ME D D E L A N D E PRODUKTION ELLER MILJÖ

Transkript

1 ME D D E L A N D E PRODUKTION ELLER MILJÖ en undersökning av tidningarna Vi skogsägare, Skogen samt Skogseko

2 PRODUKTION ELLER MILJÖ en undersökning av tidningarna Vi skogsägare, Skogen samt Skogseko

3 Jönköping 1998 Författare Stina Bengtsson Inst för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet Papper Copy X Upplaga 300 ex Tryck Tabergs Tryckeri AB, Jönköping ISSN BEST NT 1536 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

4 Innehållsförteckning. 1. Inledning och bakgrund Uppdraget Fokus och omfång Undersökningens fokus Tidningar och undersökningens omfång Den kvantitativa innehållsanalysen Ämnesfördelning och struktur Sammanfattning och jämförelse med SkogsEko Från förslag till konsekvens Initiativtagarna Sammanfattning och jämförelse med SkogsEko Åtgärder och orsaker Sammanfattning och jämförelse med SkogsEko Konsekvensbeskrivning Sammanfattning och jämförelse med SkogsEko Vem påverkas Sammanfattning och jämförelse med SkogsEko Sammanfattande slutdiskussion...20 Tabellförteckning. 1. Antal artiklar Andelen artiklar om respektive ämne fördelat över tid i tidningarna Storleksfördelningen av artiklar om respektive ämne fördelat över tid Förhållandet mellan ämne, tidning och attityd Den tidsmässiga fördelningen av attityder mellan tidningarna Fördelningen mellan ämne och tidsaspekt Den tidsmässiga fördelningen av uppmaningar i tidningarnas Tidningarnas attityd i artiklar med olika initiativtagare Åtgärdsfördelningen i tidningarna över tid Den tidsmässiga fördelningen av attityder gentemot åtgärderna Ändrade regler och Skogsbruksåtgärder Orsaksfördelningen mellan tidningarna Förhållandet mellan åtgärder och orsaker Skillnaden i konsekvenser mellan tidningar Förhållandet mellan åtgärder och konsekvenser Den tidsmässiga attitydförändringen i tidningarna gentemot olika konsekvenser Förhållandet mellan åtgärder och vem som beskrivs som påverkad av dem före och efter

5 1. Inledning och bakgrund 1903 fick Sverige sin första skogsvårdslag. Sedan dess har lagen om skogen och skogsbruket ändrats inte mindre än sju gånger, många gånger efter livlig debatt. Vid årsskiftet 1993/1994 trädde vår sjunde och senaste skogsvårdslag i kraft. De tidigare skogsvårdslagarna har framförallt fokuserat på produktionsmålet i skogen, d v s de har reglerat hur skogsägarna skött sin skog, hur snart de planterat, gallrat, avverkat etc. Det som skiljer den nya lagen från de tidigare skogsvårdslagarna är framförallt att man förutom att reglera hur skogsägarna följer produktionsdirektiven för skogen dessutom reglerar hur de miljömässigt sköter sin skog. Man säger att man har likställt produktionsmålet med miljömålet i skogsbruket. Numera måste man som enskild skogsägare bl a göra miljökonsekvensbeskrivning för sin skog och anmäla i förväg hur man ämnar ta miljöhänsyn i skogsbruket. Å andra sidan har många av de tidigare regleringarna gällande skogsbruket ersatts av rekommendationer. Skogsägaren avgör alltså själv i större utsträckning när och hur han vill avverka, plantera, gallra etc. Den nya skogsvårdslagen kan alltså sägas innehålla både avregleringar och nya regleringar för Sveriges skogsägare Uppdraget Enligt Skogsstyrelsen har en attitydförändring bland Sveriges skogsägare kunnat märkas under 1990-talet. Den mest synliga effekten av denna förändring märks som en minskning av skogsvårdande- och skogsbrukande åtgärder. Skogsägarna har helt enkelt blivit mindre engagerade i skogsbruket, följer inte i samma utsträckning de rekommendationer gällande skogsbruk som man tidigare gjort. En möjlig orsak till denna attitydförändring är den nya skogsvårdslagen. Den är betydligt mindre reglerande än tidigare lagar och ger stat och myndigheter mindre möjligheter att kontrollera och påverka hur enskilda skogsägare sköter sin skog. Skogsägarna har idag alltså betydligt större möjlighet att välja om de vill bruka sin skog, och när de vill göra det, än de tidigare hade. Problemet med denna teori är dock det faktum att denna inställning till skogsbruket började redan innan den nya skogsvårdslagen trädde i kraft. På Skogsstyrelsen i Jönköping har man följt denna nya inställning till skogsbruk och har fått intryck av att denna attitydförändring är något som pågått under hela 1990-talet, ja, rent utav sedan 1980-talets slut. En annan möjlig orsak till förändringen i inställning till skogsbruket finns i de tidningar som handlar om skogsbruket. På Skogsstyrelsen har man fått ett intryck av att man i de tidningar som går ut till Sveriges skogsägare redan sedan slutet av 1980-talet skrivit antingen negativ eller inte alls om skogsvårdande åtgärder. Istället har man tyckt sig se hur tidningarna lyft fram en idealbild av skogsbrukaren som en ensam, stark individ som vägrar låta sig styras av statliga direktiv och åtgärder. För att undersöka denna hypotes och se om en orsak till denna nya attityd hos skogsägarna kan tänkas finnas i de facktidningar som rör skogsbruk har Skogsstyrelsen i Jönköping, genom Per Hallerstig vid Uppdragsenheten, beställt denna undersökning. Undersökningen är en del av en större utvärdering av effekterna av den nya skogsvårdslagen som skall redovisas i januari

