Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken!"

Transkript

1 Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken! Referat från en konferens Peter Gorpe VINNOVA Rapport VR 2001:28

2 TITEL (svensk): ISBN Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken! Referat ISSN från en konferens. PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED: TITLE (english): 2001/12 High time for road pricing in Stockholm. From a UTGIVARE/PUBLISHER: VINNOVA Verket för conference. Innovationssystem/ Swedish Agency for Innovation FÖRFATTARE/AUTHOR: Peter Gorpe Systems, Stockholm SERIE/SERIES: VINNOVA Rapport VR 2001:28 VINNOVA DIARIENR/RECORD NO: REFERAT (syfte, metod, resultat): Konferensen syftade till att presentera aktuell kunskap om olika former av bilavgifter samt att ge en bild av opinionsläget hos olika intressenter inom trafikområdet. Konferensen var faktaspäckad. Först sex presentationer på vardera ca en halvtimme därefter en timmes paneldebatt med främst företrädare för olika näringslivsorganisationer. Ett hundratal personer närvarade vid i konferensen. Dessa kom från olika samhällssektorer från trafik- och miljömyndigheter, från politiska partier, konsulter och företag inom trafikområdet, miljöorganisationer, forskare och studenter m.fl. Gensvaret från konferensdeltagarna var mycket positivt. Debatten visade att endast Stockholms Handelskammare starkt vände sig mot tanken på avgifter som ett sätt att minska trängseln i Stockholmstrafiken. Effekten blir liten, hävdade man. Ett förhållandevis utförligt referat gjordes av DN. ABSTRACT (aim, method, results): The aim of the conference was to present the state of the art concerning road-pricing and to give a general picture of the opinions of important stake-holders within the traffic sector. The conference was very informative with six half-hour lectures and after that a panel discussion. About one hundred people participated in the conference. The participants came from different sectors of society public agencies in transport and environment, political parties, consultants and businessmen from companies within the traffic sector, researchers and students. The participants reaction in general was very positive.the debate indicated that the only strong opponent to the idea of road pricing as a means to reduce congestion in the Stockholm traffic was the Chamber of Commerce. The effect will be small, was their argument. The conference was covered in the newspaper Dagens Nyheter. I VINNOVAs Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att läsa eller ladda ner via VINNOVA The Swedish Agency for Innovation Systems - publications are published at

3 Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken! Referat från en konferens Peter Gorpe

4

5 Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken! 2 Bakgrund 2 Kortfakta om konferensen 2 Tre exempel på system för bilavgifter 5 Singapore Peter Gorpe och Samuel Strandberg 5 Bompeng i Oslo Torleif Haug 7 Londons förslag till trängselavgifter Richard Murray 9 Lösningar för Stockholmstrafiken 11 Del I SIKA:s analyser Staffan Widlert 11 Del II Återbäring till bilisterna? Ingemar Ahlstrand 13 Trängsel, trafik och miljö, ett EU-perspektiv - Anders Wijkman 15 Diskussion samtalsledare Gabriel Romanus 16 BILAGA - Deltagare 20

6 Dags för trängselavgifter i Stockholmstrafiken! Referat från en konferens. (Dnr ) Peter Gorpe Bakgrund Hösten år 2000 fick Peter Gorpe, gorpe research ab, ett bidrag från KFB för att delta i och dokumentera en studieresa till Singapore som gjordes tillsammans med en mindre grupp politiker, utredare och forskare. Dokumentationen har publicerats i KFB rapport 2000:56 Singapores modell för trafikstyrning något för Stockholm. Intrycken från resan redovisades även av gruppens deltagare vid ett frukostseminarium som hölls på Landstingshuset i Stockholm den 30 november 2000 inför ett femtiotal personer. Vid forskardagarna i Linköping i januari 2001 presenterade Peter Gorpe erfarenheterna från Singapore och ställde dessa i relation till den trafikpolitiska debatten i Dennispaketets kölvatten. Peter Gorpe och Alf Samuelsson, miljöborgarråd i Stockholm, har vidare skrivit en artikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet om Singapores system och dess relevans för Stockholmstrafiken. Med tanke på det stora intresset som visades för dessa olika aktiviteter ansökte gorpe research ab om medel från KFB för att arrangera ett mer inträngande seminarium om erfarenheter av bilavgifter i olika former och olika sammanhang inte bara Singapore. Ansökan togs över av Vinnova efter årsskiftet och besvarades positivt. Kortfakta om konferensen Deltagarna i Singaporeresan har träffats kontinuerligt och tillsammans diskuterat uppläggningen av seminariet, vilket sedermera blev så ambitiös att det är mer adekvat att tala om en konferens. Marknadsföringen av konferensen skedde primärt genom brev till politiker, tjänstemän och forskare som arbetar med trafikfrågor men även genom en annons i gratistidningen Metro (annonsen var dock inte gratis!). Det kan nämnas att samtliga personer som på ett eller annat sätt varit engagerade i Dennisöverenskommelsen fick en inbjudan till seminariet. Några avgifter för deltagande togs inte ut. Sammanlagt 16 personer deltog med presentationer och i paneldiskussionen. under den dryga halvdag som konferensen varade. Flera av Singaporegruppens deltagare framträdde under konferensen. En video som en av deltagarna ställt samman visades under en av pauserna. Så här såg programmet ut: 2

