Slutlig Verksamhetsplan 2009/2010

Transkript

1 Umeå studentkår Box Umeå Tel: Styrdokument Slutlig Verksamhetsplan 2009/2010 Övergripande Det kommande verksamhetsåret är fyllt med utmaningar för Umeå studentkår. Under sommaren 2009 kom beskedet att kårobligatoriet avskaffas den första juli 2010 och att det istället utgår ett statligt stöd på drygt 100 kr per helårsstudent för kårernas verksamhet. Detta innebär radikalt minskade trygga inkomster för studentkårerna. Utöver statsbidraget har Umeå studentkår möjlighet att erbjuda ett frivilligt medlemskap till studenterna vid Umeå universitet som tidigare varit obligatoriskt anslutna till studentkåren. Verksamhetsårets arbete kommer därför att vara inriktat på att höja medlemskapets fördelar och göra ett frivilligt medlemskap attraktivt. Vidare måste studentkåren bli bättre på att visa på och informera om all den befintliga verksamheten vi bedriver, t.ex. utbildningsbevakning och studiesocialt stöd. Vidare kommer kåren att arbeta för att öka Umeå universitets ekonomiska engagemang i studentkårens verksamhet. Vi är övertygade om att universitetet ser ett värde med fortsatt fungerande och starka kårer, inte minst när det gäller kvalitetssäkringen av utbildningen. Året kommer också att innebära att hela vår organisation måste anpassas efter den nya verkligheten. Kåren centralt ska här bistå sektioner och underföreningar i det arbetet. Förutom det interna omställningsarbetet är det viktigt att Umeå studentkårs röst i såväl universitetsfrågor som lokala och nationella frågor inte tystnar. Vårt uppdrag inom frågor som utbildningsbevakning och studentinflytande måste alltid sättas högst. Umeå studentkår ska: - Verka för att sammanhållningen och samordningen av verksamhet med de andra kårerna ökar - Se över alla befintliga kostnader för studentkåren i syfte att prioritera och kostnadseffektivisera - Utvärdera medlemskapet i Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) - Verka för att universitetets ekonomiska engagemang i studentkårens verksamhet ökar - Verka för att nivån i det ekonomiska stödet från universitetet för utbildningsbevakning höjs - Verka för att säkra Kårmedias och Vertex överlevnad - Fortsätta och utveckla dialogen med IKSU - Tillsätta en kårutvecklingsgrupp - Fortsätta med och utveckla arbetsmarknadsarrangemanget Headhunt - Utveckla kontakten med våra sektioner och underföreningar - Arbeta för att förbereda hela organisationen för ett avskaffat kårobligatorium - Bedriva påverkansarbete för att förbättra studenternas ekonomiska och sociala situation - Öka kårens regelbundna aktiviteter för att synas mer mot studenterna

