PROJEKTRAPPORT

Transkript

1 PROJEKTRAPPORT

2 Text & formgivning: Annika Eriksson, Länsbiblioteket i Västerbotten Foto: Länsbiblioteket i Västerbotten Tryck: Tryckeri City, Umeå

3 FÖRORD Under de senaste tre åren har Länsbiblioteket i Västerbotten drivit projektet AudioIndex det talande biblioteket. I projektet arbetade vi med tillgänglighet på bibliotekets talboksavdelning genom att utveckla ny teknik som hjälper personer med olika former av läshandikapp att på egen hand leta bland bibliotekets utbud av talböcker. De fem pilotbibliotek som ingått i projektet arbetade med att ta fram olika metoder för hur man kan arbeta med AudioIndex på sitt bibliotek som sedan sammanställdes och gavs ut i en metodsamling som en hjälp för andra bibliotek som arbetar med den här typen av frågor. Föreliggande rapport är en sammanfattning av hela projektperioden och innefattar aktiviteter som genomförts under åren Umeå Annika Eriksson Projektledare 3

4 4

5 INNEHÅLL 1. BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING Bibliotek Produkten AudioIndex AUDIOINDEX DET TALANDE BIBLIOTEKET Syfte Mål Målgrupp Projektets organisation Styrdokument Referensgrupp GENOMFÖRANDE OCH AKTIVITETER År 1, Mål Projektet och företaget Avtal med BTJ Marknadsföring Enkäter, marknadsundersökning Bok & Bibliotek Pilotbibliotek År 2, Mål Pilotbibliotek Informationsspridning År 3, Mål Informationsspridning AudioIndex Milestone Slutseminarium Inspirationsdag i Olofsfors Hur står det till med tillgängligheten? ARBETET PÅ PILOTBIBLIOTEKEN Umeå stadsbibliotek Synpunkter från Umeå Uppsala stadsbibliotek Synpunkter från Uppsala Håbo bibliotek Synpunkter från Håbo Enköpings kommunbibliotek Synpunkter från Enköping Skellefteå stadsbibliotek Synpunkter från Skellefteå Pilotträffar/Slutseminarium ÖVRIGA AUDIOINDEX-BIBLIOTEK ANALYS RESULTAT EKONOMI EFTER PROJEKTET

6 INLEDNING Projektet AudioIndex det talande biblioteket har nu avslutat sin verksamhet. Projektperioden varade från 1 januari 2007 till och med 30 juni Projektets ledord var tillgänglighet och fokus låg på bibliotek. Målgruppen var bibliotekspersonal vid fem pilotbibliotek samt talboksberättigade låntagare hos respektive bibliotek. Projektet erhöll ekonomiskt stöd från Statens Kulturråd. 1. BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING År 2000 antog regeringen den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79). I denna fastslås att målet för handikappolitiken ska vara ett samhälle som möjliggör för människor med funktionsnedsättning att delta i samhället på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning. Målet för handlingsplanen är att före utgången av 2010 ska alla enkelt avhjälpta hinder i samhället för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga vara borta. 1.2 Bibliotek 2007 Mellan åren 2000 och 2007 drev Umeåregionen 1 ett biblioteksprojekt, Bibliotek 2007, som bland annat syftade till att öka tillgängligheten till bibliotekens tjänster, så att dessa kan nås av alla på lika villkor. Inom projektet gjorde man en förundersökning samt tog fram en prototyp till AudioIndex i samarbete med Designhögskolan i Umeå. I mars 2006 fick Umeå stadsbibliotek en prototyp av denna. AudioIndex är ett orienteringshjälpmedel som underlättar för personer med läshinder att leta bland helt okända böcker och författare istället för att begränsas av sådant man redan känner till, eller som personal eller ledsagare förmodar kan vara intressant för besökaren. Detta ger både större integritet och frihet. 1.3 Produkten AudioIndex Namnet AudioIndex kommer från de latinska orden för lyssna (audio) och pekfinger (index). Utrustningen består av en handdator, fingerläsare och hörlurar. Den teknik som används kallas RFID (Radio Frequency Identification) och kan jämföras med användandet av streckkoder. De föremål som ska identifieras märks med ett RFID-chip (transponder) och kan sedan läsas av med fingerläsaren. När man pekar på en bok med fingerläsaren får man veta dess titel, författare samt höra en kort resumé genom hörlurar som är anslutna till en handdator. Fingerläsaren kommunicerar trådlöst med handdatorn, som i sin tur har kontakt med en databasserver där all information om böckerna finns lagrad. 1 I Umeåregionen ingår sex kommuner i Västerbotten: Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. 6

7 Under projektets tre år har tekniken och utrustningen utvecklats och idag finns en ny version av AudioIndex: AudioIndex Milestone där man istället för fingerläsare och handdator har en användarenhet som fungerar som RFID-läsare och handdator i ett, och man kopplar till ett par hörlurar. Utrustningen är delvis mer användarvänlig än tidigare eftersom man inte behöver hålla i både fingerläsare och handdator. AudioIndex Milestone: RFID-läsare och ljudspelare i ett. 2. AUDIOINDEX DET TALANDE BIBLIOTEKET Det treåriga projektet AudioIndex det talande biblioteket startade i januari 2007 och pågick till och med 30 juni Projektägare var Länsbiblioteket i Västerbotten och projektet fick ekonomiskt stöd från Statens kulturråd. 2.1 Syfte Syftet med projektet var: att tillgängliggöra bibliotekens tjänster för synskadade och andra funktionsnedsatta att hitta en tillverkare av AudioIndex för spridning till andra bibliotek i Sverige att göra en nationell marknadsundersökning för att utröna omfattningen av intresset för AudioIndex 7