7 Inbjudan till Seminarium om trängselavgifter Tid: den 8 maj kl Plats: Hörsalen i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Program Välkommen Alf T Samuelsson, miljöborgarråd Stockholm Electronic Road Pricing modell Singapore ger flyt i trafiken. Samuel Strandberg/Peter Gorpe Bompengen i Oslo ger pengar till ny infrastruktur Torleif Haug, VD Fjellinjen Områdesavgifter i London bot på hopplös trängsel? Kommer borgmästare Livingstones planer att genomföras? Richard Murray Bensträckare, frukt Hur kan Stockholms trängselproblem lösas. En samlad analys Staffan Widlert, Direktör SIKA Modell för Stockholm. Grundfrågan är: Vem vinner? Vem förlorar? Ingemar Ahlstrand, Linköpings Universitet Trängsel och trafik ett EU-perspektiv Anders Wijkman, EU-parlamentariker (kd) P A U S med kaffe och fralla Paneldebatt Moderator: Gabriel Romanus Deltagare: Anna Wärsell, Stockholms Handelskammare Ulf Gimbringer, Vice VD Taxi Stockholm Torbjörn Heierson, regionchef Åkeriförbundet, Stockholm Per Kågesson, utredare åt bl.a. Svenska Vägföreningen Jan Söderström, avd.chef, Svenska kommunförbundet Jan Henriksson, KAK Staffan Widlert, direktör SIKA Avslutning Alf T Samuelsson, miljöborgarråd Stockholm Seminariet finansieras av Vinnova och är en uppföljare av projektet Singapores modell för trafikstyrning något för Stockholm? KFB-rapport 2000:56. Bakom denna inbjudan står den grupp planerare, utredare, forskare och politiker som deltog i förra årets studieresa till Singapore som refereras i den nämnda KFBrapporten. 3

8 Ett hundratal personer närvarade vid i konferensen.dessa kom från olika samhällssektorer från trafik- och miljömyndigheter, från politiska partier, konsulter och företag inom trafikområdet, miljöorganisationer, forskare och studenter m.fl. Namnen på deltagarna och deras organisatoriska hemvist återfinns i särskild bilaga Antal deltagare 5 0 Företag Kommun förv. Statliga my politiker Övriga Konferensen hölls i hörsalen i Tekniska nämndhuset på Fleminggatan i Stockholm som fylldes till sista platsen. Intresset var stort vilket bl.a. kunde avläsas av att få personer försvann i pauserna. Spontana deltagarreaktioner och intensiva diskussioner under pauserna vittnar också om ett uppskattat arrangemang. Ett förhållandevis utförligt och i sin grundton positivt referat från konferensen gavs i Dagens Nyheter. 4

9 Tre exempel på system för bilavgifter Singapore Peter Gorpe och Samuel Strandberg Singapore ligger på en ö söder om Malaysia och är till ytan ungefär lika stort som de inre delarna av Stockholms län, - från Upplands- Bro i väster till Lidingö i öster, från Huddinge i söder till Upplands Väsby i norr - men med en befolkning på ca 4 miljoner. Det innebär att markens exploatering är hög med ett downtown som domineras av skyskrapor och förorter som får Hallonbergen att te sig tämligen småskaligt. Den arkitektoniska kvalitén på bebyggelsen är dock ofta hög och gestaltningen djärv. Samuel Strandberg visade en bildkavalkad. Den ekonomiska tillväxten har varit hög och det ökade välståndet har lett till att folk vill skaffa bil. Genomsnittsinkomsten för en Singaporebo är i dag något högre än för en svensk. Högklassiga vägar har byggts, men att helt tillgodose bilisternas önskemål går inte av rena utrymmesskäl. Det finns ungefär lika många bilar i Singapore som i Stockholm, ca Singapore införde tidigt starka styrmedel mot bilismen. Först höga skatter och tullar för att minska bilägandet. Men det räckte inte. Redan 1975 infördes avgifter för infart till innerstan. Tillståndet fästes på insidan av vindrutan. Kontrollen utfördes av parkeringsvakter vid infarterna och på gatorna. Bilister utan tillstånd bötfälldes. Samtidigt förbättrades kollektivtrafiken. I Singapore finns en modern tunnelbana som i många avseenden överglänser den i Stockholm. I vissa förorter finns även helautomatiska matarlinjer, light rail trains. Tunnelbananenätet är något mindre än det i Stockholm med ca 50 stationer jämfört med 100. Däremot har Singapores tunnelbana fler resenärer än den i Stockholm. Trafiken är tätare och trängseln värre. Singaporemodellen för biltrafikbegränsning diskuterades seriöst i Stockholm under slutet på 1980-talet. Då talades om att ha ett SL-kort på vindrutan. Men det var en primitiv och lite klumpig metod, som man även i Singapore ville gå ifrån när tekniken så medgav. Tekniken har utvecklats och hösten 1998 fick Singapore ett helautomatiskt system. På drygt 40 platser, dels vid vissa motorvägsinfarter, dels vid vissa infarter till innerstaden, finns elektroniska avgiftsstationer i form av inte särskilt skrymmande metallportar över vägen. Varje bil som kör i Singapore måste ha en elektronisk kortläsare, som skänktes till alla bilister när systemet infördes. Besökare i landet hyr sådana vid gränsen. Ett betalkort förs in i kortläsaren vid färd. Det köps t.ex. på en bensinstation och kan laddas på en bankomat. Varje gång en betalport passeras man behöver inte sakta in - dras avgiften från kortet. Efter passagen visas på en display hur stort belopp som återstår. Den som passerar utan att ha pengar på kortet eller har glömt att sätta i kortet el. dyl. fotograferas direkt och får en (ganska låg) straffavgift. Körfilerna behöver inte fysiskt avgränsas såsom vid andra former av vägavgiftsstationer. På figuren nedan visas schematiskt stegen vid avgiftsstationerna. Bilden är hämtad från en artikel i Traffic and Engineering Control, februari

