MAGASINET. GOD KVALITET på nya skörden BENEMILK - serien kompletteras. Det finns energi I MAJSEN. Raisioagros kundtidning

Transkript

1 Raisioagros kundtidning MAGASINET Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 3 13 GOD KVALITET på nya skörden BENEMILK - serien kompletteras SUPERFARMAREtävlingen på slutrakan Det finns energi I MAJSEN

2 MAGASINET Ajankuva Fina minnen från utställningarna...4 Förköp av insatsvaror...5 Välkommen till utfodringsseminariet 5 Åkerrundan drog folk i Tavastland...6 Raisioagro värd för foderkonferensen...7 Samarbete för livsmedelskedjans bästa...8 Superfarmare-tävlingen...8 Växtodling Goda förhållanden, god skörd...10 God kvalitet på tidig skörd...12 Skydda höstsådden...13 Spannmålspass...14 Lennox är en ny vetesort...14 HyväSato odlingsförsök...15 Varm sommar gynnar majsen...16 Kon har nytta av majsstärkelsen Nöt Det nya Benemilk-urvalet...18 Benemilk hos Ismo Oja...20 Kon och energiämnesomsättningen 22 Häggbloms ladugård uppdateras...24 Kotrafiken och särutfodring...26 Benemilk Amino TMR på blandfodergårdar...27 Benemilk fingerar på Kosonens gård...28 Fosforhaltiga Pihatto-Melli P...29 Vauhti och tre skördars strategi...30 Ärt-vete som helsädsensilage...30 Gott foder med Safesil...31 De nya Maituri fodren...32 Hundratonnare Fjäderfä Kasvatustiiviste koncentrat för unghöns...34 Kalciumets ämnesomsättning...35 Noggranna observationer från början...36 Svin HyväSikala XO i Kausala...38 Suggors fruktsamhet...40 Den som söker han finner...42 Paavos spalt...43 På nätet Nätbutiken öppen för alla...44 Mellanmål Broilersallad med korngryn...45 Nyheter Koneagria och Raisios kryssning

3 LEDARE UTGIVARE Raisioagro Ab PB 101, Reso Tfn Fax E-post: ANSVARIG CHEFREDAKTÖR Bengt-Erik Rosin Kommersiell direktör Tfn REDAKTION Marjo Keskikastari Kommunikationsbyrå Telegraafi Oy REDAKTIONSRÅD: Juha Anttila, produktchef Ilmo Aronen, forskningsoch utvecklingsdirektör Thomas Fagerholm, försäljningsdirektör Merja Holma, utvecklingschef Marja Hongisto, utvecklingschef Mikko Koski, produktchef Jaakko Laurinen, utvecklingschef Minna Oravuo, kundansvarig Päivi Volanto, utvecklings-/produktchef ADRESSÄNDRINGAR OCH BESTÄLLNINGAR Anne Aura Tfn LAY-OUT OCH OMBRYTNING Reklambyrå Uusimäki PÄRMFOTO Minna Oravuo ÖVERSÄTTNING Hanna Luomala TRYCKNING ForssaPrint ISSN e årgången Följande AgroMagasinet utkommer i november Finland lever på innovationer Då jag skriver detta har rikets beslutfattare samlats till vetenskapscentret Heureka för att tänka ut framgångsrecept för Finlands framtid. Jag misstar mig knappast, om jag tippar att ett av framgångsrecepten är nya innovationer, som förbättrar verksamhetseffektiviteten och i bästa fall till och med exporten. Om en ko med ett visst foder producerar 2 3 smörpaket mera, en hink mera mjölk och dessutom ett par burkar mera kvarg i veckan, är det då fråga om en innovation? Alldeles säkert! Kan en sådan innovation påverka Finlands nationalekonomi? Alldeles säkert! Kanske ni har gissat redan, jag skriver om Benemilk, århundradets foderinnovation. Konkurrensen inom livsmedelssektorn är hård både nationellt och internationellt. Effektiv produktion är en förutsättning för att man ska lyckas i konkurrensen, en annan är att producera mervärde. Forskning klarlägger förutsättningarna för både produktion och mervärde. Benemilk är ett exempel på hur effektivitet och mervärde i produktionen har kunnat ökas. Otaliga försöksresultat i hemlandet och utomlands har bevisat det. Benemilk kom inte till av en slump. Det baserar sig på en solid forskningssatsning. Det är Raisios uppfinning, men hela den finländska mjölkkedjan kan vara stolt över den, eftersom Benemilk skapar mervärde för varje länk i kedjan - producenten, mejeriet och fodertillverkaren. Under de närmaste åren får vi se hur mycket exportinkomster Benemilk tillför landet. Patentprocessen pågår och hittills har vi lämnat in flera pantentansökningar som gäller Benemilk-innovationen. Det ovan skrivna betyder att vi kan göra innovationer, dvs. uppfinningar som kan tillämpas i praktiken, helt nära oss och inom traditionella områden. Inte för det, en lyckad utfodring av kor är ett verkligt konststycke, fastän det kan låta enkelt och traditionellt. Utfodringsanvisningarna ska vara tydliga och enkla, men kunskapen bakom dem är vetenskap på hög nivå. I fråga om Benemilk fortsätter forskningen. Vi har ett tvärvetenskapligt grepp på forskningen. Vi söker ständigt nya tillämpningar, som ska bli till nytta för våra kunder. Ilmo Aronen 3

4 AKTUELLT AGRO magasinet 3/13 Fina minnen från utställningarna Det soliga och till och med heta vädret gynnade sommarens lantbruksutställningar. Är det månne orsaken till att producenterna kom till både Farmari- och Viljo- och Nurmi-utställningarna i stora skaror. TEXT OCH FOTON Marjo Keskikastari och Ari Vilppola Farmari-lantbruksutställningen hölls i Seinäjoki 3 6 juli. Utställningen besöktes av sammanlagt gäster, och ett rekordstort antal besökte Raisioagros avdelning. Besökarna gillade Elovena-saften och -kexen, och alla fick en Elovenasamlingsbox vilket gladde många. Uniikki mjölkbryggan samlade närapå 200 erbjudanden, och det bästa gavs av Urpo Heikkinen från Kempele. Titta på videon från Farmari och se vilka som vann produktprisen på adressen raisioagro.com/farmari Nurmi 2013 i Ylivieska Evenemanget Nurmi 2013 den 8 augusti i Ylivieska samlade besökare som var intresserade av vallodling. Temat på evenemanget var effektiv vallproduktion. Också Raisioagro drog sitt strå till stacken och presenterade nya vallblandningar, som producerar en högklassig och riklig skörd. << På Farmari förevisade Juha Anttila flera olika sorters majsplantor och blandvallgrödor, som Raisioagro marknadsför och som kunderna fick känna på. Viljo i Kiuruvesi Raisioagro deltog med egen avdelning på Viljo Viljelijäs maskinmässa i Kiuruvesi juli. Mässbesökarna kom till avdelningen i en jämn ström och ville prata med Raisioagros representanter. Betydelsen av ett högklassigt ensilage i utfodringen var ett viktigt och aktuellt diskussionsämne. Den andra skörden av ensilage var på gång och vissa hade hunnit avslutat den. Dessutom var Benemilk-fodren föremål för ett stort intresse. Också Raisioagros utvidgade produktutbud ansågs vara positivt. 4 Det rådde en trevlig stämning på Viljo-mässan i Kiuruvesi.

