Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken!"

Transkript

1 Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken! Referat från en konferens Peter Gorpe VINNOVA Rapport VR 2001:28

2 TITEL (svensk): ISBN Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken! Referat ISSN från en konferens. PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED: TITLE (english): 2001/12 High time for road pricing in Stockholm. From a UTGIVARE/PUBLISHER: VINNOVA Verket för conference. Innovationssystem/ Swedish Agency for Innovation FÖRFATTARE/AUTHOR: Peter Gorpe Systems, Stockholm SERIE/SERIES: VINNOVA Rapport VR 2001:28 VINNOVA DIARIENR/RECORD NO: REFERAT (syfte, metod, resultat): Konferensen syftade till att presentera aktuell kunskap om olika former av bilavgifter samt att ge en bild av opinionsläget hos olika intressenter inom trafikområdet. Konferensen var faktaspäckad. Först sex presentationer på vardera ca en halvtimme därefter en timmes paneldebatt med främst företrädare för olika näringslivsorganisationer. Ett hundratal personer närvarade vid i konferensen. Dessa kom från olika samhällssektorer från trafik- och miljömyndigheter, från politiska partier, konsulter och företag inom trafikområdet, miljöorganisationer, forskare och studenter m.fl. Gensvaret från konferensdeltagarna var mycket positivt. Debatten visade att endast Stockholms Handelskammare starkt vände sig mot tanken på avgifter som ett sätt att minska trängseln i Stockholmstrafiken. Effekten blir liten, hävdade man. Ett förhållandevis utförligt referat gjordes av DN. ABSTRACT (aim, method, results): The aim of the conference was to present the state of the art concerning road-pricing and to give a general picture of the opinions of important stake-holders within the traffic sector. The conference was very informative with six half-hour lectures and after that a panel discussion. About one hundred people participated in the conference. The participants came from different sectors of society public agencies in transport and environment, political parties, consultants and businessmen from companies within the traffic sector, researchers and students. The participants reaction in general was very positive.the debate indicated that the only strong opponent to the idea of road pricing as a means to reduce congestion in the Stockholm traffic was the Chamber of Commerce. The effect will be small, was their argument. The conference was covered in the newspaper Dagens Nyheter. I VINNOVAs Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att läsa eller ladda ner via VINNOVA The Swedish Agency for Innovation Systems - publications are published at

3 Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken! Referat från en konferens Peter Gorpe

4

5 Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken! 2 Bakgrund 2 Kortfakta om konferensen 2 Tre exempel på system för bilavgifter 5 Singapore Peter Gorpe och Samuel Strandberg 5 Bompeng i Oslo Torleif Haug 7 Londons förslag till trängselavgifter Richard Murray 9 Lösningar för Stockholmstrafiken 11 Del I SIKA:s analyser Staffan Widlert 11 Del II Återbäring till bilisterna? Ingemar Ahlstrand 13 Trängsel, trafik och miljö, ett EU-perspektiv - Anders Wijkman 15 Diskussion samtalsledare Gabriel Romanus 16 BILAGA - Deltagare 20

6 Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken! Referat från en konferens. (Dnr ) Peter Gorpe Bakgrund Hösten år 2000 fick Peter Gorpe, gorpe research ab, ett bidrag från KFB för att delta i och dokumentera en studieresa till Singapore som gjordes tillsammans med en mindre grupp politiker, utredare och forskare. Dokumentationen har publicerats i KFB rapport 2000:56 Singapores modell för trafikstyrning något för Stockholm. Intrycken från resan redovisades även av gruppens deltagare vid ett frukostseminarium som hölls på Landstingshuset i Stockholm den 30 november 2000 inför ett femtiotal personer. Vid forskardagarna i Linköping i januari 2001 presenterade Peter Gorpe erfarenheterna från Singapore och ställde dessa i relation till den trafikpolitiska debatten i Dennispaketets kölvatten. Peter Gorpe och Alf Samuelsson, miljöborgarråd i Stockholm, har vidare skrivit en artikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet om Singapores system och dess relevans för Stockholmstrafiken. Med tanke på det stora intresset som visades för dessa olika aktiviteter ansökte gorpe research ab om medel från KFB för att arrangera ett mer inträngande seminarium om erfarenheter av bilavgifter i olika former och olika sammanhang inte bara Singapore. Ansökan togs över av Vinnova efter årsskiftet och besvarades positivt. Kortfakta om konferensen Deltagarna i Singaporeresan har träffats kontinuerligt och tillsammans diskuterat uppläggningen av seminariet, vilket sedermera blev så ambitiös att det är mer adekvat att tala om en konferens. Marknadsföringen av konferensen skedde primärt genom brev till politiker, tjänstemän och forskare som arbetar med trafikfrågor men även genom en annons i gratistidningen Metro (annonsen var dock inte gratis!). Det kan nämnas att samtliga personer som på ett eller annat sätt varit engagerade i Dennisöverenskommelsen fick en inbjudan till seminariet. Några avgifter för deltagande togs inte ut. Sammanlagt 16 personer deltog med presentationer och i paneldiskussionen. under den dryga halvdag som konferensen varade. Flera av Singaporegruppens deltagare framträdde under konferensen. En video som en av deltagarna ställt samman visades under en av pauserna. Så här såg programmet ut: 2

7 Inbjudan till Seminarium om trängselavgifter Tid: den 8 maj kl Plats: Hörsalen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Program Välkommen Alf T Samuelsson, miljöborgarråd Stockholm Electronic Road Pricing modell Singapore ger flyt i trafiken. Samuel Strandberg/Peter Gorpe Bompengen i Oslo ger pengar till ny infrastruktur Torleif Haug, VD Fjellinjen Områdesavgifter i London bot på hopplös trängsel? Kommer borgmästare Livingstones planer att genomföras? Richard Murray Bensträckare, frukt Hur kan Stockholms trängselproblem lösas. En samlad analys Staffan Widlert, Direktör SIKA Modell för Stockholm. Grundfrågan är: Vem vinner? Vem förlorar? Ingemar Ahlstrand, Linköpings Universitet Trängsel och trafik ett EU-perspektiv Anders Wijkman, EU-parlamentariker (kd) P A U S med kaffe och fralla Paneldebatt Moderator: Gabriel Romanus Deltagare: Anna Wärsell, Stockholms Handelskammare Ulf Gimbringer, Vice VD Taxi Stockholm Torbjörn Heierson, regionchef Åkeriförbundet, Stockholm Per Kågesson, utredare åt bl.a. Svenska Vägföreningen Jan Söderström, avd.chef, Svenska kommunförbundet Jan Henriksson, KAK Staffan Widlert, direktör SIKA Avslutning Alf T Samuelsson, miljöborgarråd Stockholm Seminariet finansieras av Vinnova och är en uppföljare av projektet Singapores modell för trafikstyrning något för Stockholm? KFB-rapport 2000:56. Bakom denna inbjudan står den grupp planerare, utredare, forskare och politiker som deltog i förra årets studieresa till Singapore som refereras i den nämnda KFBrapporten. 3