8 2.2 Mål Mål för projektet var: att marknadsföra tjänsten AudioIndex mot målgruppen att sprida metoder för användning av AudioIndex på bibliotek som har utrustning etablera pilotbibliotek som använder AudioIndex i norra, mellersta och södra Sverige. 2.3 Målgrupp Projektets målgrupper var: Bibliotekspersonal Biblioteksbesökare med läshinder Anhöriga, ledsagare etc. till personer med läshinder Handikapporganisationer 2.4 Projektets organisation Styrgruppen bestod det första projektåret av representanter från Länsbiblioteket i Västerbotten, Umeå stadsbibliotek, Länsbibliotek Uppsala samt Uppsala stadsbibliotek. Efter en del delade meningar inom styrgruppen om hur projektet skulle drivas för att bäst nå projektmålen, ändrades styrgruppens konstellation inför projektets andra år och bestod resterande projekttiden av representanter från Länsbiblioteket i Västerbotten samt projektledaren för projektet SPUNK läsglädje för barn och unga i särskola. 2 En extern projektledare anställdes för att arbeta med projektet. Under första projektåret var projektledarens tjänstegrad 1.0, år två 0.75 och det sista året Styrdokument Under projektets första år upprättades ett styrdokument (se bilaga) för att tydliggöra projektets syfte, målgrupp samt ansvarsfördelning och mandat gällande projektägare, styrgrupp och projektledare. 2.5 Referensgrupp Under projektets första år beslutades att de båda länen Västerbotten och Uppsala var för sig ansvarar för att bilda en referensgrupp bestående av bibliotekspersonal samt representanter från olika handikappförbund. I Uppsala län finns en referensgrupp bestående av representanter från de olika pilotbiblioteken. En medlem i referensgruppen är aktiv i Synskadades riksförbund och arbetade mycket för att sprida informationen om AudioIndex i sina nätverk och via media. I Västerbotten bildades ingen referensgrupp på grund av att de deltagande biblioteken, Umeå och Skellefteå stadsbibliotek, inte var intresserade av detta. 2 Mer information om SPUNK-projektet finns på projektets hemsida: 8

9 3. GENOMFÖRANDE OCH AKTIVITETER I det följande kommer jag att redogöra för mål och genomförda aktiviteter år för år. 3.1 År 1, 2007 Projektet beviljades kronor av Statens kulturråd för första projektåret. Den egna insatsen uppgick till kronor vilket resulterade i en total budget 2007 på kronor Mål Under projektets första år var målen att: hitta en tillverkare av produkten AudioIndex göra en nationell marknadsundersökning att marknadsföra AudioIndex för målgrupperna bibliotekspersonal och biblioteksbesökare med läshinder. På Umeå stadsbibliotek infördes en prototyp av AudioIndex i mars Under projektet Bibliotek 2007 visade det sig att användningen varit låg med endast två personer som regelbundet använder hjälpmedlet. Ett nytt delmål under första året blev därför att öka användningen av AudioIndex på Umeå stadsbibliotek. Målet att hitta en tillverkare av produkten uppfylldes i ett tidigt skede av projektet då uppfinnaren och innehavaren av upphovsrätten Kent Lindbergh bildade företaget Teknikhuset AudioIndex AB i början av 2007 för att börja producera AudioIndex. En nationell marknadsundersökning genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät som skickades till 300 bibliotek runt om i Sverige. (Se bilaga) Projektet och företaget Länsbiblioteket i Västerbotten har lång erfarenhet av att driva projekt inom offentlig verksamhet. Helt nytt i detta sammanhang var samarbetet med ett företag. Länsbiblioteket omfattas av Kommunallagen och i det initiala skedet av projektet ägnades mycket arbete åt att definiera vilka gränser som ska råda mellan projektet och Teknikhuset AudioIndex AB. Kommunallagen kapitel 2, 8 Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det 3 I samråd med Västerbottens läns landstings jurist och handläggare vid staben för tillväxt och regional utveckling gjordes ett förtydligande vad gäller gränsdragningen: Teknikhuset AduioIndex AB ansvarar för teknik, teknikutveckling samt företagets marknadsföring. Projektet bidrar med implementering, informationsmaterial, marknadsvalidering inklusive dokumentation. 3 Kommunallag (1991:900), 9

10 Representanter för projektet och Teknikhuset AudioIndex AB hade ett möte med Kulturrådet den 14 september 2007, där man diskuterade vad de statliga medlen som Kulturrådet bidrar med kan användas till. Kulturrådet var mycket tydliga med att projektet ska vara ett tillgänglighetsprojekt som använder resurserna till pedagogiska insatser och metodutveckling. Om projektet ville använda sig av pilotkommuner ansåg Kulturrådet att vi kunde använda en del av projektmedlen till att stötta pilotkommunerna med utrustning. Förutsättningen för detta var att pilotbiblioteken skulle införlivas på ett aktivt sätt i projektet och arbeta med att ta fram metoder för användning. Under mötet med Kulturrådet togs marknadsföring upp som en prioriterad del av projektets verksamhet. Då det ännu inte fanns en färdig produkt fördröjdes arbetet med marknadsföringen och metodutvecklingen ute på biblioteken. I slutet av september 2007, i samband med Bok- & biblioteksmässan i Göteborg, fanns en färdig version av AudioIndex att demonstrera i montern. Under våren och hösten 2008 fick pilotbiblioteken sin utrustning levererad och installerad Avtal med BTJ I april 2007 ordnade projektet ett möte med BTJ och Teknikhuset AudioIndex AB. Detta möte resulterade i ett avtal som gjorde det möjligt att ytterligare utveckla AudioIndex. Istället för att tvingas bygga upp en egen lokal databas över talböcker fick man nu tillgång till Talboksoch punktskriftsbibliotekets katalog för att hämta poster därifrån direkt till handdatorn. Detta förfarande gör att informationen som låntagarna får del av via AudioIndex uppdateras kontinuerligt på ett, för bibliotekspersonalens del, enkelt sätt Marknadsföring I och med att målet att hitta en tillverkare var uppfyllt så tidigt hamnade projektet längre fram i planeringen än beräknat och ett beslut togs om att satsa mer på marknadsföring under första året. En omfördelning av budget blev gällande. Diskussioner fördes med jurister inom Västerbottens läns landsting och Statens Kulturråd för att klargöra gränsdragningen om hur projektet kan bistå företaget med t.ex. marknadsföring och inköp av utrustning till pilotbiblioteken. Marknadsföringsinsatser genomfördes dels gentemot biblioteksbesökare och dels gentemot bibliotekspersonal. Projektledaren presenterade projektet på länsbiblioteken i Sörmland, Örebro, Sydost och Norrbotten. Det kändes viktigt att hålla en enhetlig linje i informationsmaterial rörande AudioIndex och projektet. I samarbete med reklambyrån Ord & Co i Umeå tog projektet därför fram en logotyp som använts vid tryckning av informationsmaterial. 10

