Kvalitetsrapport Stockholms Internationella Restaurangskola

Transkript

1 Kvalitetsrapport Stockholms Internationella Restaurangskola

2 Innehållsförteckning Skolans namn och ort... Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport... 7 Utvecklingsområde 1, ange... 8 Utvecklingsområde 2, ange... 8 Utvecklingsområde 3, ange... 9 Funktionell kvalitet: Upplevd kvalitet: Ändamålsenlig kvalitet: Nya utvecklingsområden: Sammanfattning

3 Vision och värdegrund: Vår uppgift är att låta varje individ finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. I vår verksamhet skapar vi förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Som pedagoger och ansvariga är vår tilltro till människans förmåga avgörande. Vår vilja att möta och främja individens utveckling är vår viktigaste drivkraft. Vår kultur och våra arbetsformer ska utveckla den kreativa förmågan och viljan att ta personligt ansvar. Tillsammans skapar vi förutsättningar för en stark utveckling och en hög framtidstro för utbildning till restaurangbranschens Morgondagens Mästare. Hos oss vill vi framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och olikheter där ömsesidig respekt, delaktighet och glädje skapar förutsättningar för tillit och lärande. Vår vision individens ökade möjligheter. Trygghet och utmaning, Inspiration och bildning - vår profil som med stöd av närvarande pedagoger, utmanande ledarskap och fokus på lärandet skapar en trygg kultur på vår skola. Grundfakta om skolan/förutsättningar Stockholms Internationella Restaurangskola Skolan startade Skolan driver det nationellt utformade Restaurang-och livsmedelsprogrammet med inriktningen kök och servering. Skolan har plats för 180 elever i de tre årskurserna uppdelade i två parallella klasser i varje årskurs. Ansvarig chef är Rektor Åsa Ersson Organisation Skolledning; Rektor 100 %, Administratör 40 %, skolkoordinator 25 %, Kökschef 50 %, matsalsansvarig 7 tjänster yrkeslärare varav 2 är deltidstjänster och 6 gymnasielärare, varav 5 är deltidstjänster. Personal Till läsåret 13/14 har organisationen förändrats genom att funktionen biträdande rektor om 40 % har tagits bort och ersatts av en administratör om 40 %. Sedan i januari 2013 arbetar även en skolkoordinator med elevriktad administration. Skolan har i det närmaste 100 % behöriga lärare och flera lärare har även pågående studier för utökad kompetens. Följande ansvarsfunktioner är fördelade mellan lärarna: Ansvar för skolbibliotek, driftsansvar för Kök- och restaurang, ansvar för APL, Arbetsmiljöansvar. Elevhälsan jobbar i ett team och består av skolsköterska, kurator, studie-och yrkesvägledare och specialpedagog. Sjuksköterska och kurator har båda sin anställning 3

4 hos PR-vård. SYV är anställd i koncernen och då specialpedagogtjänsten är vakant ersätts den med inhyrd dito från Skoolpool. Inom ramen för avtalet med PR-vård har skolan tillgång till skolläkare och psykolog vid behov. Elevhälsoteamet har en gemensam arbetsdag på SIR per veckan. Utöver den arbetar SYV och Specialpedagog ytterligare en dag per vecka på skolan. Bakgrundsstatistik elever Stockholms internationella restaurangskola är en skola med gott renommé. Många av de elever som söker till skolan har hört talas om eller blivit rekommenderad att söka hit. Det är även den enda restaurangskolan inom tullarna, vilket lockar främst elever från omkringliggande Stockholmskommuner. Varje år är det även ett mindre antal elever som söker från andra län än Stockholms och även från andra delar av landet. Vi har även elever med annan härkomst och modersmål som ofta lockats av det internationella perspektivet. Skolan har plats för 180 elever, 60 per årskurs. Inför skolstarten 2013 var sökbilden god och det togs in 62 elever i åk 1. Under året har några elever bytt skola eller tagit studieuppehåll och några få elever hoppat av skolan för att gå till yrkeslivet direkt. Antal elever per årskurs juni 2014 var i åk 1 55 elever, Åk2 51 elever och i åk3 48 elever. Totalt hade skolan i juni elever Antal elever per program och årskurs Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Restaurang och livsmedelsprogrammet Antal elever 15 sept sept Genomsnittlig betygspoäng vid antagning p p Budget med materiella resurser och lokaler Skolan har ändamålsenliga och fräscha lokaler på Sysslomansgatan 18 på Kungsholmen. Vid läsårets start har lokalytan minskats ned med ca 200kvm jämfört med tidigare år De 200kvm är minskad yta i uppehållsrum och elevcafé, samt ett klassrum. Elevskåpen har flyttats in i tidigare outnyttjad yta och antalet toaletter har minskat från 9 till 5 stycken. Skolan förfogar över 4 fullstora klassrum, varav ett till 50 %, 1 halvklassrum, 1 bibliotek/grupprum samt ett öppet datarum avsett för skolarbete. Lärarna har 2 rymliga arbetsrum med plats för 3-5 lärare. Därutöver finns rum för skolledning och rum för administratörer. För elevhälsan har nya lokaler inretts inför läsåret. De delas av olika befattningar men olika arbetsdagar. För kurator har ett 4

