Verksamhetsbeskrivningar

Transkript

1 1 (13) Verksamhetsbeskrivningar Krisplan 2012/ Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Övergripande beredskapsplan 3. Telefonlista 4. Dödsfall, barn/elev 5. Dödsfall, personal 6. Barn/elev som mister nära anhörig 7. Vid allvarliga olyckor i/vid skolan eller förskolan 8. Barn/elev med allvarlig sjukdom 9. Barn/elevs försvinnande 10. Vid allvarliga olyckor i allmänhet 11. Gruppsamtal 12. Utrymningsplan 13. Rutiner vid bombhot 14. Rutiner vid våld och hot 15. Rutiner om barn inte blir hämtade 16. Rutiner vid skada/tillbud 17. Försäkringar 18. Rutiner vid simundervisning 19. Krislådor, anhörigregister, förbandsmaterial, mobiltelefoner och litteraturlistor 20. Likabehandlingsplan Telefon Internet

2 2 (13) 1. INLEDNING Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden. Kriser som den här krisplanen handlar om, förorsakas av olika yttre händelser t.ex. genom att någon avlider eller är med om en olycka. Denna plan är tänkt att fungera som en handledning för personalen om en olycka eller ett dödsfall skulle inträffa. Man skjuter gärna problemen om sorg och död framför sig därför att man hoppas att något sådant inte ska inträffa på den egna enheten. Med en sådan attityd kan det hända att när en olycka eller ett dödsfall faktiskt händer står man där osäker och förvirrad. Bästa möjliga mentala och praktiska förberedelse kan i en krissituation vara av avgörande betydelse för både elever och personal. Alla på rektorsområdet måste känna till krisplanen, vad den innehåller, var den finns och hur den ska användas. Det är också av största vikt att planen är aktuell beträffande kontaktpersoner, telefonnummer och uppgifter på anhöriga. En förutsättning för att allt skall fungera någorlunda bra i en krissituation är att det finns en tydlig rollfördelning. Kom ihåg att alla personalkategorier kan ha viktiga funktioner att fylla i svåra situationer. Olyckans, händelsens omfattning, tid, plats avgör hur planen ska användas. Somliga händelser kräver enbart individuell behandling, andra kräver en uppläggning som involverar hela eller del av enheten. Tänkbara krissituationer: Barn/elev, personal avlider till flöjd av olyckshändelse, sjukdom, självmord, mord Nära anhöriga till ovanstående avlider Barn/elev, personal skadas svårt Allvarliga händelser, t ex misshandel, våldtäkt, bombhot, brand, gisslandrama eller dyl. andra olyckor, naturkatastrofer i omgivningen 2. ÖVERGRIPANDE BEREDSKAPSPLAN Rektorsområdets lokala stödgrupp består av: Rektor med områdesansvar Thomas Karlegatt, arb , mobil , hem Rektor/Förskolechef Marianne Björklund Persson, arb , mobil , hem Förskolechef Karina Persson, arb , mobil Skolassistent Annika Larsson, arb , mobil Skolassistent Gunnel Svensson, arb , mobil Skolsköterska Ann-Kristin Svensson, arb , mobil , hem Thomas Nilsson, Vaktmästare, arb , hem Linda Vartanian, Kurator, arb , mobil Lokala stödgruppen har till sitt förfogande, i förväg utvalda, kontaktpersoner i respektive verksamhet. Ansvar enligt ordningsföljd. Retorsområdets kontaktpersoner: Barbro Hansson, Rebbelberga skola, , mobil , hem Monica Andersson, Rebbelberga skola, arb , mobil , hem Maria Einarsson, Rebbelberga skola, arb , mobil , hem Cecilia Persson, Galaxen, arb , mobil , hem Charlotte Everberg, Rebbelberga skola, arb , mobil , hem Margareta Johansson, Nya Kungsgårdens förskola, arb , mobil , hem Maria Hellström, Västanvindens förskola, arb , mobil , hem Anna Liljeberg, Tegelgårdens förskola, arb mobil , hem Lena Ottosson, Blåhakens förskola, arb , mobil , hem Camilla Linde, Vita villans förskola, arb , mobil , hem Annika Lenander, Norregårdens förskola, arb , mobil , hem Marika Zetterström, dagbarnvårdarna, hem , mobil

