Dit orden inte når Kvinnorna fick sitta i köket

Transkript

1 Solna församlingsblad nr Dit orden inte når Jörgen Lindström spelar för glädje och sorg Solen åter uppe på Solna kyrka Kvinnorna fick sitta i köket Fastan: En övning i längtan Solna församlingsblad nr 1/2014

2 Det allseende ögat U Det mittersta korfönstret i Duvbo kyrka i Sundbyberg är ett stort öga. Det var Guds öga, som såg ner på oss, förstod jag när jag några gånger besökte kyrkan i barndomen. Ett allseende öga. Lite konstigt var det, men jag minns inte att jag blev rädd. Idag får jag betydligt kusligare associationer till det där ögat. Den omfattande övervakningen av tele- och datakommunikationer över hela världen kan ge kalla kårar utefter ryggraden. Hur mycket av våra liv finns registrerade och bevakade? Visselblåsaren Edward Snowden har avslöjat att NSA (USA:s signalspaningsmyndighet) 2010 gjorde ett genombrott i sitt arbete med att knäcka krypteringskoder för att ta sig in all datakommunikation. Ett av målen är trafiken via Hotmail, Google och Facebook. Tala om ett allseende öga. Man ska väl inte jämföra. Gud är Gud och USA:s underrättelsetjänst är USA:s underrättelsetjänst. Det är inte den eller någon annan underrättelsetjänst som har lagt världens grund och som vi en gång ska få se ansikte mot ansikte. Det är jag tacksam för. Å andra sidan vore det intressant att få se de människor i ansiktet som tycker de har rätt att i hemlighet armbåga sig in i allas våra liv. En ruskig Ingmar Bergmanbiskop är en annan association man kan få av det allseende ögat. Biskop Vergéus i Fanny och Alexander är ingen som man vill ska titta på en hela tiden. Hur vi reagerar på olika symboler och konstverk har med vår inre gudsbild att göra. Det kan kännas gott att veta sig vara sedd av någon som jag litar på att han eller hon vill mig väl. Det lilla barnet upprepar Titta nu mamma, titta nu pappa för att visa hur han eller hon vågar doppa huvudet i vattnet i badkaret. Se mig, jag kan! Att uppleva sig själv sedd med kärleksfull blick är livsnödvändigt för små barn. En av psaltarens vackraste psalmer, nr 139, handlar till stor del om Gud, som inte bara ser mig fjärran ifrån, utan omsluter mig helt och hållet. Var skulle jag komma undan din närhet? Vart skulle jag fly för din blick? Stiger jag upp till himlen, finns du där, lägger jag mig i dödsriket, är du också där......om jag säger: Mörker må täcka mig, ljuset omkring mig bli natt, så är inte mörkret mörkt för dig, natten är ljus som dagen, själva mörkret är ljus. Att lämna en straffande och hotande gudsbild bakom sig och lita på Guds kärlek hjälper även den vuxne att växa. Så att vi till exempel vågar stå på oss mot människor, organisationer och stater som vill ta sig närmast gudomlig makt. Vi har flera artiklar om fastan i den här tidningen. Gud behöver inte vår fasta, sa reformatorerna på 1500-talet. Men vi kanske behöver den. Det skriver Anders Isacsson om. De olika sätten att se på fasta genom tiderna har kanske också Redaktör med gudsbilden att göra. ellika.hammarlund@svenskakyrkan.se Innehåll 1/ Kvinnor skaffade raskt inflytande Kvinnorna fick vänta till 1978 innan de fick bli med i Solna församlingskår. Men sedan nådde de snabbt inflytande. Nu fyller kåren 70 år Kvinnan i kistan älskade rosor Jörgen Lindström, organist i Solna kyrka, skriver om en dag på jobbet En övning i längtan Intresset för den kristna fastan verkar öka. Kanske en reaktion på ett extremt konsumtionssamhälle? Författaren Maria Küchen skriver för församlingsbladet. 11. Fasta och festa Anders Isacsson om olika fastetraditioner och fastans historia i Svenska kyrkan. Även: 3. Solen åter uppe. 4. Slut på katekesen, Julen är över men budskapet lever, Många barn på julvandring, Syföreningar samlade kr, Klockor till Ulriksdal. 11. Betyder fastan något för dig?, Ordförande med brett stöd. I varje nummer: På gång, kalendarium. 14. Kontakt. 15. Kyrkoherdens sida. Solna församlingsblad Nummer 1/ februari. Nästa nummer, 2/2014, utdelas av Posten 7 april. Vid utebliven tidning ring så skickar vi en tidning. Utgivare: Solna församling 8 Box 1006, SOLNA, tel Ansvarig utgivare: Johan Engvall Redaktör: Redaktionskommitté:, Patrik Gineman, Anders Isacsson, Ingrid Blideman. Layout: Sholeh Genberg Korrektur: Gunvor Karlström Tryck: Kaigan Distribution: Posten Upplaga: ex Taltidning produceras av: Iris Media Foto framsidan: Patrik Gineman Redaktionen ansvarar för text och bild där inget annat anges. E-post: ellika.hammarlund@ svenskakyrkan.se 3 15 Tornspiran i Solna kyrka, med sol, klot och krona sprider nu mer glans än på länge. Förra gången den renoverades var I november var det dags igen. När vi väl, via byggnadsställningar, kom upp i höjd med spiran, blev jag förvånad över det erbarmliga skicket. På avstånd har solen trots allt skimrat en del, men på nära håll såg man att nästan all förgyllning var borta. Endast kronan såg bra ut, säger Solna församlings fastighetsförvaltare Göran Ridnert till församlingsbladet. En expertbesiktning visade nu att de äldsta delarna av tornspiran var brännförgyllda, något som måste gjorts för över 160 år sedan. Brännförgyllning förbjöds Kanske skulle det räcka med att frilägga den gamla brännförgyllningen? De visade sig vid närmare påseende vara ogörligt. Därför valdes ny förgyllning med bladguld. Byggnadsställningen kom upp den 4 november, och en vecka in i december var allt klart. Göran Ridnerts engagemang i skötseln av den gamla medeltidskyrkan