8 Ett hundratal personer närvarade vid i konferensen.dessa kom från olika samhällssektorer från trafik- och miljömyndigheter, från politiska partier, konsulter och företag inom trafikområdet, miljöorganisationer, forskare och studenter m.fl. Namnen på deltagarna och deras organisatoriska hemvist återfinns i särskild bilaga Antal deltagare 5 0 Företag Kommun förv. Statliga my politiker Övriga Konferensen hölls i hörsalen i Tekniska nämndhuset på Fleminggatan i Stockholm som fylldes till sista platsen. Intresset var stort vilket bl.a. kunde avläsas av att få personer försvann i pauserna. Spontana deltagarreaktioner och intensiva diskussioner under pauserna vittnar också om ett uppskattat arrangemang. Ett förhållandevis utförligt och i sin grundton positivt referat från konferensen gavs i Dagens Nyheter. 4

9 Tre exempel på system för bilavgifter Singapore Peter Gorpe och Samuel Strandberg Singapore ligger på en ö söder om Malaysia och är till ytan ungefär lika stort som de inre delarna av Stockholms län, - från Upplands- Bro i väster till Lidingö i öster, från Huddinge i söder till Upplands Väsby i norr - men med en befolkning på ca 4 miljoner. Det innebär att markens exploatering är hög med ett downtown som domineras av skyskrapor och förorter som får Hallonbergen att te sig tämligen småskaligt. Den arkitektoniska kvalitén på bebyggelsen är dock ofta hög och gestaltningen djärv. Samuel Strandberg visade en bildkavalkad. Den ekonomiska tillväxten har varit hög och det ökade välståndet har lett till att folk vill skaffa bil. Genomsnittsinkomsten för en Singaporebo är i dag något högre än för en svensk. Högklassiga vägar har byggts, men att helt tillgodose bilisternas önskemål går inte av rena utrymmesskäl. Det finns ungefär lika många bilar i Singapore som i Stockholm, ca Singapore införde tidigt starka styrmedel mot bilismen. Först höga skatter och tullar för att minska bilägandet. Men det räckte inte. Redan 1975 infördes avgifter för infart till innerstan. Tillståndet fästes på insidan av vindrutan. Kontrollen utfördes av parkeringsvakter vid infarterna och på gatorna. Bilister utan tillstånd bötfälldes. Samtidigt förbättrades kollektivtrafiken. I Singapore finns en modern tunnelbana som i många avseenden överglänser den i Stockholm. I vissa förorter finns även helautomatiska matarlinjer, light rail trains. Tunnelbananenätet är något mindre än det i Stockholm med ca 50 stationer jämfört med 100. Däremot har Singapores tunnelbana fler resenärer än den i Stockholm. Trafiken är tätare och trängseln värre. Singaporemodellen för biltrafikbegränsning diskuterades seriöst i Stockholm under slutet på 1980-talet. Då talades om att ha ett SL-kort på vindrutan. Men det var en primitiv och lite klumpig metod, som man även i Singapore ville gå ifrån när tekniken så medgav. Tekniken har utvecklats och hösten 1998 fick Singapore ett helautomatiskt system. På drygt 40 platser, dels vid vissa motorvägsinfarter, dels vid vissa infarter till innerstaden, finns elektroniska avgiftsstationer i form av inte särskilt skrymmande metallportar över vägen. Varje bil som kör i Singapore måste ha en elektronisk kortläsare, som skänktes till alla bilister när systemet infördes. Besökare i landet hyr sådana vid gränsen. Ett betalkort förs in i kortläsaren vid färd. Det köps t.ex. på en bensinstation och kan laddas på en bankomat. Varje gång en betalport passeras man behöver inte sakta in - dras avgiften från kortet. Efter passagen visas på en display hur stort belopp som återstår. Den som passerar utan att ha pengar på kortet eller har glömt att sätta i kortet el. dyl. fotograferas direkt och får en (ganska låg) straffavgift. Körfilerna behöver inte fysiskt avgränsas såsom vid andra former av vägavgiftsstationer. På figuren nedan visas schematiskt stegen vid avgiftsstationerna. Bilden är hämtad från en artikel i Traffic and Engineering Control, februari

10 Kostnaden för att passera varierar med fordonstyp och tid, från lägst några kronor och till som mest ca 13 kr per port vid rusningstid. Taxorna revideras var tredje månad och anges på elektroniska anslagstavlor vid varje port. Man har satt upp mål i termer av genomsnittshastighet för rimlig framkomlighet i innerstan respektive på tillfartsvägarna. Visar det sig att genomsnittshastigheten sjunker höjs avgiften. Blir hastigheten å andra sidan högre än målet sänks avgiften. Gatunätet har då kapacitet att ta emot fler bilar. 6

11 Det tog drygt åtta år att utveckla och bygga systemet. Totalkostnaden var ca en miljard kronor (inklusive kortläsare i varje bil). De årliga driftkostnaderna är mycket låga, ca 35 miljoner, att jämföra med de 200 milj. som beräknades i Dennismodellen. Avgifterna i Singapore är inte ett inslag i ett bilfientligt klimat. Det vimlar av bilar i Singapore. Det är ingen gågateidyll, men trafiken flyter. Målet är inte renare luft eller ett bilfritt samhälle. Syftet är att skapa en effektiv storstad där man smidigt kan ta sig fram både med bil, kollektivtrafik och till fots så att tidsförluster för näringslivet och för de enskilda medborgarna minimeras. Effekterna av införandet av det elektroniska systemet var tydligt avläsbara trots att detta system enbart ersatte ett manuellt. Inledningsvis minskade visserligen trafiken i innerstan med 29 %, men efter en tid åts en del av denna minskning upp I stället består den positiva effekten främst av att bilisterna i högre grad undviker rusningstid och att använda bilen under dagen för ärenden inne i stan. (Med det tidigare månadskortet hade de betalt en gång för alla och en extra bilresa kostade inte något på marginalen). Den genomsnittliga hastigheten ökade. För yrkestrafikanter som dagligen korsar många betalstationer har det blivit dyrare jämfört med tidigare system med månadskort. För oss som deltagit i diskussionerna om Dennispaketets tullar och de förväntade trafikminskningarna framstår det som förvånande att de relativt låga avgifterna ändå får så stor effekt. Antingen fungerar de som kör bil i Singapore annorlunda än vad våra modeller postulerar eller så är de geografiska förutsättningarna så pass olika mellan Singapore och Stockholm att de kan förklara skillnaderna i priskänslighet. Tätheten i Singapore gör att det troligen är lättare att hitta ett väl fungerande kollektivtrafikalternativ än vad det är i vissa resrelationer i Stockholmsområdet. Avgifterna i Singapore ger inte höga intäkter som Dennisavgifterna skulle givit. Intäkterna från bilavgifterna enligt Dennis skulle till ca 80 % användas till väginvesteringar. Den kopplingen görs inte i Singapore. Intäkterna går in i statens budget på samma vis som intäkterna från parkeringsavgifter och P-böter i Stockholm går in i stadens budget. Däremot byggs vägnätet ut i jämn takt, ibland på ett sätt som svårligen skulle accepteras i Stockholm. Här byggs t.ex. vissa motorvägar i två plan. Stora tunnelprojekt planeras också. Jämförs vårt beslutssystem med Singapores kan konstateras att landets politiska system gjort det lättare att genomföra även mindre populära beslut. Framför allt innebär frånvaron av flera olika beslutsnivåer stat, landsting och kommun att beslutsprocessen underlättas. Bompeng i Oslo Torleif Haug Under 1980-talet förvärrades trafiksituationen i Oslo. Framkomligheten inne i staden försämrades och miljöstörningarna från biltrafiken uppfattades som allt mer besvärande. Beräkningar tydde på att tidsförlusterna för näringslivets transporter översteg en miljard kr. 7

