Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet"

Transkript

1 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet

2 2 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet

3 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 3 Förord Regeringen har gett Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att genomföra en analys och inventering av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet och då särskilt den forskning som rådet finansierar samt samfinansierar med andra parter. Formas har även i uppdrag att utvärdera kvalitet och relevans av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet (Regleringsbrev för budgetåret 2012, Dnr: ). Denna kartläggning är resultatet av uppdragets första del. Formas vill tacka de forskningsfinansiärer: råd, myndigheter och stiftelser som bidragit med underlag till kartläggningen. Formas vill även tacka Högskoleverket och Statistiska centralbyrån (SCB) som bidragit genom att reda ut begränsningarna i den offentliga statistiken. Arbetet har genomförts av Erik Roos och Conny Rolén under ledning av en styrgrupp sammansatt av Anna Ledin, Sara Österman, Britt Olofsdotter-Jönsson och Bengt H Ohlsson. Rolf Annerberg Generaldirektör Formas

4 4 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet

5 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 1. Inledning Uppdraget Avgränsningar Genomförande 9 2. Bakgrund Samhällsbyggnadssektorn Utvärderingar Samhällsbyggnadsforskning finansiering och inriktning Formas Energimyndigheten VINNOVA Trafikverket Mistra SBUF Andra finansiärer Offentlig statistik Finansiering av samhällsbyggnadsforskning - en samlad bild Slutsatser Referenser Förkortningar 40

6 6 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet Sammanfattning Formas har haft regeringens uppdrag att genomföra en analys och inventering av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet. I denna kartläggning av samhällsbyggnadsforskning har vi valt att inkludera byggnader, bebyggelse, anläggningar, infrastruktur, stadsutveckling och samhällsplanering. Kartläggningen fokuserar på samhällsbyggforskning som finansieras av svenska aktörer och inkluderar både statliga och privata finansiärer. Den omfattar grundforskning och tillämpad forskning men inte utvecklingsprojekt. Analysen visar att de svenska statliga satsningarna på samhällsbyggnadsforskning år 2011 uppgick till drygt 497 miljoner kronor exklusive fakultetsanslagen. Det finns fem stora svenska forskningsfinansiärer av samhällsbyggnadsforskning, varav Formas som satsar 148 miljoner kronor är störst. Andra stora finansiärer är de statliga myndigheterna Trafikverket, 122 miljoner kronor, Energimyndigheten, 59 miljoner kronor och VINNOVA, 52 miljoner kronor samt Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), 37 miljoner kronor. Finansiering av samhällsbyggnadsforskning Formas Trafikverket Energimyndigheten Vinnova SBUF Naturvårdsverket S G I SVU Befo Mistra Elforsk VR Riksantikvarieämbetet Bygnader, anläggningar och infrastruktur Stadsutveckling och samhällplanering Ogrupperad finansiering Figur 1. Svenska finansiärer av samhällsbyggnadsforskning 2011 (kr). Ogrupperad finansiering innebär att finansieringen inte fördelats på de två kategorierna Byggnader, anläggningar och infrastruktur eller Stadsutveckling och samhällsplanering

7 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 7 Till dessa medel kommer finansieringen från EU:s ramprogram som för år 2011 uppskattats till 140 miljoner kronor för forskning inom samhällsbyggnadsområdet. Samhällsbyggnadsforskning med statliga medel bedrivs även i betydande omfattning genom direktanslag (fakultetsmedel) till universitet och högskolor. Hur mycket detta uppgår till är dock svårt att uppskatta. Uppdraget anger att Formas särskilt ska redovisa den forskning vi själva finansierar och den forskning vi samfinansierar. Redovisningen av Formas finansiering är därför mer detaljerad än övrig redovisad finansiering. Formas har under perioden anslagit totalt drygt 800 miljoner kronor till samhällsbyggnadsforskning. För grupperingen: byggnader, bebyggelse, anläggningar och infrastruktur har det varit en svag ökning av anslagen i kronor räknat under perioden För områdena stadsutveckling och samhällsplanering har det under samma period skett en markant ökning av anslagen. En stor del av den senare ökningen förklaras av de riktade satsningar som gjorts på arkitekturforskningen. De största anslagsmottagarna av Formas totala finansiering av samhällsbyggnadsforskning under 2011 var KTH, 29 miljoner kronor och Chalmers, 25 miljoner kronor. Vi avser att utveckla analysen av samhällsbyggnadsforskningen i den kommande utvärderingen.

8 8 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 1. Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen har gett Formas i uppdrag att genomföra dels en analys och inventering av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet, dels en utvärdering av forskningens kvalitet och relevans,(regleringsbrev för budgetåret 2012 Dnr: ). Formas ska särskilt redovisa den forskning som rådet finansierar samt samfinansierar med andra parter. Denna rapport är resultatet av uppdragets första del. 1.2 Avgränsningar Samhällsbyggande avser den byggda miljön och omfattar bebyggelsens planering, utformning, användning, förvaltning och förnyelse. Vi har avgränsat kartläggningen till forskning som handlar om byggande, byggnader, teknisk infrastruktur och yttre miljö, samt stadsutveckling och samhällsplanering. Kartläggningen innefattar såväl forskning som bedrivs med statliga medel från forskningsråd och myndigheter som forskningsstöd från stiftelser, intresse- och branschorganisationer, företag samt EU. Enligt uppdraget ska kartläggningen omfatta forskning grundforskning och tillämpad forskning. Därför har utvecklingsprojekt, pilotprojekt, demonstration, investeringsstöd och projekt av marknadsintroduktionskaraktär så långt möjligt exkluderats. En sådan gränsdragning kan ibland vara svår att göra, gränsen mellan tilltillämpad forskning och utveckling är inte alltid skarp. Gränsdragningsproblemet har varit speciellt tydligt för finansiärer med ett brett finansieringsansvar och där deras insatser spänner över olika typer av insatser, det gäller till exempel VINNOVA och Energimyndigheten. Vi har bett andra finansiärer om uppgifter på vilken forskning de finansierat, med vilka belopp och till vilka bidragsmottagare För de större finansiärerna har vi fått uppgifter på projekt- eller programnivå. För andra finansiärer har det handlat om sammanställningar av deras forskningsfinansiering. Vi eftersträvade att få underlag flera år bakåt i tiden men har av olika skäl i flera fall fått nöja oss med uppgifter för I uppdraget anges att Formas särskilt ska redovisa den forskning vi själva finansierar och den forskning vi samfinansierar. Redovisningen av den forskningen Formas finansierar är därför betydligt mer detaljerad än övrig redovisad forskning. För denna forskning har vi valt att redovisa uppgifter för åren Även för några andra större finansiärer redovisas finansieringen i form av tidsserier dock för en kortare tidsperiod,

