Cykelplan 2011 För Skellefteå kommun

Transkript

1 Cykelplan 2011 För Skellefteå

2 Skellefteå Skellefteå Cykelplan 2011 för Skellefteå Projektledare: Lenita Hellman och Elin Blom Projektgrupp: Maria Liinasaari, Helen Lindström, Karin Våglund, Frida Feil, Carl-Henrik Barnekow, Kenth Smitt, Lars Nyström och Anna Gemzell Styrgrupp: Ola Burström, Hans Andersson och Lars Höjetun Tjänstemän från ens förvaltningar har deltagit i framtagandet av handlingen.

3 Cykelplan 2011 för skellefteå INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget... 4 Planens syfte och mål... 4 Trafikpolitiken nationellt... 6 Den sektorsansvariga myndigheten Utgångspunkter för planförslaget 7 Utgångspunkter och mål... 7 På cykel i Skellefteå... 9 Gång- och cykelvägnätet i Skellefteå Beteendeförändrande arbete Förslag övergripande 20 Cykelvägnätets uppbyggnad...20 Gång- och cykelvägnätet år Utbyggnad och åtgärder i gång- och cykelvägnätet Vägvisning Cykelparkering Servicestation och barometer Kartor Kommunikationsplan Turism, fritid och rekreation Ytterligare utvecklingsmöjligheter Drift och underhåll Utförda åtgärder i Skellefteå Föreslagna och planerade åtgärder Vision för Skelleftedalens gång- och cykelvägnät riktlinjer för utformning av gång- och cykelbanor 45 Utformningsriktlinjer Utformning på sträcka Korsningar och passager Cykelparkering Belysning Busshållplatser Hänsyn till alla trafikanter Om- och nybyggnad Uppföljning 51 Uppföljning Genomförande Källor... 53

4 .

5 1 Inledning

6 1 INLEDNING Inledning Uppdraget Gällande cykelplan skrevs 1985 och behandlade enbart åtgärder i Skelleftedalen. Fokus låg då på att knyta samman de separata cykelnäten som uppstått vid exploateringen av nya bostadsområden under 1970-talet. Idag är de flesta åtgärderna i den gamla planen genomförda och Skelleftedalen har fått ett relativt övergripande gång- och cykelvägnät. Tekniska nämnden beslutade i december 2008 att tekniska kontoret skulle utarbeta ett förslag till cykelstrategi att föreläggas nämnden under Förslaget till cykelstrategin godkändes av Tekniska nämnden i maj I december 2009 godkände Kommunfullmäktige förslaget till cykelstrategi som underlag i arbetet med en cykelplan. PLANENS SYFTE OCH MÅL Cykelplanen ska vara ett planeringsinstrument som syftar till att främja cykeltrafiken. Genom ett förbättrat gång- och cykelvägnät tillsammans med åtgärder för att motivera och informera invånarna till förändrat beteende kan fler bilburna trafikanter övergå till cykel. I förlängningen bidrar detta i arbetet med att skapa en attraktivare, mer hälsofrämjande och miljövänligare. Cykelplanen riktar sig främst till ens beslutsfattare och de handläggare som ansvarar för trafik- och samhällsplanering och ska fungera som planeringsunderlag för trafikplanering, projektering samt i översiktsoch detaljplanering. 4

7 Cykelplanen ska bidra till att uppfylla andra ala mål, såsom miljömål, renare stadsluft och de folkhälsopolitiska målen. 1 INLEDNING Målen för planen är att: Skapa ett logiskt gång- och cykelvägnät som kopplar samman viktiga mål. Öka andelen cykeltrafik genom att förbättra cyklistens förutsättningar i trafiken. Minska antalet cykelrelaterade personskador. Visa på olika förslag till åtgärder för ett ökat cyklande. Inforuta - ala mål Skellefteå s miljömål Samhällsplaneringen ska underlätta för goda ikationer till exempel järnväg, kollektivtrafik, cykel, sjöfart m m. Åtgärdsprogram - renare stadsluft Andelen resor med kollektivtrafik ska uppgå till minst 6 procent samt gång- och cykeltrafik till minst 44 procent av de totala resorna år Folkhälsopolitiskt program Förbättra gång- och cykelvägar inom stadsplanerat område så att de sitter ihop i ett begripligt och fungerande system. Det ska vara möjligt att gå eller cykla tryggt och säkert till alla grundsolor. PLANEN REDOVISAR: ett sammanhängande cykelvägnät med primära och sekundära förbindelser. Nätet ska vara gent, framkomligt, trafiksäkert och tryggt. riktlinjer för bland annat utformning av gång- och cykelvägnätet, cykelparkering, drift och underhåll. kampanjer och påverkansprojekt. Vid alla åtgärder i gång- och cykelnätet ska hänsyn tas till tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning och trygghetsfrågor beaktas. Alla delar i planen ska bidra till en ökad och säkrare cykeltrafik och där- med till en bättre miljö. AVGRÄNSNINGAR Cykelplanen gäller för Skellefteå och utgår från nuvarande gång- och cykelvägnät och visioner om ett ökat cyklande. Planen är mer detaljerad för perioden men har ett övergripande perspektiv på 20 år. Det görs ingen skillnad på det ala och statliga gång- och cykelvägnätet, däremot ansvarar Trafikverket för att åtgärder på det statliga vägnätet utförs. 5

8 1 INLEDNING TRAFIKPOLITIKEN NATIONELLT I det infrastrukturpolitiska beslutet 2002 som gäller fram till 2015, anger riksdagen att cykeltrafiken bör öka, inte bara absolut utan också som andel av resandet (prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem samt trafikutskottet 2001/02: TU2 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem). Detta innebär att cyklandet ska öka snabbare än exempelvis biltrafiken. Där sägs bland annat att man bör arbeta med åtgärder som påverkar efterfrågan på transporter i riktning mot ett hållbart resande, d.v.s. ett resande som är effektivare, mer miljöanpassat och säkrare än det individuella resandet med personbil. I den senaste transportpolitiska propositionen Moderna transporter föreslår regeringen samma mål, att cykeltrafikens andel av antalet resor bör öka, särskilt i tätort (prop. 2005/06:160). Som skäl anges att en ökad och säker cykeltrafik, särskilt i tätorter, är viktig för att öka tillgängligheten. Detta har också fördelar från miljö- och folkhälsosynpunkt. I riksdagsbehandlingen (Trafikutskottet 2005/06 TU5 Moderna transporter) förstärktes denna ambition genom att ett enigt utskott understryker att cykeln har en given plats i det hållbara resandet. der. Det handlar bl.a. om infrastrukturåtgärder, trafikbestämmelser, information och kampanjer. Det intressanta i riksdagsuttalandet är perspektivförskjutningen från cykeln som säkerhetsproblem till cykeln som ett väsentligt transportmedel. Att utskottet är enigt är också intressant att notera. MÅL FÖR FRAMTIDENS RESOR OCH TRANSPORTER Trafikverket tog år 2000, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och andra aktörer på området, fram en nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik. Det övergripande målet är att cykeltrafikens andel av resorna ska öka och att cykeltrafiken ska bli säkrare. Den nationella strategin innehåller åtgärder inom fem insatsområden: infrastruktur t.ex. fysiska åtgärder, drift och underhåll, vägvisning, cykelparkering, organisation t.ex. nationell och regional samordning, kunskapsuppbyggnad t.ex. utbildning, demonstrationsobjekt, forskning, ikation t.ex. kampanjer, ekonomiska stimulansåtgärder, uppföljning med nationella och regionala cykelbokslut I den aktuella regeringspropositionen Moderna transporter sägs att de insatsområden som pekats ut i den nationella cykelstrategin bör genomföras och kompletteras utifrån det senare tillkomna sjätte trafikpolitiska målet om ett jämställt transportsystem (Prop. 2005/06:160). Cykelfrågan bör därför inte som traditionellt betraktas enbart som en trafiksäkerhetsfråga utan också som en företeelse med väsentlig transportpolitisk betydelse. Enligt utskottets mening bör cyklismen främjas med hjälp av en kombination av olika styrmedel och åtgär- 6

