Minska gapet! Förstudie om arbetsmarknad och sysselsättning

Transkript

1 Minska gapet! Förstudie om arbetsmarknad och sysselsättning Karin Wahlgren Christina Stattin Karin Jacobsen Januari 2012

2

3 KOMMUNFÖRBUNDET 3 (45) Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Inledning 6 Metod 6 I Kommunernas synpunkter - intervjuer med förvaltningschefer 7 1. Aktuella frågor i kommunerna och pågående utvecklingsarbete 7 2. Viktiga samarbetspartners 9 3. Kommunernas roll i regionens tillväxt och utveckling Näringslivets roll för samverkansfrågor i länet Prioriterade målgrupper Övriga synpunkter Viktiga regionala samverkansfrågor 14 Dialogmöten 17 Sammanfattning - kommunernas synpunkter från intervjuer och möten 20 II Vad pågår inom området arbetsmarknad och sysselsättning Arbete som pågår inom KSL Arbete som pågår inom Länsstyrelsen Arbete som pågår inom SLL, TMR Regional strategi för jämställdhet - utbildning och arbetsmarknad Regional samverkan kring flyktingmottagandet Synpunkter från regionala aktörer Vad händer inom EU - Europa Sammanfattning - vad pågår i omvärlden 36 III Diskussion och analys 36 Förslag till samverkan 41 Referenser Bilagor 1. Intervjufrågorna 2. Intervjupersonerna

4 KOMMUNFÖRBUNDET 4 (45)

5 KOMMUNFÖRBUNDET 5 (45) Sammanfattning Av Arbetsmarknadsberedningen har kansliet fått i uppdrag att genomföra en förstudie kring arbetsmarknad och sysselsättning med syfte att ge beredningen underlag för beslut om vilka regionala frågor som kan lyftas till en samverkansnivå inom KSL. Till förstudien har tre olika källor använts; omvärldsstudier, intervjuer och gruppmöten. Omvärldsstudierna har koncentrerats på områdena arbetsmarknad, sysselsättning och tillväxt och det som sker på regional, nationell och EU-nivå. Intervjuerna har riktat sig huvudsakligen till chefer i kommunerna inom områdena arbetsmarknad, socialtjänst, utbildning, näringsliv och personal. Därutöver har regionala företrädare intervjuats, totalt har 43 personer deltagit i undersökningen. Därutöver har två dialogmöten hållits kring frågorna. Intervjuerna och mötena utgick ifrån ett antal frågor såsom aktuella utvecklingsarbeten, samarbeten, prioriterade målgrupper och frågor möjliga att samarbeta regionalt kring. Aktuella utvecklingsarbeten pågick kring unga, kring arbetslösa med utländsk bakgrund och andra långtidsarbetslösa. Aktuellt var också samarbete med arbetsförmedlingen, sysselsättningsfrämjande åtgärder, näringslivsutveckling och - service samt arbete kring nyrekrytering och chefsförsörjning. De viktiga samarbetena var framförallt med andra kommuner men mindre inom den egna kommunen. Samarbete med näringslivet och arbetsgivare i stort underströks också. Svaren på frågorna om de prioriterade målgrupperna och de viktigaste samverkansområdena berörde varandra starkt. En viktig målgrupp var unga utanför studier och arbete och det var också en fråga man ville samarbeta kring. Andra viktiga målgrupper var utrikes födda, personer med funktionshinder och personer med försörjningsstöd där utbildning, matchning, vägledning, validering samt samarbete med arbetsförmedlingen nämndes som regionala samarbetsfrågor. En fråga som de flesta tog upp som önskvärd att samarbeta kring var kommunernas och näringslivets kompetensförsörjning. Därutöver uttrycktes behov av erfarenhetsutbyte, framtagande av goda exempel och nätverkstödjande insatser. I omvärldsdelen görs en genomgång av vad som är aktuellt på KSL i övrigt samt hos övriga regionala aktörer med beröring på området. Också den nationella nivån samt EUs arbete omnämns. De frågor som berör förstudien och som är aktuella inom KSL är gymnasie- och vuxenutbildning, samarbete näringsliv och skola, vägledning och validering. Kompetensförsörjningsfrågor är också aktuella i omvärlden liksom olika insatser mot strukturella hinder för regionens tillväxt och utveckling som måste tacklas bl.a. bostäder, infrastruktur, arbetslöshet och arbetskraftsbrist. I den avslutande diskussionen lyfts de frågor som kommit fram som aktuella för kommunerna och sätts i sammanhang av vad som pågår på KSL och i länet i övrigt. Stora frågor är kompetensförsörjningen såväl för kommunen och näringslivet. Samtidigt som det råder en kompetensbrist som blir allt värre enligt prognoserna finns stora grupper av befolkningen utanför arbetsmarknaden. Gapet mellan arbetsgivarens krav och arbetskraftens kompetens behöver minskas. Rapporten avslutas med en lista på förslag på möjliga vägar att gå vidare med.

6 KOMMUNFÖRBUNDET 6 (45) Inledning Arbetsmarknadsberedningen (AMB) beslöt att ge kansliet i uppdrag att genomföra en förstudie kring arbetsmarknad och sysselsättning med syfte att identifiera möjliga uppdrag för KSL. Förstudien ska fånga upp kommunernas pågående arbete, aktuella frågeställningar och utmaningar. Syftet är att ge Arbetsmarknadsberedningen underlag för beslut om vilka regionala frågor som kan lyftas till en samverkansnivå inom KSL. De utmaningar som länet har att möta inom arbetsmarknads- och sysselsättningsområdet handlar om att få fler människor i arbete eller i utbildning, och att möta upp mot arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Titeln Minska gapet skall ses som en sammanfattning av förstudiens resultat vad gäller såväl insatser som målgrupper. Metod Till denna förstudie har tre olika källor använts; omvärldsstudier, intervjuer och gruppmöten. Omvärldsstudierna har koncentrerats på områdena arbetsmarknad, sysselsättning och tillväxt och det som sker på regional, nationell och EU-nivå. Studierna har främst handlat om dokumentstudier, men även om kännedom förvärvad genom kontakter och medverkan i regionala aktörers uppdrag. Den delen ligger sist i rapporten. De intervjuer som genomförts har riktat sig framför allt till kommunerna, men även till några regionala företrädare, totalt har 43 personer deltagit i undersökningen (bil 1). Företrädare för samtliga 26 kommuner har intervjuats. I några fall har gruppintervjuer genomförts, eller med berörd förvaltningschef och närmaste medarbetare. Inom kommunerna har näringslivschefer, personalchefer, socialchefer, arbetsmarknadschefer och utbildningschefer intervjuats. Av vikt var att intervjua någon från vardera av de 26 kommunerna men från olika funktioner. Urvalet av kommunföreträdare till intervjuerna har utgått från ett antal kriterier såsom geografisk placering i länet, liten och stor kommun, kommunens organisation, kommunens medverkan i regionalt arbete med mera. Intervjuer har också genomförts med de fyra regionala aktörerna Arbetsförmedlingen (AF), Länsstyrelsens tillväxtavdelning, Stockholms läns landsting, tillväxt miljö och regionplanering (TMR), samt Stockholm Business Alliance (SBA). Till intervjuerna har frågeguider tagits fram (bil 2), och frågorna har skickats ut i förväg. De flesta intervjuer har därefter ägt rum på intervjupersonens arbetsplats, men några har också skett över telefon eller per mail. Begreppen intervjupersoner, kommuner och förvaltningschefer används omväxlande men avser i princip samma sak. Innehåll från huvudsakligen två möten har också lämnat underlag till förstudien. I inledningen av materialinsamlandet hölls en diskussion vid ett nätverksmöte med näringslivscheferna. Diskussionerna dokumenterades och har använts i studien. I januari 2012 hölls ett dialogseminarium med förvaltningschefer, av vilka många blivit intervjuade. En första genomgång av och diskussion om resultaten finns med i rapporten. Analysen är en sammanvägning av intervjusvar, resultat från mötesdiskussionerna och omvärldsstudierna, med tyngdpunkt på kommunernas synpunkter i intervjuerna och diskussionerna. I den mån det har gått har underlaget analyserats genom att klustra ihop liknande svar. Ibland redogörs huvudsakligen för åsikter där flera har tyckt