smittar av sig. Jag vill veta varför brännförgyllning förbjöds, som ju verkar ha varit en hållbar metod. Vid brännförgyllning blandades guld med kvicksilver och ströks på en yta man ville förgylla. Sedan brändes kvicksilvret bort. Resultatet var hållbart, men ingen mådde bra av att stå och arbeta i de giftiga ångorna, förklarar Göran Ridnert. Nyheter Lastning för transport av spiran. Kyrkogårdsarbetare David Schreurs. Den nyförgyllda tornspiran är på plats med åskedare och allt. Jan-Olov Svedberg från Oskar Jansson Plåt & Smide AB arbetar med att demontera solens ansikte. Solen åter uppe I Frankrike erbjöds fångar kortare straff och de utförde brännförgyllningsarbete. Många levde nog inte så länge att de kunde njuta av den frihet de fick. Underhållet av byggnader måste vara en stor utgift för församlingen? Det finns möjlighet att söka så kallad kyrkoantikvarisk ersättning. En kyrka från 1100-talet är ett kulturminnesmärke. Solna församling får bidrag till 90 procent av kostnaden, upp till kr. Slutkostnaden beräknas ligga något högre. Själva förgyllningen är en mindre del av kostnaden, det är byggnadsställningar, transport, upp- och nedmontering som står för de stora beloppen. Text: Foto: Göran Ridnert 2 Solna församlingsblad nr 1/2014 Solna församlingsblad nr 1/2014

3 Kyrknytt Kyrknytt Foto: patrik gineman Signe Ek avskedspredikade i Solna kyrka 24 november. Slut på katekesen I nummer fyra förra året utlovade församlingsbladet en fortsättning på den uppskattade artikelserien Signes katekes, där Signe Ek efter att ha betat av Tio Guds bud i tur och ordning nu skulle ta sig an trosbekännelsen. Men efter det tackade Signe Ek ja till en komministertjänst i Funäsdalens församling. Flyttlasset gick i slutet av november. Tack Signe för alla goda insatser i församlingsbladets redaktion, och för nästan åtta år i Solna församling. Redaktionen lyckönskar Funäsdalens församling. Syföreningar samlade kr kr samlades in av Huvudsta kyrkliga syförening och Bergshamra kyrkas arbetskrets under Pengarna har gått till Svenska kyrkans internationella arbetes katastrofinsatser, bland annat till Syriens barn och katastrofen i Filippinerna. Stadsmissionen och S:ta Claras vänner har också fått ta emot bidrag. Julen är över men budskapet lever Veckan före jul publicerades en Sifoundersökning som visade att mer än 80 procent av Sveriges befolkning vet att julen firas med anledning av Jesu födelse. Julen har många motiv men jag är glad att firandet av Jesu födelse ses som en självklar orsak av nästan alla, säger ärkebiskop Anders Wejryd. En fjärdedel (25 procent) av befolkningen anger att julen handlar om att köpa och ge julklappar men endast 13 procent tycker att julen borde handla om det. 36 procent av befolkningen tycker att julen handlar om omtanke om människor utanför familjen som har det svårt. Betydligt fler, 50 procent, anser att julen borde handla om det. För de allra flesta (89 procent) handlar julen om att vara med familjen. Det är även vad svenskarna tycker att julen borde handla om, och särskilt viktigt är det för åldersgruppen år (91 procent). En femtedel (19 procent) tycker att julen borde handla om Jesu födelse. Jesu födelse betyder ju något i sin tur, som handlar om omsorg om dem som har det svårt och omsorg om familjen. Så uppenbarligen lever julens budskap, säger Anders Wejryd. Stefan Håkansson/Svenska kyrkan Klockor till Ulriksdal De tre klockorna från Löftets kyrkas klocktorn har tagits ner, eftersom Löftets kyrka är såld. De har transporterats till Ulriksdals begravningsplats, där de så småningom åter kommer att klämta. Solna församling planerar att bygga ett nytt klocktorn där. Patrik Gineman var Josef på julvandringen. Snart börjar påskvandringarna, som är för lite äldre skolbarn. Många barn på julvandring 500 barn från årskurs 0-1 deltog i julvandringarna i Råsunda kyrka i december. En upplevelsevandring om julevangeliet där barnen själva kan påverka. På bilden påkallar Josef (Patrik Gineman) uppmärksamhet efter barnens besök hos kung Herodes. Foto: Ingrid Blideman Foto: Göran Ridnert Solna församlingskår 70 år Söndag 23 februari Solna kyrka kl 11 Mässa med kyrkkaffe i S:t Martins stall Kvinnorna skaffade raskt inflytande Solna församlingskår fyller 70 år Det är tisdag. Klockan är 13. I caféet i Kyrkans hus samlas män och kvinnor kring borden för att avnjuta kaffe med husmor Scarlets läckra kakor. Stämningen är glad, tillåtande och förväntansfull. Ett par nya medlemmar har kommit till Solna Församlingskårs träff, de finner snart intresserade samtalspartners. När det blir dags att betala lägger många en extra slant till kårens fadderbarn Victor som bor i en SOS-barnby i Armenien. Dagens program handlar om diktaren och kritikern Karl Vennberg och det är hans dotter Inger som berättar. En annan gång ger oss någon fördjupad kunskap om en av Bibelns böcker eller personer. Ofta lär vi oss mer om hur kyrkan arbetar bland människor både i Sverige och utomlands. Tips om böcker som kan ta oss vidare som människor, gärna roliga också, återkommer med viss regelbundenhet. Personer som betytt mycket i kyrka, kulturliv och samhällsliv och som kan ge inspiration för både tro och liv uppmärksammas gärna. Särskilt viktigt är förstås att ge möjlighet till ökad inlevelse i gudstjänsten och dess olika moment, musiken och psalmerna inte minst. När vi gör programmen utgår vi från målsättningen för Solna Församlingskår som handlar om att tillsammans lära oss mer om