AKTUELLT OM Ensamkommande barn och ungdomar juni, juli, augusti 2009

Transkript

1 AKTUELLT OM Ensamkommande barn och ungdomar juni, juli, augusti 2009 Nuläge Den 1 juli 2006 genomfördes en lagändring som innebär att ansvaret för boende och omvårdnad av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar vilar på kommunerna och då huvudsakligen på kommuner som träffar överenskommelse om mottagande med Migrationsverket. Sedan dess har antalet ensamkommande asylsökande barn ökat kraftigt, liksom behovet av kommuner som engagerar sig i mottagandet av dessa barn. I denna lägesrapport redogör vi inledningsvis för nuvarande status i systemet när det gäller inströmning och behov av platser, samt läget när det gäller överenskommelserna. Vi visar därefter hur verket sedan hösten 2005 har arbetat för att få fram de platser som den ständigt ökade inströmningen krävt men också hur detta arbete har ägt rum inför ett, ofta, tvekande kommunkollektiv. Behovet av platser På årsbasis förväntas behovet av platser för asylsökande ensamkommande barn i kommunerna vara cirka platser. Utöver dessa asylplatser behövs platser för barn med uppehållstillstånd. Migrationsverket har för närvarande tecknat överenskommelser med kommuner om cirka 1200 platser. Dessa platser tillhandahålls för såväl asylsökande barn som för barn med uppehållstillstånd. Inströmning från (varav 618 sedan reformen genomfördes den 1 juli 2006) (till och med sista maj 2009) Den sista maj fanns det ensamkommande asylsökande barn och ungdomar i landet. Av dem vistas: 168 i ankomstkommunerna 579 i kommuner med överenskommelse om mottagande 444 i boende i familjehem hos släktingar eller nära anhöriga

2 Asylsökande ensamkommande barn , 388 barn 2005, 398 barn 2006, 816 barn 2007, 1264 barn 2008, 1510 barn 2009, 715 barn 20 0 december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Det första mottagandet - tillfälligt boende i kommunen där barnet dyker upp När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där de ger sig till känna för svensk myndighet. Detta sker huvudsakligen i Solna, Sigtuna, Malmö och Mölndal, de s.k. ankomstkommunerna, där Migrationsverket har enheter där man kan söka asyl. Barnet väntar i denna kommun tills Migrationsverket kan anvisa barnet, huvudsakligen, till en plats i en kommun med vilken Migrationsverket har överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn. Nästa steg i anvisad kommun Så snart som möjligt efter ankomsten ska Migrationsverket anvisa barnet till en kommun som svarar för boende och omsorg under den tid ansökan om asyl prövas och även tiden därefter för de barn som beviljas uppehållstillstånd. Migrationsverket har för närvarande överenskommelser med 98 kommuner om mottagande av såväl asylsökande barn som barn med uppehållstillstånd. Av dessa har 78 kommuner valt att erbjuda mottagande i form av platser medan de övriga 20 kommunerna istället har valt att göra en tillfällig insats genom att ta emot ett på förhand bestämt antal barn, huvudsakligen för placering i familjehem.

3 Kommuner med överenskommelse om boendeplatser De 78 kommuner som för närvarande tecknat överenskommelser om boendeplatser tillhandahåller totalt 1163 boendeplatser avsedda för såväl asylsökande barn som barn med uppehållstillstånd, av dessa är cirka 1119 tillgängliga idag. Resterande platser öppnar under sommaren. Av de 1163 platserna ska minst 340 platser alltid vara tillgängliga för asylsökande barn. Alingsås Alvesta Arjeplog Arvidsjaur Avesta Bollnäs Boxholm Enköping Eskilstuna Falun Filipstad Flen Gotland Gullspång Gävle Hagfors Hammarö Haninge Haparanda Hedemora Härnösand Jokkmokk Jönköping Kalix Kalmar Karlskrona Karlstad Kramfors Krokom Kungälv Lessebo Ljungby Ludvika Luleå Lycksele Mjölby Motala Munkfors Mörbylånga Nordmaling Norrköping Norsjö Orust Osby Ovanåker Piteå Rättvik Sandviken Sigtuna Skellefteå Sollefteå Solna Sorsele Stenungsund Stockholm Storuman Sundsvall Surahammar Söderhamn Tierp Tingsryd Tjörn Tyresö Umeå Uppsala Varberg Vimmerby Värmdö Västervik Växjö Åsele Älvkarleby Ängelholm Ödeshög Örebro Östersund Överkalix Övertorneå Kommuner som gör en tillfällig insats 20 kommuner står för ett årligt engångsmottagande av asylsökande ensamkommande barn. I detta mottagande återstår löfte om mottagande av cirka 48 ensamkommande barn. Ale Danderyd Eslöv Finspång Höör Kungsbacka Lerum Linköping Lund Nybro Nyköping Nynäshamn Partille Sollentuna Sundbyberg Upplands-Bro Vallentuna Västerås Öckerö Örnsköldsvik Kontaktpersoner på Migrationsverket I frågor som rör överenskommelser för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar, välkommen att kontakta: Sophia Öhvall Lindberg Jonas Doll