10 Kostnaden för att passera varierar med fordonstyp och tid, från lägst några kronor och till som mest ca 13 kr per port vid rusningstid. Taxorna revideras var tredje månad och anges på elektroniska anslagstavlor vid varje port. Man har satt upp mål i termer av genomsnittshastighet för rimlig framkomlighet i innerstan respektive på tillfartsvägarna. Visar det sig att genomsnittshastigheten sjunker höjs avgiften. Blir hastigheten å andra sidan högre än målet sänks avgiften. Gatunätet har då kapacitet att ta emot fler bilar. 6

11 Det tog drygt åtta år att utveckla och bygga systemet. Totalkostnaden var ca en miljard kronor (inklusive kortläsare i varje bil). De årliga driftkostnaderna är mycket låga, ca 35 miljoner, att jämföra med de 200 milj. som beräknades i Dennismodellen. Avgifterna i Singapore är inte ett inslag i ett bilfientligt klimat. Det vimlar av bilar i Singapore. Det är ingen gågateidyll, men trafiken flyter. Målet är inte renare luft eller ett bilfritt samhälle. Syftet är att skapa en effektiv storstad där man smidigt kan ta sig fram både med bil, kollektivtrafik och till fots så att tidsförluster för näringslivet och för de enskilda medborgarna minimeras. Effekterna av införandet av det elektroniska systemet var tydligt avläsbara trots att detta system enbart ersatte ett manuellt. Inledningsvis minskade visserligen trafiken i innerstan med 29 %, men efter en tid åts en del av denna minskning upp I stället består den positiva effekten främst av att bilisterna i högre grad undviker rusningstid och att använda bilen under dagen för ärenden inne i stan. (Med det tidigare månadskortet hade de betalt en gång för alla och en extra bilresa kostade inte något på marginalen). Den genomsnittliga hastigheten ökade. För yrkestrafikanter som dagligen korsar många betalstationer har det blivit dyrare jämfört med tidigare system med månadskort. För oss som deltagit i diskussionerna om Dennispaketets tullar och de förväntade trafikminskningarna framstår det som förvånande att de relativt låga avgifterna ändå får så stor effekt. Antingen fungerar de som kör bil i Singapore annorlunda än vad våra modeller postulerar eller så är de geografiska förutsättningarna så pass olika mellan Singapore och Stockholm att de kan förklara skillnaderna i priskänslighet. Tätheten i Singapore gör att det troligen är lättare att hitta ett väl fungerande kollektivtrafikalternativ än vad det är i vissa resrelationer i Stockholmsområdet. Avgifterna i Singapore ger inte höga intäkter som Dennisavgifterna skulle givit. Intäkterna från bilavgifterna enligt Dennis skulle till ca 80 % användas till väginvesteringar. Den kopplingen görs inte i Singapore. Intäkterna går in i statens budget på samma vis som intäkterna från parkeringsavgifter och P-böter i Stockholm går in i stadens budget. Däremot byggs vägnätet ut i jämn takt, ibland på ett sätt som svårligen skulle accepteras i Stockholm. Här byggs t.ex. vissa motorvägar i två plan. Stora tunnelprojekt planeras också. Jämförs vårt beslutssystem med Singapores kan konstateras att landets politiska system gjort det lättare att genomföra även mindre populära beslut. Framför allt innebär frånvaron av flera olika beslutsnivåer stat, landsting och kommun att beslutsprocessen underlättas. Bompeng i Oslo Torleif Haug Under 1980-talet förvärrades trafiksituationen i Oslo. Framkomligheten inne i staden försämrades och miljöstörningarna från biltrafiken uppfattades som allt mer besvärande. Beräkningar tydde på att tidsförlusterna för näringslivets transporter översteg en miljard kr. 7