den kristna tron och kyrkans liv, få inspiration till eget engagemang och ansvarstagande i kyrkan och främja en positiv syn på lekmännens roll fyller Solna Församlingskår sjuttio år. Då kåren grundades i Solna kyrka den 23 februari 1944 var den en del av Kyrkobröderna-Svenska Kyrkans Lekmannaförbund som bildats i början av 1920-talet. Endast män fick vara medlemmar och i vår kår finns kvinnor som minns att de gärna fick servera kaffe med hembakat när kyrkobröderna samlades i varandras hem men sitta i köket medan programmet pågick. Då hade arbetet en mer uttalat diakonal inriktning än idag när omsorgen om människor i behov av stöd oftare sköts av våra diakoner med medhjälpare. I vår kår finns kvinnor som minns att de gärna fick servera kaffe med hembakat när kyrkobröderna samlades i varandras hem men sitta i köket medan programmet pågick. Bild från 60-årsjubileet för tio år sedan. Råsundas dåvarande kyrkoherde Sven-Erik Svensson, Lill- Britt Anderberg och Kerstin Jönsson fick kvinnor rätt till medlemskap i kåren, något som många nog tror alltid har gällt eftersom kvinnorna raskt nådde inflytande i organisationen även på stiftsoch riksplanet. I stiftet har vår kår under många år tagit ansvar för aftonandakterna på vardagar i Seglora kyrka på Skansen, vilka alltid leds av lekmän och är uppskattade av många Skansenbesökare. Många kårmedlemmar är verksamma i församlingen som kyrkvärdar, förtroendevalda, deltagare i syföreningsarbete eller besöksgrupper. Gruppen för kyrkans internationella arbete har också stark koppling till Församlingskåren men håller egna samlingar. Söndagen den 23 februari 2014 uppmärksammar vi de sjuttio åren vid mässsan i Solna kyrka och kyrkkaffet i S:t Martins stall. Hedersgäst är ordföranden i Svenska Kyrkans Lekmannaförbund Anders Nordberg. Alla är välkomna att dela vår glädje över vad som varit och våra förhoppningar för framtiden. Birgitta Lindström Ordförande i Solna församlingskår foto: 4 Solna församlingsblad nr 1/2014 Solna församlingsblad nr 1/2014

4 En dag på jobbet Jörgen Lindström är 37 år. När han träffar nya människor och presenterar sig så brukar folk först se lite konfunderade ut. Organist? Vad är det? Sen brukar polletten falla ner. - Aha! Så du spelar orgel på söndagarna! Men, vad gör du när det inte är söndag då? Vad jobbar du egentligen med? Här följer en vanlig tisdag ur Jörgen Lindströms liv Klockan ringer och det där dags att gå upp och hinna med alla morgonbestyr. I detta ingår att kolla på nyheterna på TV och se om trafiken flyter någorlunda fritt. Nu gäller det också att samla ihop tankarna så att inget jag ska göra under dagen faller mellan stolarna Jag går till min bil, håller tummarna och ger mig ut i trafiken. Resan från Rissne i Sundbyberg till Solna kyrka är rent geografiskt sett inte speciellt lång, men beroende på trafiksituationen kan den ta allt mellan 15 och 35 minuter Jag anländer till kyrkan. Nu väntar dagens första begravning så jag går in, hänger av mig mina saker bredvid orgeln på orgelläktaren och går sedan ner för att hälsa på vaktmästaren, prästen och begravningsentreprenören. Vi kollar av så att alla önskemål om musik och psalmer stämmer. Sedan går jag upp till orgeln igen Jörgen Lindström, organist i Solna kyrka, har skrivit om en dag på jobbet. Där ingår att öva med kyrkokören. Kvinnan i kistan älskade rosor och plockar fram alla noter, lägger dem i ordning och testar så att orgeln funkar som den ska. (En orgel är byggd mestadels av trä och när det blir temperaturförändringar ute kan trät expandera eller krympa. Detta gör att fel kan uppstå så det är bäst att alltid kolla hur orgeln mår.) Klockorna ringer och begravningen börjar med att jag spelar Gammal fäbodpsalm av Oskar Lindberg. Sedan följer psalmen Blott en dag. Nu blir det en stunds väntan för min del innan nästa psalm skall spelas. Det är Härlig är jorden. Jag sitter kvar vid orgeln och börjar att svagt improvisera när psalmen är klar för nu är det dags för dom anhöriga att gå fram Bachs Air är vald. Det känns på stämningen i rummet när jag spelar den att musiken fungerar som tröst. till kistan. Till avslutningsstycke är Bachs Air vald och det känns på stämningen i rummet när jag spelar den att musiken fungerar som tröst Nu är begravningen över och jag går till mitt arbetsrum i en närbelägen byggnad. Tisdagar innebär för mig tre begravningstider, 10.30, och 14.30, men just den här dagen är inte tiden bokad. Nu kollar jag min mail. En mamma har mailat angående dopet av hennes barn följande lördag och jag ringer upp henne. Hon önskar att jag spelar något från Pippi Långstrump när dom går in i kyrkan och vi kommer överens om att det blir Pippi-sången.Nästa mail kommer från en präst som jag ska samarbeta med på en begravning följande tisdag. Hon meddelar att sorgehuset gärna skulle vilja att jag spelar en melodi som Josh Groban har sjungit in och undrar om det är görligt. Jovisst funkar det, bara jag kan hitta noter. Efter ungefär en kvarts uppvärmning är vi redo att sätta tänderna i dagens repertoar. Först kollar jag i de notböcker jag har på kontoret, men låten är bara två år gammal och har inte hunnit in i de tryckta böckerna än. Jag vänder mig till internet och börjar leta på några svenska notsiter men inget napp. Efter en stunds letande hittar jag så sången på en amerikansk notsite. Det är print on demand så jag skapar mig en användare, köper noten och skriver ut den. Skönt! Det känns alltid bra när man kan möta