5 samtalsrum/arbetsrum inretts i anslutning till ett av lärararbetsrummen. Kurator och specialpedagog delar rumsyta men på olika veckodagar. Det finns även ett personalrum med pentry. Skolans yta utnyttjas i hög grad, vilket särskilt märks på fredagar då de flesta av personalen är i tjänst samt 4 av 6 klasser finns på plats. Lokalens alla utrymmen är då väl utnyttjade och viss trängsel kan upplevas i korridor och elevcafé. Möjlighet till flexibilitet i arbetssätt och gruppindelningar är då begränsad. Skolan driver även en utbildningsrestaurang på Alströmergatan 39 på gångavstånd från skollokalerna. I restaurangen har eleverna undervisning i de programgemensamma ämnena. Lokalen består av ett restaurangkök och tillhörande matsal med plats för ca 100 matgäster. Här bedriver eleverna, inom ramen för utbildningens kurser, lunch 4 dagar i veckan och middag en kväll i veckan, med gäster företrädesvis från närområdet. Även anhöriga och andra utomstående bokar bord. Lokalmässigt finns behov för mer lokalyta för att möjliggöra av eleverna efterfrågat kursutbud och för att bedriva ändamålsenlig undervisning i de praktiska kurserna. En plan finns för komplettering av befintliga lokaler med ett metodkök, en undervisningslokal, mer ändamålsenliga lärararbetsrum och omklädningsrum med toaletter till personal och elever. Lokalen hyrs även ut till olika branschaktörer främst med kursverksamhet eller liknande events. Under läsåret har följande satsningar inneburit ökade budgetresurser; APL-ansvaret har utökats så att även serveringsutgången från läsåret 13/14 har en APLansvarig lärare, vilket ökat personalkostnaderna något. Under VT har datorparken förbättrats genom att elevernas laptopvagn kompletterats med nya datorer. Presentation och förankring av mål Läsårets prioriterade arbetsmål har fastställts under vårterminens senare del i samråd med rektor, lärare och elever utifrån resultatet i vårens elev- och medarbetarenkät. Målen presenterades och kompletterades vid läsårets start och följdes sedan kontinuerligt upp i olika former under året. Samtliga kurser inleddes med en presentation av kursmål och betygskriterier. En generell genomgång görs av hur betyg sätts enligt våra styrdokument. Varje moment ska sedan kopplas till kursmål och en redogörelse finnas för hur betygskriterierna kan uppnås. För det gångna läsåret var tre mål uppsatta; elevinflytande, studiero och samsyn i bedömning 5

6 Arbetet i verksamheten Restaurang- och livsmedelsprogrammet är ett yrkesprogram där programmålen är tydligt kopplade till bransch och yrkeskunskaper. SIR och Klaragymnasiums tre nyckelord, formativt, varierande och involverande är starkt förankrade bland skolans lärare. Vår målsättning är att varje elev ska ta ansvar för sin lärandeprocess. Alla lärare är införstådda i vikten att arbeta med matriser, kursmål och kursmoment. De kopplar examinationerna till kunskapskrav och förklarar kopplingen till sina kursers centrala innehåll. I flera kurser är arbetssättet processinriktat där eleverna utvecklar sina förmågor under arbetets gång, inte minst är det ett förankrat arbete i de praktiska kurserna. I kommunikationen med eleven om resultat och förmågor utgår lägesbeskrivningen från matriser i schoolsoft. Där är arbetsuppgiften direkt kopplad till specifikt kunskapskrav och till ämnets centrala innehåll. Läraren ger även en kort kommentar för att ytterligare förtydliga resultatet. Studiepass gemensam resurstid på schemat Eleverna har schemalagd lärarledd resurstid inlagt varannan vecka i de teoretiska kurserna för att möjliggöra stödinsatser och för att ge eleven möjlighet att på skoltid komma ifatt missade moment eller intensiv läsa en del av ett ämne. Ämnena Sv1, En5, Ma1, Samhk och företagsekonomi är särskilt representerade i studiepass-tiden. Mentorstid på schemat Arbetet bygger på en nära kontakt mellan lärare/mentor och elev med regelbunden och schemalagd mentorstid varje vecka. På mentorstid informerar mentor om kalenderhändelser, stöttar klassens klassrådsarbete och har enskilda elevsamtal om deras studiesituation. Dessutom arbetar vi aktivt med att elever och föräldrar ska ha en god insyn och inflytande över elevens verksamhet och utveckling. Mentor sammankallar för utvecklingssamtal minst 1 gång per termin. Förälder bjuds in till samtalet fram till dess eleven är myndig. Därefter är det upp till eleven om förälder kan medverka. Då skolan är relativt liten är informationsvägarna korta och både de formella i förväg planerade samtal liksom informella korta möten med avstämningar är viktiga vägar till information och kommunikation med elever och föräldrar. Ämnesläraren delger mentor information om elevens läge och mentor rapporterar till EHT och rektor om eleven riskerar att inte nå målen. Därefter sker åtgärder efter given handlingsplan då eleven riskerar att inte nå målen med dokumentation som pedagogisk plan, utredning och åtgärdsprogram. Information/kommunikation Under året har vissa förändringar skett i och med ett byte av huvudman. Skolans plattform med kursstöd har bytts ut till Schoolsoft. Övergången till denna nya informationskanal startade vid årsskiftet och vårt mål var att under vårterminen arbeta upp rutiner och innehåll så att det till kommande läsår skulle vara helt inkört. Lärarna har kommit överens om att lägga kursplanering och kursmaterial i största möjliga utsträckning digitalt i schoolsoft som eleven själv kan följa och hämta vid behov. Här ligger även skolans gemensamma kalender och nyhetsflöde riktat till elev, förälder och personal. Sir använder förutom schoolsoft även skolans hemsida och facebooksida till information utåt, och har en intern fbgrupp, SIRinfo, för snabb information till elever. 6