12 Stortinget begärde då av lokala och regionala politiker och det norska vägverket att man skulle göra en samlad plan för ökad framkomlighet. Planen kom att innefatta ca 50 väl specificerade väg- och kollektivtrafikobjekt. Huvuddelen (80%) av projekten avsåg vägar. Det framstod emellertid på ett mycket tidigt stadium att detta investeringspaket Oslo-pakken inte skulle kunna genomföras inom rimlig tid om den normala modellen för offentlig finansiering skulle följas. Då skulle det ta 35 år att få dessa projekt byggda. I en s.k. melding till Stortinget 1986 presenterade olika finansieringsalternativ, varav vägtullar var ett. Det finns en tradition i Norge att finansiera specifika objekt, främst tunnlar och broar på detta vis. I den norska modellen är avgiftens syfte uteslutande finansiell. När bron eller tunneln är betald tas avgiften bort. Samma uppläggning skisserades för Oslo, även om det här handlade om ett omfattande investeringsprogram. Redan året därefter beslutade såväl stadsfullmäktige i Oslo stad som fylkestinget i Akershus att ställa sig bakom finansiering enligt bompengmodellen. Därmed skulle genomförandetiden för investeringspaketet förkortas från 35 till 18 år. Året därpå, 1988, beslutade Stortinget att ställa sig bakom Oslopaketet och att bidra med 55 % av finansieringen. Resterande 45 % skulle täckas av avgifter. Den samlade investeringsvolymen under perioden 1990 till 2007 beräknades till ca 15 miljarder kr. Ett särskilt aktiebolag Fjellinjen AS organiserades för att hantera hela Oslopaketet. Företaget ägs av Oslo stad och Akershus Fylkeskommun. Det bör noteras att fjell på norska betyder berg. Namnet antyder att flera av de nya vägprojekten går genom bergtunnlar. Den första stora investeringen i en citytunnel från väster till öster färdigställdes innan tullsystemet påbörjades. Det bedömdes viktigt att visa att biltrafikanterna fick något för pengarna. Miljövinsterna blev i detta fall också synnerligen synliga för Osloborna i och med att all trafik från genomfartsleden som utgjorde en effektiv barriär mellan Oslo Rådhus och strandpromenaden försvann och ersattes med ett öppet gångstråk. Oslos geografi gjorde det ganska lätt att lägga en ring av tullstationer vid samtliga vägar som leder in till stadens centrala delar, sammanlagt 19 stationer. Tullstationerna har konstruerats så att det ska vara möjligt att betala antingen elektroniskt, manuellt eller med myntinkast. En ambition var redan från början att få minst 40 % av resenärerna att använda elektroniska betalningsmedel för att upprätthålla flytet i trafiken. Man har lyckats bra med detta. Det är nästan aldrig några köer vid tullstationerna och andelen bilister som betalar med kort som avläses elektroniskt har ökat successivt och är nu uppe i över 70 %. Under rusningstid använder närmare 85 % kort. Avgifterna sattes ursprungligen till tio norska kronor och är i dag 13 kr. De tas, i motsats till i Singapore, ut hela dygnet och av alla fordon utom utryckningsfordon, bussar i linjetrafik och motorcyklar. Inga övriga undantag har beviljats. Lastbilar över 3,5 ton betalar dubbel avgift. Kostnaderna för uppbörden motsvarar ca tio procent av intäkterna. De samlade intäkterna är i dag 850 milj norska kr. 8

13 Rent tekniskt avviker systemet från det i Singapore genom att betalkortet endast kan användas för bilavgifter. Systemet kräver inte heller att man urskiljer några variabla taxor. I övrigt finns likheter när det gäller själva registreringen och fotograferingen i de fall någon passerar utan att ha betalt. Fjellinjen har ett samarbete med det svenska bilregistret som gör att även svenska bilister får en böteslapp om de passerar en avgiftsstation utan att betala. Effekten på framkomlighet och miljö har blivit stor i Oslos innerstad. Till den helt dominerande delen beror dock detta på att trafiken förts ner i tunnlar eller dirigerats till vissa stora och nybyggda trafikleder. Trafiken totalt har inte minskat p.g.a. avgifterna, däremot kan man ana att trafikökningen inte blivit så kraftig som om avgifterna inte hade införts. Men notera här att avgifternas syfte inte är att minska biltrafiken utan att finansiera leder som flyttar trafiken från innerstaden till mindre miljökänsliga ställen. Den sammanlagda biltrafikökningen mellan 1990 och 1999 har varit 13%, mätt som antal avgiftspassager. Även om politikerna var snabba med att fatta beslut om vägavgifter var den allmänna opinionen från början inte så positiv. Man gör årliga opinionsmätningar som visar att endast ca 30 % var positiva till avgiften år 1989 men andelen har ökat år från år och var vid den senaste mätnigen uppe i 46 % positiva. Drygt halva tiden för Oslopaketets planerade 18 år har förflutit och det börjar nu bli aktuellt att tänka ett nytt paket Oslopakke II. Detta kommer att innehålla fler kollektivtrafikprojekt. Man kommer att ta två norska kr. extra i bompeng samt höja priset på kollektivtrafiken med 0.75 kr per resa specialdestinerat till kollektivtrafiken. Siktet är också inställt på att övergå till ett helt elektroniskt system som då ansluter till en europeisk standard utarbetad av ASECAP, en sammanslutning av företag som driver betalvägar över hela Europa. Samma betalkort, modell smart-card, kommer då att kunna användas överallt inom Europa. Londons förslag till trängselavgifter Richard Murray Richard Murray har besökt Londons trafikkontor och talat med dem som ansvarar för förslaget att införa trängselavgifter i centrala London. En förhoppning var att få en av de ansvariga tjänstemännen att framträda på konferensen. Det gick dock inte men Richard har fått ett omfattande underlag. Bakgrunden till förslaget om trängselavgifter är att centrala London är den mest trafiktäta delen av England och att fordon i Londontrafiken tillbringar ca hälften av tiden i köer. Denna trängsel orsakar stora kostnader för folk i allmänhet och för näringslivet. Frågan om bilavgifter har diskuteras i årtionden och den föregående regeringen (den konservativa) lade grunden genom att stifta en lag som gjorde det möjligt att ta ut avgifter. Lagen om bilavgifter innehåller vissa villkor, t.ex. att utformningen ska äga rum samråd med den nationella regeringen att avgifterna ska vara en del i en större transportstrategi samt att överskottet från avgifterna ska specialdestineras till investeringar i och underhåll av infrastruktur. 9