2 Information, Marknadsföring och Externa relationer Kårobligatoriets avskaffande ställer krav på att kåren ökar och tydliggör det värde som ett medlemskap i kåren ger studenten, för att kåren ska kunna rekrytera och behålla medlemmar. För att lyckas med detta krävs ett ökat samarbete med näringslivet och det offentliga. Genom samarbetet skall fördelarna med ett medlemskap öka, exempelvis rörande studentrabatter. Samarbetet med näringslivet bör utvecklas till att ge ett överskott till kårens ekonomi. För att kunna stärka samarbetet med näringslivet är det viktigt att tydliggöra de fördelar som en exponering mot studenter kan ge. Samarbete med företag bör ta utgångspunkt i ömsesidighet, där båda parterna skall kunna se sig som vinnare. Information och kommunikation om kårens verksamhet är även det en del som måste förbättras för att kåren ska kunna behålla sina medlemmar och aktivera fler. Studentkårens verksamhet ska vara förankrad bland studenterna. Detta ska bland annat ske genom en ökad personlig närvaro i klasser, en hemsida som är enklare och mer informativ samt en ökad synlighet och kvalité på kårens annonsplatser och anslagstavlor. En annan viktig del i kårens verksamhet är att stärka Vi-känslan mellan kåren, sektionerna och underföreningarna. Detta är betydelsefullt för att öka medlemmarnas känsla av samhörighet i kåren och ska ske genom ett utvecklat samarbete med sektionerna. Det befintliga väskprojektet bör fortsätta, då det ger kåren möjlighet att synas bland underföreningarna samtidigt som det får underföreningarna att känner sig som en del av kåren. Ett högt valdeltagande vid det årliga kårvalet är viktigt, inte minst för att stärka medlemmarnas delaktighet i kåren. Ett ökat valdeltagande skall eftersträvas genom olika metoder av marknadsföring samt ett utökat internetval. Umeå studentkår ska: - Öka samarbeten med företag gällande studenterbjudanden. - Tydliggöra våra samarbetspartners mot våra medlemmar. - Arbeta för utökat samarbete med IKSU. - Ta fram ett certifieringssystem för studentvänliga företag. - Verka för att öka och tydliggöra fördelarna med ett medlemskap i studentkåren - Samarbeta med kommunen för att stärka medlemskapets värde. - Utveckla befintliga samt finna nya informationskanaler gentemot medlemmarna. - Förankra och kommunicera innebörden av kårens verksamhet bland studenterna. - Se över vad kåren kan erbjuda för deltids- och distansstuderande. - Förenkla möjligheterna att betala medlemsavgiften. - Genomföra en marknadsundersökning bland medlemmarna för att identifiera medlemmarnas behov, krav, förväntningar och preferenser. - Utveckla och förbättra hemsidan. - Arbeta för att i samråd med sektionerna tydliggöra att vi är en organisation - Utöka kårens medverkan i sektioners och underföreningars befintliga väskprojekt. - Utveckla kårvalet genom en utredning av möjligheterna till att enbart erbjuda internetval

3 Utbildningsbevakning och utbildningskvalitet Ett av kårens viktigaste uppdrag är utbildningsbevakning. Kåren främsta uppgift är således att verka för att utbildningen på Umeå universitet håller en fortsatt hög kvalitet. Utbildningsbevakningen sker på olika nivåer; kåren ska på ett nationellt plan bedriva påverkansarbete i utbildningsfrågor genom att vara remissinstans och driva nationella frågor som gynnar studenterna som kollektiv. På universitetsnivå är kårens uppgift att i dialog med universitetet utveckla samt säkerställa kvaliteten i utbildningen. Kåren har också till uppgift att hjälpa den enskilde studenten med råd och stöd i specifika ärenden. Det är viktigt att kunskapen om studenters rättigheter sprids genom återkommande informationskampanjer i samarbete med sektionerna. Studentfackligutbildning är också ett viktigt verktyg för att förmedla denna kunskap. Kåren bör även underlätta studenternas möjlighet till insyn i aktuella utbildningspolitiska frågor. Samarbetet mellan utbildningsbevakarna på sektionsnivå och kåren centralt samt dialogen mellan de tre kårerna ska utvecklas. Varje år lämnar studentkårerna in studentfallskrivelsen till universitetet och syftet med denna skrivelse är att lyfta de generella problem och synpunkter som vi ser inom utbildningarna. Skrivelsen är ett av de enskilt viktigaste dokumenten kåren producerar. Under året kommer kåren att fortsätta dialogen med universitetet kring studentfallsskrivelsens syfte, innehåll och utformning. En central del i all form av utbildning är den lärarledda undervisningen där studenterna ges möjlighet att tillgodogöra sig sådan kunskap som är svår att läsa sig till. Interaktionen mellan lärare och student bidrar också till en fördjupad förståelse för ämnet och en känsla av samhörighet. Många studenter upplever idag att det är för lite lärarledd undervisning och denna bör således öka. Studenternas upplevelse är korrekt, resurstilldelningen till lärosätena ligger kvar på 1998 års nivå enligt HSV, samtidigt har studentantalet ökat sedan Resultatet är en ohållbar ekvation. Umeå studentkår ställer sig bakom SFS:s åsikt att 15 lärarledda timmar per vecka är en rimlig snittnivå. Kåren ska därför verka för att den nationella debatten om ökade anslag till grundutbildningen hålls vid liv. Den nuvarande resurstilldelningen till grundutbildningen tillåter i många fall inte en snittnivå på 15 lärarledda timmar i veckan och resurstilldelningen till grundutbildningen måste därför öka. Samtidigt som vi menar att den lärarledda tiden ska öka är det viktigt att poängtera att vi efterfrågar mer tid med disputerade lärare. Vi är medvetna om att flera institutioner har en ansträngd personalsituation vilket får till följd att en orimligt stor andel av arbetet läggs på doktoranderna. Detta medför att doktoranderna i praktiken viger mer än 20 % sin arbetstid till institutionstjänstgöring, ett merarbete som i många fall sker oavlönat. Det är också viktigt att de nuvarande anslagen till grundnivå och avancerad nivå förvaltas på ett optimalt sätt och kåren måste bevaka att så sker. Ineffektiva rutiner och dålig planering med onödiga merkostnader som följd kan aldrig tillåtas. Under 2008 initierade universitetet projektet för kvalitetsutveckling av utbildningar (KVULprojektet). Detta initiativ syftar till att ta ett samlat grepp om kvalitetsfrågorna inom utbildningen och ambitionen är att hantera kvalitetsfrågorna konsekvent och systematiskt över hela universitetet. Projektet innefattar bland annat frågan om ett universitetsövergripande system för kursutvärderingar samt uppföljning av studenter efter studierna. Kåren ser detta som det enskilt viktigaste projektet för utbildningskvaliteten på länge och det är av yttersta vikt att detta projekt lyckas. Kåren kommer i fortsatt dialog med universitetet verka för att projektet fortgår och implementeras. Samtidigt som KVUL-projektet innebär ett samlat grepp om kursutvärderingarna måste kåren fortsätta sitt arbete