3 3 (13) Lokala stödgruppen träffas tillsammans med kontaktpersonerna en till två gånger per läsår för att stämma av och aktualisera krisplanen. Kontaktpersonernas uppgifter är kända i förväg och tydligt utformade. Lokala stödgruppen har etablerat externa kontakter som kan ge stöd och hjälp samt ta över till viss del, som t.ex. centrala stödgruppen, präst, psykolog, kurator, BUP m.fl. Rektor ansvarar för att all personal inom enheten är informerad om och har fått utbildning om enhetens krisplan och krisreaktion. Lokala stödgruppen införskaffar lämplig litteratur samt ser till att verksamhetens krislådor är uppdaterade. Vem gör vad? Rektor/Förskolechef ansvarar för att: Skaffa information om vad som hänt. Kalla in lokala stödgruppens övriga personer samt aktuella kontaktpersoner. Samla/kontakta/informera personalen. Organisera nödvändiga åtgärder. Se till att de berörda blir underrättade av rätt person. Hänvisa massmedia till den person som är utsedd att vara pressansvarig. Lokala stödgruppens/kontaktpersonernas första åtgärder: Kartläggning av situationen Vad har hänt? Samtliga dokumenterar Vilka är drabbade? Omfattning av det som hänt? Hur skedde det? Vilken information har förmedlats? Vilken information skall förmedlas? Hur är situationen just nu? Vilka åtgärder krävs? Behöver man informera via media, kontakta räddningstjänsten. Lokala stödgruppens/kontaktpersonernas andra åtgärder: Efterarbete, debriefing, uppföljning Lokala stödgruppen/kontaktpersonernas har även följande arbetsuppgifter: Se till att det finns en krispärm tillgänglig. Ansvarar för att följande uppgifter i krispärmen är aktuella: telefonnummer till barn/elever hem telefonnummer till närmast anhöriga, föräldrar, mor - farföräldrar övriga telefonnummer till personalen hem telefonnummer till närmaste anhöriga 3. TELEFONLISTA SOS BRÅDSKANDE 112 (ambulans, polis, räddningstjänst m.m.) Ängelholms sjukhus växel Polis växel Räddningstjänsten växel Giftinformation alt. 112 Helsingborgs Tolkförening , epost. tolkformedlingen@helsingborg.se Taxi Barn och utbildningschef, Tony Mufic Skolpsykolog, Mikael Nilsson BUN s centrala stödgrupp , Räddningschef, Bengt- Ove Ohlsson BUP

4 4 (13) 4. DÖDSFALL BARN/ELEV De åtgärder som vidtas måste naturligtvis anpassas till barnets ålder och om det är ett väntat dödsfall efter lång tids sjukdom eller om det är ett plötsligt dödsfall t ex genom olyckshändelse eller självmord. Direkt efter dödsfallet: Den som får vetskap om att ett dödsfall inträffat kontaktar ansvarig rektor/förskolechef och klasslärare/avdelningspersonal. Rektor/förskolechef sammankallar enhetens lokala stödgrupp och ev. kontaktpersonerna. Kontrollera alltid om eleven har syskon i förskolan eller skolan eller i annan skola i så fall underrättas även den klassläraren/personalen. Bestäm vem som ska ha kontakt med hemmet. Vid dödsfall underrättar alltid polisen de anhöriga. Massmediakontakter hanteras av rektor/förskolechef. Tänk på att modersmålsläraren är en bra resurs när det gäller barn av utländsk härkomst. Den berörda klassen/gruppen underrättas av klassläraren/personalen som sedan håller klassen/gruppen samlad. Tala öppet och konkret om det som hänt. Låt barnen/eleverna tala om sina tankar och känslor. Klassläraren/personalen eftersträvar att inget barn kommer hem till ett tomt hus. Även i syskonets klass/grupp bör tid avsättas för samtal. Flaggan hissas på halv stång. Övriga klasser/grupper underrättas av sina lärare/personal. Informera personal som är lediga, personal som inte är på plats för tillfället (ex. modersmålslärare), sjuka elever och matsalspersonal Minnesstund i verksamheten: Alla barn/elever samlas gemensamt. Ljus tändes. Barn eller vuxen läser en dikt. Minnesord av rektor och/eller personal Sång, musik. Förberedelse: Låt eleverna delta i blomprydning, placering av ljus, val av dikt etc. Bjud in elevens föräldrar till ceremonin. Flagga på halv stång. OBS! Det är viktigt att tala med de anhöriga om hur minnesstunden ska utformas och vad den ska innehålla. Uppföljning: Det är viktigt att personalen/läraren får mycket kollegialt stöd och hjälp. Var observant på elevernas olika sorgreaktioner. - Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt. Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram. - Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner så fort dödsfallet blivit känt. Hos både barn och tonåringar kan skuldkänslor hänga samman med magitänkande. Dog hon för att jag sa att hon var dum? Dog han för att jag sparkade honom en gång? I detta sammanhang är rådgivning och tillrättaläggande av största betydelse. Klass/gruppsamtal, där man sätter ord på tankar och känslor i relation till det som hänt, kommer även framöver att vara av stor betydelse. Efterarbete: Smycka den döda kamratens plats med levande ljus, fotografi, blommor eller andra föremål som påminner om henne/honom. Rektor/förskolechef ansvarar för att blommor skickas till de anhöriga.