14 I övrigt bör nämnas att transportinfrastrukturen i London är nergången och man bedömer att det skulle behövas åtskilliga miljarder pund för att kompensera för det eftersatta underhållet. Den nuvarande borgmästaren Livingstones största valfråga var trafiken i centrala London. I valkampanjen ingick förslaget om trängselavgifter i City. Efter Livingstones tillträde som borgmästare har förberedelsearbetet fortsatt, bl.a. har en transportstrategi utarbetats och ett omfattande samråd kring denna har ägt rum. Strategin innehåller förutom införande av trängselavgifter element som investeringar i infrastruktur på ca en miljard pund årligen under en tioårsperiod nya pendeltågslinjer upprustning av bussnätet införande av spårvagnar ett cykelnät en ny bro över Themsen förbättrade möjligheter att ta sig runt stadskärnan genom en inre ring, men i övrigt inga nya vägar i centrala London Det område inom vilka avgifter, enligt förslaget, ska tas ut är ungefär sex gånger sex kvadratkilometer, d.v.s. ungefär lika stort som Stockholms innerstad. Avgiften föreslås bli 5 om dagen mellan kl och under vardagar för personbilar och 15 för lastbilar. De boende i innerstaden (som verkligen är de som har råd att betala, kan man tycka) får nersättning av avgiften. De ska få köpa veckobiljetter för Bussar, taxi, motorcyklar och utryckningsfordon undantas från avgift. Nu pågår förhandlingar som kan komma att leda till ytterligare specialbestämmelser och dispenser, t.ex. fordon som drivs med alternativ bränsle. Eventuella rabatter för lågavlönade personer inom hälso- och sjukvård samt utbildning diskuteras även. Den tekniska lösningen som föreslås avviker från Singapore och Oslo. Varje bilist som kommer att ta sig in till den avgiftsbelagda zonen eller kommer att röra sig inom den betalar avgift i förväg. Maximal enkelhet vid betalning eftersträvas. Betalningen ska kunna göras via telefon, Internet eller i butiker, bensinstationer mm. Betalningen registreras och förs in i en gemensam databas. Det är också möjligt att betala senare samma dag som resan in i zonen har företagits. En stor mängd stationära kameror kommer att monteras upp inom området som kontinuerligt fotograferar fordonen och stämmer av bilnumren mot inbetalda avgifter. Det kommer även att finnas rörliga patruller för fotografering. Man räknar med att den här metoden ger ca 80 % upptäcktsrisk, vilket är fullt tillräckligt för att betalningsmoralen ska hållas hög. Ägare till fordon som inte har betalt bötfälls. Bötesbelopp kommer att ligga mellan 40 och 80, beroende på hur snabbt bilägaren betalar. Man menar att den här metoden är snabbare att genomföra än ett system av Singaporetyp. De investeringar i kontrollsystemet som behövs är kameror och det stort databassystem som kan omvandla bilder av bilnummer till digitala uppgifter som kollas av mot databasen. Man beräknar att överskottet per år kommer att uppgå till 170 miljoner pund. Avgifterna kommer m.a.o. inte att på långa vägar täcka de investeringar i drift och 10

15 underhåll som ligger i transportstrategin, men de bidrar onekligen med en del. Syftet är inte heller att generera intäkter, även om det är en positiv bieffekt. Syftet är att begränsa trafiken i Londons inre delar något så att framkomligheten ökar, dels för bussar och taxi dels för de resenärer som har sådana tidsvärderingar att de väljer att betala. Det gäller kanske i främsta hand näringslivets transporter. Avgifterna beräknas leda till en minskning av trafiken inne i zonen på 15 % jämfört med dagsläget. Samtidigt räknar man med viss ökning av trafiken runt den avgiftsbelagda zonen. Opinionen om såväl transportstrategin i stort som avgifterna är övervägande positiv. Drygt 50 % av Londonborna är positiva, även till de höga avgifter som föreslås. De är ju flera gånger högre än i Singapore och Oslo. En stark majoritet av opinionen är också positiv till att intäkterna i huvudsak kommer att användas till kollektivtrafiken. Den positiva inställningen gäller även näringslivets organisationer, t.ex. Londons handelskammare. Lösningar för Stockholmstrafiken Del I SIKA:s analyser Staffan Widlert SIKA - Statens Institut för Kommunikationsanalys har på Näringsdepartementets uppdrag gjort en analys av möjliga lösningar för Stockholmsregionens trafikproblem. För det första konstaterar SIKA att resandet i hela landet ökar. Det beror i första hand på att inkomsterna ökar. Trafikutvecklingen i Stockholmsregionen förefaller bli ännu snabbare än i övriga landet, främst beroende på att både befolkning och sysselsättning växer. Stockholmsregionen fungerar därmed som en motor för hela landet, vilket i grunden är positivt. Om denna motors effektivitet försämras drabbas hela Sverige, vilket det finns tecken på. Allt fler vägsträckor i regionen blir svårframkomliga och alla prognoser pekar på att situationen förvärras om inte motåtgärder sätts in. SIKA har modellmässigt testat några olika alternativ. Ett första sådant var att kraftfullt förbättra kollektivtrafiken. Alternativet innehåller åtgärder som att sänka taxan med 20% och fördubbla turtätheten. Detta skulle resultera i 25 % ökning av kollektivtrafiken. Denna ökning tas dock till stor del från fotgängare och cyklister. Den prognosticerade minskningen av biltrafiken blir så liten som fem procent. Detta var ungefär samma effekter som uppmättes när månadskortet ( 50-kortet ) infördes. En slutsats är att detta alternativ inte löser trängselproblematiken. Ett annat alternativ var att bygga bort problemet. SIKA testade hur trafiken skulle påverkas om rikets samtliga statliga investeringsmedel för vägar och kollektivtrafik under en tioårsperiod fördelades till Stockholm. Ett självklart politiskt omöjligt alternativ, men troligen illustrativt. Exempel på objekt som då skulle kunna byggas är Österleden, Essingeledens Brommagren, ny pendeltågstunnel under Riddarholmen, Norra Länken, Klarastrandsleden i två plan. Inte ens detta drastiska alternativ skulle förmå biltrafiken att minska under perioden. Trängseln skulle bli väsentligt mindre än om endast planerade objekt skulle tillkomma, men den samlade trafikökningen skulle äta upp dessa förbättringar. Stockholm ligger antagligen någonstans mellan London där det är fullständigt otänkbart att bygga bort 11