9 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet Genomförande Kartläggningen har omfattat flera steg. Ur Formas projektdatabas har projekt inom området samhällsbyggnad för åren valts ut. Vi vände oss sedan till övriga finansiärer för att få motsvarande projektdata för den forskning de finansierat. Vi ställde också kompletterande frågor om omfattning och inriktning för denna forskning. För större finansiärer har vi i flertalet fall fått underlag i form av projektlistor. För flera mindre finansiärer har vi istället fått enklare sammanställningar eller hänvisats till uppgifter i deras årsredovisningar. Andra viktiga källor har varit Formas utvärderingar av program och satsningar inom området och Formas tidigare kartläggningar och analyser. Vi har disponerat rapporten så att vi efter en bakgrund till området samhällsbyggnadsforskning redogör för, det vi uppfattar som uppdragets kärna, den forskning Formas finansierat och avser att finansiera. Den redogörelsen innefattar även uppdragets andra huvudpunkt, forskning som Formas samfinansierar tillsammans med andra finansiärer. Sedan följer en genomgång av de finansiärer vi identifierat på området, omfattningen av deras stöd till forskning, vilken inriktning forskningen har och vilka som är mottagare av forskningsstödet. Rapporten avslutas med den samlade bilden av finansieringen av svensk samhällsbyggnadsforskning år Kartläggningen har genomförts under perioden mars-april 2012.

10 10 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 2. Bakgrund 2.1 Samhällsbyggnadssektorn År 2050 kommer över 80 procent av Europas befolkning att bo i städer. Urbaniseringen i Sverige går också mycket snabbt År 2030 kommer 70 procent av Sveriges tillväxt att ske i de tre storstadsregionerna. Urbaniseringen innebär att frågor om bostadsförsörjning, miljonprogrammets förnyelse, segregation och utanförskap samt transport- och försörjningssystemens tillgänglighet, kapacitet och robusthet kommer att vara av avgörande betydelse för våra möjligheter att bygga ett hållbart samhälle. Investeringarna i samhällsbyggnadssektorn uppgår redan idag till nära 300 miljarder kronor årligen, där ungefär hälften utgörs av offentliga medel. Byggsektorn använder idag 40 % av naturresurserna, 35 % av energin och genererar 40 % av avfallet. 2.2 Utvärderingar Under 2000-talet har Formas genomfört flera utvärderingar av svensk samhällsbyggnadsforskning. Dessa har haft betydelse för utvecklingen av forskningens organisation och för satsningar som skett inom aktuella områden. De utvärderingar som avses är: utvärdering av svensk byggforskning från 2003, utvärdering av svensk arkitekturforskning från 2006 samt två utvärderingar av samarbetet och forskningen inom Formas samverkan med Byggsektorns Innovations Centrum (BIC) från 2006 och Formas genomförde också år 2004 kunskapssammanställningen En långsiktigt hållbar stadsutveckling som år 2010 följdes upp med forskningsöversikten Hållbar stadsutveckling Utvärderingen av svensk byggforskning Formas genomförde en utvärdering av svensk byggforskning under perioden Den utvärderade forskningen var i stor utsträckning finansierad av Formas och tidigare Byggforskningsrådet. Såväl den vetenskapliga kvaliteten som forskningens relevans för samhället och sektorn utvärderades. Utvärderingen avsåg byggforskning vid de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund, det tekniska universitetet i Luleå samt Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) i Borås. I utvärderingen ingick inte den arkitekturforskning som bedrivits vid dessa forskningsmiljöer. Arkitekturforskningen utvärderades istället i särskild ordning något år senare.

11 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 11 Utvärderingens viktigaste slutsatser var att svensk byggforskning i stor utsträckning var fokuserad på hållbar utveckling och omfattade aspekter som var relevanta för samhället och för ekonomin. Den vetenskapliga kvaliteten befanns generellt vara god och inom vissa områden även excellent med internationella mått mätt. Dock ansåg utvärderingspanelen att resultaten från svensk byggforskning måste spridas bättre internationellt i såväl akademi som byggindustri och att detta borde ske bland annat genom ökad internationell publicering och samverkan. Utvärderarna ansåg också att det fanns risk att många forskargrupper var alltför små. En rekommendation var därför mer samverkan mellan högskolor, universitet och institut inom viktiga områden för att på så sätt öka effektiviteten i forskningen. Vikten av tvärvetenskap betonades i utvärderingen bland annat för att identifiera nya intressanta forskningsfrågor. Utvärderarna framhöll också att dialog och samverkan med byggindustrin och andra avnämare måste stärkas och att industrin borde engageras mer i forskningen. Att Formas har en viktig roll när det gäller att skapa samverkan mellan forskning och praktik och att stödja transdisciplinär forskning framhölls också. Utvärderingens rekommendationer kom bland annat att bidra till starten av samverkan mellan Formas och Byggsektorns Innovations Centrum (BIC) och det gemensamma forskningsprogrammet Hållbart byggande som var navet i denna samverkan. Utvärderingen bidrog också till att de fyra universiteten gemensamt bildade Sveriges bygguniversitet, som samordnar utbildning och forskning inom samhällsbyggnadsområdet Utvärderingen av svensk arkitekturforskning Formas genomförde en utvärdering av svensk arkitekturforskning Utvärderingen omfattade arkitektur, landskapsarkitektur och fysisk planering. Utvärderingen var ett komplement till den tidigare utvärderingen av svensk byggforskning De högskolor och universitet som ingick i utvärderingen var Kungl. tekniska högskolan i Stockholm (KTH), Chalmers i Göteborg, Lunds tekniska högskola (LTH), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Blekinge tekniska högskola (BTH) samt Luleå tekniska universitet (LTU). Utvärderarna efterlyste ett antal initiativ för att svensk arkitekturforskning skulle kunna anta de utmaningar den stod inför. Utvärderingens främsta rekommendation var att det behövdes en dialog mellan forskningsmiljöerna, arkitektföretag och -organisationer samt forskningsfinansiärer för att komma överens om forskningsprioriteringar samt lämpliga strategier och grupperingar för fortsatt utveckling av forskningen. Utvärderarna pekade, liksom utvärderarna av svensk byggforskning, på att många miljöer var för små och att det behövdes samverkan mellan institutioner och finansiärer för att man skulle erhålla grupper av tillräcklig storlek.