5 Tiden för förköp av insatsvaror närmar sig Tiden för förköp av insatsvaror börjar på senhösten eller strax efter nyår. Med förköpen försöker fabrikerna utjämna sin produktion och minska upplagringen. Odlaren tryggar ett förmånligt pris och tillgången på insatsvaror med förköp. TEXT Mikko Koski Merparten av ensileringsmedlen säljs som förköp. Också bredfolie och balnät inhandlas ofta som förköp. Leveranstiden för varor som köpts ur olika produktgrupper varierar. Vissa produkter levereras genast, andra återigen efter någon tid. Förköp ger förmånligare varor Butiken kan sälja sina inköpta varor till ett förmånligare pris under förköpsperioden än senare på våren. Tyvärr tar vissa produktmärken slut ibland och det går inte alltid att få mer av dem från fabrikerna. De tar därför slut redan på våren innan användningsperioden börjar. Det lönar sig också att förköpa utsäde. På det sättet tryggar du tillgången på önskad sort och också ett förmånligare pris än senare under säsongen. Med början från KoneAgria Återförsäljarna får vanligen veta priset på förköpsvarorna före årsskiftet, och då kan man t.ex. göra bokslutsinköp. Vi sänder nyhetsbrev om detta både elektroniskt och som brevpost, och det lönar sig att fråga de kundansvariga också. KoneAgriautställningen i oktober kommer att starta flera förköpskampanjer. Välkommen till seminarierna Utfodringens år 2013 Under hösten ordnar Raisioagro utfodringsseminarier på 12 orter runt om i Finland. Flera utfodringsexperter föreläser. Temat på seminarierna är allt effektivare foderutnyttjande och hållbarare kor. Föreläsningar på seminarierna: Aktuellt om mjölkmarknaden Bakgrunden till Benemilkuppfinningen Det nya utvidgade Benemilkutbudet Den gångna sommarens ensilagekvalitet och nödvändig komplettering Utfodringens inverkan på mjölkens celltal och motståndskraften Utmaningar med kvigor: utfodring, produktion, fruktsamhet Seminarierna börjar kl med kaffe och slutar vid lunch. Ett seminarium på svenska ordnas i Kronoby (Kronoby folkhögskola). De övriga seminarierna är på finska. Fritt inträde till seminarierna. Kolla seminarieorter, tidtabell, program och anmälningsanvisningar på internet ruokintaseminaarit2013 Välkommen och lyssna, diskutera och ta med dig de bästa tipsen för en produktiv utfodring! Merja Holma upplyser om bakgrunden till Benemilkuppfinningen kom och lyssna och diskutera! 5

6 AKTUELLT AGRO magasinet 3/13 På åkerrundan fick 80 lantbrukare se odlingar i Renkotrakten och aktuell information av Raisioagro. Åkerrunda drog folk i Tavastland Den 6 augusti strax före tröskningen samlades omkring 80 lantbrukare i Tuulinummi i Renko för att lyssna på aktuell information och bekanta sig med odlingar i närregionen. TEXT Jaakko Laurinen I FOTON Minna Oravuo Sommarens sista riktigt varma dag, en intressant åkerrunda och tavastländsk kalasmat som avslutning garanterade en lyckad dag. Vårspannmål på Lauttia gård Första gårdsbesöket var Lauttia gård, där husbonden Kimmo Inovaara presenterade Mirella-havren. Gården kommer att byta havresorten Ivory till Mirella. I Mirella söker Inovaara en tidigare, skörderikare och stråstyvare sort än Ivory för sin produktion av grynhavre. Det mångsidiga växtskyddsprogrammet innehöll skadedjurs- och sjukdomsbekämpning och besprutning med YaraVita Mantrac Markku Murronmaa prövade för andra året i rad på Salsa CL -vårraps. Kimmo Inovaara hade sått Wolmari-korn och Charmay-maltkorn parallellt på sitt skifte (på fotot). 6

7 Pro. Skiftets ph-värde är 6,9 och därför bedömde man att det behövdes ett mangantillskott. Inovaara har också använt YaraVita Megalabs beståndsanalys för bedömning av manganbehovet, och resultaten visade att det fanns behov av mineralen. På kornskiftet hade lantbrukaren sått de mycket tidiga och skörderika sorterna Wolmari och Charmay. Wolmari var tänkt att vara en förfrukt till råg, eftersom den kan tröskas tidigt. Tröskningen av Wolmari inleddes senare på kvällen. Charmay kom snabbt efteråt och är just nu den tidigaste maltkornsorten. Tröskningen inleddes en vecka efter Wolmari. Inovaara lovprisade Charmays stora kärnor. Råg och oljeväxter i Janakkala I Janakkala bekantade vi oss med Markku Murronmaas hybridrågodlingar. Både Brasetto- och Evolo-hybridråg fanns på samma åker. Det var svårt att med blotta ögat skilja sorterna åt. Snömögelbekämpningen med Proline 0,4 l+topsin 200 g hade haft god effekt. I nollrutorna hade rågen förstörts helt och hållet. Årets skördeförväntning var hög, om dock inte så hög som fjolårets rekordskörd. Murronmaa hade för andra året i rad Salsa CL -vårraps på försök. Enligt Clearfield-konceptet kan rapssorten i fråga liksom Aurea-rypsen besprutas med Clamox-ogräsbekämpningsmedel, vars effekt är mycket god. I Campino-rapsen som man hade som jämförelseodling fanns dån, plister och gräsogräs, medan Salsa CL -rapsen var helt ren från ogräs. Också till sina andra sortegenskaper klarar sig Salsa CL bra i jämförelse med andra alternativ. Höstrapssorter jämfördes på Hannu Niittymäkis åkrar. Ett försök med sex sorter anlades efter ängssvingelutsäde som förfrukt. På hösten decimerade sniglar antalet plantor och också vinterskador uppkom. På de utglesade platserna förekom efterskott och sen blomning. Men Alabaster, Thorin och en av försökssorterna hade klarat sig bra. Behållningen blev mycket kunskaper inför valet av sort nästa höst. Också i övrigt var alla nöjda med behållningen av exkursionen. De väl förberedda föredragen höll publiken alert. Raisioagro värd för den internationella foderkonferensen TEXT Ilmo Aronen I FOTO Anna Haavio Foderraisio blev medlem i European Feed Team (EFT) år EFT är ett nätverk av nio företag inom fodertillverkningen som samarbetar kring forskning och produktutveckling. Företagen konkurrerar inte med varandra och därför har alla nytta av att dela fakta och erfarenheter. Till EFT hör länderna Sverige, Schweiz, Tyskland, Frankrike, Holland, Italien, Spanien, Israel och Finland och representeras av ett företag från varje land. Flera av företagen är stora och sträcker sig utöver sitt hemlands gränser. EFT:s viktigaste funktion är att ordna ett arbetsseminarium en gång om året turvis i de olika medlemsländerna. I år var det Raisioagros tur att ordna seminariet. Seminariet hölls i slutet av maj i Åbo och samlade 20 deltagare. På seminariet behandlades frågor om utfodringsmetoder, råvaror och svinens, fjäderfänas och nötkreaturens behov av näringsämnen. Det var fråga om ett riktigt arbetsseminarium, eftersom alla deltagande företag hade funderat ut intressanta frågor och också sökt svaren på dem. Deltagarna gick sedan igenom frågorna och svaren tillsammans kryddade med livlig diskussion. I seminariet deltog också MTT:s professorer Pirjo Peltonen-Sainio och Jyrki Niemi. Peltonen-Sainio beskrev verkningarna av klimatförändringen på produktionen av fältgrödor och Niemi beskrev de faktorer som inverkar på priset. Enligt dem kommer hela världens matförsörjning att gå från överskott till underskott med tillhörande kraftiga och snabba prisförändringar. Klimatförändringen skapar instabilitet i vädret och skörden vilket också påverkar råvaruprisen. Anpassningen till klimatförändringen kommer att fortsätta vara ett centralt tema i framtiden. Nästa år hålls seminariet i Italien. 7