11 Under året utformades informationsmaterial i form av foldrar (tryckt samt på CD), affischer, pins etc. som delats ut i samband med information om produkten för målgruppen. En egen webbplats för projektet producerades med information om produkten, projektet och kontaktuppgifter ( Projektets hemsida har vi sett som en hemsida för projektet, varför sidan kommer att släckas ner efter projektets slut. Bifogat finns en utskrift av hemsidan så som den såg ut Startsida AudioIndex det talande biblioteket s webbplats Marknadsföringen under första året bestod främst av information om produkten och projektet och visning av den prototyp som tagits fram. Företaget hade en del problem med finansiering av produktutveckling och tillverkning varför en färdig produkt fanns tillgänglig först under hösten under projektets första år. Det man istället riktade in sig på det inledande projektåret var att arbeta med att öka användningen på Umeå stadsbibliotek, där man redan taggat talboksbeståndet och en prototyp av AudioIndex fanns tillgänglig Enkäter, marknadsundersökning För att arbeta med delmålet att öka användningen av AudioIndex på Umeå stadsbibliotek utformades en enkät av Institutionen för Informatik vid Umeå universitet som delades ut i samband med att biblioteket bjöd in handikapporganisationer för information och visning av AudioIndex. Enkäten innehöll frågor bland annat om hur användningen upplevs i fråga om hantering, teknik osv. Inledningsvis kontaktade projektledaren handikapporganisationernas styrelser och informerade om projektet och AudioIndex. Intresset var då mycket stort, men det var endast ett antal personer ur styrelserna som deltog i visningarna på biblioteket. Bäst uppslutning var det från Afasiförbundet som höll till med sin studiecirkel på Umeå stadsbibliotek och i samband därmed fick en visning av AudioIndex. Sammantaget var det tyvärr inte stor uppslutning till dessa informationstillfällen. En liknande enkät delades även ut bland personalen på Umeå stadsbibliotek för att utröna hur de upplever hanteringen av AudioIndex. Även om det mestadels är personalen på talboksavdelningen som berörs är det viktigt att all personal vet hur AudioIndex fungerar när en besökare vill använda hjälpmedlet då personalen på talboksavdelningen inte finns tillgängliga. Resultatet av dessa enkäter bifogas. 11

12 Den nationella marknadsundersökningen planerades vid tiden för projektansökan att göras via enkäter i pappersform samt eventuellt intervjuer. Det visade sig dock att Teknikhuset AudioIndex AB hade verktyg för att göra en webbaserad marknadsundersökning och projektet erbjöds att använda denna metod gratis. Enkäten skickades ut till 300 bibliotek av olika storlek, spridda över Sverige. 65 av dessa 300 svarade Bok & Bibliotek I september 2007 hade Teknikhuset AudioIndex AB en färdig produkt som demonstrerades i projektets monter på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Kent Lindbergh, Teknikhuset AudioIndex AB, Pernilla Roslund, projektledare, samt personal från Uppsala stadsbibliotek, Umeå stadsbibliotek och Länsbiblioteket i Västerbotten bemannade montern under de fyra dagarna mässan pågick. Bok & Biblioteksmässan i Göteborg 2007.Kent Lindbergh, Teknikhuset AudioIndex AB, och Pernilla Roslund, Projektledare AudioIndex-det talande biblioteket informerar om och visar AudioIndex för mässbesökare. Inför mässan kontaktade projektledaren handikapporganisationer i Göteborg och informerade om att AudioIndex skulle demonstreras på mässan. Några representanter för handikapporganisationerna kom till montern som i övrigt var väldigt välbesökt.under mässan delades tygkassar ut innehållande pin, folder med information om projektet och produkten Pilotbibliotek Umeå stadsbibliotek som fick tillgång till en prototyp av AudioIndex 2006, var självklara att delta i projektet som pilotbibliotek. Under första projektåret planerades vilka övriga bibliotek i landet som skulle fungera som pilotbibliotek. För att få en uppfattning om hur AudioIndex fungerade att använda på små respektive stora bibliotek var det viktigt att tänka på bibliotekens storlek och geografiska läge vid val av pilotbibliotek. Förutom Umeå blev Skellefteå stadsbibliotek pilotbibliotek för Västerbottens län. Uppsala länsbiblioteket hörde av sig till Länsbiblioteket i Västerbotten när de hörde talas om projektet och anmälde intresse för att delta. Pilotbibliotek för Uppsala blev Uppsala stadsbibliotek, Enköpings kommunbibliotek och Håbo bibliotek. 12

13 3.2 År 2, 2008 För 2008 fick projektet kronor i bidrag från Statens kulturråd. Egna insatsen uppgick till och cirka av föregående års överskott fördes över till Överskottet berodde på att produkten lanserades senare än planerat och att kostnaderna för denna inte kom med under Överskottet fördes över till 2008 och användes till licenskostnader för produkten detta år istället Mål Målen under andra projektåret var att: Marknadsföra tjänsten AudioIndex mot målgruppen låntagare med läshandikapp Sprida metoder för användningen Etablera pilotbiblitoek i norra, mellersta och södra Sverige. Biblioteken arbetade i varierande grad med marknadsföring av AudioIndex mot målgruppen. Produkten installerades på biblioteken under våren och tidiga hösten 2008, därefter tog det en del tid i anspråk att RFID-märka Daisy-böckerna. Marknadsföring och visning gentemot låntagare kunde man inte börja med förrän allt detta arbete var avklarat. Samma sak gäller målet att sprida metoder: innan produkten fungerar och talboksavdelningen är RFID-märkt har man inte kunnat arbeta med att ta fram metoder. Målet att etablera pilotbibliotek uppfylldes under året så till vida att fem pilotbibliotek etablerades, dock inget i södra Sverige. Men vi har fått en spridning i bibliotekens storlek - bland pilotbiblioteken finns såväl stadsbibliotek som mindre kommunbibliotek Pilotbibliotek Under året har pilotbiblioteken utrustats med AudioIndex. Umeå stadsbibliotek har fått tillgång till två nya enheter som ersatt den gamla prototypen. Skellefteå och Uppsala stadsbibliotek har utrustats med två apparater vardera, Enköping kommunbibliotek och Håbo bibliotek en apparat vardera. Utrustningarna hyrs och avtalet löper på tre år. Efter projektets slut bekostar biblioteken själva sina utrustningar. På grund av att AudioIndex implementerades senare än beräknat hann inte pilotbiblioteken arbeta med insatser gentemot målgruppen i den utsträckning som var planerat under år två. Istället arbetade man med att förbereda bland annat genom att RFID-märka Daisy-böcker och informera egna personalen om AudioIndex och hur den fungerar. Under året besökte projektledaren, tillsammans med en styrgruppsledamot pilotbiblioteken. En pilotbiblioteksträff anordnades i Umeå för att representanter från de olika biblioteken skulle få en chans att träffas och utbyta idéer och erfarenheter Informationsspridning Information om AudioIndex har spridits på olika sätt under året. Biblioteksturnén som inleddes under 2007 avslutades i början av året med ett besök i Dalarna. 13