7 KOMMUNFÖRBUNDET 7 (45) samma eller liknande saker, men under vissa rubriker har alla synpunkter kommit fram. Intervjuerna har genomförts av tre handläggare på KSL. I Kommunernas synpunkter - intervjuer med förvaltningschefer 1. Aktuella frågor i kommunerna och pågående utvecklingsarbete I intervjuerna ombads intervjupersonen ange vilka som är aktuella frågor i respektive uppdrag, om det pågår något utvecklingsarbete, och vilka åtgärder och insatsområden man ser som viktiga att utveckla, förbättra eller samverka kring. Aktuella frågor Aktuella frågor för chefer för socialtjänst, vuxenutbildning, arbetsmarknad är framför allt: Unga utanför utbildning och arbete Införandet av etableringsreformen för nyanlända, och arbetslösa med utländsk bakgrund. Samarbete, roller och gränsdragning gentemot Arbetsförmedlingen. Att tillskapa sysselsättningsfrämjande åtgärder. Målgruppen unga, både år som hoppar av gymnasieskolan eller går ut med ofullständiga betyg, och unga vuxna år som är arbetslösa eller utanför andra insatser, nämns oftast av chefer för socialtjänst, arbetsmarknad och vuxenutbildning. Etableringsreformen och målgruppen med utländsk bakgrund nämns därefter. Vad etableringsreformen lett till när det gäller gränsdragning gentemot Arbetsförmedlingen nämns också av flera, och inte bara för gruppen nyanlända. Att på olika sätt rusta individer till arbete och över huvud taget olika sysselsättningsfrämjande åtgärder, liksom organisatoriska åtgärder som ny organisation, skapande av en gemensam ingång för arbetssökande med mera var av vikt för flera kommuner. Psykiskt funktionshindrade är en grupp som också tas upp av flera chefer. Några exempel som nämndes var Vågen, ett projekt för hemmasittande ungdomar i samarbete mellan Nacka och Värmdö. Samarbete inom kommunen, mellan arbetsmarknadsförvaltning-socialförvaltning-utbildningsförvaltning - fritidsförvaltning kring uppföljningsansvaret för år (Stockholm, Solna). Utveckling av Arbetscentrum en ingång, samverkan med individen i fokus i Tyresö. Överflyttning av ansvar för nyanlända inom kommunen, från näringsliv/arbetsmarknadsorganisation till socialtjänst (Sundbyberg, Österåker). Aktuella frågor för näringslivschefer respektive personalchefer är framför allt: Lokal näringslivsutveckling och näringslivsservice. Nyrekrytering och chefsförsörjning samt chefsutveckling Näringslivscheferna är upptagna med frågor kring näringslivsutveckling, att dra till sig nya företag, och att tillhandahålla service till näringslivet, liksom att skapa samarbetsforum med näringslivet. Men man nämner också målgruppen gruppen unga och betonar vikten av att unga kommer ut i arbete och att skolan och näringslivet samarbetar. Man betonar vikten av att skapa näringslivsnära utbildningar, att främja

8 KOMMUNFÖRBUNDET 8 (45) utbildning och kompetens. Exempel som nämndes var Campus Tälje för näringslivsnära utbildningar i Södertälje och Varumärkesarbete i Upplands Väsby. Personalcheferna är mest sysselsatta med frågor kring nyrekrytering och särskilt chefsförsörjning och ledarskapsutveckling. Några exempel som togs upp var att ordna sommarjobb för ungdomar i Salem, Traineeprogram för socionomer i Huddinge, Medarbetarakademin - personalutbildning i Järfälla och Ledarakademin Järfälla tillsammans med Sollentuna, Ekerö, Vaxholm, tidigare även Nacka. Pågående utvecklingsarbete Pågående utvecklingsarbete är för chefer i socialtjänst, arbetsmarknad och vuxenutbildning i första hand ett stort antal utvecklingsprojekt (cirka 20), varav de flesta handlar om unga eller unga vuxna, liksom andra insatser för unga som praktikplatser, sommarjobb, kortutbildningar med mera. Man talar även om insatser för psykiskt funktionshindrade, långtidsarbetslösa, kvalitets- och valideringsfrågor samt frågor kring utveckling av SFI och SFX. Några exempel på utvecklingsarbete: Praktiklön (Nykvarn) Utbildningsgarantin gräddfil till vuxenutbildning för unga samt förstärkt studie- och yrkesvägledning (Solna) Framtidskraft anställning istället för försörjningsstöd (Sigtuna) En dörr in Grenverket Södertörn samt Matchning Södertörn (ungdomsprojekt respektive vuxenprojekt inom Södertörnssamarbetet) Skola på arbetsplatsen, köp av praktikplats och kortare utbildning samt löfte om jobb hos byggföretag (Sundbyberg) SFI kombinerat med arbetslivsinsatser för kortutbildade med implementering av projekterfarenheter (Stockholm) Kompassen för arbetslösa föräldrar med försörjningsstöd (Norrtälje) Ung i Nynäs (Nynäshamn) Unga utanför (Sollentuna) Utvecklingsarbeten som nämns av näringslivschefer är olika slag av samarbeten mellan skola och näringsliv, stöd till nyföretagande, projekt kring innovationer och innovationsklimat, generationsväxling inom enmansföretag. Exempel: Samarbete grundskola/gymnasieskola näringsliv (Upplands Väsby, Södertälje som nämner särskilt Scania och Astra) Nordostkommunernas Vision 2030 kring den regionala stadskärnan Täby, med mål att öka med 100 tusen invånare och 50 tusen arbetsplatser i delregionen (Täby, Österåker, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd, Norrtälje) Destination Roslagen, ett regionalt aktiebolag kring besöksnäringen med 30% offentlig och 70% privat finansiering. Finansiella samordningsförbund kring insatser för individer långt från arbetsmarknaden - kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa, landsting- (bland andra Nacka, Värmdö, Haninge). Utveckla näringslivsanpassad gymnasial yrkesutbildning och utforma gemensamma traineeprogram tillsammans med olika högskolor (de 8 kommunerna i Södertörnssamarbetet). Utvecklingsfrågor för personalcheferna handlar om rekrytering och utveckling av anställda, till exempel genom utbildning, med särskilt fokus på chefsförsörjning på