5 5 (13) Tänd ljuset dagligen fram till begravningen. Markera märkesdagar, födelsedag, helgdag etc med levande ljus och färska blommor fram till terminsavslutningen. I samband med skolavslutningen tänds ett ljus, läses några minnesord. Ta gemensamt bort den dödes saker. Markera den dödes födelse och/eller dödsdag genom att besöka graven eller tänd ett ljus. Någon av de första dagarna ska barnen ges tillfälle till gruppsamtal, med en personal från kristeamet som stöd. Klassläraren skall delta och hålla i samtalet eftersom han/hon utgör en trygghet för eleverna. Hjälp barnen att tankemässigt få grepp om det som hänt. Konkretisera Berätta öppet och besvara frågor för att förhindra fantasier och overklighetskänslor. Personerna i skolans lokala stödgrupp kan vara viktiga i uppföljningsarbetet. Lokala stödgruppen och övrig personal: glöm inte att ta hand om er själva! Inför begravningen: Rektor/förskolechef eller den som utsetts till att vara kontaktperson tillfrågar de anhöriga om de önskar låta elevens kamrater delta i begravningen. Rektor/förskolechef ansvarar för blommor till begravningen. Diskutera ingående i klassen vad som kommer att ske vid begravningen. Detta är viktigt om eleverna ska delta eller inte! Begravningsdagen samlas klassen. Elev som känner behov att vara med sina anhöriga bör om så är möjligt få lov till detta. Begravningsdagen hissas flaggan på halv stång. Efter begravningen hissas flaggan i topp. 5. DÖDSFALL PERSONAL Direkt efter dödsfallet: Rektor/förskolechef underrättar personalen och skolans lokala stödgrupp. Massmediakontakter hanteras av rektor/förskolechef. Klasserna/grupperna informeras. Om det är klassläraren/avdelningspersonal som avlidit ska klassen/gruppen meddelas av någon som är känd för eleverna/barnen och sedan hålla gruppen samlad. Samtala öppet och konkret om det som har hänt. Låt eleverna/barnen tala öppet om sina tankar och känslor. Klassläraren/personalen ser till att inget barn kommer hem till ett tomt hus. Flaggan hissas på halv stång. Minnesstund hålls för elever/barn och personal. Rektor/förskolechef ansvarar för att blommor skickas till de anhöriga. Minnesstunden kan t ex omfatta: minnesord från rektor/förskolechef några ord från lärare/personal någon läser en dikt sång musik Uppföljning: Det är viktigt med kollegialt stöd och hjälp. Var observant på olika sorgereaktioner. Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt och hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram. Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner hos barn och ungdomar. Hos både barn och tonåringar kan skuldkänslor hänga samman med magitänkande. Dog hon för att jag sa att hon var dum? Dog han för att jag sparkade honom en gång? I detta sammanhang är rådgivning och tillrättaläggande av största betydelse. Gruppsamtal, där man sätter ord på tankar och känslor i relation till det som hänt, kommer även framöver att vara av stor betydelse.

