RoM-projekt med fokus på. Rehabilitering i vardagen och Måltiderna 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RoM-projekt med fokus på. Rehabilitering i vardagen och Måltiderna 2010"

Transkript

1 RoM-projekt med fokus på Rehabilitering i vardagen och Måltiderna 2010

2 Bakgrund Ett gott näringstillstånd är en viktig förutsättning för en god hälsa och livskvalitet. I takt med att människan åldras reduceras energibehovet till följd av minskad fysisk aktivitet och minskad ämnesomsättning, medan behovet av näringsämnen är oförändrat. Ett aktiverande och rehabiliterande förhållningssätt i samband med måltiderna kan uppmuntra de äldre att delta och därmed ge dem inflytande över sin matsituation (1,2). Sedan 2006 har särskilda boenden tagit del av statliga stimulansmedel och fått möjligheten att utöka antalet årsarbetare för att arbeta med vardagsrehabilitering. Verksamheterna har själva fått välja hur det ska användas. Under 2010 kommer statliga stimulansmedel att satsas på RoM -projektet med fokus på Rehabilitering och Måltiderna. Projektet vänder sig till särskilda boenden med helinackordering och det är helt frivilligt att delta. Syfte Syftet är att fördjupa och utveckla användandet av tidigare satsade medel inom rehabilitering samt även fokusera på måltiderna som helhet. Målsättning Avdelningarna ska bedriva ett förändringsarbete inom vardagsrehabilitering och måltidssituationerna. Med små förändringar ska livskvaliteten och delaktigheten öka för våra äldre med en hållbar och varaktig förändring över tid. Gläds åt de små framstegen. Vi ska inte sätta för stora mål direkt, då är risken att vi misslyckas större

3 Genomförande Detta kompendium används som inspiration, stöd och arbetsmaterial för att ge tankar och idéer om förbättringsområden på avdelningen under genomförandet av projektet. Checklista för måltider används som underlag för att inte missa viktiga punkter kring måltiderna och vardagsrehabiliteringen. Personal på avdelningen ska tillsammans med arbetsterapeut och sjukgymnast identifiera möjliga förbättringsområden inom vardagsrehabilitering och måltider. Arbetsterapeut och sjukgymnast ska finnas tillgängliga för att coacha och handleda personalgruppen utifrån de förbättringsidéer som lyfts fram under projektets gång. Gemensamt för samtliga yrkeskategorier är att skapa förutsättningar för den äldre att klara så mycket som möjligt själv. Personalgruppen ska tillsammans med arbetsterapeut och sjukgymnast arbeta fram en handlingsplan med fokus på rehabilitering i vardagen, måltidssituationer, nattfasta m.m. Mot projekttidens slut ska personalen tillsammans med arbetsterapeut och sjukgymnast återigen samlas för att utvärdera handlingsplanen och det arbete som gjorts under perioden. RoM-projektet ska pågå under 12 veckor på varje avdelning. Arbetsterapeut och sjukgymnast kommer att finnas med ute i det dagliga arbetet under totalt 80 h + 6 h avsatta för upprättande och utvärdering av handlingsplan. Vid några tillfällen kommer arbetsterapeut och sjukgymnast vara ute tillsammans på avdelningen. Varje människa har större resurser än hon utnyttjar. Ingen vet vad hon klarar av innan hon har försökt

4 Tidsplan för genomförande av RoM-projektet Projektet startar löpande under våren 2010 v. 8-12, perioden avslutas v Start hösten v , perioden avslutas v Projektupplägg Vecka Upplägg Antal timmar Arbetsterapeut Sjukgymnast 1 1 heldag 16 h 8 h 8 h 2 1 heldag 16 h 8 h 8 h 3 1 heldag 8 h 8 h 4 ½- dag 4 h 4 h 5 ½- dag 4 h 3 h 1 h 6 ½- dag 4 h 2 h 2 h 7 ½- dag 4 h 4 h 8 ½- dag 4 h 4 h 9 1 heldag 8 h 4 h 4 h 10 ½- dag 4 h 4 h 11 ½- dag 4 h 4 h 12 ½- dag 4 h 2 h 2 h Totalt: 80 h 55 h 25 h Utöver dessa 80 h tillkommer följande: Ca 1-2 veckor innan projektet påbörjas på avdelningen samlas hela personalgruppen och arbetsterapeut/sjukgymnast för att prata ihop sig om projektet max 2 h. v. 4 upprättande av handlingsplan 2 h tillsammans med hela personalgruppen och arbetsterapeut/sjukgymnast. v h utvärdering tillsammans med hela personalgruppen och arbetsterapeut/sjukgymnast. Vid dessa tre tillfällen finns det möjlighet för enhetschefen att söka ersättning för vikarier.

5 Två utvärderingar kommer att ske för alla arbetsterapeuter och sjukgymnaster även för de som inte har deltagit i projektet för att få tips och idéer. Första träffen är 4/ och andra träffen är 11/ Plats meddelas senare. Huvudansvariga under projekttiden 2010 är Ulrika Ljungvall och Lena Strömbom tillsammans på 10 %. Hör av er om ni har frågor och funderingar. Susanne Konradsson ansvarar för att rehabcheferna får fortlöpande information om vilka enheter som anmäler sig till projektet. Rehabcheferna kontaktar berörd enhetschef och informerar när respektive avdelning ska starta upp projektet. Varje rehabteam ska själva lägga upp en planering när uppstarterna ska ske. Målet är att starta projektet fortlöpande på så många avdelningar som möjligt under våren v Sista möjligheten för enheterna att anmäla sig till projektet är v. 32 för att hinna med att avsluta projektet innan årets slut. Samtliga projekt ska vara avslutade v. 47 då projektgruppen ska sammanställa samtliga handlingsplaner. Efter avslutat projekt ska den färdiga handlingsplanen kopieras och skickas till huvudansvariga. För detta ansvarar arbetsterapeut/sjukgymnast. Handlingsplanerna lämnas därefter till ledningsgruppen för att de ska kunna utse den avdelning som har presterat det bästa förändringsarbetet i förhållande till sin handlingsplan.

6 Vardagsrehabilitering Vardagsrehabilitering (allmän rehabilitering) är oberoende av sjukdom och kan utföras av all personal. Arbetet utgår från ett rehabiliterande synsätt. Planering och utförande sker på ett sådant sätt att vårdtagaren ges möjlighet att bibehålla funktions- och aktivitetsförmåga. Det krävs ingen specifik kompetens. Vardagsrehabilitering är arbetsuppgifter som utförs och ges enligt SoL. I vissa fall kan detta ske efter ordination/instruktion/handledning från arbetsterapeut och/eller sjukgymnast (3). Konsten i rehabiliteringsarbetet är att personalen arbetar med händerna på ryggen. Det innebär att det individen klarar av att utföra ska denne också göra, även om det kan vara besvärligt och ta tid. Träningen är insprängd i de dagliga rutinerna t.ex. förflyttning från säng till stol, gångträning, påklädning, att servera sig själv vid måltiden etc. Det handlar om att ta vara på den kraft människor har, både den äldres och vårdpersonalens. Utgångspunkten skall vara att ha en stödjande, inte hjälpande inriktning och att uppmuntra till egen problemlösning och eget handlande (4,5). Vardagsrehabilitering kan utföras av all personal och med alla vårdtagare. Träningen kopplas till en återkommande aktivitet i vardagen. Det är aldrig för sent att börja träna! Styrka, rörlighet, kondition och balans kan förbättras oavsett ålder. Fysisk aktivitet genom vardagsrehabilitering är därför mycket viktigt. Se möjligheter. Det finns olika vägar för att bibehålla självständighet.. Undersköterskans roll i vardagsrehabilitering är ovärderlig!