7 Viktiga händelser under året Då Restaurang och livsmedelsprogrammet är ett yrkesprogram som präglas av tydlig koppling till bransch och yrke är även verksamhetsåret präglat av yrkeshändelser såsom APL-perioder och APL-platser i närområdet, inom landet och utomlands. Studieresor och elevresor till APL-platser samt tävlingar är centrala händelser i skolans verksamhetsår. Skolan arbetar aktivt för att stärka samverkan med branschen och elevens kunskaper om olika branschområden. T.ex. har under året flera gästföreläsare bjudits in, elever har medverkat i NobelNightcap, i produktionen av mat-tv, som commis i Bocuse dòr, samt jobbat med ett samarbete med Cervantesinstitutet och den spanska restaurangorganisationen som mynnade ut i en spansk temavecka - Eat spain up! tillsammans med våra spanska vänner. Genuslabbet ett värdegrundsarbete i skarpt läge I januari då åk2 kommit tillbaka från sin första APL-period tog flera flickor upp i sin APLrapport om ett arbetsmiljöproblem många av dem fått konfronteras med på sin APLplats- könsdiskriminering. Diskrimineringen visade sig i form av bl.a. nedlåtande kommentarer och begränsade arbetsområden. Skolans kvinnliga kökslärare samlade tjejgruppen och diskuterade arbetsmiljö i ett genusperspektiv. Mötet resulterade i att kontakt togs vidare med kvinnliga framstående företrädare i branschen som nu skapat ett gemensamt forum Genuslabbet. Genuslabbet arbetar för utveckling av en sund arbetsmiljö inom restaurangbranschen med betoning på genusfrågor. Tävlingar Förra läsårets framgångar har sporrat lärargruppen att fortsätta skapa interna tävlingsmoment för tävlingsträning. För åk 1 är Matåkett, en grupptävling i kök en aktivitet att se fram emot och i åk3 har som tidigare år Sir Challenge, en samarbetstävling mellan kök och servering genomförts. Båda mycket lyckade och populära projekt vi ska fortsätta med. I årets riksfinal årets ekokock tog skolan åter hem första pris, vilket sporrat kommande elever till fördjupning i ekologiskt måltidsplanerande och hållbarhet. I vårens uttagningar placerade sig skolan åter med tre lag i regionfinal och till kommande riksfinal i september representeras vi åter av ett framgångsrikt tremannalag. Ny huvudman Vid årsskiftet bytte skolan huvudman till Academedia. Förändringen påverkade inte verksamheten i så hög grad då både personal, elever och föräldrar fick god information om bytet. Främst handlade bytet om skiftet av olika administrativa system och rutiner för dessa. Under maj månad blev vår nya hemsida klar och publicerad ett lyft för skolans ansikte utåt! Personalen genomförde utvecklingsarbete under läsåret kring två ämnen; ledarskap och kvalitet. Ledarskapsprojektet behandlades främst under arbetspasset på tisdagar och kvalitetsarbetet pågick under gemensamma arbetsdagar fördelade över året med sammanställning och utvärdering under konferensdagarna den juni. 7

