av tjänsterna för små barn
Barnombudsmannens initiativ till förnyelse av tjänsterna för små barn Barnombudsmannens byrå. Publikationer 2009:4 Bättre servicehelhet under barnets tidiga år FN:s konvention om barnets rättigheter anger
Läs merBYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Läs merBARNKONSEKVENS- ANALYS
BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och
Läs merSeminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland
Läs merSe mig som jag är! Steg för Steg rf. Adress: Telefon: E-post: www: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS. Storalånggatan VASA
Steg för Steg rf:s styrelse från vänster till höger: John Pelkonen, Anja Dennstedt, Niclas Jansson, Jonas Jansson, Tero Määttä, Rex Hartman, Jon Tallberg Målprogram 2018-2020 Steg för Steg rf Adress: Nordenskiöldsgatan
Läs merminoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs mer24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook
Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter
Läs merBarn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun
Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun 2019-2020 Inledning Orsa ska vara en plats som barn och unga upplever som lyhörd, inkluderande och öppen under sin uppväxt, likväl som en plats som känns
Läs merVerksamhetsplan för barnombudsmannens byrå Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:3
Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2013 Barnombudsmannens byrås publikationer 2013:3 innehåll Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2013 Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå 2013 Barnombudsmannens
Läs merBarn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun
ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär
Läs merJämställdhetsombudsmannen Utlåtande 1 (6)
Jämställdhetsombudsmannen Utlåtande 1 (6) 3.8.2010 Dnr TAS 243/2010 Justitieministeriet PB 25, 00023 STATSRÅDET Betänkande av människorättsinstitutionsarbetsgruppen om inrättande av en nationell institution
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs merFörordning om yrkesutbildade personer inom socialvården
Utkast 14.12.2015 Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015): 1 Yrkesbeteckningen
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merFörslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta
Läs merKommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2015. 12.6.2015 Hagerlund Tony webbkommunikationschef
Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 1 Bakgrund Enkäten genomfördes i april 1 (1.-17.4.) Den skickades via kommunernas registraturer till dem som ansvarar för webbkommunikationen
Läs merDET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR
Läs merINTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den
Läs merStrategidokument för Ålands handikappförbund
Strategidokument för Ålands handikappförbund 2019 2021 1. VISION Ålands handikappförbunds (förbundets) vision är ett samhälle där varje människa har rätt till självbestämmande och full delaktighet i samhällslivets
Läs merVERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017
VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Antagen på LSU:s Representantskap 2017 Slutversion av verksamhetsplan 2018-2019 Verksamhetsplan 2018-2019 Detta är verksamhetsplanen för 2018-2019 och här beskrivs hur LSU ska
Läs merHandlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1
Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första
Läs merANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET
ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap
Läs merFinlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande
Helsingfors 15.11.2017 Riksdagens kulturutskott siv@eduskunta.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande regeringens proposition till riksdagen RP 114/2017 med förslag
Läs merBARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun
BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens
Läs merLag (1993:335) om Barnombudsman
Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda
Läs merKarlskoga och Degerfors nulägesbild av utvecklingsbehov utifrån UNICEF:s mål för Barnrättskommun
Karlskoga och Degerfors nulägesbild av utvecklingsbehov utifrån UNICEF:s mål för Barnrättskommun 2018-2019 Bakgrund Den 13 juni 2018 fattade Riksdagen beslut om att inkorporera konventionen om barnets
Läs merVälkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum
Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som
Läs merSamarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja
Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten
Läs merMÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL
ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)
Läs merförslag till åtgärder
Föreningsprogram Föreningsprogrammets förslag till åtgärder VERKSAMHETEN 1. Föreningarnas grundläggande verksamhet och program byggs modigt upp på nytt Föreningens verksamhet utgår från medlemmarna och
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut
Läs merStadga för Åbo ungdomsfullmäktige (Ungdomsfullmäktige )
Stadga för Åbo ungdomsfullmäktige (Ungdomsfullmäktige 28.1.2014 8) 1 Ungdomsfullmäktiges syfte och mål översättning Verksamhetsidé Ungdomsfullmäktige representerar ungdomarna och är ett sakkunnigorgan
Läs merANSÖKNINGSMEDDELANDE 2018 Yrkesutbildning Ledning av kompetensinriktning, kundrelationer och partnerskap
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2018 Yrkesutbildning Ledning av kompetensinriktning, kundrelationer och partnerskap Bakgrund Författningsgrund Statsunderstödslagen (688/2001) Statsbudgeten
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFinlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007
Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007 Barn och unga Den åldrande befolkningen Kostnaderna för familjeledigheter och jämställdheten Arbetshälsa och bättre ork i arbetet Social- och hälsovårdsministeriets
Läs merStrategi för barn och unga i Norden
2 3 NORDISK MILJØMÆRKNING Strategi för barn och unga i Norden Strategi for børn og unge i Norden ANP 2010:710 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2010 ISBN 978-92-893-2012-2 Layout: Jette Koefoed Fotos:
Läs merSom medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.
Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder
Läs merInformation om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen
Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Foto: mostphotos voy KSF 2019-04-24 Haninge kommun intensifierar arbetet med barnkonventionen Haninge kommun och dess verksamheter har sedan lång
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merKommunikationsstrategi yrkesutbildningen
Kommunikationsstrategi för yrkesutbildningen 11.3.2019 18.3.2019 1 INNEHÅLL Ägare och ansvar Utgångspunkter för kommunikationen Målgrupper Riktlinjer Värderingar Effektmål En studerande berättar Kärnbudskap
Läs merNytt på teckenspråksfronten i Finland
Nytt på teckenspråksfronten i Finland Finskt och finlandssvenskt teckenspråk Nordisk nätverksträff för teckenspråkiga språkvårdare den 27 augusti 2014 1 Språknämnden för finländska teckenspråk (Språkinstitutet
Läs merReviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen
Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2018-08-29 Inledning FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1989 och gäller för alla under 18 år
Läs merRå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder
Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder Strategi för 2014-2017 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Innehåll Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder... 2 Vision... 3 Målgrupper...
Läs merKommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Mars 2013
Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Mars Bakgrund Enkäten genomfördes i början av (12.2 1.3) Den skickades via kommunernas registraturer till dem som ansvarar för webbkommunikationen
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merInstruktion för Stockholms stads barnombudsman
Utlåtande 2015:49 RI+VI (Dnr 105-499/2015) Instruktion för Stockholms stads barnombudsman Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Instruktionen för Stockholms stads barnombudsman
Läs merSKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...
Läs merVerksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors
Läs merGrunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004
Läs merVerksamhet. 1 Samverkansaktiviteter
Verksamhet HSO Blekinge är en partipolitisk och religiöst obunden samverkansorganisation för länsövergripande medlemsföreningar, som i sin verksamhet organiserar personer med funktionshinder och/eller
Läs mer