6 6 (13) Skolans lokala stödgrupp och elevvårdspersonal är viktiga personer i uppföljningsarbetet. Lokal stödgrupp och övrig personal: glöm inte att ta hand om er själva! Inför begravningen: Rektor/förskolechef tillfrågar de anhöriga om de önskar att arbetskamrater och elever ska delta i begravningen. Rektor/förskolechef informerar om begravningen. Rektor/förskolechef ansvarar för blommor till begravningen. Begravningsdagen samlas klasserna/grupperna. Elev/barn som känner behov av att vara med sina anhöriga bör om så är möjligt få lov till detta. Begravningsdagen hissas flaggan på halv stång. Efter begravningen hissas flaggan i topp. 6. ELEV SOM MISTER NÄRA ANHÖRIG Tiden närmast efter dödsfallet: I samband med att verksamheten underrättas om dödsfallet och rektor/förskolechef informeras tillfrågas eleven/barnet om kamrater och personal kan meddelas. Det är bäst om man kan tala öppet med klassen/gruppen om det som hänt. Det kan dock finnas elever/barn som föredrar att man inte nämner något, men då de får veta varför det är viktigt att klassen/gruppen känner till vad som inträffat, brukar de ändra sig. Man bör särskilt noga tänka på vad som ska sägas och till vem. Elev/barn som mist en nära anhörig mår oftast bäst av att börja i skolan/förskolan så snart som möjligt. Övergången underlättas genom tidig kontakt mellan skola/förskola och barn/föräldrar. Skolan/förskolan bör ta initiativet till kontakt och visa att man bryr sig om det som hänt och vill hjälpa till på bästa sätt. Det är en fördel om kamraterna får reda på vad de ska säga eller göra när han/hon kommer tillbaka. Uppföljning: Personal följer upp eleven/barnet. Var observant på olika sorgreaktioner. - Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt. Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram. - Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner hos barn och ungdomar. Hos både barn och tonåringar kan skuldkänslor hänga samman med magitänkande. Dog hon för att jag sa att hon var dum? Dog han för att jag sparkade honom en gång? I detta sammanhang är rådgivning och tillrättaläggande av största betydelse. Personerna i skolans lokala stödgrupp är viktiga i uppföljningsarbetet. 7. VID ALLVARLIGA OLYCKOR I/VID SKOLAN/FÖRSKOLAN Akutåtgärder på olycksplatsen: Den/de vuxna som kommer först till platsen ser till att ambulans tillkallas och att någon som känner den skadade följer med till sjukhuset. Man försöker i möjligaste mån hålla eleverna/barnen borta från olycksplatsen. Rektor/förskolechef meddelas. Rektor/förskolechef uppdrar till läraren/lärarna/personalen att ansvara för inventering av och omsorg om barn/elever som varit vittne till olyckan. Vid behov anlitas andra lärare/personal samt elevvårdspersonal. Behovet av eventuell skriftlig information till berörda elevers/barns familjer värderas i varje enskilt fall.