8 Åtgärder enligt föregående års rapport Elevinflytande Studiero Samsyn i bedömning Utvecklingsområde 1, elevinflytande Arbetssätt Rektor har givit lärarna i uppdrag att på mentorstid och i undervisning och under ämnestid synliggöra elevinflytandet i vår verksamhet bl.a. genom att påvisa att olika pågående aktiviteter hör till begreppet elevinflytande. T.ex. har vid kursstart då eleverna får möjlighet att påverka innehåll, examinationsformer och antal examinationer lyfts fram som en sådan aktivitet. Därmed öka elevernas medvetenhet för vad elevinflytande åtgärder innebär. Regelbundna klassråd hålls med protokoll till rektor 2ggr/läsår. Återkoppling har skett i vissa klasser genom rektorsbesök då eleverna kunnat ställa följdfrågor direkt. En elevkårsrepresentant utses i varje klass, Elevkårsorganisationen bjuds in för att stärka elevernas start av egen kår organisation. Resultat Eleverna är intresserade av att ha representanter i Friendsgruppen på skolan och tycker att fadderverksamhet är ett intressant komplement som bidrar till alla elever istället för mot grupp eller klass. Tyvärr visar ansökningen att det liksom tidigare år är ett svalt intresse att samordna sig i en elevkår. Analys Då Friendsarbetet är väl initierat och också tar upp frågor kring elevinflytande och då elevernas entusiasm och engagemang till stor del läggs på branschfrågor och yrket, efterfrågas inte någon mer organiserad form som tex en elevkår. För att ett engagemang ska fokusera på elevinflytandet kan det behövas att det lyfts fram särskilt och styrs av skolan. Det kan ett skolråd eller samråd med elevrepresentanter fylla. Utvecklingsområde 2, studiero Arbetssätt Ett övergripande ledarskapsprojekt genomdrivs om 9 delmoment under läsåret. Arbetet sker på arbetskvällar och ska mynna ut i reflektion och diskussion kring lärarnas ledarskap. Syftet med projektet är att belysa utvecklingsområdet studiero så eleverna ägnar sig åt rätt saker under skoldagen. Klassrumsledarskap och auskultationer genomförs parvis för att belysa olika förhållningssätt av ledarskapet. Genom diskussioner och erfarenhetsutbyten belyses olika sätt att utöva ledarskap i klassrummet. Strävan efter samsyn samt att stärka mandatet att leda, lyfts fram. Projektet innebär några förändringar och förstärkningar av arbetssätt för förbättrad studiero; - en revidering av ordningsregler och policys. T.ex. är det en samsyn i laget att hålla stängd dörr under lektionens 15 minuters genomgång Detta för att undvika att lektionen störs av flera sena ankomster. Läraren släpper då in sena elever efter genomgången. - Ett annat exempel som stärker studiero är ett inkluderande arbetssätt. Lärarna jobbar aktivt med konkret struktur kring lektionen; skriver start, avslut och paustider på tavlan. Elever som har särskilda behov av struktur känner sig då tryggare och kan fokusera på uppgiften. - utveckling av studiepassen, en lektion som också bidrar till en förbättrad studiero då eleverna med individuellt lärarstöd får möjlighet att ägna sig åt de specifika uppgifter 8

9 hen behöver förstärkning i. Det skapar trygghet för eleven att veta att hen får individuellt stöd på skoltid. Tillsättning av tjänsten specialpedagog och belysning av mentorskapet är centralt för att stärka studieron. Specialpedagogiskt stöd har inrättats för både enskild elev och i klassrum och som schemalagd tid. Friendsarbetet med klassrepresentanter i en friendsgrupp samt friendsaktiviteter för främjande av vänskap över klass-och årskursgränserna är också studierofrämjande åtgärder. Liksom införandet av fadderverksamhet mellan åk1 och åk3 elever. Då som elev-elevriktad aktivitet. Resultat Arbetet har visat att de verktyg lärarna har tagit fram skapar mer ordning och studiero. Sådana verktyg är t.ex. de ordningsregler elever och lärare kommit överens om vid skolstart. Ordningsreglerna och olika policys diskuteras regelbundet för ökad samsyn i den dagliga verksamheten, så eleven vet vad som gäller vid t.ex. sen ankomst. De elever som kommit i tid ska få studiero när lektionen startat. För förbättrad studiero är följande beslutat av lärarna: - att regler och policys revideras och ses över inför varje läsår - att arbetet med friendsgrupp och fadderverksamhet fortsätter då Friends och fadderverksamhet engagerar eleverna till att bry sig om varandra med olika samarbetsoch värderingsaktiviteter och bidrar till ett studiefrämjande arbetsklimat. Analys Arbetet med ledarskap på olika nivåer har belyst vikten av ledarskap i olika perspektiv. Varje lärare har haft till uppgift att analysera sitt eget ledarskap med hjälp av verktyget ledarskapsspindel och utifrån den analysera sitt ledarskap i klassrummet. Och genom auskultationer och diskussioner jobba för att förändra och stärka sin roll. Också specialpedagogiskt stöd behövs för både enskild elev och i klass i klassrum som schemalagd tid. Stödet skapar lugn och ro då eleven får ett tydligt fokus på sitt lärande och vilken struktur hen behöver. Specialpedagogen kan även ge lärarhandledning till klassrumssituation och till ett mer inkluderande arbetssätt. Friendsarbete med klassrepresentanter i en friendsgrupp samt friendsaktiviteter för främjande av vänskap över klass-och årskursgränserna är också studiero- främjande åtgärder. Vi kommer att bygga upp en fadderverksamhet som komplement till Friends arbete på skolan. Utvecklingsområde 3,Samsyn i bedömning Arbetssätt Lärarna arbetar i mindre grupper, ämnesvis i den mån det går, för ökad förståelse för begreppen och dess innebörd. Med huvuddragen didaktik och lägesbeskrivning, styrande frågor såsom -Vart-Hur? Ökar samsynen, liksom begreppen Summativt och formativt som beskrivning av läge var står jag? Utöver gruppdiskussionerna samlas begreppsord i en gemensam ordbank till matriser, kurs-och programmål, didaktiska reflektioner förs genom självvärdering 9