14 I samband med uppstarten av projektet SPUNK läsglädje med barn och unga i särskola i Västerbotten deltog projektledaren på ett möte i Lycksele där specialpedagoger i Västerbotten informerades om AudioIndex. Information om AudioIndex spreds även till specialpedagoger i Skellefteå kommun under en temadag med TPB (Talboks- och punktskriftsbiblioteket) på Skellefteå stadsbibliotek Arbetet med att ta fram nytt informationsmaterial om AudioIndex som är anpassat för varje specifik målgrupp: synskadade, dyslektiker, afatiker, påbörjades under året. Centrum för Lättläst engagerades för att anpassa texten i foldern. För att underlätta för bibliotek som nyligen skaffat AudioIndex, samt för att inspirera varandra, påbörjades arbetet med att ta fram ett metodmaterial som samlar idéer om hur man kan arbeta mot målgruppen. Pilotbiblioteken bidrar med sina erfarenheter 3.3 År 3, 2009 Inför det tredje projektåret beviljade Statens Kulturråd kronor till projektet. Egna insatsen uppgick till kronor Mål Målen under projektets tredje och sista år var att: Marknadsföra tjänsten gentemot målgruppen Sprida metoder för användning Biblioteken har även detta år arbetat med marknadsföring genom att bjuda in handikapporganisationer till biblioteket för visning, delta i mässor/temadagar med temat tillgänglighet, aktivt visat AudioIndex för talboksavdelningens besökare. I samarbete med pilotbiblioteken har projektledaren under året sammanställt en metodsamling som tryckts upp i 500 exemplar för spridning till övriga bibliotek som arbetar med AudioIndex Informationsspridning AudioIndex-foldern har givits ut i punktskrift, i ljudform på CD-skiva samt som lättläst version. Den lättlästa versionen har tagits fram i samarbete med Centrum för Lättläst som har bearbetat texten. Foldern i de olika versionerna distribuerades till pilotbiblioteken. Efter önskemål från referensgruppen i Uppsala tryckte projektet upp ett antal T-shirts med projektets logotyp: 14

15 T Tröjorna används ute på Pilotbiblioteken, framförallt vid visningar och information om AudioIndex. Projektledaren samt en medlem i styrgruppen deltog i Biblioteksdagarna i Uppsala maj Under dessa tre dagar deltog projektet i den affischutställning som anordnas i anslutning till seminarielokalerna. Affischen bemannades under en timme en av dagarna då vi fick möjlighet att dela ut foldrar och informera besökare om projektet och AudioIndex. Projektet deltog i affischutställningen på Biblioteksdagarna i Uppsala maj Projektledaren deltog även i ett studiebesök på Uppsala stadsbibliotek där man under rundvandringen visade talboksavdelningen och informerade om AudioIndex. Projektledaren gavs då möjlighet att ytterligare informera om projektet AudioIndex Milestone På biblioteksdagarna deltog projektets representanter vid Teknikhuset AB:s seminarium där bland annat AudioIndex Milestone demonstrerades. Frågan uppkom på nästföljande styrgruppsmöte om projektet skulle erbjuda pilotbiblioteken en uppgradering av sin utrustning. Offert begärdes in från Teknikhuset AudioIndex AB. Styrgruppen bestämde att projektet inte kan stå för kostnaden för detta. Länsbiblioteket i Västerbotten tog ett beslut om att bekosta ny utrustning för de båda pilotbiblioteken i sitt län. I december 2009 fick stadsbiblioteken i Skellefteå och Umeå tillgång till varsin AudioIndex Milestone. Länsbiblioteket i Uppsala kommer att betala licenser för sitt läns bibliotek under 2010 och ville därför inte satsa på en uppgradering. Uppsala stadsbibliotek har köpt in två AudioIndex Milestone på egen bekostnad Slutseminarium En avslutande pilotträff/slutseminarium hölls i Uppsala i november Träffen var en heldag där förmiddagen var reserverad för pilotbiblioteken, där de fick möjlighet att träffas och diskutera problem och lösningar, metoder m.m. 15

16 Till eftermiddagen hade projektet bjudit in personal från bibliotek som arbetar med AudioIndex utanför projektets ramar. Oskar Björk från Teknikhuset AudioIndex AB deltog och svarade på teknikfrågor samt demonstrerade AudioIndex Milestone. Anders Åborg från Armémuseum i Stockholm berättade om hur de arbetar med Audioguide på museet. Det gav biblioteken ett vidare perspektiv på hur de kan arbeta med AudioIndex. Även på biblioteket kan utrustningen användas som ett orienteringshjälpmedel i lokalerna samt berätta om föremål i utställningar osv Enligt planeringen skulle projektets aktiviteter vara avslutade 31 december 2009 och en slutrapport inlämnad 30 mars Då vi i slutet av 2009 såg att det fanns medel kvar i projektet ansökte projektägaren hos Kulturrådet om att förlänga projekttiden till och med 30 juni 2010, för att ge projektet möjlighet att vara med på en tillgänglighetskonferens som arrangerades i Umeå maj Vår ansökan om förlängning beviljades och projektet avslutades 30 juni Inspirationsdag i Olofsfors Projektledaren fick en förfrågan om att delta under en inspirationsdag för kommunstyrelser och arbetsgrupper i Umeåregionen. Inspirationsdagen ägde rum på Olofsfors bruk och under dagen gavs seminarier och workshops med fokus på framtiden och utvecklingen av Umeåregionen. Det gavs även tillfälle till besök i de olika arbetsgruppernas montrar. I biblioteksgruppens monter visades den tekniska utvecklingen inom biblioteksvärlden, från tryckta böcker till digitala medier, läsplattor etc och de möjligheter som RFID-tekniken kan erbjuda biblioteken. Här fick AudioIndex vara ett exempel på hur biblioteken kan öka tillgängligheten med hjälp av ny teknik. Projektledaren fanns tillgänglig i montern och visade AudioIndex Milestone för besökare. Det blev ett bra tillfälle att visa AudioIndex för en bredare grupp än de låntagare som kommer till biblioteket Hur står det till med tillgängligheten? maj 2010 arrangerade AudioIndex det talande biblioteket, Länsbiblioteket i Västerbotten och Västerbottens läns landsting en tillgänglighetskonferens med rubriken Hur står det till med tillgängligheten? (se bifogat program). Konferensen belyste olika aspekter av tillgänglighet: värderingar, attityder och bemötande Cecilia Stiernstedt, Uppsala Stadsbibliotek och Annika Eriksson, projektledare AudioIndex det talande biblioteket höll föredrag på tillgänglighetskonferensen Hur står det till med tillgängligheten den 26 maj 2010 på Umeå Folkets hus. 16