8 AKTUELLT AGRO magasinet 3/13 Samarbete för den miljövänliga livsmedelskedjans bästa Raisio-koncernens och Yara Finlands samprojekt För skördens och miljöns bästa har framskridit väl. Projektet söker metoder för att minska miljöpåverkan från lantbruket och resultaten är lovande. TEXT Aki Finér I FOTO Jaakko Laurinen Samprojektet som startade i augusti 2011 har huvudvikten lagd vid bättre skördar av odlingsgrödorna och minskad inverkan på klimatet och vattendragen. Projektet har sökt lösningar genom att förbättra gödslingsrekommendationerna för odlingsgrödorna och fästa uppmärksamheten vid preciserad gödsling. Som arbetsredskap för preciserad gödsling har Yara marknadsfört Yara N-sensor -apparaturen, som har presenterats och använts på många gårdar inom projektets ramar. På gårdarna visar N-sensor-teknikens resultat att behovet av tillskottskväve varierade kraftigt på skiftena. Kolfotspåret har krympt När samprojektet startade blev Raisioagro representant för Yaras gödselmedel. I Yaras gödselproduktion används katalytteknologin, som minskar utsläppen av den mycket starka växthusgasen lustgas (N 2 O), med mer än 90 %. Med Yaras gödselmedel följer också en unik kolfotspårgaranti. De mindre utsläppen i gödselproduktionen minskar hela den finländska livsmedelskedjans klimatpåverkan. Detta kan vi märka av resultatet från Raisios ClosedCircuitCultivation CCC -koncept, som visar att kolfotspåret från spannmålsodlingen har minskat under projektets gång. Kolfotspåret har minskat med i medeltal 9 %, om man jämför fotspåren av den spannmål som Raisio tagit emot åren 2009 och Minskad fosforurlakning Under samprojektets gång har uppmärksamhet också fästs vid odlingens inverkan på vattendragen. Med delad och preciserad gödsling kan man påverka näringsurlakningen. Dessutom har det klarlagts hur Yaras åkergips minskar fosforurlakningen. Resultaten visar att jordens ledningsförmåga har stigit med i medeltal 0,6 enheter. Forskning visar att om ledningstalet stiger med en enhet, minskar fosforutsläppet med hälften. På försöksgårdarna har alltså odlingsjordens förmåga att binda fosfor förbättrats och urlakningsrisken således minskat. Denna skördeperiod har vi också haft tävlingen Vi söker en superfarmare. Vi kommer att få resultat från de tävlande gårdarna i och med tröskningen. Resultaten för t.ex. Wolmari-kornet har på gården Yli-Ikola varit riktigt goda mätt med ClosedCircuitCultivation CCC -konceptet, om resultaten jämförs med Raisioagros kontraktsodlares tidigare resultat. VIDEOR OM PROJEKTET bit.ly/jaettulannoitus och bit.ly/peltokipsi och tilläggsuppgifter om tävlingen Vi söker en superfarmare Under höstens gång börjar resultaten småningom klarna. På basis av skördeuppgifter och åtgärder gör vi ekonomiska och miljömässiga beräkningar, som vid sidan av skördemängden är faktorer som påverkar resultatet. På basis av de första skörde- och odlingsuppgifterna visade sig både det ekonomiska och miljömässiga resultatet vara bra. De tävlande gårdarna skötte odlingsåtgärderna med omsorg, vilket märktes på bestånden. Tävlarna planerade gödslingen väl och besprutade växtligheten enligt behov. Enligt Yara Megalabs växtanalys som togs av tävlingsskiftenas bestånd var näringstillståndet huvudsakligen i skick, dock hade flera gårdar en viss brist på bor. Det regionalt varierande sommarvädret inverkade också på tävlingsgårdarna. Vissa tävlingsskiften led av torka och vissa skiften fick tillräckligt med nederbörd. Spänningen tätnar Först ut i skördearbetet på tävlingsskiftet kom den nordligaste deltagaren, Ilkka Matinolli på Yli-Ikola gård i Tyrnävä. Före september var tröskningen klar på gårdarna Mäenpää i Pöytyä, på Levomäki och Iso-Hulmi i Loimaa och på Suikinsilta i Villmanstrand. Också tröskningen av oljeväxter inleddes i början av september på Krokby gård. Tävlingen kommer att bli mycket jämn, skördenivån har varit över kilo per hektar för spannmålen. Medan tävlingen går mot slutmålet, dvs. vinnaren tillkännages, har tävlingens fans på Facebook möjlighet att tippa en vinnare. Bland fansen utlottas pris och den som vinner titeln som «Publikens favorit» glöms inte heller bort. Tävlingsdeltagarna presenterar sig på videor som kan ses på en You- Tube-kanal som Raisioagro öppnade i slutet av augusti. 8

9 Målet i tävlingen Vi söker en superfarmare skymtar På våren var det nio farmare som antog utmaningen och gick med i den nya miljövänliga skördetävlingen. Deltagarna i tävlingen Vi söker en superfarmare kommer från olika håll i Finland och odlar sina gårdar enligt egen praxis, och allas mål är att producera en god skörd och beakta miljöaspekterna. Läs mer på huippufarmari och huippufarmari TEXT Sofia Hellgren och Tuomas Uusitalo I FOTON Sofia Hellgren, Jaakko Laurinen, Minna Oravuo och Tuomas Uusitalo Det nordligaste tävlingsskiftet tröskades först. Ilkka Matinolli tröskar Wolmari-kornet i Tyrnävä redan den 14 augusti. Petri Holma tröskar tidig Akseli-havre den 21 augusti på Mäenpää gård. Den kruttorra skörden behövde inte torkas alls. Den blev över sex ton. Tuomas Levomäki tröskar Marble-vete den 29 augusti. Den jämna växtligheten hade fått tillskottsgödsel med Yara N-Sensor-tekniken. På Iso-Hulmi gård tröskade man Marthe-maltkorn den 3 september. Tröskningsfuktigheten var 19 procent. Det blev lite liggsäd med till och med lätt gödsling (80 kg N/ha). Skörden blev rekordstor. Smila-rapsen på Krokby gård tröskades 5 september. Beståndet var tätt och alldeles rent. Skörden som blev drygt två ton överraskade husbonden positivt. Tävlingsskiftet på Suikinsilta gård tröskades i soligt väder den 27 augusti. Det blev en paus i tröskningen då en kniv gick av, men till alla lycka hade man med sig en reservkniv, och skiftet kunde tröskas färdigt. När tidningen gick i tryck tröskade resten av de tävlande gårdarna för fullt. Om dem hittar du uppgifter på nätet eller i följande AgroMagasinet. BEKANTA DIG MED GÅRDARNA, TYCK TILL PÅ FACEBOOK OCH TIPPA VEM SOM VINNER! 9