7 7 (13) Underrättande: Rektor/förskolechef uppdrar åt klassläraren/avdelningspersonalen att underrätta barnets/barnens hem om olyckan. Vid olyckor med dödlig utgång underrättas familjen av sjukhus, polis eller präst. Rektor/förskolechef informerar personalen. Rektor/förskolechef underrättar lokala stödgruppen. Rektor/förskolechef underrättar förvaltningschefen. Lärarna/personalen informerar sina klasser/grupper. Klassen/gruppen hålls samlad. Tala öppet och konkret om vad som hänt. Låt eleverna tala om sina tankar och känslor. Klassläraren/personalen eftersträvar att inget barn kommer hem till ett tomt hus. Uppföljning: Eleverna/barnen måste få ärliga upplysningar om vad som hänt. Ibland kan det vara bra att bjuda in polisen eller andra personer som kan ge eleverna/barnen direkt information. Reaktionsmönstret efter en olycka varierar från person till person. Tänk på att många av dem som inte omedelbart verkar reagera kan drabbas av reaktioner längre fram. Elev/barn som behöver ska erbjudas särskild uppföljning. Lokal stödgrupp och övrig personal: glöm inte att ta hand om er själva! 8. ELEV/BARN MED ALLVARLIG SJUKDOM Då elev/barn är borta från verksamheten på grund av allvarlig sjukdom är det viktigt att både personal och kamrater regelbundet håller kontakt med den sjuke. Det är viktigt att eleven får känna sig delaktig i skolarbetet t ex genom att få hem läxböcker och uppgifter. Det sjuka barnet och dennes föräldrar bör alltid tillfrågas innan information lämnas till klasskamrater. Skolhälsovården/resurspersoner från sjukvården bör alltid vara inkopplad och kan vara en bra resurs då det gäller den sakliga informationen till klassen/gruppen. Föräldern/föräldrarna till det sjuka barnet kan berätta för övriga elever/barn och deras föräldrar om sjukdomen. 9. ELEVS/BARNS FÖRSVINNANDE Rektor/förskolechef informeras omedelbart om det inträffade. Nödvändiga omedelbara åtgärder: Polisanmäl försvinnandet/meddela föräldrarna. Rektor/förskolechef sammankallar skolans lokala stödgrupp och klassläraren/personal snarast möjligt. En kontaktperson utses för samarbete med familj och polis. Kontaktpersonen är sedan den som ansvarar för information till berörd personal. Försök att undvika ryktesspridning och spekulationer genom att lämna adekvat information till såväl personal som elever. 10. VID ALLVARLIGA OLYCKOR I ALLMÄNHET Gruppsamtal Inventera om drabbade finns i verksamheten. Åtgärda enligt aktuell del i krisplanen. Avvakta besked från centrala stödgruppen eller POSOM-gruppen

8 8 (13) 11. GRUPPSAMTAL Syftet med att genomföra ett strukturerat gruppsamtal är att klarlägga vad som hänt, ge eleverna/barnen möjlighet att dela sina reaktioner med andra, berätta för dem att reaktionerna inte är onormala samt hjälpa dem att stötta varandra. Ett sådant samtal kan ta upp till ett par timmar. Man bör ändå undvika att lägga in pauser. Det är alltså viktigt att Du som vuxen ger eleverna/barnen tid att samtala om det som hänt. Du bör ta hjälp av någon i verksamheten som är känd av ungdomarna. Använd gärna symboliska handlingar. Genom att tända ett ljus som minne markeras sorg och saknad på ett fint sätt. Vid samtal med eleverna är det bra att ha en viss struktur: Inledning Faktadel Tankar Känslor Avslutning Inledning Berätta vad som har hänt så konkret som möjligt. Betona att det kommer många reaktioner och intryck när någon dör och att det är naturligt och viktigt att prata om vad som hänt och ge uttryck för sina känslor. Det är viktigt för det hjälper oss att förstå vad som hänt. OBS! Alla kamrater hade kanske inte goda relationer med den avlidne. Du bör förmedla några regler för samtalet som innebär: Man får inte berätta för andra utanför klassen vad klasskamraterna har tänkt, känt och upplevt. Ingen får efteråt kritiseras eller retas för vad han/hon sagt eller reagerat på. Vem som helst kan tala för sig själv men inte för någon annan. Ingen måste säga något högt i gruppen bortsett från att alla ska berätta om hur de fått reda på vad som skett. Faktadel - Hur eleverna/barnen har fått veta om vad som hänt och när. Detta skapar en helhet. De som vet mycket kan dela med sig till sina kamrater. Framför allt får man här tillfälle att rätta till missförstånd och man kan förhindra ryktesspridning. Några är kanske mer drabbade än andra. Om det inträffat en olycka kan de t.ex. ha varit vittne till den. Det är inte säkert att eleverna/barnen då spontant talar om sina tankar och känslor, men genom att ställa direkta frågor kan man få fram deras reaktioner. Vid en bussolycka kan man t.ex. fråga Var det någon av er som såg när han blev påkörd av bussen?. Tankar Genom att fråga eleverna/barnen vilka tankar de hade när de fick höra talas om det inträffade får man ofta svar på deras reaktioner och intryck. Känslor Det är viktigt att tänka sig för om vilka frågor man ställer så att man inte bromsar samtalet. Undvik frågor som vad kände du?. Fråga i stället vad var värst för Dig, Ta hjälp av klassen eller gruppen genom att säga är det någon annan som reagerar på samma sätt i stället för att säga det är normalt att reagera så. Det är viktigt för eleverna/barnen att se att de i många avseenden reagerat på likartat sätt. Låt eleverna/barnen använda olika uttrycksmedel som t ex att skriva och rita/måla.