6 2. Fokus och omfång Jag kommer här att redogöra för undersökningens huvudsakliga inriktning samt den omfattning som undersökningen kommer att ha Undersökningens fokus Det man från Skogsstyrelsen framförallt varit intresserad att få reda på är vilken attityd man kan utläsa i de skogsrelaterade facktidningarna gentemot de båda stora beståndsdelarna i den nya skogsvårdslagen; verksamhet och miljö. Hur skriver man om dem? Skrivs det mer om den ena eller om den andra? Man är dessutom intresserad av att se om det skett en attitydförändring i tidningarna gentemot dessa två komponenter med den nya skogsvårdslagen (d v s 1994) eller om man började skriva negativt - eller inte alls - om skogsbruk och miljövård redan långt innan den nya lagen trätt i kraft. En annan grundläggande frågeställning är huruvida det finns någon skillnad mellan de olika tidningarna. Hur skiljer sig Skogsstyrelsens egen tidning gentemot andra tidningar om skogsbruk? De tre stora undersökningsområden man vill fokusera undersökningen på är alltså Vilka ämnen skriver man om och hur? Finns det någon förändring över tid och hur förhåller denna isåfall med ikraftträdandet av den nya skogsvårdslagen? samt Finns det några skillnader mellan tidningarna och isåfall vilka? 2.2. Tidningar och undersökningens omfattning De tidningar som har valts ut att ingå i undersökningen är tidningarna Skogen, Vi skogsägare samt Skogsstyrelsens/Skogsvårdsstyrelsens egen tidning SkogsEko. Tidningen Skogen är en medlemstidning för Sveriges skogsvårdsförbund (SSF) och har kommit ut med 11 nummer varje år sedan Den har en upplaga på ca exemplar och når alltså samtliga medlemmar av Sveriges skogsvårdsförbund. Vi skogsägare är en tidning för medlemmar i Sveriges skogsägarföreningar och har utkommit med sex nummer om året sedan Den har en upplaga på ca exemplar. SkogsEko är, som tidigare nämnts, Skogsstyrelsen/ Skogsvårdsstyrelsens egen tidning. Den utkommer med fyra nummer varje år och går ut till alla Sveriges skogsägare. Genom detta urval av tidningar har man täckt in tre olika intresseområden, nämligen Skogsägarnas (Vi skogsägare), Sveriges skogsvårdsförbund (Skogen) samt berörda myndigheters roll i skogsbruket (SkogsEko). För att kunna göra en generellt giltig undersökning som verkligen kan uttala sig om den tidsmässiga förändringen i tidningarna har man valt att genomföra en kvantitativ innehållsanalys av tidningarna Skogen samt Vi skogsägare. Detta för att kunna jämföra perspektiven i de båda tidningarna både med varandra men även en eventuell förändring över tid. För att omfatta hela 1990-talet i undersökningen har vi undersökt tidningarna vartannat år från år 1988 och fram till 1996 (d v s 1988, 1990, 1992, 1994 samt 1996). Tidningen Vi skogsägare, som började ges ut först 1990, har följaktligen endast undersökts för åren 1990, 1992, 1994 samt Undersökningen har omfattat sex nummer av vardera tidning och år. För tidningen Skogen som kommit ut med 11 nummer varje år innebär detta att hälften av alla tidningar för de utvalda åren har undersökts. För tidningen Vi skogsägare som endast utkommit med sex nummer per år har däremot samtliga tidningar för de undersökta åren undersökts. 2

7 För tidningen Skogen har alltså 30 tidningar undersökts men endast 24 exemplar av tidningen Vi skogsägare. Antalet tidningar är ojämnt men på detta sätt kan man jämföra den tidsmässiga förändringen för respektive tidning och år, jämföra tidningarna med varandra samt dessutom följa tidningen Skogens tidsmässiga utveckling ända från 1980-talets slut - innan den nya skogsvårdslagen ens var på tapeten. Antalet undersökta tidningar blev på detta sättet 54 stycken och antalet artiklar 339, ett tillräckligt stort antal för att man skall kunna uttala sig om tidningarnas faktiska innehåll. I tidningarna har samtliga artiklar undersökts som handlar om skogsbruk eller miljö, förutom rena partsinlagor som debattartiklar och insändare. En annan liten del av artiklarna om skogsbruk och miljö har också tagits bort ur undersökningen. Det är de artiklar som blickat ut mot det internationella skogsbruket. Dessa artiklar har i så få fall kopplats till svenska förhållanden att de inte kan jämföras med övriga artiklar. Antalet artiklar med denna inriktning var dessutom så litet att det inte bör utgöra någon egen kategori i undersökningen. På detta sätt har man naturligtvis missat en del av de åsikter som präglat tidningarnas sidor under de undersökta åren, men i undersökningen ingår då bara redaktionellt material, som tidningarna själva kan stå för och tidningarnas egna attityder blir på detta sätt jämförbara. Tidningen SkogsEko finns med som ett jämförelsematerial och kommer alltså inte att undersökas i samma kvantitativa omfång. Av denna kommer istället göras kvalitativa undersökningar av något nummer från vardera av de undersökta åren. Detta för att få en inblick i om och hur de två andra tidningarna skiljer sig åt i perspektiv gentemot den statliga tidningsrepresentanten SkogsEko. 3. Den kvantitativa innehållsanalysen För att kunna omfatta ett stort material i undersökningen som skulle resultera i generaliserbara fakta om tidningarna valde vi att genomföra en kvantitativ innehållsanalys. Med detta tillvägagångssätt kan man omfatta ett stort material och ställa många olika typer av frågor till texten. Eftersom man från Skogsstyrelsens sida redan från början hade klart för sig vad i texterna man intresserade sig för och vilka aspekter man ville ha undersökta passade detta också bra. Vid en kvantitativ innehållsanalys gör man innan undersökningens gång upp ett kodschema som sedan får vara mallen för undersökningen, det glasöga genom vilket man skärskådar texterna. I det här fallet fanns det många olika saker som verkade intressanta att undersöka. Jag har tidigare nämnt de tre stora perspektiven ämnen, tid och skillnader mellan tidningarna. Dessa tre perspektiv fick alltså bilda tre riktlinjer i vårt kodschema. Variabeln Ämne var dessutom det kriterium som användes för att välja ut vilka artiklar som överhuvudtaget skulle analyseras. Endast de artiklar som handlade om endera skogsbruk eller miljö var intressanta för undersökningen och artiklar om andra ämnen räknades omedelbart bort. Från Skogsstyrelsens sida nämndes ytterligare intresseområden som väsentliga för undersökningen. Man var t ex intresserade av vilka åtgärder man skrivit om (t ex olika typer av skogsbruksåtgärder, miljöåtgärder, lagstiftning), vem som anges som initiativtagare till olika åtgärder, vem man ser som i första hand påverkad av olika åtgärder, vilka konsekvenser som beskrivs samt vilket tidsperspektiv man anlägger då man skriver om t ex skogsbruk (är det t ex överhuvudtaget intressant att skriva om skogsvårdsåtgärder vars frukter man skördar först om hundra år?). Dessa frågeställningar resulterade i variablerna Åtgärd, Orsak, Initiativtagare, Påverkar, Konsekvens samt Tidsperspektiv (variabel 7, 8, 9, 10, 11, 12). Vidare var man intresserad av hur mycket respektive tidning skrivit om de olika ämnena, åtgärderna e t c samt om man har kunnat hitta någon attitydskillnad eller -förändring gentemot dessa mellan tidningarna samt över tid. Vi lade därför till ytterligare två variabler Textmängd och 3