10 VÄXTODLING AGRO magasinet 3/13 Goda förhållanden, god skörd Den tidiga sommaren var regnig och sval på många orter. Men med tiden blev det bättre väder och prognoserna visar att man kommer att skörda mer spannmål i världen än någonsin tidigare. Den högre produktionen har lett till att fjolårets rekordhöga pris sjunkit. TEXT Minna Oravuo I FOTO Sofia Hellgren I början av augusti kunde tröskningen av de första höstraps- och rågbestånden inledas. Regn avbröt dock tröskningen, tills solen kom fram och sommarvädret gjorde det möjligt att få igång skördearbetet på allvar under utmärkta förhållanden. Tröskningen kunde då starta ungefär samtidigt i hela landet. Tröskningen fick också i gång handeln med spannmål. Mottagningen av spannmål startade på alla mottagningsplatser och också på Suomen Viljavas leveransorter runt om i landet. Marknadsläget var dock annorlunda än för ett år sen. På norra halvklotet har förhållandena varit gynnsamma efter den svala och regniga våren och försommaren. I USA, Ryssland, Svarta havsområdet och i Europa har produktionsprognoserna för spannmål och oljeväxter varit märkbart högre än för ett år sen. Runt om i världen uppskattar man att det kommer att produceras sammanlagt miljoner ton under marknadsföringsperioden 2013/14, vilket är 100 miljoner ton mer än förra perioden. Också konsumtionen ökar, men något måttligare än produktionen och därför stärks lagren. Svarta havsområdet inverkar på EU:s spannmålsmarknad Större utbud och bättre lagersituation har sänkt priset på spannmål och oljegrödor. Också de större spannmålsexportörernas prognoser har förbättrats, vilket å sin sida ökar spannmålshandeln och exportmöjligheterna till områden med underproduktion. Svarta havsområdet och Ryssland påverkar Europas spannmålsmarknad och exportmöjligheter mycket. Ryssland har fått en god skörd, vilket betyder att produktionsmängderna och exportprognoserna har uppnått samma nivå som för två år sen. Inverkan på den europeiska spannmålsmarknaden kommer från åtminstone två håll. Ryssland och Svarta havsområdet exporterar spannmål till Europa men också till Nordafrika och Främre Orienten och tävlar om samma exportmarknad som EU. Skörden mognar tidigare än i EU och därför är länderna tidigare ute på exportmarknaden än EU, och inverkan på EU:s exportmöjligheter är störst under början av säsongen. Priset på odlingsgrödor har alltså sjunkit i Europa. I fjol på hösten klättrade vetepriset upp till ca 270 euro/ton i början av skördeperioden och nu då den nya skörden kommit ut på marknaden är priset ungefär 100 euro lägre per ton. Vartåt går det i vinter? I slutet av augusti var tröskningen av höstspannmål och höstraps så gott som avslutad i Europa, och tröskningen av vårspannmålen var i full gång. Europas spannmålsskörd uppskattas bli ca 300 miljoner ton, vilket är 8 procent dvs. 25 miljoner ton mera än år Produktionen av vete och korn ökar med 7 procent och av majs med 10

11 Enligt prognoserna kommer man att producera mera spannmål under den kommande skördeperioden än någonsin tidigare. hela 15 procent över fjolårets skörd. I skrivande stund ska majsen snart skördas och prognoserna kan därför ändras. I fråga om tröskningen är situationen likadan i USA och i Svarta havsområdet: endast en del av marknadsperiodens skörd är i lager. Tröskningen fortsätter på norra halvklotet, och på södra halvklotet inleds den efter årsskiftet. Mycket hinner ännu hända innan prognoserna eventuellt slår in. Eftersom en del av produktionen i Sydamerika och Australien ännu inte blivit sådd är det omöjligt att uppskatta vilket slags marknadsperiod vi får beträffande prisnivå och smidighet. Förutsäger t.ex. prisstegringen i augusti hur det kommer att bli eller är den endast en tillfällig topp på priskurvan. Det är omöjligt att förutse kommande prisutveckling, men i skrivande stund verkar spannmålsmarknaden ha bättre balans än under fjolårsvintern och prisnivåerna är något lägre än under rekordåret. Inhemska skörden större än sommaren 2012 Varierande växtförhållanden har reducerat möjligheterna till rekordskördar, men allmänt förväntar man sig en helt rimlig skörd på riksnivå. På vissa platser har torka och på andra platser har alltför mycket regn varit till förfång för bestånden. Odlarnas kommentarer har dock varit övervägande positiva. Det återstår att se hur nära Tikes skördeprognos i juli på 3,9 miljarder kilo kommer den verkliga skördemängden. Oljeväxternas förminskade odlingsareal drar ner produktionsprognoserna, men bestånden ser fina ut. Förhoppningsvis kompenseras produktionssiffrorna med en god skörd. Den inhemska spannmålsmarknaden har kommit i gång i och med tröskningen. Utbudet ökar helt klart efter sommarens leveransuppehåll. Å andra sidan var sommaren rätt livlig, eftersom odlarna hade både utbud och säljningsvillighet. Spannmålssäljarna såg inriktningen på prisutvecklingen och ville tömma sina silor på gammal spannmål. Den internationella situationen inverkar också på vår marknad och våra pris, liksom det inhemska utbudet och efterfrågan. I Europa sjönk prisen märkbart redan under den tidiga sommaren, men hos oss skedde förändringen först i augusti. Prisen är på en lägre nivå nu än i fjol, eftersom torkan sommaren 2012 hade försvagat skörden på många platser i världen. I augusti 2012 var Raisioagros notering på kvarnvete i Reso 220 euro/ ton och på foderkorn 200 euro/ton. Under innevarande höst var noteringen på vete 175 euro/ton och på korn 155 euro/ton. Prisnivån är på ungefär samma nivå som hösten Stora variationer har alltså kommit för att stanna och vi måste försöka reservera oss för detta med mångsidig odling, odlingskontrakt och med utspridd försäljning. 11