9 KOMMUNFÖRBUNDET 9 (45) grund av generationsväxlingen. Yrkesgrupper som anges behövas är framför allt personal inom skolan men även tekniskt utbildade, till exempel ingenjörer. 2. Viktiga samarbetspartners I intervjuerna ställde vi en fråga om vilka som är de viktigaste samarbetspartners när det gäller området arbetsmarknad och sysselsättning inom kommunen och utanför kommunen. Inom kommunen Vad gäller samarbete inom kommunen fanns olika svar, från några som inte hade nästan något samarbete till de som hade mer och i några fall helt utvecklade samverkansformer. Någon kommun svarade att samarbetet var på väg att finna sina former. Några angav att samarbete skedde inom hela kommunen. De samarbeten som togs upp var framförallt med socialtjänsten och med utbildning inklusive vux. Några angav näringslivsenheten, någon kultur och fritid och någon tekniska förvaltningen. Stockholm stad beskrev ett brett samarbete mellan arbetsmarknad och näringsliv. Någon uppgav också samarbetsprojekt inom kommunen. Värmdö som har en beställar-, utförarorganisation beskrev samarbetet i form av en avtalskonstruktion där socialförvaltningen har avtal med ProVärmdö som svarar för Centrum för arbetsmarknad och studier där vux, SFI, Värmdö matchning och vägledning med flera delar finns samlade. I Södertälje sker samverkan med de kommunala bolagen för att få ut nyanlända i arbete. I Sollentuna har man ett arbetsmarknadsråd i vilket ingår vux, näringslivschef, näringslivet, socialtjänsten, gymnasieskolan, Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF). Värd är AF och ordförande är utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande. Mellan kommuner Samarbete mellan kommuner sker i olika former och i olika omfattning, från de kommuner som hade mindre eller nästan inget samarbete, till de som hade ett stort antal samarbeten i flera konstellationer och former. De kommuner som hade nästan inget eller mindre samarbete med andra kommuner var dock få. Olika kluster av samarbetskommuner angavs, dels de etablerade som arbetar tillsammans inom flera områden såsom Södertörn och Nordost, och dels samarbeten kring särskilda verksamheter som t.ex. Arlandakommunerna (Håbo, Vallentuna, Upplands Väsby och Sigtuna), Söder om Mälaren (näringslivschefer i Södertälje, Strängnäs, Nykvarn, Eskilstuna, Kungsör, Arboga) som samarbetar kring företagsetablering med mera. I olika konstellationer med kommuner och ibland också med andra aktörer, drivs olika utvecklingsprojekt såsom KNUT med Södertälje, Salem, Sundbyberg som i en förlängning också har med Nacka, Värmdö och Södermalm. KNUT är ett flerårigt utvecklingsarbete inom socialtjänst och jobbfrämjande insatser. Andra projekt är KomAn, projektet som påminner om KNUT och som drivs i ett samarbete mellan Upplands-Bro, Järfälla och Håbo. Ytterligare exempel är Rehab i samverkan, sysselsättning för funktionshindrade och Adrian-programmet. Strukturerade delregionala samarbeten De delregionala samarbetena togs upp av flera intervjuade. Södertörn samarbetar bl.a. i Matchning Södertörn, FoU, gemensam trainee och Etablering Södertörn. Näringslivscheferna i Södertörn har i samverkan t.ex. tagit fram kartsystem för att

10 KOMMUNFÖRBUNDET 10 (45) exponera ledig mark och utvecklat tre centra där akademin skall kunna närma sig näringsliv/arbetsliv. Utmärkande för Södertörnssamarbetet är att olika chefskategorier får gemensamma uppdrag när det gäller till exempel näringslivet, utbildning och kompetensförsörjning. Det särskilt nära och formaliserade samarbetet i Södertörn pågår sedan 2004 mellan åtta kommuner (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Nykvarn, Salem, Södertälje och Tyresö), med ett gemensamt utvecklingsprogram och verksamhetsplaner som tas fram varje år, och en gemensam hemsida. Man har bildat gemensamma bolag inom vatten, fjärrvärme, återvinning och energi, och kommunalförbund för brandförsvar och miljö- och hälsoskydd, samt en överförmyndarnämnd för fem kommuner. Samarbetskommittén styrs av de åtta KSO, och en ledningsgrupp med de åtta kommundirektörerna. Det finns olika chefsnätverk och många sakinriktade nätverk som bedriver erfarenhetsutbyte och utbildningar, tar fram riktlinjer och strategier. Tät samverkan har också de sex kommunerna i Nordost (Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Norrtälje och Österåker), som har formulerat en gemensam Vision 2030 för Stockholm Nordost, och också har en gemensam hemsida. Visionen handlar om en gemensam satsning på en regionkärna, väl utvecklad infrastruktur och en utveckling av befintliga och nya stadsmiljöer. Visionen är antagen av kommunstyrelse och kommunfullmäktige i respektive kommun. Man vill sträva efter nya arbetsplatser i regionen, vilket ska ske land annat genom satsningar på utvecklad och ny kollektivtrafik, nyproduktion av bostäder och en miljö som stimulerar till etablering av kunskaps- och tillväxtföretag i kombination med högre utbildning och forskning. Näringslivscheferna i nordostkommunerna ses varje månad och bl.a. anordnas en gemensam regional företags- och konsumentmässa KSO, KD, med flera möts också i samarbetet. Utöver dessa samarbeten angavs också andra samarbetsorgan som väl fungerande, framför allt Finansiella samordningsförbund vilket Värmdö, Tyresö och Haninge tog upp, och där kommunen samarbetar med AF, FK och Stockholms läns landsting kring i första hand rehabiliteringsfrågor. Samordningsförbund finns för övrigt för 8 kommuner i länet - Botkyrka, Södertälje, Huddinge, Värmdö, Nacka, Haninge, Nynäshamn och Tyresö. De tre sistnämnda kommunerna är förenade i ett gemensamt förbund kallat Östra Södertörn. Länet och landet Flera kommuner tog också upp det samarbete som pågår i länet kring vuxenutbildningen, gymnasieskolan och samhällsorienteringen för nyanlända. Därutöver kommenterade några kommuner också vikten av ytterligare samarbeten och nätverk över hela länet, som en länsövergripande mötesplats för socialchefer och för dem som arbetar med arbetsmarknadsfrågor. Det nätverk för personalchefer som finns i regionen togs upp av flera. Där turas kommunerna om med att anordna möten och någon kommun menade att det vore av intresse om KSL tog en del i detta. De tre delregionala personalchefsnätverken angavs också som ytor för samarbete. Andra kommentarer handlade om att samarbeta med andra kommuner med liknande läge och storlek i landet och andra kommuner i länet som inte behöver vara de närmaste, utan med liknande utvecklingsintresse, t.ex. samverkan kring ledarskapsutveckling mellan Nacka, Ekerö, Sollentuna och Järfälla. Ett exempel på samarbete med kommuner utanför länet var bland annat kring jämförelse av kvalitet