10 se länk; frågeformulär ökad tydlighet kring vad som förväntas att eleverna ska prestera utifrån kunskapskraven. Examinationer och arbetsområde kopplas konkret till ämnesplaner och kunskapskrav. Och för att förbättra och utveckla arbetet med samsyn skapas ämnesgrupper där lärare med liknade ämnen gemensamt diskutera planering, genomförande och bedömning. Resultat Arbetet har resulterat i en gemensam syn på kunskapskrav och bedömning vilket synliggörs i matriser och kortfattade kommentarer till elevens uppnådda mål För eleverna är likvärdighet viktigt för en rättvis bedömning och tydligheten central för möjligheterna till att påverka sin egen utveckling. Analys Det krävs fortsatt kontinuerligt arbete med samsyn för förbättrade resultat. Därför kommer vi att jobba vidare med ämnesintegrering, gemensamma projekt, teman och auskultationer. Tid behöver också avsättas för diskussioner kring bedömning, i syfte att bidra till större samsyn. Vi kommer att fortsätta arbetet med att erbjuda varierade examinationsformer. Funktionell kvalitet Studiemiljö, betyg och behörighet Arbetssätt Arbetet kring studiemiljö har fokuserats till varje individ med olika åtgärder: - möjligheter till individuell avskärmning och förlängd tid vid prov ex nationella prov. - Att i studiepass ha möjlighet till undervisning i mindre grupp och enskilda stödåtgärder. - Fokusarbetet med studiero har bidragit till en lugnare studiesituation. Arbetet med bedömning har fortsatt i strävan efter samsyn i bedömning och betygsättning. Lärarna har vid ett par centrala arbetskvällar haft möjlighet att diskutera samsynen tillsammans ämnesvis med lärare från Klara norra Gymnasium. Det har möjliggjort diskussioner i ämnesgrupper som annars är begränsad, då det endast finns en lärare i varje ämne på SIR. Behörighet Elever på SIR väljer i relativt hög utsträckning att läsa kurser som ger grundläggande högskolebehörighet, även om det ger poäng för utökat program. Läsåret 13/14 var det 83 % som fullföljde utbildningen med examensbevis Andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år per program Program Total elever Examensbevis Studiebevis Restaurang och livsmedelsprogrammet

11 Genomsnittligt betyg ut 2014 Betygsgenomsnitt/Meritvärde 13.6 Jämförelse av slutbetyg Sammanställning Betyg totalt, samtliga kurser A: 144 st (11%): B: 195 st (14%): C: 308 st (23%): D: 318 st (24%): E: 315 st (23%): F: 66 st (5%): Saknas: 5 st (0%): Totalt: 1351 st Sammanställning Betyg svesve1 A: 1 st (2%): B: 4 st (7%): C: 4 st (7%): D: 23 st (43%): E: 20 st (37%): F: 2 st (4%): Saknas: 0 st (0%): Totalt: 54 st Sammanställning Betyg Mat1a A: 1 st (2%): B: 1 st (2%): C: 11 st (21%): D: 10 st (19%): E: 26 st (49%): F: 4 st (8%): Saknas: 0 st (0%): Totalt: 53 st Sammanställning Betyg Eng5 A: 3 st (6%): B: 10 st (19%): C: 21 st (39%): D: 14 st (26%): E: 6 st (11%): F: 0 st (0%): Saknas: 0 st (0%): Totalt: 54 st 11

12 Jämförelse betyg NP och slutbetyg Betyg NP Mat1a Slutbetyg Betyg NP Eng5 Slutbetyg Provbetyg Slutbetyg antal procent antal procent A 1 2% A: 1 2% Provbetyg Slutbetyg antal procent antal procent A 2 4% A 3 6% B 0 0% B: 1 2% B 9 18% B 10 19% C 8 16% C: 11 21% C 18 36% C 21 39% D 7 14% D: 10 19% D 8 16% D 14 26% E 21 41% E: 26 49% E 7 14% E 6 11% F 10 20% F: 4 8% F 1 2% F 0 0% Saknas 4 8% Saknas: 0 0% Saknas 5 10% Saknas 0 0% Summa: 51 Summa: 53 Summa: 50 Summa: 54 Betyg NP Svesve1 Slutbetyg Provbetyg Slutbetyg antal procent antal procent A 0 0% A: 1 2% B 4 8% B: 4 7% C 8 16% C: 4 7% D 20 41% D: 23 43% E 8 16% E: 20 37% F 0 0% F: 2 4% Saknas 9 18% Saknas: 0 0% summa: Analys: Slutbetygen i de redovisade kurserna sammanfaller väl med resultatet från de nationella proven i samma kurser. 12