12 VÄXTODLING AGRO magasinet 3/13 Tröskningen av oljeväxter började med höstsorterna. Det gick också att tröska vårraps redan i augusti. God kvalitet på tidig skörd I slutet av augusti kunde tröskningen inledas under gynnsamma förhållanden och tröskningsfuktigheten var låg. Inbesparingen i torkningskostnaderna var en nödvändig kompensation för fjolåret. TEXT Jaakko Laurinen I FOTO Tanja Rajala I en stor del av Finland var växtperioden torr. Visserligen fick man för mycket regn på en del orter. Skiftenas vattenförsörjning och bearbetningssättet gör skillnad vid sidan av lokala förhållanden. Skörden mognade också tidigt. Vissa gårdar kunde avsluta skörden tidigare än det gick att inleda tröskningen i fjol. Tröskningen av oljeväxter började med höstsorterna, men också tröskningen av vårryps kunde inledas i augusti och gav möjlighet att så höstvete. Anlända förprov visar att största delen av spannmålen har klarat sig utan kvalitetsförluster under varierande förhållanden. Proven är främst från södra Finland och beskriver förhållandena där. De prov av korn, vete och havre, som kommit in i början av september, visar att spannmålen har hög hektolitervikt: maltkornet väger i medeltal över 70 kg, vårvetet över 82 kg och havren ca 58 kg. Vetets proteinhalt kan bli högre än i fjol och stiga över 13 procent. Maltkornets protein är överraskande lågt. Kornets kärnstorlek är inte heller dålig, eftersom sorteringsgraden visar en förbättring från i fjol. Havreskörden har en aning fler småkärnor än i fjol. Mögeltoxinläget verkar vara bättre än i fjol. Kvaliteten på maltkorn på basis av förproven Hlv Protein % Sortering I+II % Sortering IV Fairytale 70,0 68,8 10,1 10,0 90,4 86,6 3,3 4,0 Marthe 70,3 70,3 10,9 10,4 94,0 93,5 2,2 2,6 NFC Tipple 69,2 68,0 10,3 9,8 95,2 93,0 2,4 3,3 Cha Cha 70,8 69,5 10,7 9,9 92,1 91,1 2,9 4,1 Charmay 70,3 68,7 11,0 10,6 93,6 91,8 3,0 3,5 Barke 70,6 70,5 10,9 10,9 93,6 91,7 2,9 3,6 Medelvärde 70,0 69,4 10,7 10,5 93,7 91,6 2,7 3,4 12

13 Raisioagro rekommenderar följande recept mot snömögel: Proline 0,4 l/ha + Topsin WDG 200 g/ha Skydda höstsådden - lönsamt att bespruta snömögel Övervintringen är en av de viktigaste faktorerna för höstspannmålen. Den främsta orsaken till att vinterskador uppkommer är snömöglet. Skydda alltså din sådd mot snömögel. TEXT Tuomas Uusitalo I FOTO Marjo Keskikastari Snömögel är en växtsjukdom som orsakas av Microdochium nivale -svampen och den kan skada vallväxterna och höstsädens brådd. I bestånd som smittats av snömögel är bladen tryckta mot varandra eller mot marken och beståndet täcks av ett ljust svampmycel. Sjukdomen kan förstöra beståndet helt och hållet men det kan återhämta sig, om tillväxtpunkten inte är förstörd. Det har konstaterats att snömögel sänker skörden med procent hos höstspannmål. Risken för snömögel är störst i trakter med mycket snö och på tidigt sådda bestånd. När det snöar på ofrusen jord på hösten är förhållandena särskilt gynnsamma för svampen, eftersom luftfuktigheten är hög under snötäcket. Om snötäcket smälter sent på våren ökar vinterskadorna. Odlingsrotation och rent utsäde är förhindrande faktorer Utsädet och växtavfall är avgörande faktorer för snömöglet. Svampen kan leva i växtavfall och därifrån sprids den till beståndet och förstör det under hösten och vintern. Svampen kan också spridas med utsädet. Odlingsrotationen och rent utsäde är därför viktiga faktorer för att förebygga snömögel. Med betat utsäde kan man förebygga vinterskador som förorsakas av svampen. Besprutning är sista skyddet Det går inte att eliminera all snömögelrisk med odlingsrotation och rent, betat utsäde. Beståndet kan också skyddas mot snömögelangrepp med lämpligt bekämpningsmedel på hösten. Tiden för snömögelbesprutning infaller sent på hösten innan vinterns snötäcke lägger sig, då broddtillväxten avstannat. Beståndet måste vara ofruset vid besprutningen. Lämpliga medel mot snömögel är bl.a. Proline, Topsin och Mirador. Med snömögelbekämpning tryggar du övervintringen för höstspannmål. Nya glyfosater i Raisioagros utbud Höstbekämpningen av kvickrot håller på som bäst. Vårt glyfosatutbud har fått nya produkter. Förstklassiga Roundup Bio verkar snabbare och bättre än de regntåliga basglyfosaterna. Effektämneshalten i Roundup Bio är 360 g/l. Rodeo hör också till gyfosatutbudet och det ersätter Ranger som saluförts tidigare. Rodeo är en basglyfosat som tillverkats av Monsanto. Effektämneshalten är 360 g/l. 13

