Umeå Universitet Institutionen för Klinisk Mikrobiologi Biomedicinsk Laboratorievetenskap. Laborationer i Grundläggande laboratorievetenskap

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Umeå Universitet Institutionen för Klinisk Mikrobiologi Biomedicinsk Laboratorievetenskap. Laborationer i Grundläggande laboratorievetenskap"

Transkript

1 Umeå Universitet Institutionen för Klinisk Mikrobiologi Biomedicinsk Laboratorievetenskap Laborationer i Grundläggande laboratorievetenskap BMA-11 Ht- 2011

2 2

3 LABORATIONER Kursen Grundläggande laboratorievetenskap omfattar fem laborationer, enligt följande. 1. Statistiska undersökningar och jämförelser mellan några volumetriska kärl 2. Felanalys vid densitetsbestämning av magnesium 3. Kvalitetskontroll av spektrofotometer 4. Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri 5. ph - meter och buffertlaboration Ni kommer att arbeta i laborationsgrupper om 2-3 personer/grupp. Redovisning av laboration 1 sker under statistik examinationen medan laboration 2 och 3 redovisas med laborationsrapport. Laboration 4 och 5 redovisas enligt instruktioner i laborationshandledningen. Generellt gäller för alla laborationer att de ska vara väl förberedda. Närvaro samt redogörelser för laborationer är obligatoriska. Laborationsrapporten bör vara inlämnad senast fem arbetsdagar efter laborationstillfället, gäller ej för laboration 1. Se Anvisningar för arbetsböcker och laborationsrapporter. OBS! Alla laborationsredogörelser/rapporter måste vara inlämnade och godkända vid laborationskursens slut för att få denna kurs godkänd. RISKINFORMATION Det är nödvändigt att ALLA laboranter känner ansvar för sin egen och sina kamraters säkerhet. Därför måste varje student ta del av dessa anvisningar. Man bör känna till var säkerhetsanordningar, sjukvårdsmaterial, brandsläckningsutrustning mm förvaras. Vid inträffande av en olycka bör man veta hur man handlar. Slarv vid laboratoriearbete kan vålla svåra personliga och materiella skador. Kemikalier kan vara giftiga, frätande, irriterande, brandfarliga eller explosiva. Behandla alla kemikalier som om de är giftiga. Smaka aldrig på kemikalier och förtär aldrig något i kemilokalerna. Ta inte i kemikalier med händerna, använd alltid spatel, sked eller dylikt. Hantering av frätande vätskor kräver stor försiktighet. Det är obligatoriskt att använda skyddsglasögon och gummihandskar vid arbete med starka syror eller baser. Syror som svavelsyra, saltsyra, salpetersyra och koncentrerade organiska syror samt även baser tex natriumoch kaliumhydroxid lösningar kan ge svåra skador på kroppen (speciellt ögon) men även kläder. Spill av frätande ämnen ska genast torkas upp. Vid utspädning av koncentrerade syror hälls syran i fin stråle under omrörning i vattnet (ej tvärtom) för att undvika stänkning. SIV - syra i vatten. 3

4 Många organiska lösningsmedel är ytterst eldfarliga tex eter med flera. Deras lättflyktiga ångor ger explosiva blandningar med luft. Ångorna är tyngre än luft och kan rinna vida omkring på ett bord etc. Vid arbete med sådana ämnen får inga lågor finnas i närheten. Observera att gnistor uppkomna genom friktion samt statisk elektricitet kan tända en explosiv gasblandning. Även andra brandfarliga ämnen måste hanteras försiktigt (etanol mm). Var aktsam vid användande av gaslåga. Lämna inte gaslågan utan uppsikt. Se till att du har stängt gasbrännaren ordentligt när du använt lågan klart. Sök reda på information om kemikaliers egenskaper före användandet av dem. Slå upp och läs om kemikalien i den litteratur som finns i laborationssalen eller använd nätet. AFS 1997:10 AFS 2000:4 Laboratoriearbete med kemikalier Kemiska arbetsmiljörisker RISKBEDÖMNING Kontrollera vilka farliga egenskaper som den aktuella kemikalien har. Antingen används de böcker som finns på laboratoriet, alternativt läs bifogat produktsäkerhetsblad från producenten (detta kan fås fram via Internet) eller gå in på kemikalieinspektionens hemsida. Ange om ämnet är farligt för inandning, hudkontakt, ögon, oralt intag etc, samt eventuella problem vid kvittblivning (miljöfarligt avfall). Ange även hur man ska skydda sig vid laborationen (handskar, skyddsglasögon, dragbänk, skyddsrock etc). Beskriv även, om olyckan är framme, hur man gör första hjälpen vid akut behov. Anteckna också eventuella restriktioner vid kvittblivning av kemikalien. Riskbedömningen görs innan laborationen och bifogas till laborationsrapporten. OM OLYCKAN ÄR FRAMME. Här följer en kortfattad beskrivning av vad man bör göra vid olika typer av olyckor. El-skador: Bryt omedelbart strömmen. Frigör först därefter (annars finns det risk att du får ström i dig) den skadade. Om personen inte andas, ge konstgjord andning. Tillkalla ambulans. Skärsår: Mindre skärsår får blöda en stund. Tvätta sen såret med tvål och vatten. Lägg på ett snabbförband. Större skärsår bör förbindas och därefter är det bra om man uppsöker läkare. Brännskador: Kyl brännskadan med kallt vatten. Spola länge, håll på tills smärtan avtar. Lägg på förband men använd inte sårsalva. Vid svårare brännskador - tillkalla läkare. Frätskador på hud: Skölj med stora mängder vatten. Tillkalla läkare. Ögonskador: Om man har fått kemikalier i ögonen är det viktigt att handla snabbt. Skölj ögonen noggrant med stora mängder vatten. Börja omedelbart och fortsätt under lång tid. Kom ihåg att ögat måste vara öppet under sköljningen. Alla ögonskador ska snarast möjligt kontrolleras av läkare. Fortsätt att skölja ögat på väg till läkaren under väntan på behandling. Kontaktlinser är förbjudna att använda vid laboratoriearbete. 4

5 Tag reda på var Brandsläckare och Nödutgång finns! Vid brand: RÄDDA Se till att ingen person är i fara LARMA Ring 112 SLÄCK Känner du till utrymningsplanen? ORDNINGSREGLER VID LABORATIVT ARBETE Allt laborativt arbete ska vara väl planerat och förberett. Stressa inte!! Kontaktlinser får inte användas vid laborativt arbete Använd skyddsglasögon vid alla riskmoment. Ögonen är mycket utsatta och ömtåliga Du får ALDRIG äta, dricka, snusa eller röka på ett laboratorium Använd labrock. Inga ytterkläder förvaras på lab - utnyttja omklädningsrum Håll ordning på din arbetsplats - rent och snyggt Använd tuschpenna/etiketter för att märka vad som finns i kärl, flaskor etc. Det får inte finnas ett enda kärl vars innehåll du är osäker på. Märk även med datum om det ska sparas Meddela om du har slagit sönder något - kasta glaskross i särskild avfallskartong Meddela om en kemikalie håller på att ta slut Se till att vågarna är rena. Blås ej bort pulver utan använd borste. Var och en rengör efter sin vägning Häll inte tillbaka kemikalier och lösningar i sina ursprungliga burkar eller flaskor Häll inte olämpliga kemikalier i slasken tex hydrofoba och lättantändliga vätskor som eter. Använd särskilda avfallskärl Håll ordning i kemikalieförrådet Ta hand om egen och gemensam disk. Plocka in ren lab utrustning på dess plats Efter avslutat arbete lämnas arbetsplatsen i sådant skick att en annan person utan risk ska kunna arbeta där. 5