4 Informationsmaterial Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen har tagit fram en folder som kortfattat beskriver olika myndigheters ansvar för de ensamkommande barnen. Följ länken: Detta nyhetsbrev, Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar publiceras på Migrationsverkets hemsida och uppdateras i början av varje månad. Loggbok, Ensamkommande barn, Sedan hösten 2005 har inströmningen av ensamkommande barn ökat i stort sett oavbrutet, liksom behovet av fler överenskommelser med fler kommuner om fler platser. Loggboken nedan vittnar kraftfullt och dessvärre oroande om detta arbete. Trots ett antal pågående dialoger med potentiellt nya kommuner dominerar en avvaktande hållning från landets kommuner. Migrationsverket ser därför en stor risk att vi under sommaren och hösten går mot en än värre situation än dagens. Loggboken visar också hur kommunerna hållit fast vid sin tvekan, trots en mängd variationer i tilltalet från Migrationsverket och även från SKL. Behovet av strategisk samling kring det oroande läget och vad som kan göras åt det är nödvändig. I mitten av juni träffar verket samtliga fyra ankomstkommuner för att ytterligare en gång gå igenom läget och vad vi kan göra för att lindra obalansen och den svåra situationen för både ankomstkommuner och barn. Detta är vad som har hänt: Propositionen avseende reformen överlämnades till riksdagen den 27 oktober Migrationsverket tillsatte i oktober 2005 en arbetsgrupp med uppdrag att förbereda förändringarna I januari 2006 anordnade Migrationsverket en konferens för att informera framför allt de kommuner i vilka verket bedrev barn- och ungdomsboende om de kommande förändringarna samt för att initiera beslutsprocessen i kommunerna. Ett antal kommuner uppgav att de antingen var intresserade av verksamhetsövergång av Migrationsverkets befintliga boenden för ensamkommande barn eller av att bygga upp egna boenden. Samtliga dessa kommuner meddelade dock att de avsåg att avvakta riksdagens beslut om lagändring och regeringens beslut om ersättning innan de påbörjade den kommunala beslutsprocessen. Endast två kommuner, Orust och Lessebo, har genomfört en verksamhetsövergång av Migrationsverkets boende och personal. En kommun, Skellefteå, valde att fortsätta bedriva den kommunala verksamheten.