14 Kuljettajan puh. VÄXTODLING AGRO magasinet 3/13 Spannmålspasset ersätter fraktsedeln I takt med leveranserna av de nya skördarna har Raisioagro tagit Spannmålspasset i bruk. Spannmålspasset ersätter Raisioagros fraktsedel som använts vid leverans av spannmål, olje- och proteingrödor. Spannmålspasset ersätter också Upplysning om lasten som använts vid leverans av ekologiska grödor. Nu gäller alltså samma blankett för leverans av både konventionella och ekologiska grödor. TOIMITETTAVAN ERÄN TIEDOT VILJAPASSI VILJAPASSIN NUMERO Viljalaji / öljykasvi / Lajike valkuaiskasvi Sadonkorjuuvuosi Luomutuotannossa tarkastusviranomaisen tunnus Päivämäärä / / 20 OSTAJA VASTAANOTTAJA Ostaja Vastaanottopaikka Vastaanottopaikan osoite Ostajan puh. Vastaanottopaikan puh. Sopimus-/ Vastaanottoaika tilausnumero / /20 klo Muut erän vastaanottoon liittyvät lisätiedot VÄLITYSLIIKE/VILJALIIKE Tukkuliike Välitysliike / Välitysliikkeen / Viljaliike viljaliikkeen puh. Lähettävän Varastosiilon nro / nrot varaston nimi tai muu lisätieto VILJELIJÄ Nimi Osoite Kuorman noutopaikan osoite (jos eri kuin viljelijän osoite) Y-tunnus Puhelinnumero Varastosiilon nro / nrot Lisätiedot erään liittyen (viljelijä täyttää) Kasvusto on käsitelty ennen sadonkorjuuta glyfosaatilla EI KYLLÄ pvm, valmiste TEXT Minna Oravuo Kasvusto on käsitelty korrensääteellä EI KYLLÄ pvm, valmiste Viljely on tapahtunut ympäristötukijärjestelmän piirissä KYLLÄ EI Muut erään liittyvät lisätiedot KULJETUS Sopimus-/ asiakasnumero Kuljetusliike Auton I spannmålspasset antecknas detaljerade uppgifter om spannmålspartierna. Odlaren fyller i sina egna kontaktuppgifter och uppgifter om partiet, t.ex. spannmålsslag, sort och produktionsår. I Spannmålspasset ska det också skrivas in, om man har besprutat bestånd med foderkorn, foderhavre eller oljeväxter mot kvickrot före skörden, eller om man i odlingen av havrepartier använt tillväxtregulator och i så fall vilken. Spannmålsfordonets förare fyller i de uppgifter som gäller leveransen och uppgifter om föregående transporter. Till sist undertecknar mottagaren Spannmålspasset i samband med mottagningen. Spårbara spannmålspartier Det tar lite längre tid att fylla i Spannmålspasset än i den mycket enklare fraktsedeln som användes förr. Vår tids livsmedels- och foderkedjor kräver dock mycket detaljerade och ex- Lennox är en ny högklassig vetesort TEXTJaakko Laurinen I FOTO Minna Oravuo akta uppgifter om alla råvaruskeden från jord till bord. Därför är besväret inte onödigt, utan ökar tilliten till alla aktörer och insynen i verksamheten. Åtgärderna underlättas också vid eventuella problemsituationer. Kuljetusliikkeen viitenumero / kuorman numero Lastaus alkoi / /20 klo Tämä viljapassi on tehty Vilja-alan yhteistyöryhmässä alan toimijoiden käyttöön. Se löytyy sähköisenä: Versio 1/2013 rekisterinumero Vetoauto Perävaunu Lähetyspaino (kg) Lastaus päättyi / /20 klo Ilmoita kuljetuspäivämäärät, tuotteet ja puhdistusmenetelmät ed. lastien jälkeen (kuljettaja täyttää, rastita lastitilan puhdistusmenetelmä) Edellinen kuorma 2. ed. kuorma 3. ed. kuorma ALLEKIRJOITUKSET Päivämäärä Tuote Kuormatila puhdas Spannmålspass vid alla leveranser Spannmålspasset kom till i samarbetsgruppen Vilja-alan yhteistyöryhmä som ett samarbete mellan odlarna, industrin och lantbrukshandeln. Hittills har alla aktörer haft sin egen frakt- eller följesedel. Eftersom odlarna ofta har att göra med uppköpare, är det enklast om alla använder likadana dokument. Alla är överens om att vi ska använda ett likadant dokument. De mest betydande aktörerna kommer alla att ta eller har tagit Spannmålspasset i bruk. Innehållet i spannmålspasset är alltså likadant för alla, men logon i blankettens övre hörn varierar med uppköpare. Spannmålspasset är en utmärkt blankett också i spannmålshandel mellan gårdarna. Spannmålspasset kan skrivas ut från internet Spannmålspasset finns på Raisioagros internetsida och ett modellexemplar har sänts som bilaga med odlarbrevet. Det är inte svårt att fylla i Spannmålspasset, men på vår webbplats finns det också en kort ifyllnadsbeskrivning, som det lönar sig att ögna igenom. Kuivapuhdistus Puhdistus vedellä tai höyryllä Puhdistus vedellä ja pesuaineella Kaikki osapuolet vakuuttavat allekirjoituksillaan antamansa tiedot oikeiksi, ja että ne on annettu mahdollisimman täydellisinä. Kuljettaja vahvistaa allekirjoituksellaan, että on varmistanut ajoneuvon kuormatilan olevan puhdas ja kuiva ennen lastausta. Viljelijä Kuljettaja Vastaanottaja Puhdistus ja desinfiointi Mera uppgifter om Spannmålspasset Förra säsongen tog nästan allt utsäde slut mitt i säsongen. Den här säsongen torde därför efterfrågan på nya sorter vara stor ända från början. Det finns några små partier av de nya sorterna. De goda skördeförhållandena garanterar hög grobarhet för årets utsädesskörd. TORIA OCH SALOME FÖR FODERKORNSODLING Foderkornskördarna utökas med två nya sorter. Toria är mångradig och har mycket stora kärnor. Storleken på kärnan kan jämföra sig med tvåradiga sorters för att inte tala om skörden. Torias skördenivå var allra högst i de officiella sortförsöken år Sorten är dock sen för att vara flerradig. Den är t.ex. två dagar senare än Einar. Salome är å andra sidan en ny, tvåradig skörderaket. Salomes höga avkastning har inte kommit till på bekostnad av växttiden, eftersom den är en aning tidigare än de skörderikaste tvåradiga sorterna som odlas nu. Proteinet är lågt och kärnstorleken tillräcklig. Därför står Salomes maltkvalitet under maltkornkommitténs granskning. Medan vi väntar på resultatet från processen odlas Salome endast som foderkorn. I Sverige använder man redan sorten till malt. 14

15 MED LENNOX ERSÄTTS KRUUNU OCH QUARNA Det kommer ut rätt få nya vårvetesorter på marknaden som är lämpliga för de finländska förhållandena. Merparten av vårvetearealen består av några få sorter som varit länge i odling. Men gamla sorter ska man inte överge, innan det finns nya och bättre sorter. I fjol var det bara en sort som urskilde sig i de officiella sortförsöken: Lennox-vetet från Tyskland. Sorten ger lite bättre skörd än Kruunu och Quarna med lika lång växttid. Kvalitetsresultaten lovar 13 % protein, över 300 i falltal och stora kärnor. Under fjolårets omständigheter var det inte lätt att uppnå denna skörd och försökskvalitet. Sorten är rätt kort och har styvt strå. Lennox kan alltså vara en bra nyhet i synnerhet för dem som odlar Kruunu, Quarna och andra sorter med lika lång växttid. Den skörderika sorten Mirella är en av Raisioagros främsta havresorter. HAVRESORTERNA AKSELI, MIRELLA OCH FLOCKE Raisioagros huvudsakliga havresorter är fortfarande tidiga Akseli, skörderika Mirella och Flocke med rekordkvalitet. Akseli-havren håller på att ta över Finlands foderhavreareal. Detta är inget att undra över, eftersom sorten med sina rika skördar kan utmana märkbart senare sorter Raisioagros sortutbud för våren och det styva strået ger odlingssäkerhet. Mirella uppnår Belindas avkastningsnivå med två dagar kortare växttid. Den långstråiga sorten Mirella lyckades bra i fjol trots torka på vissa orter. Flocke är det främsta valet för grynhavreproducenterna. Sorten har låg skalprocent, hög hektolitervikt och stor kärna i samma paket. Projektet HyväSato söker rekordskörd TEXT Jaakko Laurinen I FOTO Tanja Rajala Raisioagro har sedan 2009 varit med i projektet HyväSato som administreras av agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Sex lag med deltagare från forskning, rådgivning och växtskydd har deltagit i odlingsförsöken. Det hör till försökets natur att varje lag ska försöka producera bästa möjliga skörd och ekonomiska resultat. Lagens uppgift är att besluta vilka grödor de ska odla olika somrar och hur odlingen ska skötas. Försöksskiftena är så stora att odlingen sker med sedvanliga jordbruksmaskiner. De finns i Vik bredvid universitetets anläggning. Resultat och jordanalyser samlas också in som forskningsmaterial. I år passade oljeväxter in i odlingsföljden för första gången på Raisioagros skifte. Hybridvårrapsen Smilla såddes runt morsdag. Såningstätheten var låg, endast 100 kärnor per kvadratmeter. Den mäng- den räckte till för att fylla skiftet. Basgödslingen var 400 kilo Yara- Mila Pellon Y1 -gödsel. Universitetets forskning visar att svavel frigörs ur jorden på försöksområdet, och därför behövdes ingen extra svavelgödsling. Ett täckande växtskyddsprogram har lyckats väl. Ogräs bekämpades med Galera. Kvickrot bekämpades med Targa super, eftersom glyfosatbehandlingen uteblev på hösten. Skalbaggsbekämpning med långtidsverkande Avaunt och Mospilan skyddade beståndet nöjaktigt och efteråt behövdes ingen besprutning med pyretroider. För säkerhets skull bekämpades också bomullsmögel med Proline. I slutet av augusti var beståndet tröskningsmoget. Förväntningarna är höga. Sari Kinnula är projektchef för tävlingen HyväSato 15