6 Laboration 1 Statistiska undersökningar och jämförelser mellan några volumetriska kärl Syfte Bestämma riktighet/noggrannhet (validitet) och precision (reliabilitet) hos några olika volumetriska kärl; Konstruera histogram och kontrolldiagram; Avgöra om extrema mätvärden kan strykas; Ange resultat med största antal säkra (gällande) siffror; Tolka resultaten; Identifiera och bedöma felkällor. Mål Kunna göra tabeller med tabelltext enligt anvisning Kunna tillverka olika typer av diagram/figurer med figurtext Kunna utföra olika typer av statistiska beräkningar både inom beskrivande statistik och enklare statistisk inferens/analys Kunna tolka de beräknade värdena, dvs. kunna skapa information ur mätdata Kunna bestämma och analysera viktiga felkällor 6

7 Bakgrund Validitet och reliabilitet är två begrepp som är tillämpbara på alla typer av verksamhet där man utför mätningar, både kvantitativa men också kvalitativa. Överfört till kvantitativa mätningar kan man beskriva validitet som en metods eller ett mätinstruments förmåga att mäta det man vill mäta. I volymetriska sammanhang innebär en hög validitet att volymgraderingen stämmer med verkligheten, dvs. om man ska mäta upp 50 ml så är graderingen på 50 ml riktig. Låg validitet kan innebära att graderingen 50 ml kanske innebär 48,5 ml. Realiabilitetsbegreppet är i volymetriska sammanhang kopplat till hur nära ett upprepat antal mätningar av en viss volym sammanfaller med varandra. Ju mindre spridning av värdena, desto större är reliabiliteten. Som verktyg för att bestämma de olika mätinstrumentens validitet och reliabilitet används statistiska metoder. Dessa statistiska metoder utgör viktiga verktyg vid bedömning av olika mätinstruments och mätmetoders kvalitet, dvs. de är kvalitetssäkringsverktyg. Denna laboration är i första hand en bedömning av olika volymetriska kärls validitet och reliabilitet. Material (Arbetsbok ska föras till alla laborationer) Mätglas 25 ml Pasteur-(dropp-)pipett Mätpipett 10 ml Vollpipett 10 ml Mikropipett för uppmätning av 500 L Mikropipettspetsar Bägare storlek 10 ml, 150 ml, 500 ml Pipettfyllare Våg med tre decimaler Våg med fyra decimaler Rumstempererat vatten Termometer Metod Rumstempererat vatten används vid uppmätning av de olika volymerna. Samtliga uppmätningar görs med optimal noggrannhet. Den största bägaren används som förrådskärl för rumstempererat vatten, de mindre placeras på vågskålarna för vägning av uppmätta volymer. För graderade mätkärl (mätglas, mätpipett och vollpipett) gäller att när underdelen av menisken (dvs. den linsformade delen av vattenpelarens yta) tangerar den önskade volymens gradering är uppmätningen klar och vattnet kan tömmas i bägaren på vågskålen. Vid uppsugning av vätska i pipett används aldrig mun utan pipettfyllare (Peleusboll etc). För användning av mikropipetter, se avsnittet Användning av mikropipetter nedan! Innan du fyller vatten i bägaren på vågskålen, ska vågen tareras (nollställas). Töm det uppmätta vattnet i bägaren och avläs därefter vattnets massa. För in det avlästa värdena i tabell i arbetsboken. 7

8 Uppmätning av 10 ml Använd våg med tre decimaler (g). (Mätserie 1 3 nedan.) Användning av mikropipetter De tekniker som ska användas för uppsugning med mikropipett är antingen forward-teknik eller reverseteknik. Vid nedanstående mätserier används våg med fyra decimaler (g). (Mätserie 4 6 nedan.) Innan du avläser massan stänger du sidoluckor och topplucka runt vågskålen för att minska avdunstningen. För att ytterligare minska risken för snabb avdunstning ska en bägare med rumstempererat vatten vara placerad i vågrummet för att luften ska vara mättad med vattenånga. Manuella mikropipetter har ofta en tryckknapp med tre lägen. Vi kan kalla läget för tryckknappen 0 (noll) när den inte är intryckt. Avståndet till läge 1 beror på vilken volym mikropipetten är inställd på. En mekanisk display visar den inställda volymen. Det innersta läget är 2. (En del pipetter har ytterligare ett läge, men det är för att lossa spetsen.) Använd rätt pipettspets! Tillvägagångssätt för forwardteknik: a) Efter att ha fäst en spets på pipetten, för tryckknappen (med tummen) till läge 1. b) Sätt pipettspetsen under ytan på den vätska som ska sugas upp. Släpp långsamt upp tryckknappen till läge 0. Nu innehåller spetsen den inställda volymen vätska. c) Lyft upp spetsen ur vätskan och torka försiktigt av eventuell droppe på spetsens utsida utan att vidröra spetsöppningen, i vilket fall vätska kan sugas ut ur spetsen. d) Töm ur spetsen i det kärl vätskan ska överföras till genom att pressa ner tryckknappen till läge 2. Tillvägagångssätt för reverseteknik: a) Efter att ha fäst en spets på pipetten, för tryckknappen (med tummen) till läge 2. b) Se forwardteknik! c) Se forwardteknik! d) Töm ur spetsen i det kärl vätskan ska överföras till genom att pressa ner tryckknappen till läge 1. Utförande Mätserie 1: mätglas 25 ml Mät upp 10 ml vatten i mätglaset genom att först hälla försiktigt från förrådskärlet och därefter finjustera nivån med hjälp av pasteurpipett. Häll över vattnet i bägaren på vågskålen och avläs. Gör en mätserie på 10 mätningar. Mätserie 2: mätpipett 10 ml Mät upp 10 ml vatten i pipetten. Töm pipetten i bägare på vågskål. Väg vattnet! Gör en mätserie på 10 mätningar. Mätserie 3: vollpipett 10 ml Mät upp 10 ml vatten i pipetten. Töm pipetten i bägare på vågskål. Väg vattnet! Gör en mätserie på 10 mätningar. Mätserie 4: mikropipett för uppmätning av 500 L Gör en serie på 20 mätningar av vatten med forwardteknik. Mätserie 5: mikropipett för uppmätning av 10 L Gör en serie på 20 mätningar av vatten med forwardteknik. Mätserie 6: mikropipett för uppmätning av 10 L Gör en serie på 20 mätningar av vatten med reverseteknik. 8

9 Laborationsrapport För laborationsrapporten gäller: Med undantag för rådatakolumn ska mätdata vara omvandlade till volym (ml eller L). Ta reda på vattnets densitet i HANDBOOK of CHEMISTRY and PHYSICS för vattnets aktuella temperatur. Kommentera de beräkningar du gjort och tolka resultaten. Rapporten skickas in som attachment. Detta sker efter det att teorimomenten i statistik och kvalitetssäkring som behövs för redovisning är genomgångna. OBS 1! Vid presentation av uppmätta och beräknade värden, använd alltid det maximala antal gällande siffror som mätningarna medger. Ofta presenteras uppmätta men framför allt beräknade värden med för många siffror, vilket betyder att det eller de sista siffrorna med största sannolikhet är helt felaktiga. Detta kallas för falsk noggrannhet. Detta ska i princip göras vid alla laborativa mätningar! OBS 2! För att inte bli misstänkt för plagiering, ha alltid med källhänvisningar om andra källor använts i redogörelsen. Innehåll Försättsblad Tabeller Tabell med rådatakolumner för massa (g) och volym (ml) för mätglas, mätpipett och vollpipett. Tabell med beräknade Q-test samt beräknade medelvärden, standardavvikelser och variationskoefficienter för mätglas, mätpipett och vollpipett (i enheten ml) Tabell med rådatakolumner för massa (mg) och volym (L) för mikropipett 500 L och mikropipett 10 L forward- och reverseteknik. Tabell med beräknade Q-test samt beräknade medelvärden, standardavvikelser och variationskoefficienter för de tre mätserierna med mikropipetter (i enheten μl) Figurer Histogram för mätserien på 500 L. Kontrolldiagram för de två mätserierna på 10 L (forward och reverse). Diskussion De viktigaste felkällorna Tolkning av hypotestesten Tolkning av jämförelser mellan medelvärden, standardavvikelser och variationskoefficienter dels mellan mätglas, mätpipett och vollpipett, dels mellan forward och reverse 10 μl mikropipett Kommentar och tolkning av kontrolldiagrammen Slutsats Litteratur Statistik för hälsovetenskaperna; Ejlertsson, G., Studentlitteratur, Chemistry A Molecular Approach; 2 nd ed. Nivaldo J. Tro; Pearson;