17 Under konferensens andra dag var temat tillgänglighet ur biblioteksperspektiv och här föreläste bland annat en representant från ett av projektets pilotbibliotek, Cecilia Stiernstedt från Uppsala stadsbibliotek, som berättade om hur de arbetat med tillgänglighetsfrågor. Projektledaren hade också en programpunkt och berättade om projektet samt demonstrerade AudioIndex Milestone för åhörarna 4. ARBETET PÅ PILOTBIBLIOTEKEN Under våren och hösten 2008 utrustades pilotbiblioteken med AudioIndex. Umeå stadsbibliotek fick prototypen utbytt mot två nya enheter. Skellefteå stadsbibliotek och Uppsala stadsbibliotek fick två enheter vardera och Håbo och Enköping en var. Utrustningarna har hyrts ut av Teknikhuset AudioIndex AB och projektet har stått för licenskostnaden under projekttiden. Tanken var att pilotbiblioteken skulle börja jobba med insatser för att nå målgruppen under 2008, men då AudioIndex implementerades senare än beräknat försenades detta arbete en del. Skellefteå stadsbibliotek fick sin utrustning levererad först under hösten Arbetet med att genomföra insatser gentemot målgruppen har påbörjats, men är något som måste upprepas kontinuerligt, det kommer att bli ett ständigt pågående arbete för pilotbiblioteken och övriga bibliotek som arbetar med AudioIndex. Nedan följer en rapport från vart och ett av pilotbiblioteken om hur man arbetat med AudioIndex under projektperioden samt, under rubriken Synpunkter från, en redovisning av den enkät som projektledaren skickade till pilotbiblioteken och som besvarades under december 2009 januari 2010 (se bilaga för enkäten i sin helhet inklusive svar). Enkätundersökningen gjordes för att få information om hur pilotbiblioteken upplevt deltagande i projektet och användandet av AudioIndex under projekttiden. 4.1 Umeå stadsbibliotek Umeå stadsbibliotek var först ut med att prova AudioIndex-utrustningen. De har haft produkten som prototyp sedan mars Prototypen ersattes i början av 2008 av två nya enheter genom projektet. Utrustningen används inte i så stor utsträckning på biblioteket. Bristande marknadsföring kan vara en anledning. Talbokslåntagarna är också vana vid att få personlig service av personalen vid talboksavdelningen, vilket kan vara en anledning till att man inte anser sig behöva använda AudioIndex för att själv hitta det man söker. Umeå stadsbibliotek har bjudit in handikappföreningar via HSO för visning av AudioIndex. Uppslutningen blev mindre än väntat, men de som deltog var positivt inställda till AudioIndex. Däremot anser många att det tar för lång tid att använda AudioIndex och att talsyntesen är svår att uppfatta, detta är ytterligare en anledning att istället vända sig till personalen för att få hjälp. I samband med träffarna delade man ut enkäter till användarna med frågor om hur man upplever användningen i fråga om hantering, teknik osv. En liknande enkät delades även ut till personalen på Umeå stadsbibliotek för att ta reda på deras upplevelser av AudioIndex. 17

18 Under projektets sista år har man satsat mer på skyltning i biblioteket och synliggjort AudioIndex på hemsidan: I december 2009 utrustades Umeå stadsbibliotek med AudioIndex Milestone på bekostnad av Länsbiblioteket i Västerbotten Synpunkter från Umeå På Umeå stadsbiblioteks barnavdelning, där man taggat upp Daisy-böcker för barn- och ungdomar, har man inte demonstrerat AudioIndex för låntagare i någon hög utsträckning då man anser att utrusningen är för krånglig och svåranvänd. Personalen anser att den är svår att få igång och alltför lätt laddar ur under användning. Dessa problem har dock inte AudioIndex Milestone. I juni 2010 anordnades två tillfällen när personalen vid Umeå stadsbibliotek bjöds in till talboksavdelningen för visning av AudioIndex Milestone. Personalen på talboksavdelningen är de som i första hand kommer i kontakt med talbokslåntagare och det är också den personalgrupp som känner sig mest bekväm med att använda AduioIndex. Det som upplevs som det största problemet är att hitta sätt att nå ut till användare med information om att AudioIndex finns. Hur når man målgrupperna? Vid visningar för handikappföreningar var övervägande delen positiva men de har inte frågat efter utrustningen vid senare besök på biblioteket. Biblioteket hoppades på att de positiva reaktionerna från visningarna skulle sprida sig vidare, men så har det inte blivit. 4.2 Uppsala stadsbibliotek Uppsala stadsbibliotek kom igång med AudioIndex i slutet av maj I början hade man en del tekniska problem vilket fördröjde lanseringen gentemot slutanvändarna. En person på biblioteket är ansvarig för arbetet med AudioIndex och all personal som arbetar i informationsdisken har fått utbildning i hanteringen av utrustningen. Uppsala har arbetat mycket med utbildning för all personal på Uppsala stadsbibliotek samt stadsdelsbiblioteken. Utbildning av den egna personalen är något man arbetat med kontinuerligt eftersom det kommer ny personal och vikarier samt att befintlig personal behöver uppdatera sig då det är viktigt att all personal på biblioteket känner sig bekväm med att visa AudioIndex för låntagare. Uppsala stadsbibliotek har tagit fram en manual för användandet av AudioIndex på sitt bibliotek. Denna manual är bra att ha till hands för den som har pass i informationsdisken. På barnavdelningen har man gjort en AudioIndex kampanj under en begränsad period då man tipsade och visade AudioIndex för alla besökare. Det gav stor effekt och barnen och ungdomarna tyckte det var roligt att prova på att använda AudioIndex. Den som ansvarar för AudioIndex på biblioteket har kontinuerligt lagt ut reklam på bibliotekets hemsida om att AudioIndex finns och att alla som vill kan komma och prova. Taltidningen har också gjort reklam för AudioIndex med jämna mellanrum. Ett effektivt sätt då taltidningen når många kommuninvånare. Uppsala stadsbibliotek har även deltagit på mässor som kommunen anordnar, t.ex. Äldremässan. Där har man informerat om AudioIndex och delar ut broschyrer. Även vid 18