8 Attityd (variabel 14 och 16). Variabeln Attityd gäller främst den attityd i artikeln som finns gentemot den åtgärd som artikeln handlar om men kan även i vissa fall där denna inte går att utläsa gälla en allmän positiv eller negativ stämning i artikeln. För att få klarhet i huruvida det i tidningarna uttrycktes explicita åsikter för att påverka läsarna i en eller annan riktning adderade vi variabeln Uppmaning (variabel 13). För varje enskild variabel nedtecknades dessutom olika undergrupper - Kategorier. Dessa var t ex för variabel nr 7 (Åtgärd) sex stycken: Skogsbruksåtgärd (t ex avverkning, föryngring, gallring), Miljöåtgärd (t ex kalkning, miljöcertifiering, askspridning), Ändrade regler (t ex lagstiftning, skatteförändring), Utredning/Forskning (t ex vetenskapliga undersökningar, statliga utredningar); Ekonomiska bidrag (som betyder just det). De kategorier som var för små för att bilda en egen kategori slogs samman till kategorin Övrigt. För vissa variabler var antalet kategorier fast bestämt redan från början (t ex variabeln Tendens med kategorierna Positiv, Negativ, Neutral samt Går inte att avgöra). På detta sätt har man täckt in samtliga möjliga kategorier för den enskilda variabeln. För andra variabler (t ex Skogsbruksåtgärd ovan) har antalet variabler byggts på efter hand och sedan slagits ihop till färre variabler när den kvantitativa undersökningen var färdig. För en utförlig och fullständig redogörelse för kodschemats alla komponenter se Bilaga Ämnesfördelning och struktur Här kommer att redovisas de siffror som undersökningen resulterat i. Kapitlet kommer att delas upp i mindre delkapitel där det första rör den rent strukturella sammansättningen av artiklar och ämnesfördelningen i tidningarna. Undersökningen visar många intressanta aspekter av den rent strukturella fördelningen av artiklarna. Antalet artiklar i Skogen är nästan en halv gång så många som de i Vi Skogsägare (39 procent gentemot 61 procent) (se bilaga 2, tabell 1). Tidning Total Vi skogsägare Skogen Antal artiklar Tabell 1.Antal artiklar Detta har minst två naturliga förklaringar. Dels har ju sex tidningar mer undersökts av den förstnämnda tidningen. Tittar man på den tidsmässiga fördelningen, d v s jämför antalet artiklar mellan de båda tidningarna för respektive år kvarstår skillnaderna i alla fall. Tidningen Skogen har betydligt fler artiklar varje år än Vi skogsägare - förutom år 1994 då förhållandet var det omvända. En annan förklaring till denna fördelning är att storleksordningen mellan tidningarna är tämligen stor. Då tidningen Vi skogsägare har ett genomsnittsantal sidor på ca 45 stycken har Skogen i många fall runt 70 sidor eller fler. Att antalet artiklar om skogsbruk och miljö i tidningen Skogen överstiger de i Vi skogsägare är föga förvånande då man ser tidningarna, deras omfång, artikelstorlek och informationstäthet. Som en parentes skall man dessutom, bortsett från detta, komma ihåg att antalet artiklar i Skogen som varje år når dess läsare i själva verket är dubbelt så stort som antalet analyserade artiklar eftersom endast hälften av tidningarna från denna period ingick i undersökningen - vilket inte var fallet för Vi skogsägare. 4

9 Intressant och är dock att det totala antalet artiklar - i båda tidningarna - knappast steg alls runt det kritiska årtalet 1994, utan höll sig på en ganska jämn nivå under hela tidsperioden. Om man tittar på tidningarna separat ser man att i Vi Skogsägare ökade antalet ganska mycket år 1994, medan antalet artiklar i Skogen däremot minskade i ungefär samma utsträckning. Intressant för detta årtal (1994) är dessutom att antalet artiklar om Miljö var större än antalet om Verksamhet i Skogen vilket inte var fallet något annat år (tabell 1). Ämne Vi skogs- ägare Totalt S K O G E N Totalt Verks Miljö Totalt Artikl Tabell 2. Andelen artiklar om respektive ämne fördelat över tid i tidningarna (procent). Jämför man förhållandet mellan ämnena och mellan de båda tidningarna är 65% skogsbruksartiklar och ca 35% miljöartiklar i Vi skogsägare och 57% skogsbruksartiklar och 43% miljöartiklar i tidningen Skogen. Intresset för miljöfrågor är något större i Skogen och fördelningen av ämnena i Skogen stämmer alltså bättre överens med målen i den nya skogsvårdslagen än fördelningen i Vi skogsägare. Med tanke på tidningarnas olika målgrupper och inriktningar (Skogen vänder sig till medlemmar i Sveriges skogsvårdsförbund och Vi skogsägare till Sveriges skogsägare) är denna fördelning inte så förvånande. Genom tabellen kan man också hur antalet artiklar fördelat sig i tidningarna över tid. Beträffande den tidsmässiga skillnaden mellan de båda tidningarna är det egentligen mest Vi skogsägare som är intressant. I denna stiger antalet artiklar om båda ämnena ganska markant år 1994 för att för de andra åren ligga på en ganska jämn frekvens. Andelen artiklar om miljö ökade dessutom något i tidningen åren Det totala antalet artiklar sett i de båda tidningarna totalt sett för alla åren på 1990-talet var dock ungefär lika stort. Detta innebär alltså att då antalet artiklar ökade i tidningen Vi skogsägare det år den nya skogsvårdslagen trädde i kraft, minskade det i ungefär samma utsträckning i tidningen Skogen. En möjlig förklaring till detta är att tidningen Skogen rent allmänt har många mycket långa och omfattande artiklar som i vissa fall sträcker sig över ett tiotal sidor. Detta blir då i viss mån missvisande i statistiken då dessa jättereportage endast registreras som en enda artikel (liksom t ex notiser), trots att de tar upp stor plats i tidningen och är fyllda med mycket information (tabell 2). Totalt sett har båda tidningarna skrivit färre artiklar om miljöfrågor, och man skriver även något mindre artiklar om miljöfrågor än om verksamhetsfrågor. Detta mönster är tydligare i Vi skogsägare än i Skogen. I Vi skogsägare var andelen notiser om de båda ämnena ungefär lika stor men skillnaden mellan de mer omfattande artiklarna är betydligt större. Detta är en genomgående trend för hela tidningen med en andel skogsbruksartiklar som stiger med ökande artikelstorlek medan andelen miljöartiklar istället sjunker med ökande artikelstorlek. I Skogen var andelen notiser om Verksamhet större än den om Miljö, vilket även gäller för artiklarna som var större än en helsida. I övrigt var fördelningen mellan ämnen och artikelstorlek mer jämn i Skogen (Tab. 3). 5