11 KOMMUNFÖRBUNDET 11 (45) mellan kommuner i tre län. Stockholm stad har särskilt ett storstadssamarbete med Göteborg och Malmö. Samarbetet i Stockholm Business Alliance (SBA) togs upp av flera kommuner. Nästan samtliga kommuner i Stockholms län samarbetar med 25 andra kommuner i mälardalsregionen i SBA kring bl.a. internationell företagsetablering (se nedan under Regionala aktörer sid 33). Nästan alla intervjuade kommuner anger näringslivet som en viktig samarbetspartner, framförallt kring områdena matchning och praktikplatser då hela länets näringsliv är en arena för samarbete men också i projekt med enskilda företag, som t.ex. Unga jobb.se i Upplands-Bro. Näringslivscheferna samarbetar mycket med företag i form av företagsbesök, - luncher, - frukostar, -mässor, näringslivsdagar och med olika företagarföreningar. Men också andra delar av kommunen genomför denna form av samverkan med näringslivet, t.ex. Nykvarn har näringslivsluncher. I Tyresö gör hela ledningsgruppen företagsbesök. Sigtuna kommun har ett Näringslivets hus som fungerar som en mötesplats för företag och där kurser och möten m.m. hålls. I anslutning till Arlanda finns också andra samarbeten, bl.a. med logistikföretag. Södertälje samarbetar i Tälje tillväxt med flera olika nationella företag och AF centralt med mål att halvera ungdomsarbetslösheten. Andra aktörer Kommunerna tog också upp samarbetet med andra aktörer. En sådan som återkom på olika sätt var Arbetsförmedlingen (AF). En del kommuner hade gott samarbete medan andra hade obefintligt eller näst intill obefintligt. Några menade att samarbetet är relativt bra men personbundet. Några chefer angav att man samarbetar med AF kring jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för unga. I Botkyrka fungerar samarbetet mycket bra genom att AF har en tjänsteman på kommunens arbetsmarknadsenhet. På Stockholms jobbtorg är alla deltagare inskrivna på AF. Men starka önskemål om mer samarbete med AF uttrycktes av andra. Svårigheter att samarbeta med AF togs också upp av flera kommuner. Försäkringskassan (FK) nämndes också som en samarbetspartner för några. I Haninge finns ett resursråd med representanter från FK, AF och socialtjänst för att gemensamt lösa svåra ärenden. Samarbeten med SKL som togs upp var arbetet med Förenkla helt enkelt och Framtidens välfärd samt Sveriges viktigaste jobb. En kommun tog upp SKLs nätverk med de 30 största kommunerna i landet. Samarbetet med högskolorna påpekades av ett par kommuner. I Flemingsbergs forskningspark samarbetar kommunen med högskolorna. Andra samarbeten som angavs var med Yrkeshögskolan, KTHs näringslivskontor, Stockholms Universitet, Socialhögskolan och Södertörns högskola. Slutligen tog några kommuner också upp internationella samarbeten som mer och mer vanligt, bl.a. med Östersjöområdet där samarbete kring våld i nära relationer och ungdomar och alkohol sker och KNUT projektet som är transnationellt samt EU projekt.

12 KOMMUNFÖRBUNDET 12 (45) 3. Kommunernas roll i regionens tillväxt och utveckling Frågan som ställdes till intervjupersonerna var hur de ser på kommunens roll när det gäller regionens tillväxt och utveckling i stort. Svaren koncentrerades kring ett par områden, dels infrastruktur och geografiskt läge, dels framtagna modeller och form för samarbeten. Att Stockholm är en magnet i sig som tillsammans med länet drar utvecklingen påpekades av några chefer. Det handlade bland annat om att länet har ett diversifierat näringsliv som tillsammans med ett öppet, grönt sammanhang utgör en tillväxtmotor för hela landet. Kommunens värde för länet genom dess infrastruktur och geografiska läge tog flera kommuner upp. Flera chefer menade att bostadsbyggandet i kommunen, t.ex. stadsbyggandet i Upplands Väsby, bostadsförsörjningsprogram Sollentuna- Sundbyberg-Solna, är ett sådant värde. Tillväxtområdena för industri som flyttar ut och logistik i ytterkommunerna var en annan fråga som Södertälje, Upplands-Bro och Sigtuna påpekade. Flera kommuner påtalade också vikten av kommunens läge som kommunikationsknutpunkt och/eller som port till länet såsom Södertälje, Sollentuna och Nynäshamn. Värdet i länets besöksnäring påpekades av flera kommuner, som internationell golf, skärgården med mera. Investeringar i regionala stadskärnor och byggande såsom Arenastaden togs också upp. Svaren som kan samlas kring begreppen modeller handlar om att våga pröva nya vägar, att vara förebild, att utveckla och visa fram modeller. Att lyfta upp kommunen som en föregångare, som agerande och som en utvecklingsfrämjande samhällsförbättrare. Ett par kommuner menade att länet har fått en allt viktigare betydelse för den enskilda kommunen, och att man mer och mer att börjat inse att kommunen är en del av en region och att kommungränserna därmed suddas ut. Fler av kommunerna framhöll vikten av samarbete i regionen och att de former för samarbete som pågår och håller på att tas fram blir allt nödvändigare. 4. Näringslivets roll för samverkansfrågor i länet Att näringslivet är mycket viktigt påpekas av de flesta intervjuade. Det är viktigt att ha med och lyssna på näringslivet tidigt i frågorna. En kommentar var att utan tillväxten i näringslivssektorn kan inte kommunen göra sitt jobb. I de samverkansfrågor där näringslivet anges, som flera av arbetsmarknadsfrågorna, menar man att det är omöjligt att arbeta om inte näringslivet är med. Flera kommentarer handlade också om det omvända, det vill säga, näringslivets beroende av kommunal service men egentligen oberoende av vilken kommun som ger denna service. Från en annan kommun uttrycktes det som att näringslivet är motorn men behöver insatser från kommunerna, kommunen behöver serva näringslivet och näringslivet behövs för kommunen. Arbetsmarknadsfrågorna har två sidor som båda är lika viktiga och gentemot vilka insatser måste riktas, dels utifrån individen och dels utifrån företaget. Matchning är ett sådant exempel som flera tar upp, men det saknas en struktur för att koppla individen med försörjningsstöd till en kedja för anställningsbarhet. Några chefer tar upp utmaningen i att få näringslivet att engagera sig för de mer utsatta målgrupperna men man menar också att det nu finns ett större intresse även för praktikplatser och socialt ansvarstagande från näringslivet. En del i matchningen kan vara praktik och