13 Resultat: Betygen visar att eleverna har högre kunskapsnivå i språk, särskilt i engelska, än i matematik. Resultat utbildningskvalitet Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för aj nå de olika betygen Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så aj det ska gå så bra som möjligt för mig. Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. Mina lärare gör så aj jag får lust aj lära mig mer KLARA totalt Skola Analys och bedömning av måluppfyllelsen Information om hur eleven presterar och lärarnas förmåga att entusiasmera till ökat lärande ligger under rekommendationsgraden. Det visar att vi inte nått målen i denna del av funktionell kvalitet. Lärarna skriver lägesbeskrivning och omdöme på Schoolsoft och beskriver där resultaten som de sedan går igenom med eleven. Samtalet ger en möjlighet till komplettering och reflektion. Resultatet visar dock att eleven inte tycker att det är tillräckligt med den nuvarande rutinen av den skriftliga och muntliga lägesbeskrivningen. Därför har just lägesrapport (till elev)tagits fram som ett för kommande läsår prioriterat utvecklingsområde och arbetsmål. Även frågan om lärarnas förmåga att entusiasmera och stärka motivationen för ett vidgat lärande ligger lågt i undersökningen. Att lyfta fram elevens syn på undervisningen och innehållet tillhör utvecklingsområdet elevinflytande, vilket tillhört årets prioriterade arbetsmål. Det låga resultatet visar att vi inte lyckats med arbetet som rör elevens motivation till fördjupning och breddning. Därför behöver vi under året synliggöra elevens lärande utifrån motivation. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Att förbättra informationen om ämnessamtalen och att särskilt påvisa vikten av kontinuerlig kommunikation och information om elevens studieresultat. Att det inte är tillräckligt med den skriftliga informationen i schoolsoft utan att den information som ges muntligt är ett viktigt komplement till utbildningskvaliteten, innehållande också reflektion. Ämnessamtal och betygssamtal ska erbjudas varje elev minst två gånger under pågående kurs. På läsårets arbetspass ska lärarna arbeta särskilt med att ta fram och utveckla framgångsrika undervisningsmetoder och arbetssätt som stärker alla elevers motivation 13

14 till ett fördjupat och breddat lärande i alla kurser. Det ska ske genom erfarenhetsutbyte auskultation och inspirationsföreläsningar. Upplevd kvalitet Faktorerna NKI, rekommendationsgrad, trivsel, studiemiljö och NMI visar den upplevda kvaliteten av skolan som arbetsplats för elever och medarbetare. Arbetssätt: Vid analys och genomgång av förra läsårets enkäter; elevenkät och medarbetarnas arbetsmiljöenkät togs nya arbetsmiljömål fram inför läsåret 13/14. Dessa förankrades i personalgruppen och till eleverna på mentorstid vid läsårets start. IT har varit ett utvecklingsområde under året, både vad gäller tillgänglighet och funktion. Under vårterminen har elevdatorerna kompletterats med nya laptops och under nästa läsår planeras ett utvecklingsarbete med lärspridare, lärare i framkant för nya arbetssätt, -en övergripande central fortbildning. Lärspridarna ska under året jobba med cromebooks för att utveckla nya arbetssätt och till en en-till-en-lösning läsåret 15/16. Utöver detta har följande arbetsmiljömål tagits fram för 13/14: -Samarbete/internkommunikation kommunikationen mellan ledning och medarbetare och mellan skola/lärare och elev behöver förbättras. I NMI har ledarindex lågt värde främst vad gäller information och förtroende. NKI påvisar brister i lägesrapporteringen, som tidigare behandlats under funktionell kvalitet. Skolan har arbetat med att ha en ökad samsyn kring ämnessamtal och mentorssamtal, regelbundna träffar i Friendsgrupp och att utveckla fadderverksamhet för att stärka samhörighetskänsla och kommunikation kring arbetsmiljö, skolledning-elev och elevelev. -Vikarieplanering handlingsplan med policy för hur lärarfrånvaro hanteras ska formuleras då det är ett prioriterat arbetsmiljömål som påverkar både elever och personal. -Lokaler plan för lokalanpassning utarbetas med fokus på en gemensam skola för restaurang och teori med metodkök för pedagogisk utveckling och en utveckling av mer ändamålsenliga lokaler som rymligare omklädningsrum och kvalitetssäkring av utbildningen och skolan. En plan som skolan kan växa i och som är anpassad till befintliga och kommande utbildningsplaner. Uppföljning av målen: Arbetet har kontinuerligt följts upp främst i personalmöten och under arbetspass. För eleverna har uppföljningen skett på mentorstid och i ämnessamtal. Samarbete/internkommunikation mötesordning för personalmöten har förändrats med stående punkter i dagordningen såsom Kalender, innehåll i veckans mentorstid och elevärenden. I och med implementering av schoolsoft som vår elevplattform har även informationsflödet granskats. Arbetet har fortgått under vårterminen och utvärderas i augusti då fortbildning planeras och nya riktlinjer tas fram. Förstärkt policy kring frånvarohantering tas fram av skolledningen inför kommande läsår. Ämnessamtal och mentorssamtal Vårens uppföljning av arbetsmålen i storgrupp resulterade i att en arbetsgrupp om fyra lärare arbetar fram tydliga riktlinjer för förbättrad intern kommunikation. Arbetet presenteras i juni-14 och följs upp i augusti och oktober. 14