10 Textmängd Vi Verksamhet skogs- Miljö ägare Totalt Antal S Verksamhet K O Miljö G Totalt Notis Upp till halvsida Halv- till helsida Mer än helsida Tabell 3. Storleksfördelningen av artiklar om respektive ämnen över tid (procent). E Antal N Ytterligare en intressant aspekt av den rent strukturella fördelningen i undersökningen är i vilken mån tidningarna tog ställning för eller emot olika åtgärder och ämnen och i vilken mån de höll sig objektivt neutrala. Man kan se att drygt 50% av alla artiklar hade ett strikt neutralt förhållningssätt, ca 20% var positiva, 15% var negativa och i nästan 8% av artiklarna ställdes två förhållningssätt mot varandra på så sätt att någon entydig attityd i artikeln inte var möjlig att urskilja (se bilaga). Vid en jämförelse mellan tidningar och ämnen kan man se att i Vi skogsägare finns en viss skillnad i attitydfördelningen mellan ämnena där en betydligt större andel av artiklarna om Miljö är negativa än om Verksamhet trots att en stor del är negativa även av artiklarna om verksamhet. Dessutom ser man att andelen positiva och neutrala artiklar är större bland artiklarna om Verksamhet bland de om miljö. Om man däremot tittar på Skogen ser fördelningen i denna mer likartad ut för de båda ämnena med den skillnaden att av artiklarna om verksamhet är andelen positiva artiklar större och andelen negativa mindre än vad som är fallet för miljöartiklarna. I båda tidningarna kan man alltså se att man haft en mer positiv och en mindre negativ attityd i de artiklar som handlade om verksamhet än i de som handlade om miljö. Denna tendens är dock tydligare i Vi skogsägare än i Skogen (Tab. 4). Attityd Vi ägare S K G E N skogs- Miljö O Miljö Verksamhet Verksamhet Positiv Negativ Neutral Går ej att avgöra Totalt Antal Tabell 4. Förhållandet mellan ämne, tidning och attityd (procent) Sålunda är det bara i ca 35% av artiklarna som en klar attityd kan märkas. Av dessa 35% var 20% av artiklarna positiva i sin ton och 15% var negativa (se bilaga 2, tabell 6). Intressant att notera är att i tidningen Vi skogsägare kan man följa en klar tendens mot att andelen neutrala artiklar stadigt ökat sedan tidningens början Från att ha haft en andel neutrala artiklar på 32% 1990 hade andelen stigit genom en klar ökning till 68% år Andelen negativa artiklar minskade lika klart under perioden från 43% 1990 till 25% Den intressantaste utvecklingen i Vi skogsägare har andelen positiva artiklar som steg kraftigt åren 1992 och 1994 för att sedan sjunka igen (se tabell nedan). Detta resultat kan eventuellt kopplas till diskussionerna kring skogsvårdslagen som ägde rum under de här åren. Eftersom andelen negativa artiklar inte steg i samma utsträckning trots att det totala antalet artiklar ökade kan man alltså tolka attitydförändringen i Vi skogsägare som att tidningen i huvudsak var nöjd med utvecklingen under de här åren. 6

11 Attityd Vi skogs- ägare S K O G E N Positiv Negativ Neutral Både och Totalt Antal Tabell 5.Den tidsmässiga fördelningen av attityder mellan tidningarna (procent). För Skogen var utvecklingen delvis den rakt motsatta. Från att ha haft en andel neutrala artiklar på 71% år 1988 sjönk andelen till 58% år 1996 (med en svag svacka åren 1992 och 1994 med vardera ca 53% neutrala artiklar). Inte heller för Skogen kan man skönja någon särskilt tydlig tendens för de övriga (positiva och negativa artiklarna), mer än att andelen positiva artiklar var högt vartannat år under den undersökta perioden För att undersöka hur intresserade man var i tidningarna att lyfta fram skogsbruket som en långsiktig verksamhet, där alla åtgärder är lika viktiga oavsett om man kan skörda dess frukter snart eller om verksamheten är av ett mer långsiktigt slag, valde vi att ta med variabeln Tidsaspekt i undersökningen. Denna mäter vilket tidsperspektiv man anlagt i artiklarna, i vilken utsträckning artiklarna endast handlar om saker och åtgärder som kan ge snabba resultat eller om man även lyfter fram de åtgärder som inte ger lika omedelbara resultat. Man kan se att man framförallt anlagt ett ganska omedelbart tidsperspektiv i artiklarna. I runt 80% av artiklarna finns ett tidsperspektiv mellan 0-10 år, medan artiklarna med ett tidsperspektiv på år respektive över 50 år endast upptog 9% i Vi skogsägare och Skogen (bilaga 2, tabell 4). Tidsaspekten är likartad för både artiklar om Verksamhet och Miljö. I Skogen hade dock nästan 90% av alla miljöartiklar ett tidsperspektiv på 0-10 år vilket bara var fallet för 70% av artiklarna om Verksamhet I nästan 9% av artiklarna sammanlagt var tidsperspektivet helt frånvarande. Med tanke på, som vi senare skall se, hur många artiklar om båda ämnena som faktiskt behandlar t ex lagstiftning, beskattning e t c som ju är tämligen omedelbara åtgärder, är tidsfördelningen i artiklarna inte helt orimlig. Men, man kan ju dock konstatera att tidningarna verkar mer intresserade av snabba resultat än av mer långsiktigt planerande. För båda tidningarna gäller dock att de längre tidsperspektiven nästan uteslutande finns i artiklar som behandlar verksamhet och inte miljö (Tab. 6.) Tidsapekt Vi skogs- ägare S K O G E N Verksamhet Miljö Verksamhet Miljö Saknas år år Över 50 år Totalt Antal artiklar Tabell 6 Fördelningen mellan ämne och tidsapekt (procent). När det gäller antalet uppmaningar i de artiklar är de utan uppmaning i stor majoritet jämfört med de med. Knappt 30% av artiklarna innehöll en explicit uppmaning vid en sammanslagning av båda tidningarna, medan då över 70% av artiklarna saknade uppmaning (se bilaga 2, tabell 7). 7

12 Om man tittar på fördelningen mellan tidningarna kan man se att den skiljer sig ytterst marginellt mellan tidningarna (27% med uppmaning i Vi skogsägare och 29% i Skogen). Ämne och Uppmaning Vi 1990 skogs ägare S 1988 K 1990 O 1992 G 1994 E 1996 Verksamhet Uppmaning Ej uppmaning Totalt Antal Miljö Uppmaning Ej uppmaning Totalt Antal Tabell 7.Den tidsmässiga fördelningen av uppmaningar i tidningarna (procent). N Vid en jämförelse mellan tidningarna över tid kan man se att i Skogen steg andelen uppmaningar i miljöartiklarna från 6% 1988 till 36% 1994 för att sedan sjunka igen år År 1994 var alltså andelen uppmaningar i miljöartiklarna betydligt högre än för övriga år. För artiklar om verksamhet ökade och minskade andelen artiklar ungefär vartannat år för både de med och de utan uppmaning. I Vi skogsägare ökade andelen uppmanande artiklar om verksamhet år 1996 då dessa var lika många som de utan uppmaning. Andelen artiklar utan uppmaning som handlade om miljö ökade runt De uppmanande miljöartiklarna upptog störst del år Tilläggas bör dock att de artiklar i tidningarna som faktiskt innehöll uppmaningar var i flera (de flesta) fall ledare som i många fall behandlade ämnen som lagstiftning, avreglering, miljöfrågan e t c, och som alltså inte behandlade skogsbruk som en praktisk åtgärd. Exempel på en sådan - ganska typisk - ledare från tidningen Vi skogsägare är den från tidningens allra första nummer 1/1990. Man skriver där Reformera och förenkla skogsvårdslagen, avskaffa träfiberlagen, lägg ned den översiktliga skogsinventeringen (ÖSI) och slopa de s k bidragen till skogsbruket. Och som en konsekvens av alla besparingar - bort med skogsvårdsavgiften! vilket är den typ av uppmaningar som ofta förekommer i tidningarna. Naturligtvis förekom även artiklar om skogsbruk med explicita uppmaningar. Dessa artiklar var dock inte så många. Jämfört med Skogsstyrelsens egen tidning SkogsEko är den ovanstående dock en ganska talande siffra. I SkogsEko innehåller en mycket stor del av artiklarna (framförallt om skogsbruk) explicita uppmaningar Sammanfattning och jämförelse med SkogsEko Ur den rent strukturella fördelningen av artiklarna kan man konstatera att vissa tydliga skillnader finns mellan de båda tidningarna och deras sätt att behandla de båda ämnen som utgör grundstenen i den nya skogsvårdslagen. Trots att antalet artiklar i tidningen Skogen överstiger det i tidningen Vi skogsägare har de båda tidningarna en hel del saker gemensamt. Intresset för skogsbruk som verksamhet som är större än intresset för miljöfrågor är något som finns hos båda parter. I Vi skogsägare var andelen negativt presenterade artiklar om miljövård 8