9 2 Utgångspunkter för planförslaget

10 2 utgångspunkter för planförslaget Utgångspunkter för planförslaget Utgångspunkter och mål Det finns en stor potential att överföra kortare resor från bil till cykel. Resor som har särskilt stor potential är skolresor, arbetsresor (många är kortare än 5 km) och kombinationsresor med kollektivtrafik. Den fysiska utformningen och planeringen är en viktig del för en övergång från resor med bil till gång och cykel. Målet med cykelplaneringen är att cykelvägnätet ska möta och uppfylla cyklisternas krav och bidra till att fler människor väljer att cykla. Om fler väljer cykeln istället för bilen kan samhället dra miljövinster i form av minskade utsläpp, och cyklisterna får vinster i form av bättre hälsa och bättre ekonomi. Cykelinfrastruktur ökar tillgängligheten och är avgörande för möjligheterna att öka andelen cykling i förhållande till det totala transportarbetet. FRÅN TRAFIK- OCH BEBYGGELSEPLANE- RING TILL STADSPLANERING Stadsutvecklingen är föremål för en ständig diskussion där en ny syn på stad och trafik börjar framträda. Stad och trafik förutsätter varandra, utan trafik ingen stad. Trafikfrågan måste därför lösas genom att man anlägger en helhetssyn på staden. Detta är utgångspunkten i Boverkets idéskrift Stadsplanera i stället för att trafikplanera och bebyggelseplanera. Visionen är den blandade och attraktiva staden för alla, en gång- och cykelstad med ändamålsenlig kollektivtrafik där även biltrafiken fungerar. CYKELNS ROLL I DEN HÅLLBARA STADEN Det är numera ett accepterat faktum hos forskare inom området att nya eller förbättrade länkar i ett transportsystem genererar ny trafik. Sambandet mellan infrastrukturinvesteringar och trafikgenerering gäller främst motoriserade transporter men kan antas gälla i lika hög grad om inte än mer för cykeltrafik. En ny cykelinfrastruktur skapar alltså ny cykeltrafik. 7

11 Den bärande tanken i den så kallade fyrstegsprincipen (arbetsgången för att pröva olika framgångsrika transportlösningar) är att utnyttja det befintliga nätet så långt som möjligt. De båda första stegen omfattar ett brett spektrum av aktiviteter som ska påverka efterfrågan på transporter och hur dessa genomförs. Aktiviteterna syftar till att minska resande med bil till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det kan också handla om att effektivisera transportsystemet via infartsparkeringar och cykelparkeringar. Även åtgärder för att minska trängseln vid kritiska tidpunkter ingår. De två sista stegen innefattar vägförbättringar, stora ombyggnationer samt nyinvesteringar. HÄLSOPROBLEMATIKEN Andelen människor med övervikt eller fetma ökar sedan många år. Enligt Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport är mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna i arbetsverksam ålder överviktiga eller har fetma. Övervikt och fetma kostade samhället år miljarder kronor enligt beräkningar av Institutet för hälsooch sjukvårdsekonomi (IHE). Kostnaden för fysisk inaktivitet beräknas till ca 6 miljarder kronor. Bilåkande ligger bakom en del av detta tilltagande hälsoproblem. Siffrorna kan jämföras med de samhällsekonomiska kostnaderna för trafikolyckor, vilka i dagsläget torde vara miljarder kr. I de studier där det jämförts hälsotillstånd hos bilister och kollektivresenärer, är de senares bättre hälsa tillskriven det faktum att de måste använda fötterna till och från färdmedlet betydligt mer än vad bilisterna behöver. Om samhällsplaneringen ska ta tag i detta innebär det att man måste vända på prioriteringarna när det gäller trafikplaneringen i tätort. I första hand ska man då sätta fotgängarnas och cyklisternas intressen, i andra hand kollektivresenärernas och först i tredje hand bilisternas. Då har man chans att nå målet att öka andelen vuxna som är fysiskt aktiva på måttlig nivå minst en halvtimme varje dag. En självklar åtgärd i det sammanhanget är att bygga säkra och framkomliga cykelvägar till arbete, skola, service och fritidsanläggningar så att fler kan ta cykel i stället för motorfordon. Det är även en självklar åtgärd att planera för säkra och framkomliga cykelvägar. LOKALT OCH FRIVILLIGT FÄRDMEDEL Cykeln är framförallt ett lokalt färdmedel för kortare distanser. Eftersom huvuddelen av befolkningen bor i tätort, används cykeln i stor utsträckning inom tätort och i dess ytterområden. På landsväg förekommer cykling i huvudsak mellan närliggande tätorter där avståndet är max km. För längre distanser är det viktigt att kunna kombinera cykel och kollektivtrafik, så att det är möjligt att tryggt och säkert färdas mellan hemmet och busshållplatsen eller tågstationen. Det behövs även stöldsäkrade parkeringsplatser samt möjlighet att ta med sin cykel på bussen. 2 utgångspunkter för planförslaget 8