4 för att återkopplingen av kursutvärderingar förbättras på kursnivå, avsaknaden av en konsekvent fungerande återkoppling av utvärderingarna medför att studenterna inte ser värdet av denna påverkansmöjlighet. Under lång tid har intresset för sommarkurser varit svalt och studenterna slutför dessa kurser i betydlig lägre utsträckning är ordinarie kurser under terminerna. Detta har lett till att institutionerna drar sig för att arrangera ytterligare kurser kommande år. Resultatet är en nedåtgående spiral och Umeå studentkår tror att denna spiral går att bryta genom kurser som går att tillgodoräkna sig inom de vanligaste utbildningsprogrammen. Genom dessa kurser ökar studenternas motivation då detta medför en kortare och mer flexibel utbildningstid. Samtidigt bör detta gynna institutionerna då genomströmningen kan komma att öka. För två år sedan introducerades kodade salstentamina i syfte att anonymisera studenten och därmed garantera opartisk bedömning av studentens kunskaper. Systemet med kodade salstentor är nu genomfört och efterlevs på Umeå universitet. I år tar kåren nästa steg och utreda huruvida kåren skall arbeta för införandet av kodade hemtentamina. Under föregående år påbörjades även arbetet med att stärka upp doktorandföreningarna och detta arbete måste fortgå samt intensifieras. Det är av yttersta vikt att doktorandernas påverkansarbete och olika samarbetsorgan fungerar då doktorandernas situation i många avseenden skiljer sig från studenters på grund- och avancerad nivå. Umeå studentkår erkänner dessa skillnader och menar att ett verkligt framgångsrikt påverkansarbete därför bara kan genomföras av doktoranderna själva. Kårens uppgift är att bistå doktorandsektionen med stöd och att stimulera till ett större engagemang under kommande år. Umeå studentkår ska: - Genomföra flera informationskampanjer om studenternas rättigheter - Genomföra studentfackliga utbildningsdagar - Arbeta för att den lärarledda undervisningstiden ökar. - Öka studenternas möjlighet till insyn i aktuella utbildningspolitiska frågor - Följa upp studentfallsskrivelsen från föregående verksamhetsår och genomföra en ny detta år - Utreda om kodade hemtentamina bör införas. - Verka för att praktikkurser möjliggörs för alla. - Understödja universitetet i dess strävan att implementera det universitetsövergripande KVUL-projektet. - Verka för att universitet ska erbjuda bättre sommarkurser som studenterna kan tillgodoräkna inom de vanligaste utbildningsprogrammen. - Stödja doktorandsektionen - Ge stöd till lokalorganisationer för lokal utbildningsbevakning - Dela ut årets pedagogiska pris - Följa upp det nyligen införda prefektstyret