9 9 (13) Avslutning Samla ihop intrycken Påpeka likheter, känslor och reaktioner. Betona det normala i reaktionerna. Man måste inte reagera på ett särskilt sätt för att vara normal. Förbered eleverna/barnen på kommande reaktioner som svårigheter att koncentrera sig etc. Rekommendera eleverna/barnen att samtala med föräldrar och kamrater. Ge eleverna/barnen ytterligare en chans att komma med egna frågor och funderingar. Fråga eleverna/barnen vad som händer när de kommer hem (så att ingen kommer hem till ett tomt hus). Uppmana eleverna/barnen att ta kontakt med dig om de behöver samtala ytterligare om vad som hänt. Planera för närmaste framtiden. Slutligen: GE ALLA TILLRÄCKLIGT MED TID OCH VAR OBSERVANT PÅ DERAS REAKTIONER UNDER EN TID. När en elev/barn eller arbetskamrat dör drabbas man även som vuxen av sorg och andra svåra känslor. Det är viktigt att ta detta på allvar och att man talar med varandra om de känslor som väcks 12. UTRYMNINGSPLAN OBS! Utrymningsvägar finns anslagna i respektive verksamhet Utrymningsplan för Rebbelberga skola och Galaxen Om brand utbryter Utrym berörd lokal omgående samt isolera om möjligt branden genom att man stänger fönster, dörrar och annan väg för syretillförsel. På skolan finns automatiskt brandlarm. På Galaxen larmas räddningstjänst (112). Utrymning 1. Då larm utlösts sker utrymning enligt uppgjord utrymningsplan. Se anslag i respektive lokal. 2. Ordinarie utrymningsväg, som varje klass/grupp är van att använda, utnyttjas. Se plan. 3. Reservväg utnyttjas. Se plan. 4. Utrymningen sker snabbt utan rusning med klassen/gruppen samlad. * Ytterkläder och personliga ägodelar kan behöva kvarlämnas. Lärare avgör * Personalen utrymmer sist efter att ha förvissat sig om att inga elever kvarstannat. Observera att elev kan befinna sig i annan lokal, på toaletten eller annanstans * Personalen ansvarar för utrymningen Återsamlas 1. Efter utrymning sker obligatorisk återsamling för alla elever och all personal * Elever och personal samlas omedelbart på uppställningsplats enligt utrymningsplan 2. Personalen räknar över antalet elever omedelbart och meddelar arbetsmiljöansvarig 3. Arbetsmiljöansvarig ansvarar för anmälan till Räddningsledare då alla elever och all personal samt icke-arbetstagare har utrymt och finns på uppställningsplatsen Om brandlarm utlöses då eleverna har lektion på Kungsgårdsskolan ska utrymning ske enligt Kungsgårdsskolans utrymningsplan. Om brandlarm utlöses då eleverna befinner sig i matsalen ska eleverna skyndsamt ta sig upp till Rebbelberga skola/galaxen och anmäla sig till sin mentor/annan lärare i arbetslaget. Kungsgårdsskolans exp. meddelar Rebbelbergas exp. vid larm.