folks önskemål, särskilt i samband med begravning. Magen börjar knorra så jag tar en macka som jag hade med mig hemifrån och går samtidigt över till körövningslokalen i samma byggnad. Noterna som kören använt under advent och jul ligger i stora högar på pianot. Jag börjar sortera upp dem efter titel och lägger dem i nummerordning (varje körmedlem har ett eget nummer, på så vis kan jag se vilka körmedlemmar som ännu inte lämnat tillbaka sina noter). Till kvällens repetition ska vi sjunga några nya sånger så jag letar upp dem i notbiblioteket och lägger fram dem Jag går över till kyrkan igen. På den andra begravningen för dagen ska det vara en tjej som sjunger två sånger och när jag kommer in i kyrkan har hon redan kommit. Vi hälsar, går upp till orgeln och övar igenom. Där rosor aldrig dör och den gamla Bette Midlersågen The rose ska framföras. Kistan framme i koret är också dekorerad med underbart vackra rosor så rosor är ett tema på denna begravning. Så hälsar jag åter på vaktmästare, präst och entreprenör och kollar av att allt är som det ska inför den stundande gudstjänsten. Det känns alltid bra när man kan möta folks önskemål Klockorna ringer och begravningen börjar. En bit in i ritualet kommer griftetalet, den del där prästen håller ett tal om den avlidne och mycket riktigt, kvinnan i kistan älskade rosor! Jag sätter mig i bilen och beger mig ut i trafiken igen. Väl hemma är det mat som står på programmet. Nu börjar tankarna vandra till kvällens körrepetition. Som körledare måste jag förmedla mycket energi så jag laddar Tillbaka på jobbet. Plockar fram de sista noterna inför repetitionen, övar igenom körstämmorna på pianot och tänker igenom repetitionen så att jag vet ungefär vad vi bör hinna med Körmedlemmarna droppar in. Vi småpratar lite om hur veckan har varit och drar vi igång med en uppsjungning. Här är det viktigt att börja lite försiktigt. Att sjunga är att använda muskler så det krävs att musklerna får bli varma. Efter ungefär en kvarts uppvärmning är vi redo att sätta tänderna i dagens En dag på jobbet repertoar. Vi övar för en gudstjänst om några veckor. Efter ungefär en timme tar vi en liten paus, dricker te och äter rulltårta som en av körmedlemmarna tagit med sig. Sen övar vi lite till Körrepetitionen slutade kl och nu har jag plockat undan, kollat att alla noter inför morgondagens begravningar ligger på ett ställe där jag hittar dom, släckt och låst. Nu väntar te och lite nedvarvning framför TV:n hemma. Känner mig nöjd med dagens jobb och ser fram emot vad morgondagen har att erbjuda. Dagbok: jörgen Lindström Foto: Patrik Gineman Solna församlingsblad nr 1/2014 Solna församlingsblad nr 1/2014

5 FASTAN Foto: Svenska kyrkan/ikon Askonsdagen den 13 februari inleder kyrkans fastetid, som pågår fram till och med påskafton. Det finns inget påbud att fasta i Svenska kyrkan. Men intresset har ökat. Kanske en reaktion på ett extremt konsumtionssamhälle och överhängande miljöhot. Författaren Maria Küchen skriver här om vad fastan kan betyda i dag. På sidan tio ger Anders Isacsson en beskrivning av olika fastetraditioner, och fastans historia i Svenska kyrkan. En övning i längtan Häromdagen kände jag plötsligt starkt för smörstekta färska kantareller, det finns ju inget godare, så jag gick till matbutiken om hörnet och blev sur på allvar när jag inte hittade några färska kantareller bland alla de olika sorters svampar som salufördes. Så långt har det alltså gått. Så van har jag blivit vid att kunna köpa vad jag vill när jag vill. Vill jag ha färska kantareller i februari, då ska det väl finnas färska kantareller i februari? Vill jag ha färska äpplen så ska det väl finnas färska äpplen? Nyskördade närodlade äpplen finns bara under en viss tid på året i Sverige, och då inte i hela landet. Eftersom jag bor i Skåne är jag bortskämd under sensommaren och ett tag framåt, när de lokala svenska äpplena börjar säljas. Dessa äpplen sprider en himmelsk doft i hela butiken. Den som sniffar på ett äpple som färdats från andra sidan jorden i månader och odlats fram för att tåla oändlig transport och lagring, kan däremot lika gärna sniffa på någonting av plast. Det är skillnad på frukt och frukt, och allt har sin tid. Färska kantareller har sin tid. Äpplen har sin tid. Jag borde tänka på det oftare. Det är förstås inte fel att ha det så bra att man kan köpa äpplen närhelst man vill. Om det plötsligt fanns färska kantareller till salu jämt så skulle jag inte tacka nej. Frånvaro och brist ska inte romantiseras. Men ändå. Vad gör det med mig, detta att jag så sällan behöver sakna eller längta? Fasta är en övning i längtan. Den påminner om att ingenting är självklart, och att liv kommer med både ljus och mörker. Också det svåra är liv. Kanske är det en god idé att betrakta mörka och jobbiga livsfaser som livets fastetider? Tänker jag så i mörka stunder också detta är liv i stället för att se svårigheter som ett tecken på att livet blivit helt misslyckat och fel, då orkar jag kanske fortsätta längta efter de ljusa ögonblick som också finns. De här tankarna kan låta negativa, men jag behöver dem. Varför? Därför att längtan är livets drivkraft. Den som ständigt kan konsumera behöver aldrig längta, och resultatet blir en livlöshet som bevisligen leder till att många av oss mår häpnadsväckande dåligt med tanke på hur bra vi har det rent materiellt. Att längta efter en enda fastlagsbulle om året som äts på fettisdagen, det gör därmed en människa så mycket