Hur kissar barn? Börjar bli medveten om/känner obehag av våt blöja

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur kissar barn? Börjar bli medveten om/känner obehag av våt blöja"

Inga Axelsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hur kissar barn? Nyföddhetsperioden 1 år Börjar bi medveten om/känner obehag av våt böja 2 år Kan skija mean avförings/miktionsbehov. Somiga barn bir torra dagtid, kan passas torra 3-4 år Fertaet barn torra dag och natt 4 år 5-6 år 80% torra dag och natt 6-7 år % sängvätning/daginkontinens Refexmässiga miktioner?? Toabesök i avskidhet. Kan starta en miktion med icke fu båsa

2 Hur ofta kissar barn? 3-4 år 6-9 miktioner/dag Skostart3-8 miktioner/dag Miktionsfrekvensen påverkas av båsvoym, diures, fysisk aktivitet, temperatur Mindre än förväntat av intagen dryck

3 Miktionsmönster från 0-3 års åder Båskapaciteten ökar, m (md; 7 m prenat.) Resturin vanigt hos nyfödda, ovanigt hos 3-åringar Dubbemiktioner vanigt hos nyfödda men ej efter 3 års åder Båsan rymmer vid partus i genomsnitt 30 m, växer ti med ca 30 m/evnadsår. (14-16 års åder = vuxens kapacitet, m) Miktion under sömn förekommer hos nyfödda men säan efter 1½ års åder Miktionsfrekvens under 4 tim minskar från 4 ti 2 (md) vid ca 3 års åder (reservoarfunktionen ökar) Fysioogiskt men inte sociat kontinent - båsan fungerar som en refexmaskin droppande äckage varningssigna

genomsnitt 30 m, växer ti med ca 30 m/evnadsår.

4 Utvecking av båskontro Redan i späd åder börjar barnet ge tecken om kissnödighet, kort tid mean behov och gärning Latenstiden från signa om miktionsbehov tis kissningen sker bir at ängre I 2-årsådern börjar barnet bi medvetet om att det är önskvärt eer t o m berömigt beteende att kissa på därför avsedd pats, pottan/toaetten intressant I 2-3 årsådern börjar barnet kunna kontroera sfinktern med vijan

2-årsådern börjar barnet bi medvetet om att det är önskvärt eer t o m berömigt beteende att kissa på

5 Nu och då Jansson et a 2005 Dagtorr 3,5 år (md; range 1,75-5,5) Nattorr 4 år (md; range 2,25-6) Ingen signifikant skinad mean fickor och pojkar Kackenberg 1971 Dagtorr 2,2 år (fickor), 2,3 år (pojkar) Nattorr 2,3 år (fickor), 2,4 år (pojkar) Ingen signifikant skinad mean fickor och pojkar Dagisstart? Böjor? Förädrar?.?

1971 Dagtorr 2,2 år (fickor), 2,3 år (pojkar) Nattorr 2,3 år (fickor), 2,4 år

6 När börja potträna? Forskningen uppmärksammar; Start av potträning efter 2 års åder är koppat ti förekomst av inkontinens/båsdysfunktion/uvi (Joinson 2009, Heström & Sién 2001, Bakker 2000, Heström 2000) BVC - när sker ett stödjande samta om potträning? Där barnets mognad poängteras, specifikt båsans och tarmens mognad. Förädrar - efterfrågar mer stöd (Jansson 2008)

inkontinens/båsdysfunktion/uvi (Joinson 2009, Heström & Sién 2001, Bakker 2000, Heström

7 Riktinjer för potträning Information vid 1 års åder; Introducera pottan vid 1½ års åder (er tidigare?) Väj en ugn period i famijen Låt barnet gå periodvis utan böja hemma Bästa chans omedebart efter måtid och sömn Ta av böjan snarast efter att barnet har vaknat Oftast ättast att sitta och kissa även för pojkar Förädrar och syskon är förebider Var positiv och tiåt ett och annat missyckande Potträning måste vara roigt (Heström & Lindeha, Uroterapi 2006)

Ta av böjan snarast efter att barnet har vaknat Oftast ättast att sitta och kissa även för pojkar Förädrar och