5 Studiesocialt arbete Umeå studentkår arbetar för att miljön på universitetet ska vara öppen och inkluderande; detta gäller alla studenter oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet, klass, etnisk bakgrund, ålder eller funktionsnedsättning. En trivsam tid som student kräver mer än intressanta föreläsningar, den studiesociala miljön ska också vara tilltalande. Campus ska fungera som en arbetsplats med god arbetsmiljö där alltifrån trivsamma lunchutrymmen till lokaler som är anpassade för studenter med funktionsnedsättning ska finnas. För att skapa en god arbetsmiljö vill vi även se till vad som kan förbättras kring den psykosociala studiemiljön. Att studera hemma ska vara ett alternativ inte ett krav och därför krävs det bättre studiemiljöer på campus och hos våra utlokaliserade campusutbildningar. Ca 20% av landets studenter är även föräldrar. Detta är en grupp som ofta stöter på oväntade hinder i samband med studier. För att underlätta situationen för studenter med barn vill vi intensifiera arbetet under detta år ska alla offentliga miljöer, såsom t.ex. Umeå universitet, vara tillgängliga för samtliga studenter. I detta arbete vill Umeå studentkår vara delaktig för att förbättra situationen för studenter med funktionsnedsättningar. Studenters ekonomiska situation idag är ansträngd. Därför är det viktigt att bedriva påverkansarbete mot intressenter såsom CSN och bostadsföretag då studiemedlet och hyran är två centrala delar i studenters vardag. Som ny student är mottagandet viktigt. Under året ska Umeå studentkår uppdatera sin mottagningsoch alkoholpolicy samt utveckla mottagningsutbildningarna, detta för att mottagningen ska bli en så bra start som möjligt på studietiden bra start på studietiden. Under föregående läsår pågick projektet hitta på campus. Projektet syftade till att se vilka brister skyltningen på campus har. Detta projekt fick positiv respons från universitetet och Umeå studentkår kommer att fortsätta bedriva påverkansarbete kring detta för att få se resultat. För att stärka och förankra de studiesociala frågorna i verksamheten både lokalt och nationellt kommer ett studiesocialt nätverk startas upp, där representanter från sektioner samt övriga kårer träffas. De studiesociala delarna i studentfallskrivelsen anser vi är viktiga. Dessa bör få mer tyngd bakom sig och därför kommer ett studiesocialt diarium skapas. För att ytterligare förtydliga de studiesociala frågorna kommer även det studiesociala området få större del i den studentfackliga utbildningsdagen. För att ha ett levande campus är det många delar som spelar in. Umeå studentkår ser föreningslivet på campus som en central del i studentlivet och vill delta i utvecklingen av föreningslivet vid Umeå universitet.

6 Umeå studentkår ska: - Genomföra en jämlikhet/jämställdhetsdag. - Fortsätta utveckla nätverket studenter med barn. - Implementera åtgärdsprogram kring studenter med barn. - Genomföra en kampanj kring diskrimineringslagstiftningen. - Göra en kartläggning över tillgängligheten för studenter med funktionsnedsättning. - Genomföra en mottagningsutbildning. - Uppdatera alkohol och mottagningspolicy. - Skapa ett studiesocialt nätverk. - Arbeta för förbättrad psykosocialarbets- och studiemiljöer genom bl.a. fler studieplatser och bättre lunchutrymmen. - Delta i studentfackliga utbildningsdagen. - Utveckla det studiesociala området studentfallsskrivelsen. - Införa ett studiesocialt diarium. - Medverka i Miljöveckan. - Ge organisatoriskt och ekonomiskt stöd till studentföreningar. - Fortsätta utveckla verksamhetsstipendiet. - Bedriva aktivt informationsarbete kring studenters studiesociala situation. - Tillhandahålla akutlån till våra medlemmar. - Utveckla kontakten med CSN. - Bedriva påverkansarbete för att höja studiemedlet. - Arbeta för lägre boendekostnader för studenter. - Arbeta för renoveringar och modernisering av studentkorridorerna. - Arbeta för ett levande campus. - Uppföljning av hitta på campus projektet.