7 Konkreta exempel på vardagsrehabilitering: Bre sin smörgås Ta mat själv ur karotter Duka bordet Torka av bordet Plocka i/ur diskmaskinen Flytta över från rullstol till vanlig köksstol Dra in och ut stol vid matplats Köra sin rullstol, även om man bara klarar en meter Gå till och från toalett/matsal Luta sig fram i rullstolen Sätta sig på sängkanten alt lägga upp benen själv Öppna sin dörr Tvätta och torka händer själv Kamma sig Sätta på vattenkranen Ta på tandkräm på tandborsten Tända lampan Vattna blommor Hjälpa till att hänga tvätten Stryka sin egen tvätt Alla dessa exempel bibehåller finmotorik, kondition, främjar balans, koordination, minne och främjar de äldres egna initiativ och livskvalitet. Måste man alltid bana väg..eller går det av bara farten?

8 Tre tankar om tid: Det vi förlorar i tid idag vinner vi förhoppningsvis imorgon. Det är viktigt att vi tänker långsiktigt. Ofta hjälper vi den äldre med mer än det finns behov av för att vi känner oss stressade, i tro om att vi spar tid men det ökar oftast hjälpbehovet. Det tar längre tid för en äldre person att utföra sin ADL. Lägger vi våra egna värderingar i vilken tid som känns rimligt att det får ta? (5). Inaktivitet leder till: Matsmältningsapparaten förstoppning Psykiskt trötthet, nedstämdhet, ängslan, rastlöshet, nedsatt motivation och aggressivitet. Nervsystemet nedsatt initiativförmåga, sämre balans och sämre koordination. Hud och njurar risk för trycksår, risk för njursten. Muskulatur nedsatt styrka/uthållighet/snabbhet, muskelförtvining, förkortade och strama muskler. Hjärtfunktion ökad puls, risk för blodtrycksfall, risk för blodpropp, risk för ödem, nedsatt kondition. Andning sämre hostkraft. Skelett och bindväv urkalkning och nedsatt rörlighet i lederna.

9 Måltiden Måltidens många funktioner Maten vi äter ger energi och näringsämnen som kroppen behöver för olika processer, däribland sårläkning och immunförsvar. Måltiden har flera aspekter som är viktiga och det finns många förbättringsområden som kan genomföras utan att det behöver ta längre tid. Använd din fantasi! Det är viktigt att den äldre har inflytande över matsituationen och att personalen är uppmärksam om svårigheter uppkommer i samband med måltiderna - allt ifrån måltidsmiljön, sällskapet till konsistens eller extra energi i maten (1). Måltiden som funktionsbevarande aktivitet Många äldre är vana vid att laga mat. Fråga de äldre om det är något de vill hjälpa till med i samband med måltiden, erbjud alternativ eller be om hjälp. Man mår bra av att bli behövd! Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt i samband med måltiderna kan uppmuntra de äldre att delta (1). Låt de äldre delta i förberedelser av måltiden med dukning, framplockning, avplockning m.m. Låt de äldre delta i förberedelse av tillagning av måltiden, skala morötter, skölja salladen Låt de äldre servera sig själva och sedan skicka vidare Måltiden måste få ta tid, uppmuntra och stötta istället för att ta över - förmågan att äta själv är intim (1). Måltidsmiljö Måltidsmiljön har stor betydelse för aptiten. Det är därför viktigt att skapa lugn och ro under måltiden, duka vackert och se till att måltiderna blir trivsamma varje dag. Om helhetsintrycket är gott sitter den äldre förhoppningsvis kvar längre vid bordet och äter kanske bättre. Det är viktigt att skilja på vardag och helg. Genom att duka extra fint markeras att det är helg. Använd särskilt fint porslin, vinglas, blommor, servetter och ljus. På storhelger kan man duka med långbord i matsalen och alla äter tillsammans (1, 6, 7, 8, 9).

10 Ätandet stimuleras om miljön i matsalen utgörs av ett litet och lugnt rum. Att de äldre också får sitta vid mindre bord och ha bestämda platser kan ha en lugnande inverkan. Vid bordsplaceringen ska man tänka på att personerna som sitter bredvid varandra trivs tillsammans och anpassas efter de äldres intressen och behov. Lämpligt kan vara att se över att alla har ungefär samma måltidshastighet (1, 8). Ta inte för givet att alla vill äta tillsammans, man kan vilja sitta enskilt! För att uppmuntra och delta i samtal ska personalen sitta tillsammans med de äldre vid bordet oavsett pedagogiskt eller ej (bilaga 2). Låt samtalen vara stimulerande. Prata gärna om måltiden, matminnen, smak och doft erbjud påfyllning, dryck med mera (1, 8). Rött på maten stimulerar ätandet (10) Maten, som serveras som färdig portion på tallriken ska vara lockande, se aptitlig ut och dofta gott vilket ökar aptiten. Förvärm gärna tallriken i ugnen så att maten hålls varm längre. Färgerna på maten måste komplettera varandra, varje komponent ska ha sin plats på tallriken och inte röras ihop. Matlusten stimuleras av växlingar mellan matens smak, konsistens, temperatur och färg samt dryck till måltiden. Små portioner ser aptitligare ut än stora. Äldre personer har ofta avtagande förmåga att känna smak och lukt vilket kan yttra sig i att de tycker att maten inte smakar något. Det är därför viktigt att presentera maten, lägga upp den vackert och beskriva den. Olika tillbehör som salt och kryddor ska finnas på bordet för att ge den äldre möjligheten att själv påverka smaken på maten. Genom t.ex. karottservering eller via portionering vid borden kan den äldre själv välja och komponera sin måltid vilket i studier har visat att matintaget ökar hos den äldre. Lägg därför om möjligt upp maten på uppläggningsfat och i karotter, så att de äldre själva kan ta för sig (1, 6, 7, 8, 9).

11 Människan tycker bäst om färgerna blått, rött och grönt (10) Belysning och färg påverkar förmågan att urskilja mat från andra saker på bordet. Används vitt porslin dukar man med färgade underlägg i rött, blått eller grönt. Dukar man på vita dukar byts det vita porslinet ut till färgglatt porslin. När maten läggs upp på starkt röda eller blå tallrikar förbättras matintaget enligt studier. Enfärgad duk ska användas så att tallrik och bestick syns tydligare mot underlaget. Det är viktigt att färgkombinationen mat tallrik också ser lockande och aptitlig ut (1, 8). Att spela klassisk musik under måltider, kan ge en lugnare måltidsmiljö. De äldre äter mer och på ett bättre sätt samt att de sitter kvar längre vid bordet (1, 8). Störande ljud är ljud som man inte har valt själv. Det kan vara ljud från TV, telefon, radio, diskmaskin, slammer med disk och/eller matvagnar. En bullrig miljö gör att oron sprider sig. TV och radio ska därför alltid vara avstängda under måltiden och personalen ska vänta med att diska tills alla har ätit färdigt (1, 8). Tänkvärt Kör inte över de äldre med gamla rutiner - de kan mycket väl tala för sig själva För att minska nattfastan - samarbeta med dina kollegor både dag/natt och kökspersonal Att man en dag har sagt att man inte vill äta tillsammans betyder inte att man vill det varje dag. Fråga igen. Hjälp inte till i onödan. Försök att få den äldre delaktig arbeta med händerna på ryggen (1)

