Miljöcertifiering av byggnader fokus material

Transkript

1 Miljöcertifiering av byggnader fokus material Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1

2 237 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2

3 I certifieringssystemen finns svar på vad som ska bedömas i en byggnad och hur GreenBuilding 1 kontrollpunkt LEED 50 kontrollpunkter BREEAM 50 kontrollpunkter Miljöbyggnad 16 kontrollpunkter

4 Endast byggnaden och det som fastighetsägaren kan påverka Miljöbyggnad BREEAM LEED.. tomt, infrastruktur, närmaste omgivningen

5 Antal registrerade och certifierade byggnader i Sverige

6 Vad har systemen gemensamt? Byggnaden får en plakett med betyg Betyget beror av vad byggnaden presterar i varje indikator, t e med poäng Beräkningar, utredningar, mätningar, deklarationer kontrolleras av oberoende specialister dvs tredjepartsgranskas Guld Silver Brons 7 Platinum Gold Silver Certified Outstanding Ecellent Very good Good Passed

7 Miljöbyggnads kontrollpunkter Energianvändning i kwh/m 2 Samla innehållsdeklarationer Klimatskalets funktion vinter och sommar Byggvaror bedöms vad gäller utfasningsämne Vilken typ av energi som används för värmning etc De flesta ingår i våra svenska miljökvalitetsmål eller orsakar problem 8

8 Några eempel på hur betyg sätts på indikator Indikatorer BRONS SILVER GULD Energianvändning BBR 75% av BBR 65 % av BBR Solvärmelast < 38 W/m 2 < 29 W/m 2 < 18 W/m 2 Radonhalt 200 Bq/m Bq/m 3 50 Bq/m 3 Myndighetskrav Bästa tillgängliga teknik 9

9 Indikator 14 och 15 Bedömning av material och farliga ämnen Indikator 14 - Loggbok Byggvarorna ska dokumenteras Varken VVS eller el ingår - än 10

10 Indikator 14 och 15 Bedömning av material och farliga ämnen Indikator 14 - Loggbok Byggvarorna ska dokumenteras Indikator 15 kontroll av räliga kemikalier Byggvarornas innehåller av de kemiska ämnen som allvarligast skadar människor och miljö. Inga byggvaror med utfasningsämnen i huset OK med några men förklara varför 11

11 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Kemikalieinspektionens kriterier för utfasningsämnen och Miljöbyggnad Egenskap Riskfras Haltgräns Cancerframkallande (kategori 1 och 2) R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning 0,1% enligt KIFS 2005:7 för cancerframkallande (kategori 1 och 2) Mutagent (kategori 1 och 2) R46 Kan ge ärftliga genetiska skador 0,1% enligt KIFS 2005:7 för mutagent (kategori 1 och 2) Reproduktionstoiskt (kategori 1 och 2) R60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R61 Kan ge fosterskador 0,5% enligt KIFS 2005:7 för reproduktionstoiskt (kategori 1 och 2) Hormonstörande Kriterier finns ej - Svårt att bedöma byggmaterial och vvs-produkter utan att vara kemist! Kadmium och kadmiumföreningar Särskilt farliga metaller; för kriterier se 0,01% enligt BVD3 (byggvarudeklarationer) Kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bly och blyföreningar PBT/ vpvb Persistenta, Bioackumulerande, Toiska/mycket Persistenta, mycket bioackumulerande Särskilt farliga metaller; för kriterier se För kriterier se 0,1% enligt BVD3 (byggvarudeklarationer). Gäller inte lysrör, lågenergilampor eller glödlampor. 0,1% i enlighet med kriterier för Basta Ozonstörande ämnen R 59 Farligt för ozonskiktet 0,1% enligt KIFS 2005:7 12

12 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Enklast att använda de databaser som finns Rekommenderas, Accepteras eller Undviks 13 13

13 Emporia, Steen & Strøm Ullevi park, NCC Mobilia, Atrium Ljungberg Kristinebergshöjden, NCC Halmstad, Afast Toyota Bäckebol, Eklandia Maskrosen, NCC Triangeln, NCC Göteborgs hamn logistik, NCC piacon ab 14