5 Efter konferensen fick samtliga Sveriges kommuner en skrivelse från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med uppmaning om att anmäla intresse att teckna överenskommelse om boende för ensamkommande barn. En (1) kommun svarade. Riksdagen beslutade den 8 mars om lagändring med ikraftträdande den 1 juli. Regeringen beslutade den 30 mars om ersättningsnivåerna för reformen. Ytterligare en konferens för intresserade kommuner genomfördes i maj i samarbete med SKL. På grund av för få intresserade kommuner gick Migrationsverket efter denna konferens ut med en skriftlig förfrågan om kommunernas möjligheter att ta emot ensamkommande barn. Denna förfrågan skickades till de 50 största kommunerna. Samtliga dessa kommuner har därefter kontaktats per telefon. I månadsskiftet augusti-september gick Migrationsverket ut med ytterligare en skriftlig förfrågan om kommunernas möjligheter att ta emot ensamkommande barn, detta med anledning av att de tidigare kontakterna inte gett tillräcklig positiv respons. Denna förfrågan skickades till 60 kommuner, de i storleksordning efter de 50 största. Samtliga dessa kommuner kontaktades därefter per telefon. I början av december gick Migrationsverket ut med ytterligare en skriftlig förfrågan om kommunernas möjligheter att ta emot ensamkommande barn, detta igen på grund av att de tidigare kontakterna inte gett tillräcklig positiv respons. I och med detta utskick hade samtliga Sveriges kommuner fått minst två förfrågningar om mottagande av ensamkommande barn. Även i dessa omgångar följdes kommunkontakterna upp per telefon, för besked om mottagande av ensamkommande barn Under vecka skickade generaldirektörerna för Migrationsverket och Integrationsverket gemensamt ett brev till samtliga kommunstyrelseordföranden i Sverige med en vädjan om mottagande av ensamkommande barn. Brevet publicerades även i Dagens Samhälle (SKL:s tidning). Vecka 13 genomfördes den första av 6 regionala konferenser tillsammans med Integrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (Växjö 29 mars). Resterande konferenser genomfördes enligt följande: Umeå 25 april, Göteborg 10 maj, Stockholm 22 maj, Västerås 24 maj och Malmö 31 maj. Migrationsverket, Integrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen tog tillsammans fram ett informationsmaterial i vilket man samlat de viktigaste delarna avseende ett kommunalt mottagande av ensamkommande barn. Den finns i pdf-format på Migrationsverkets hemsida. Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

6 Under september genomfördes en rad möten med kommuner och länsstyrelser över hela landet bland annat i syfte att presentera de nya ersättningarna till kommuner för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar, såväl asylsökande som med uppehållstillstånd. I oktober initierade Migrationsverket en debatt i såväl riks- som lokalmedier om behovet av mottagande i kommunerna och bristen på sådana platser. I november gick Migrationsverket ut med en lista på de kommuner som varken tar emot ensamkommande barn eller andra flyktingar eller där verket inte har flyktingförläggning. Reaktionen i media och bland berörda kommuner blev stark, MEN resulterade i att ett antal av dessa kommuner tecknade överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn I februari uppdaterades informationsfoldern som Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen tillsammans tagit fram. Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde fyra erfarenhetsutbytesdagar under april Vid dessa dagar deltog kommuner som i det läget tog emot ensamkommande barn eller som höll på att påbörja ett mottagande. Dagarna var regionalt indelade utifrån Länsstyrelsernas regionindelning för att möjliggöra naturligt nätverksbyggande för kommunerna. I maj skickades brev till kommuner med överenskommelser om mottagande av ett visst antal barn som kommuner som ingått muntliga överenskommelser. Syftet med brevet var att få fler kommuner att skriva överenskommelser om platser. I september 2008 skickades ytterligare en gång brev till både så kallade visst-antalbarn-kommuner och till platskommuner, denna gång om behovet av fler platser mot bakgrund av den, återigen, ökade inströmningen. I oktober startade ett ERF-projekt, Projekt Återförening med Kjell-Terje Torvik, från mottagningsenheten i Örebro, som projektledare. Syftet med projektet är att få alla inblandade aktörer att göra mer för att återförena barn med sina föräldrar. Den 21 november träffade Migrationsverkets ledning styrelsen för SKL för att informera om läget och det fortsatta behovet av fler platser. Verket vädjade om hjälp från SKL, dels för att få fram fler platser i kommuner som redan har överenskommelse men också för att få igång nya kommuner I januari startade SKL och Migrationsverket tillsammans ett EU-finansierat ERF-projekt Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar, med SKL som projektägare och Migrationsverket som projektpartner. Leena Andersson (SKL) och Kenneth Karlsson (Migrationsverket) rekryterades som projektledare.