12 Måltidsordning I boendeformer med totalt måltidsansvar ska minst fem måltider serveras - frukost, middag, kvällsmål samt två eller flera mellanmål. Det ska dessutom finnas tillgång till mellanmål andra tider på dygnet på boendet. Nattfastan får inte överstiga 12 timmar, men målet är rekommendationen på timmar (bilaga 1). Måltid Tid Frukost kl Mellanmål kl alternativ kl Middag kl Mellanmål kl Kvällsmål kl Kvällssmörgås/kaffe kl Varm choklad med vispgrädde är ett alternativ till mellanmålsdryck Vid t.ex. frukost gör en buffé, låt de äldre göra sina smörgåsar själv. (för fler recept på bra frukost och mellanmål se flik 9 ) Servera måltiden i en sådan miljö som du själv skulle kunna tänka dig att äta i

13 Allt som går att fira firas! Nobelmiddag Allhelgonafirande Hattparad

14 Midsommarfirande Exempel på olika festligheter som kan firas: Vårfest Kräftskiva Valborg Surströmming Modevisning Trädgårdsfest Räkfrossa Spa-kväll Spelkväll Pubafton Dansafton Pizzakväll Ost, vin Filmkväll Födelsedagar Grillfest Klä granen Glögg-mys Tacokväll Exempel på saker som kan förgylla helgen: Färska låga blomdekorationer efter årstiden Servetter Dukar Fredagsdrink Fredagsmys i soffan Snacks/ godis

15 Sittande i samband med måltider Vid sjukdom och skada kan ätandet bli ett stort problem, även om förmågan att tugga och svälja är intakt. Att inte själv kunna korrigera sin sittställning kan innebära ökad muskelspänning, smärta, trötthet och även svårigheter att föra arm/hand till munnen och röra huvudet (11, 12). Vid en normal och upprätt sittställning är bäckenet framåttippat, vilket gör att ryggraden sträcks. Tyngden ligger på sittbensknölarna och låren ligger stabilt mot sitsen (11, 12). Om vi sitter stabilt får vi god balans, kan röra fötterna och använda armarna fritt, röra huvudet i olika riktningar vilket ger kontroll av underkäkens rörelser. Underkäken och tungan stabiliserar tungbenet, vilket i sin tur underlättar kontrollerade tungrörelser. Då kan vi svälja utan att sätta i halsen, eftersom tungans och svalgets muskler samordnas. När vi sitter upprätt får vi bra utrymme för de inre organen, och matstrupen kommer i ett läge där den inte pressas ihop (13). En upprätt och en framåtböjd sittställning ger olika förutsättningar för att äta och dricka (13). I en ihopsjunken och framåtlutad sittställning flyttas tyngdpunkten bakom sittbensknölarna och bäckenets position är bakåttippat. Utrymmet för de inre organen minskar, vilket bland annat innebär att magsäckens volym minskar och mättnadskänslan kommer för tidigt. Nacken böjs framåt och huvudet måste lyftas upp för att äta och dricka vilket i sin tur leder till att det blir svårare att tugga och ibland även att svälja (11, 12). Tyngden på låren minskas och härigenom även

16 stabiliteten. Vi glider framåt på sitsen för att få mera stöd för ryggen. Vi drar fram axlarna och får sämre rörlighet i armarna, och dessutom sämre uthållighet i armarna och händerna. Det blir mödosamt att upprepade gånger föra handen till munnen under en måltid. En ihopsjunken sittställning ger minskad uthållighet, ökad trötthetskänsla, minskad aptit och därmed minskade möjligheter till social interaktion vid matbordet. Om man sitter instabilt, kan det innebära ökad muskelspänning, som ger smärta, utmattning och en känsla av förlorad kroppskontroll (13). Att sitta på stol Det mest naturliga och det som ger den bästa sittställningen är att sitta på en stol vid matbordet med fötterna i golvet, eftersom den fasta sitsen rätar upp överkroppen (jfr mannen till vänster på bilden) Låt personer som använder rullstol vid längre förflyttningar flytta över till en stol vid måltiden, om det är möjligt (11, 12, 13). Stol utan armstöd Kräver att personen har god sittbalans och orkar hålla kroppen upprätt Ökar förutsättningarna för att klara av att äta själv En annan fördel med att alla vid bordet sitter på stolar är att alla hamnar på samma höjd, vilket skapar en social jämlikhet vid matbordet (13, 14). Karmstol För personer som har svårt att sitta på en vanlig stol vid matbordet p.g.a. nedsatt sittbalans med risk för att falla i sidled eller otrygghetskänsla Armstöden används för att ge stöd och ökad trygghet Förbättrar möjligheterna att sitta upprätt under en längre tid Bordet kan eventuellt behöva anpassas så att armstöden kommer under bordet eftersom det blir mer energikrävande att äta och lättare att spilla om man kommer för långt ifrån bordet (13, 14). Att sitta i rullstol Många äldre har rullstol som är utprovad för att de ska kunna sitta bekvämt vid transporter, eller för att de ska få sittstöd då balansen är nedsatt. I rullstolen får man ofta en framåtböjd och ihopsjunken sittställning som inte är lämplig när man ska äta och dricka vilket ställer stora krav på anpassningar av sittandet vid matbordet. En transportrullstol bör inte användas som sittplats (11, 12). Rullstol Rullstolen ska vara försedd med en individuellt utprovad sittdyna, som ger tryckfördelning och stabilitet åt ben och bäcken. Benstöden ska tas bort så att fötterna kan placeras med hela fotsulan på golvet. Det ger större rörelseutrymme för fötterna och ökar sittstabiliteten.

17 Om fötterna inte når ner till golvet, kan en bred fotpall i lämplig höjd användas. För att underlätta en upprätt och lätt framåtlutad sittställning kan det behövas ett stöd i korsryggen. Ett alternativ kan vara att placera en kilkudde bakom ryggen med den breda sidan uppåt. Byt ut långa armstöd mot korta vid matsituationen för att underlätta att komma så nära bordet som möjligt (11, 12, 13, 14). Komfortrullstol Personer med stora balansproblem i sittandet och som även kan behöva stöd för huvudet, använder en rullstol som har anpassningsbar sitt- och ryggenhet. För att underlätta måltiden för den som sitter i en komfortrullstol: Vinkla sitsen så att den blir så plan som möjligt under måltiden. Benen bör vara så nära 90 graders vinkel som möjligt. Komfortrullstolens vinkelställbara benstöd ska vinklas ned vid upprätt sittande. Anpassa höjden på benstödet och vinkeln på fotplattan, så att hela fotsulan får stöd. För att få en så upprätt sittställning som möjligt bör ryggstödet vinklas upp i förhållande till sitsen. Ett rullstolsbord ger stöd för armarna och överkroppen och förhindrar fall framåt, samt underlättar en upprätt sittställning. För att stödja överkroppen under måltiden kan ett alternativ vara att använda någon typ av sele. Armstöden ska ge bra stöd för armarna och vara inställda i rätt höjd Om det är möjligt tas nackstödet bort, så att huvudet kan röras fritt under måltiden. Om nackstödet behövs under måltiden är det viktigt att det anpassas för att ge stöd och stabilitet åt huvudet, för att personen ska kunna tugga och svälja på ett så säkert sätt som möjligt. Personer som sitter i bakåtlutad sittställning under måltiden pressar ofta huvudet bakåt mot nackstödet. När huvudet är bakåtböjt är det svårare att stänga luftvägarna vilket ökar risken att få ned mat och dryck i luftvägarna (13, 14).