14 Ullevi park, NCC Mobilia, Atrium Ljungberg Kristinebergshöjden, Brittiskt system NCC Används t e av NCC och PEAB i egenutvecklade projekt Toyota Bäckebol, Norges officiella certifieringssystem Eklandia enheter i hela världen Ett 80-tal byggnader certifierade eller på gång i Sverige Maskrosen, BREEAM-reglerna har anpassats för att NCC passa Sverige Halmstad, Afast Triangeln, NCC piacon ab 15

15 Områdena i BREEAM är olika viktiga för slutbetyget Energi 19 % Inomhusmiljö 15 % Material 13 % Ledning och styrning 12 % Mark och ekologi 10 % Förorening 10 % Transport 8 % Avfall 7 % Vatten 6 % 16

16 Eempel på indikatorer inom energiområdet Energianvändning 15 p Undermätare för el och värme 1 p Belysning inomhus och utomhus 1 p CO2-utsläpp från energi 2 p Klimatskalets isolering och täthet 1 p Hissar 1 p Rulltrappor 1 p Byggherren väljer själv vilka poäng man vill plocka 17

17 Området material i BREEAM Byggvaror inomhus och hårdgjorda ytor ute inte vvs, än Materialval utifrån LCA 5 p Återanvändning av fasader och stomme 2 p Materialval - ansvarsfull tillverkning och utvinning 3 p Isoleringsmaterial LCA och energinytta 2 p Utfasning av farliga ämnen ( i SE-versionen) 1 p Även teknisk isolering 18

18 Vasakronan, Pennfäktaren Norrporten, Rättscentrum SKANSKA, Bassängkajen AFA, Rotundan Tack! SKANSKA, Västermalmsstra nd Sweden Green Building SKANSKA, NKS Council MEAG, Stockholm Waterfront Pia Öhrling, piacon ab Areim, Borgarfjord 19

19 Ullevi park, NCC Mobilia, Atrium Ljungberg Kristinebergshöjden, NCC Amerikanskt system Används av t e Skanska Toyota och Bäckebol, Vasakronan byggnader världen Eklandia över Samma kriterier används i hela världen Ett 100-tal byggnader certifierade eller på gång i Sverige Reglerna grundar sig på amerikanska Maskrosen, standarder, referenser och enheter NCC Små möjligheter för oss att påverka LEED-reglerna piacon ab Halmstad, Afast Triangeln, NCC 20

20 Indikatorer inom området material i LEED Källsortering under drift obligatoriskt Återanvända fasad, stomme och tak 3 p Återanvända mellanväggar 1 p Avfallshantering på byggplatsen 2 p Återvinning av material 2 p Snabbt förnybart material 1 p FSC-trä 1 p I nya LEED-versionen LCA Bly, koppar och kadmium Deklarationer 21

21 Miljöbyggnad BREEAM LEED 22

22 Materialdatabaser och certifieringssystemen 23 23

23 Byggherrar är beredda att betala Green- Building Miljöbyggnad BREEAM LEED Energi Inomhusmiljö Byggnadsmaterial Vattenanvändning Styrning i projekt Byggavfall Transporter Ekologi på tomten Föroreningar från byggnaden För nyproduktion Ca 30 kkr Ca 200 kkr Ca kkr Ca kkr Inkluderar: certifieringsavgifter + etraarbete för miljösamordnare och redovisning men eklusive gröna åtgärder som kan behövas för högre betyg

24 Hur tänker fastighetsägarna vid val av system? Vanliga motiv för att välja Miljöbyggnad? Bygger för egen förvaltning - inga omedelbara planer på försäljning Verifieringen efter två år Litet system Betyget oberoende av placering Pennfäktaren, LEED Vanliga motiv för att välja LEED eller BREEAM? Vill bedöma mer än själva byggnaden Attraherar internationella fastighetsinvesterare Certifierade hus i USA värderas ca 15% högre Messingen skola, Miljöbyggnad 25

25 Varför väljer fastighetsägare att miljöcertifiera? Synliggöra sitt miljöengagemang Enkelt att kommunicera både internt och eternt Prioriteringsverktyg vid val av åtgärder vid nyproduktion och ombyggnad Kvalitetssäkring Skapar ordning under projekteringen Färre vakanser Lägre driftskostnader Höjer värdet på huset Gateway i Lund, IKANO 26