13 betydligt fler än andelen negativa artiklar om skogsbruk. Denna tendens kan skönjas även i Skogen men på motsatt sätt. Här var det främst andelen positiva artiklar om skogsbruk som översteg andelen positiva artiklar om miljövård. Vid en jämförelse med SkogsEko ser man att denna mer tydligt har en ungefär likvärdig fördelning av andelen artiklar om verksamhet respektive miljö. Vad som däremot skiljer SkogsEko från Skogen och Vi skogsägare är att denna har en mycket stor andel artiklar om både skogsbruk och miljö - d v s artiklar som kombinerar den båda perspektiven. När de båda andra tidningarna i så gott som alla fall väljer att behandla dessa ämnen som åtskilda enheter ser SkogsEko istället verksamhet och miljö som intimt sammankopplade, som två olika sidor av samma mynt. Ibland lyfter man t o m fram miljöaspekten som en förutsättning för ett gott skogsbruk (se t ex SkogsEko nr 1/1992 sid. 8). Ett annat tecken på detta mer komplexa sätt att se på Skogsbruket visar SkogsEko genom de artiklar där även andra komponenter kopplas ihop med skogsbruket och miljön - som t ex Vilt-Skogsbruk-Miljö (SkogsEko nr. 3/1994 sid. 20). Även genom artiklarnas storleksordning har tidningarna visat vilken prioriteringsordning man har gentemot de båda ämnena. I båda tidningarna var andelen artiklar om skogsbruk mer omfattande än de om miljöfrågan, och andelen artiklar om skogsbruk steg med en ökad artikelstorlek. Även i den här frågan fanns dock en skillnad mellan de båda tidningarna, där Vi skogsägare i större utsträckning än Skogen tenderade att ge skogsbruksrelaterade artiklar större utrymme i tidningen än de om miljö. Eftersom tidningen Vi skogsägare, som namnet antyder, faktiskt är just skogsägarnas egen tidning medan Skogen representerar Sveriges skogsvårdsförbund är denna fördelning av ämnesprioritering inte speciellt anmärkningsvärd. Det är dock intressant att notera denna skillnad då tidningarnas upplagestorlek skiljer sig åt betydligt och där det är den tidningen med minst uttalat miljöintresse - Vi Skogsägare - som har den största upplagan ( jämfört med för Skogen). Även tidsaspekten i de båda tidningarnas artiklar säger en del om vilket intresse för skogsbruk och miljö som lyfts fram. Nästan 80% av samtliga artiklar höll sig i tidsperspektivet 0-10 år, medan knappt en tiondel av artiklarna hade ett tidsperspektiv som översteg 50 år. Detta gäller dock nästan uteslutande artiklar om Verksamhet. Artiklarna om Miljö med detta tidsperspektiv saknades nästan helt. Däremot saknar en stor del av artiklarna direkta uppmaningar, vilket är en ganska stor skillnad gentemot Skogsstyrelsens egen tidning SkogsEko. I SkogsEko var direkta uppmaningar däremot ganska frekventa, ibland genom någon expert, men ofta direkt från tidningen (t ex SkogsEko nr. 2/1996, sid. 11 och 14). Och trots att andelen uppmaningar var större i de artiklar som behandlade skogsbruket än de som behandlade miljön i Skogen och Vi skogsägare bör man påpeka att även en stor del av de nästan 30% av artiklarna som verkligen innehöll uppmaningar var ledarna som i många fall behandlade främst lagstiftning och olika typer av regleringar och inte ägnade samma intresse åt rent skogsbrukande åtgärder. Slutsatsen bör därför vara att de direkta uppmaningarna till skogsbruket i dessa tidningar inte är så många. I Vi skogsägare var det vid 1990-talets början även en större andel artiklar som är partiska i en eller annan mån än vad som är fallet i Skogen. Denna fördelning har dock varit på väg att utjämnas under 1990-talet, då Skogens artiklar stadigt blivit mer partiska och artiklarna i Vi skogsägare erfarit en motsatt utveckling. I Vi skogsägare däremot skedde dessutom en märkbar ökning av andelen positiva artiklar åren I jämförelse med tidningen SkogsEko kan man konstatera att liksom i Skogen och Vi skogsägare är fördelningen mellan verksamhet och miljö tämligen jämn. Vad som dock skiljer SkogsEko betydligt från de båda andra tidningarna är att man i betydligt högre utsträckning kopplar samman skogsbruket och miljön, ser dem som två intimt sammanlänkade delar av hela skogsverksamheten. 9