16 VÄXTODLING AGRO magasinet 3/13 Varm sommer gynnar majsen På gården Loukanen i Renko fick vi bekanta oss med majsodling i slutet av augusti. Gårdsfolket och dansken Ole Schmidt från Limagrain, som förädlar majs, var experter. TEXT OCH FOTO Jaakko Laurinen Det danska bolaget Limagrains Activate är marknadens tidigaste sort. Tidigheten mäts som FAOtal och Activate har 150. Ju lägre FAO-tal, desto tidigare mognar sorten. Antti Koljonen berättar om majsodling. På gården har man odlat majs i snart 20 år. Barbro Koljonen, som odlar gården med sina barn Antti och Anna, berättar att man började odla majs på endast en hektar. Året därpå blev det tre hektar, och snart kom man upp till de nuvarande drygt 20 hektaren. Endast ett par gånger har majsodlingen misslyckats helt och hållet. Odlingsråd har man fått från Sverige och Danmark. Antti Koljonen sår med Rapid, som är försedd med en majslåda. Sådden går i snabb takt; men en normal såmaskin för spannmål skulle inte få fröna i jorden med tillräckligt jämna avstånd. Ole Schmidt visar en klunga med tre plantor som har små ax, eftersom plantorna varit tvungna att tävla med varandra. Så här skulle det inte bli med precisionssåmaskin. Såningstätheten är frön per hektar, som i år innebar 18,5 kilo/hektar. Majsen kräver varm jord Koljonens använder rikligt med kreatursgödsel, men menar att kväve och fosfornivåerna ändå är för låga i Finland. Om majsen ska ge bra skörd kräver den gödsling som den är värd. Åkern som förevisades blev sådd så sent som 27 maj. Majsen måste sås i varm jord, och därför är det inte fel att vänta med sådden. Ole Schmidt hade med sig en jordtemperaturmätare som present till familjen. Om temperaturen är +8 grader, kan man börja så. Efter årets varma sommar verkar det som om beståndet uppnår 20 procents torrsubstanshalt. I Danmark är målet procent, men sådana torrsubstanser kan vi bara drömma om i Finland. Ole Schmidt betonar växttidens betydelse. Plantornas längd visar inte nödvändigtvis hur bra beståndet är. Det viktigaste är hur långt beståndet hinner mogna och hur smältbart fodret blir. Såbädden är också viktig för majsen. Den ska vara varm och ha fin struktur. Om ni känner till hur känsligt kornet är för våt och kall såbädd, multiplicera faktorerna med tre, så får ni den miljö som majsen kräver, säger Schmidt. 16

17 Kon har nytta av majsens vomstabila stärkelse Knapp tillgång på glukos begränsar ofta en produktionshöjning hos kor. Glukos bildas huvudsakligen i levern av propionsyra. Högproducerande kor har också nytta av vomstabil stärkelse, som ger extra glukos från tunntarmen. Raisioagros foder Benemilk och Maituri har en tillsats av majs som källa till vomstabil stärkelse. TEXT Merja Holma I FOTO Kuvatoimisto Vastavalo Man har fått mycket positiva erfarenheter av majsanvändningen också i vårt grannland Sverige. Fastän priset på majs är högre än på basspannmålen, lönar det sig att tillsätta det i fodren för stärkelsekvalitetens skull. Nu har Benemilk-allfodren och -halvkoncentraten fått majs som komplement till stärkelsen i inhemsk spannmål och i baljväxter. Majs finns också i Maituri och Amino-Maituri och i mjölkningsrobotfoder. Mera glukos ur vomstabil stärkelse Största delen av den glukos som korna får kommer ur den propionsyra som vommikroberna producerar. Vommiljön måste vara optimal, för att mikroberna ska kunna producera näring åt kon. Buffrande ämnen som STÄRKELSEHALT OCH STÄRKELSENS SPJÄLKNINGSHASTIGHET (Norfor 2011) Stärkelse % av ts Stärkelsens spjälkningshastighet kdst %/h Havre Korn 60 39,2 Vete 68 59,5 Majs 70 9,0 tillsatts fodret och vomstabil stärkelse minskar risken för sur vom och då mår vommikroberna bättre. Propylenglykol är också en effektiv glukoskälla, och därför tillsätter man det i kofoder. Stärkelsen i korn, vete och havre fermenteras snabbt i vommen och ger mikroberna energi men ökar också samtidigt syrabelastningen. T.ex. vetestärkelsens spjälkningshastighet i vommen är mer än sex gånger snabbare än majsens. Stärkelsen i majs och baljväxter spjälks långsammare och ger tilläggsglukos som absorberas i tunntarmen och då minskar syrabelastningen i vommen (tabellen). Glukosbrist sänker produktionen och proteinhalten i mjölken, om kon måste använda aminosyror som glukoskälla. Glycerolen i vävnadsfettet kan användas som glukoskälla, men om kon måste bryta ner mycket proteiner i vävnaderna, kommer det sannolikt också att märkas som försämrad fruktsamhet. En tillräcklig mängd glukogena näringsämnen tryggar en hög produktion och förbättrar fruktsamheten. 17