12 2 utgångspunkter för planförslaget En annan självklarhet är viktig att ha i åtanke, nämligen att cykling är en frivillig verksamhet. Människor väljer cykel bara om förhållandena är tillräckligt bra. Cykeln konkurrerar alltså med andra färdmedel som bil och kollektivtrafik. Men även bilen är, om man ser till dess användning, i mycket hög grad ett tätortsfordon. Människor väljer själva om, när och hur de vill använda cykel. Man väljer färdsätt efter sina förutsättningar och uppfattningar om olika alternativ och deras kvaliteter. Om cykeln ska ha en chans i detta sammanhang måste cykelvägnätet, parkeringsmöjligheter o.d. samt drift och underhåll ha en hög kvalitet. HINDER OCH BRISTER Cyklister är känsliga för omvägar. Enkelriktade gator och förbud mot cykeltrafik genom exempelvis centrummiljöer och tätbebyggda områden gör att cyklister inte kan ta den genaste vägen. Vägarbeten med tillhörande trafikomläggning kan drabba cyklister hårt. Alternativa vägar för cyklister saknas ofta och det är vanligt att vägmärken och skyltar avsedda för bilister placeras på cykelbanor. I blandtrafik där bilar står parkerade kan det uppstå farliga situationer när bilister slår upp bildörrar. Vid målpunkter bör möjlighet finnas att parkera och låsa cykeln, då stöldrisken för cyklar är hög. Cyklister har behov av att låsa fast sin cykel i ramen och gärna ställa cykeln under tak med bra belysning. Det är speciellt viktigt att öka antalet parkeringsplatser intill centrum och vid större busshållplatser. Kombinationsresor bör underlättas, så att cykeln kan tas med på bussar. på CYKEL I SKELLEFTEÅ I den tidigare cykelplanen låg fokus på Skelleftedalen vilket har lett till att mätningar och inventeringar till stor del endast gjorts i detta område. grupperna över 30 år sjönk cyklandet till procent. I samma undersökning visades att 53 procent av de totala resorna skedde som chaufför i bil och ytterligare 6 procent som passagerare i bilen. Trafikräkning antal CYKELTURER PER VECKA antal SVARANDE andel SVARANDE Ingen % Upp till 2 per vecka % 3-10 per vecka % Fler än 10 per vecka % summa % Problematiken med den stora biltrafiken och efterföljande försämrade luftkvalitet har bidragit till en fokusering på centrum. Brister och svårigheter som framkommit i undersökningarna antas förekomma i övriga en, men lösning och behov av åtgärd ser olika ut beroende på var situationen finns. RESVANEUNDERSÖKNING Den senaste undersökningen av resvanor i Skelleftedalen genomfördes procent av dem som deltog i undersökningen angav att de ägde en cykel men hela 18 procent uppgav att de aldrig använder cykeln. Undersökningen genomfördes under augusti månad och visade då att cykeln stod för 23 procent av förflyttningarna. Högst andel cyklande hade åldergruppen år där användandet låg på procent. I ålders- Cykelflöden mäts i centrala Skellefteå för att bland annat kartlägga hur många som cyklar och vilka målpunkter som genererar cykeltrafik. Ett antal punkter mäts varje år och kompletteras med ett antal punkter som kan variera. I de stora cykelflödena finns de cykelbanor som leder in mot Skellefteå centrum. Victoriabron, Parkbron, längs med Östra Nygatan, Kågevägen, Norrbölegatan, Brännavägen och Järnvägsleden västerut är cykelbanor med stora flöden. Se karta på följande sida. 9

13 Cykelflöden inom centrala skellefteå Lasarettet Norrböle Älvsbacka utgångspunkter för planförslaget Anderstorp Sunnanå

14 2 utgångspunkter för planförslaget CYKELOLYCKOR Cyklister är utsatta trafikanter, och en olycka kan även i låga hastigheter leda till svåra skador. Detta ställer extra krav på de förutsättningar som erbjuds cyklister, men också på cyklisternas beteende. Efterlevnaden av trafikregler hos cyklister är dock varierande vilket kan bero på dels nonchalans, dels okunskap eller att trafikmiljön inte är utformad på cyklisternas villkor. För att uppnå god trafiksäkerhet krävs både en god utformning och ett trafiksäkert beteende. Bland cyklister är singelolyckor den vanligaste skadeorsaken, så som avkörning, fall eller kollision med fasta hinder. Nationellt visar statistik att över 70 procent av de cyklister som skadats i trafiken har ådragit sig skadorna i singelolyckor. Av de svåra skadorna är hälften singelolyckor. De oskyddade trafikanternas trafiksäkerhet kan hänföras till bilarnas hastighet enligt tabellen nedan som visar relationen mellan bilens hastighet och chansen för cyklistens överlevnad vid en kollision. Från och med dec 2009 har akutmottagningen vid Skellefteå lasarett rapporterat in trafikolyckor till trafikolycksdatabasen STRADA. Det ger en bra bild över en stor mängd olyckor med oskyddade trafikanter som tidigare inte fanns registrerad. Informationen i STRADA ger en bra bild av om det är någon särskild typ av olyckor som behöver extra fokus eller om det är särskilda platser som bör förändras för att skapa trafiksäkrare miljöer. Olycksstatistik som endast är polisrapporterad visar på att antalet skadade cyklister i Skellefteå har legat på en ganska jämn nivå. I genomsnitt har 19 cyklister skadats varje år i polisrapporterade olyckor. De flesta polisrapporterade olyckorna med cyklister inblandade inträffar i centrala Skellefteå längs de mest trafikerade gatorna, och den vanligaste olyckstypen är en cyklist i konflikt med personbil i korsning. Även konflikter på gator med blandtrafik är påtaglig. < 30 km/tim km/tim > 40 km/tim God Mindre god Låg Chans för överlevnad vid kollision mellan gång- och cykeltrafikant och bil Statistiken för trafikolyckor har före år 2010 enbart haft polisrapporterade olyckor som underlag. Genom jämförelser från orter som också har tillgång till statistik från akutsjukhus vet vi att många cykelolyckor aldrig polisrapporteras. Detta gäller i särskilt hög grad singelolyckor som utgör en stor andel av cykelolyckorna. För år 2010 när det finns tillgång till sjukvårdsrapporterade olyckor blir bilden en annan. Här dominerar singelolyckorna för cykel och antalet cykelolyckor är betydligt fler, 122 cykelolyckor rapporterades in. Av dessa utgjorde singelolyckor 83 procent. 5 cykelolyckor resulterade i svåra personskador och en cyklist dödades. Av de svåra olyckorna var 4 av 5 singelolyckor. Fortfarande sker de flesta cykelolyckorna i Skellefteå tätort, med en koncentration i de centrala delarna. Se karta över olyckor inom Skellefteå tätort på följande sida. 11