10 Laboration 2 Felanalys vid densitetsbestämning av magnesium Syfte Att densitetsbestämma magnesium och att identifiera och bedöma mätosäkerhetens påverkan på resultatet Mål Inse varför exakta mätningar av kvantitativa kontinuerliga variabler inte är möjliga Förstå principen för och kunna utföra, där så är möjligt maximalfelsskattningar Förstå den grundläggande skillnaden mellan maximalfelsskattningsintervall ( ) och konfidensintervall. 10

11 Bakgrund Vid mätning avläses olika typer av skalor. De fel som kan uppstå har både slumpmässig och systematisk karaktär. Till de slumpmässiga felen hör avläsningsfel beroende på skalors osäkerhet eller ögats oförmåga att bestämma t.ex. när en vätskemenisks nedre kant tangerar en gradering. Denna osäkerhet är ofrånkomlig. Vid bestämning av ett värde som beror på flera oberoende mätningar kan i värsta fall varje mätning ge ett maximalt fel som fortplantas och förstärks. Detta är bakgrunden till den s.k. maximalfelsskattningen som bygger på en matematisk metod kallad logaritmisk differentiering (logarithmic differentiation). I denna maximalfelsskattning adderar man samtliga fel. Genom att mäta ett magnesiumbands längd, bredd och tjocklek samt genom vägning av dess massa kan magnesium densitetsbestämmas med hjälp av formeln (1) m/ V m/( l bt) där m = massa; V = volym; l = längd; b = bredd; t = tjocklek och densiteten som beräknas har beteckningen (rho). Beteckningen på de maximala fel som kan uppstå vid avläsning av dessa är l (delta l), b, t och m. De beräknade medelvärdena betecknas l, b, t, m och för densiteten är det uträknade medelvärdet. Maximalfelsskattningen (Δ) beräknas med hjälp av formeln (2) ( m / m l / l b / b t / t) Med hjälp av denna kan man göra en skattning av gränserna för det intervall inom vilket det sanna värdet bör ligga med hjälp av formeln (3) 11

12 Material 1. Linjal 2. Skjutmått Där linjen på Nonie-skalan sammanfaller med en linje på skalan avläser man skjutmåttet. I detta fall visar skjutmåttet 2,3 mm. 3. Mikrometerskruv På skalan kan man avläsa antal hela och halva millimetrar, i detta fall 1,5 mm. Uppmätt tjocklek: (1,5 +0,26) mm = 1,76 mm. På cylinder kan man avläsa antal hundradels mm. I detta fall 26 hundradelar. 4. Våg 5. Magnesiumband 12

13 Utförande 20 magnesiumbands längd, bredd och tjocklek mäts med största möjliga noggrannhet med hjälp av linjal, skjutmått och mikrometerskruv. Banden vägs också på våg som visar minst tre decimaler (g). Laborationsrapport Innehåll Försättsblad Tabeller En tabell över längd, bredd, tjocklek, volym, massa och densitet för de undersökta magnesiumbanden Tabell med medelvärde, median, standardavvikelse, kvartilavstånd och ett 95 %-igt konfidensintervall för magnesiums densitet (under antagande att de beräknade densiteterna är normalfördelade) Maximalfelsskattning av magnesiums densitet och maximalfelsintervall av densiteten En diskussion vid jämförelse mellan maximalfelsintervall och 95 %-igt konfidensintervallet för magnesiums densitet. Förklara skillnaderna i bredd på de två intervalltyperna. Kontrolldiagram över de beräknade densiteterna Diskussion Jämförelse och tolkning/slutsats mellan det beräknade 95 %-iga konfidensintervallet för magnesium och magnesiums sanna densitet vid 20 o C Förklaring till storleken på skattningarna av l, b, t och m Diskussion om olika mätfelens relativa påverkan på säkerheten vid bestämning av magnesiums densitet Kontrolldiagram Diskussion av begreppen slumpmässiga och systematiska fel, dessa begrepps koppling till begreppen validitet och reliabilitet samt begreppet bias. Litteratur Statistik för hälsovetenskaperna; Ejlertsson, G., Studentlitteratur, Analysteknik, Instrument och metoder (Kap. 1 5); Simonsen, F., Studentlitteratur,

14 Laboration 3 Kvalitetskontroll av spektrofotometer Syfte Att undersöka absorbansens linearitet mot koncentration absorberande ämne för en spektrofotometer samt bestämma andelen ströljus. Mål Kunna bestämma lineariteten hos en spektrofotometer Kunna bestämma ströljus för en spektrofotometer Förstå linearitetens och ströljusets inverkan på en spektrofotometers kvalitet 14

15 Bakgrund Orbitalbundna elektroner, dvs. elektroner i atomer, molekyler och joner har förmåga att absorbera elektromagnetisk strålning av olika frekvenser. Inom det synliga och ultravioletta våglängdsområdet absorberar dessa elektroner den elektromagnetiska strålningen varvid elektronerna exciteras, alltså får en högre potentiell (läges-) energi. (I fortsättningen används ljus som synonym till elektromagnetisk strålning.) Olika ämnen absorberar inom olika våglängdsområden. Vattenlösningar av ämnen som absorberar inom det synliga området är färgade, lösningar av ämnen som enbart absorberar inom det ultravioletta området är färglösa. Lösningar med höga koncentrationer uppnår skuggningseffekt, dvs. koncentrationen är så hög att de lösta partiklarna skymmer varandra. Detta medför att lösta partiklar som har förmåga att absorbera ljus inte gör det därför att de är avskärmade från ljus av andra partiklar. För lösningar med höga partikelkoncentrationer finns inget linjärt förhållande mellan koncentration lösta partiklar och mängd strålning som passerar lösningen. Lösningar, vilkas koncentrationer inte uppnår skuggningseffekt följer Bouguer Lambert Beers lag, vilken matematiskt uttrycks enligt (1) A = *c *l där A är absorbansen, (epsilon) är absorptionskoefficienteneller molära absorptiviteten som är våglängds- och ämnesberoende, c är det absorberade ämnets koncentration och l är den längd ljuset går genom lösningen som ju bestäms av kyvettens dimensioner. Av Bouguer Lambert Beers lag framgår att absorbansen är proportionell mot koncentrationen när är konstant, dvs. vid konstant våglängd. Ett annat sätt att uttrycka absorbansen matematiskt är (2) A = lg(1/t) där T är transmittansen eller den andel av ljuset som passerar genom kyvetten. Denna kan också uttryckas som (3) T = I/I 0 där I 0 är intensiteten hos det ljus som går in i kyvetten och I är intensiteten hos det ljus som lämnar kyvetten. Sätts (3) in i (2) fås (4) A = lg(i 0/I) Om inget ljus absorberas så är I = I 0 vilket ger T = 1 (alltså 100 % transmittans) och A = lg1, alltså A = 0. Om däremot inget ljus passerar genom kyvetten är I = 0 vilket ger T = 0, alltså ingen transmittans. Detta ger A = lg(1/0) eller A = lg( ), dvs. A =. Uttryckt med ord, om inget av det ljus som går in i kyvetten lämnar kyvetten så är absorbansen oändligt stor. Generellt når alltid en viss andel ljus en spektrofotometers detektor, dvs. den del som registrerar ljus som passerar genom kyvetten. En anledning till det är att i kyvetthuset, dvs. det utrymme i spektrofotometern där kyvetthållare för prov och referenser finns, finns också s.k. ströljus. Ströljus är det ljus som inte har gått genom kyvetten men som når detektorn på annan väg. Detta ströljus kan uppstå genom att spektrofotometerlampans ljus sprids av dammpartiklar, reflekteras i kyvett osv. Hur påverkar detta ströljus värdet på absorbansen? Antag att förutom I 0 som går in i kyvetthuset så tillkommer 0,1 ströljus. Det innebär att det ljus som går in i kyvetthuset har intensiteten 1,0001 I 0. Vad händer om 60,00 % av det ljus som går in i kyvetten passerar genom kyvetten? Den intensitet ljus som når detektorn blir 0,6000 I 0 + 0,0001 I 0. Absorbansen blir A = lg(i 0/0,6001 I 0). A = lg1,666 eller A = 0,222. Vad blir absorbansen man inte tar med ströljus i beräkningen? A = (I 0/0,6000I 0); A = lg1,667. A = 0,222. Med andra ord märks inte ströljuset i avläsning av absorbans. Antag att inget ljus passerar genom kyvetten. Vad kommer spektrofotometern att visa för absorbans? Ströljuset som ju når detektorn har intensiteten 0,0001 I 0. Den absorbans som kommer att avläsas blir A = lg(i 0/0,0001 I 0) eller A = lg10000, 15