18 Att sitta i sängen Ibland måste maten serveras till en person som ligger till sängs. Det är viktigt att tänka på följande: Personen ska sitta med höfterna vinklade i 90 grader med ryggstödet uppfällt så mycket som möjligt. En kudde placeras som stöd under knäna för att undvika nedåtglidning samtidigt placeras en kudde vid svankryggen för att ge stöd för att klara av att hålla kroppen upprätt. Kudden bakom huvudet tas bort, eller placeras bakom skuldrorna. En kudde bakom huvudet ger stimulans till att trycka huvudet bakåt vilket gör det svårare att hålla luftvägarna stängda när man sväljer. En formsydd lång kudde kan användas för att ge stabilitet om balansen är nedsatt i överkroppen. Kudden placeras runt magen i en båge så att armarna får stöd av kudden (14). Ta alltid hänsyn till individen och hennes eller hans förmåga!

19 Sväljsvårigheter Sväljsvårigheter (dysfagi) ses ofta i samband med stroke, vid MS, Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och ALS. Preoral dysfagi Innefattar problem att föra mat från tallriken till munnen vid t.ex. förlamning av arm och vid stroke (15). Oral dysfagi Orala dysfagin drabbar munhålan och då framför allt tungans funktion och sväljningsreflexer. Det innebär att det är svårt att tugga maten, och att det är svårt att transportera födan bakåt till svalget. Tuggan kan ligga kvar i munnen utan att sväljningsreflexen utlöses. Oral dysfagi uppträder ofta vid uttalad muntorrhet orsakad av mediciner. För den som har oral dysfagi kan det vara av värde att ändra en medicinering som lett till uttalad muntorrhet. Födan kan behöva konsistensanpassas (15). Faryngeal dysfagi Den faryngeala dysfagin drabbar nedre delen av svalget. Det innebär att muskelkraft saknas för att luftstrupen skall kunna stängas till under sväljningen, och att kraft saknas för att öppna övre matstrupsmunnen eller för att transportera födan genom svalget till matstrupen. Felsväljning och gurglig oren röst blir följden. Föda som ligger kvar i svalget kan efter sväljningen också läcka upp till näsan. Personer med faryngeal dysfagi bör undvika tunnflytande drycker och de bör ha en riktig sittställning vid måltider. Många tror att vätska är lättare att svälja än fastare föda. För personer med faryngeal dysfagi är det tvärtom. Vätska måste förtjockas för att undvika felsväljning (15). Matning Att bli matad kan upplevas som både kränkande och förnedrande. Om det ändå krävs, sträva efter att få den äldres förtroende och ägna all din uppmärksamhet åt matstunden och att sitta i en lugn och ostörd miljö (1). Ägna all din uppmärksamhet åt den person du hjälper Mata bara en person i taget inget byte av personal under måltiden Se till att både du som hjälper och den som blir matad har en bra sittställning Erbjud avskildhet vid behov (12).

20 Måltidsråd vid sväljsvårigheter: Under måltiden, undvik att prata med den som har sväljsvårigheter Skapa en lugn miljö runt måltiden Rätt sittställning är viktig Erbjud tillräckligt med vätska. Förtjocka drycker eller ät mat med högt vätskeinnehåll Undvik ev. ättiksinlagd mat, sura eller alkoholhaltiga drycker Gör matsituationen njutbar genom att stimulera smak, lukt och syn Trötta inte ut den äldre med stora måltider. Ät hellre små måltider men oftare Anpassa konsistensen på mat och dryck efter behov Om det behövs specialkost är det sjuksköterskorna som skriver specialkostanvisning och skickar till köket (15, bilaga 3).

21 Tand- och Munhälsa En viktig faktor för varje människas välbefinnande och livskvalitet är en god munhälsa där förmågan att tugga och svälja samt uppleva smaker är viktiga funktioner för den enskildes välmående (16). Hur mycket som än satsas på måltidssituationen och bra mat så kan matlusten ändå utebli för dem som har problem med munhälsan. Trasiga tänder, illapassande tandproteser, skavsår, muntorrhet och svampinfektioner kan leda till undernäring och tuggsvårigheter (17). Tips för att bibehålla eller förbättra en god tand- och munhälsa Till den som är svag i armen kan tandborste med brett och greppvänligt skaft användas Använd elektrisk tandborste eller dubbeltandborste som är bra hjälpmedel när man borstar tänder på en annan person Vid nedsatt förmåga att svälja/tugga kan den äldre känna efter i munhålan med tungan eller fingret efter avslutad måltid, för att vara säker på att inga rester ligger kvar. Eventuellt kan den äldre behöva hjälp med detta (12).

22 Hjälpmedel Här följer ett urval av hjälpmedel som kan underlätta vid måltiderna: Bestick med olika grepp och vinklar för att möjliggöra för den äldre att äta själv (18). Muggar och glas med förstorade och dubbla grepp (18). Pet-emot-kant på tallriken kan användas för att lättare få upp maten på besticken (19). Antihalk att använda under tallriken (19).

23 Värmetallrik till de som äter långsamt (19). Bertilplatta kan användas under fötterna vid matbordet. Passar mellan fotbladen på en rullstol (20). Smörgåsplatta som läggs på bordet för att göra det möjligt för den äldre att själv bre sin smörgås (19).

24 Checklista för måltider Strax innan måltiden serveras: Borden dukas tidigast 30 minuter innan maten levereras Värm tallrikarna 30 minuter i 50 grader Tvätta händerna Ta på köksförkläde Låt de äldre hjälpa till med förberedelserna inför måltiden Vad ska finnas på borden (tablett/duk, salt/peppar, låg blomdekoration etc.) Anpassat porslin, bestick och glas. (Använd gärna färgat porslin) Förbered desserten + tallrikar/skålar De äldre som kan/orkar gå/köra ut till matsalen ska göra det De äldre som kan/orkar flytta över till vanlig köksstol ska göra det Optimera sittställning för samtliga Se över störande ljud Optimera ljussättningen, undvik mysbelysning Under måltiden: Noggrann hygien När måltiden ska serveras garnera gärna med dill/persilja/tomat (beställs från köket) Informera och tala om vad som ska serveras Erbjud alternativa måltidsdrycker Uppmuntra matgästerna att servera sig själv alt serveras vid bordet Personalen stimulerar och uppmuntrar goda samtal vid matbordet (Inget arbetsprat, låt alla ha matro) Avdukning sker när alla runt bordet har ätit färdigt Dessert dukas fram när maten är bortdukad De som behöver hjälp med matning ska ha en personals fulla uppmärksamhet och erbjudas att äta före eller efter de övriga matgästerna Totalt förbud att diska under måltiden Efter avslutad måltid: Borden ska avdukas för att kunna användas till andra aktiviteter Be de äldre om hjälp att duka av och torka av borden samt plocka in i diskmaskinen De äldre som kan/orkar gå/köra till dagrummet/lägenheten ska göra det