15 Cykelolyckor inom Skellefteå utgångspunkter för planförslaget 12

16 2 utgångspunkter för planförslaget FÖR ÖKAD SÄKERHET Säkerheten för cyklisterna påverkas i stor grad av hur samtliga trafikanter beter sig i trafiken. Därför är det viktigt att påverka samspelet mellan cyklister, fotgängare och bilister. Många cyklister vet inte att cykeln klassas som fordon i trafiken och saknar därför medvetenhet om vilka ansvar och skyldigheter detta medför. För att minimera risken för att olyckor ska uppstå är det viktigt att samtliga trafikgrupper tillgodoser sig och tillämpar gällande trafikregler, använder rätt säkerhetsutrustning och lär sig att visa varandra respekt i trafiken. Trafikanter har stor variation i ålder, erfarenhet, kunskap, regelefterlevnad och uppfattningsförmåga. För att nå och upplysa rätt trafikgrupp är det viktigt med riktade kampanjer utifrån syfte och målgrupp. Hjälm är ett enkelt sätt att skydda sig, många olyckor hade kunnat lindras om hjälmen hade använts på rätt sätt. Detta gäller cyklister i alla åldrar, även vuxna. Trygghet /Säkerhet Trygghet är den upplevda känslan av säkerhet. Trygghetskänslan är individuell och påverkas av en rad olika faktorer. Trygghet består av två delar, en emotionell och en kognitiv del. Den emotionella delen rör rädsla och oro över att en olycka ska inträffa, medan den kognitiva delen rör den upplevda sannolikheten att en olycka ska inträffa. För att skapa en trygg trafikmiljö krävs att både trafiksystemet som helhet och dess detaljer tänks över. Anledningar till att trafikmiljön känns osäker beror bland annat på otydlig skyltning och otydliga markeringar, dålig sikt och cykelbanor med otydlighet kring vem som har företräde. Trafiksäkerhet är resultatet av de åtgärder som genomförs för att minska olycks- och skaderiskerna i. Hög trafiksäkerhet medför att människor i högre grad väljer att vistas och röra sig i staden. Trafiksäkerhet bidrar därför i hög grad till invånarnas känsla av livskvalitet. inforuta - säkerhetsutrustning En cykel ska vid färd i mörker ha reflexanordning baktill, framtill och på sidan samt en lykta baktill och en strålkastare framtill. Reflexen baktill ska återkasta rött ljus. Reflexen framtill ska återkasta vitt ljus. Reflexanordning på sidan ska återkasta orangegult eller vitt ljus. Lyktan baktill ska kunna visa rött ljus och får avge blinkande ljus och strålkastaren framtill ska kunna visa vitt eller gult ljus. Tillkopplad sidvagn eller cykelkärra som saknar baklykta ska förses med reflex som återkastar rött ljus. Enligt lag ska personer yngre än 15 år använda hjälm när de cyklar eller blir skjutsade på cykel. Detta gäller också om de cyklar inom inhängnat område. Cykelhjälm eller annan hjälm med jämförbara skyddsegenskaper kan användas. 13

17 gång- och CYKELVÄGNÄTET I SKELLEFTEÅ I Skellefteå förekommer en variation på gång- och cykelvägnätet eftersom att en kontinuerlig utbyggnad har skett lokalt i samband med exploatering och uppkomst av nya områden och verksamheter. För att skapa ett komplett gång- och cykelvägnät har det sedan kompletterats med nya länkar. Rekommendationer och utformningstrender har växlat med tiden vilket medfört att gång- och cykelbanornas utformning varierar inom Skellefteå. De största bristerna i Skellefteå centrum utgörs av riskfyllda korsningar samt sträckor där cyklister och biltrafik blandas. I övriga tätorter och samlad bebyggelse inom en saknas ofta sammanhängande gångoch cykelbanor, bilarnas hastighet är dessutom sällan reglerade med hänsyn till cyklistens utsatta situation. En annan brist är att det sällan finns lämpliga alternativ för att cykla mellan centrala Skellefteå och övriga orter i en. 2 utgångspunkter för planförslaget INVENTERING En inventering av gång- och cykelvägnätet i centrala Skellefteå genomfördes 2002 tillsammans med Cykelfrämjandet. Skellefteå bedömdes ha goda förutsättningar för cykling. De huvudsakliga bristerna ansågs vara ett par felande länkar samt att det på blandtrafiksträckor förekom hastigheter över 30km/tim. Utöver dessa brister uppmärksammades även: Dåligt skick på asfalten på delar av gång- och cykelvägnätet Dubbelriktade gång- och cykelbanor dominerade gentemot enkelriktade.korsningar är sällan säkrade utifrån de oskyddade trafikanternas situation Vägvisningen är bristfällig eller saknas helt Det råder oklarhet om vad som är cykelbana och vad som är gångbana Trafiksystemet vittnar om prioritering av bilismen.höga kanter upp på cykelbana för cyklisten i korsningar.brist på cykelställ, i synnerhet med möjlighet till ramlåsning Skellefteå fick beröm för lösningen i korsningen Norra Järnvägsgatan/Lasarettsvägen där cyklisterna tillåts passera korsningen diagonalt istället för att tvinga dem att vänta vid två rödljus. 14

18 2 utgångspunkter för planförslaget Sommaren 2008 genomfördes en enkätundersökning i mindre skala i centrala Skellefteå med frågor om förutsättningen för cykling i Skellefteå. Efter 20 svar var tendenserna tydliga och fördelningen mellan synpunkterna såg likadana ut när samtliga 97 svar sammanställdes. De största bristerna som pekades ut var att cykelvägnätet inte kändes sammanhängande, speciellt genom centrum, och att kvalitén på beläggningen var dålig. Däremot fick belysning och vinterunderhåll relativt få klagomål och synpunkter, vilket kan bero på att enkäten genomfördes på sommaren. VÄGVISNING Vägvisning på cykelvägnätet är en viktig del av orienterbarheten för cyklister. Det ger både nyinflyttade och övriga invånare bättre möjligheter att orientera sig och hitta snabba säkra vägar. En bra vägvisning visar att en ser seriöst på cykeln som ett alternativt färdmedel. Även fotgängare har nytta av vägvisningen. Den befintliga vägvisningen i Skellefteå för cyklister och fotgängare är bristfällig. Den befintliga cykelvägvisningen finns längs E4-stråket med fjärrmålen E4N vid Anderstorp och E4S vid Solbacken. På sträckan finns också vägvisning till Sörböle, Skeria (nu Campus), Centrum och Morö Backe. Vägvisning finns även för Sverigeleden och Cykelspåret som är nationella cykelleder som går genom Skellefteå. CYKELPARKERING Cyklister behöver inte bara gena, trygga och trafiksäkra stråk utan även säkra platser att parkera cykeln på. Formellt (i cykelställ) och informellt (t.ex. fastkedjade runt en lyktstolpe) parkerade cyklar är ett frekvent inslag i stadsbilden. Informellt parkerade cyklar utgör ett hinder för exempelvis personer med syn- eller rörelsenedsättning samt räddningstjänst. Det som är avgörande för om en cykelparkering används är i huvudsak dess placering. Cyklisten ställer krav på att kunna parkera i direkt anslutning till målet och i nära anslutning till cykelbanor. Idag finns i Skellefteå centrum inklusive Viktoriaplatsen plats för 869 cyklar. Beläggningen på cykelparkeringarna visar på att detta antal är för litet under sommarhalvåret. Under vinterhalvåret bedöms antalet cykelparkeringar vara tillräckligt. Cykelparkeringen i Skellefteå består huvudsakligen av hjulhållna cykelställ. 15