lyckligare än att börja konsumera semlor redan i advent, med molande skuldtyngd insikt om att hon äter alldeles för mycket. Fastans principer allt har sin tid och man blir lycklig av att längta kan tilllämpas året runt. Om det just nu bara finns äpplen som lika gärna kunde ha varit av plast, måste jag då till varje pris äta äpplen? Är det inte bättre att längta tills det finns äpplen som doftar? Och jag behöver kanske inte vräka i mig godis urskillningslöst hela påskhelgen. Jag kan kanske vänta till påskdagen, som ett sätt att fira att livet har återvänt. På långfredagen är det kanske däremot helt okej att ha tråkigt, att rentav påminna sig om att liv inte bara är lycka utan också brist. Det kan kännas nästan hädiskt i en tid när positivt tänkande presenteras som lösningen på det mesta allt kan bli som jag vill bara jag tänker positivt. Men det finns en vila i insikten att exakt allt i livet faktiskt inte kan eller behöver bli som jag vill. Det finns en tid för allt också för brist, för mörker, för förtvivlan, för Korset. Att leva gör ont. Inte enbart, men också. Jag behöver inte kämpa med näbbar och klor för att förgäves försöka ändra på den saken. Jag kan vila i mörkret tills det viker. maria küchen Solna församlingsblad nr 1/2014 Solna församlingsblad nr 1/2014

6 under samma tid Se annons på sidan 5. Fasta & festa Fastan handlar om att avstå. Den förekommer i de flesta religioner på ett eller annat sätt. I religionernas traditioner finns handfasta råd och tips på vad man skall avstå ifrån och i vilken omfattning. För en muslim handlar fastan om att under en månads tid, den så kallade Ramadan, avstå från mat, dryck, rökning och sexuell samlevnad från gryning till solnedgång. En jude fastar under den så kallade tishah be-av, den nionde dagen i månaden av. Detta gör man till minne av de två templens fall. (Templet i Jerusalem förstördes först av babylonierna 586 f. Kr. Efter att det återuppbygts förstördes det igen år 70 av romarna). Den andra fastan sker i samband med jom kippur, den stora försoningsdagen. Fastorna sker från solnedgång till solnedgång och innebär fullständig avhållsamhet från mat, dryck, rökning och sexuell samlevnad. I kristendomen är fastan fortfarande en realitet i de ortodoxa, katolska och orientaliska kyrkornas traditioner, men den har bleknat bort i de reformerade kyrkornas liv. I Svenska kyrkan inleds tiden före påsk med Askonsdagen och därefter kallas söndagarna Första söndagen i fastan och så vidare. Men att fasta i praktiken är inget krav. Både under fastan innan påsk och i adventstiden infaller de stora insamlingsperioderna för Svenska kyrkans internationella arbete. Det påminner oss om möjligheten att avstå något av våra egna pengar, så att de människor i vår omvärld som inte har så mycket kan få ett drägligare liv. De olika uppfattningarna om fastan har sin bakgrund i 1500-talets reformation, då vi lämnade Katolska kyrkan. Reformatorerna uttryckte att fastan inte behövdes längre eftersom frälsningen redan har ägt rum och att Gud och Jesus inte är beroende av några faste- eller botövningar. Jesu offer på korset har ägt rum en gång för alla. Det räcker med en rätt tro och hjärtats omvändelse. I Svenska kyrkans Bekännelseskrifter beskrivs fasta och botövningar som utanverk och överflödiga. I vår tid finns ett förnyat intresse för Vi fastar inte för Guds skull, utan för vår egen skull fastan, där det viktiga är att man man vet varför man fastar. Det behöver inte handla om mat. Man kan avstå från något annat som man tycker spelar en viktig roll i livet, till exempel rökning, eller arbetstid. Tanken är då att den tid som blir över ska komma till nytta för bön och eftertanke, eller att de pengar som blir över ska komma dem till del som inte har så mycket. Martin Modeus, numera biskop i Linköpings stift, talar om detta i boken Tradition och Liv, som Verbum gav ut Han skriver: Fastan är inte botgöring i betydelsen att vi betalar Gud för att få förlåtelse Svenska kyrkans fastekampanj 2013 inbringade 31,5 miljoner till Svenska kyrkans internationella arbete. Årets fastekampanj pågår 2/3-13/3. Se annons på sista sidan. vi fastar inte för Guds skull, utan för vår egen skull. I Oremus, Katolska kyrkans bönbok, finns konkreta råd och uppmaningar att följa som handlar om att avstå från mat, dryck, alkohol, tobak och TV-tittande. Där är också Askonsdagen och Långfredagen förpliktande fastedagar som innebär total avhållsamhet från kött. För katoliker gäller fastebudet dem som fyllt 21 år men ännu inte 60. Abstinensbudet (att avstå från kött) gäller alla som fyllt 14 år. I Oremus råd inför fastan framhålls också att återhållsamhet inte är något självändamål. Det man avstår från skall komma andra till godo. Jag instämmer med Modeus syn på fastan. Det kan ibland vara bra att bygga in perioder av fasta i sitt liv, som en tid för eftertanke och återhållsamhet. Att fasta för att komma Gud nära och att sedan festa till Guds ära, är rubriken som teologen Jesper Svartvik satt på kapitlet om fastan i Dagbok med kyrkoalmanacka från Verbums förlag. Jag skulle vilja lägga till att fasta också handlar om att komma mig själv och mina medmänniskor nära så att vi tillsammans hittar ett mer hållbart och balanserat samhälle på denna jord, som vi ytterst fått som gåva från Gud att förvalta. Anders Isacsson anders.isacsson@svenskakyrkan.se Fastan Kyrkans fastetid börjar om några veckor. Betyder fastan något för dig? Skulle du kunna tänka dig att