15 Ämnessamtalen skall förtydligas till eleven under kommande läsår både vad gäller syfte och innehåll, så eleven ser nyttan med att delta och att hen också kan bidra till innehållet i dem. Lokaler Personalen har upprättat en kravspecifikation vad gäller lokalerna för förbättrad måluppfyllelse i NMI och NKI. Utbildningskvaliteten och möjligheten till att ta emot de större elevkullarna säkras med förslaget. Resultat Värdegrund Jag tycker aj personalen på skolan tar hänsyn Pll vad vi elever tycker och tänker Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för aj alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt KLARA totalt Skola Resultat NKI och rekommendationsgrad NKI 2013 NKI 2014 NKI RekommendaPonsgrad RekommendaPonsgrad (Andel 7-10) 2013 (Andel 7-10) AcadeMedia totalt AcadeMedia Stockholms Gymnasium InternaPonella Restaurangskola 15

16 Resultat trivsel och studiemiljö AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Stockholms InternaPonella Restaurangskola Trivselgrad (Andel 7-10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 Studiemiljö (Andel 7-10) 76 Undervisning (Andel 7-10) 67 Resultat NMI AcadeMedia totalt SIR NMI NMI 2014 NMI Engagemang 2014 NMI Ledarindex 2014 NMI AJrakPvitet 2014 Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Värdegrund: Elevernas upplevelse av brist i arbetsro är tidigare behandlad och är ett prioriterat utvecklingsområde, elevinflytande Eleverna känner sig tryggare på skolan detta läsår än tidigare års undersökning, vilket bla kan härledas till att skolans nedre plan med undanskymda skåpsutrymmen inte längre nyttjas som vår lokalyta. Lokalytan är mer samlad, eleverna uppehåller sig närmare lärarnas arbetsrum och vuxna är därmed närmare eleverna. Men resultatet kan även härledas till att ett övergripande Friendsarbete har bidragit till en tryggare miljö. NMI: SIR har nått måluppfyllelsen vad gäller medarbetarnas engagemang. Har något lågt resultat i attraktivitet men framförallt ett lågt värde i ledarindex. 16

17 Det låga resultatet i ledarindex kan härledas till att arbetslaget det senaste året inte har upplevt sig fått gehör för skolans ökade lokalbehov, att informationen inför huvudmannabytet upplevdes som vag och att sedan biträdande rektorsbefattningen tagits bort, har ledarskapet försvagats. Möjlighet till delegering är begränsad vid rektors bortavaro och personalen upplever att rektor inte har tid för alla frågor, inte minst för att följa upp det löpande arbetet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: En återgång till bredare ledarskapsorganisation genom att återinföra en biträdande rektors tjänst skulle tydliggöra ledarskapet och möjliggöra en mer synlig ledning i verksamheten. Skolan har två lokaler belägna en bit från varandra och skolledningen behöver stärka sin närvaro på framförallt restaurangen, men också fördela sin tid på båda arbetsplatserna. Det är också en tydlig signal av tydligt ledarskap att delegera mandatet vid rektors frånvaro. Möjlighet till delegering av ledarskapet har varit begränsad med avsaknad av en biträdande rektor. Att kontinuerligt följa upp besluten som tas stärker måluppfyllelsen och medarbetarna blir trygga i sin ökade kunskap om verksamheten. Ändamålsenlig kvalitet: Arbetssätt: Ändamålsenlig kvalitet uppföljning av elever som tagit studenten från SIR. Uppföljning av målen: uppföljning har tidigare inte undersökts i denna form. Resultat: Av 2011 års avgångselever har 13 svarat i undersökningen. Resultat ändamålsenlig kvalitet Hur väl tycker du aj utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Hur väl tycker du aj Pden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du aj Pden på din skola förberedde dig inför högre studier? Jag kan rekommendera skolan Uppföljande enkät 2014 KLARA totalt Uppföljande enkät 2014 SIR Uppföljande enkät 2014 AcadeMedias Gymnasieskolor Kamraterna och stämningen på skolan Lärarnas engagemang Om du tänker Pllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med relaponen Pll Om du tänker Pllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med Om du tänker Pllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då?