16 dvs. A = 4. Detta innebär att det finns ett tak för den högsta absorbans som kan visas. I exemplet ovan är den högsta absorbansen 4 när ströljuset är 0,0001 I 0. Material Spektrofotometer Kyvetter (UV) Kaliumdikromatlösningar (K 2Cr 2O 7 i 0,005 M H 2SO 4) av olika koncentrationer Utförande Först görs en riskbedömning av kaliumdikromat och svavelsyra. (Se sid. 2 och 3; Riskinformation och Riskbedömning.) Meddela därefter vilka försiktighetsåtgärder ni har tänkt vidta för att minimera olycksfallsrisk. Detta ska göras och redovisas innan laborationen påbörjas! Absorbansen ska mätas vid 350 nm på sex olika koncentrationer av kaliumdikromat, K 2Cr 2O 7 vilka lösts i 0,005 M H 2SO 4. Koncentrationerna är 25 mg/l; 50 mg/l; 75 mg/l; 100 mg/l; 150 mg/l samt 200 mg/l. Som referens används 0,005 M H 2SO 4. Matcha först kyvetterna genom att i både referenskyvett och provkyvett ha 0,005 M H 2SO 4. Nivån i kyvetten ska vara ca 2/3 av fylld kyvett. Använd pasteurpipett. OBS! Repa inte kyvett med spets på pasteurpipettspets! När matchningen är klar byts lösningen i provkyvetten ut mot kaliumdikromatlösningar. Börja med lägsta koncentration och gå mot högre koncentrationer. Töm kaliumdikromatlösningarna i provkyvetten i en speciell kaliumdikromatslask! När absorbansen vid samtliga koncentrationer är uppmätt blockeras ljuset genom kyvetthållaren för att bestämma ströljus. Laborationsrapport Innehåll Försättsblad Resultat Tabell med kolumner för koncentration, absorbans före matchning och absorbans efter matchning Punktdiagram i vilket linjeanpassning är gjord både för alla mätpunkter och för de mätpunkter som ger bäst linjeanpassning (minst tre). För båda linjeanpassningarna anges derminationskoefficient (r 2 ) och linjeekvation Uppmätt absorbans vid T = 0 och beräknad andel på ströljus i förhållande till I 0 Diskussion (Om spektrofotometerns kvalitet) Riskbedömning Kaliumdikromat och svavelsyra Litteratur Statistik för hälsovetenskaperna; Ejlertsson, G., Studentlitteratur, Analysteknik, Instrument och metoder (Kap. 1 5); Simonsen, F., Studentlitteratur, Chemistry A Molecular Approach; 2 nd ed. Nivaldo J. Tro; Pearson;

17 Laboration 4 Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Syfte Att bestämma koncentrationen av en KMnO 4 lösning med hjälp av spädningsteknik, spektrofotometrisk avläsning och beräkning av koncentration med linjär regression mot en standardkurva. Mål Vara väl förtrogen med de spädningstekniker som används Kunna använda och förstå principen för en spektrofotometer anpassad för mikroplattor Bestämma koncentrationen av en KMnO 4 lösning med hjälp av en spektrofotometer och en känd standardlösning. Material Spektrofotometer (Multiscan plus, Labsystems, Helsinki, Finland) Mikroplatta med 96 brunnar, flat botten KMnO 4 standardlösning med känd koncentration 10 mm KMnO 4 lösning med okänd koncentration Använd inte mer KMnO 4 lösning än behövligt Pipett för µl inklusive passande spetsar Utförande 1. Gör en riskbedömning för KMnO Titta i manualen för spektrofotometern (Multiscan plus) och läs igenom det stycke som beskriver hur man använder instrumentet (operation). Absorbansen för dina mätningar bör ligga mellan 0,100-1,000 för bäst tillförlitlighet. 3. Gör en seriespädning (se rutan) på standardlösningen (känd koncentration, 10 mm) direkt i mikroplattan (7 brunnar) och avläs absorbansen vid 540 nm. 4. Identifiera det koncentrationsintervall som lämpar sig för att använda i en standardkurva.(jämför dina absorbansvärden och avgör vilka koncentrationer som blir bäst att använda till en standardkurva). I detta intervall ska ett diagram där koncentration ritas mot lösningens absorbans bilda en rät linje. 5. Gör om standardspädningen och konstruera en standardkurva, välj fem lämpliga koncentrationer (se resultatet från punkt 3). Pipettera seriespädning av standarden som triplikat (trippelprover) i mikroplattan. Seriespäd den okända KMnO 4 lösningen till minst 3 brunnar, gör även det som triplikat. 17

18 6. Bestäm den okända lösningens koncentration med hjälp av standardkurvan. Lämplig koncentration är när den okända lösningens koncentration sammanfaller med det linjära koncentrationsintervallet på standardkurvan. Seriespädning: Du tillsätter 100 µl avjoniserat H 2 O i ett antal brunnar (ex 6 brunnar) i en mikroplatta. Du tar sedan 100 µl av den lösning du skall späda och tillsätter till första brunnen med H 2 O och blandar upp och ned 3 x med pipetten. Sug sedan upp 100 µl av lösningen och flytta över till nästa brunn och upprepa proceduren. I sista provspädningen suger du upp 100 µl som du kastar. Om du som i detta fall startar med en 10 mm lösning så kommer koncentrationen att halveras för varje spädning. Använd den bifogade mallen över mikroplattan för att beskriva hur du späder dina standarder och prover. Gör först en provspädning med enkelprover av lösningen med känd koncentration och avläs absorbanse, se punkt 3. Gör sedan en standardkurva med triplikat och beräkna med hjälp av kurvan det okända provets koncentration. Mall för 96-brunnars mikroplatta A B C D E F G H Beräkningar i Excel 1. Gör en tabell och skriv in alla mätvärden för standardlösningen med känd koncentration. En kolumn för koncentration och 3 parallella kolumner för de avlästa absorbansvärdena för respektive koncentration. 2. Beräkna medelvärde för absorbansvärdena i ytterligare en kolumn och gör ett punktdiagram där koncentration (x-axel) plottas mot medelvärdet för absorbansen (y-axel). 3. Infoga en linjär trendlinje (högerklicka på punktserien i diagrammet). 18