12 Stortinget begärde då av lokala och regionala politiker och det norska vägverket att man skulle göra en samlad plan för ökad framkomlighet. Planen kom att innefatta ca 50 väl specificerade väg- och kollektivtrafikobjekt. Huvuddelen (80%) av projekten avsåg vägar. Det framstod emellertid på ett mycket tidigt stadium att detta investeringspaket Oslo-pakken inte skulle kunna genomföras inom rimlig tid om den normala modellen för offentlig finansiering skulle följas. Då skulle det ta 35 år att få dessa projekt byggda. I en s.k. melding till Stortinget 1986 presenterade olika finansieringsalternativ, varav vägtullar var ett. Det finns en tradition i Norge att finansiera specifika objekt, främst tunnlar och broar på detta vis. I den norska modellen är avgiftens syfte uteslutande finansiell. När bron eller tunneln är betald tas avgiften bort. Samma uppläggning skisserades för Oslo, även om det här handlade om ett omfattande investeringsprogram. Redan året därefter beslutade såväl stadsfullmäktige i Oslo stad som fylkestinget i Akershus att ställa sig bakom finansiering enligt bompengmodellen. Därmed skulle genomförandetiden för investeringspaketet förkortas från 35 till 18 år. Året därpå, 1988, beslutade Stortinget att ställa sig bakom Oslopaketet och att bidra med 55 % av finansieringen. Resterande 45 % skulle täckas av avgifter. Den samlade investeringsvolymen under perioden 1990 till 2007 beräknades till ca 15 miljarder kr. Ett särskilt aktiebolag Fjellinjen AS organiserades för att hantera hela Oslopaketet. Företaget ägs av Oslo stad och Akershus Fylkeskommun. Det bör noteras att fjell på norska betyder berg. Namnet antyder att flera av de nya vägprojekten går genom bergtunnlar. Den första stora investeringen i en citytunnel från väster till öster färdigställdes innan tullsystemet påbörjades. Det bedömdes viktigt att visa att biltrafikanterna fick något för pengarna. Miljövinsterna blev i detta fall också synnerligen synliga för Osloborna i och med att all trafik från genomfartsleden som utgjorde en effektiv barriär mellan Oslo Rådhus och strandpromenaden försvann och ersattes med ett öppet gångstråk. Oslos geografi gjorde det ganska lätt att lägga en ring av tullstationer vid samtliga vägar som leder in till stadens centrala delar, sammanlagt 19 stationer. Tullstationerna har konstruerats så att det ska vara möjligt att betala antingen elektroniskt, manuellt eller med myntinkast. En ambition var redan från början att få minst 40 % av resenärerna att använda elektroniska betalningsmedel för att upprätthålla flytet i trafiken. Man har lyckats bra med detta. Det är nästan aldrig några köer vid tullstationerna och andelen bilister som betalar med kort som avläses elektroniskt har ökat successivt och är nu uppe i över 70 %. Under rusningstid använder närmare 85 % kort. Avgifterna sattes ursprungligen till tio norska kronor och är i dag 13 kr. De tas, i motsats till i Singapore, ut hela dygnet och av alla fordon utom utryckningsfordon, bussar i linjetrafik och motorcyklar. Inga övriga undantag har beviljats. Lastbilar över 3,5 ton betalar dubbel avgift. Kostnaderna för uppbörden motsvarar ca tio procent av intäkterna. De samlade intäkterna är i dag 850 milj norska kr. 8

13 Rent tekniskt avviker systemet från det i Singapore genom att betalkortet endast kan användas för bilavgifter. Systemet kräver inte heller att man urskiljer några variabla taxor. I övrigt finns likheter när det gäller själva registreringen och fotograferingen i de fall någon passerar utan att ha betalt. Fjellinjen har ett samarbete med det svenska bilregistret som gör att även svenska bilister får en böteslapp om de passerar en avgiftsstation utan att betala. Effekten på framkomlighet och miljö har blivit stor i Oslos innerstad. Till den helt dominerande delen beror dock detta på att trafiken förts ner i tunnlar eller dirigerats till vissa stora och nybyggda trafikleder. Trafiken totalt har inte minskat p.g.a. avgifterna, däremot kan man ana att trafikökningen inte blivit så kraftig som om avgifterna inte hade införts. Men notera här att avgifternas syfte inte är att minska biltrafiken utan att finansiera leder som flyttar trafiken från innerstaden till mindre miljökänsliga ställen. Den sammanlagda biltrafikökningen mellan 1990 och 1999 har varit 13%, mätt som antal avgiftspassager. Även om politikerna var snabba med att fatta beslut om vägavgifter var den allmänna opinionen från början inte så positiv. Man gör årliga opinionsmätningar som visar att endast ca 30 % var positiva till avgiften år 1989 men andelen har ökat år från år och var vid den senaste mätnigen uppe i 46 % positiva. Drygt halva tiden för Oslopaketets planerade 18 år har förflutit och det börjar nu bli aktuellt att tänka ett nytt paket Oslopakke II. Detta kommer att innehålla fler kollektivtrafikprojekt. Man kommer att ta två norska kr. extra i bompeng samt höja priset på kollektivtrafiken med 0.75 kr per resa specialdestinerat till kollektivtrafiken. Siktet är också inställt på att övergå till ett helt elektroniskt system som då ansluter till en europeisk standard utarbetad av ASECAP, en sammanslutning av företag som driver betalvägar över hela Europa. Samma betalkort, modell smart-card, kommer då att kunna användas överallt inom Europa. Londons förslag till trängselavgifter Richard Murray Richard Murray har besökt Londons trafikkontor och talat med dem som ansvarar för förslaget att införa trängselavgifter i centrala London. En förhoppning var att få en av de ansvariga tjänstemännen att framträda på konferensen. Det gick dock inte men Richard har fått ett omfattande underlag. Bakgrunden till förslaget om trängselavgifter är att centrala London är den mest trafiktäta delen av England och att fordon i Londontrafiken tillbringar ca hälften av tiden i köer. Denna trängsel orsakar stora kostnader för folk i allmänhet och för näringslivet. Frågan om bilavgifter har diskuteras i årtionden och den föregående regeringen (den konservativa) lade grunden genom att stifta en lag som gjorde det möjligt att ta ut avgifter. Lagen om bilavgifter innehåller vissa villkor, t.ex. att utformningen ska äga rum samråd med den nationella regeringen att avgifterna ska vara en del i en större transportstrategi samt att överskottet från avgifterna ska specialdestineras till investeringar i och underhåll av infrastruktur. 9