12 12 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet De efterlyste också nya initiativ när det gällde doktorandutbildning och även här sågs samverkan mellan institutioner såväl nationellt som internationellt som en lämplig lösning. Vidare efterlystes mer stöd till postdoktorer bland annat för att avhjälpa det tydliga problem man funnit i form av brist på yngre seniorforskare. Åldersstrukturen bland arkitekturforskarna, en stor del av dessa var nära pensionsåldern, var också ett problem som uppmärksammades.. Samtliga utvärderade institutioner utom en hade fått minskade anslag från Formas under 2000-talet. Utvärderarna fann flera förklaringar till detta men menade att det var viktigt med en tydligare dialog mellan finansiärer och forskare och att finansiärer genom samarbete kunde stärka forskningsmiljöerna inom arkitektur genom att stödja samverkan och nätverk mellan dessa. Man efterlyste också att arkitekturforskarna publicerade sig mer i internationella vetenskapliga tidskrifter. Utvärderingens rekommendationer bidrog starkt till Formas senare satsningar med utlysningar av medel för två starka miljöer och en nationell forskarskola inom arkitekturforskning Utvärderingar av samverkan mellan Formas och Byggsektorns InnovationsCentrum, BIC Två utvärderingar av samverkan och forskningen inom Formas-BIC-programmet har genomförts. Den första omfattade de fem första utlysningarna inom programmet och genomfördes Fokus för utvärderingen var formen för samverkan i programmet. Slutsatsen av utvärderingen var att samverkan fungerade väl, men att uppföljning och kommunikation kunde utvecklas. En andra utvärdering av Formas-BIC-programmet genomfördes Fokus var denna gång i första hand den forskning som finansierats inom programmet. Utvärderingen omfattade 71 projekt initierade under perioden och belyste projektens vetenskapliga kvalitet, relevans och forskningsfrågor, resultatens kvalitet och kvantitet samt dess inverkan på byggsektorn och samhället i stort. Mervärdet av Formas-BIC-samarbetet utvärderades genom bedömning av kvalitet och framgång med den implementeringsplan, som enligt utlysningarnas krav ska vara en integrerad del av respektive projektplan. Sammanfattningsvis kom utvärderingen fram till att Formas-BIC-satsningen varit värdefull och att de finansierade projekten täckt ett brett spektrum av forskningsfrågor som är relevanta och aktuella inom byggsektorn. Den sammanvägda analysen visar att 20 projekt av 71 är bra eller excellenta och att endast sex projekt (cirka 8 %) har rankats som något otillräckliga. Bedömningen av de frågor som relaterar till forskningskvalitet visade på svagheter, främst vad gäller spridning av vetenskapliga resultat. Utvärderingsresultatet där låg väsentligt under en acceptabel nivå.

13 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 13 Vad gäller utvärderingen av de övergripande forskningsfrågorna, kommunikationen och resultatens genomslag samt utvärderingen av fördelarna för involverade företag och samhället i stort, är projektgenomförandet i genomsnitt acceptabelt. Med tanke på den speciella betoningen på implementering i projektuppläggen och den likaså starka betoningen av implementering i utlysningarna och dess tematiska områden borde dock implementeringen ha varit mer framgångsrik. Utvärderingen gav ett antal rekommendationer inför kommande utlysningar av samma karaktär: Projektens storlek bör beaktas. Det fanns tecken på att vissa projekts storlek låg under en kritisk gräns. Det sätt på vilket implementeringen integreras i forskningsprojekten bör noga övervägas. Rekommendationen var bland annat att tydliggöra vikten av en bra implementeringsplan och deltagarnas erfarenheter och kvalifikationer avseende implementering Tvärdisciplinär forskning bör uppmuntras Kunskapssammanställning och Forskningsöversikt Hållbar stadsutveckling I Formas kunskapssammanställning Långsiktigt hållbar stadsutveckling från 2004 definierades ett antal kunskapsluckor, av vilka följande uppfattades vara störst: Bristen på helhetssyn och bristen på problematisering av hållbarhetsbegreppet med ett osynliggörande av hierarkier och maktrelationer som följd. Vidare framhölls behovet av långsiktighet, av att den disciplinära forskningens kunskapsluckor ges möjlighet att fyllas igen samt av disciplinärövergripande forskning och forskningsprojekt som involverar både teoretiker och praktiker. Avslutningsvis underströks vikten av implementering av kunskap och forskning om hur kunskapsöverföring går till. I den forskningsöversikt för hållbar stadsutveckling som Formas tog fram 2010 görs en jämförelse med den tidigare kunskapssammanställningen som visar att framsteg har skett, speciellt inom forskning med inriktning mot klimat- och energifrågor, ekosystemtjänster och miljöekonomi. Stockholm Resilience Center och Graduate School for Energy vid KTH framhålls som goda förebilder för tvärdisciplinär forskning. Forskningsområdet socialt hållbar stadsutveckling har stärkts med flera forskningsmiljöer. Flera av de forskningsbehov som kartlades 2004 kvarstår dock men har också kunnat preciseras. Kunskapssammanställningens och forskningsöversikten har bland annat resulterat i utlysningen Samordnad stadsutveckling en förutsättning för hållbarhet som genomfördes i samverkan med Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Vägverket/Banverket (Trafikverket). Forskningsöversikten utgjorde också ett av underlagen till Formas förslag till forskningsstrategi för miljöforskningen.