19 Absorbans 540 nm 4. Formatera trendlinje och infoga ekvation (högerklicka på trendlinjen och gå till fliken (alternativ)). 5. Beräkna koncentrationen från absorbansvärdena för varje mätning av det okända provet. Använd formeln i diagrammet och beräkna sedan medelvärde och standardavvikelse för koncentrationen av det okända provet. Glöm ej multiplicera med spädningsfaktorn. 1,2 1 y = 0,3x - 0,2 0,8 0,6 0,4 0, KMnO 4 (mm) Figur 1. Exempel på hur en standarkurva med linjär trendlinje och ekvation kan se ut i Excel Att redovisa Skriv en rapport enligt Anvisningarna där följande delar ingår Försättsblad Introduktion Kom ihåg syftet i slutet av stycket Material och metod Resultat Absorbansvärden och beräkningar i tabellform och diagram. Kom ihåg tabell- och figurtexter. Beskrivande statistik (medelvärde och standardavvikelse) Diskussion Kortfattad där ni kommenterar era resultat Bilaga Riskbedömning KMnO 4 19

20 Laboration 5 ph-meter och buffertlaboration Syfte Du ska lära dig att hantera och kalibrera en ph-meter, kunna tillverka en fosfatbuffet med visst ph samt få förståelse för hur en buffert verkar. Du ska även lära dig syra-bas titrering samt presentera erhållna resultat. Mål Kunna hantera och kalibrera en ph-meter Känna till principen för en ph elektrod Kunna tillverka en buffert och göra spädningar Förstå vad som menas med buffertkapacitet Kunna utföra en syra-bas titrering Kunna presentera resultat i tabell och diagram Bakgrund Kroppens livsprocesser är i stor grad beroende av ph i kroppsvätskorna. Många biologiska molekyler innehåller svagt sura och basiska grupper. Ett förändrat ph påverkar laddningarna på sådana grupper, vilket ofta har stor effekt på deras funktion. Exempelvis är ett enzyms aktivitet helt beroende av ph. Det är därför viktigt att man i biokemiska experiment har rätt ph-värde och att detta hålls konstant, vilket kan göras med hjälp av buffertar. Många kroppsvätskor har ett ph omkring 7 med undantag av magsaften vars ph~2. Blodets ph är normalt ca 7,4. Om blodets ph sjunker under ph 6,8 eller stiger över ph 7,8 riskerar vi att dö. Det finns flera buffertsystem som verkar i kroppen tex karbonat/bikarbonatsystemet och fosfatsystemet. ph är lika med exponenten med ombytt tecken, när vätejonkoncentrationen skrivs som tiopotens. H 3 O + = ph M Exempel: H 3 O + = M ger ph 8 ph är den negativa 10-logaritmen för en lösnings koncentration av vätejoner, H + (egentligen H 3 O +, oxoniumjoner). Dvs en lösning med ph 1,0 har en vätejonkoncentration på 0,1 M och en lösning med ph 3,0 en vätejonkoncentration på 0,001M (1 mm). ph-elektroden och ph-metern En lösnings ph mäts med en ph-elektrod kopplad till en ph-meter. ph-metern är i princip en voltmeter, som mäter potentialdifferensen mellan två elektroder, glaselektroden (känslig mot H + -joner) och en yttre referenselektrod. Den vanliga ph-elektroden sk kombinationselektrod innehåller både en glas- och en referenselektrod. När en kombinationselektrod sänks ner i en provlösning fås en elektrisk förbindelse mellan elektroderna genom en liten glasfilterskiva 20

21 (keramisk plugg). Därför är det viktigt att elektroden sänks ner så mycket att keramikpluggen täcks av provlösningen. Glaselektroden ändrar sin potential efter lösningens H + -koncentration, medan referenselektroden alltid uppvisar samma potential. Potentialskillnaden i glaselektroden är proportionell mot H + koncentrationen (och därmed lösningens ph) och är ca 59.1 mv / ph-enhet vid 25 C. Glaselektroden består av ett rör av isolerande glas på vilket det nedtill finns ett tunt (0,1mm), kulformat glasmembran, som har en mycket speciell kemisk sammansättning. Glasmembranet är mycket känsligt och ska hanteras varsamt. Glaskulan är fylld med en viss buffert med ett konstant ph, beroende på modell. Ned i denna lösning sticker en sk innerelektrod (inre referenselektrod), som utgörs av en klorerad silvertråd, som sedan via en platinatråd och kabel är ansluten till voltmetern (ph-metern). När glaselektroden doppas ned i en provlösning, fås över glasmembranet en potentialskillnad som är direkt proportionell mot skillnaden i ph mellan de båda sidorna om glasmembranet, d v s provlösningens ph respektive ph i lösningen inuti glaskulan. Vid ph 7.0 uppvisar de flesta ph-metrar det sk iso-ph't, vilket innebär att potentialskillnaden mellan glas- och referenselektroden är 0. Vid ph över iso-ph visar ph-metern negativ potential och vid ph under iso-ph visar ph-metern positiv potential. Provlösningen är vanligen baserad på vatten, som med salter bildar en elektrolyt med förmåga att leda ström. Om joner saknas, kan inte lösningen leda ström och man kan då heller inte mäta ph. Detta gör det vanskligt att mäta ph i organiska lösningar eller vattenlösningar med låg jonstyrka. Man får otillförlitliga resultat. Till lösningar med låg jonstyrka, t ex dricksvatten, brukar man tillsätta sk hjälpelektrolyt i form av KCl-lösning. Denna brukar endast marginellt påverka det erhållna ph-värdet. Temperaturberoende Elektrodens potential är beroende av temperaturen och måste därför kalibreras vid samma temperatur som den skall användas vid. Detta medför att lösningen man skall mäta ph i bör ha samma temperatur som de lösningar som man kalibrerat ph elektroden med. Observera att även ph på referenslösningarna, som används vid kalibreringen, kan varierar med temperaturen, se flaskornas etikett. Skötsel av ph-elektroden En ph-elektrod bör skötas varsamt för att man skall kunna lita på sina mätvärden. o Var rädd om glaskulan och glasmembranet - det är ömtåligt! Låt därför aldrig kulan komma i kontakt med kärlens väggar eller botten. Om du använder magnetomrörare så se till att magnetloppan inte hoppar omkring i lösningen eller på annat sätt kan komma i kontakt med membranet. o Se till att det finns ordentligt med elektrodlösning (tex 3M KCl-lösning, beroende på typ av elektrod) i referenselektroden. Denna lösning kan bytas ut. o Se till att elektroden när den inte används står i förvaringslösning (tex 3M KCl). Förvara inte elektroden i dest. vatten, kranvatten eller ph referensbuffert. o Se till att det inte finns luftblåsor i den inre lösningen i kombinationselektroden. Den viktigaste mätningen är kalibreringen av ph-elektroden Vid mätning av ph måste först mätsystemet kalibreras. Eftersom ytan på glasmembranet påverkas både av att elektroden står oanvänd men även när den används så måste glaselektroden kalibreras. Kalibreringen leder till ett mer tillförlitligt samband mellan mv och ph. Kalibreringen görs mot buffertlösningar med kända ph värden. Ofta görs tvåpunktskalibrering dvs mot två lösningar ph 7 och ph 4 alternativt ph 10 beroende om man skall mäta ph på sura 21