13 KOMMUNFÖRBUNDET 13 (45) där är näringslivet mycket viktigt, en lösning för samordning skulle kunna vara en gemensam webbplats som kan användas för praktik, studiebesök och liknande. 5. Prioriterade målgrupper Frågan som ställdes var vilka som är de prioriterade målgrupperna för intervjupersonens arbete. Några prioriterade målgrupper pekades ut av de flesta socialchefer, arbetsmarknadschefer och utbildningschefer. En sådan grupp var ungdomar i gymnasieåldern, eller unga vuxna som vare sig har arbete eller studerar. Någon tog också upp de ensamkommande unga, någon de unga mammorna och en tog upp de familjehemsplacerade. En annan grupp som påtalades av de flesta var de utrikesfödda, flyktingar/nyanlända. En tredje stor grupp var de arbetslösa, som beskrevs med olika begrepp som de nya arbetslösa, de långtidsarbetslösa eller de som riskerar att bli långtidsarbetslösa med försörjningsstöd eller utan samt de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Försörjningsstödstagare togs också upp som egen kategori. Ytterligare en målgrupp, men som färre chefer tog upp, var de med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning, och de med någon form av utvecklingsstörning. Andra grupper som pekades ut var ebo (nyanlända utan ordnad bostadssituation), kortutbildade, de i långvarigt utanförskap, de komplicerade ärendena och de utförsäkrade. Näringslivscheferna hade som viktigaste målgrupp företag, företagarföreningar, investerare i olika kategorier och blivande företagare men flera pekade också ut andra målgrupper. Ungdomar och skolorna togs upp liksom individer som behöver försörjningsstöd till följd av arbetslöshet. Kommunens personal i de olika förvaltningarna var också en målgrupp. Några menade att alla invånarna i kommunen och de som besöker kommunen är viktiga för varumärket och därmed kunde räknas som en målgrupp i sig. Målgruppen anställda handlade till del om attitydförändringar gentemot företagande och gentemot anställning utifrån mångfaldsperspektiv. Personalcheferna som svarade på denna fråga var två och de angav anställda i kommunen, ungdomar och funktionshindrade. Extra viktig målgrupp är kommunens chefer, där utbildning och uppföljning för gruppen togs upp inte bara av personalcheferna. 6. Övriga synpunkter Några övriga synpunkter som lämnades av intervjupersonerna handlade om vikten av samverkan, kommunen är positiv till regional samverkan. Länsstyrelsens nätverk av näringslivschefer borde också ta upp kommunala frågor, och förvaltningschefer vux borde ha egen tid och eget nätverk på KSL. Samverkan mellan utbildning och arbetsmarknadsenheter kring unga vuxna är av vikt. Att ta tillvara klustren och noderna är viktigt då varje större företag har universitetsansvariga som borde kunna användas också för grundutbildningen. Avslutade kommentarer handlade i övrigt om att länets viktigaste frågor är infrastruktur, boende och matchning samt att intresset i samarbetet borde fokusera den funktionella regionen, och att kommunen måste visa upp sig som attraktiv arbetsgivare.

14 KOMMUNFÖRBUNDET 14 (45) 7. Viktiga regionala samverkansfrågor Intervjupersonerna fick frågor om vad man ser konkret som viktiga regionala samverkansfrågor, där KSL kan utgöra en arena eller motor för samverkan. De tillfrågades också om hur behoven ser ut när det gäller aktuell och framtida kompetensförsörjning. Från samtliga tre chefskategorier fanns många svar och stor enighet om att följande tre frågor är viktiga regionala samverkansfrågor: kommunernas kompetensförsörjning; unga utanför utbildning och arbete; och erfarenhetsutbyte. Kommunernas kompetensförsörjning Exempel på möjliga samarbeten är gemensamma eller samordnade rekryteringar, och marknadsföring av kommunerna som arbetsgivare, särskilt med sikte på kommande bristyrken och generationsväxlingen inom vissa yrken. Gemensam upphandling av rekryteringstjänster är ett förslag. Några personalchefer påpekade att det kan bli konkurrens mellan kommunerna om de arbetssökande, och att detta kan behöva diskuteras regionalt. Det föreslås också samarbeten kring chefsutbildningar och chefsutveckling, traineeprogram med mera. Cheferna påpekade också att det handlar om att arbeta med attitydförändringar hos dem som rekryterar, både inom kommunen och inom näringslivet, för att arbetsgivarna ska rekrytera och satsa på de grupper som står långt från arbetsmarknaden (personer med utländsk bakgrund, ungdomar utan arbetslivserfarenhet, personer med funktionshinder med flera). Ett förslag från Stockholms stad är att samverka regionalt kring dimensionering av den högre utbildningen för att tillgodose behoven hos arbetsgivaren. Viktigt är dock att det finns en klok arbetsfördelning mellan de olika regionala aktörerna. Exempel på yrken som man redan nu ser brist på inom kommunala branscher, och ännu mer framöver är undersköterskor för äldrebranschen och funktionshinderområdet, chefskompetens, socionomer, förskollärare, lärare och skolledare, naturvetare samt ingenjörer. Enligt annan information till KSL är det en allmän uppfattning bland samhällsbyggnadschefer att det är svårt att rekrytera samhällsplanerare för bostadsförsörjning och trafikplanering. Unga utanför utbildning och arbete Samtliga chefsgrupper angav unga som den viktigaste målgruppen för samverkan. Här behövs kraftsamlingar där kommunerna kan dra nytta av varandras erfarenheter och metoder när det gäller både det kommunala uppföljningsansvaret, formulerat i Skollagen 29:9 En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. och insatser för unga vuxna där samarbete med AF påpekades (AFs jobbgaranti i förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar. Garantin gäller för åringar och för att anvisas till denna måste man vara anmäld som arbetssökande hos AF).