26 27

27 28

28 29

29 Indikator 14 Dokumentation av byggvaror Tankarna bakom indikatorn Att dokumentera byggvaror i en loggbok är ett förslag från Kemikalieinspektionen 31 31

30 Indikator 14 Dokumentation av byggvaror Klassningsgränser Indikator 14 BRONS SILVER GULD Bostäder och Lokaler En byggnadsrelaterad loggbok upprättas med information om byggvaror i produktkategorier E, F, G, H, I, J, K, L, M, N och Z enligt BSAB 96. Loggboken ska minst innehålla uppgifter om typ av byggvara, varunamn, tillverkare, årtal och innehållsdeklaration. BRONS+ Loggboken är digital och administreras på företagsnivå hos fastighetsägaren SILVER+ Loggboken innehåller information om byggvarornas placering och ungefärliga mängd i byggnaden. Med innehållsdeklaration menas en fullständig innehållsdeklaration enligt kraven i BVD 3. Tidigare versioner av BVD accepteras tillsvidare. Enstaka saknade BVD får förekomma. Säkerhetsdatablad godkänns för brons och silver 32 32

31 Indikator 14 Dokumentation av byggvaror Byggdelars koder i BSAB-systemet E Platsgjutna konstruktioner, t e betong, tillsatsmedel, formar, armering, fogband, tätningar, F Murverk, t e natursten, betongsten, tegel, lättbetong, glasblock G Monteringsfärdiga element, t e betongsandwich, glaspartier H Längdformvaror, t e pelare, balkar, regler, lister I Isoleringsmaterial J Skikt, t e byggpapp, tätskiktsmatta, asfalt, duk, plastfilm, plan plåt, överläggsplattor K Skivor, t e spån-, plywood-, träfiber-, laminatskivor, undertak L Puts, målning, skyddsbeläggningar, impregneringar mm M Ytskikt, t e N Kompletteringar av sakvaror Z Konstruktioner av diverse mängd, form eller sakvaror Koderna kommer från BSAB-systemet, och betecknar olika typer av byggdelar. Används normalt som underlag till tekniska beskrivningar. Namnet kommer från Byggandets Samordning AB, det företag som utgav AMA

32 Indikator 14 Dokumentation av byggvaror Byggvarudeklaration BVD3 Upprättas av leverantören/tillverkaren Frivilligt men krävs för att Byggvarubedömningen/Sundahus ska kunna bedöma produkten Innehåll måste redovisas (olika detaljerat beroende på egenskaper) Mallen är resultatet av ett gemensamt arbete av bygg-, fastighets- och materialföretag 34 34

33 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Säkerhetsdatablad Ett datablad med hälso- och miljörisker, egenskaper hos vissa kemiska produkter och beredningar. Lagkrav för kemiska ämnen och produkter märkta med farosymbol Visar alla ingående ämnen som har en klassificering (farlig egenskap) Ej fullständig innehållsdeklaration 35 35

34 Indikator 14 Dokumentation av byggvaror Krav på loggboken Ecelfil är OK, tänkt då på att den minst ska inkludera en förteckning över Byggvarudeklarationer (BVD), Säkerhetsdatablad (SDB) mm som redovisar innehållsförteckningen. Själva underlaget (BVD, SDB) måste finnas bifogat Generalisera beskrivningen av placering så att det är enkelt att identifiera var i byggnaden byggvaran förekommer

35 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Enligt Kemikalieinspektionen Utfasningsämnen har egenskaperna eller innehåller (ma 0,1%): Cancerframkallande (kategori 1 eller 2) (R45, R49 / H350) Mutagent (kategori 1 eller 2) (R46 / H340) Reproduktionstoiskt (kategori 1 eller 2)* (R60, R61 / H360) Hormonstörande (definition saknas) (?) Kadmium**, kvicksilver, bly och dess föreningar Persistent, Bioackumulerbart och Toiskt) ( PBT ) Mycket Persistent och Mycket Bioackumulerbart (vpvb) Ozonströande ämnen (R59 / EUH034 & H420) * Haltgräns ma 0,5% reproduktionstoiska ämnen **Haltgräns ma 0,01% kadmium och kadmiumföreningar 37 37