25 Handlings plan RoM projektet för :... Datum: Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart / när? Resultat

26 Frågor för personalen att fundera över Vad innebär aktivering? När sker aktivering? Aktivering i omvårdnaden, är det möjligt? Har aktivering blivit slentrian? Har den äldre möjlighet att önska aktivering och/eller välja aktivitet? Vad är träning? Träning - när är det rätt tillfälle att träna? Har jag energi i kroppen så jag orkar ta tillvara på de dagliga träningstillfällena? Vad är vardagsrehabilitering? Hur kan jag få in vardagsrehabilitering i det dagliga så att det inte blir en extra sak till att komma ihåg? Vad är skillnad mellan hunger och aptit? När blir man hungrig? Vad styr hunger? Måste alla äta samtidigt eller är matsalen öppen mellan bestämda tider? Måste alla äta ute i matsalen eller kan man välja att äta i lägenheten? Är det okej att äta ett mål i matsalen och resten i lägenheten? Ska de äldre ha bestämda platser eller ej? Korttiden eget bord eller spridda bland de övriga matgästerna? Hur ser förmiddagsfikat ut? Är det en slät kopp eller är det kaffe med dopp kl och lunch kl.12.00? Kalla eller varma tallrikar till lunch och middag? Får man ta sin mat själv eller läggs maten upp av personalen vid en bänk och sedan bärs fram till den äldre? Hur lägger vi upp maten åt den som inte klarar det själv? Vad vill du ha att dricka till din middag? Vad erbjuder vi de äldre att dricka? Finns det möjlighet att få ett glas vin eller en snaps till lördagen eller är det förbjudet när man blir äldre? Mellanmål: Vad är det och vad innehåller dessa?

27 Kan vi göra egna nyttiga mellanmål? När ska vi servera mellanmål? Bakning: Är det något vi kan göra eller hinner vi inte? Vad vinner vi på att baka på avdelningen förutom gott fikabröd och matbröd? Laga önskekost: Fungerar det eller hur gör vi? Kan man önska en maträtt utöver det vanliga utbudet? Kan man få in vardagsrehabilitering i dukning, bakning, samtal över en kopp kaffe? Vad finns det på borden i matsalen? Kan jag sätta mig vid köksbordet och läsa tidningen, spela spel eller är det redan dukat? Kan jag ta mig ett glas vatten själv eller måste jag be om hjälp? Vad behövs för bestick för att jag ska kunna äta själv? Ser jag min mat på tallriken? Känner jag smaken eller behöver jag extra kryddning? Kan jag själv justera kryddningen vid bordet? Hur sitter jag vid matbordet? Behöver jag extra stöd eller ska jag flytta över till vanlig köksstol? Matning: Hur gör vi? Sitter jag och den jag hjälper bra? Hur många hjälper jag samtidigt? Hur lång är din nattfasta? När äter du ditt sista mål på kvällen och vad äter du då? Sitter du vid köksbordet eller vid TV:n?

28 Mellanmål Gott och enkelt

29 Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen är 2-3 mellanmål per dag. Varje mellanmål bör ge ca kcal och 6-7 g protein. När aptiten är liten och hälsan sviktar kan man behöva extra berikade mellanmål och kanske fler än tre mellanmål under dygnet. Innehållsförteckning Smörgåsar Bulle, kaka, kex Drycker, portionsfärdiga mellanmål Frukt- och bärmellanmål Frukt, glass Frukt- och bärdrinkar Gröt, välling, fil Gott på sängkanten sid

30 Smörgåsar Gott bröd + gott pålägg = ett enkelt mellanmål. Ingredienserna finns oftast hemma och är lätta att variera. Smörgåsar Kavring med äggkräm, 179 kcal, 7,4 g prot. Mosa ägg med mjölk/majonäs/smör. Salta Sandwich med skinkost/räkost, 115 kcal, 4,3 g prot Smörgås med leverpastej, 150 kcal, 4,9 g prot Smörgås med ost, 160 kcal, 7 g prot Knäckebröd med makrill, 80 kcal, 6,5 g prot Knäckebröd med honung, 105 kcal, 1 g prot Smörgås med kalvsylta, 116 kcal, 4,8 g prot Tips! Två halva smörgåsar ser genast aptitligare ut än en stor. Kom ihåg grönsakerna då aptiten stimuleras av färger! 3

31 Bulle, kaka, kex kcal pepparkaka med mjukost rån med kaviar småkaka fyllda kex rån med smör och ost rån med smör och marmelad pepparkaka med smör och ost vetebrödsskiva skorpa med marmelad kcal dubbla fullkornskex med smör sockerkaksskiva fylld bulle digestive med smör och ost mazarin vetebrödsskiva med smör och ost slät bulle med smör och ost pepparkaka med ädelost kcal wienerbröd tårta/bakelse 5 st chokladpraliner konditoribit drömrulltårta 4

32 Drycker, portionsfärdiga mellanmål Dryck 1 dl blåbärssoppa nyponsoppa, chokladmjölk, chokladmjölk med 1 msk vispgrädde mellanmjölk standardmjölk juice saft kcal prot 0,3 g 0,2 g 3,5 g 3,8 g 3,5 g 3,4 g 0,7 g 0 g Tips! Vattenmelon serverad i bitar ger vätska. Chokladkräm, kaffekräm, thekräm Vispa ner majsvällingpulver i den varma drycken. 1 msk pulver till 1 dl dryck ger 25 kcal och 1 g prot extra. Energipulver kan tillsättas i både varma och kalla drycker/ soppor/krämer. 1 msk ger 30 kcal extra men inget protein. Portionsfärdiga mellanmål delikatessyoghurt, ca 125 kcal, 3 g prot chokladpudding, ca 160 kcal, 5,5 g prot risifrutti, ca 225 kcal, 4,4 g prot ostkaka med 1 msk sylt och 1 msk grädde, ca 260 kcal, 10,5 g prot 5

33 Frukt- och bärmellanmål Frukt och bär känns alltid fräscht och läskande. De innehåller fibrer, c-vitaminer och nyttiga antioxidanter. Lingongrädde, 6-8 port Vispa 2 dl vispgrädde och blanda med 1 dl lingonsylt. Krossa kakor/söta skorpor/digestive/brago och blanda med lingongrädden. Servera i dessertskålar. 1 port ger 185 kcal, 0,9 g prot. Tips! frukcocktail blandat med färsk frukt eller bär skiva päron och servera med ost i kuber banan servera frukt och bär med vispgrädde och gräddglass frukt- eller bärkräm med kaffegrädde äppelmos blandat med lite vispgrädde serverad med mjölk hallonmums. Mixa banan och hallon, söta ev. Frys in i iskuber. Serveras halvtinade. vispgrädde kan ersättas med spraygrädde 6

34 Frukt, glass Frukt aprikoser, torkade, 1 st katrinplommon, torkade, 1 st russin, 1 dl fikon, torkade, 1 dl banan äpple päron apelsin vindruvor, 1 dl kiwi avokado kcal prot 0,2 g 0,2 g 1,9 g 2,8 g 1,5 g 0,3 g 0,5 g 1,4 g 0,5 g 0,9 g 2,4 g Glass 1 dl gräddglass med 1 msk chokladsås/kolasås med kaffe och 1 msk vispgrädde med 2 msk nyponsoppa med 1 msk bär med 1 st kaka/kex med 1 msk sylt kcal prot 2,7 g 2,2 g 1,9 g 1,9 g 2,3 g 1,9 g Tips! Servera ätvänliga bitar av olika frukter. 7