14 I övrigt bör nämnas att transportinfrastrukturen i London är nergången och man bedömer att det skulle behövas åtskilliga miljarder pund för att kompensera för det eftersatta underhållet. Den nuvarande borgmästaren Livingstones största valfråga var trafiken i centrala London. I valkampanjen ingick förslaget om trängselavgifter i City. Efter Livingstones tillträde som borgmästare har förberedelsearbetet fortsatt, bl.a. har en transportstrategi utarbetats och ett omfattande samråd kring denna har ägt rum. Strategin innehåller förutom införande av trängselavgifter element som investeringar i infrastruktur på ca en miljard pund årligen under en tioårsperiod nya pendeltågslinjer upprustning av bussnätet införande av spårvagnar ett cykelnät en ny bro över Themsen förbättrade möjligheter att ta sig runt stadskärnan genom en inre ring, men i övrigt inga nya vägar i centrala London Det område inom vilka avgifter, enligt förslaget, ska tas ut är ungefär sex gånger sex kvadratkilometer, d.v.s. ungefär lika stort som Stockholms innerstad. Avgiften föreslås bli 5 om dagen mellan kl och under vardagar för personbilar och 15 för lastbilar. De boende i innerstaden (som verkligen är de som har råd att betala, kan man tycka) får nersättning av avgiften. De ska få köpa veckobiljetter för Bussar, taxi, motorcyklar och utryckningsfordon undantas från avgift. Nu pågår förhandlingar som kan komma att leda till ytterligare specialbestämmelser och dispenser, t.ex. fordon som drivs med alternativ bränsle. Eventuella rabatter för lågavlönade personer inom hälso- och sjukvård samt utbildning diskuteras även. Den tekniska lösningen som föreslås avviker från Singapore och Oslo. Varje bilist som kommer att ta sig in till den avgiftsbelagda zonen eller kommer att röra sig inom den betalar avgift i förväg. Maximal enkelhet vid betalning eftersträvas. Betalningen ska kunna göras via telefon, Internet eller i butiker, bensinstationer mm. Betalningen registreras och förs in i en gemensam databas. Det är också möjligt att betala senare samma dag som resan in i zonen har företagits. En stor mängd stationära kameror kommer att monteras upp inom området som kontinuerligt fotograferar fordonen och stämmer av bilnumren mot inbetalda avgifter. Det kommer även att finnas rörliga patruller för fotografering. Man räknar med att den här metoden ger ca 80 % upptäcktsrisk, vilket är fullt tillräckligt för att betalningsmoralen ska hållas hög. Ägare till fordon som inte har betalt bötfälls. Bötesbelopp kommer att ligga mellan 40 och 80, beroende på hur snabbt bilägaren betalar. Man menar att den här metoden är snabbare att genomföra än ett system av Singaporetyp. De investeringar i kontrollsystemet som behövs är kameror och det stort databassystem som kan omvandla bilder av bilnummer till digitala uppgifter som kollas av mot databasen. Man beräknar att överskottet per år kommer att uppgå till 170 miljoner pund. Avgifterna kommer m.a.o. inte att på långa vägar täcka de investeringar i drift och 10

15 underhåll som ligger i transportstrategin, men de bidrar onekligen med en del. Syftet är inte heller att generera intäkter, även om det är en positiv bieffekt. Syftet är att begränsa trafiken i Londons inre delar något så att framkomligheten ökar, dels för bussar och taxi dels för de resenärer som har sådana tidsvärderingar att de väljer att betala. Det gäller kanske i främsta hand näringslivets transporter. Avgifterna beräknas leda till en minskning av trafiken inne i zonen på 15 % jämfört med dagsläget. Samtidigt räknar man med viss ökning av trafiken runt den avgiftsbelagda zonen. Opinionen om såväl transportstrategin i stort som avgifterna är övervägande positiv. Drygt 50 % av Londonborna är positiva, även till de höga avgifter som föreslås. De är ju flera gånger högre än i Singapore och Oslo. En stark majoritet av opinionen är också positiv till att intäkterna i huvudsak kommer att användas till kollektivtrafiken. Den positiva inställningen gäller även näringslivets organisationer, t.ex. Londons handelskammare. Lösningar för Stockholmstrafiken Del I SIKA:s analyser Staffan Widlert SIKA - Statens Institut för Kommunikationsanalys har på Näringsdepartementets uppdrag gjort en analys av möjliga lösningar för Stockholmsregionens trafikproblem. För det första konstaterar SIKA att resandet i hela landet ökar. Det beror i första hand på att inkomsterna ökar. Trafikutvecklingen i Stockholmsregionen förefaller bli ännu snabbare än i övriga landet, främst beroende på att både befolkning och sysselsättning växer. Stockholmsregionen fungerar därmed som en motor för hela landet, vilket i grunden är positivt. Om denna motors effektivitet försämras drabbas hela Sverige, vilket det finns tecken på. Allt fler vägsträckor i regionen blir svårframkomliga och alla prognoser pekar på att situationen förvärras om inte motåtgärder sätts in. SIKA har modellmässigt testat några olika alternativ. Ett första sådant var att kraftfullt förbättra kollektivtrafiken. Alternativet innehåller åtgärder som att sänka taxan med 20% och fördubbla turtätheten. Detta skulle resultera i 25 % ökning av kollektivtrafiken. Denna ökning tas dock till stor del från fotgängare och cyklister. Den prognosticerade minskningen av biltrafiken blir så liten som fem procent. Detta var ungefär samma effekter som uppmättes när månadskortet ( 50-kortet ) infördes. En slutsats är att detta alternativ inte löser trängselproblematiken. Ett annat alternativ var att bygga bort problemet. SIKA testade hur trafiken skulle påverkas om rikets samtliga statliga investeringsmedel för vägar och kollektivtrafik under en tioårsperiod fördelades till Stockholm. Ett självklart politiskt omöjligt alternativ, men troligen illustrativt. Exempel på objekt som då skulle kunna byggas är Österleden, Essingeledens Brommagren, ny pendeltågstunnel under Riddarholmen, Norra Länken, Klarastrandsleden i två plan. Inte ens detta drastiska alternativ skulle förmå biltrafiken att minska under perioden. Trängseln skulle bli väsentligt mindre än om endast planerade objekt skulle tillkomma, men den samlade trafikökningen skulle äta upp dessa förbättringar. Stockholm ligger antagligen någonstans mellan London där det är fullständigt otänkbart att bygga bort 11