15 KOMMUNFÖRBUNDET 15 (45) Som exempel nämns gymnasieutbildningar för unga nyanlända, samarbeten skolanäringsliv, att skaffa fram praktik- och traineeplatser liksom feriejobb samt att intressera unga för entreprenörskap och yrkesutbildning. Erfarenhetsutbyte Samtliga chefsgrupper nämner också som en viktig fråga att man behöver utbyta erfarenheter kring metoder, projekt och insatser, men även att kunna ta fram gemensam statistik, prognoser, kartläggningar och analyser. Möjligheter att utöva påverkansarbete gentemot andra myndigheter eller staten är också något som är lättare att göra för ett stort kommunkollektiv än för den enskilda kommunen. Många av cheferna träffar redan varandra i existerande nätverk (näringslivschefer, personalchefer, socialchefer med mera) men önskade i vissa fall KSLs stöd i detta på olika sätt. Övriga möjliga samverkansfrågor nämnda i förstudien är utbildningsfrågor inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen; samarbete med AF; matchning, vägledning och validering; näringslivets kompetensförsörjning; regional infrastruktur; uppföljning av etableringsreformen; företagsetablering och service; och samverkan med högskolorna. Utbildningsfrågor inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen Flera kommuner nämner de frågor där samverkan redan pågår inom ramen för KSL såsom Gemensam gymnasieregion, Gemensam vuxenutbildningsregion och Regionala programråd. Man tycker att arbetet är bra men vill i vissa fall ytterligare skärpa frågorna som t.ex. fler sfx och ett gemensamt vuxenutbildningsutbud över hela länet. Samarbetet med Arbetsförmedlingen Kommunerna hade olika synpunkter på samarbetet med AF. Flera påpekade att det handlade om att roller och ansvarsfördelning upplevs som oklara, att styrning och medelstilldelning mellan kommun och AF inte är synkroniserade, att man inte kan samarbeta kring utbildningsutbud, och att exempelvis etableringsreformen har inneburit ytterligare påfrestningar. Men bilden av samarbetet med AF är mycket splittrad, vissa kommuner anser de har mycket bra samarbete och upparbetade strukturer för detta, andra att det är otillräckligt eller dåligt. En aktivare roll för KSL i ett regionalt samarbete med AF föreslås bland annat. Matchning, vägledning och validering Detta är exempel på insatser och metoder som samhället (kommunerna i samverkan med andra) bör utveckla, förbättra och tillhandahålla särskilt för målgrupper längre från arbetsmarknaden (unga, arbetslösa med utländsk bakgrund, funktionshindrade). Konkreta idéer fanns som att samla näringslivets kunskap om kompetensbrister hos företagen och med hjälp av Arbetsförmedling och vuxenutbildningen matcha individer rätt. Till detta behöver vägledning och validering utvecklas för att dels stödja individen i valprocessen och dels kunna ta tillvara den kompetens som individen redan har med sig. En annan idé som framkom var att satsa mer på arbetsgivarsidan i matchningen och utifrån arbetsgivarens förutsättningar och förväntningar arbeta med efterfrågesidan, som t.ex. attityder och kunskap om olika målgrupper. Inom området finns många projekterfarenheter att ta tillvara, exempelvis Matchning Södertörn och Etablering Stockholm.

16 KOMMUNFÖRBUNDET 16 (45) Sammanställning av förslag, de sex samverkansfrågorna som flest tog upp Regional samverkansfråga, de sex högst rankade Antal svar Chefskategori Kommentar KSL Kommunernas kompetensförsörjning 29 Soc/utb/arb mark, näringsliv, personal Unga utanför utbildning och 28 Soc/utb, näringsliv, arbete personal Erfarenhetsutbyte 15 Soc/utb/arb mark, näringsliv, personal Utbildningsfrågor 14 Soc/utb/arb mark, näringsliv Samarbete med AF 12 Soc/utb/arb mark, näringsliv Vägledning, validering, matchning 12 Soc/utb/arb mark, näringsliv Arbetsgivarfråga Ny KSL-fråga Målgruppsfråga Ny KSL-fråga Struktur och samverkansfråga Pågår KSL UBB och AMB Struktur och samverkansfråga Pågår delvis KSL Målgruppsfråga Pågår delvis KSL Övriga samverkansfrågor där flera intervjupersoner än fem prioriterat samma område: Näringslivets kompetensförsörjning Företagen har samma problem som kommunala arbetsgivare i och med aktuell och kommande brist på vissa yrken och utbildningar. Detta är ett problem särskilt för mindre företag, där kommunerna som stora arbetsgivare och utbildningsanordnare kanske skulle kunna vara mera behjälpliga. Exempel på yrken som man ser brist på för företagen: yrken inom logistik, handel, service, hotell, restaurang, civilingenjörer. Regional infrastruktur Det handlar om synpunkter på både individuella och samhälleliga behov av mera bostäder, bättre kollektivtrafik och försörjning med fibernät i hela regionen för att kunna fortsätta vara en tillväxtregion och en attraktiv region att leva i. Uppföljning av etableringsreformen Oklarheter i ansvar och roller, resultat, samarbeten kring vissa frågor liksom att inte AF tecknat lokala överenskommelser med vissa men inte alla kommuner är exempel på frågor som togs upp. Företagsetablering och företagsservice Här nämns som exempel att kommunen ska främja investeringar och innovationsrådgivning, tillhandahålla mötesplatser etc. Samverkan med högskolorna Här nämns behovet av att utveckla spetsutbildningar utifrån näringslivets behov, och att ha ett arbetsgivarperspektiv inom den verksamhetsförlagda lärarutbildningen (VFU). Ytterligare förslag från enstaka intervjupersoner finns i intervjumaterialet.