14 14 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 3. Samhällsbyggnadsforskning finansiering och inriktning 3.1 Formas Formas stödjer grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Forskningsmedel fördelas genom öppna utlysningar, program och särskilda satsningar.. Ansökningar utvärderas med avseende på vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta. Formas fördelar medel dels i öppna bottom up -utlysningar, dels i riktade utlysningar inom särskilda områden. De riktade satsningarna inom samhällsbyggnadsområdet har oftast skett i samverkan med andra aktörer. För bygg- och anläggningsområdet har detta i hög utsträckning inneburit samfinansiering med företag men samfinansiering har även skett med andra statliga forskningsfinansiärer eller med branschorganisationer Formas finansiering av samhällsbyggnadsforskning Formas finansiering av samhällsbyggnadsforskning redovisas för åren 2005 till 2011, vilket totalt omfattar 526 beviljade projekt och 800 miljoner kronor. För 2011 uppgick Formas totala bidrag till området till nästan 150 miljoner kronor. Den Formasstödda forskningen har fördelats på fyra olika delområden: Byggnader och bebyggelse Anläggningar och infrastruktur Stadsutveckling Samhällsplanering. Byggnader och bebyggelse innefattar projekt som behandlar byggnadernas och bebyggelsens utformning och funktion ur många olika aspekter, tekniska, ekonomiska och sociala och på olika systemnivå. Exempel på forskningsområden som ingår är planerings- bygg- och förvaltningsprocessen, byggmaterial, bygg- och installationsteknik, byggnaden som system, energianvändning i byggnader samt beteendeaspekter. Anläggningar och infrastruktur innefattar projekt som behandlar byggande och förvaltning av anläggningar, tekniska försörjningssystem och infrastruktur. Undermarksbyggande, vattenoch avloppssystem, markfrågor och energitillförsel är exempel på forskningsområden. Stadsutveckling innefattar projekt som behandlar stadens utformning och funktion sett ur ett antal olika aspekter; ekologiska, ekonomiska och sociala också här på olika system- och skalnivåer. Arkitektur och stadsbyggnad, urbana ekosystemtjänster, segregation,

15 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 15 planeringsmetoder, stadsklimat och luftföroreningar samt stad- och landsamband är några exempel. Samhällsplanering innefattar projekt som behandlar mer generella planeringsfrågor med avseende på regional utveckling, markanvändning och infrastruktur, styrmedel och beslutsprocesser. Området och perspektiven är mycket breda och många aspekter innefattas; ekologiska, ekonomiska och sociala. Utveckling av transport-, energi- och vattensystem, näringslivsutveckling, naturresursförvaltning, landskapets natur- och kulturvärden, miljöskydd, demokrati och fysisk planering är några exempel. Stadsutveckling är en del av samhällsplaneringen men i Formas kategorisering av finansierade projekt är projekt om stadsutveckling särredovisade. Vi har därför även i denna rapport valt att redovisa stadsutveckling som en egen kategori. 54 procent av Formas finansiering av forskningen inom samhällsbyggnad år 2011 går till områdena stadsutveckling inklusive arkitektur och samhällsplanering. 46 procent fördelas till områdena byggnader och bebyggelse respektive anläggningar och infrastruktur. För fler detaljer ser figur Formas finansiering av samhällsbyggnadsforskning Beviljade medel (kr) Byggnader, bebyggelse, anläggningar och infrastruktur Stadsutveckling och samhällsplanering Figur 2. Formas finansiering av samhällsbyggnadsforskning (kr)

16 16 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet Finansieringens fördelning på olika forskningsinriktningar Fördelning på områden Anläggningar och infrastruktur Byggnader och bebyggelse Samhällsplanering Stadsutveckling Figur 3. Formas finansiering fördelad på fyra områden (kr) 16% 14% Områdens andel av Formas totala finansiering Relativ andel 12% 10% 8% 6% 4% Byggnader, bebyggelse, anläggningar och infrastruktur Stadsutveckling och samhällsplanering 2% 0% Figur 4. Områdens relativa finansiering under perioden För den första gruppen byggnader, bebyggelse, anläggningar och infrastruktur har det varit en svag ökning av anslagen i kronor räknat under perioden För områdena stadsutveckling och samhällsplanering har det under samma period skett en markant ökning

17 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 17 av anslagen. En stor del av den senare ökningen förklaras av de riktade satsningar som gjorts på arkitekturforskningen Finansieringens fördelning på olika bidragsformer Bidragsformer Riktade utlysningar Öppna utlysningar Figur 5. Gruppering av Formas forskningsmedel, totalt för perioden (kr) Formas fördelar forskningsmedel genom en rad olika bidragsformer som kan grupperas i riktade satsningar och öppna utlysningar, där de öppna utlysningarna svarat för drygt två tredjedelar av satsningarna på området.

18 18 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet Finansieringens fördelning på olika bidragsmottagare Formas bidragsmottagare 2011 Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola 3% 2% 3% 4% 4% 6% 20% Lunds universitet Sveriges Lantbruksuniversitet Luleå Tekniska Universitet Göteborgs universitet 4% Linköpings universitet 4% 4% 8% 10% 11% 17% Uppsala universitet SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kungl. Vetenskapsakademien Malmö Högskola Stockholms universitet Figur 6. Finansieringens fördelning på bidragsmottagare 2011 Byggnader, bebyggelse, anläggningar och infrastruktur Högskolan i Gävle 3% Luleå Tekniska Universitet 7% SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 8% Övriga 17% Chalmers tekniska högskola 23% Lunds universitet 21% Kungl. Tekniska högskolan 21% Figur 7. Finansieringens fördelning på bidragsmottagare 2011 inom områdena byggnader, bebyggelse, anläggningar och infrastruktur.