16 trängseln och Oslo, som är tillräckligt litet för att det ska vara möjligt att bygga bort en stor del av trängseln. De båda hypotetiska alternativen visar att varken drastiska satsningar på kollektivtrafik eller på vägar erbjuder någon långsiktig lösning på Stockholmsregionens trafikproblem. SIKA drar slutsatsen att det är nödvändigt att införa något slags begränsningar för biltrafiken och att det rimligaste är att bilisterna betalar ett knapphetspris för att köra i centrala delar av staden på samma sätt som man betalar för att parkera. Bilismen generellt kan i stort sägas betala sina samhällsekonomiska kostnader avseende kostnader för väg- och gatunätet, miljö, sjukvård mm. Detta gäller dock inte bilismen i storstadsområden, i första hand Stockholm där trängselkostnaderna är mycket stora. Om man rent hypotetiskt kunde ta ut avgifter som varierade momentant i tid och rum och exakt avspeglade trängselkostnaderna skulle man komma upp i en kostnadsnivå på fyra till fem miljarder per år. En sådan prissättning skulle leda till en minskning av biltrafiken i ett tioårsperspektiv. SIKA har också testat olika mer praktiskt genomförbara vägavgiftsmodeller med avgiftsuttag på olika ställen i vägnätet, förutsatt vissa vägutbyggnader. Detta har gjorts på uppdrag av Vägverket i samband med verkets analyser av finansieringsmöjligheter för Västerleden (eller Förbifart Stockholm, som man nu säger). I dessa modellkörningar har SIKA inte arbetat med antagandet om fullständig samhällsekonomisk kostnadstäcknig, utan utgår i stället från avgiftsnivåer ungefär svarande mot Dennispaketets. I några av alternativen tas avgifter ut endast på vissa nybyggda länkar, i andra alternativ tas avgifter ut dels för att komma in i innerstaden dels vid passage av vissa gränssnitt. Då är avgiftsnivån satt till tio kronor per passage. Man kan undra över det som Torleif Haug tidigare berättade, nämligen att avgifterna i Oslo inte lett till minskad total biltrafik. Men troligt är ändå att avgifterna bidragit till att hålla nere en trafikökning som annars skulle ha inträffat. Analyser från det norska trafikekonomiska institutet tyder på detta. En viktig slutsats av SIKA:s analyser är att effekterna blir väldigt olika beroende på var avgifter sätts in. Några exempel på vilken avlastade effekt i innerstaden några olika alternativ ges visas nedan: Procentsiffran avser minskning år 2015 i förhållande till ett referensalternativ 1 Avgiftsring + fem innerstadszoner 32 % Österled utan avgift 12 % Västerled utan avgift 10 % Essingeledens breddning + Brommagren 8 % Österled med avgifter 6 % Västerled med avgifter 2 % SIKA:s bedömning är att vägsystemet i Stockholmsregionen är långt ifrån färdigbyggt, men vägutbyggnaden måste kombineras med uttag av avgifter för att framkomligheten 1 I innerstadstrafiken ingår i dessa beräkningsexempel också trafiken på Essingeleden 12

17 ska öka. Staffan Widlerts slutsats är att det borde finnas politiskt mod att ta upp avgiftsfrågan i trafiken än en gång. Det är politiskt svårt att få acceptans för ett helt nytt system som innebär att man tar betalt för det som tidigare varit gratis. I vår politiska kultur har fördelningspolitiska aspekter mycket stor betydelse.därför måste stor möda läggs ner på analys av de fördelningspolitiska effekterna av olika avgiftsmodeller. Del II Återbäring till bilisterna? Ingemar Ahlstrand Ingemar Ahlstrand började med att ställa fyra frågor som han skulle försöka besvara: 1. Vilken avgiftsmodell passar för Stockholm? 2. Är enbart vägutbyggnader ett alternativ? 3. Vad ska pengarna användas till? 4. Vem vinner? Vem förlorar? Avgiftsmodell En tänkbar utgångspunkt är Naturskyddsföreningens förslag som bygger på att Stockholms innerstad delas in i fem zoner med avskiljande tullsnitt. Avgifterna år 2010 är i denna modell 20 kronor för att komma in i innerstaden och 15 kr varje gång en zongräns passeras. Denna modell skulle kunna förbättras genom att tillföra vissa av erfarenheterna från Singapore. Det gäller t.ex. Singapores tydliga markering av att det är flödet i trafiken som är entydig målvariabel och inte avgiftens storlek. För att mäta genomsnittshastigheterna på olika vägar har taxibilar inmonterade GPS-mätare som kontinuerligt ger uppgifter om genomsnittshastigheter. Understiger hastigheten en viss gräns höjs avgiften och överstiger den gränsen sänks avgiften. Under semestertider sänks t.ex. avgiften så att vägnätet utnyttjas effektivt även när efterfrågan sjunker. Enbart vägutbyggnader Det har gjorts ett flertal olika samhällsekonomiska bedömningar av de stora vägobjekten i Dennispaketet. Även om resultaten variera något beroende på vem som gjort studien är det samlade resultatet entydigt. De är inte samhällsekonomiskt lönsamma. Kostnaderna för Förbifart Stockholm, Österleden och Norra länken skulle sammantaget uppgå till 37 md kr inklusive nuvärdet av underhållskostnaderna för motorvägstunnlarna under livslängden 40 år. Denna investering genererar en nytta motsvarande 11 md kr. Ett system med trängselavgifter skulle baserat på erfarenheterna från Singapore generera en kostnad på fyra md kr inklusive nuvärdet av underhållskostnaderna och ge en samhällsekonomisk nytta på 50 md.kr, till den helt dominerande delen bestående av tidsvinster genom bättre flyt i trafiken ( Trafik, miljö och tillväxt Går det ihop?, Naturvårdsverket november 2000, sid ). Dessa beräkningarna presenterades på en konferens på temat Miljöanpassat tranportsystem i december Problemet är att den enskilde bilistens kalkyl inte blir lika positiv. Räknat per bilist motsvarar tidsvinsten kr, medan kostnaderna i form av avgifter blir kr. Avgörande för bilisten blir då vad pengarna används till. Får bilisten tillbaka något av det betalade beloppet? 13