19 cykelparkeringar skellefteå centrum 2 utgångspunkter för planförslaget 16

20 2 utgångspunkter för planförslaget beteendeförändrande ARBETE Vid problem i trafiksituationen har inställningen tidigare varit att bygga bort problemet. Med tiden har insikten kommit att det inte går att expandera trafiksystemet i oändlighet och vikten av att jobba med ändrade attityder och beteenden har ökat. För att överföra transporter från bil till cykel måste motivationen och viljan att byta väckas. Därför är det viktigt att under beteendeförändrande arbete peka på de positiva effekterna av cykling enligt nedan. Ekonomi: cykeln är ett billigt färdmedel sett till inköp, drivmedel, parkering, underhåll, och försäkring. Även om det i många fall skulle vara svårt för en familj i Skellefteå att lämna bort bilen helt, kan utbyte mot cykel för vissa resor ha en mycket positiv inverkan på ekonomin. Tid: jämfört med bil kan cykel vara väsentligt snabbare på korta resor då väntetider vid trafiksignaler, korsningar och tiden att söka parkering kan förkortas. Miljö: en cykel ger inte upphov till några utsläpp och är därför en viktig del i arbetet att minska utsläppen av växthusgaser. Cykeln skapar heller inget buller. SÄKRA SKOLVÄGAR I Sverige finns en tydlig trend att andelen barn som skjutsas till och från skolan av sina föräldrar ökar. Detta är en stor bidragande orsak till att trafiksituationen utanför många skolor är besvärlig. Det stora antalet fordon på samma plats vid samma tid skapar en trafikfara och ökar bl.a. utsläppen av hälsovådliga ämnen i barnens närmiljö. Att barnen skjutsas bidrar även till att barnens hälsa försämras på grund av minskad fysisk aktivitet. De största resandeströmmarna finns under morgnarna klockan 7-9. Ju fler bilar och bussar som rör sig utanför skolorna, desto större blir risken för att en allvarlig trafikolycka ska inträffa. Under vissa tider är också trängseln så stor på somliga gator att framkomligheten begränsas. Det ökade antalet bilar gör att fler föräldrar upplever skolvägen trafikfarlig och vill därför köra sina barn till skolan, vilket i sin tur bidrar till fler bilar och situationen förvärras ytterligare. Möjligheten att ta sig trafiksäkert till skolan finns i de flesta fall. Däremot kan varje gata inte utformas exakt för den trafik som den alstrar. Samtidigt som barn ska stimuleras att promenera till skolan ska Skellefteå parallellt arbeta med fysiska åtgärder på skolvägarna. För att eleverna ska känna sig trygga och att föräldrarna ska våga låta sina barn gå eller cykla till skolan är det viktigt att skolvägen är och känns trygg och säker för barnen, men framförallt för föräldrarna. Föräldrar är en mycket viktig förebild. Inforuta - hållbara resor och transporter Tillsammans med Trafikverket har Skellefteå en överenskommelse med tillhörande handlingsplan där gemensamma aktiviteter och projekt drivs i syfte mot ökade hållbara resor och transporter. Hållbara resor och transporter är ett samlingsnamn för det åtgärder som gör att gående, cykling och kollektivtrafik blir mer effektiva alternativ än korta bilresor. Framtidsvägen, är en del i samarbetet mellan Skellefteå och Trafikverket. Folkhälsa: cykeln som transportmedel har ett mervärde i och med den motion cyklisten tillgodogör sig under en cykeltur. För att öka säkerheten vid skolan måste föräldrarna upplysas om att de själva bidrar till problemet och motiveras till ett ändrat beteende. Genom att gå med barnen till skolan minskar trafiken och med tiden kan barnen lära sig att gå eller cykla själva till skolan. Projektet Framtidsvägen jobbar bland annat med detta i aktiviteten Vandrande skolbuss som presenteras i tabellen på nästa sida. 17

21 PÅGÅENDE CYKELaktiviteter Nedan beskrivs ett antal cykelaktiviteter som helt eller delvis genomförs idag. Namn Beskrivning Status Cykla och gå till jobbet Cykla och gå till skolan/ Barns säkra skolvägar / Vandrande skolbuss Cykelmästaren Tävling i miljövänligt resande, jobbpendling med bil ska bytas ut mot cykel under våren och hösten. Priser lottas ut med större vinstchans ju fler dagar som cykel valts framför bilen. Tävling i miljövänligt resande för skolklasser under tre veckor under våren. Samarbete med en till två skolor per år, där skolan får vara med och välja aktiviteter. Från hösten 2011 kommer material erbjudas via webben som lärare kan använda för att arbeta med hållbar utveckling långsiktigt, Samverkan med nationella Gå och cykla till skolan har påbörjats under hösten. Arbete med Vandrande skolbuss utfördes hösten 2010 och planeras igen när det finns intresserade föräldrar på någon skola. Tanken med cykelmästaren är att öka elevernas kunskap om trafiken och därigenom cykla/agera säkrare. Vinnarna från varje klass går vidare till finalen där man kan vinna bland annat en cykel. Genomförs idag och planeras för 2012 Genomförs idag och planeras för 2012 Genomförs idag och planeras för våren 2012 Frukostpåse Uppmuntring till cyklister med en frukostpåse innehållande bl.a. macka, dricka, reflex och information. Genomförs idag och planeras för våren 2012 Cykla säkert/hjälmkampanj Trafikantveckan Utlåning cykelkärra Påverkansarbete för bättre användning av cykelhjälm, information om trafikregler för cyklister samt säker cykel vid flera olika aktiviteter under året. Är en upplysningskampanj som äger rum september varje år och går ut på att motivera medborgarna att cykla, gå och använda kollektivtrafik i så stor utsträckning som möjligt. De europeiska ska verka för att underlätta för invånarna att använda dessa alternativ. Skellefteå har haft olika aktiviteter på torget, tävlingar, uppmuntring till cyklister och gratis buss en viss dag. Lånar ut cykelkärror till familjer med två barn i förskoleåldern, för att föräldrarna ska få testa på att skjutsa barnen till förskolan med cykel. Genomförs idag och planeras för 2012 Genomförs idag och planeras för 2012 Planeras för 2012 Cykelbytardag Aktivitet för att sälja och köpa begagnade cyklar. I samarbete med lokala föreningar och andra temadagar. Utförs inte idag Cykelorientering/cykelparad/cykeltävling En cykelparad, stadskamp mot Umeå, genomfördes för att öka intresset för cykling. Aktiviteter ska ske i samarbete inom en och externt med föreningar och företag. Det pågår fler liknande aktiviteter i orter inom en. Genomförs idag och planeras för utgångspunkter för planförslaget Internet Kontinuerlig uppdatering om hur en jobbar med att öka cyklandet i Skellefteå finns på Framtidsvägens hemsida, där personer som deltar i olika aktiviteter kan blogga om sina upplevelser. Genomförs och planering för