14 5. Från förslag till konsekvens I den största delen av artiklarna kan en nästan fullständig händelsekedja urskiljas. Någon lägger ett förslag eller initierar en åtgärd vars orsaker och konsekvenser redovisas. Man diskuterar effekterna av detta, och pekar ut vem som påverkas eller rent utav drabbas av handlingen eller förslaget. I detta kapitel kommer att redovisas vilken fördelning som finns mellan olika initiativtagare, åtgärder och konsekvenser, vilka orsaker man lyfter fram samt vem som beskrivs som drabbad av förslagen. 5.1 Initiativtagarna I bara 12% av samtliga artiklar saknas en uttalad initiativtagare. Detta gör det fruktbart att tala om initiativtagare i artiklarna som något som säger mycket om vilket perspektiv man anlägger i tidningarna. Ännu mer fruktbart ter sig detta när man ser hur stor del av alla initiativ som faktiskt kommer från samma källor. Knappt en tredjedel av alla initiativ man beskrev kom från myndighetshåll, från staten, kommunen eller från enskilda statliga verk. Nästa stora grupp som beskrevs som initiativtagare var Vetenskapen som stod för runt en fjärdedel av alla initiativ. Dessa två grupper stod alltså för hälften av alla initiativ som överhuvudtaget beskrevs. Inom skogsbruket finns det huvudsakligen två typer av forskning. Den ena är den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor. Den andra är SkogsForsk, ett fristående forskningsinstitut som initierats av Skogsvårdsföreningar och skogsindustrin och som bedriver tillämpad forskning till skogsbruket och skogsägarnas bästa. Dessa olika typer av forskning har inte åtskilts i analysen alla forskningsresultat och initiativ har behandlats som vetenskaplig forskning. Nästa stora initiativtagare var betydligt mindre än de två största, bara 9%, och bestod av enskilda personers rekommendationer och initiativ. Resterande grupper som placerade sig strax efter, från 6% till 8%, var Fonder/Organisationer, Miljörörelsen samt tidningarna själva (bilaga 2, tabell 9). Om man tittar på antalet positiva, negativa, neutrala och övriga artiklar i tabellen nedan ser man att andelen negativa artiklar i Vi skogsägare är betydligt högre än motsvarande andel i Skogen. Av artiklarna i Vi skogsägare var 25% negativa medan 8% av Skogens artiklar var detsamma. För de positiva artiklarna var fördelningen mer jämn mellan tidningarna - 20% i Skogen och 22% i Vi skogsägare. Om man gör en jämförelse mellan de båda tidningarna för att se vilken attityd som funnits i de artiklar med olika initiativtagare ser man att i av de artiklar där Myndighet/stat var initiativtagare var artiklarna negativa i över hälften av fallen i Vi skogsägare. Motsvarande siffra för Skogen var 13%. Andelen positiva artiklar med denna initiativtagare var ungefär lika stor - runt 15%. Detta innebär alltså att i Skogen var andelen positiva och negativa artiklar ungefär lika stora medan i Vi skogsägare var andelen negativa artiklar mycket större än andelen positiva. En annan intressant grupp av initiativtagare är Miljörörelsen där nästan en tredjedel av alla artiklar med denna initiativtagare negativa i båda tidningarna. I Skogen saknades dessutom helt positiva artiklar i denna kategori medan Vi skogsägare var positiva i 14% av dessa artiklar. För kategorin Enskild ( som i många, men inte alla, fall betyder enskild skogsägare) var en knapp tredjedel av samtliga artiklar positiva i Vi skogsägare medan nästan hälften av alla artiklar i Skogen var positiva. En initiativtagare som också fick ett huvudsakligen positivt bemötande var Vetenskapen. I båda tidningarna var nästan en tredjedel av alla artiklar positiva även här. De artiklar som har 10

15 Tidningen som initiativtagare är huvudsakligen artiklar i vilka tidningen själv uppmanar till en specifik åtgärd av typen Avverka nu så får du det bästa priset! Dessa artiklar är över lag väldigt positiva, runt hälften av alla artiklar är positiva för båda tidningarna och negativa artiklar saknas helt. Det som framförallt skiljer tidningarna åt är alltså att andelen negativa artiklar totalt i Vi skogsägare är mycket större än andelen i Skogen. Den mest synliga skillnaden mellan tidningarna finns också i de artiklar som har Myndighet/stat som initiativtagare. I dessa artiklar var fler än hälften av alla artiklar negativa i Vi skogsägare och 13% Skogen (tabell 9) Initiat Vi skogs ägare S K O G E N ivtaga re Positiv Negati Neutra Både Totalt Antal Positiv Negati Neutra Både v l och v l och Totalt Antal Ingen Mynd/ stat Fond/o rg Miljör örelsen Enskild Vetenskap Tidningen Övrigt Antal artikl ar Tabell 8. Tidningarnas attityd gentemot initiativtagarna (procent). Som nämndes i inledningen har man från Skogsstyrelsens sida en känsla av att tidningarna i undersökningen haft en något fientlig inställning till statens inblandning i skogsbruket och istället strävat efter att lyfta fram den ideala skogsbrukaren som en stark ensling som klarar sig själv. De ovanstående resultaten visar att inställningen i de artiklar som behandlat statens initiativ faktiskt inte varit så positivt, framförallt från Vi skogsägares, men även från Skogens, sida Sammanfattning och jämförelse med SkogsEko Det är tydligt att man i tidningarna ser statens roll i skogsbruket som ytterligt viktigt och en tredjedel av alla initiativ man diskuterar kommer från staten, myndighet eller kommun. En annan stor initiativtagare är Vetenskapen som stod för en fjärdedel av alla inititiv. Övriga initiativtagare förekom samtliga i mindre än tio procent av artiklarna och är därför inte lika intressanta att göra jämförelser med. Det egentligen mest anmärkningsvärda är att i Vi skogsägare var 25% av alla artiklar negativa medan 8% av artiklarna var negativa i Skogen. För de positiva artiklarna såg fördelningen mer likartad ut med runt en femtedel positiva artiklar. Om man jämför vissa initiativtagare skiljer sig de båda tidningarna åt ganska mycket. Av de artiklar där Myndighet/stat var initiativtagare var över hälften negativa i Vi skogsägare medan samma siffra var 13% i Skogen. I Skogen var andelen positiva och negativa artiklar i denna kategori lika stora. Nästa stora grupp initiativtagare var Vetenskapen som fick ett huvudsakligt 11

16 positivt bemötande i de båda tidningarna. Runt en tredjedel av alla dessa artiklar var positiva i båda tidningarna och mycket få var negativa. Om man jämför med Skogsstyrelsens egen tidning SkogsEko ser man att betydligt fler artiklar saknar initiativtagare i denna tidning - man presenterar istället innehållet som redan färdiga fakta. Detta har naturligtvis sin förklaring i SkogsEkos roll som informationstidning eller språkrör för just Skogsstyrelsen/Skogsvårdsstyrelsns roll i skogsbruket. En annan jämförelse man kan göra är att Tidningen själv, som endast stod för initiativen i en liten del av fallen i Skogen och Vi skogsägare var betydligt vanligare i SkogsEko. Här dominerar tidningens tips och uppmaningar till läsarna en väsentlig del av intrycket. 5.2 Åtgärder och orsaker Fördelningen av olika åtgärder i tidningarna visar ganska klart och tydligt vilka åtgärder (eller förslag på åtgärder) man värderar och vilka man väljer att lyfta fram. Av alla åtgärder som beskrevs handlade ganska exakt en tredjedel om ändringar i regleringar. Detta kan röra sig om lagändringar (varav naturligtvis den nya skogsvårdslagen står för en stor post, men även EUinträdet samt diskussionen kring en ny miljöbalk som kom igång 1996), skattelättnader eller regleringar i naturvården. Även rent skogsbrukande åtgärder (gallring, avverkning, plantering e t c) tog upp en tredjedel av samtliga beskrivna åtgärder. Av den resterande tredjedelen handlade 15% av artiklarna om miljöåtgärder medan 10% beskriver utredning/forskning som åtgärd. Övriga nästan 10% bestod av mindre grupper av åtgärder som slagits ihop i kategorin Övrigt (se bilaga 2, tabell 8). Om man tittar på den tidsmässiga fördelningen under hela 1990-talet och jämför denna för båda tidningarna framkommer vissa tydliga resultat. Man kan t ex se att medan antalet åtgärder för Vi skogsägare varierade från stycken för åren 1990, 1992 samt 1996 var antalet åtgärder stycken. Här steg alltså antalet väsentligt det år skogsvårdslagen trädde i kraft. För Skogen var förhållandet däremot det omvända. Från att ha legat på 52 stycken åtgärder 1988 sjönk antalet till 45 år 1990 och antalet höll sig mellan 40 och 45 för samtliga år - förutom 1994, då antalet åtgärder sjönk till 26 stycken. Här sjönk alltså andelen åtgärder med nästan 30% det år skogsvårdslagen trädde i kraft (Tab. 9). Åtgärd Vi skogs- ägare S K O G E N Saknas Ändrade regler Skogsbruk Miljöåtgärd Utredn./F orskn. Övrigt Totalt Antal Tabell 9. Åtgärdsfördelningen i tidningarna över tid (procent). Ytterligare intressanta aspekter av åtgärdsfördelningen kan utläsas av denna tabell (10). Den största gruppen åtgärder (Ändrade regler) förändrades likadant i de olika tidningarna. I Vi skogsägare steg andelen artiklar om regeländringar fram till 1992 men sjönk sedan med en stor del under just året 1994 för att 1996 stiga ganska försiktigt igen. I Skogen såg fördelningen av denna åtgärd ganska likartad ut. Från att ha legat på en andel av samtliga artiklar på 27% 12