17 KOMMUNFÖRBUNDET 17 (45) Dialogmöten Näringslivschefernas seminarium Näringslivscheferna möttes vid ett seminarium på KSL i oktober 2011 och diskuterade frågan om vilka frågor inom näringslivschefens ansvarsområde som intressanta/ viktiga/möjliga att samarbeta regionalt kring. Diskussionen genomfördes i grupper. I diskussionerna blev det märkbart att näringslivscheferna har olika perspektiv på vad som är kommunens uppdrag inom näringslivsområdet. Några hade fokus på företagsetablering, företagsservice och nyföretagande. Andra hade mer fokus på att stödja dem som är långt från arbetsmarknaden och som behöver hjälp med utbildning, vägledning etc. En gemensam synpunkt var dock att det är viktigt att klargöra området, vilka aktörer som finns, vad som pågår och vem som ansvarar för vad. Risk finns annars att det är för många kockar som arbetar med samma soppa. Oklarhet kring ansvarsfördelningen på regional nivå mellan framförallt KSL, Länsstyrelsen, TMR och Arbetsförmedlingen och en tydlig bodelning efterlystes. De viktiga frågorna för regionalt samarbete som togs upp var: Kompetensförsörjningsfrågan. Näringslivet har svårt att hitta rätt kompetens trots många arbetslösa men kompetensförsörjningen är viktig också för kommunen att kunna attrahera arbetsgivare för etablering och för att få ned arbetslösheten. Här behövs samverkan med arbetsförmedlingen och arbete med matchning, motivering, lärlings- och praktikplatser samt vuxenutbildningens insatser. Också viktigt att stimulera dem som står långt från arbetsmarknaden, som inte är entreprenörer och som har svårt att avsluta studier. Samverkan med näringslivet behövs på olika områden. Näringslivet måste göras uppmärksam på hur viktig kompetensen bland invandrarna är för att inte gå miste om kompetent arbetskraft. Länsstyrelsens arbete kring Anställ kompetensen var viktig här men vad hände med det? Programråd och motsvarigheterna Byar samt Kompetensråd hänger ihop och är viktiga för att tillsammans med näringslivet titta på hur arbetsmarknaden kommer att se ut i framtiden. Arbetsförmedlingen (AF). Samtliga tre grupper tog upp svårigheten med att samarbeta med AF och svårigheterna kring att få regelverket kring AF att passa med kommunens uppgifter, bl.a. kring utbildningar. Många ansåg att AF är för stelbent och att det är svårt med det lokala samarbetet mellan kommun och AF. Risk att kommunen gör det som egentligen AF ska göra, otydliga roller. Många kommer tillbaka till kommunen och är då i behov av försörjningsstöd efter att ha varit sin tid på AF och då blir de kommunens ansvar igen. Någon kommun tog upp planerna på att öppna en egen kommunal arbetsförmedling. Unga och entreprenörskap. En annan fråga som diskuterades var gruppen unga och man menade att det är viktigt att arbeta bort arbetslösheten för dem som är år. Entreprenörskap i skolorna är en utmaning för kommunerna där man menade att skolorna kan behöva stöd. Samarbetet mellan arbetsgivaren och skolorna är av vikt. Många små enmansföretag går snart i pension och en idé var att matcha dessa med unga intresserade entreprenörer. Ett slags mentorskap för nyföretagande. Innovationsrådgivningen. Samarbete kring innovationsrådgivning behövs. Oklarhet rådde kring vilken regional aktör som arbetar med frågan. Det är viktigt att skilja på rådgivningen och Nyföretagare som också är en viktig samverkansfråga, men det krävs högre kompetens för att sätta sig in i innovationsfrågorna.

18 KOMMUNFÖRBUNDET 18 (45) Infrastruktur. Infrastrukturfrågor som togs upp var samordning mellan kommunerna och SL och väl utbyggt fibernät. Dialogseminariet med förvaltningschefer Vid seminariet den 20 januari då resultatet så långt av materialinsamlingen till förstudien presenterades gemomfördes två diskussioner i grupper. Inbjudna var chefer för socialtjänst/arbetsmarknad/utbildning, personalchefer och näringslivschefer. I den första diskussionen ställdes frågorna om intervjuresultaten stämde med verkligheten i respektive kommun. Den samlade meningen var att resultatet stämde väl med verkligheten även om vissa kompletteringar gjordes. Diskussionen kom därför att mer fördjupa de frågor som kommit fram. I en grupp påpekades att den regionala nivån är viktig för att påverka, t.ex. lobba mot departementen. Samverkan på länsnivå är också viktigt, särskilt med Arbetsförmedlingen som ibland saknades. Det regionala arbetsmarknadsrådets roll i att diskutera högskolornas ansvar gentemot branscherna påpekades också. En bra samverkansform som togs upp var de finansiella samordningsförbunden som fler kommuner kan använda sig av. Några frågor som förekom allmänt i diskussionen var: Matchning. Erfarenhet från de tre projekten som pågått i länet, Stockholm, Södertörn och Nordost kan användas på regional nivå. Det ansågs viktigt att arbeta vidare med stegen i matchningen. Att bygga samverkansplattformar mellan näringsliv och kommunens tjänster för matchning var en idé. Kompetensutveckling. Gruppen ansåg det viktigt att arbeta med arbetsgivarnas ansvar att vidareutbilda sin personal och att rekrytera utanför ramarna, kommunerna har arbetat i många år med att rusta individen men arbetsgivarna måste också ta sin del. Till del kan det handla om attityder. Näringslivsutveckling är både en lokal och en regional fråga och entreprenörskap är lika viktigt som anställbarhet. Att samarbeta och definiera branschgemensamma behov av kompetens, inom exempelvis äldrelivsbranschen, är en fråga av vikt. Kompetensutvecklingsprojekt mellan kommuner fungerar utmärkt. Ett konkret förslag var att kommunerna kunde ställa krav vid upphandling av t.ex. omsorg, krav att företaget ska anställa viss andel med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning. Ett annat förslag var att kommunerna genomför en gemensam marknadsföringsstrategi som exempelvis I Stockholms län anställer vi genom socialt ansvarstagande. Att anställa personer med utländsk bakgrund ökar företagens möjligheter att nå nya marknader/kontakter i andra länder. Frågor som handlade om skola, praktik och lärlingsplatser kom också upp. En viktig fråga att arbeta med är att få spridning på gymnasieprogrammen i länet. Förslag om att få till en bättre koppling mellan skolorna, också vux, och näringslivet framkom, exempelvis en gemensam turné till länets alla gymnasier/högstadier där näringslivet och entreprenörer presenterar sig och svarar på frågor. Ett annat konkret förslag var en gemensam portal för praktik- och lärlingsplatser Vid den andra diskussion var frågan hur arbetet med de nya samverkansuppdragen skulle hanteras, hur genomförandet och samverkansformerna skulle kunna se ut. Förslag på samverkansformer var bl.a. Samverkan kring unga, där det finns ett konkret behov av samverkan och erfarenhetsutbyte. Viktigt att få ungdomarna intresserade av yrkesutbildning