22 eller basiska lösningar. Välj inte kalibreringsbuffertar som ligger mer än 3 ph-enheter från varandra. Använd alltid fräscha buffertar (spara inte från en dag till nästa). De flesta elektroder är byggda så att 0 mv mellan glaselektrod och referenselektrod motsvarar ph 7. Börja därför alltid med ph 7 för att nollställa instrumentet och för att justera för avvikelser i elektroden. Kalibrera vid samma temperatur som den temperatur provet ska mätas vid. Inställning av ph-metern två punktskalibrering Skölj elektroden med avjonat eller destillerat vatten. Låt den sista vattendroppen, som vanligen hänger kvar på elektroden, sugas upp av mjukt papper (Kleenex). Sätt ned elektroden i referenslösningen med ph 7.0. Mät temperaturen och ställ in rätt temperatur på ph-metern. Följ ph-meterns manual för att genomföra kalibreringen. I och med denna 2-punkts kalibrering ändras lutningen ("slope") på linjen mellan faktiskt ph-värde och skalutslag (eg mv). ph-metern mäter en potentialdifferens mellan glas- och referenselektroden. Buffert och buffertkapacitet En buffertlösning är en lösning vars ph är relativt konstant då en liten mängd syra eller bas tillsätts. Buffertlösningen består av två komponenter. De ena komponenten ska kunna neutralisera en liten mängd bas och den andra komponenten ska kunna neutralisera en liten mängd syra. De två komponenterna får inte neutralisera varandra (tex stark syra och stark bas). En svag syra och dess konjugerande bas kan användas som buffertlösning (t.ex. ättiksyra och natriumacetat). H 2 O + HA H 3 O + + A - Jämviktskonstanten för den svaga syran kan uttryckas som: Ka= H ]A - /[HA] Logaritmering ger: ph= pk a + log [ A - ]/ [HA Om [HA = [A - ] är ph = pk a En buffertlösning påverkas obetydligt av: o Utspädning o Måttlig tillsats av syra o Måttlig tillsats av bas När man blandar en buffert finns i praktiken två alternativ. o Tillsätt de två olika buffertkomponenterna enligt tabell 1, sida 15. o Beräkna den massa som behövs av den svaga syra alternativt den svaga basen. Lös upp kemikalien i vatten och ställ ph med en bas alternativt en syra tills man får rätt ph. Buffertkapaciteten definieras som buffertens förmåga att motstå ph-förändringar vid tillsats av syra eller bas. Vid den punkt där ph =pk a har bufferten den största buffertkapaciteten. Förberedelse Teorigenomgång gällande ph-elektrod och tillverkning av buffert kommer att ges före laborationen. Gör de beräkningar som behövs för att kunna bereda lösningarna, se moment 2 innan laborationen. Molmassan för de kemkalier ni kommer använda vid laborationen är för Na 2 HPO 4 12 H 2 O: 358,14 g/mol och för NaH 2 PO 4 2 H 2 O: 156,01 g/mol. Skriv en riskbedömning. 22

23 Utförande Laborationen genomförs i stationssystem. Stationerna omfattar fyra olika moment och alla grupper ska göra alla moment men i vilken ordning skiftar. Moment 1: ph-metern Läs manualen till Mettler-Toledo MP220, så ni kan hantera ph-metern. Gör en två-punkts kalibrering - följ instruktionsmanualen. Mät därefter ph på lösningarna; 0.3 M HAc och 0.1 M Na-acetat (finns färdigberedda). Beräkna det teoretiska ph-värdet på lösningarna och jämför med det uppmätta ph-värdet. Förklara i rapporten principen för ph-metern och kalibrering. Moment 2: Lösningsberedning Tillverka 100 ml 0.2 M Na 2 HPO 4 och 100 ml 0.2 M NaH 2 PO 4 Gör 0.1 M fosfatbuffert ph 7.2 enligt tabell 1. Moment 3: Jämförelse av ph-förändringar i en buffertlösning i förhållande till vatten. Material: 0.1 M fosfatbuffert ph 7.2 (se moment 2) avjoniserat vatten samt indikatorer. Överför 25 ml fosfatbuffert till en bägare, tillsätt någon droppe av indikatorn bromfenolblått. Droppa från en byrett 0.1 M HCl till färgomslag. Ange antalet milliliter som åtgår. Överför 25 ml fosfatbuffert till en bägare, tillsätt någon droppe av indikatorn fenolftalein. Droppa från en byrett 0.1 M NaOH till färgomslag. Ange antalet milliliter som åtgår. Upprepa samma procedur men med vatten i stället för buffert. Sammanfatta era resultat och besvara frågorna (skrivs som bilaga). Frågor: 1. Vad menas med en buffert? 2. Vad är en indikator och inom vilka ph intervall ändrar bromfenolblått och fenolftalein, färg? 3. Ange vätejonkoncentration i blod vilkens ph är 7,4? Moment 4: Bestämma molekylmassan hos en syra med hjälp av titrering Uppgift: Två syrors (en en-protonig och en två-protonig) molekylmassor ska bestämmas genom titrering med NaOH-lösning av känd koncentration (ni blir tilldelade en av syrorna). Redogör kortfattat hur man gör en titrering. 23

24 OBS! Hantera syrorna och NaOH försiktigt. Använd skyddsglasögon och handskar. De okända syrorna finns utspädda som färdiga lösningar i flaskor märkt A resp C. Utförande: Till en E-kolv av lämplig storlek sätts 10,00 ml av den utspädda, okända syran (titrand) och dessutom 2-3 droppar av indikatorn fenolftalein. Från en 25 ml byrett tillsätts 0,100 M NaOH (titratorn) till ekvivalenspunkten är nådd. Upprepa titreringen och gör 3-4 titreringar per syra. Från de erhållna volymerna beräknas molekylmassorna och därefter anger ni vilken av de föreslagna syrorna ni anser ni har. För att beräkna molekylmassan utgå från en reaktionsformel och titta på ekvivalensförhållandena. Ex: HA + OH - A - + H 2 O (en-protonig syra) Information om de två syrorna A och C Enprotonig syra: Syra A Vätska med densiteten g/ml För beredning av 1 liter syra A har 15 ml koncentrerad syra A använts. Tvåprotonig syra: Syra C Fast ämne. Båda de "sura" protonerna har avgetts när indikatorn ändrar färg. Varje syra C - molekyl binder två vattenmolekyler. För beredning av 1 liter syra C har 11,1 g syra C använts. Diskutera och jämför era värden med tabellvärdet för några av de nedan angivna syrorna. Enprotoniga syror o Myrsyra o Smörsyra o Ättikssyra o Propionsyra Tvåprotoninga syror o Bärnstenssyra o Oxalsyra o Malonsyra o Adipinsyra Att redovisa Skriv en rapport enligt Anvisningar för arbetsböcker och laborationsrapporter Försättsblad Introduktion där syftet skrivs i slutet Material och metod (kortfattat) Resultat med tabeller och figurer ev uträkningar visas i bilaga Diskussion kommentera era resultat Bilaga Riskbedömning 24

25 Tabell 1. Buffertlösningars sammansättning för olika ph (vid 23 C) 1. Glycin-HCl: 0,1 M; ph 1,2-3,2 x ml 0,1 M HCl+0,1 M glycin till 100 ml ph 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 2,6 2,8 3,0 3,2 x 85,4 71,1 62,0 54,7 48,1 42,4 36,4 30,4 24,0 17,9 12,0 2. Citrat-HCl, 0,1 M; ph 1,2-4,8 x ml 0,1 M HCl+0,1 M Na-citrat till 100 ml ph 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 2,6 2,8 3,0 3,2 x 88,9 80,7 75,4 71,8 69,4 67,4 65,5 63,6 61,7 59,7 57,3 ph 3,4 3,6 3,8 4,0 4,2 4,4 4,6 4,8 x 54,6 51,6 48,1 44,0 38,9 32,1 21,1 12,0 3. Acetat, 0,1M; ph 3,6-5,6 x ml 0,2 M ättiksyra + 0,2 M Na-acetat till 100 ml+ 100 rnl vatten ph 3,6 3,8 4,0 4,2 4,4 4,6 4,8 5,0 5,2 5,4 5,6 x 92,6 88,0 82,0 73,6 61,0 51,0 40,0 29,6 21,0 17,6 9,6 4. Succinat, 0,05 M; ph 4,0-6,0 25 ml 0,2 M bärnstenssyra + x ml 0,2 M NaOH+ vatten till 100 ml ph 4,0 4,2 4,4 4,6 4,8 5,0 5,2 5,4 5,6 5,8 6,0 x 10,0 13,3 16,7 20,0 23,5 26,7 30,3 34,2 37,5 40,7 43,5 5. Fosfat, 0,1 M; ph 5,7 8,0 x ml 0,2 M Na 2 HPO 4 + 0,2 M NaH 2 PO 4 till 100 ml ml vatten ph 5,7 5,8 5,9 6,0 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 x 6,5 8,0 10,0 12,3 15,0 18,5 22,5 26,5 31,5 37,5 43,5 49,0 ph 6,9 7,0 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9 8,0 x 55,0 61,0 67,0 72,0 77,0 81,0 84,0 87,0 90,5 91,5 93,0 94,7 6. Veronal-HCl, 0,1 M; ph 7,0-8,4 x ml 0,1 M HC1+0,1 M veronal-na till 100 ml ph 7,0 7,2 7,4 7,6 7,8 8,0 8,2 8,4 x 46,4 44,6 41,8 38,4 33,8 28,4 23,1 17,9 7. Tris, 0,05 M; ph 7,2-9,0 50 ml 0,2 M tris(hydroximetyl)aminometan + x ml 0,2 M HCl + vatten till 200 ml ph 7,2 7,4 7,6 7,8 8,0 8,2 8,4 8,6 8,8 9,0 x 44,2 41,4 38,4 32,5 26,8 21,9 16,5 12,2 8,1 5,0 25