17 1990 steg andelen markant år 1992, sjönk igen år 1994 för att slutligen stiga till 40% av åtgärderna år Även andra åtgärder hade en intressant tidsmässig utveckling. De åtgärder som rörde rena skogsbruksfrågor (plantering, gallring e t c) hade i Vi skogsägare en ganska ojämn fördelning med en topp år 1994 som sedan dalade svagt igen år I Skogen var det framförallt 1992 och 1996 som andelen artiklar minskade. Jämför man fördelningen av regeländringar med fördelningen av Skogsbruksåtgärder ser man att då de ena (Regeländringar) minskar i andel åren 1994 ökar de andra (Skogsbruksåtgärder) något i både Vi skogsägare och Skogen. Artiklar om miljöåtgärder har uppvisat en liknande utveckling i de båda tidningarna. Båda tidningarna har haft en svag ökning av andelen artiklar om Miljöåtgärder som upptog runt en femtedel av alla åtgärder i tidningarna år Inte heller för de artiklar som behandlar Utredning och forskning som åtgärd kan man utläsa något ur den tidsmässiga fördelning. Från att ha legat på runt en femtedel av den totala andelen åtgärder under 1988 och 1990 sjönk andelen i tidningen Skogen ned till nästan ingenting år 1992 och 1994 för sedan svagt stiga igen år I Vi skogsägare var utvecklingen en annan. Här ökade andelen artiklar om Utredning/Forskning starkt år 1992 men även Övriga år skrevs det mycket litet om detta i tidningen. Dessa siffrors ojämna fördelning gör det omöjligt att uttala sig om några tidsmässiga svängningar (se tab. 9 för samtliga siffror). Åtgärd Ändrade regler Positiv Negativ Neutral Både och Totalt Antal Skogsbruk Positiv Negativ Neutral Både och Totalt Antal Tabell 10. Den tidsmässiga fördelningen av attityder gentemot åtgärderna Ändrade regler och Skogsbruk (procent). Däremot kan man uttala sig om vilken attityd de båda tidningarna haft generellt gentemot olika åtgärder och hur denna skiljer sig åt mellan de olika tidningarna. Jag kommer här bara att ta upp de två största åtgärderna Ändrade regler och Skogsbruksåtgärder som sammanlagt tog upp drygt 60% av alla åtgärder. Den största av åtgärderna, Ändrade regler, har det över åren skrivits mer negativt om. Även om den största andelen artiklar om denna åtgärd var neutrala var mellan 25% och 40% av artiklarna negativa. Intressant att notera är dock att andelen positiva artiklar, som över lag var ganska lågt, ökade sin andel väsentligt år För de negativa artiklarna skedde en motsvarande ökning år För hela perioden gäller att man framförallt skrivit positivt om skogsbruksåtgärder med en topp runt åren För året 1992 gäller dock att endast 5% av alla artiklar var neutrala (denna grupp var annars överlägset störst för de andra åren), medan 55% var negativa och 40% positiva. 13

18 Generellt i materialet är det framförallt två orsaker som dominerar - Ekonomi (23%) och Naturvård (45%). Dessa två orsaker står alltså för ca 70% av alla orsaker i artiklarna. I 12% av artiklarna saknas orsak helt medan i en knapp tiondel av artiklarna anges orsakerna Lag/Regel/Skatt samt Sjukdom/Skadedjur (bilaga 2, tabell 10). Om man delar upp materialet på alltför många variabler återstår till slut knappast några ordentliga grupperingar att tala om. Beträffande variabeln orsak har jag därför valt att inte dela upp orsaksfördelningen över tid utan endast mellan tidningarna. Som vi skall se hänger beskrivningen av orsaker ganska intimt samman med åtgärderna och det är därför dessutom intressant att koppla ihop orsaker med åtgärder (tabell 11). Orsak Vi skogsägare Skogen Saknas 8 15 Ekonomi Naturvård Lag/Regel/Skatt 16 5 Sjukdom/Skadedjur 7 6 Övrigt 2 4 Totalt Antal Tabell 11. Orsakfördelningen mellan tidningarna (procent). Vid en jämförelse mellan tidningarna ser man att Ekonomi och Natur/Miljö även är de främst förekommande orsakerna i båda tidningarna. I Skogen förklarar man dock de åtgärder som nämns med Natur/Miljö i hälften av fallen medan motsvarande siffra för Vi skogsägare är 40%. Beträffande orsaken Ekonomi finns också en mindre skillnad mellan tidningarna, där Vi skogsägare anger ekonomiska orsaker i 27% av fallen, och Skogen i 21%. Vi skogsägare har också en större andel artiklar där orsaken är Lag/Regel/Skatt - d v s att det från högre ort bestämts att åtgärden skall utföras. I Skogen finns dessutom en ganska stor del (15%) där orsak saknas helt (tabell 11). Orsak Åtgärd Ändrade Skogsbruksåtgärdeåtgärder Miljö- Utredning/ Övrigt saknas regler Forskning Ekonomi Naturvård Lag/Regel/S katt Sjukdom/ Skadedjur Övrigt Totalt Antal Tabell 12. Förhållandet mellan åtgärder och orsaker (procent). Om man ser på hur orsakerna förhåller sig till åtgärderna kommer vissa tydliga resultat fram. De tre stora åtgärdsgrupper som det framförallt är intressant att titta på är Ändrade regler, Skogsbruk och Miljöåtgärder som sammanlagt upptog drygt tre fjärdedelar av alla åtgärder (se bilaga 2, tabell 8). För åtgärden Ändrade regler har tidningarna i de allra flesta fall angett Naturvård som orsak - detta gäller 64% av fallen. I en femtedel av alla artiklar har man istället valt att presentera orsaken till en regeländring med en Lag/regel/Skatt - d v s ingen egentlig 14