16 trängseln och Oslo, som är tillräckligt litet för att det ska vara möjligt att bygga bort en stor del av trängseln. De båda hypotetiska alternativen visar att varken drastiska satsningar på kollektivtrafik eller på vägar erbjuder någon långsiktig lösning på Stockholmsregionens trafikproblem. SIKA drar slutsatsen att det är nödvändigt att införa något slags begränsningar för biltrafiken och att det rimligaste är att bilisterna betalar ett knapphetspris för att köra i centrala delar av staden på samma sätt som man betalar för att parkera. Bilismen generellt kan i stort sägas betala sina samhällsekonomiska kostnader avseende kostnader för väg- och gatunätet, miljö, sjukvård mm. Detta gäller dock inte bilismen i storstadsområden, i första hand Stockholm där trängselkostnaderna är mycket stora. Om man rent hypotetiskt kunde ta ut avgifter som varierade momentant i tid och rum och exakt avspeglade trängselkostnaderna skulle man komma upp i en kostnadsnivå på fyra till fem miljarder per år. En sådan prissättning skulle leda till en minskning av biltrafiken i ett tioårsperspektiv. SIKA har också testat olika mer praktiskt genomförbara vägavgiftsmodeller med avgiftsuttag på olika ställen i vägnätet, förutsatt vissa vägutbyggnader. Detta har gjorts på uppdrag av Vägverket i samband med verkets analyser av finansieringsmöjligheter för Västerleden (eller Förbifart Stockholm, som man nu säger). I dessa modellkörningar har SIKA inte arbetat med antagandet om fullständig samhällsekonomisk kostnadstäcknig, utan utgår i stället från avgiftsnivåer ungefär svarande mot Dennispaketets. I några av alternativen tas avgifter ut endast på vissa nybyggda länkar, i andra alternativ tas avgifter ut dels för att komma in i innerstaden dels vid passage av vissa gränssnitt. Då är avgiftsnivån satt till tio kronor per passage. Man kan undra över det som Torleif Haug tidigare berättade, nämligen att avgifterna i Oslo inte lett till minskad total biltrafik. Men troligt är ändå att avgifterna bidragit till att hålla nere en trafikökning som annars skulle ha inträffat. Analyser från det norska trafikekonomiska institutet tyder på detta. En viktig slutsats av SIKA:s analyser är att effekterna blir väldigt olika beroende på var avgifter sätts in. Några exempel på vilken avlastade effekt i innerstaden några olika alternativ ges visas nedan: Procentsiffran avser minskning år 2015 i förhållande till ett referensalternativ 1 Avgiftsring + fem innerstadszoner 32 % Österled utan avgift 12 % Västerled utan avgift 10 % Essingeledens breddning + Brommagren 8 % Österled med avgifter 6 % Västerled med avgifter 2 % SIKA:s bedömning är att vägsystemet i Stockholmsregionen är långt ifrån färdigbyggt, men vägutbyggnaden måste kombineras med uttag av avgifter för att framkomligheten 1 I innerstadstrafiken ingår i dessa beräkningsexempel också trafiken på Essingeleden 12

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

skyltar, transpondrar och tullkepor

skyltar, transpondrar och tullkepor skyltar, transpondrar och tullkepor Stockholmsförsöket i Stadsmuseets samlingar 7 2 b l i c k ~ s t o c k h o l m d å & n u Skyltar som numera finns i Stadsmuseets samlingar. Foto: Ramón Maldonado, 2008,

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Bakgrund. Gällande reglering. Utredning avseende trängselskatter skatteplikt och betalning

Bakgrund. Gällande reglering. Utredning avseende trängselskatter skatteplikt och betalning FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-13 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-008 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon

Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon YTTRANDE 2013-02-10 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon Det var bara under medeltiden som ägarna till strategiska vägar

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

Vägavgifter i fyra städer: Same, same. But different?

Vägavgifter i fyra städer: Same, same. But different? Vägavgifter i fyra städer: Same, same. But different? Oslo, Trondheim, Stockholm, Göteborg Karin Brundell Freij, WSP Jämförelserna i projektet I projektet arbetar vi med fyra städer Huvudpoängen är dock

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet?