10 Ansvarig för utrymning, larm och avcheckning enligt följande turordning: Thomas Karlegatt, rektor med områdesansvar Marianne Björklund Persson, rektor/förskolechef Karina Persson, förskolechef Annika Larsson, skolassistent Gunnel Svensson, skolassistent Bo Paulsson, resursteamet Barbro Hansson, lärare Caroline Ljunggren, förskollärare (Gäller utrymning av Galaxen) Cecilia Persson, förskollärare (Gäller utrymning av Galaxen) 10 (13) Utrymningsplan för Vita Villan 1. En personal/avdelning tar hand om pärmar och telefoner. 2. Resterande personal tar ut barnen. 3. Personal (se punkt 1) kontrollerar alla utrymmen. 4. Återsamling sker på fotbollsplanen. Huvudansvar: Ingela Hansson Utrymningsplan för Nya Kungsgårdens förskola Vid varje entré, Blåbäret, Lingonet och köket, finns en ritning över förskolan med anvisningar om utrymningsvägar. Vid telefonen på varje avdelning och i personalrummet finns en pärm med anhöriglista. På den avdelning som öppnar kl skall ytterdörrarna och altandörren låsas upp. Alla övriga dörrar i huset skall låsas upp kl Vid utrymning: En personal tar pärm och telefon samt larmar 112. Samtidigt utrymmer övrig personal lokalerna. Alla tar sig till lekplatsen utanför förskolan (samlingsplats). Därefter går alla ner till gymnastiksalen. Ring till anhöriga snarast möjligt. Utrymningsplan för Norregårdens förskola Nyckelpigan Alla avdelningar Tar med anhörigpärmen, där alla barns tel. nr finns. Larmar övriga Larmar brandkår/alt. Stänger av larmet och kontaktar vaktmästare Släck brand Samlingsplatser Snigeln Rutschkanan (kökspersonal) Myran Fotbollsmålet (städpersonal) Nyckelpigan Flaggstången Humlan Vindskyddet stora gården Varje avdelning ansvarar för sina elever och annan personal. Huvudansvar: Katarina Johansson Andrea Kumberg Lena Jacobsson Vid brand utomhus samling vid rutschkana Karlslund OBS! Den personal som kommer först in på avdelningen låser upp alla balkongdörrar 1 advent kollar personalen brandvarnarna.

11 11 (13) Utrymningsplan för Västanvindens förskola Personal och barn utrymmer enligt de utrymningsvägar som finns anslagna. Samling sker på gunglekplatsen utanför förskolan. Barnen räknas och stäms av med närvarolistan som tas med ut vid utrymning. Utrymningsplan för Blåhakens förskola RÄDDA LARMA 112 SLÄCK Personal som kommer sist går ut först med barnen. Personal som kommer först kollar alla rum, stänger dörrar och larmar samt tar med närvarolista, kalender och telefon ut. Vid brand i trapphuset kryper/går vi ut genom balkongen eller fönstret. Vid brand inne på förskolan kryper/går vi ut genom trapphuset, balkongen eller fönster. Personal som kommer först ansvarar för att rektor och föräldrar blir informerade. Reservadresslista till barn och personal finns i ettan vid brandsläckaren. Brandövning 2 dagar/termin: dag1: samtal & praktisk genomgång dag 2: brandövning Byta batteri i brandvarnarna vid höstens brandövning. Samlingsplats: Sophuset vid parkeringsplatsen (Östergatan) eller lekplatsens gungor Utrymningsplan för Tegelgårdens förskola Syfte: Utrymningsplan vid brand Ansvar: Personalen på förskolan Genomförande: Vid brand Rädda: först de som är i uppenbar fara Varna: Vid behov av utrymning meddela alla på förskolan genom att signalera via telefon. Larma: via telefon på 112 och meddela kortfattat: Vem som ringer Varifrån du ringer Vad som hänt Om det finns skadade eller instängda människor Släck: branden om det bedöms möjligt Utrym: via närmaste dörr eller fönster och gå till samlingsplats Ta med närvarolistan på barnen Samlingsplats: Personal och barn samlas avdelningsvis på respektive samlingsplats. Barnen räknas och stäms av med närvarolistan för att försäkra sig om att inte missa någon. Inväntar klartecken från brandkåren eller från brandskyddsombudet för att återgå till förskolans lokaler. ( Ring och meddela anhöriga). Samlingsplats: Blå: Den bortre grusplanen på maskrosgården Grön: Grusplanen (maskrosgården) närmast Tegelgården Röd: Vid sidan om kullen vid cykelvägen Gul: Utanför staketet mot kullen Lila: På kullen Kök och städ: går ut mot framsidan av parkeringen och ansluter till röd avdelning. När städ är vid mellan utrymmena på Tegelgården har Birgitta ansvar för signalera till städpersonalen. Städ: Om städpersonalen är på en avdelning har avdelningspersonalen ansvar för att signalera till städpersonalen.