19 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 19 Uppsala universitet 3% Örebro universitet 4% Högskolan i Gävle 5% Stadsutveckling och samhällsplanering 4% Chalmers tekniska högskola 5% Kungl. Tekniska högskolan 7% Övriga 14% Göteborgs universitet 14% Stockholms Lunds universitet universitet 13% 12% Sveriges Lantbruksuniversi tet 19% Figur 8. Finansieringens fördelning på bidragsmottagare 2011 inom områdena stadsutveckling och samhällsplanering Största mottagare av anslag för forskning inom byggnader, bebyggelse, anläggningar och infrastruktur har varit Chalmers (23 %). Andra lärosäten som tilldelats större andelar är i första hand övriga tekniska högskolor. Inom stadsutveckling och samhällsplanering är SLU störst med 19 %. Även de större universiteten erhåller betydande medel. Bland forskningsinstitut är det bara SP som har fått relativt stora anslag Formas samfinansierade forskning och andra riktade satsningar Samfinansierad forskning i särskilt organiserad form har inom samhällsbyggnadsområdet främst skett inom Formas samverkan med Byggsektorns InnovationsCentrum (BIC). Inom samarbetet med BIC har ett stort antal utlysningar genomförts, med samfinansiering från byggbranschen. Andra samfinansierade satsningar har gjorts inom områden som bergteknik, hållbar vattenförsörjning, miljöteknik och samordnad stadsutveckling. De har genomförts tillsammans med såväl företag och intresseorganisationer som andra statliga forskningsfinansiärer Formas - BIC samfinansiering med byggbranschen Samverkan mellan Formas och Byggsektorns innovationscentrum (BIC) startade i slutet av Formas fick sedan i sitt regleringsbrev för 2003 i uppdrag att tillsammans med BIC utarbeta en forskningsstrategi för hållbart samhällsbyggande. Strategin skulle ligga inom ramen för den dåvarande Bygga-Bo-dialogen, som var ett gemensamt arbete mellan

20 20 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet regeringen och näringslivet. Strategin rapporterades i slutet av 2003 och utgjorde ett underlag för 2004 års forskningsproposition slogs BIC samman med Rådet för Byggkvalitet, (BQR) och Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet (IQS) bildades. Formas samverkan med BIC har sedan dess sin fortsättning i samverkan med IQS. Ett av de viktigaste inslagen i Formas-BIC-samverkan har varit de många gemensamma utlysningar som genomförts, hittills 14 stycken. Hälften av utlysningarna har genomförts i internationell samverkan inom ERA-Net-programmen EraBuild och Eracobuild. Inom Formas-BIC-programmet har närmare 120 projekt beviljats under åren Större delen av dessa, eller närmare 100 projekt, har beviljats inom de nationella utlysningarna. Ett krav för Formas beviljning av ett projekt har varit att byggbranschen/näringslivet ska samfinansiera projektet med hälften av kostnaden. Inom områden där ansvaret för de aktuella frågorna legat hos tekniska delar av kommunal verksamhet har det förekommit offentlig samfinansiering. I vissa projekt har medfinansiering från andra statliga forskningsfinansiärer eller myndigheter förekommit, men då har denna medfinansiering legat utanför den krävda femtioprocentiga samfinansieringen. Större delen av företagens samfinansiering har varit möjlig att ge i form av eget arbete eller utrustning, dock har minst 20 procent krävts i form av reda pengar. Ett mål i Formas-BIC-programmet har varit att forskningsresultat snabbare ska komma till praktisk användning. Ett viktigt inslag i de nationella Formas-BIC-projekten har därför varit det implementeringsprojekt som har kompletterat forskningsdelen i samtliga projekt. Totalt har Formas inom Formas-BIC-programmet beviljat drygt 181 miljoner kronor för åren Med byggsektorns samfinansiering betyder det att Formas-BIC-samarbetet inneburit en finansiering med minst 360 miljoner kronor. Inom de internationella ERA-Netutlysningarna har Formas finansierat det svenska deltagandet i 20 samarbetsprojekt med drygt 25 miljoner kronor. Även för ERA-Net-projekt har kravet för Formasfinansiering varit att näringslivet bidragit med lika stor finansiering som Formas. Formas-BIC-utlysningarna har oftast haft breda fokus med inriktning både mot teknik- och processfrågor. Utlysningarna har däremot inte omfattat anläggnings- och infrastrukturområdet Bergteknik I slutet av 2009 genomförde Formas och Stiftelsen Bergteknisk forskning (BeFo) en gemensam utlysning inom området bergteknik. I utlysningen angavs följande prioriterade delområden: Tunnelbyggande och bergförstärkning Arbetsmiljö och säkerhet

21 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 21 Miljöeffekter Nya och gamla material Tätning av bergskonstruktioner. 7 projekt på de tekniska högskolorna (Göteborg (4), Stockholm (2), Luleå) beviljades totalt ca 6,7 miljoner kronor för perioden Finansieringen delades lika mellan Formas och BeFo. De beviljade projekten behandlar olika frågeställningar kopplade till tunnelbyggande som materialegenskaper, utveckling av modeller och metoder och brandfrågor Hållbar vattenförsörjning I början av 2010 gjorde Formas och Svenskt Vatten Utveckling (SVU) en gemensam utlysning inom området hållbar vattenförsörjning. I utlysningen angavs följande prioriterade delområden: Klimatpåverkan Teknik för rening och skydd av vattenresurser. Dagvatten vid extreme nederbörd. Anpassning av avloppssystem till klimatförändringar. Energieffektivisering och andra åtgärder för att minska klimatpåverkan. Fem projekt till Lunds universitet (2), Umeå universitet, SLU samt KTH beviljades knappt 9 miljoner kronor för åren Finansieringen delades lika mellan Formas, SVU och industrin. De beviljade projekten behandlar olika frågeställningar med avseende på avloppshantering, dagvattenhantering och vattenkvalitet Miljöteknik Formas har under åren gjort en större satsning på forskning inom miljöteknikområdet. Fyra utlysningar har genomförts under perioden. I den forskningsstrategi som Formas, på uppdrag av regeringen, tog fram tillsammans med VINNOVA år 2007 utpekades sex svenska styrkeområden. Ett av dessa områden var hållbart samhällsbyggande. Totalt har ett knappt fyrtiotal projekt finansierats inom programmet till en total kostnad av drygt 200 miljoner kronor, varav Formas satsat ca 85 miljoner kronor. Flera av de beviljade projekten var inriktade mot samhällsbyggnadsområdet. Samfinansiering med industrin har även här varit ett villkor för stöd. VINNOVA och Energimyndigheten har samfinansierat den statliga delen av projektkostnaden tillsammans med Formas i vissa av projekten. Beviljade projekt inom samhällsbyggnadsområdet behandlar till exempel smarta fönster, nya material, marksanering och energiteknik.