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? SKL har under våren gett ut en skrift som förklarar varför kollektivtrafikens kostnad ökar, en bra genomgång av vad som varit. Tyvärr saknades

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

The 8 th Swedish National ITS Conference 2012

The 8 th Swedish National ITS Conference 2012 The 8 th Swedish National ITS Conference 2012 From Action Plans to Action the Swedish Model Stockholm 19 juni 2012 ITS The Swedish Way Årets konferens kommer att dels fokusera på regeringens uppdrag till

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

System för bättre framkomlighet i Stockholmsregionen

System för bättre framkomlighet i Stockholmsregionen RAPPORT 5165 System för bättre framkomlighet i Stockholmsregionen Rapport 5165 1 Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm Tfn: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 E-post: kundtjanst@environ.se

Läs mer

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22 HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt.

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Socialdemokraternas tullar på trogna Det är den lägsta noteringen någonsin för Socialdemokraterna. De har tappat var sjätte väljare på en månad maken till

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Rapport om Stockholmstrafiken 2010-03-30

Rapport om Stockholmstrafiken 2010-03-30 Rapport om Stockholmstrafiken 2010-03-30 Inledning För att stimulera debatten kring Stockholmstrafiken har Naturskyddsföreningen låtit några experter dels granska ekonomin kring det s k Stockholmsavtalet

Läs mer

Sedan Essingeleden byggdes har Stockholms län vuxit med ett helt Göteborg. Bompeng: en väg för Stockholm ut ur trafikinfarkten?

Sedan Essingeleden byggdes har Stockholms län vuxit med ett helt Göteborg. Bompeng: en väg för Stockholm ut ur trafikinfarkten? 2008 : 4 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Bompeng: en väg för Stockholm ut ur trafikinfarkten? Stockholmsregionen har mycket stora behov av nyinvesteringar i infrastruktur. Handelskammaren

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

Singapores modell för trafikstyrning något för Stockholm? Peter Gorpe. Reseberättelse från en studieresa till Singapore hösten år 2000

Singapores modell för trafikstyrning något för Stockholm? Peter Gorpe. Reseberättelse från en studieresa till Singapore hösten år 2000 Singapores modell för trafikstyrning något för Stockholm? Reseberättelse från en studieresa till Singapore hösten år 2000 Peter Gorpe KFB-rapport 2000:56 TITEL (svensk) Singapores modell för trafikstyrning

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Översiktlig skattning av intäkter från varianter på vägavgift/trängselskatter

Översiktlig skattning av intäkter från varianter på vägavgift/trängselskatter RAPPORT 2012:32 VERSION 0.1 Översiktlig skattning av intäkter från varianter på vägavgift/trängselskatter i Malmöregionen - underlag till finansieringsdiskussion för SPIS Dokumentinformation Titel: Översiktlig

Läs mer

Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011

Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011 Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011 TALARE Särskilt inbjuden talare Näringsdepartementet Kent Johansson Uppsala kommun Sven Ekman Göteborgs Stad

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Solveig Andersson kommunchef Ulrika Thorell kommunsekreterare Annika Karlsson planerare 229

Solveig Andersson kommunchef Ulrika Thorell kommunsekreterare Annika Karlsson planerare 229 1(6) Plats och tid Sammanträdesrum Majberget, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 13.00 14.00 Beslutande Övriga närvarande Justerare Ledamöter Per Eriksson (s) ordförande Per Jonsson (c) 1:e vice ordförande

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige

Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige www.avesta.se/traskog Avestasamtalen: Svensk trä- och skogsindustris framtid i Sverige Trä- och skogsindustrin är hörnstenar för svensk export. Tillväxten är hög och landets växande skogar är viktiga kuggar

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson AO Bygg 0733-376547 Region Bygg Väst & Region Bostad Väst Sam Ekman Informatör AO Bygg 0733-373423 Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region

Läs mer

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering Kommunfullmäktige 2009 11 30 200 476 2010 11 29 179 422 Kommunstyrelsen 2010 11 15 209 506 Arbets och personalutskottet 2010 10 11 190 398 Dnr 09.729 008 novkf37 Motion om utvärdering av EU projekt med

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert På Trafikverkets hemsida informeras allmänheten om vilka effekter som förväntades av Trängelskatten/2/: Biltrafiken över betalstationssnittet

Läs mer

Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 106-119

Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 106-119 PROTOKOLL 1(6) Diarienummer Plats: Regionens hus, sal A Närvarande: ande: Malin Wengholm (M), Torbjörn Eriksson (KD), Maria Hörnsten (S), Jonas Magnusson (S), Mona-Lisa Hagström-Svensson (S) ersätter Martina

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Inventering av fordonspotential biogasdrift i Södermanland 610220 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2008-01-02 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

SL Access lägesrapport och förslag till fortsatt utveckling samt projektavslut

SL Access lägesrapport och förslag till fortsatt utveckling samt projektavslut 1 (5) Datum 2011-05-31 Identitet TN 1106-152 Trafiknämnden SL Access lägesrapport och förslag till forts utveckling samt projektavslut Sammanfning SL:s nya biljett- och betalsystem SL Access med biljetter

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare. Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum

Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare. Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum Resenärsforum medlem i Sveriges Konsumenter EPF European Passengers

Läs mer

Roland Leben (kd), ordf Björn Nyström (m) Margot Eriksson (s), tjänstgörande ers för Krister Nyström (s)

Roland Leben (kd), ordf Björn Nyström (m) Margot Eriksson (s), tjänstgörande ers för Krister Nyström (s) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(12) Plats och tid Sammanträdesrummet Björnidet, kl 14.00-15.30 Beslutande Ledamöter Roland Leben (kd), ordf Björn Nyström (m) Margot Eriksson (s), tjänstgörande ers för Krister