18 Vad skall pengarna användas till Det finns två sätt att ge bilisterna pengarna tillbaka. Det ena är en indirekt återbäring i form av trafiksatsningar på vägar eller kollektivtrafik. Det var den lösning som var tänkt i Dennispaketet och det är också så som pengarna som tas in genom Oslos bompeng används. Men man kan också tänka sig att de betalade trängselavgifterna används för att ge en direkt återbäring till bilisterna. Slår vi ut överskottet, 3,5 miljarder kronor, på Stockholms läns ca registrerade bilar blir det omkring 4500 kr per bil och år. Vid årets början skulle varje bilägare få ett cashcard, som ser ut som ett telefonkort, med 4500 kr i trängselavgiftspengar. På samma sätt som i Singapore skulle sedan varje bil ha en liten dosa som sätts i kanten på vindrutan. När man kör in i det avgiftsbelagda området måste kortet finnas i dosan så att pengar kan dras från kortet varje gång man passerar en avgiftspunkt. I annat fall fotograferas bilen automatiskt och en räkning på en kontrollavgift skickas till bilägaren. För de som kör bil till arbetet varje dag kommer pengarna på kortet att räcka för en del av året. De måste sedan ladda upp sitt cashcard med egna pengar för att kunna fortsätta att köra. För de som låter bilen stå och istället åker kollektivt till arbetet blir det pengar kvar på kortet när året är slut. Dessa pengar tillfaller bilägarna som en kompensation för att de kör mindre bil under högtrafik. Bilägarna som grupp får genom denna lösning tillbaka de inbetalade avgifterna bortsett från kostnaderna för att driva avgiftssystemet. Återbäringen på trängselavgifterna kan betalas ut på samma sätt som återbäringen på skatten. Systemet fördelar pengar mellan de bilister som väljer att köra mycket under högtrafik och betala en del av året och de som väljer att köra lite och få betalt för att avstå från att köra. Vi kan också tänka oss andra sätt att använda intäkterna från ett trängselavgiftssystem för att kompensera bilägarna, t.ex. att ta bort fordonsskatten i Stockholms län. Det viktigaste är ju att avgifterna löser köproblemen. Vinnare och Förlorare I sammanfattning skulle ett system med återbäring till bilisterna ge många vinnare och få förlorare. Så här ser en enkel sammanställning ut: Vinnare: Näringslivet ++++ Bilister med tidsvärde över avgiften +++ Kollektivtrafikanter som har bil ++ Bilister med tidsvärde under avgiften som kan välja kollektivtrafik istället + Bilister med tidsvärde under avgiften som kompenseras av återbäringen + Kollektivresenärer med buss + Förlorare: Bilister utan alternativa färdmedel med låg tidsvärdering - Med tanke på att det är en mycket begränsad grupp förlorare skulle det säkert vara möjligt att hitta former för att kompensera dessa på något sätt med tanke på att ett 14

19 system med trängselavgifter genererar så mycket pengar. Införandet av trängselavgifter i Stockholm skulle då på ett betydande sätt kunna öka livskvaliteten i Stockholm utan att reformen skulle behöva få några förlorare. Trängsel, trafik och miljö, ett EU-perspektiv - Anders Wijkman Frågan om trängselavgifter har i högsta grad relevans i ett Europaperspektiv. EU:s miljömyndighet i Köpenhamn har pekat ut transportsektorn som en av de samhällssektorer som går åt fel håll ur ett miljöperspektiv. Under perioden 1970 till 1998 ökade biltrafiken med 100 % inom EU, vilket är betydligt mer än BNP ökningen. Den genomsnittliga längden på en bilresa är sex km, vilket visar att det är de kort urbana transporterna som svarar för en stor del av trafikarbetet. Biltätheten inom EU har ökat snabbt och är nu i stort en bil på två personer. Godtransportarbetet på väg beräknas öka till 2010 med 30 % och persontrafikarbetet med %. Visserligen finns det en överenskommelse mellan unionen och företrädare för bilindustrin att dessa ska verka för betydande effektiviseringar främst minskad bränsleåtgång, men det verkar inte som denna ambition hittills givit särskilt påtagliga resultat. Målet inom EU är att transportsektorns utsläpp av koldioxid ska minska med åtta procent fram till 2010 med 1990 som basår. Prognoserna pekar i stället på en ökning på lika många procent. Till detta kommer den stora mängden trafikoffer döda och 17 miljoner skadade varje år. Ser vi till ämnet för dagens seminarium kan nämnas att EU:s miljömyndighet beräknat de samlade trängselkostnaderna i unionen till ett belopp som motsvarar två procent av medlemmarnas sammanlagda BNP. Vad kommer då att göras inom EU? För det första kommer säkert PPP (Polluter Pays Principle) att drivas ytterligare, vilket starkt talar för att ytterligare avgifter kommer att läggas på biltrafiken. Användningen av ekonomiska styrmedel i trafiken kommer att öka inom de olika medlemsländerna. Det kan nämnas att Schweiz tagit ett djärvt steg genom att införa tonkilometerskatt på godstrafik. För det andra kommer EU att fortsätta att finansiera forskning om miljö och trafik, om trafikstyrning mm. Inom det sjätte ramprogrammet kommer betydande belopp att sättas av för trafikforskning. EU:s kommissionär för transportfrågor, finländaren Likkanen, har visat stort intresse för Traffic Management. En särskild kategori av forskning och utvecklingsarbete avser alternativa bränslen såsom bränsleceller, bioenergi och vätgas. I en aktuell grönbok om energi och miljö beräknas EU:s samlade oljeberoende öka,vilket kommer att sporra utvecklingen av alternativa bränslen. 15