22 2 utgångspunkter för planförslaget Namn Beskrivning Status Låne-, tjänste- och hyrcyklar Hälsotrampare Cykelinfo på p-biljett C y k e l s t a f e t t, Cykelorientering/cykelt C y k e l s m a r t a Skelleftebor Ett låne- eller hyrsystem av cyklar för tjänsteresor, dagliga resor eller närturism. Idag finns det tjänstecyklar på de flesta ala förvaltningarna som kan bokas internt. Förslag finns för samarbete med cykelhandlare och företag som får köpa in tjänstecyklar som hyrs med reklam under sommaren. Bilister väljer bort bilen till förmån för cykeln vid pendling till jobbet under t.ex. ett år. Deltagare får svara på enkäter som blir underlag för utvärdering av aktiviteten. En undersökning om resvanor har skickats till boende på Anderstorp och Älvsbacka/ Morön i samband med den nya gång- och cykelbron byggs. Som uppföljning till respondenter skickas erbjudande om hälsotrampare och testresenär. Informera om cykelns fördelar, var man kan hämta en cykelkarta, informera om cykelparkering på bilparkeringen under sommaren eller annan marknadsföring av cykling. Samarbeta med företag för att visa att man kan ta sig från A-Ö. Olika nya varianter på aktiviteter. Deltagare får jämföra sitt resande ur miljö-, energi- och hälsoperspektiv. Undersöka om de kan förbättra sitt resande med fler alternativ än enbart bilen, t.ex. samåkning/buss och cykling. Genomförs delvis idag och planeras för sommaren 2012 Utförs inte idag, men planeras för 2012 Utförs inte idag Utförs inte idag Utförs inte idag Cykellyse/studentlyse Sponsring av företag för att dela ut Studentysen eller liknande produkter. Utförs inte idag 19

23 3 förslag övergripande

24 3 förslag övergripande förslag övergripande Cykelvägnätets uppbyggnad Uppdelningen av cykelvägnätet får konsekvenser bland annat för utformning, reglering samt drift och underhåll. Skellefteå s cykelvägnät indelas enligt följande princip: Huvudcykelnät Huvudcykelnätet är främst till för cyklister som färdas längre sträckor inom tätorten. I huvudcykelnätet ingår de cykelbanor som förbinder olika stadsdelar med centrum och andra viktiga målpunkter, såsom skolor, fritidsanläggningar etc. Större delen av de cykelbanor som ingår i huvudcykelnätet vägvisas enligt den vägvisningsplan som tas fram under Lokalcykelnät Lokalcykelnätet är till för cyklister som dagligen färdas kortare sträckor inom en stadsdel. Lokalnätet består av både cykelbanor och mindre gator med blandtrafik som binder ihop målpunkter inom stadsdelen. Standarden ska vara god men prioriteringen av drift och underhåll något lägre än huvudcykelnätet. Huvudcykelnätet ska, i den mån det är möjligt, bestå av separerade gång- och cykelbanor och framkomligheten för cyklisterna prioriteras. Korsningspunkter med bilvägnätet utformas så att cyklisten prioriteras framför bilisten. De cykelbanor som ingår i huvudcykelnätet har en god standard och den högsta prioriteringen av drift och underhåll. 20

25 gång- och cykelvägnätet år 2030 Utbyggnaden och åtgärder i det befintliga gång- och cykelvägnätet sker successivt och enligt framtagna riktlinjer för utformning. Övergripande mål för gång- och cykelvägnätet till år 2030 är: Huvudcykelnätet är sammanhängande, gent, framkomligt, trafiksäkert och tryggt. Huvudcykelnätet består till största delen av separerade gång- och cykelbanor. Där det förekommer cykling i blandtrafik är bilarnas hastighet begränsad till maximalt 30 km/tim. Korsningspunkterna med bilvägnätet är utformat enligt framtagna riktlinjer för utformning. Vägvisningen är heltäckande och enhetlig. Det finns säkra skolvägar till samtliga grundskolor i en. Cykeltrafik utgör minst 44 procent av andelen resor som är kortare än 5 km. Nollvisionen mot svårt skadade och dödade cyklister gäller. Karta över visionen för Skelleftedalens gång- och cykelvägnät år 2030 finns på sidan UTBYGGNAD OCH ÅTGÄRDER I gång- och cykelvägnätet Utbyggnads- och förbättringsprojekt i gång- och cykelvägnätet läggs in i respektive väghållares årliga verksamhetsplanering. Planeringen styrs utifrån hur stor budget cykelåtgärderna tilldelas och hur akuta åtgärderna anses vara, vilket medför att kartorna och tabellerna för de planerade åtgärderna revideras årligen. Föreslagna och planerade åtgärder och utbyggnader redovisas på sidorna Förutom de planerade åtgärderna utförs även en årlig okulär besiktning av vägar och gator i Skellefteå. Utifrån parametrar som standard, skadefrekvens, trafikintensitet och framkomlighet prioriteras vilka reparationer som ska göras på gång- och cykelvägnätet. För att sänka kostnaderna och minimera ingrepp i gatan samordnas åtgärderna mellan Skellefteå s olika verksamheter och ägare av ledningar så som el, tele, bredband och fjärrvärme. För dessa åtgärder finns en budget på en miljon kronor varje år. Statsbidrag på 50 procent av kostnaden för åtgärder att förbättra trafiksäkerhet, miljö, handikappanpassning och vissa kollektivtrafikanläggningar kan sökas från och med år 2014 hos Region Västerbotten. cykelbana GENOM CENTRala stan Det är viktigt att det är lätt att ta sig till och passera centrum i både öst-västlig och nord-sydlig riktning oavsett varifrån cyklisten kommer eller vart cyklisten ska fortsätta. Cykelvägnätet genom centrum ska fortsätta utvecklas allt eftersom cykeltrafiken ökar och kräver mer plats. Med tiden kan vissa gator göras om till enkelriktade gator med cykelfält där körfält och/eller gatuparkeringsplatser kan tas i anspråk till förmån för cykeltrafiken. Storgatan - ny cykelbana planerad att byggas under förslag övergripande 21