8 Toaetträningsmetoder Barnorienterad träning Brazeton 1962, trän start mån Spock 1957, 1970, trän start mån Bygger på barnets intresse Intensiv strukturerad beteendeträning Foxx & Azrin 1973, trän start 20 mån Schemaagda toaettbesök Förädraorienterad tidig toaetträning De Vries 1977, trän start 2-3 v

Intensiv strukturerad beteendeträning Foxx & Azrin 1973, trän start 20 mån

9 Nedre urinvägarnas fysioogi Båsan, urinröret och sfinkterapparaten har två funktioner: Vattentät reservoar för den urin som bidas Länspump, när behåaren är fu och på vijans order, endast då, tömma sig snabbt, smärtfritt och fuständigt En äckande reservoar - ett påtagigt sociat bekymmer En defekt båstömning med resurin kan vara en tidsinstäd bomb med betydande häsorisker

endast då, tömma sig snabbt, smärtfritt och fuständigt En äckande reservoar - ett påtagigt

10 Uroterapi Syftar ti normaisering av båsfunktionen genom aktivt samarbete med patienten och baserad på patientens båsrubbning Patientens egna resurser används i möjigaste mån Utgår från patientens egna förmåga oavsett om barnet har en funktione, neurogen båsstörning eer urogenita missbidning

resurser används i möjigaste mån Utgår från patientens egna förmåga

11 Definitioner Urininkontinens, barn > 5 år som äcker minst 2 m/gång minst 1 gång/vecka Enures, ofriviig fuständig båstömning Nattenures, enures nattetid hos barn >5 år Båsdysfunktion, feaktig funktion hos detrusor och sfinkter som ej orsakas av sjukdom, skada eer missbidning

enures nattetid hos barn >5 år Båsdysfunktion, feaktig funktion hos

12 Daginkontinens Vanigaste orsaken, ostabi båsa med pötsiga trängningar och mindre urinäckage innan miktion Trängningsbeteenden huksittande,korsade ben, håer om snoppen

13 Daginkontinens Dyskoordinerad miktion - frekventa trängningar med ständig sfinkterberedskap, svårt att reaxera sfinktern vid miktion Startsvårigheter Avbruten miktion Resurin Ofta UVI:er, ABU. Stor risk för utveckande av avarig båsrubbning.

reaxera sfinktern vid miktion Startsvårigheter Avbruten

14 Daginkontinens Barn med återkommande distaa UVI:er har ofta någon form av miktionsavvikese, bör atid, oavsett åder, bi föremå för närmare miktionsgenomgång Barn med daginkontinens utan UVI bir oftast bedömda i 5-6 årsådern sociat bekymmer, förädrarna oroar sig inför skostarten

närmare miktionsgenomgång Barn med daginkontinens utan UVI bir oftast

15 Daginkontinens Utredningen syftar ti att diagnostisera neuroogiska, anatomiska avvikeser samt identifiera barn med ökad risk för utvecking av avarigare njursjukdom

16 Anamnes Psykomotorisk utvecking Gångdebut Avföringsvanor/obstipation Strukturerad miktionsanamnes

17 Barnets syn på sin inkontinens Förnekande Trots Sociaa situationen påverkad Förädrarnas attityd ti bekymret Hur har famijen handskats med bekymret tidigare?

18 Status daginkontinens Amänt status ink bodtryck Inspektion och papation av ryggsut Guteamuskuatur Likstora, symmetriska ben och fötter Grovmotorik, gå på tå och häar, stå på ett ben Patearrefex, ev akiessenerefex Bukpapation Inspektera yttre genitaia, meatus Periana sensibiitet Rektapapation, hostrefex, krysta Bedömning av beteendeavvikese, störd uppmärksamhet Lab urinsticka, ev oding

ben Patearrefex, ev akiessenerefex Bukpapation Inspektera yttre genitaia, meatus Periana

19 Undersökningar Miktionsista med reg av frekvens och ev voym Födesmätning med resurinmätning ger besked om avföde, tömningsfunktion och samordning mean detrusor-sfinkter