20 Diskussion samtalsledare Gabriel Romanus Deltagare: Gabriel Romanus (GR) Jan Söderström (JS), Svenska Kommunförbundet Ulf Gimbringer (UG); Taxi Stockholm Anna Wersäll (AW), Stockholms Handelskammare Staffan Widlert (SW), SIAK Jan Henriksson (JH), KAK Torbjörn Heierson (TH), Svenska Åkeriförbundet, Stockholmsregionen Per Kågesson (PK), utredare bl.a. åt Svenska Vägföreningen GR: Vad är det viktigaste problemet i Stockholmstrafiken i dag? JS: Att vägkapaciteten är begränsad men också att det saknas effektiva system för att styra biltrafiken och därmed minska trängseln UGi: Det är trängseln på våra gator och vägar som leder till alltför låg framkomlighet, hopplösa köer, irritation och otrivsel. Problemen kan delvis lösas med nya vägar, men också med förbättrad kollektivtrafik AW: Trafiksystemets kapacitet är otillräcklig det skulle inte hjälpa med bilavgifter, det behövs nya kringfartsleder SW: Problemet är kapacitetsbrist vissa tider på dygnet på vissa ställen, men det är svårt att peka ut enkla lösningar, såsom att bygga nya trafikleder JH: Alltför lite att de skattemedel som staten tar ut av bilismen förs tillbaka till infrastrukturen. Staten borde se trafiksystemet som en helhet. TH: För yrkestrafiken är det uppenbart att dagens trafikmiljö är usel, sedd som arbetsmiljö med små marginaler, mycket stress, hårt tempo mm PK: Det är som de flesta säger: kapacitetsbrist och trängsel. Men det finns inga enkla lösningar eller några lösningar som kraftfullt kan förändra situationen. Trängselproblemen måste hanteras med en kombination av åtgärder inom biltrafiksystemet, inklusive bilavgifter, bättre kontroll av parkering, bättre trafikövervakning, och åtgärder inom kollektivtrafiken. GR. OM avgifter skulle införas i Stockholm, vilket skulle dessa avgifters främsta syfte vara? PK: Avgifternas primära syfte måste vara att fungera som ett styrmedel. Vi kan ju notera att åkeriföretagen sedan en tid tillbaka redan tar ut extra avgifter för leveranser inom Stockholmsområdet. Det är en viktig markering. JH: Ja, eventuella avgifter ska ses som styrmedel, inte som skatt SW: men samtidigt måste vi inse att finansiering av ny infrastruktur via de ordinarie källorna inte räcker även om Stockholms län skulle få drastiska anslagsökningar. 16

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Fixa Stockholmstrafiken

Fixa Stockholmstrafiken Fixa Stockholmstrafiken Stockholmsöverenskommelsen Investeringar (milj kr) Start före 2020 Start 2020-2030 Totalt Spår 47 800-49 800 20 200-20 700 68 000-70 500 Väg 51 000 12 500-13 400 63 500-64 400 Summa

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Q&A för trängselskatten

Q&A för trängselskatten 1 Q&A för trängselskatten Generella svar på fem vanliga frågor 1. Varför infördes trängselskatt på Essingeleden när naturliga alternativvägar saknas? Eftersom Essingeleden är den viktigaste nordsydliga

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Vägverket publikation 2003:95

Vägverket publikation 2003:95 VEM VINNER OCH VEM FÖRLORAR PÅ TRÄNGSELAVGIFTER? FÖRDELNINGSEFFEKTER AV TRÄNGSELAVGIFTER I STOCKHOLM Vägverket publikation 2003:95 FÖRDELNINGSEFFEKT AV AVGIFTER Med fördelningseffekter avses hur olika

Läs mer

14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret

14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret Sida 21 (31) 14 Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering svar på remiss från trafikkontoret Stadsdelsnämndens beslut beslutade att besvara remissen med förvaltningens tjänsteutlåtande.

Läs mer

Trängselskatt i Stockholm

Trängselskatt i Stockholm Trängselskatt i Stockholm 1 Vatten delar Stockholm Vatten delar Stockholm All trafik genom staden leds över ett fåtal hårt belastade broar och leder Enbart Essingeleden trafikeras av cirka 150 000 fordon/dygn

Läs mer

Trängselskatt - genomförda system och deras effekter. Staffan Algers Professor, KTH

Trängselskatt - genomförda system och deras effekter. Staffan Algers Professor, KTH Trängselskatt - genomförda system och deras effekter Staffan Algers Professor, KTH 1 Vilka exempel? Singapore 1975 London 2003 Stockholm 2007 (2006) Valetta 2007 Milano 2008 (Durham 2002) (Oslo 1990, Bergen

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Trängselskatt presentation 050613 SWE. Vägverket Försöket med trängselskatt - en del av Stockholmsförsöket

Trängselskatt presentation 050613 SWE. Vägverket Försöket med trängselskatt - en del av Stockholmsförsöket Trängselskatt presentation 050613 SWE 1 Vägverket Försöket med trängselskatt - en del av Stockholmsförsöket Trängselskatt presentation 050613 SWE 2 Stockholmsförsökets tre delar Miljöavgift/trängselskatt

Läs mer

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden Stadsledningskontoret Gemensamt tjänsteutlåtande Dnr SLK 001-1000/2013 Dnr TK T2013-000-03728:1 Dnr MF 2013-9203 Sida 1 (5) 2013-07-03 Handläggare Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293

Läs mer

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Kunskaps- och attitydundersökning Stockholmsförsöket dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Telefonintervjuer med 1 6 länsbor i åldern 18-74 år 2 maj 23 maj 26 1 Om undersökningen

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Yttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3)

Yttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3) 1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-04-15 Dnr SBN 2013-150 Christer Nilsson Dnr KS 2013-229 Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3)

Läs mer

Eftervalsundersökning Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter

Eftervalsundersökning Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter Eftervalsundersökning 2010 Attityder till Stockholms läns landsting och dess verksamheter Valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län 2010 Procent 40 35,7 36,7 30 27,4 25,6 2006 2010 20 10 4,0 3,8

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

skyltar, transpondrar och tullkepor

skyltar, transpondrar och tullkepor skyltar, transpondrar och tullkepor Stockholmsförsöket i Stadsmuseets samlingar 7 2 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Skyltar som numera finns i Stadsmuseets samlingar. Foto: Ramón Maldonado, 2008,

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg

Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg 1/7 Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg Beslut i Trafiknämnden 1992-11-12 304 Nämnden beslöt bifalla kontorets förslag: godkänna mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= == Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Promemoria. Nya regler om trängselskatt. Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemoria. Nya regler om trängselskatt. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Nya regler om trängselskatt Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag på ändringar i lagen (2004:629) om trängselskatt. Förslaget innebär att det nuvarande miljöbilsundantaget

Läs mer

Förändrad trängselskatt i Stockholm. Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Förändrad trängselskatt i Stockholm. Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Förändrad trängselskatt i Stockholm Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 december 2013 Peter Norman Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Trängselskatt presentation SWE. Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006

Trängselskatt presentation SWE. Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006 Trängselskatt presentation 060125 SWE 1 Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari - 31 juli 2006 Trängselskatt presentation 060125 SWE 2 Försöket med trängselskatt - en del av Stockholmsförsöket

Läs mer

Et kritisk blikk Jämförelser av olika bypakker

Et kritisk blikk Jämförelser av olika bypakker Et kritisk blikk Jämförelser av olika bypakker Maria Börjesson PhD Centre for Transport Studies, KTH 27 november 2009, 1 Avgifter i Göteborg och Oslo Brett politiskt stöd Finansierande avgifter som en

Läs mer

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet

Läs mer

Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn

Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn A. Stockholmsöverenskommelsen, dec 2007 Bakgrund Förslag framförhandlat 2007 under ledning av förra finansborgarrådet

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att Sida 16 (42) Del 2 Öppna delen 31 Inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 - Svar på remiss. Dnr: 289/2015 Beslut: stadsdelsnämnd beslutar att 1. Godkänna förvaltningens förslag till svar på remissen.