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Umeå universitet Biomedicinska Analytikerprogrammet Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Årskull: Laborationsrapport i Grundläggande laboratorievetenskap, termin 1

Läs mer

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera

Läs mer

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av: Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,

Läs mer

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 BIMA15 HT 2015. Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 Innehåll: 1. Säkerhet på labbet 2. Övning: spädning och spektrofotometer 3. Övning: att väga och ställa ph 4. Labrapport Laborationerna

Läs mer

Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX

Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX Prov för nivå Väl Godkänd i statistik/kvalitetskontroll 1c) Gör de beräkningar som krävs för bestämning av validitet och

Läs mer

Bestämning av noggrannhet och precision på några olika kärl samt Statistiska undersökningar

Bestämning av noggrannhet och precision på några olika kärl samt Statistiska undersökningar Umeå Universitet Biomedicinsk analytikerprogrammet Bestämning av noggrannhet och precision på några olika kärl samt Statistiska undersökningar Kurs: BMA 11 Laborationsrapport i kursen: Grundläggande laboratorievetenskap

Läs mer

BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete

BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab. 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete BIMA12/13 ht 2012, Introduktionslab Innehåll: 1. Teoretisk introduktion till laborativt arbete 2. Praktisk labintroduktion 3. Labrapport 4. Bilaga: Kemiska hälsorisker i dagens laborativa arbete inom området

Läs mer

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING 1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20

Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20 Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20 Grundregler Använd alltid skyddsklädsel, labbrock samt skyddsglasögon. Man får inte äta eller dricka på lab. Man får inga omständigheter smaka på kemikalierna.

Läs mer

1. Tvålframställning Kemikalie/formel:

1. Tvålframställning Kemikalie/formel: 1. Tvålframställning Kemikalie/formel: A: NaOH Natriumhydroxid B: Cocosfett C: Gasol A B C D Aggregationstillstånd flytande fast gas koncentration/mängd Farosymbol/-klass Informationskälla 2M Frätande

Läs mer

Citronsyra i sura frukter

Citronsyra i sura frukter Laboration Citronsyra i sura frukter Citronsyra används som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin och betecknas då med koden E 0. Citronsyra används också som rengöringsmedel,

Läs mer

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Hemlaboration 4 A (Norrköping) Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 Provet omfattar en uppgift, som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! EJ tabell- och formelsamling. Lämna en marginal om minst

Läs mer

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s) BIOMEDICINSKA ANALYTIKERUTBILDNINGEN INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN SAROLTA PAP 2010-01-11 Räkneuppgifter Lösningsberedning 1. Vilka joner finns i vattenlösning av a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c)

Läs mer

Att göra i ordning en byrett för titrering

Att göra i ordning en byrett för titrering Att göra i ordning en byrett för titrering Utrustning Byrett, liten tratt, dekanterglas, byretthållare, stativ. Utförande Sätt fast byretthållaren i stativet, se figuren. Skölj byretten med lite av titrerlösningen

Läs mer

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson

Läs mer

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Sida 1( 5) Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV

EXPERIMENTELLT PROV EXPERIMENTELLT PRV 2010-03-17 Provet omfattar 2 uppgifter som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare. BS! EJ tabell- och formelsamling Börja redovisningen av varje

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4 Jämvikt i lösning Atkins & Jones kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Översikt kap 11.17 11.19 & 12.1 12.7 Fördelningsdiagram ph i utspädda lösningar Blandade lösningar och buffertar

Läs mer

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning

Läs mer

Kemikaliehantering praktiska tips

Kemikaliehantering praktiska tips praktiska tips Kemikalieanvändning i praktiken Säkerhet Skyddsanordningar Att göra beredningar Utrustning: Glas, vågar, pipetter och ph-meter Beräkningar 2 Säkerhetsutrustning Dragskåp och/eller utsug

Läs mer

Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)

Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys) Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10 Laboration Regressionsanalys (Sambandsanalys) Grupp A: 2010-11-24, 13.15 15.00 Grupp B: 2010-11-24, 15.15 17.00 Grupp C: 2010-11-25,

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter vid kemiskt laboratoriearbete

Säkerhetsföreskrifter vid kemiskt laboratoriearbete 2015-08-27 1 Säkerhetsföreskrifter vid kemiskt laboratoriearbete I nästan allt kemiskt laboratoriearbete ingår farliga moment. För din egen och kamraternas säkerhet på laboratoriet måste du känna till

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde, ex Lösningsberedning. Totalt ska ni använda 9 gröna omslag. BL1015, BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Prov 0101, H14. Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-11-22 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 5

Läs mer

ph-mätare model 8690 Manual (ver. 2.0) web: www.termometer.se e-mail: info@termometer.se tel: 08-753 00 04 fax: 08-50001399

ph-mätare model 8690 Manual (ver. 2.0) web: www.termometer.se e-mail: info@termometer.se tel: 08-753 00 04 fax: 08-50001399 ph-mätare model 8690 Manual (ver. 2.0) Innehållsförteckning Förord 2 Funktionsbeskrivning 2 Display 2 Knappar & indikatorer 2 Att mäta ph 3 Övriga inställningar 4 Automatisk temperatur-kompensation (ATC)

Läs mer

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer

Försäkran rörande säkerhetsföreskrifter.

Försäkran rörande säkerhetsföreskrifter. Försäkran rörande säkerhetsföreskrifter. Härmed intygas att jag tagit del av säkerhetsföreskrifterna i kurskompendiet, samt att jag har genomfört och inlämnat riskanalys av laborationen. Jag känner också

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Riskbedömning Western blot

Riskbedömning Western blot Sida 1( 6) Riskbedömning Western blot Utförd 2014-05-20 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-08-18 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1. Ange vilka

Läs mer

Säkerhet på laboratorium. Jerker Mårtensson 2012

Säkerhet på laboratorium. Jerker Mårtensson 2012 Säkerhet på laboratorium Jerker Mårtensson 2012 Ha koll!! Risker: Skärskador Brännskador Frätskador Förgiftning Elektriska skador Chock Eldsvåda Alla tillbud, även triviala, anmäls till handledaren! Hur

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001

Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Institutionen för Laboratoriemedicin Biomedicinsk analytikerutbildningen Termin 2 Syra/bas och Energi Kurskod 1BA001 Laboration: Reduktion av pyruvat med NADH Ulla Andersson Ulla.K.Andersson@ki.se 1 Arbetsplan

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Övningsuppgifter Syror och baser

Övningsuppgifter Syror och baser Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm

Läs mer

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9) Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla

Läs mer

Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén

Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri. Niklas Dahrén Bestäm koncentrationen av ett ämne med UV/Vis-spektrofotometri Niklas Dahrén UV/Vis-spektrofotometri ü Sy$et med spektrofotometri är a% mäta koncentra-onen av e% ämne i en lösning. Det sker genom a% vi

Läs mer

Riskbedömning Proliferation - SRB

Riskbedömning Proliferation - SRB Sida 1( 5) Riskbedömning Proliferation - SRB Utförd 2014-09-19 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1. Ange vilka lokaler bedömningen avser KAMPRADHUSET

Läs mer

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel

Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc. Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Linköpings Universitet 2010-12-14 IFM - Kemi Yt- och Kolloidkemi - NKEC21 NOP/Kontaktvinkel_10.doc Lab. 1 Mätning av ytspänning och kontaktvinkel Mätning av ytspänning. Många olika metoder finns för att

Läs mer

ph-mätare model 8690 Manual (ver. 1.0)

ph-mätare model 8690 Manual (ver. 1.0) ph-mätare model 8690 Manual (ver. 1.0) 1 Innehållsförteckning Förord...3 Funktionsbeskrivning...3 Display...3 Knappar & indikatorer...3 Att mäta ph...3 Sleep mode...4 Övriga inställningar...4 Automatisk

Läs mer

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Övningar Stökiometri och Gaslagen Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,

Läs mer

Labsäkerhet. Andreas Cederlund.

Labsäkerhet. Andreas Cederlund. Labsäkerhet Andreas Cederlund andreas.cederlund@ki.se http://www.carballada.com/wordpress/wp-content/uploads/breaking-bad-2-temp.jpg Labsäkerhet budorden Alltid labrock och skyddsglasögon Inga ytterkläder/väskor

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan

Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan 1 K 1 070703/SEF Bestämning av hastighetskonstant och aktiveringsenergi för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon i sur lösning Jodklockan Inledning Avsikten med detta försök är att bestämma hastighetskonstanten

Läs mer

Laboration 4 R-versionen

Laboration 4 R-versionen Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 VT13, lp3 Laboration 4 R-versionen Regressionsanalys 2013-03-07 Syftet med laborationen är att vi skall bekanta oss med lite av de funktioner

Läs mer

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. BMLV A, biomedicinsk laboratoriemetodik, 7,5hp. Kurskod: BL1015, HK 2014 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2014-10-17 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 54 p Lösningsberedning, 15 poäng Spektrofotometri, 6

Läs mer

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY

Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk

Läs mer

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Instruktion Handylab 11

Instruktion Handylab 11 Instruktion Handylab 11 Handylab ph.doc 1 Instruktion ph-mätare handylab 11 Innehållsförteckning Tekniska Data... 3 Display och anslutningar... 4 Starta ph mätaren... 5 Översikt av mätmetoder... 5 Special

Läs mer

GRUNDARBETEN I KEMI I

GRUNDARBETEN I KEMI I GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika

Läs mer

Globalt experiment för KEMINS ÅR. Planetens ph

Globalt experiment för KEMINS ÅR. Planetens ph Globalt experiment för KEMINS ÅR Planetens ph I det här dokumentet beskrivs uppgiften Planetens ph, som är en del av det globala experimentet under KEMINS ÅR 2011. I uppgiften samlar eleverna vattenprover

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

1 Förberedelseuppgifter

1 Förberedelseuppgifter LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK LABORATION 2 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMS086 & MASB02 Syfte: Syftet med dagens laborationen är att du skall: bli

Läs mer

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Arbete TD5 Bestämning av transporttal

Arbete TD5 Bestämning av transporttal Arbete TD5 Bestämning av transporttal 1. INLEDNING Såväl positiva som negativa joner deltar samtidigt i transporten av ström i en elektrolytlösning. Med jonens transporttal avses den andel av den totala

Läs mer

DRAFTLINE - RENGÖRING AV ÖLANLÄGGNING

DRAFTLINE - RENGÖRING AV ÖLANLÄGGNING Vad är Draftline? Draftline är ett rengöringsmedel för Fatölsanläggningar. Det är basiskt och löser mycket effektivt upp organiska ämnen, t.ex. beläggningar i en ölslang. Draftline innehåller kemikalier

Läs mer

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin)

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) 1 Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) Acetylsalicylsyra har länge varit ett av de mest använda läkemedlen och marknadsförs under många handelsnamn. Det lanserades 1899 under namnet Aspirin av det tyska

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.

EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG 2011-03-16 Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! Tabell- och formelsamling får EJ användas. Skriv

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Driftinstruktion DULCOTEST DT1

Driftinstruktion DULCOTEST DT1 Driftinstruktion DULCOTEST DT1 1 Instruktionshandbok Innehåll Funktioner 2 Allmänt 3 Meddelanden/Tekniska data 3 Metoder Klor 4 Klordioxid/ozon 5 Ph-värde/cyanidsyra 6 Kalibrering 7 Rekommenderade kalibreringsvärden

Läs mer

Bruksanvisning OPTIMAX

Bruksanvisning OPTIMAX B R U K S A N V I S N I N G F r a m k a l l n i n g s m a s k i n O P T I M A X 2003-03-10 SVK Röntgenteknik AB Båtvägen 7, 191 33 Sollentuna Innehållsförteckning sid 1.0 Säkerhetsföreskrifter 3 2.0 Testkörning

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser. TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod F0004T Kursnamn Fysik 1 Datum LP2 10-11 Material Laboration Balkböjning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning Denna

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och

Läs mer

Modern analytik för skoländamål

Modern analytik för skoländamål KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 Modern analytik för skoländamål Stig-Göran Huldén Laboratoriet för Oorganisk Kemi Åbo Akademi 11/9/09 1 KEMIA TÄNÄÄN WORKSHOP 9.10 2009 I workshopen presenteras några exempel

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2001 TEORETISKT PROV 2001-04-03 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Du får poäng för korrekt löst deluppgift, även

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. KOMPONENT B: Kan orsaka brand.

SÄKERHETSDATABLAD. KOMPONENT B: Kan orsaka brand. 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET 1/9 Användning: Leverantör: Klibbig massa i blandningspatron till förankring av gängstänger, armeringsstänger osv. Fischerwerke Arthur Fischer GmbH & Co. KG Weinhalde

Läs mer

Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel

Glukosdehydrogenas. Laktos och Galaktos. Enzymatisk bestämning i livsmedel Glukosdehydrogenas Laktos och Ga. Enzymatisk bestämning i livsmedel Innehållsförteckning 1. Ändamål och Användningsområde...1 2. Princip...1 3. Reagens...1 3.1 Citratbuffert...1 3.2 NAD-Citratbuffert...2

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 15 december 2010 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Kemispråket Filmen ger en introduktion till kemins språk. Den galne kemisten utför experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet eller som repetition.

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Datum 131018 Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang

Datum 131018 Skrivtid 4 tim. Charlotte Sahlberg Bang Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 Kursansvarig: Siw Lunander Datum

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12 KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.

Läs mer

Riskbedömning Lysering RIPA

Riskbedömning Lysering RIPA Sida 1( 6) Riskbedömning Lysering RIPA Utförd 2014-09-22 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-24 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1. Ange vilka

Läs mer

Säkerhetsdatablad. Opticare Avloppsrens. 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget. 2. Farliga egenskaper

Säkerhetsdatablad. Opticare Avloppsrens. 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget. 2. Farliga egenskaper 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Utarbetad den: 27-05-2009/ LT Produktanvändning: För öppning av tilltäppta och illaluktande avlopp. 2. Farliga egenskaper Starkt frätande. Säkerhetsdatablad

Läs mer

Säkerhetsdatablad. Opticare Hartsborttagare 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget

Säkerhetsdatablad. Opticare Hartsborttagare 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Säkerhetsdatablad 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Utarbetad den: 10-06-2009/ LT Distributör: Topcare DK A/S Produktanvändning: Till att avlägsna harts från alla typer av trägolv. Falkoner

Läs mer