7 I januari skickades ett brev till ett 10-tal kommuner som sedan reformens genomförande sagt sig vara villiga att ta emot ensamkommande barn i mindre omfattning, utan överenskommelse. Syftet var att efterhöra deras eventuellt fortsatta intresse för mottagande men också att påbörja en diskussion om ett större åtagande i form av platser. I slutet av januari skickades brev till ankomstkommunerna, med kopia till Länsstyrelserna, med en lägesbeskrivning och en prognos om tillkommande platser och förväntningar fram till halvårsskiftet. I februari kontaktades samtliga kommuner som tillhandahåller platser, per telefon, för att skapa en ögonblicksbild av läget i kommunerna avseende såväl beläggning som åtagande i stort. Syftet var att säkerställa att alla platser utnyttjades effektivt och att kommunerna verkligen klarar av den genomströmning som platsöverenskommelserna förutsätter. Svaret på bägge frågorna utföll positivt. I början av mars 2009 uppdaterades foldern Ett gemensamt ansvar. I mitten av mars startade ett Pilotprojekt i Östergötlands län, tanken är att pröva en regionaliserad strategi med gemensam planering och överläggning om såväl flyktingmottagandet som Ensamkommande barnmottagandet. I slutet av mars genomfördes den första områdesträffen i Syd, med information till länsstyrelserna om behovet av platser och behovet av draghjälp I slutet av mars, gavs informationen om behovet av platser och länsstyrelsernas draghjälp, vid Samverkansdelegationen i Stockholm. I slutet av mars skickade Migrationsverkets GD och SKL:s VD gemensamt ett brev till landets samtliga Sveriges kommuner med en allmän och stark appell om att fler kommuner och/eller fler platser i kommuner som redan har överenskommelse behövs. Brevet var medvetet och tydligt formulerat för att lägga bollen i kommunernas händer att besvara frågan om man var intresserad av mottagande eller ej. I slutet av april genomfördes den andra områdesträffen, denna gång med Länsstyrelserna i område Öst. I slutet av april genomfördes också den tredje områdesträffen, denna gång i Område Nord och med dess länsstyrelser närvarande. Slutet av april, deltog Migrationsverket i en konferens inom område Väst, samtliga Västs länsstyrelser fick här informationen om behovet av platser och behovet av draghjälp för att väcka kommunerna. I maj genomförs den sista områdesträffen med samtliga länsstyrelser i Väst.

8 I maj kontaktades återigen alla platskommuner per telefon, för att kontrollera platsutnyttjandet. Också denna gång utföll genomringningen positivt. De medverkande kommunerna gör ett mycket bra jobb. I maj genomfördes ytterliggare två brevutskick: o till ankomstkommunerna, med kopia till samtliga länsstyrelser, innehållande en beskrivning av läget och förväntningar för andra halvåret, inklusive den oroande sommarperioden o till ett 60-tal större kommuner som ännu inte har något mottagande av ensamkommande barn i form av tillhandahållande av platser samt till de kommuner som har eller har haft överenskommelser om mottagande av visstantal-barn. I maj följdes breven upp med telefonsamtal till kommunerna. I slutet av maj besökte GD och Migrationsministern ankomstkommunerna Sigtuna och Solna för att få och ge information och visa på allvaret i situationen. I slutet av maj skickade Migrationsverkets GD och landshövding Björn Eriksson, som ett led i det pågående pilotprojektet där, brev till samtliga kommuner i Östergötlands län, syftet med brevet är att väcka kommunerna för snabba och resultatinriktade dialoger med länsstyrelserna och Migrationsverket, bland annat kring behovet av fler platser för ensamkommande barn. Migrationsverkets GD vädjar om hjälp i arbetet att få fram flera platser för ensamkommande barn vid möte med samtliga Landshövdingar. I början av juni initierades planerna på ännu en pilotmodell i form av ett särskilt Stockholmsseminarium. Syftet är att få kommuner i Stockholmsregionen att skriva överenskommelser om att tillhandahålla platser, draghjälp tas av Haninge kommun, en av de få kommuner i Sockholmsregionen som redan idag har platser. Både GD och Migrationsministern deltog första veckan i juni vid Växjö-dagarna med programpunkter och opinionsarbete där frågan om ensamkommande barn lyftes vid varje tänkbart tillfälle. I mitten av juni hölls ett gemensamt möte med de fyra ankomstkommunerna i Stockholm. På dagordningen står avstämning av läget inför sommaren och dialog om åtgärder samt förväntningar och farhågor inför resten av Vi önskar slutligen alla läsare av nyhetsbrevet en skön sommar!