avstå ifrån något under fastan? I så fall vad? Ardis Grosjean Dreisbach, Solna Fastan har blivit något för mig. Jag föddes i USA i ett kristet samfund som inte hade fasta, vi hade inget kyrkoår heller. Jag gifte mig med en belgisk katolik, Först var jag imponerad av de stränga katolska reglerna. Man fick bara äta hälften av vad man brukade äta. Sedan förstod jag att detta var något djupt och viktigt. Inför påsken, som är den stora kristna helgen, gör man plats i sitt liv för det som ska komma, genom att avstå från något. Jag kan välja bort all Soduko, till exempel. Det kostar lite, för Soduko är en bra avslappning för mig. Då har man mer plats att inrikta sig på det som händer i påsktiden. Godis och andra onödiga saker kan jag också välja bort, det är lite olika varje år. Sonny Sandin, Sundbyberg Om jag fastar gör jag det för min hälsas skull. Men Kristus är en förebild. Han gick långt i solidaritet med de förtryckta. Att avstå pengar har för mig inte med någon helg att göra. Jag brukar ge kr i månaden till välgörande ändamål. Det gör jag hela året, det är självklart för mig. Jag såg på teve om S:ta Claras arbete för de prostituerade och blev jätteimponerad. Då skickade jag kronor dit också. Marie Envall, Sundbyberg Fastan är inte något jag funderar på, även om jag brukar gå i kyrkan. Jag avstår redan från så mycket på grund av min ekonomi. Jag fastar året runt, kan man säga. Även om min ekonomi hade varit bättre hade jag inte levt i överflöd. Det ligger inte i min natur. Charlotta Rüdén med son André Rüdén, Solna Jag kan inget om fastan faktiskt. Vad får du för associationer av själva ordet? Att bara dricka och inte äta fast föda. Jag tänker mest på Ramadan, jag visste inte att kristna hade en fasta. Ellika hammarlund Jenny bergman Ordförande med brett stöd Kyrkorådets ordförande Thomas Wallin. I november utsågs Thomas Wallin från Borgerligt alternativ till kyrkorådets nye ordförande i Solna församling. Egentligen inte så ny, för han har vikarierat för tidigare ordföranden Gerhard Rundquist sedan 1 oktober Gerhard Rundquist genomgick en operation, och en vikarie måste hoppa in. Alla pekade på Thomas Wallin. Thomas Wallin var lite motvillig då, han hade så många andra uppdrag. Det har han fortfarande. Men han satsar helhjärtat på kyrkan. Man måste komma till beslut någon gång. Jag kommer att skära ner en del på mina engagemang, men det får bli på andra uppgifter, säger han till församlingsbladet. Thomas Wallin är ordförande i Överförmyndarnämnden, nämndeman i Solna tingsrätt, ledamot i styrelsen för Moderaterna i Solna, och ledamot (M) i kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige. Sin politiska karriär började han efter pensioneringen från Ford, när han var 58 år. Där var han försäljninsdirektör när han slutade. I år fyller han 70. Det känns bra att vara vald till ordförande under en ny fyraårig mandatperiod, säger han. Thomas Wallin vet med sig att han har ett brett stöd. För att uppnå bästa möjliga samarbete har kyrkorådet utvidgats från 11 till 14 ledamöter, bland annat för att även de nya små grupperna FRISK och Frimodig kyrka skulle representeras. 10 Solna församlingsblad nr 1/2014 Solna församlingsblad nr 1/

7 På gång Kalendarium 3 februari - 6 mars Loppmarknad i Kyrkans hus 22/3 kl Lotterier och kaffe med hembakat bröd. Till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete. Arr: Huvudsta kyrkliga syförening. Vill du skänka saker? Vi tar gärna emot fina saker till loppmarknaden. Kontakta Ulla-Britt Frändberg, eller receptionen i Kyrkans hus Sinnesrogudstjänst i Ekensbergskyrkan Lördagar kl 16. 8/2 Lev och låt leva. 22/2 Det viktigaste först. 8/3 Kvinnodagen. 22/3 En sak i sänder. 5/4 Genom Guds försyn. Arr: ekensbergskyrkan.se och Solna församling Relationsakuten Har ni kört fast i er relation? Behöver ni komma vidare? Svenska kyrkan i Solna erbjuder stödsamtal för par onsdagoch fredagsförmiddagar i Kyrkans hus, Solna. Kostnad 250 kr/gång. Anmälan och frågor: Tore Skytén tel tore.skyten@svenskakyrkan.se Heléne Liljegren tel helene.liljegren@svenskakyrkan.se Välkommen till: Träffpunkt Hagalund En plats att bara vara, ta kaffe och nybakt i gemenskap eller avskildhet. Möjlighet till samtal. Vi finns i Hagalunds kyrka! Torsdagar och fredagar kl Andakt kl 14 Varmt välkommen önskar: Diakonerna Peter Nygren, Marie Andersson och Thomas Nilsson. Gå med i besöksgruppen Solna församlings frivilliga besöksgrupp besöker och stödjer äldre personer som har svårt att själva ta sig ut. Gruppen träffas en gång i månaden för handledning och samtal. Vill du gå med i arbetet? Kontakta någon av diakonerna: Heléne Liljegren, tel , e-post helene.liljegren@ svenskakyrkan.se och Thomas Nilsson, tel , e-post thomas.nilsson@svenskakyrkan.se kr till Panzisjukhuset Konserten i Råsunda kyrka 22/12 gav kr som går oavkortat till Panzisjukhuset i Östra Kongo, där kvinnor som våldtagits i inbördeskriget vårdas. På bilden syns en del av de medverkande: Mikael Axelsson, Bo Rosenkull, Thomas Lander, Eva Nygren, Kristina Porath, Henriette Indahl Backman, Ingegärd Nilsson, Jesper Pettersson och Nils Hübinette. KYRKANS HUS Skytteholmsvägen 14. Tel Gudstjänster Mässa: Varannan onsdag, ojämna veckor kl Ungdomsmässa kl 20 varje tisdag utom 25/2. 5/3 kl 9. Askonsdagsmässa. Anders Isacsson. syförening Huvudsta Kyrkliga Syförening träffas måndagar kl 13. Gamla och nya medlemmar hälsas varmt välkomna. Kontaktperson: Ulla-Britt Frändberg tel församlingskåren Varannan tisdag kl 13. Vi börjar med kaffe och andakt. Alla är välkomna. Vill man bli medlem i kåren är årsavgiften 60 kronor. 