19 KOMMUNFÖRBUNDET 19 (45) redan i grundskolan, var en synpunkt. Ett förslag var att kommunen utmanar näringslivet på att skaffa fram sommarjobb genom att föregå med gott exempel. Flera förslag kring att arbeta vidare med unga fanns också; analys av statistik, fakta, material som finns som görs tillgängliga och sammanställs i fördjupningsstudier; få företagen att våga anställa; paketera utbildningarna och göra dem mer attraktiva för ungdomar; påverka för statsbidrag igen för sommarjobb; företagsmässor ungdomsmässor. Inspirationskonferens där ett område penetreras genom att olika experter och inspiratörer bjuds in som inledning på ett arbete. Temadiskussioner mellan kommunföreträdare kring specifika frågor för att fånga områden som är verksamma att arbeta regionalt med. Särskilt satsning kring skolan och att rusta ungdomarna för att de ska ut och söka arbete, uppförandekoder, arbetslivets krav m.m. Kartläggning och fördjupad analys av områden. Sprida exempel.

20 KOMMUNFÖRBUNDET 20 (45) Sammanfattning - kommunernas synpunkter från intervjuer och möten Aktuella frågor och pågående utvecklingsarbeten. Unga, både gymnasieåldern och unga vuxna Arbetslösa med utländsk bakgrund, etableringsreformen Andra långtidsarbetslösa Samarbete, roller, gränsdragning gentemot AF Skapa och/eller stödja sysselsättningsfrämjande åtgärder Lokal näringslivsutveckling och näringslivsservice Nyrekrytering, chefsförsörjning, personalutveckling, generationsväxling Viktiga samarbeten Andra kommuner, det mest frekventa svaret och av samtliga chefskategorier Strukturerade delregionala samverkansformer (Södertörn, Nordost, Finsamförbund) Nätverk mellan olika chefs- och yrkesgrupper, både regionalt och delregionalt Arbetsgivare, näringslivet Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Inom den egna kommunen Kommunens roll för regionens tillväxt och utveckling Kommunen är en god förebild, en föregångare och samhällsförbättrare, en samordnare. Kommunen investerar i gemensamma satsningar med andra aktörer, till exempel i regionala stadskärnor och bostadsbyggande, i delregionala samarbeten, med andra myndigheter, med näringslivskluster och i andra infrastruktursatsningar. Kommunen är den geografiska platsen för företag och verksamheter men egentligen oviktigt vilken kommun som tillhandahåller servicen. Kommunen är en del av länet, kommungränser allt mindre viktiga. Näringslivets roll för samverkansfrågorna i länet Näringslivet garanterar tillväxt. Kommunen kan inte arbeta med sysselsättningsfrämjande åtgärder utan att ha näringslivet och arbetsgivarna med sig. Kommunen måste tillhandahålla service till företagen, så det handlar om ett ömsesidigt beroende. Socialt ansvarstagande är en utmaning för företagen. Prioriterade målgrupper Unga utanför studier och arbete Utrikes födda Personer med funktionshinder Personer med försörjningsstöd Företagarna och deras organisationer Anställda i kommunerna, särskilt chefer De sex viktigaste regionala samverkansfrågorna Kommunernas och näringslivets kompetensförsörjning Unga utanför utbildning och arbete Erfarenhetsutbyte

21 KOMMUNFÖRBUNDET 21 (45) Utbildningsfrågor Samarbetet med AF Matchning, vägledning, validering

22 KOMMUNFÖRBUNDET 22 (45) II Vad pågår i omvärlden inom området arbetsmarknad, sysselsättning och tillväxt Förutom intervjuer med kommunföreträdare innehåller förstudien även en omvärldsanalys i ett regionalt perspektiv. Vilka frågor och uppdrag med bäring på sysselsättning och tillväxt är aktuella hos andra regionala aktörer? Och vilken betydelse har detta för kommunernas viktiga frågor och samverkan? Nedan följer en redovisning av uppdrag, regionala grupperingar, rapporter med mera. Omvärldsdelen avslutas med intervjuer med företrädare för några regionala myndigheter och organisationer. Några viktiga delar av KSL-arbetet redovisas också, för att bilden ska bli mera komplett, liksom en kort spaning på EU. Under KSLs ansvar: Regionala programråd, Gemensam vuxenutbildningsregion, Gemensam gymnasieregion och arbetet kring ensamkommande barn. Under Länsstyrelsens ansvar redovisas: Regionalt arbetsmarknadsråd, Kompetensplattformar, Länsstyrelserapporter till regeringen, Rekryteringsbazaaren, Welcome House. Länsstyrelsen tar också fram bland annat kvartalsvisa arbetsmarknadsanalyser. Under TMRs ansvar: Handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm, Handlingsprogram för Organisationers mångfaldsorientering. TMR tar också fram värdefulla underlag och rapporter inom området. Gemensamt ansvar mellan regionala aktörer: Regional strategi för jämställdhet, Regional samverkan kring flyktingmottagande. 1. Arbete som pågår inom KSL Gemensam gymnasieregion, elevdatabas I snart 10 år har kommunerna i länet, med stöd av KSL, arbetat tillsammans utifrån en överenskommelse som tecknades 2001 för att skapa en gemensam gymnasieregion. Arbetet har hittills lett fram till bl.a. ett gemensamt antagningskansli som sköter hela länets gymnasieantagning, en samverkansöverenskommelse som gör det möjligt för elever att söka gymnasieutbildning i hela länet, en gemensam prislista och gemensamma kvalitetskriterier som gör det möjligt för eleverna att jämföra utbildningarna. Arbetet med ett gemensamt gymnasieutbud, vilket framförallt handlar om regional statistik kring sökströmmar och diskussioner kring detta, pågår liksom att vidareutveckla systemet för insamling och presentation av kvalitetskriterierna. Tillskapandet av en regional ungdoms- och elevdatabas pågår och den kommer förmodligen att vara i drift under våren. Utbildning för personalkategorier som skall använda den kommer igång under februari I databasen kommer alla ungdomar i gymnasieåldern att finnas liksom vilken skola de går på och på så vis blir det möjligt att också få en uppfattning om de ungdomar som inte går i skolan och som därmed ingår i kommunens uppföljningsansvar. Syftet med arbetet för en gemensam gymnasieregion är bl.a. att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan på gymnasieutbildning för eleverna i Stockholms läns kommuner. Elever ska i så hög grad som möjligt få sitt 1:a handsval av