35 Frukt- och bärdrinkar Mycket näring på liten volym Drinkarna är berikade med vanliga livsmedel eller baserade på kosttillägg/näringsdryck. En frukt- och bärdrink bör serveras nygjord och kall men kan förvaras i kyl max ett dygn. Bärsmoothie Habo, 1 port 2 msk frukt eller bärpuré 1 dl delikatessyoghurt 0,5 dl standardmjölk 2 tsk florsocker eller socker Blanda samtliga ingredienser. Serveras kall. 1 port ger 205 kcal och 4,4 g prot. Porlande energibomb, 1 port ¾ dl näringsdryck Resource 2.0 0,5 dl vispgrädde 2 msk mjölkpulver 1 msk sylt 2 msk gräddglass 1 msk kolsyrat vatten Margaretas fruktyoghurt, 1 port 1 dl vanilj- eller honungsyoghurt eller jordgubbsfil 1 msk/20 g bär eller fruktpuré 2 tsk mjölkpulver 1 tsk rapsolja Blanda samtliga ingredienser. Serveras kall. 1 port ger 145 kcal och 5 g prot. Blanda näringsdryck, vispgrädde, mjölkpulver och sylt. Lägg i glassen och spetsa med kolsyrat vatten. 1 port ger 450 kcal och 14 g prot. 8

36 Frukt- och bärdrinkar Apelsinsoda, 1 port 2 msk apelsinsaft konc. 1 dl gräddglass 1,5 dl sockerdricka 1 msk vispad grädde 1 st apelsinskiva Häll saften och sockerdrickan i ett glas. Lägg i glassen, toppa med vispgrädde. Garnera med apelsinskiva. 1 port ger 250 kcal och 2,1 g prot. Tips! Frukt eller bärpuré kan vara: mosad banan, lingonsylt, äppelmos, passerad konc frukt, barnmatsburk med fruktpuré. Servera gärna i små glas. Mjölk- och bärshake, 1 port 1 dl mjölk, 3 % ¼ dl lingon-, blåbärs- eller svart vinbärssylt ¼ dl gräddglass Blanda mjölk och sylt med hälften av glassen. Häll upp i glas och lägg i resten av glassen. 1 port ger 165 kcal och 4 g prot. 9

37 Gröt, välling, fil Det är enkelt att i en portion höja energi- och proteinmängden. Smaken blir densamma eller kanske till och med godare. Lite rapsolja är dessutom bra för att smörja tarmarna. Havregrynsgröt eller rågflingegröt med 1 dl gryn och 2 dl vatten ger 120 kcal och 4 g prot 1 dl gryn och 2 dl mellanmjölk ger 225 kcal och 12 g prot 1 dl gryn, 2 dl mellanmjölk och 1 tsk rapsolja ger 265 kcal och 12 g prot Fullkornsvälling 2 dl välling med vatten och pulver, 120 kcal och 6 g prot 2 dl välling med mellanmjölk och pulver, 210 kcal och 13 g prot 2 dl välling med kaffegrädde och pulver, 370 kcal och 12 g prot Fil 2 dl filmjölk ger 115 kcal och 6,6 g prot 1 dl gräddfil och 1 dl filmjölk ger 190 kcal och 6,3 g prot 2 dl filmjölk och 1 tsk olja ger 160 kcal och 6,6 g prot Pajalagröt - för bra magkänsla och trög mage, 1 port 2 tsk 2 tsk 1 st 1 st 1,4 dl 4 tsk 0,4 dl linfrö russin katrinplommon torkade aprikoser torkade vatten havrekli fibrerhavregryn Linfrö och den torkade och hackade frukten läggs i blöt några timmar. Tillsätt havrekli och havregryn och koka i 3-5 minuter under omrörning. Tillsätt ev mer vatten. 1 port ger 140 kcal och 5,3 g prot. 10

38 Ett mellanmål på kvällen eller natten kan ge bättre sömn och nattens fasta blir inte så lång. varm mjölk banan välling smörgås torkad frukt buljong kex och dessertost Gott på sängkanten Spicy milk, 1 port 2 dl standardmjölk 1 msk socker 0,5 krm mald ingefära/kanel Vispa samman alla ingredienser. Värm och servera genast. 1 port ger 175 kcal och 7 g prot. Tips! Ost är bra att avsluta en måltid med då det neutraliserar syran i munnen och skyddar mot karies. Berika enkelt! - T ex dryck, fil, efterrätt, smörgås, gröt. 1 msk mjölkpulver 1 tsk smör/margarin 80 % 1 tsk olja 1 msk vispgrädde 1 msk honung 1 ägg 1 msk majonäs kcal prot 2,6 g - - 0,3 g - 6,9 g 0,1 g 11

39 Tfn , vxl Tfn , vxl Tfn , vxl Tfn , vxl Tfn , vxl Layout Anna-Maria Svensson, Jönköpings kommun, socialtjänsten. Tryck Broschyren är framtagen av kostekonomer inom nätverket för kommunal kostverksamhet i Jönköpings län. Första upplagen oktober 2007.

40 Referenser: 1. Engelheart, S., Åhlfeldt, E. (2008). Mat och ätande för äldre. En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre. Nestor FoU-center. 2. Nacka kommun. (2009). Måltidsprojekt Jönköpings kommun. (2009). Roll och ansvarsbeskrivning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom äldreomsorgen. 4. Sävsjö kommun. Vardagsrehabilitering Aneby kommun. Projektet vardagsrehabilitering Falu kommun. (2000) Uppsala kommun. (2006). Riktlinjer för Nutrition vägledning vid måltidsservice till äldre medborgare med behov av vård och omsorg i Uppsala kommun. _kommunen/stimulansprojekt/riktlinjernutrion2006utskicksform.pdf 8. Region Halland. (2009). Måltiden - Dagens höjdpunkt Goda exempel från äldreomsorgen i Halland. e2b20aeba5/maltiden-dagens hojdpunkt pdf 9. Tre stiftelser. (2008). Smaker man minns. Fälth och Hässler. Värnamo. 10. FoUrapport 2007:1. (2007). Att hantera vardagen. 11. Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre. (2007). Bättre mat och hälsa för äldre. Ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund. 12. Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre. (2007). Lust till mat på äldre dar. Ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund. 13. Socialstyrelsen. (2006). Sittställningens betydelse när vi äter och dricker. Mat för äldre inom vård och omsorg. Bergerson, G., Larsson, I. 14. Hjälpmedelsinstitutet. (2009). Äldre och matsituationen Solna Stad. (2009). Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa för boende i särskilt boende för äldre. och omsorg/äldreomsorg/medicinskt ansvarig sjuksköterska/halso- och sjukvardsrutiner/mun och tandvård/mun- och tandhälsa.pdf 17. Socialstyrelsen. (2007). Mat för äldre - inom vård och omsorg. Mål i mun - en artikel om äldre och mat. Wårdh, I. +en+artikel+om+äldre+och+mat.pdf