4/2 Ett trosäventyr Margit Sahlin och S:a Katharinastiftelsen. Madeleine Åhlstedt, fd direktor. 18/2 Jesus var inte kristen om Jesus i sin judiska miljö. Mats Ekström, präst. 4/3 Med hjärta och hand i Stockholms city. Om verksamheten i S:ta Clara kyrka. Margareta Bäfverfeldt, fd församlingskurator och Einar Bäfverfeldt, präst. 18/3 Lina Sandell mer än Tryggare kan. Christina Berglund, fd stiftsprost. 1/4 Dag Hammarskölds Vägmärken skandalsuccé Henrik Fergin, präst. loppmarknad 22/3 kl Loppmarknad till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete. Arr: Huvudsta kyrkliga syförening. Se sidan 12. ungdom Ungdomscaféet Källan har öppet på tisdagar under skolterminerna, kl Kom för att träffa andra, spela pingis, fika, lära dig spela gitarr, kanske vara med i ett kompband, snacka. Före ungdomscaféet är det läxläsning från kl 16. Ungdomsmässa tisdagar kl 20. Andrum Andrum: Onsdagar, kl , jämna veckor. Stillhet inför dagen med musik, kaffe och samtal. Anna-Margareta Umunna Onsdagsträffen Sverige runt KL Varannan vecka andakt (jämna veckor). Därefter är det Sverige runt med Peter Nygren och Thomas Nilsson. Soppa och samvaro Kl Varannan vecka mässa (ojämna veckor), därefter soppa och samvaro. Ebba Fernberg, Margareta Mc Laughlin. Soppa/kaffe 30 kr. Bibelläsning med samtal Varannan torsdag, jämna veckor kl Ledare: Elisabet Olsson. Kaffe/te och kaka 10 kr. Dialoglunch Fredagar. Kl 11 program. Kl 12 soppa à 30:-. Anmälan en vecka innan till receptionen. Tel: Anna-Margareta Umunna, diakon. 14/2 Att vara utlandspräst i en storstad som Los Angeles. Staffan Simonsson, präst, Lidingö. Värd: IGIS, internationella gruppen i Solna. 14/3 Drömmar i Bibeln. Barbro Ulfvarson, präst. Sorggrupp Träffas 6 gånger under våren. Anna- Margareta Umunna, diakon, Margareta Öberg, präst, Kyrkans öppna förskola Öppet: må-ons & fre kl 9-15 ( stängt), tors kl Lekrum, skapanderum, sångsamling, fika, möjlighet att laga lunch i köket. BERGSHAMRA KYRKA Rådjursstigen 9. Tel Gudstjänster Varje söndag kl 11. Musik 2/3 Kl 18 Konsert. Tre Bach-kantater. Nya Kören, barockorkester, solister. Lars Artborg dirigent. Gudstjänst med små & stora 9/3 kl 11 Brödet och fiskarna. 6/4 kl 11 Tema: Det ljusnar. KYRKAnS ARBETSKRETs Bergshamra kyrkas arbetskrets träffas i församlingssalen varannan onsdag kl 13. Gamla och nya medlemmar hälsas välkomna. Kontakta ordförande Ingrid Arvidson, tel HAGALUNDS KYRKA Hagalundsgatan 6. Tel gudstjänster Mässa varje söndag kl 11. Musik 22/2 Kl 16 Lördagsmusik. Erik Nyman och Stefan Holm, valthorn, Anita Pfeiler, piano. 22/3 Kl 16 Lördagsmusik. Solna Vox. Dirigent Alwar Almqvist. Träffpunkt hagalund Torsdagar och fredagar kl Öppet hus, café, öppen kyrka för stillhet och bön. Möjlighet till samtal för den som vill. Peter Nygren och Thomas Nilsson. RÅSUNDA KYRKA Förrådsgatan 26. Tel gudstjänster Mässa kl 10 varannan söndag, ojämna veckor. 6/4 Konfirmationsgudstjänst. Gudstjänst med små & stora Varannan söndag kl 15. Teman: 9/2 Hjärtevän. 9/3 Brödet och fiskarna. 23/3 Lilla frö. 6/4 Det ljusnar. 30+café KL 19 6/2, 13/2, 20/2, 20/3 och 3/4. Maggan Carlsson. Musik 15/2 kl 16 Nordic Light med Solna Brass. 16/2 kl 15 Allsång på finska. Helena Eliasson. 16/3 kl 15 Konsert med Råsunda kyrkas pojkkör. Karin Solén, dirigent. Tävling 1. När fick kvinnor rätt till medlemskap i församlingskåren? 2. När infaller fastetiden i år? 3. Brännförgyllning förbjöds i mitten av 1800-talet. Varför? 4. Vilken nomineringsgrupp tillhör den nye kyrkorådsordföranden i Solna? SOLNA KYRKA Prostvägen 14. Tel Gudstjänster Varje söndag kl /3 kl 11 Familjegudstjänst. Musik 16/2 kl 16 Kammarmusik i Solna kyrka. Bach-familjens makalösa musik. Per Gross blockflöjt. Jörgen Lindström, orgel. 23/3 kl 16 Orgelkonset. Marcus Torén. 30/3 Kl 16 The Crucifixion av John Steiner. Solna kyrkokör med solister. Dirigent Jörgen Lindström. SJUKHUSKYRKAN Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Tel Gudstjänster Mässa med förbön varje torsdag kl 15. Andaktsrummet, Kvinnokliniken plan 1. Du kan vinna Gå hem av Olle Sahlström. En personlig bok om pilgrimsvandring och livsvandring. Sänd in ditt svar senast 14 mars till Församlingsbladet, Solna församling, Box 1006, Solna. Rätt svar till förra numrets tävling: 1. 1 juli juni Av en ängel i en dröm. 4. Operasångare. Vinnare blev Björn Nilsson, som får För mycket lycka av Alice Munro. 12 Solna församlingsblad nr 1/2014 Solna församlingsblad nr 1/

8 Kontakt Solna församling Telefon och e-post Box 1006, Solna Besöksadress: Kyrkans hus, Skytteholmsvägen 14, vid Solna centrum Öppet vardagar kl församlingsexpedition Reception och upplysningar Fax: Birgitta Wirén Bokning av dop och vigsel Tel tid 9-12, Fredagar endast Ingrid Ledin Ann-Catrine Wikerfelt svenskakyrkan.se Kyrkoherde Johan Engvall informatörer Ingrid Blideman Patrik Gineman Präster Jenny Bergman Ebba Fernberg 50% Jessica Holmgren Ingegerd Häller Anders Isacsson Anders Mattsson Elisabet Olsson Tore Skytén Katarina Therus Margareta Öberg Diakoner Marie Andersson Heléne Liljegren Thomas Nilsson Peter Nygren Christer Olsson Anna-Margareta Umunna svenskakyrkan.se ungdom Församlingspedagog Lotta Lundberg Församlingsassistent Axel Kroon Församlingshemsvärd Margareta Mc Laughlin svenskakyrkan.se förskolan Förskolechef Lotta Paulsen Kyrkans öppna förskola Kyrkans hus, Kyrkans öppna