36 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Varför är vissa ämnen farliga? PBT Persistenta Bioackumulerbara och Toiska CMR Cancerogena Mutagena eller Reproduktionstoiska 38 38

37 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Enligt Kemikalieinspektionen Utfasningsämnen Cancerframkallande Mutagena Reproduktionsstörande Hormonstörande Tungmetallerna Riskminskningsämnen Allergiframkallande Giftiga Flyktiga organiska Miljöfarliga PBT/vPvB Ozonstörande 39 39

38 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Verifikat som visar att farliga ämnen fasas ut Loggbok i Byggvarubedömningen, SundaHus Basta Motivering till produkter som är undviks/c- eller sämre Basta Eller Loggbok i annat system eller i t.e. Ecell kompletterad med bevis för respektive produkt. Bevis kan vara: Pdf av bedömning i Byggvarubedömningen/SundaHus Byggvarudeklaration Intyg från leverantör Skärmdump att produkten finns med i Basta (även basta Beta ok) 40 40

39 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Sunda HUS Produkter bedömda som A, B eller C+ är alltid ok i MB C- kan vara ok Särskild symbol för produkter som inte klarar kraven för miljöbyggnad (om du köpt till miljöbyggandsprojekt) Utfasningsämnen märks med U Om utfasningsämnen används i byggskedet (märkt (U)) så är produkten ok att använda i Miljöbyggnad 41 41

40 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Byggvarubedömningen Rekommenderas, Accepteras eller Undviks Produkter bedömda som Rekommenderas och Accepteras är alltid ok i MB Vissa produkter bedömda som Undviks är ändå ok i Miljöbyggnad. Kolla Undviksprodukter efter utfasningsämnen! 42 Märkning för de som är ok i miljöbyggnad är på väg 42

41 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen BASTA Produkter registrerade i BASTA eller BETA är ok i MB. Produkter kan klara MB:s materialkrav utan att klara BASTAS krav Ingen innehållsdeklaration i loggboken (Måste bifogas för varje produkt) 43 43

42 Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Produkten finns inte i systemen Ansök om bedömning Måste själv få fram Byggvarudeklaration (och Säkerhetsdatablad om kemisk produkt) Ring leverantören/importören Ofta ansöker de själva om bedömning om du ber dem Ladda upp underlag i bedömningssystemet och ansök (kostar lite pengar) Bedöm själv Ok att lägga till en ej bedömd produkt i en loggbok, bifoga en byggvarudeklaration samt en kommentar om att den är fri från utfasningsämnen

43 45

44 48

45 Nordic Guide to Sustainable Materials Initierades på grund av Behovet av gemensamma kriterier och sätt att dokumentera byggvaror Behov av produktspecifika data som ger kredit till hållbar produktutveckling Behov av att förenkla efterfrågan för hållbara material 49

46 50

47 51

48 Steg 1 Bestämma status Samla erfarenhet från GBC-partners och byggproduktindustrin för att identifiera de viktigaste hindren Kartlägga kriterier i olika verktyg 52

49 Steg 2 Definiera bedömningskriterier Genom ett samarbete mellan GBCs och byggproduktindustrin, harmonisera kriterierna för hållbara produkter och definiera vedertagna sätt att dokumentera dessa kriterier. E: Halterna av väthusgaser Nivåer på TVOC utsläpp Innehållet i farliga ämnen Krav på avfallshantering 53

50 Steg 3 Verifiera miljödata produkt av nordiska produkter Samla uppgifter för viktiga material baserade på EPD. Varje land kommer att bidra med data från deras byggnadsindustrin utifrån ett nordiska sätt att tillverka och bygga, i motsats till den ofta mindre hållbara produktionsmetoder i övriga världen. 54

51 Steg 4 Guiden Ett praktiskt verktyg för att kräva hållbara byggmaterial, lämpligt för att använda i miljöcertifieringssystem men även i andra fall Fungera som vägledning till planerare och projektörer Guiden kommer att innehålla: hållbara kriterier för byggmaterial metod för att specificera, dokumentera och utvärdera produkter kriterier både enstaka produkter och byggnadselement riktlinjer för upphandling vägledning att använda material hållbara 55