20 Behanding Informera om orsaken och hur den behandas Ofta föreigger gesa båstömningar Syftet är att normaisera barnets miktionsmönster, barnet ska bi chef över sin båsa Motivera barnet att försöka tömma båsan med 2-3 tim interva Miktionsistan ovärderig under dagar/veckor Medverkan från förskoa, skoa, fritids nödvändigt för att hjäpa barnet med påminneser

Motivera barnet att försöka tömma båsan med 2-3 tim interva Miktionsistan ovärderig

21 Fortsättning behanding daginkontinens Behanda ev förstoppning/avföringsäckage Snabbt återbesök/teefonkontakt Ev hjäpmede Ev antikoinergika/tens vid bristfäig/utebiven effekt av standardterapi Utred, behanda, utvärdera

24 Nattenures Behanda först när barnet är motiverat Ej före 5½-6 års åder Vanigt med samtidig ostabi båsa, behanda dagsymtomen först

25 Anamnes nattenures Strukturerad miktionsanamnes med: o Miktionsfrekvens dag/natt o Dagsymtom o Primär/sekundär o Heriditet o Förädrarnas attityd Dryckesvanor, sömnvanor, akansskydd, ättvättade sängkäder, tid för dusch/tvätt på morgonen, nattampa

26 Behanding nattenures Info om: Prevaens, aa bir bra, att det är en omognad i kroppsfunktion Behandingsaternativ famijen ska väja A behanding bör kombineras med standardterapi dagtid Erbjud atid akansskydd kostnadsfritt hjäpmede viktigt att prova utan böja för att barnet ska känna att det kissar (??)

27 Fortsättning behanding nattenures Aarm Matta eer sensor Förädramedverkan, stöd och support Hea famijen engagerad Botandefrekvens 60-70%, enda botande behandingen Biig Bra effekt våta nätter minskat med 50% Bör fortgå tis barnet sovit torrt i 2-3 veckor Regebunden teefonkontakt under behandingen med van behandare Om mer än en miktion/natt ev tiägg av Desmopressin Utebiven effekt efter ca en månad avsuta behandingen, utvärdera vad som inte fungerat, ev nytt försök efter 3-6 mån

29 Fortsättning behanding nattenures Desmopressin (syntetisk vasopressinanaog) Ökar vätskeupptaget i distaa tubui, minskar urinproduktionen Kan ges: Kontinuerigt (uppehå ca var 3:e mån om hetorr) eer; Vid enstaka övernattningar utanför hemmet Behandingseffekt jämförbar med aarmbehanding Nackdear Dyr Vätskerestriktion vid tab intag och 8 tim efter Starta med 2 tab a 120 ug tn, utebiven effekt inom 1-2 v avsuta, vid god effekt kan hava dosen provas. OBS finns bara frystorkade tab. Te kontakt efter ca två veckor, sedan var 3:e månad, återbesök 1 g/år

32 Förstoppning 95 % Funktionea orsaker (Symtomdebut efter 1(2) års åder är oftast uttryck för funktione störning, barnet är friskt i övrigt och ytterigare utredningar inte behöver säan göras ) Brist på toaetträning. Pott/toafobi. Undvikande av andra toaetter än hemmets. Rädsa för att bajsa pga smärta vid tömning. Ges inte utrymme för ugna toaettbesök. Inte ämpiga kostvanor

35 Centraa Barnhäsovårdsenheten Göteborg och S Bohusän Ceciia Hedström, eg dietist Vid varje måtid upp ti 4 år. 400 g från 4-10 år 500 g från 10 år Fruit and vegetabe consumption and mortaity from a causes, cardiovascuar disease, and cancer: systematic review and dose-response meta-anaysis of prospective cohort studies

36 Centraa Barnhäsovårdsenheten Göteborg och S Bohusän Ceciia Hedström, eg dietist Rekommenderar fibermängd 2-5 år g/dag vuxen g Oösiga fibrer Lösiga fibrer.

Relevanta dokument

Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318

BVC-träffar Skaraborg När och hur barn blir torra Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318 Diskussionsämnen Hur, när kissar friska barn? Utveckling av blåskontroll Toaletträningsmetoder Nu och då Alarmbehandling