41 Äldreomsorgen Caroline Axelsson Tel nr BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE (6) Bilaga 1 Kostpolicy för goda matvanor inom äldreomsorgen Sn Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en kostpolicy. Målet är att måltidernas syfte ska stärka de äldres hälsa samt bevara eller öka deras sociala, fysiska och psykiska välbefinnande. Måltidsservice skall vara en integrerad del av omsorg och vård samt präglas av ett kvalitets- och servicetänkande på alla nivåer med en helhetssyn på den enskilda individen. De äldre ska ha ett bra näringstillstånd. Nutritionsbehandling för äldre ska ge bästa möjliga livskvalitet och funktion i ett överblickbart perspektiv. SYFTE Syfte är att kostpolicyn ska fungera som riktlinjer för personal och som stöd till brukare och anhöriga samt fungera som kravspecifikation för matproduktion. Vidare ska kostpolicyn utifrån den enskilda individens behov lyfta fram vikten av kvalitetssäkring inom hela kostkedjan både inom särskilt boende och ordinärt boende. Tydliggöra för alla som medverkar i någon del av matkedjan vad som krävs för att åstadkomma en bra måltidsservice och matglädje till äldre. KVALITET Måltidsordning I boendeformer med totalt måltidsansvar skall minst fem måltider serveras. Det vill säga frukost, middag, kvällsmål samt två eller flera mellanmål. Dessutom skall det finnas tillgång till mellanmål andra tider på dygnet i boendet. Nattfastan får inte överstiga 12 timmar, men målet är rekommendationen på timmar. Individuell plan på nattfastan. De hemtjänsttagare som bor i ordinärt boende och har matdistribution och behöver hjälp vid måltiderna är angeläget att även de har en bra måltidsordning. Måltid Tid Frukost kl Mellanmål kl alternativ kl Middag kl SOCIALTJÄNSTEN Besöksadress: Juneporten V. Storgatan 16, Jönköping social@soc.jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

42 2 (6) Mellanmål kl Kvällsmål kl Kvällssmörgås/kaffe kl Måltidsinnehåll Frukost: Mjölk och/eller mjölkprodukt Spannmålsprodukt ( gröt, flingor eller välling ) Sylt eller mos Smörgås ( mjukt och/ eller hårt bröd)med pålägg Juice och/eller frukt Kokt ägg Kaffe eller te Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Efterrätt Kvällsmål: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Mellanmål: Exempelvis: Frukt Dryck t ex kaffe, te, mjölk, välling mm Bulle, smörgås, skorpa, kaka, glass, yoghurt mm Näringstillskott I första hand ska energi- och proteinberikad kost användas samt berikning med naturliga råvaror och extra mellanmål erbjudas innan näringsdryck används. Näringsdryck ska ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination. Det ska finnas tillgängligt för äldre som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har svårt att tillgodogöra sig den vanliga maten. Energi och näringsrekommendation Matgästerna ska erbjudas måltider vars energiinnehåll och näringstäthet är enligt gällande näringsrekommendationer i grundkosterna. (Mat och näring, Livsmedelsverket 2003). Av det totala energiintaget per dygn rekommenderas följande fördelning av de energigivande näringsämnena: Protein energiprocent Fett energiprocent Kolhydrat energiprocent.

43 3 (6) Behov av energi uppgår till kcal per kg kroppsvikt och dygn, vilket motsvarar kcal/dygn för kroppsvikterna kg. Ambitionen ska vara att förhindra undernäring genom identifiering, åtgärd, uppföljning av vidtagna åtgärder samt dokumentation av dessa. Instrumentet MNA ( Mini Nutritional Assesment ) ska användas. De som bor på särskilt boende och de som erhåller hemtjänst ska erbjudas bedömning med hjälp av instrumentet. I hemtjänsten och vid särskilt boende ska bedömningarna göras av kontaktmannen. MNA-värdet ska alltid dokumenteras oavsett om de är välnärda, i riskzonen för undernäring eller undernärda. Särskilda anvisningar med riktlinjer för MNA kommer att finnas i handboken. Specialkost Den enskilde ska erhålla den specialkost som han/hon behöver om kosten ingår som behandlingsform vid sjukdom. Specialkost ska ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination inom särskilt boende. Om den enskilde erhållit bistånd i form av matkorg och är i behov av specialkost ansvarar biståndshandläggaren efter samråd med distriktssköterska att rätt specialkost beställs. För personer som av religiösa, etiska eller kulturella skäl inte kan äta normalkost ska annan kost erbjudas. Matsedlar Måltiderna ska vara en njutning och en fest som speglar helger och andra högtider. Möjlighet ska finnas att välja mellan två rätter måndag till fredag. Matsedlarna ska vara näringsberäknade och så sammansatta att de tillgodoser energi- och näringsbehoven. Måltiderna ska komplettera varandra när det gäller smak, färg, konsistens och utseende. Matkvalitet Maten bör serveras så snart som möjligt och får varmhållas max 1 tim efter att det lämnat köket. SERVICE Allmänt Vid måltiden skall brukaren vara i centrum. Brukaren skall ges möjlighet att uttrycka önskemål och behov angående utbud, måltidsmiljö och övriga rutiner. Kostombud ska finnas i verksamheten och vara brukaren behjälplig. Särskilt boende Vid bordsservering ska de boende själva ta maten ur karotter som ställs på bordet. Vid servering skall maten läggas upp vackert på tallriken. Inget får blandas eller mosas utan att matgästen först sett maten. Tillräcklig tid måste avsättas för att hjälpa den enskilde att äta. Anpassa måltiden och hjälpmedel efter den boendes behov så att han/hon ej blir stressad. Det är viktigt att antalet personer som hjälper till vid måltiden begränsas. Måltiden får aldrig bli en rutin utan ge samvaro och njutning. De brukare som av fysiska eller medicinska anledningar och där tekniska hjälpmedel och konsistens på maten inte har kunnat hjälpa den enskilde till att

44 4 (6) äta själv, ska erhålla hjälp. Hjälpen ska utföras med respekt för den enskildes integritet och självkänsla. Restaurang Vid restaurangbesök ska alla matgäster ges möjlighet att följa med fram till serveringsdisken för att själva kunna göra ett aktivt val. Vid servering skall maten läggas upp vackert på tallriken. Inget får blandas eller mosas utan att matgästen först sett maten. Vid bordsservering i restaurang ska den enskilde ta maten själv ur karott. Matdistribution Äldre som får matdistribution måste ägnas speciell uppmärksamhet. Det är viktigt att se till att den enskilde kan äta den mat som levereras och att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med säker livsmedelshygien. Tillräckligt med tid måste avsättas för hjälp vid måltiden för de som behöver det och hjälpen skall vara individuellt anpassad. Matdistributionen bör ses som en del i det förebyggande arbetet och därmed ha ett rehabiliterande syfte. MILJÖ Det är viktigt att skapa lugn och ro under måltiden, duka vackert, stänga av tv och se till att måltiderna blir trivsamma. Måltidsmiljön har stor betydelse för den enskildes aptit och skall vara ett tillfälle för social samvaro och gemenskap. Personalen bör sitta med vid bordet under måltiden för att skapa lugn och trivsel. Maten ska se aptitlig ut och dofta gott. Måltidsmiljön ska vara individuellt anpassad. För några passar det att äta gemensamt och för andra är det bäst att inta sin måltid i sin egen lägenhet. För att uppnå en trivsam och bra måltidsmiljö är det viktigt med små grupper. ETISKA ASPEKTER Ett gott bemötande vid måltidssituationen ska bekräfta och tillgodose måltidsgästens speciella behov. Brukaren ska beredas möjlighet att äta själv. Därför skall mat, servering och tekniska hjälpmedel ha anpassats efter den enskildes behov. Då en brukare inte kan eller vill äta ska sjuksköterska/läkare genomföra en undersökning för att fastställa orsaken och om möjligt vidta åtgärder. ANSVAR Brukaren/vårdtagaren Den enskilde har alltid ett eget ansvar. I de fall den enskilde inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel har kommunen ett ansvar för att behovet tillgodoses. Biståndshandläggare: Utreder efter ansökan och beslutar enligt socialtjänstlagen om bistånd. Biståndshandläggaren är normalt den första instans som tar ansvar för att äldres måltidsservice får rätt nivå, kvalitet och servicegrad inom ordinärt boende. Hemtjänsttagare som behöver specialkost har biståndshandläggaren i samråd med distriktssköterskan ansvaret för att det anmäls till köket.