Läs mer

Överdäckning av Förbifarten

Överdäckning av Förbifarten Kista 24-11-2009 Motion till Stockholms Arbetarekommuns årsmöte 2010: Motioner C01 C05 Överdäckning av Förbifarten Socialdemokraterna i Stockholm är för byggandet av Förbifart Stockholm. Denna motion handlar

Läs mer

Trafikanalyser för Stockholm 2030

Trafikanalyser för Stockholm 2030 ARBERAPPOR 2030:5 trategiska avdelningen FEBRUARI 2004 rafikanalyser för tockholm 2030 underlag för att belysa effekten av bebyggelseutveckling, trafikinvesteringar och trängselskatt 2030 O C K H O L M

Läs mer

Cykelkonferensen 2009

Cykelkonferensen 2009 Cykelkonferensen 2009 29 30 september i Linköping Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Välkommen till SKL:s cykelkonferens 2009! Cykelfrågorna upplever just nu en renässans, med klimatfrågorna

Läs mer

Regionerna och omvärlden

Regionerna och omvärlden Inbjudan Regionerna och omvärlden tillväxtorienterad omvärldsbevakning och dess faktiska nytta 25 september i Stockholm System för lärande Nutek har i uppdrag att följa upp arbetet som bedrivs regionalt

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

ECO 2 llector är en tjänst som bygger på ett poängsystem.

ECO 2 llector är en tjänst som bygger på ett poängsystem. Page1 ECO 2 llector är en tjänst som bygger på ett poängsystem. Genom poängsystemet så vill vi motivera fler personer till att välja mer miljövänliga alternativ som att åka kollektivt istället för att

Läs mer

TN 52 Boendeparkering

TN 52 Boendeparkering TN 52 Boendeparkering Bakgrund Sedan 2009 har boende i Visby innerstad haft möjligheten att lösa särskild boendeparkering. Kriterierna för detta är; Folkbokförd/fast boende på fastighet innanför ringmuren

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Hur kommer vi att resa i framtiden? Gunilla Rosenqvist, TMR, Stockholms läns landsting RUFS Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Tekniska nämnden 2011-12-15 1 (11) Stadshuset, sessionssalen, kl 15.00-16.30

Tekniska nämnden 2011-12-15 1 (11) Stadshuset, sessionssalen, kl 15.00-16.30 Tekniska nämnden 2011-12-15 1 (11) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen, kl 15.00-16.30 Paragrafer 107-114 BESLUTANDE Ledamöter Tjänstgörande ersättare Namn Lennart Rehn (S) ordförande Helena Qvick

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet ÄRENDE 8 2012-09-14 Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Inga Jonasson,

Läs mer

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet Västlänken Marieholmstunneln Delfinansiering av nya Hisingsbron Kollektivtrafikbefrämjande åtgärder

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

Vägavgifter. Lägesanalyser i Sverige och världen RAPPORT

Vägavgifter. Lägesanalyser i Sverige och världen RAPPORT Vägavgifter Lägesanalyser i Sverige och världen 5182 RAPPORT Vägavgifter Lägesanalyser i Sverige och världen Beställningsadress Naturvårdsverket Kundtjänst SE-106 48 Stockholm, Sweden Tfn: 08-698 12 00

Läs mer

Är mer transporter bra eller dåligt?

Är mer transporter bra eller dåligt? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Är mer transporter bra eller dåligt? Jonas Eliasson Professor i Transportsystemanalys, KTH Centrum för Transportstudier & Institutionen för Transportvetenskap Men nya

Läs mer

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Informationsblad om: 2013-12-17 1(6) FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. VAD ÄR FÄRDTJÄNST? Färdtjänst

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

Västerbottens SF Mikael Forsberg. Jämtland/Härjedalens SF Christer Mäki Ulf Persson. Värmlands SF Tapio Tikkanen Johnny Johansson

Västerbottens SF Mikael Forsberg. Jämtland/Härjedalens SF Christer Mäki Ulf Persson. Värmlands SF Tapio Tikkanen Johnny Johansson Skellefteå 2006-05-06 Rapport från Distriktsledarkonferensen 2 april 2006 Till Distriktsförbunden i Sveriges Schackförbund Konferensen Deltagare på konferensen var: SSF Ingvar Carlsson, SSF ordf. Göran

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 1(10) Plats och tid Thon Hotel kl. 19.00 Beslutande Se närvarolista sidan 2 Övriga närvarande Anneli Karlsson, vik kommunsekreterare Birgitta Jansson, kommunchef Johan Örnberg, ekonomichef Cecilia Hane,

Läs mer

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet 2013-04-02 KS-2013/371.441 1 (5) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss

Läs mer

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från styrelsemöte fredagen den 21 februari 2014 Mötet ägde rum i Konsthallen, Borgmästaregatan 17 i Karlskrona klockan 10-14.30. Närvarande: Landstinget

Läs mer

Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella

Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella Stockholmsträngselavgiftssyndromet: Hur trängselavgifter gick från otänkbara till okontroversiella Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Frågeställning

Läs mer

KOMMUNALT BOSTADSBYGGANDE

KOMMUNALT BOSTADSBYGGANDE inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 april 2015 MODERATOR Ramböll Mariell Juhlin Chefekonom VÅRA TALARE Borås Stad Tomas Rossing Stadsarkitekt Malmö stad Marléne Engström Bolots Växjö kommun Henrik

Läs mer