26 3 förslag övergripande Säkra skolvägar Cykelplanen tar inte upp specifika skolvägar i detalj. De åtgärder som föreslås i cykelplanen ökar trafiksäkerheten för alla medborgare. Skellefteå arbetar kontinuerligt med att barn i grundskolan ska kunna färdas till och från skolan på ett säkert sätt, vilket läggs in i den årliga verksamhetsplaneringen. Att skapa säkra skolvägar handlar om att hastighetssäkra passager över körbanor till maximalt 30 km/tim för biltrafiken och att så långt det är möjligt separera gång- och cykeltrafikanterna från biltrafik. 120 cpl 65 cpl 65 cpl VÄGVISNING Idag är vägvisningen i Skellefteå för cyklister och fotgängare bristfällig. Kommunen har under 2011 arbetat med att ta fram en vägvisningsplan som visar hur cykelvägvisningen kommer att utformas. Målet är att möjliggöra vägvisning med hänsyn till genhet, säkerhet och framkomlighet mellan olika mål. 80 cpl Lokaliseringar för sommarcykelparkering i centrala Skellefteå 22 Cykelplanen kommer att bestå av 11 namngivna cykelstråk längs huvudcykelnätet. Stråken har fått sina namn efter den stadsdel/stadsdelsdel där stråken slutar, exempelvis Skelleftehamn-, Morö Backe- och Mobackenstråket. Gemensamt för alla stråken är att de utgår från Skellefteå centrum. Vägvisningsskyltarna på sträckan anger namn och avstånd till slutmålet och centrum. Skyltarna kommer att vara gula med svart text. Andra platser som bör skyltas ska vara allmänt vedertagna och ha en bred förankring hos medborgarna. Dessa innefattar både kultur-, sport-, och turistiskt intressanta platser exempelvis Bonnstan, Campingen mm. Konstruerade mål ska undvikas. CYKELPARKERING För att tillgodose behovet av cykelparkeringar i Skellefteå centrum under sommaren anordnas tillfälliga cykelparkeringar på ett antal bilparkeringar/platser i centrala Skellefteå. Cykelparkeringarna ska iordningställas för att vara i bruk under den mest frekventerade perioden som infaller under maj-september. Sommarparkeringarna består av ramlåsta cykelställ som tas bort under vintertid för att möjliggöra för snöröjning. Föreslagna lokaliseringar framgår av kartan till höger ovan. UTVECKLING AV CYKELPARKERING Det finns en rad utvecklingsmöjligheter för cykelparkeringen i Skellefteå som bör utredas vidare. Väderskyddade cykelparkeringar Hjälmförvaring Bilparkeringsplatser i p-hus används för cykel Utöka antalet ramlåsta cykelställ Parkering för cykelkärra vid förskola, skola, handel Parkering för okonventionella cyklar, t.ex. trehjuling, tandemcykel

27 CYKELSTRÅK SOM SKYLTAS 3 förslag övergripande 23

28 3 förslag övergripande PARKERINGSNORM En parkeringsnorm anger hur många parkeringsplatser en typ av målpunkt ska ha för att täcka det egna behovet av parkeringar på fastigheten. Vid nyetablering är exploatören tvungen att i bygglovsansökan ange hur parkeringen ska lösas. Parkeringsnormen ska även tilllämpas vid om- och nybyggnad samt vid förändring av verksamheten. Bygg -och miljökontoret ska ta fram en ny övergripande parkeringsnorm, där även kravet på antalet cykelparkeringar tas med. SERVICESTATION & BAROMETER Det har på senare år blivit populärt att uppföra allmänna luftpumpar där många cyklister passerar, dessa pumpar passar även ventiler för rullstolar och barnvagnar. Pumpen kan kompletteras med en cykelbarometer som registrerar och visar hur många cyklar som passerat platsen. Genom att visa att varje cyklist räknas får cyklisten en känsla av att deras val av fordon uppmärksammas. Barometrar kan visa information så som temperatur, luftkvalité eller annan viktig information. Barometern registrerar cyklister under hela året vilket ger uppgifter om hur cykelmängden varierar under året. Denna information kan användas vid den årliga cykelstatistiken. År 2011 har en cykelbarometer att placeras vid korsningen Nygatan/Skeppargatan. Valet av barometerns placering har främst styrts av cykelflödena samt att en central lokalisering eftersträvats. Det finns möjlighet att i anslutning till bariometern även sätta ut en cykelpump. Generellt har en för avsikt att lokalisera ett antal cykelpumpar på platser med höga flöden av cykeltrafik inom Skellefteå tätort. KARTOR Den nya cykelkartan för centrala Skellefteå består av två kartor, en karta som visar cykelbanor i centrala Skellefteå samt en karta som visar cykelbanor till intressanta mål för natur- och kulturupplevelser eller motionscykling. Cykelkartan visar gång- och cykelbanorna och i de fall cyklisten leds ut i blandtrafik framgår det på kartan. Cykelkartan trycks upp och distribueras på lämpliga platser som exempelvis Turistbyrån, Tekniska kontoret, busstationen och viktiga kulturella målpunkter. Kartan kan även användas i kampanjer för ökat cyklande på skolor och arbetsplatser eller skickas till nyinflyttade för att väcka intresse för Skellefteå som cykelstad. Den digitala kartan över cykelbanorna i centrala Skellefteå som finns på ens hemsida uppdateras årligen allteftersom gång- och cykelvägnätet byggs ut och förändras. Kartan har delats upp i flera filer så att den lätt kan skrivas ut i A4-format. Vidareutveckling av denna tjänst kan göras i form av karta över de prioriterade gång- och cykelbanorna på vintern, även kartor för orter utanför centrala Skellefteå skulle kunna läggas ut. I takt med att tekniken utvecklas ska en se över möjligheten att erbjuda kartan i mobilen. 24