45 5 (6) Enhetschef: Ytterst ansvarig på enheten att följa mål och fördela resurser och att måltidsservicen får rätt nivå, kvalitet och servicegrad inom särskilt boende. Ansvarar för att enhetens personal har den kompetens som krävs för arbetet och för kompetensutveckling. Möjliggöra för kostombudet att utföra sitt uppdrag. Ansvarig för att kostpolicyn är känd hos personalen. Ansvarar för måltidsmiljön. Kostchef: Ansvar för matproduktionen, matsedel och att maten motsvarar de nationella kvalitetskraven på näringsinnehåll, att den står i överensstämmelse med produktansvarslagen och enheterna får det som beställts. Kostchefen ska följa upp och utvärdera kvaliteten på maten. Kostombud: Kostombud ska delta i utbildning och information inom området samt sprida kunskap och information till berörd personal. Vara kontakten mellan brukare/vårdtagare och kök. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS): Svarar enligt hälso- och sjukvårdslagen för kvalitet och säkerhet i den verksamhet som kommunen bedriver. Omsorgs- och vårdpersonal: Ansvarar för att följa de framtagna riktlinjerna och rutinerna avseende kosten. Kontaktmannen ansvarar för att riskbedömningen görs med MNA och meddelar sjuksköterskan resultatet som dokumenterar. Kontaktmannen är ansvarig för att uppmärksamma, följa upp och utvärdera förändringar samt rapportera till patientansvarig sjuksköterska på boendet och inom hemtjänsten till biståndshandläggaren. Svarar för trevlig måltidsmiljö. Patientansvarig sjuksköterska: Vid tecken på undernäring eller risk för undernäring har sjuksköterskan omvårdnadsansvaret när det gäller de boendes näringstillstånd. Omvårdnadsplan nutrition upprättas samt följs upp och utvärderas. Sjuksköterskan ansvarar för ordination av specialkoster inom särskilt boende. I sjuksköterskans ansvar ingår att informera och handleda den boende samt personal. Dokumentation ska vid behov vidarebefordras till annan vårdgivare efter samtycke från den boende. Sjukgymnast / Arbetsterapeut: Ansvarar för att prova ut lämpliga hjälpmedel för att underlätta ätandet. Förbättra sittställningar i samband med måltid och på så sätt gynna matintaget. Verksamhetschef: Svarar för att tillgodose hög patientsäkerhet och god kvalitet. Har det yttersta ansvaret för att fullgoda nutritionsrutiner finns inom verksamheten.

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker

Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Nr 3 feb 2006 Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Redan som barn får vi lära oss att sitta ordentligt vid måltiden,

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens

Läs mer

Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker

Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101 Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Matningsstol REAL 2624 och måltidsstol REAL 8800 EL PLUS Sittställningens betydelse Redan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med

Läs mer

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion

Läs mer

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av

Läs mer

Att underlätta i måltidssituationen. Helena Österberg, leg. arbetsterapeut

Att underlätta i måltidssituationen. Helena Österberg, leg. arbetsterapeut Att underlätta i måltidssituationen Helena Österberg, leg. arbetsterapeut 2015 10 06 2015 10 21 Vad innebär det att äta? Svårigheter när kroppen åldras Sittställningens betydelse för ätprocessen Måltidsmiljöns

Läs mer

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Kostråd energirik kost

Kostråd energirik kost Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala

Läs mer

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons

Läs mer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning 1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas

Läs mer

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Kostpolicy. Dagverksamhet

Kostpolicy. Dagverksamhet Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Matpatrullen Sandviken

Matpatrullen Sandviken Matpatrullen Sandviken Matpatrullen har skapats av SPF Seniorerna, Gästrikland för att påverka och göra skillnad Varför är maten för äldre viktig? Mat är så mycket mer än bara näring för kroppen. Måltiden

Läs mer

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL cpetzell Sidan 1 Sidan 1 2014-02-14cpetzell 2014-02-14 Sidan 1 2014-02-14cpetzell FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Grötrecept. Havregrynsgröt. Ingredienser 1 port 10 port Havregryn 1 dl 10 dl Vatten 2 dl 2 liter Salt 1 krm 2 tsk

Grötrecept. Havregrynsgröt. Ingredienser 1 port 10 port Havregryn 1 dl 10 dl Vatten 2 dl 2 liter Salt 1 krm 2 tsk Grötrecept Havregrynsgröt Havregryn 1 dl 10 dl Salt 1 krm 2 tsk Rör ner grynen i det saltade vattnet och koka upp under omrörning Koka gröten 5 10 minuter. Smaka av. Risgrynsgröt (glutenfri) Rundkornigt

Läs mer

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010 Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Resultat Ny arbetsordning Vardagsrehabilitering Gå till maten Förbättra personalens

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun Världsvan & Hemkär Förord Vårt mål är att alla matgäster ska känna trygghet i att Mjölby kommun serverar god, vällagad och näringsrik kost i förskolan, skolan

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet. Y C I L O P T KOS N U M M O K A K R Y K T O FÖR B Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.. 2 Vision Alla matgäster ska känna

Läs mer

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.

Läs mer

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2015-10-14, 164 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2016-08-24, 107 (2015-278) Detta dokument gäller för Kommunövergripande

Läs mer

Mellanmålsmeny kcal och 5 gram protein. Berikad filmjölk Kcal: 253 Protein: 6,5 gram. Bröd med hummus och ayran Kcal: 261 Protein: 9 gram

Mellanmålsmeny kcal och 5 gram protein. Berikad filmjölk Kcal: 253 Protein: 6,5 gram. Bröd med hummus och ayran Kcal: 261 Protein: 9 gram Mellanmålsmeny - 250 kcal och 5 gram protein Bröd med hummus och ayran Kcal: 261 Protein: 9 gram 1/2 orientaliskt bröd (libabröd) eller 1 skriva valfritt bröd 3 msk hummus 1 tsk oliv- eller rapsolja 1

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

De viktiga målen mellan målen

De viktiga målen mellan målen De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan

Läs mer

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i förskolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i förskolan är mycket viktiga i omsorgen om barnen.

Läs mer

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut! Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende 2016-10-13 1 (4) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende Information och marknadsföring Biståndshandläggarna lämnar ut om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna

Läs mer

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader.

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. NIVÅ 1 NIVÅ 1 HÖFTLYFT Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. Utgångsposition: Ligg på rygg med fötterna på en bänk eller stol. Pressa

Läs mer

RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej

RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för mat och måltider i särskilt boende Framtagen av: Eva Lydahl Godkänd av: Anneli Lundgren Gäller from: 2017-10-01 Gäller tom: t v Gemensam med Regionen: Ja Nej

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Råd kring maten och måltiden

Råd kring maten och måltiden Råd kring maten och måltiden för hemtjänstpersonal i ordinärt boende och omvårdnadspersonal på särskilt boende Inledning Maten är viktig. Den ger oss inte bara näring och energi utan innebär för många

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla

Läs mer