12 12 (13) Ansvarsfördelning vid brand på Tegelgårdens förskola Den pedagog som kommer först till avdelningen lämnar avdelningen först och tar med sig barnen, närvarolista, telefon och beger sig till samlingsplatsen och meddelar övriga avdelningar Den pedagog som kommer sist till avdelningen lämnar avdelningen sist efter att ha genomsökt lokalerna och övertygat sig om att alla barn har kommit ut. Personal från röd och blå avdelning som kommer sist till avdelningen denna dag har ansvar för att kolla igenom mellanutrymmena på Tegelgården och meddela kök och städ. 13. RUTINER VID BOMBHOT Utgå alltid från att det är allvar. Kontakta även omedelbart polisen på larmnummer 112. Rektor kontaktas omedelbart av den som fått vetskap om hotet. Kontakta räddningschef Bengt - Ove Ohlsson , RUTINER VID VÅLD OCH HOT Se separat handlingsplan för Barn- och utbildningsnämnden. 15. RUTINER OM BARN INTE BLIR HÄMTADE Om barn ej hämtas när förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg stänger hanterar Du situationen i denna ordning. (Gå vidare till nästa punkt tills Du lyckas få kontakt med någon.) 1. Ring föräldrar eller annan anhörig enligt anhörigförteckning 2. Ring skolledaren 3. Ring polisen tfn och tala om Ditt ärende. Ta reda på om någon olycka eller dylikt har hänt som kan vara anledningen till att barnet ej har hämtats. Informera om vad Du tänker göra. 4. Ta med barnet hem eller vänta på förskolan/fritidshemmet. DU bestämmer vad som är bäst i just den aktuella situationen. Om Du tar barnet med hem måste Du sätta upp ett meddelande på dörren som talar om adress och telefonnummer dit Du har fört barnet samt även vilken tidpunkt Du har lämnat förskolan/ fritidshemmet. 5. Meddela Dina åtgärder till BUN:s ordförande Sven- Ingvar Borgqvist tfn RUTINER VID SKADA/TILLBUD Vid händelse då elev/barn skadas skall personalen bedöma om läkarvård behövs. Ambulans tillkallas om så krävs. Föräldrar kontaktas omedelbart, vilka då ansvarar för att barnet kommer under läkarvård. Kan inte föräldrar skyndsamt komma följer någon ur personalen med barnet. Skaderapport skrivs och lämnas till expeditionen. På skolan handhar skolsköterskan skaderapporterna. Vid tillbudshändelser skrivs en tillbudsrapport som lämnas till expeditionen alternativt skolsköterskan. Skade- och tillbudsrapporter för personalen lämnas till samverkansgruppen.

13 13 (13) 17. FÖRSÄKRINGAR Under verksamhetstid samt till och från densamma är barnen/eleverna försäkrade. Finns att läsa på Fronter. Vårdnadshavarna kontaktar själva försäkringsbolaget i samband med skada. 18. KRISLÅDOR, ANHÖRIGREGISTER, FÖRBANDSMATERIAL, MOBILTELEFONER OCH LITTERATURLISTA Krislådor finns ute i samtliga verksamheter. Den innehåller material som direkt kan användas vid krissituationer såsom litteratur, ljus, tändstickor, duk osv. Lokala stödgruppen och kontaktpersonerna ansvarar för att de är intakta och uppdaterade. Anhörigregister i speciella anhörigpärmar finns på respektive arbetsställe. Familjedaghemmens pärm finns på skolans kopieringsrum. Kontaktpersonerna ansvarar för att de uppdateras årligen. På skolan ansvarar expeditionspersonalen. Förbandsmaterial skall finnas på respektive arbetsställe. Kontaktpersonerna ansvarar för att de är kompletta. På skolan ansvarar skolsköterskan. Förbandsmaterial skall alltid medtas vid aktiviteter utanför skolan/förskolan. Mobiltelefon skall medtas vid aktiviteter utanför skolan/förskolan. Förteckning över litteratur samt viss litteratur för krishantering finns i krislådorna. Skolbiblioteket kan även bistå med förslag till aktuell litteratur. 19. LIKABEHANDLINGSPLAN Se handlingsplan på Fronter - gula boken alternativt hemsidan.