18 NÖT AGRO magasinet 3/13 -urvalet är mera omfattande nu Det nya BENEMILK Under början av året marknadsfördes tre Benemilk-allfoder och ett halvkoncentrat. Nu har urvalet utökats för att täcka alla utfodringsalternativ. Nya produkter för i synnerhet komplettering av spannmål har lanserats. Också mjölkningsroboten har fått sitt eget lockfoder. Raisioagros program för utfodringsplanering har förnyats så att effekten av Benemilk blir så ekonomisk som möjligt. TEXT Merja Holma Många mjölkgårdar är intresserade av att höja mjölkhalterna med Benemilk-foder, men hittills har man kunnat få fullt utbyte av fodret främst med allfoderutfodring. Benemilk Amino Black-givan blir alltför liten på många gårdar för att höjningen av mjölkhalterna ska bli lika tydlig som i allfoderutfodring. Amino Black är dock ett smakligt och energirikt halvkoncentrat som innehåller många komponenter som främjar hälsa. Benemilk i mjölkningsrobotar och som spannmålskomplement Nästan alla Benemilk-foder kan användas som lockfoder i mjölkningsroboten, men i synnerhet det nya Det nya BENEMILK-urvalet De nya Benemilkfodren passar också som komplement till spannmål, till blandfoder och som lockfoder i mjölkningsrobotar. Benemilk Robo passar för den, om mängden kraftfoder som ges skilt för sig är högst 5 kg i produktionsklassen 30 kg. Utöver fodret Benemilk Amino Black har tre nya produkter lanserats som komplement till spannmål. Benemilk Amino Red är ett effektivt halvkoncentrat, och en giva på 5 kg ALLFODER Giva/ 30 kg mjölk PROTEINFODER Giva/ 30 kg mjölk Benemilk Black Ett kraftigt allfoder för krävande rekordkor. Hälsa! 10 Benemilk-Amino Black Ett kraftigt halvkoncentrat för krävande bruk. Hälsa! 6 Benemilk Red Ett kraftigt allfoder för säker avkastning också tillsammans med gammalt ensilage. 10 Benemilk Amino Red En normal giva halvkoncentrat räcker. 5 Benemilk Blue Ett allfoder med måttlig proteinhalt tillsammans med klöver- eller proteinrikt ensilage. 10 Benemilk Amino Blue För gårdar som använder 2-3 kg egen spannmål. 7,5 Benemilk Robo Som lockfoder i roboten. 5 Benemilk Amino TMR Ett kraftigt koncentrat för fullfoder. 3,7 18

19 räcker till en mjölkproduktion på 30 kilo, för att man ska komma upp till samma halter som med allfodret. Mitt emellan det nya halvkoncentratet och allfodret hittar vi Benemilk Amino Blue som används med en liten mängd spannmål. Tillsammans med vanligt ensilage är 2 3 kg spannmål och 7,5 8 kg Benemilk Amino Blue en lämplig giva för en produktion på 30 kg. Blandfodergårdar får nu också ett eget proteinfoder Benemilk Amino TMR, som är ett kraftigt koncentrat med mjuk konsistens. Givan tillsammans med fullfodret är omkring 3,5 4 kg i 30 kilos medelproduktion. Alla Benemilk-proteinfoder innehåller rikliga mängder energi. Tack vare optimerad fettsyrasammansättning och Benemilk-processering gör de ämnesomsättningen och energiutnyttjandet effektivare. Enligt gårdens utfodringsstrategi och kvaliteten på de egna fodren går det nu att på ett allt mera ekonomiskt sätt välja det rätta Benemilk-fodret. Fettsyraoptimering för utfodringsplanering Det är väsentligt att Benemilk-fodren används i rätt mängd. Om användningsmängden är för liten, får man inte önskat utbyte. En alltför stor giva blir oekonomisk och mjölkens fettsammansättning bör vara så naturlig som möjligt. I Raisioagros nya utfodringsrekommendationer har Benemilk-fodrens fettsyra-optimering beaktats. När mängden omättade fettsyror står i rätt förhållande till mättade, får man det bästa utbytet på produktion och halter. Vetenskapliga undersökningar som gjorts i flera länder med Benemilk visar att man får en betydande ökning av energikorrigerad mjölkmängd och -halter genom att optimera fettsyrorna i fodret. Utnyttjandet av energin förbättras med Benemilk-fodren. Delta i BENEMILK-uppföljningen! Flera aktiva mjölkproducenter har redan deltagit i Benemilk-uppföljningen. Största delen av dem som kommer med i uppföljningen skapar parallella koder och då kan vi hämta information själv och uppdatera den. Med begränsade koder ser vi endast analyser och grafer, och producenten kan om han vill och när som helst hindra tillgången till uppgifterna genom att byta kod. Om det inte är möjligt att skapa begränsade koder, går det också att sända analyser och mjölkmängder med e-post till adressen krista.ketonen@raisio.com eller till din personliga kundansvariga. Vi använder uppgifterna i foderforskningen och det skulle vara mycket viktigt att så många gårdar som möjligt deltar i uppföljningen för att resultaten ska bli tillförlitliga. Alla som deltar i uppföljningen får två Benemilk-fleecekoftor (S-XXXL). Läs anvisningarna för uppföljningen på vår webbplats och ställ frågor till din personliga kundansvariga eller kontakta forskningsassistenten Krista Ketonen (tfn ). Du kan komma med i uppföljningen när som helst! 19

20 NÖT AGRO magasinet 3/13 Korna på Ojas gård går omkring i rasthagen, där det finns tillräckligt med utrymme och skugga om det behövs. Korna får ensilage hela sommaren ur höhäckar. Ismo Oja fick bättre mjölkfetthalt och lägre celltal På Ismo Ojas gård i Tervola tog man Benemilk Amino Blue -fodret på försök i slutet av mars. Sen dess har mjölkfetthalten hållits klart över landets medeltal, fastän den tidigare höll sig runt fyra procent, dvs. klart under regionens och hela landets medeltal. Det är också positivt att celltalet har sjunkit märkbart. TEXT OCH FOTON Heikki Ämmänpää Ismo Oja utfodrade tidigare med Opti- Maituri 23 Kombi -fodret. På våren ville han ha mera energi i foderstaten. Det nya Benemilk Amino Blue, dvs. försöksfodret Maituri 23, kom precis lägligt för gårdens behov och några andra förändringar behövdes inte. Det första partiet nytt foder levererades till gården Som en följd av bytet har han kunnat minska tillskottsenergigivan till nykalvade kor, vilket betyder inbesparingar i foderkostnaderna. Mjölkfetthalten har utvecklats enormt och proteinmängden är som förr. Mjölkmängden har hållits vid samma nivå som då vi utfodrade med Opti-Mai- turi 23 Kombi, berättar husbonden Ismo Oja. Det var lätt att byta foder, det märktes knappt. Fodret har varit omtyckt och nästan inga foderstörningar har förekommit. Under sommaren har gårdens mjölkfetthalt varit mycket högre än under tidigare år och också i jämförelse med andra gårdar i området. Mjölkens celltal har hållits på en lägre nivå än förut, och den urskiljer sig betydligt till sin fördel jämfört med landets resultat. Medelproduktionen har stigit något Ojas släktgård ligger nära Tervola centrum i närheten av Kemijoki. Ismo blev ägare till gården år Till familjen hör hustrun Sirkka som arbetar på annat håll och treåriga sonen Otso. Till att börja med hade gården ett tjugotal koplatser. År 2008 flyttades ungboskapen till ett lokalt stall för kviguppfödning och ladugården sanerades med tanke på mjölkboskap. Nu har båsladugården plats för 30 mjölkande kor, lika många holstein- som ayrshirekor. Några investeringar i byggnaderna finns inte med i planerna för den nära framtiden. Medelproduktionen har legat runt ca kilo. Produktionen i år ver- 20