18 Analys och bedömning av måluppfyllelsen: I de enskilda svaren framgår tydligt att vi har förberett eleverna i högre grad för arbetslivet än för förberedelse för högre studier. Det ligger i programmets natur som ett yrkesinriktat program. Det är en hög andel elever som läser kurser som berättigar till grundläggande högskolebehörighet. Kanske har de elever som ingår i undersökningen inte ännu tagit vägen i sitt yrkesliv genom högre utbildning. Många av svaren pekar på fördelarna med en liten skola med stor närhet till lärarna. Sammantaget visar enkäten att för de elever som fortsatt till yrkeslivet är det fler som upplever sin skoltid och sina lärare som positiv/a. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Då det är få elever som svarat och det är första gången vi gör denna undersökning saknas även jämförbara siffror sedan tidigare år. Några utvecklingsområden att fokusera på är kamraterna och stämningen, förberedelse för högre studier och skolans bidrag till den personliga utvecklingen, då eleverna ger dessa områden ett lägre värde än övriga faktorer. Kamrater och stämning Skolan har ett samarbete med Friends och en friendsgrupp med elevrepresentanter som kamratstödjare är sammansatt från alla klasser. Kurator är sammankallande till gruppen som samlas en gång per månad. Skolans friendsgrupp anordnar trivselaktiviteter 3-4gånger per år. T.ex. vid skolstart med välkomstfika, pepparkakshustävling, tårttävling och allahjärtansdag-café. För att komplettera Friendsarbetet och för att ytterligare stärka trygghetskänslan, stärka skolans kultur och främja för gott kamratskap där alla elever är med och bidrar planerades och genomfördes i början av läsåret en uppstart av en fadderverksamhet mellan åk1 elever och åk3 elever. Analys: Verksamheten har sin styrka, enligt undersökningen, framförallt i lärarnas engagemang och relationen till lärarna. Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet: På Stockholms Internationella Restaurangskola är flertalet elever nöjda med sin utbildning till restaurangyrket, relationen till lärarna och undervisningen. Skolan kännetecknas av att vara en liten skola med trygg miljö. Lärarna visar stort engagemang för skolan, utbildningen och eleverna. De upplever dock att det under detta läsår har saknats ett tydligt ledarskap med gott informationsflöde, kontinuitet och struktur i verksamheten. Vår analys visar att både lärare och elever önskar en utveckling av nya arbetssätt för att skapa en miljö med bättre studiero. 18

19 Nya utvecklingsområden: Studiero Bra studiemiljö förbättrar elevernas resultat och ger bättre studiero. Därför behöver vi även fortsättningsvis skapa arbetssätt och utveckla en arbetsmiljö som främjar studiero. Lägesbeskrivning Arbetet med att informera eleven om dess inhämtade kunskapsnivå utifrån kursmålen behöver förbättras. För att veta vart man ska behöver det sättas mål utifrån det läge man befinner sig. Ett arbetssätt med tätare samtal innehållande reflektion med ämneslärare och mentor ska införas samt att informationen på plattformen schoolsoft behöver utvecklas och förbättras. Interninfo Informationsflödet mellan de två skollokalerna behöver stärkas för att bli tydligare, liksom vilka informationskanaler som ska prioriteras. Även kommunikationsmönster och ansvarsområden behöver fastställas. Det gynnar även elevernas möjlighet att påverka sina resultat om de vet från vem och var information kan hämtas. Arbetssätt Ett övergripande mål är att skapa arbetsro för såväl personal som elever. Då våra lokaler på Alströmergatan i dagsläget inte möjliggör en optimal förutsättning för att skapa arbetsro så är det långsiktiga målet naturligtvis en förändring av lokalerna. Inför arbetsåret 14/15 kan vi dock upprätta följande kortsiktiga arbetsmål fördelat på enheterna; Restaurangen på Alströmergatan * att fortsätta arbetet med att eleverna ska följa de uppsatta ordningsreglerna. * att erbjuda gemensam elevlunch innan eller efter avslutat restaurangpass. Skolan på Sysslomansgatan * att skapa bättre förutsättningar för arbetsro i lektionssammanhang och i uppehållsutrymmen för elever. Lägesbeskrivning Ett arbetssätt med tätare samtal innehållande reflektion med ämneslärare och mentor ska införas samt att informationen på plattformen schoolsoft behöver utvecklas, bli tydligare och förbättras. Interninfo En arbetsgrupp ska tillsättas för att ta fram arbetssätt för förbättrad kommunikation och informationsflöde. Resultat En förbättrad studiemiljö stärker eleven i studier och trivsel som i sin tur säkrar en ökad måluppfyllelse, och att den kommande elev-och medarbetarenkäten leder till ett bättre omdöme när det gäller arbetsro. En tätare lägesbeskrivning ger snabb återkoppling till eleven om dess kunskapsinhämtning och möjliggör tidigare åtgärder för förbättrade studieresultat. 19

20 En förbättrad interninformation gynnar elevernas möjlighet att påverka sina resultat genom att veta från vem och var information kan hämtas. Sammanfattning SIR ska under nästa läsår jobba för en förbättrad arbetsro, fler och bättre lägesbeskrivningar till elev och förbättrad interninformation. Som del i detta arbete är ett tydligare ledarskap utifrån mentorskap och ämneslärarbefattning gynnande för elevens möjlighet till ökat lärande. Arbetet med ett tydligare ledarskap är centralt under kommande läsår. Verksamheten går ett nytt läsår till mötes med fortsatt tydlig branschnärhet genom gott samarbete med APL platser och branschföreträdare, upprättande av fungerande programråd och handledarutbildning. Elevinflytandet stärks med en tydlig organisation och elevstärkande struktur av elevrepresentanter i friendsgrupp, fadderverksamhet, skolråd, programråd, klassråd och elevskyddsombud. 20