19 information om Talböcker och Boken Kommer-servicen ute på biblioteken informerar man om AudioIndex. I december 2009 köpte Uppsala stadsbibliotek in två stycken AudioIndex Milestone utrustningar Synpunkter från Uppsala I Uppsala upplever man på stadsbiblioteket användningen av AudioIndex som mycket positiv från såväl låntagarnas som personalens sida. Låntagarna har sett AudioIndex som ett mycket bra komplement till personlig service och ett fantastiskt hjälpmedel. I Uppsala menar man att det gäller att se AudioIndex som ett hjälpmedel som ska finnas tillgängligt på biblioteken inför 2010 då samhället ska vara tillgängligt på lika villkor för alla oavsett funktionsnedsättning. Man anser att AudioIndex tjänar som ett exempel på hur bra tekniska lösningar kan vara ur tillgänglighetssynpunkt. Det viktiga, anser man, är att AudioIndex finns, sedan är det upp till varje låntagare att välja personlig service eller att leta böcker på egen hand. 4.3 Håbo bibliotek Håbo bibliotek är det minsta av pilotbiblioteken. AudioIndex implementerades strax före sommaren Man har en person på biblioteket som är ansvarig för AudioIndex. Arbetet med AudioIndex har dock blivit något försenat på grund av personalbyte. I Håbo har man en referensperson som är medlem i SRF och arbetar mycket aktivt för att sprida information om AudioIndex på möten och sammankomster. På biblioteket har man anordnat visningar för synskadade och har fått en hel del uppmärksamhet från lokalpressen. Det är enbart talböckerna på vuxenavdelningen som är RFID-märkta eftersom utlåningen av talböcker på barn- och ungdomsavdelningen är mycket låg Synpunkter från Håbo På Håbo bibliotek har man inte hunnit med arbetet att nå ut till användargrupper, bland annat på grund av ovan nämnda personalbyte. Det tar tid att komma igång då märkningen av böckerna, trots att det är en enkel process, tar mycket tid i anspråk 4.4 Enköpings kommunbibliotek Enköpings kommunbibliotek lanserade AudioIndex i början av september Ett par användare har hunnit prova utrustningen och all personal på biblioteket behärskar tekniken. En ur personalen är ansvarig för AudioIndex och arbetar aktivt med att få ut information om utrustningen till användarna. På biblioteket har man en TV-skärm som visar information om vad som är på gång på biblioteket och där visar man även AudioIndex. Enköpings bibliotek har gjort utskick till ett flertal handikappförbund som kan ha intresse av AudioIndex. SRF har fått information på ett av sina möten vilket resulterade i en artikel i lokalpressen. Den ansvarige på biblioteket har även informerat om AudioIndex på ett möte för 19

20 personal som arbetar med utvecklingsstörda inom bland annat särskola och daglig verksamhet Synpunkter från Enköping Personalen på kommunbiblioteket i Enköping är nöjda med AudioIndex. Tekniken har fungerat bra och låntagarna är mycket nöjda med att AudioIndex finns tillgänglig så att de får en möjlighet att klara sig själva. 4.5 Skellefteå stadsbibliotek Skellefteå stadsbibliotek blev försenade vid implementeringen pga. problem med kommunens policy som normalt inte tillåter leasing eller hyra av utrustning. Detta kunde så småningom lösas och Skellefteå stadsbibliotek fick tillgång till AudioIndex under hösten I Skellefteå har man taggat Daisyböckerna på såväl vuxen- som barn- och ungdomsavdelningen. Man tänker sig att barn- och ungdomar är mindre rädd för ny teknik än äldre användare. Ett samarbete har inletts med projektet SPUNK läsglädje med barn och unga i särskola i Västerbotten och planer finns på att bjuda in särskoleelver och pedagoger i särskolan för visning av anpassat material och AudioIndex. Barnavdelningen kommer även att marknadsföra AudioIndex personligt mot vissa låntagare. Barn och ungdomar från SRF kommer att bjudas in och likaså Föräldraföreningen för barn med dyslexi ska få en visning av AudioIndex. Vid en inplanerad träff med lärare för årskurs 1-7 ska även dessa få en visning. Information om AudioIndex läggs ut på hemsidan samt kommunens Insida (intranät). Informationen kommer även att spridas via Infomix som anpassar informationsmaterial från kommuner och landsting i Västerbotten för personer med läshinder. Informationen görs tillgänglig som tal och lättläst på hemsidan, på CD, som punktskrift och i tryck. Lokaltidningen har redan visat intresse och gör sannolikt ett reportage så fort det finns något att visa. I december 2009 fick Skellefteå stadsbibliotek AudioIndex Milestone på Länsbiblioteket i Västerbottens bekostnad Synpunkter från Skellefteå Skellefteå har inte hunnit börja sitt arbete gentemot låntagare i någon större utsträckning. Precis då materialet var färdigtaggat fick biblioteket sin utrustning uppgraderad till AudioIndex Milestone. Efter vissa inledande problem med Milestone tycker nu personalen att utrustningen är mer stabil och fungerar bra, bättre än den första versionen av AudioIndex. Under 2010 kommer man att mer aktivt börja arbeta gentemot låntagare. 20

21 4.6 Pilotträffar/Slutseminarium Under projektperioden har regelbundet anordnas träffar för pilotbiblioteken då de fått möjlighet att utbyta erfarenheter sinsemellan. En avslutande pilotträff ordnades på Uppsala stadsbibliotek den 10 november Förmiddagen var avsatt för pilotbiblioteken och till eftermiddagen bjöd vi in personal från andra bibliotek i Sverige som har AudioIndex-utrustningen. Teknikhuset AudioIndex AB representerades under eftermiddagen av Oskar Björk som demonstrerade nya AudioIndex Milestone och svarade på teknikfrågor från biblioteken. Teknikhuset AudioIndex AB erbjuder idag också tekniken till museum som en lösning på audioguidning. För att få en vidare inblick i hur man kan jobba med RFID-tekniken på museum bjöd projektet in Anders Åborg från Armémuseet som berättade om hur man använder sig av AudioIndex audioguide på museet. 5. ÖVRIGA AUDIOINDEX-BIBLIOTEK De bibliotek i Sverige som arbetar med AudioIndex utanför det här projektet är för närvarande: Norrköpings stadsbibliotek, Eskilstuna bibliotek, Falköpings bibliotek, Ljungby bibliotek, Gislaveds bibliotek samt Göteborgs stadsbibliotek. Dessa bibliotek bjöds alla in till projektets slutseminarium. Projektledaren har inför skrivandet av denna slutrapport hört sig för med dessa bibliotek hur de upplevt användandet för att få fler röster om produkten och hur man arbetar med marknadsföring och metoder. Det verkar som att det största problemet är att nå ut till användare med AudioIndex. Vid visningar är alla positiva till produkten, men sedan frågas den inte efter på biblioteken. Den metodsamling som tagits fram i projektet ser man ett stort behov av. 6. ANALYS I planeringen av projektet var tanken att ett första mål, och tyngdpunkten under första året, skulle vara att hitta en tillverkare av produkten AudioIndex. Detta löste sig i ett tidigt skede då företaget Teknikhuset AudioIndex AB bildades. Då hade man en tillverkare men ännu ingen färdig produkt. En prototyp fanns på Umeå stadsbibliotek sedan mars 2006, men inget färdigt att leverera till pilotbiblioteken. Problem med finansiering av produktutveckling och tillverkning fanns med som ett hinder i början vilket är en anledning till att den färdiga produkten dröjde. Detta fick till följd att de deltagande pilotbiblioteken fick en känsla av att det inte hände något i projektet, att allt stod stilla. Projektledningen fick en del kritik för detta. Till bokmässan i Göteborg i september 2007 hade vi en färdig produkt att presentera. En del teknikproblem fanns med i början, till exempel att fingerläsaren tappade kontakten med handdatorn och att apparaterna hade kort batteritid och ofta laddades ur medan AudioIndex användes. Under våren och tidiga hösten 2008 fick pilotbiblioteken tillgång till utrustningen och kunde börja RFID-märka sina talböcker. Märkningen tog en hel del tid i anspråk varför det dröjde innan biblioteken var redo att demonstrera produkten för låntagare. En del barnsjukdomar kvarstod som gjorde att många ur bibliotekspersonalen ansåg AudioIndex vara krånglig att 21