22 22 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet Akustik och vibrationer i lätta konstruktioner Formas och VINNOVA gjorde under hösten 2009 en gemensam utlysning inom området Akustik och vibrationer i lätta konstruktioner. Ett mål med utlysningen var att stödja en långsiktig kompetensuppbyggnad inom området. Formas och VINNOVA anslog vardera 6 miljoner kronor till utlysningen. Ett större treårs-projekt beviljades i vilket samtliga de större tekniska högskolorna och det tekniska universitetet i Luleå deltog med SP som projektledare Sveriges Bygguniversitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar de forsknings- och utbildningsenheter på Chalmers, KTH, LTH och LTU som är knutna till utbildning av civilingenjörer väg och vatten eller motsvarande. Organisationens syfte är att verka för att den bygginriktade forskningen och utbildningen får bättre möjligheter att fylla det behov av ny och tvärdisciplinär kunskap och kompetens som utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle skapar. Verksamheten ska vara väl förankrad hos byggsektorn och finansiärerna for att säkerställa relevans, utveckling och internationell konkurrenskraft. Projektet har löpt over och baserades på en avsiktsförklaring som undertecknades i november 2008 av företrädare for de medverkande högskolorna samt Formas, VINNOVA och SBUF. Planeringen av Sveriges bygguniversitet hade pågått under flera år och hade sin egentliga grund i Formas utvärdering av svensk byggforskning 2003 med efterföljande förstudier som i huvudsak finansierats av SBUF. Budgeten för detta tvååriga projekt har omfattat 22 miljoner kronor och arbetet har finansierats av VINNOVA, Formas, SBUF och de medverkande högskolorna. Projektet har haft en koordinator och en styrgrupp bestående av representanter från byggsektorn och de medverkande högskolorna. Den största delen av arbetet har utförts inom de sju temagrupper som verksamheten är indelad i, och samtliga grupper har haft en temaledare som koordinerat och lett arbetet inom respektive temagrupp. Utöver temagrupperna har projektet även omfattat en grundutbildningsgrupp med representanter för samtliga fyra högskolor. Grundutbildningsgruppen har fokuserat på utbildningsfrågor och bland annat tittat på möjligheter och hinder för samverkan och samordning inom detta område. Ett aktivt samarbete har bedrivits med det parallella industriprojektet Bygginnovationen finansierat av VINNOVA Samordnad stadsutveckling en förutsättning för hållbarhet Formas tog hösten 2009 initiativ till en gemensam utlysning inom området stadsutveckling. Förutom Formas deltog Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, och Vägverket/Banverket (Trafikverket) i utlysningen. Man utlyste gemensamt medel för

23 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 23 forsknings- och utvecklingsprojekt inom området Samordnad stadsutveckling en förutsättning för hållbarhet. Utlysningen hade en utgångspunkt i en kartläggning från Delegation för hållbara städer (DHS) om forskning om städer och hållbar stadsutveckling som är interdisciplinär, systeminriktad och praktiknära. Kartläggningen visar att olika finansiärer i huvudsak stödjer forskning och utveckling inriktade på sektorsspecifika frågor, medan helhetsperspektiv och sektorsövergripande frågor har svårt att finna finansiering. En samordning mellan finansiärerna behövdes därför för att främja mångdisciplinär forskning och som kan ske i samverkan med praktiken. För satsningen anslog Formas 15 miljoner kronor, Energimyndigheten 8,5 miljoner kronor, Naturvårdsverket 3 miljoner kronor, Riksantikvarieämbetet 3 miljoner kronor och Vägverket/Banverket 3 miljoner kronor för åren Förutom gemensam utlysning planerades samverkan kring seminarier, forskningskommunikation med mera där även övriga aktörer inom stadsutvecklingsområdet är tänkta att delta. Följande områden prioriterades: Processer och former för lokal och regional samverkan för genomförande av strategiska fysiska förändringar. Systemlösningar inom stadsbyggande, infrastruktur och arkitektur som främjar sektorsövergripande teknikutveckling och handlingsmönster i riktning mot resurseffektivitet, minskad energianvändning och miljöbelastning. Stadsbyggande, infrastruktur och arkitektur som bidrar till att skapa attraktiva, intressanta, trygga och säkra platser för sociala och kulturella möten, för förflyttningar, handel och rekreation. Stadsplanering som bidrar till att skapa socioekonomisk och fysisk hållbarhet samt ger kunskap om segregationens drivkrafter i det urbana landskapet och hur de kan motverkas. I utlysningen efterlystes tvärvetenskapliga och systeminriktade projekt som bland annat behandlar hållbarhetens olika dimensioner och som genomförs i samverkan mellan forskare och andra stadsutvecklingsaktörer till exempel kommuner eller städer. Sex projekt till Lunds universitet (2), Göteborgs universitet (2), Chalmers och Malmö högskola beviljades cirka 32,5 miljoner kronor för åren Ny satsning hållbar utveckling av städernas undermarksbyggande Våren 2012 förbereds en större riktad satsning inom området hållbar utveckling av städernas undermarksbyggande. Formas har tidigare avsatt 50 miljoner kronor till denna satsning. Formas förbereder nu tillsammans med Trafikverket för en utlysning under Andra samarbetspartner är Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning

24 24 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet (SGU), Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) och Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo). Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) stöder utlysningen genom att ge möjlighet att bedriva forskning i Äspölaboratoriet. Projekt med ett tvärvetenskapligt angreppssätt kommer att prioriteras, och det kommer även här att krävas medfinansiering från näringslivet. I utlysningen identifieras följande områden: Design, utförande och underhåll, Effektivitet och logistik, Vatten och dess interaktion med anläggningen samt Riskhantering. Utlysningen beräknas öppna i maj Ny satsning Kollektivtrafik Formas har i samverkan med Trafikverket, VINNOVA, AB Storstockholms lokaltrafik (SL), Region Skåne och Västra Götalandsregionen lyst ut medel för ett nationellt kollektivtrafikcentrum. Beslut om eventuell finansiering kommer att fattas under hösten Syftet med centret är att det ska stödja kollektivtrafiken genom att på vetenskaplig grund, och i samverkan mellan forskningsutförare och bransch utveckla och implementera nya arbetsmetoder, tjänster, system och produkter. Centret ska bygga på multidisciplinär forskning och verksamheten ska ske i samspel mellan bransch och akademi. Under en inledande period om 2 år uppgår finansieringen till 5 miljoner kronor per år för att därefter, efter utvärdering, uppgå till 27 miljoner kronor per år Andra riktade satsningar Arkitektur Som ett svar på ett uppdrag i 2010 års regleringsbrev om att stödja svaga forskningsområden men också som ett resultat av rekommendationerna i utvärderingen av svensk arkitekturforskning genomförde Formas under 2010 och 2011 två utlysningar inom arkitekturområdet. Arkitekturens teori och metod starka miljöer I slutet av 2010 lyste Formas ut medel för stöd till två större forskningsmiljöer med inriktning på arkitekturens teori och metod. Stödet avsåg i första hand forskningsmiljöer i samverkan mellan universitet/högskolor. Följande områden prioriterades i utlysningen:

25 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 25 Utveckling av arkitekturteori och begrepp som tydliggör och skapar förståelse för arkitekturens roll och betydelse i nutida samhällsförändringar. Arkitekturhistoria och arkitekturkritik utgör här betydelsefulla delar. Forskning som tydliggör arkitekturforskningens epistemologi, kunskapsteoretiska grund, och dess position i relation till andra kunskapsformer och vetenskaper. Även arkitekturpraktikens specifika kunskapsbildning behöver utvecklas och förtydligas. Forskning som klargör och vidareutvecklar arkitekturforskningens metoder, dels inomvetenskapligt, dels i förhållande till andra discipliner. Begrepps- och metodutveckling behövs också i relation till arkitekturprofessionen och praktikbaserad forskning. Formas mål med stöd till forskningsmiljöerna var att utveckla, stärka, profilera och samordna forskningen inom ämnet arkitektur och skapa starka, livskraftiga, internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer: Formas ville också stimulera mång- och tvärvetenskap, samt bidra till internationella samarbeten, utbyten och perspektiv i arkitekturforskningen. Praktiknära forskning i samverkan mellan forskningsmiljöerna och intressenter i omvärld och bransch var ytterligare ett mål som skulle säkra arkitekturforskningens samhällsrelevans och samhällsnytta. Chalmers och KTH beviljades varsitt stöd med 5 miljoner kronor per år för perioden Forskarskola inom arkitekturforskning I början av 2011 lyste Formas ut medel för stöd till etablering av en nationell forskarskola inom arkitekturforskning. Målet var att höja kvaliteten på svensk forskarutbildning inom arkitekturämnet. Ett stöd på 5 miljoner kronor per år i sex år ( ) skulle beviljas till en nationell forskarskola i samverkan mellan svenska universitet och högskolor som bedriver forskarutbildning inom arkitekturämnet. Formas mål med stöd till forskarskolan var: att utveckla, stärka, profilera och samordna forskarutbildningen i ämnet arkitektur att stimulera mång- och tvärvetenskap att bidra till nationell kraftsamling att bidra till internationella perspektiv i forskarutbildningen att stimulera dialog och samverkan mellan doktorander och intressenter i omvärld och bransch att säkra arkitekturforskningens samhällsrelevans och samhällsnytta

26 26 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet Forskarskolan skulle bedrivas av arkitekturskolorna i samverkan och i nära anslutning till välfungerande framstående forskningsmiljöer. Samverkan skulle även kunna ske internationellt - med utländska forskarskolor som har annan finansiering. Lunds universitet fick anslaget om fem miljoner kronor per år för åren för en nationell forskarskola inom arkitektur Starka miljöer Formas har vid ett flertal tillfällen lyst ut medel till starka miljöer. Vid de tre senaste av dessa utlysningar har ansökningar om starka miljöer inom samhällsbyggnadsområdet beviljats Formas utlyste 2009 med koppling till 2008 års forskningsproposition medel till starka miljöer inom följande strategiska områden: Klimatmodeller; Effekter på naturresurser, Ekosystemtjänster och biologisk mångfald; Marin miljö och Hållbart brukande av naturresurser. KTH beviljades 5 miljoner kronor per år i fyra år till en stark miljö för forskning med inriktningen Geologiska och ekologiska kriterier för bedömning av uthålligt vägbyggande i ett miljösystemperspektiv 2010 Formas utlyste 2010 medel för starka miljöer med inriktning mot prioriterade områden i Formas strategi De prioriterade områdena var: Klimat och energi, Naturresurser och miljö, Miljöteknik och nya material, Stads- och landsbygdsutveckling och Livskvalitet för människor och djur Chalmers tekniska högskola beviljades 5 miljoner kronor per år i tre år för en stark miljö för forskning om Framtidens hem - Morgondagens lösningar en sporre för dagens byggnader.

27 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet Formas utlyste 2011 medel för åtta starka forskningsmiljöer, Medlen avsåg en forskningsmiljö inom vart och ett av de åtta problemområden som täcks av Formas beredningsgrupper: 1. Klimatförändring 2. Naturmiljön 3. Nyttjande av naturresurser 4. Resurseffektiva produkter och processer 5. Miljöföroreningar 6. Livsmedel och djurs välfärd 7. Stads- och landsbygdsutveckling 8. Den byggda miljön Dessutom skulle forskningen också utgå från minst ett av de fem prioriterade områdena från Formas forskningsstrategi för Följande två projekt inom samhällsbyggnadsområdet beviljades fem miljoner kronor per år i fem år: Planering för en dynamisk stads-landsbygdsrelation: att leva och verka på flera platser, SLU Umeå ALICE - Attraktivt levande i kallt klimat, LTU, Luleå Internationellt samarbete European Research Area, ERA-Net Sedan 2004 deltar Formas i European Research Area (ERA-Net). Samarbetet syftar till att identifiera framtida strategiska forskningsprogram och att få till stånd gemensamma europeiska utlysningar inom prioriterade forskningsområden. EU bidrar till nätverksbyggandet, men inte till själva forskningsfinansieringen som sker med nationella medel. För närvarande finns ett femtiotal ERA-Netsamarbeten, där Formas har varit med som partner i tolv under år Era Build och Eracobuild Eracobuild är ett nätverk inom EU av nationella forskningsfinansiärer och -administratörer, som fokuserar på forskning för hållbar utveckling av byggande och förvaltning av byggnader. Eracobuild startade 2008 som en fortsättning av det tidigare Era Build, och syftar till att etablera en plattform för forskningssamarbete inom bygg- och fastighetssektorn.