29 KOMMUNIKATIONSPLAN För att lyckas med målet att fler ska välja cykel som transportslag räcker det inte med att skapa de fysiska förutsättningarna. Ett stort arbete ligger i att påverka attityder och därigenom förändra beteenden. Aktiviteter för ett ökat cyklande ska därför ske kontinuerligt. Framtidsvägen har idag ansvar för cykelaktiviteter vilket gör det lämpligt att de bär ansvaret för upprättande och efterlevnaden av en ikationsplan. För att säkerställa att det beteendepåverkande arbetet når samtliga medborgare styrs ikationsplanen av tillgänglighetsprincipen. Ofta tillskrivs tillgänglighet den fysiska miljön, men tillgänglighet betyder även att information och ikation ska kunna ges och nås på olika sätt, exempelvis att hemsidor kan läsas med hjälpmedel och kompletteras med lättläst text och teckenspråk. I ikationsplanen ska det framgå vilka aktiviteter som ska genomföras, vem de riktar sig till samt hur och när de ska följas upp. Arbetet med att upprätta en ikationsplan påbörjas under TURISM, FRITID OCH REKREATION För att öka intresset för cykelturism i Skellefteå ska informationen om cykelbanorna förnyas och marknadsföringen av dem förbättras. Ett samarbete med de publika transportbolagen bör påbörjas för att möjliggöra cykeltransport i kollektivtrafiken. Rekreationsleder för motion och upplevelser av natur och sevärdheter ska tas fram. En rekreationsled kan vara av typen sommarcykelväg och behöver därför inte vara asfalterad, belyst eller snöröjas. Fritidskontoret kommer att utveckla Natur- och kulturguidens cykelsida med flera konkreta förslag på upplevelseturer med cykel. Det ska vara lätt att ta cykeln till kulturens alla verksamheter, samt till olika fritidsaktiviteter. Det är därför viktigt att det finns bra och gena vägar till målpunkter som sporthallar, badplatser, anläggningar för ungdomsverksamhet och andra fritidsanläggningar. Vid målpunkten ska det finnas säkra, trygga och väl placerade cykelparkeringar. Inforuta - sommarcykelväg är öppen för gång- och cykeltrafik men normalt inte moped är smal och följer terrängen utan specificerade utformningskrav eller full anpassning till de behov som personer med rörelse- eller orienteringssvårigheter har behöver inte vara asfalterad eller dimensionerad för tunga fordon bör vara skyltad (även avseende destination och eventuell inskränkt drift) behöver ej vara belyst, snöröjas eller halkbekämpas är betydligt billigare att bygga samt biligare i drift och underhåll än en cykelbana TJÄNSTECYKLAR Skellefteå är till ytan en stor, med många arbetsplatser i centrum, vilket innebär att många arbetspendlar in till centrum med bil eller buss och sedan gör tjänsteresor i sin privata bil eller tjänstebil. Ett system med tjänstecykel skulle kunna överföra de kortare tjänsteresorna till cykel. 3 förslag övergripande Det är viktigt att den organisation som ansvarar för ikationsplanen har tillräckliga resurser. För att aktiviteterna ska få ett så stort genomslag som möjligt är det även viktigt med ett gott samarbete med media, intresseorganisationer och mellan de ala förvaltningarna inom Skellefteå. YTTERLIGARE UTVECKLINGSMÖJLIG- HETER För att Skellefteås ska få en utpräglad god cykelmiljö finns det ytterligare utvecklingsprojekt som bör genomföras. Genom att ge cykeltrafiken mer utrymme och göra den mer tillgänglig ökar cykelns attraktivitet som alternativ till bilen. Idag har en en cykelpool i liten skala bestående av ett fåtal cyklar på några förvaltningar. Poolen kan utvecklas på många sätt, till exempel till antal, lokalisering, bokning och förvaring av cykelhjälm. Tjänstecyklar kan märkas upp så att det framgår att en aktivt gör något för att förbättra stadsmiljön. Kommunen bör vara ett föredöme bland stora arbetsgivare och uppmuntra andra större arbetsgivare att erbjuda sin personal tjänstecyklar. 25

30 3 förslag övergripande CYKELUTHYRNING Cykeluthyrning kan vara avgiftsbelagd eller gratis, ligga i centrum eller en bit utanför, helt beroende på syfte. Om syftet är att nå de som kan utföra arbets- och/eller privata ärenden med cykel är det lämpligt med en central lokalisering. En cykeluthyrning kan vara bemannad eller ske med datoriserade cykelställ som registrerar om cyklarna har blivit återlämnade. Lämplig form, placering, omfattning och organisation ska utredas och erfarenheter ska hämtas från hur andra städer och länder har valt att arbeta med frågan. RESECENTRUM Frågan om resecentrum i centrala Skellefteå har åter igen aktualiserats. Det är viktigt att cykeltrafiken tas i beaktande vid detta arbete. Det ska gå lätt att ta sig till det nya resecentrumet med cykel och det ska vara lätt att parkera sin cykel på ett säkert sätt. Parkeringen ska fungera året om och ska utgöras av både korttidsparkering och väderskyddad långtidsparkering. IT- ANVÄNDNING För att nå ut med tjänster och information till en bredare publik kan IT-lösningar användas. Det är viktigt att ta del i utvecklingen och erbjuda information via internet och mobiler. I dag finns det stora möjligheter att utveckla karttjänster direkt i telefonen. Andra tjänster som kan vara lämpliga för IT-lösningar är bokning av cyklar samt trafik- och väderinformation. CYKELaktiviteter - utvecklingsmöligheter Nedanstående cykelaktiviteter föreslås. Namn Beskrivning Status Hälsotrampare Cykelbytardag Cykelinfo på p-biljett Cykelstafett Cykelorientering/ cykeltävling Cykelsmarta Skelleftebor Cykellyse/studentlyse Ett antal bilister väljer bort bilen till förmån för cykeln för pendling till jobbet under ett år. Deltagarna får cykel, hjälm, reflexväst och annat lämpligt material av arrangörerna. Hälsotramparna kan även blogga om sina upplevelser. Detta kan dels användas för att marknadsföra cykling, samtidigt som de kan användas i utvärderingssyfte då deltagarna förbinder sig att fylla i enkäter dels under cykelåret samt en utvärdering ett år efter periodens slut. En undersökning om resvanor har skickats till boende på Anderstorp och Älvsbacka/Morön i samband med att den nya gång- och cykelbron byggdes. Som uppföljning har informationsbrev skickats till respondenterna med information och inbjudan till aktiviteter som till exempel hälsotrampare och testresenär under hösten Evenemang där begagnade cyklar kan säljas och köpas. För genomförandet kan lokala föreningar engageras och evenemanget kan samköras med andra temadagar eller händelser. Informera om cykelns fördelar, var man kan hämta en cykelkarta, informera om cykelparkering på bilparkeringen under sommaren eller annan marknadsföring av cykling. Samarbeta med företag för att visa att man kan ta sig från A-Ö. Olika nya varianter på aktiviteter. Liknande ett projekt som hette Energismarta grannar där man anmäler sitt intresse, tittar på energiutsläpp, jämför hur deras energianvändning ser ut idag och hjälper dem att räkna ut och visa skillnaden om de samåker/tar bussen/cyklar med hjälp av MinResa. Utförs inte i Skellefteå idag, men planering för 2012 Utförs inte i Skellefteå idag Utförs inte i Skellefteå idag Utförs inte i Skellefteå idag Utförs inte i Skellefteå idag Sponsrad av företag för att dela ut Studentlysen eller liknande produkter. Utförs inte i Skellefteå idag 26