förskola Ulriksdalsgården Förskolan i Huvudsta gamla slott Förskolan Glädjen Himlabacken Förskolan Näckrosgården Råsundavägen 147, Kyrkomusiker Alwar Almkvisth alwar.almkvisth@svenskakyrkan.se Lars Artborg lars.artborg@svenskakyrkan.se Eva Berg Almkvist eva.berg-almkvist@svenskakyrkan.se Helena Eliasson helena.m.eliasson@svenskakyrkan.se Vivi-Anne Gäfvert vivi.gafvert@svenskakyrkan.se Jörgen Lindström jorgen.lindstrom@svenskakyrkan.se Karin Solén karin.solen@svenskakyrkan.se Marcus Torén marcus.toren@svenskakyrkan.se kansli Göran Wallin, kanslichef goran.wallin@svenskakyrkan.se Ann-Marie Almqvist, ekonomiassistent ann-marie.almqvist@svenskakyrkan.se Jan Blom, löneassistent jan.blom@svenskakyrkan.se Anneli Djurberg, utvecklingssekreterare anneli.djurberg@svenskakyrkan.se Anita Eriksson, kamrer anita.eriksson@svenskakyrkan.se Eva Källmark, utredningssekreterare eva.kallmark@svenskakyrkan.se Göran Ridnert, fastighetsförvaltare goran.ridnert@svenskakyrkan.se Sjukhuskyrkan karolinska Expeditionen Fax: Sjukhussjälavårdare/socionom Anna Zettergren Patzauer anna.zettergren-patzauer@karolinska.se Sjukhussjälavårdare/diakon Åsa Högman asa.i.hogman@karolinska.se Sjukhussjälavårdare/präster Ebba Fernberg 50% samt ebba.fernberg@karolinska.se Mona W Lindberg mona.westerlund-lindberg@karolinska.se Mats Rydinger tjl Vik. Louise Wikström sjukhuskyrkan.solna@karolinska.se Kyrkogårdsförvaltningen Kaplansgården, Solna Bokning av gravsättning och borgerlig begravning Kyrkogårdsexpedition kl 9-12 Fax: solnakyrkogard@svenskakyrkan.se Förste vaktmästare Ingela Lofland ingela.lofland@svenskakyrkan.se Kyrkor Råsunda kyrka, Förrådsgat Vaktmästare Mari Andersson Hagalunds kyrka, Hagalundsgat Vaktmästare Lars Calén lars.calen@svenskakyrkan.se Solna kyrka, Prostvägen säkrast kl Vaktmästare Susanne Berggren Bergshamra kyrka Rådjursstigen 9, Vaktmästare Ingvar Berg ons-to ingvar.berg@svenskakyrkan.se Vaktmästare Kyrkans hus Michael Tsegay michael.tsegay@svenskakyrkan.se ulriksdals slottskapell Bokning för vigsel och dop i Ulriksdals slottskapell: Ulla-Britt de Marchi ulla-britt.de.marchi@royalcourt.se Övriga lokaler S:t Martins stall Huvudsta gamla slott Förtroendevalda Solna kyrkoråds presidium Ordf Thomas Wallin thomas.tson.wallin@gmail.com Claes-Gunnar Bidebo claesbidebo@live.se Sylvia Lindvall sylvia.lindvall@gmail.com Gå i frid gå till freds Bild från en finsk teveserie om pilgrimsvandring, Löytöretki. Yle Teema Under medeltiden var de viktigaste pilgrimsmålen följande: Jerusalem, Rom, Santiago de Compostela, Canterbury och Trondheim. Resorna tog tid och var resurskrävande. De flesta fick nöja sig med sin sockenkyrka. Efter reformationen i Sverige förbjöds pilgrimsfärderna. Under flera århundraden drog sig kristenheten åt olika håll. Oförståelsen växte och blev till fiendskap. Första världskriget ruskade om och ärkebiskop Nathan Söderblom tog ett fredsinitiativ med sin internationella ekumeniska konferens 1925 i Stockholm. Dit kom alla stora kyrkor, utom den Romersk-katolska kyrkan och Pingströrelsen. Efter katastrofen med andra världskriget tog det ekumeniska arbetet fart och samsynen och vänskapen har ökat. Den erfarenheten borde kunna gå att applicera på dagens behov av religionsdialog i vårt land och internationellt. Det är viktigt, för erfarenheten visar att isolering är en grogrund för rädsla och hat. En möjlig metod är kanske pilgrimsfärden, vandringen, som har betydelse både för att den knyter den enskildes liv till rötterna i den egna religionen och kulturkretsen, och att den ger egen tid för reflektion. Varför så förvånad? I modern tid har pilgrimsvandring blivit populärt, både i vårt land och till de klassiska pilgrimsmålen. Själv gjorde jag min första pilgrimsvandring i höstas. Tillsammans med ett tiotal kyrkoherdekollegor vandrade jag drygt tio mil från Sarria i Galicien till Santiago de Compostela. Jag blev förvånad över vänligheten och avspändheten längs vägen. Jag blev glad över att känna att kroppen fungerade allt bättre. Milen försvann under sandalerna, stressen reducerades och jag kunde se skönheten i livet tydligare. Maten blev godare. Förmågan att lyssna bättre. Fördjupad kontakt och vänskap växte med mina medvandrare. Bönerna vid vägkanten, i skogsgläntan och vid källan kändes uppfriskande. Dessa goda effekter av gåendet borde inte förvånat med min studiebakgrund i filosofi och teologi. Redan den filosofiska skola som grundades av Aristoteles 335 f. Kr. fick namnet den peripatetiska skolan (av grekiskans peripatein, gå omkring). De första som samlades kring den gåtfulle vandraren Jeshua ben Josef eller Jesus som vi känner honom kallades de som följde den vägen. Gå mer Jag tror att de låga inlärningsresultaten i den svenska skolan skulle förbättras om mer rörelse infördes på schemalagd tid och möjligen också applicerades på pedagogiken. Stressen och konfliktnivåerna på arbetsplatser av olika slag skulle förmodligen minska om vi satt mindre och gick mer. Vi är snart inne i fastetiden, som också är det tilltagande ljusets tid. Min uppmaning till mig själv och alla läsare lyder därför föga överraskande: Sitt mindre och gå mer! johan engvall Kyrkoherde johan.engvall@svenskakyrkan.se 14 Solna församlingsblad nr 1/2014

9 Vinterläger i Trysil 23/2-1/3 Följ med Solna församling på vinterläger i Trysil 23/2-1/ Kostnad inklusive resa, mat, boende och liftkort: kr Begränsat antal platser. Anmäl dig nu! Kontakta Axel Kroon tel eller axel.kroon@svenskakyrkan.se