19 orsak alls. I en liten grupp av artiklarna har man dessutom presenterat regeländringar med ekonomiska orsaker. För Skogsbruksåtgärder ser fördelningen något annorlunda ut. Den största delen, nästan hälften, av alla orsaker i artiklar om skogsbruksåtgärder är ekonomiska. Övriga orsaker är Naturvård (nästan en femtedel) men även Sjukdom/Skadedjur som förekom i knappt en tiondel av alla artiklar där Skogsbruksåtgärder står i fokus. Detta pekar mot att man i tidningarna framförallt sett på den ekonomiska sidan av skogsbruket, men även ögnat en del uppmärksamhet åt miljön. För gruppen Miljöåtgärder har man egentligen bara lyft fram en enda orsak - Naturen. I över 90% av fallen motiverades Miljöåtgärder med miljöförbättring som orsak Sammanfattning och jämförelse med SkogsEko Orsaksbeskrivningen skiljer sig åt något mellan tidningarna - även om den huvudsakliga strukturen är ganska likartad. Vad som framförallt skiljer dem åt är fördelningen mellan Ekonomi och Naturvård, där Vi skogsägare i en större del av fallen beskrivit Ekonomi som orsak och Skogen istället har en större andel artiklar där Naturvård anges som orsak. Ytterligare en intressant skillnad är att Vi skogsägare i 16% av fallen angett en Lag/Regel/Skatt som orsak till åtgärder medan 15% av artiklarna saknade orsak helt i Skogen. Detta ställer Skogen närmre SkogsEko. I denna saknas nämligen oftare orsaker till åtgärder. Som tidigare nämnts beträffande initiativtagare presenteras ofta åtgärder i SkogsEko utan någon egentlig orsak. Man redogör där istället för det bästa sättet att genomföra åtgärden utan att egentligen redogöra för varför. De åtgärder som framförallt lyfts fram är Ändrade regler och Skogsbruk. Miljöåtgärder förekom inte lika ofta, men var den tredje största gruppen av åtgärder. De två största åtgärderna har följts åt i utvecklingen under 1990-talet på så sätt att då de ena ökat har de andra minskat och tvärt om. För Miljöåtgärder har en ytterst svag ökning skett under 1990-talet. Om man däremot kopplar orsakerna till olika åtgärder ser man att vid de två största åtgärderna Ändrade regler och Skogsbruksåtgärder är de stora huvudorsakerna Naturvård och Ekonomi, där Naturvården övervägde kraftigt i artiklar om regeländringar och Ekonomi var i större grad kopplat till skogsbruk - i en femtedel av artiklarna om Skogsbruksåtgärder angavs orsaken dock vara Naturvård. För Miljöåtgärderna är Naturvården den stora orsaken - i nästan samtliga fall Konsekvensbeskrivning Efter att ha tittat på vilka åtgärder man valt att lyfta fram och hur man förklarat vilka orsaker som ligger bakom olika åtgärder återstår att undersöka vilka konsekvenser man sett som en följd av åtgärderna. Även här har jag valt, för att få ett resultat att ta på, att inte dela upp konsekvenserna över tid. Även här hänger konsekvenserna i flera fall intimt samman med speciella åtgärder. Jag kommer istället att dela upp materialet på tre tabeller där den första ser hur vilka konsekvenser som varit vanligast i respektive tidning, den andra kopplar konsekvenser till åtgärder och den tredje ser på den tidsmässiga förändringen i konsekvensbeskrivningen - d v s före och efter den nya skogsvårdslagen - och vilka eventuella attitydförändringar som kan utläsas. Den största enskilda konsekvens som båda tidningarna lyft fram är en Bättre miljö. Miljön upptog 22% av alla konsekvenser, knappt före t ex Ekonomisk tillväxt och 7% före den konsekvens som kallas Skogstillväxt. Efter dessa tre, tämligen positiva konsekvenser kommer, 15

20 på 14%, den mer negativa Restriktioner. Ökat självbestämmande och Ekonomisk försämring upptog båda 7% av alla konsekvenser. I 10% av fallen saknades konsekvens helt (se bilaga 2, tabell 11). Konsekvenser Vi skogsägare Skogen Saknas Ekonomisk tillväxt Skogstillväxt Bättre miljö Självbestämmande 11 5 Restriktioner Övrigt Summa procent Antal artiklar Tabell 13. Skillnaden i konsekvenser mellan tidningarna. Om man tittar på skillnaden mellan tidningarna ser man att dessa skiljer sig åt framförallt på två sätt. Det ena är beträffande konsekvensen Bättre miljö som förekom i Skogen i nästan en tredjedel av fallen. Motsvarande siffra för Vi skogsägare är bara 13%. Det andra är beträffande konsekvensen Ekonomisk tillväxt där Vi skogsägares andel övervägde över Skogens. Konsekvenserna Självbestämmande samt Restriktioner var också vanligare i Vi skogsägare än i Skogen (tabell 13). I förhållande till de tidigare resultaten är det intressant att se vilka konsekvenser man kopplat till vilka åtgärder (och indirekt alltså vilka orsaker). De åtgärder som är de mest omskrivna är ju som tidigare nämnt Ändrade regler samt Skogsbruk som båda upptog en tredjedel vardera av alla åtgärder. Om man sedan gör en jämförelse mellan vilka konsekvenser som kopplas till åtgärderna kan man se att vissa intressanta resultat träder fram (se tabell 14). Konsekvens Ändrade regler Skogsbruksåtgär Miljöåtgärder Utredn./Forskn. Övrigt d Saknas Ekonomisk tillv Skogstillväxt Bättre miljö Självbestämman Sämre ekonomi Restriktioner Övrigt Totalt Antal Tabell 14. Förhållandet mellan åtgärder och konsekvenser (procent). Den konsekvens av åtgärden Ändrade regler som ägnades mest uppmärksamhet var Restriktioner (36%). Den näst största konsekvensen av Ändrade regler var Bättre miljö (en fjärdedel), följt av Självbestämmande i en femtedel av fallen. Nästa konsekvens är Sämre ekonomi som sågs som konsekvens i 13 % av fallen. Vad man kan konstatera utifrån detta resultat är att man framförallt sett på de lagändringar som diskuterats ur ett skogsägarperspektiv och det man framförallt ägnat sig åt är att beskriva hur de regeländringar som förekommit kommer att förändra förhållandena för dem som lagen sätter upp regler för. Naturligtvis har dock miljöhänsynen funnits med i bilden - i en fjärdedel av alla artiklar har detta setts som en konsekvens av åtgärden Ändrade regler. Man kan också konstatera att man sett på regeländringar som skett under 1990-talet främst som ett sätt att strypa skogsägarnas 16