22 använda vilket kan bidra till att man inte demonstrerade AudioIndex i någon hög utsträckning vilket förstås bidrar till den låga användningen av utrustningen. En del av de låntagare som provat tyckte också att det var lite krångligt och svårt att förstå talsyntesen och föredrog personlig service. Det krävs mycket och kontinuerligt arbete för att bryta en gammal vana och införa ny teknik. Flera av de låntagare som fått prova AudioIndex ute på pilotbiblioteken säger sig föredra personlig service framför att leta böcker på egen hand med teknikens hjälp. Det är viktigt att ge dessa låntagare den service de önskar, men samtidigt bör man informera varje låntagare om att möjligheten att använda AudioIndex finns och låta dem, om de så vill, prova på. Problemen med att talsyntesen kan vara svår att förstå går idag att lösa genom att personalen själv läser in information om boken. Detta ger även möjlighet att göra presentationen av boken mer personlig om man så önskar. Projektets syfte och mål att arbeta fram metoder för användningen av AudioIndex kräver aktiva pilotbibliotek eftersom det är på plats i biblioteket som man arbetar med produkten och låntagarna. Man ser att på de ställen där personalen är aktiv och informerar om AudioIndex, som till exempel på Uppsala stadsbibliotek, har användningen varit högre än på övriga bibliotek. Att alla inte arbetat så aktivt och bjudit in låntagargrupper samt åkt ut till handikapporganisationer och demonstrerat AudioIndex beror dels på problem med att få tekniken att fungera som den ska och dels på tids- och personalbrist. Det är viktigt att påpeka i detta sammanhang att inget av pilotbiblioteken har fått extra resurser i form av mer personal eller utökad arbetstid i och med deltagandet i projektet, utan allt ska rymmas inom ordinarie arbetstid. Det finns andra hinder än tidsbrist att ta sig förbi för att öka användningen av AudioIndex på biblioteken. Ett av dessa hinder är teknikrädsla och att låntagare på grund av detta hellre önskar personlig service från personalen. Några av pilotbiblioteken planerar därför att införa AudioIndex på barn- och ungdomsavdelningen eftersom man tänker sig att denna låntagargrupp är mer nyfiken på ny teknik och att man därmed ökar användningen. Kan man öka användningen av AudioIndex på biblioteket, så att utrustningen ofta syns och används ute i biblioteket bör det ge ringar på vattnet som leder till att fler och fler efterfrågar utrustningen. Att införa AudioIndex på barn- och ungdomsavdelningen kan därför vara ett viktigt led i detta arbete om man antar att tröskeln för att använda ny teknik är lägre för dessa målgrupper. Projektets organisation Till en början deltog representanter från såväl Uppsala som Umeå stadsbibliotek i projektets styrgrupp. Efterhand visade det sig att det inom gruppen fanns olika särintressen som krockade med varandra och styrgrupp och projektägare hade delvis olika uppfattningar om hur projektet skulle drivas och vad pengarna skulle användas till. Diskussionerna handlade bland annat om omfattningen av projektledartjänsten samt dess innehåll och syfte. Ett dokument upprättades med klara gränsdragningar för vad som ingår styrgruppens, referensgruppens, projektägarens samt projektledarens ansvar och uppdrag. Den här typen av problem i styrgruppen påverkar givetvis projektet negativt. Det tar tid och energi att lösa problemen för att kunna jobba vidare. Teknikhuset AudioIndex AB Fredagen den 11 december 2009 bjöd styrgruppen in Kent Lindbergh från Teknikhuset AudioIndex AB till ett möte. Vi ville få in lite synpunkter på projektet från företagets sida. Sammanfattningsvis kan man säga att Kent Lindbergh är besviken över hur projektet har genomförts. Han anser att mer pengar och energi skulle ha lagts på att arbeta med spridningen 22