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Medfinansiering av transportinfrastruktur

Medfinansiering av transportinfrastruktur Medfinansiering av Förslag till nytt system för den långsiktiga planeringen av samt riktlinjer och processer för medfinansiering SOU 2011:49 Utvärdering av förhandlingsarbetet i den senaste åtgärdsplaneringen

Läs mer

Vägavgifter i fyra städer: Same, same. But different?

Vägavgifter i fyra städer: Same, same. But different? Vägavgifter i fyra städer: Same, same. But different? Oslo, Trondheim, Stockholm, Göteborg Karin Brundell Freij, WSP Jämförelserna i projektet I projektet arbetar vi med fyra städer Huvudpoängen är dock

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Yttrande över Stockholmsberedningens delbetänkande Trängselavgifter SOU 2003:61

Yttrande över Stockholmsberedningens delbetänkande Trängselavgifter SOU 2003:61 TJÄNSTEUTLÅTANDE Landstingsstyrelsens förvaltning 2003-09-04 LS 0306-1994 Koncernstaben Anna Linusson Landstingsstyrelsen 1(6) Yttrande över Stockholmsberedningens delbetänkande Trängselavgifter SOU 2003:61

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3). Svar på remiss

Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3). Svar på remiss Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-04-18 Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3).

Läs mer

En god bilist är för Trängselavgifter!

En god bilist är för Trängselavgifter! 1 (5) Uppsala 2004-01-06 En god bilist är för Trängselavgifter! Remissyttrande angående delbetänkande från Stockholmsberedningen "Trängselavgifter" (SOU 2003:61) Inledning Gröna Bilister är principiellt

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister

Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-04 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

En liten bok. om bilskatter

En liten bok. om bilskatter En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten

Läs mer

Är dispensen för boendeparkering förenlig med ett växande Stockholm? Svar på uppdrag från kommunfullmäktige

Är dispensen för boendeparkering förenlig med ett växande Stockholm? Svar på uppdrag från kommunfullmäktige Dnr T2016-03245 Sida 1 (6) 2016-11-15 Handläggare Jan Prestberg 08-508 261 50 Till Trafiknämnden 2016-12-08 Är dispensen för boendeparkering förenlig med ett växande Stockholm? Svar på uppdrag från kommunfullmäktige

Läs mer

(fr14ejin t 1 2)e(fr14in t 1 2) (fr10ejin t 1 2)e(fr10in t 1 2)

(fr14ejin t 1 2)e(fr14in t 1 2) (fr10ejin t 1 2)e(fr10in t 1 2) 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period? efter Fr1_1 efter Fr1_1 Fr1_1 Antal Summa % Fr1_1 Antal Summa % ja 187 98 ja 383 96 nej 4 2 nej

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016 RAPPORT Östlig förbindelse Trafikanalys och nyttor Sammanfattande rapport april 2016 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

Frågan om trängselskatt i Göteborg

Frågan om trängselskatt i Göteborg Hur påverkas luften i centrala Göteborg om föreslagna trängselavgifter införs? Svenska Luftvårdsföreningen 20 april 2010 Per Bergström Jonsson Trafikverket Region Väst Leder den grupp som bland annat utreder

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon

Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon YTTRANDE 2013-02-10 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon Det var bara under medeltiden som ägarna till strategiska vägar

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll

Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll Ansökningarna skall ha den struktur som beskrivs nedan. Om den information som skall lämnas i olika avsnitt är alltför omfångsrik skall sökanden även tillhandahålla

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Trängselskatt i Stockholm

Trängselskatt i Stockholm Trängselskatt i Stockholm 3 januari 31 juli 2006 Detta är försöket med trängselskatt i Stockholm Under perioden 3 januari 31 juli 2006 ska ägare till svenskregistrerade fordon betala trängselskatt om fordonet

Läs mer

Motion 2008:6 av Gunilla Roxby-Cromvall m fl (v) om avgiftsfri kollektivtrafik den 22 september

Motion 2008:6 av Gunilla Roxby-Cromvall m fl (v) om avgiftsfri kollektivtrafik den 22 september Bilaga 10 Landstingsrådsberedningens skrivelse den 23 oktober 2008 Motion 2008:6 av Gunilla Roxby-Cromvall m fl (v) om avgiftsfri kollektivtrafik den 22 september Föredragande landstingsråd: Christer G

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om infrastrukturavgifter på väg; SFS 2014:52 Utkom från trycket den 18 februari 2014 utfärdad den 6 februari 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande Tillämpningsområde

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP)

Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP) Dnr Sida 1 (5) 2013-09-25 Handläggare Anders Hallberg 08-508 26 401 Till Exploateringsnämnden 2013 10 17 Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP) Förslag

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum

Protokoll Sammanträdesdatum Rådsmöte 2005-11-30 1 (15) Plats och tid Rådhuset, Söderhamn, klockan 11.00 15.00 Beslutande Hudiksvalls kommun Sven-Åke Thoresen Åsa Nilsson Stefan Bäckström Tommy Ljung Ljusdals kommun Christina Embretsen

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

17 Föregående protokoll Anmäls att kollektivtrafiknämndens protokoll från sammanträdet 2015 02 02 har justerats.

17 Föregående protokoll Anmäls att kollektivtrafiknämndens protokoll från sammanträdet 2015 02 02 har justerats. PROTOKOLL 5 Organ Plats Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafikmyndigheten, Ängsgärdsgatan 12, Västerås Tidpunkt Måndagen den 30 mars 2015 klockan 09.00 11.30 Ledamöter Ersättare Övriga Tommy Levinsson

Läs mer

Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509

Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509 Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509 Närvarande politiker: Ingvar Svensson (Fp) och Rolf Edvardsson (S) Närvarande tjänstemän: Ingvar TH Karlsson kommunchef, Robert Svensson samhällsbyggnadschef och

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Näringslivslunch. 2 september. Anna Hamberg

Näringslivslunch. 2 september. Anna Hamberg Näringslivslunch 2 september Anna Hamberg Välkomna Anna-Lena Johansson, 1:e vice ordförande kommunstyrelsen Aktuellt avseende infrastruktursatsningar i Stockholmsregionen Tyra Wikström, enhetschef Samhällsplanering,

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella

Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Frågeställning

Läs mer

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03 Trafik 2012-04-03 Objekt: 1113 Handläggare: Mats Ekström Konsult: Structor Uppsala AB , ANTAL BLAD: 4 BLAD NR: 1 Inledning Syftet med detta är att beskriva trafiken till och från Biomedicum och Aulan och

Läs mer

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister

Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister Mattias Goldmann Malmö Stad Gatukontoret Att. Stina Nilsson Stina.nilsson@malmo.se Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister Inledning Som Sveriges enda miljödrivna bilistorganisation

Läs mer