23 av AudioIndex och utarbetandet av metoder för hur man kan arbeta med AudioIndex på bibliotek. Han menar att insatserna från projektet gentemot pilotbiblioteken, förutom att bekosta hyran av utrustningen varit alltför magert. Projektet borde ha bedrivits på ett mer resultatinriktat sätt. 7. RESULTAT Projektmålen var: att tillgängliggöra bibliotekens tjänster för personer med läshinder, hitta tillverkare av produkten, utarbeta metoder för användning av AudioIndex och marknadsföra tjänsten gentemot användare och bibliotek. Tillverkare av produkten fanns redan vid projektstart. Efterhand som pilotbiblioteken har fått tillgång till produkten och taggat upp Daisy-böckerna har man marknadsfört produkten genom att bjuda in handikapporganisationer till biblioteket för visning. I samarbete med projektet har biblioteken arbetat fram metoder för användning av AudioIndex som har resulterat i en tryckt metodsamling som tryckts upp i 500 exemplar. Metodsamlingen har spridits till pilotbiblioteken samt övriga bibliotek i landet som arbetar med AudioIndex. Pilotbiblioteken upplever att det varit svårt att nå ut med information om AudioIndex till användargrupper. Då man bjudit in till biblioteket för visning har uppslutningen inte alltid varit god. Det är synd att det är så, men det är samtidigt viktigt att fortsätta arbeta med marknadsföringen samt att utöka målgruppen till att omfatta även andra än talbokslåntagare vilket bör leda till att användningen ökar. Sedan är det också viktigt med en intresserad och aktiv bibliotekspersonal som vill jobba med AudioIndex och visa den för låntagare. Projektet har bidragit till marknadsföringen genom att ta fram en grafisk profil för projektet som använts till foldrar, affischer, tröjor, pins. Foldrar (även i punktskrift, CD, Lättläst) har distribuerats till pilotbiblioteken för att de i sin tur ska informera sina låntagare. Projektledaren har informerat och visat produkten hos länsbibliotek runt om i landet samt på mässor, biblioteksdagarna och på Tillgänglighetskonferensen i Umeå i maj Sammanfattningsvis kan vi konstatera att trots de problem som funnits med i projektet under de tre åren har vi ändå lyckats bra med att utifrån rådande förutsättningar nå de uppsatta målen. 8. EKONOMI Projektet har finansierats genom bidrag från Statens kulturråd samt egen insats från Länsbiblioteket i Västerbotten. Nedan följer en översikt över projektets totala intäkter och kostnader under perioden 1 januari 2007 till och med 30 juni Intäkter: Bidrag från Statens Kulturråd Egen insats Totalt:

24 Kostnader: Administration Resor, traktamente Information, marknadsföring Hyra av utrustning pilotbibl Material IT Kurser och konferenser Köp av tjänst Tillgänglighetskonferens Övriga kostnader Totalt: I kostnadsposten Administration ingår projektledning inklusive sociala avgifter samt OHkostnader. När det gäller kostnaderna för tillgänglighetskonferensen stod projektet för kostnader för konferensens andra dag och de kostnader som ingår är: lokalhyra, representation, köp av tjänst samt resor för dagens föreläsare. 9. EFTER PROJEKTET Efter projektets slut fortsätter biblioteken sitt arbete med AudioIndex. Länsbiblioteket i Uppsala står för licenskostnaderna för Uppsala stadsbibliotek, Håbo och Enköping under Umeå och Skellefteå stadsbibliotek står själva för kostnaderna för utrustningen. Uppsala, Umeå och Skellefteå har uppgraderat till AudioIndex Milestone. Uppsala stadsbibliotek stod själv för kostnaderna för detta medan Länsbiblioteket i Västerbotten bekostade Milestone för Umeå och Skellefteå stadsbibliotek. Biblioteken har planerat att utvidga målgruppen från talboksberättigade låntagare till att omfatta även till exempel barnoch ungdomar och vuxna utan funktionsnedsättningar. Att RFID-märka även andra medier än talböcker kommer troligen att öka användningen av AudioIndex. Marknadsföringen gentemot låntagare kommer att fortsätta. Pilotbiblioteken har fått en CD med underlagen till foldrarna, affischerna och den grafiska profilen som tagits fram under projektet. Detta bör underlätta för biblioteken i deras fortsatta arbete med att ta fram informationsmaterial. Vid slutseminariet i Uppsala i november 2009 deltog även bibliotek som arbetar med AudioIndex utanför projektet. Där togs beslut om att projektledaren ordnar ett nätverk för att underlätta kontakten mellan AudioIndex bibliotek efter projektets slut. Under projektets sista månader bildades ett socialt nätverk för bibliotek som arbetar med AudioIndex: Detta nätverk bör kunna vara till hjälp för de bibliotek som arbetar med AudioIndex för att fortsättningsvis dela med sig av varandras idéer och metoder. 24

25 BILAGOR 1. Styrdokument för projektet AudioIndex det talande biblioteket 2. Enkäter Umeå Stadsbibliotek: användare, personal 3. Nationell marknadsundersökning, frågor och svar 4. Skärmdump projektets hemsida 5. Enkät till pilotbibliotek projektutvärdering december 2009/januari Program tillgänglighetskonferens: Hur står det till med tillgängligheten?, Umeå maj

26 Bilaga 1: Styrdokument Styrdokument för projektet AudioIndex det talande biblioteket Syfte: tillgängliggöra bibliotekens tjänster för synskadade och andra funktionsnedsatta hitta en tillverkare av AudioIndex för spridning till andra bibliotek i Sverige genomföra en nationell marknadsundersökning för att utröna omfattningen av intresset för AudioIndex marknadsföra produkten för målgruppen Kommentar: sedan projektansökan lämnats in har ett företag bildats, AudioIndex AB. Målgrupp Den primära målgruppen är synskadade och andra funktionsnedsatta biblioteksbesökare i alla åldrar på utvalda bibliotek inom Västerbottens län och Uppsala län. En annan målgrupp är biblioteken i Västerbottens län och Uppsala län. En ytterligare målgrupp är potentiella företag som vill tillverka och sprida produkten (se tidigare kommentar) Projektorganisation år 1 i det nationella projektet AudioIndex det talande biblioteket Projektägare: (Länsbiblioteket i Västerbotten) Ytterst ansvarig för budgeten inkl budgetadministration som t ex revision, fakturahantering, kvalitetssäkring Arbetsgivare för projektledaren (med tillhörande personaladministration) Ytterst ansvarig för ansökningar, rapporter, redovisning och utvärdering till Kulturrådet Skriver avtal med aktuella parter Styrgrupp: (Projektägaren: Länsbiblioteket i Västerbotten, Umeåregionens bibliotek, Länsbibliotek Uppsala och Uppsala stadsbibliotek.) Fastställer mål Fastställer och följer upp ekonomisk plan Svarar för ekonomisk planering och uppföljning. Ansvarar för att projektet når uppsatta syften och mål Svarar för att förankra projektet på sina respektive län och dess bibliotek Bistår med omvärldsbevakning, kunskap, erfarenhet, kontaktnät och övrig kompetens till projektet Följer upp projektet utifrån rapporter från projektledaren Stötta projektledaren Projektledaren: (Pernilla Roslund) Arbetar utifrån ett nationellt perspektiv Arbetar på uppdrag av styrgruppen och verkställer dess beslut Svarar för projektadministration såsom ekonomiska rapporter, lägesrapporter och styrgruppsadministration (kallelser, protokoll, dagordning, resor) Svarar för ansökningar, skriftliga och ekonomiska rapporter till externa parter som t ex Statens kulturråd och projektägaren Är kontaktperson för företaget AudioIndex AB Stödjer länsbiblioteken i avseende att förankra arbetet regionalt 26