28 28 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet Forskningsfinansiärer från ett tjugotal EU-länder, däribland Sverige, ingår i Eracobuild. Formas är tillsammans med Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggnad (IQS) (tidigare Byggsektorns Innovations Centrum) och Energimyndigheten svenska deltagare. Eracobuild har inkluderat två delprogram, Value Driven Processes och Sustainable Renovation, Sustainable Renovation En av de stora utmaningarna för europeisk bygg- och fastighetssektor är att underhålla och uppgradera den byggda miljön så att den kan möta ändrade behov hos boende, brukare och ägare. Förvaltning och renovering är viktiga för en hållbar byggd miljö. Value Driven Processes Delprogrammet Värdedrivna processer har avsett arbete med hur man ökar värdet för slutkunden genom att förbättra hela byggprocessen från upphandling till färdig byggnad. Ett antal gemensamma utlysningar har genomförts i Era Build och Eracobuild för att generera gemensamma europeiska aktiviteter inom de aktuella områdena samt ge forskare och industri tillfälle att delta i multilaterala samarbetsprojekt. Projekten hargenomförts av forskargrupper och sektorsaktörer från minst tre av de deltagande länderna. Inom Era Build genomfördes under åren fyra gemensamma utlysningar, varav en nordisk. Sammanlagt beviljade Formas ca 16 miljoner kronor till de svenska deltagarna i 14 projekt. Till det kom samfinansiering från byggbranschen med lika mycket. Inom Eracobuild har två utlysningar genomförts, två för Sustainable Renovation, den senaste under 2011 och en för Value Driven Processes, Totalt har Formas beviljat ca 9,3 miljoner kronor till svenska deltagare i sex projekt. Byggbranschen bidrog med lika mycket. Urban Net ERA-Net Urban Net, syftade till att koordinera och finansiera transnationell forskning om uthållig stadsutveckling i Europa. I projektet, som pågick , samverkade 16 partners från 13 olika länder och två utlysningar genomfördes. I den första utlysningen beviljades ca 10 miljoner till svenska forskare i 11 projekt. I den andra utlysningen finansierades fem treåriga forskningsprojekt med ca 30 miljoner kronor. Fyra av dessa projekt var fortsättningar på projektsamarbeten som finansierats i den första pilotutlysningen. Projekten bygger på jämförelser mellan städer, regioner eller länder och handlar om deltagande i planering, om integrering av ekosystemtjänster i planering, om handelns lokalisering ur ett tid-rumperspektiv, om konsumenters transportproblem samt om termisk komfort i stadsmiljö. Samtliga projekt har svenska koordinatorer.

29 Kartläggning av forskningen inom samhällsbyggnadsområdet 29 Urban Net har fått en fortsättning inom det urbana nätverket, Urban Nexus, som är inriktat på kunskapsspridning. Urban Nexus koordineras av NICIS i Nederländerna, och Formas har tillsammans med Mistra Urban Futures ansvar för temaområdet Competing for urban land. Ny satsning - Urban utveckling: Urban Living Labs JPI (Joint Programming Initiativ) Urban Europe, med syfte att koordinera europeisk forskning med inriktning på hållbar stadsutveckling, planerar under 2012 en pilotutlysning. Sverige medverkar genom samarbete mellan Formas och VINNOVA (med vardera 5 Mkr/år i 3 år). Övriga länder som deltar i pilotutlysningen är Danmark, Finland, Nederländerna, Turkiet och Österrike. Utlysningen är inriktad på tre teman: Urban diversity and social cohesion, Urban systems and networks och Governance of complex urban systems. Interdisciplinära och transdisciplinära projekt i samverkan mellan forskare och olika samhällsaktörer; politik, näringsliv, organisationer, brukare, efterfrågas. Formas har beslutat om en satsning inom stadsutvecklingsområdet med inriktning på forskningskonceptet Urban Living Labs. Utlysningen planeras öppna i juni International Energy Agency, IEA Formas deltar i samverkan med Energimyndigheten i IEA:s FoU-program Energy Conservation in Buildings and Community Systems (ECBCS). I programmet är ett 25-tal länder medlemmar. Svenska forskare deltar i flera av programmets pågående samarbetsprojekt. Formas är Sveriges representant i programmet. 3.2 Energimyndigheten Energimyndigheten ligger under Näringsdepartementet och finansierar verksamhet av olika karaktär, från energiinriktad grundforskning till storskaliga demonstrationsprojekt och stöd till affärsutveckling. Stöd riktas såväl till högskolor som till företag, branschorganisationer och offentliga aktörer. Energimyndighetens verksamhet har en tydlig nyttoprofil med fokus på att förena affärs- och samhällsnytta genom kommersialisering i näringslivet, i kommuner och hos andra aktörer. Myndigheten arbetar såväl med nyttiggörande och förankring av forskning och utveckling som med stöd till innovationer och kommersialisering av nya produkter och tjänster som initieras bottom-up. Energimyndighetens forskningsfinansiering är uppdelad i externa och interna program samt enskilda projekt. Utlysningar görs löpande. Programmen utformas i nära dialog med avnämare.

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK Utlysningen Forskningsprop 2012 och Regleringsbrev 2013, 2014, 2015 1. 100 miljoner kronor förstärkning till forskning om hållbart samhällsbyggande

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Svensk byggforskning i samverkan

Svensk byggforskning i samverkan Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer

Läs mer

Hållbart samhällsbyggande

Hållbart samhällsbyggande Forskningsrådet Formas Hållbart samhällsbyggande Conny Rolén Forskningssekreterare, Formas Svensk Vatten Utveckling 25 år, 2 november 2015 Forskningsrådet Formas Miljö Areella näringar Samhällsbyggande

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hållbar stadsutveckling Forskning och innovation Satsningar och medfinans 2017-01-20 Inriktning 2017 och pågående forskning Trafikverket bedriver/beställer forskning

Läs mer

UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad

UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad Illustration: Matthias Adolfsson Ulf Ranhagen Ordf ARKUS Arkitekt SAR/MSA SWECO Architects Professor em Gunilla Hagberg Styrelseledamot ARKUS Arkitekt SAR/MSA White Arkitekter

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige Regeringen Proj. n r VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM A k 2017-05- 1 2 Regeringsbeslut I 3 2017-05-04 N2017/03280/IFK Näringsdepartementet D/Dnr 2QIT-02nt-l Verket för innovationssystem 101 58 Stockholm Uppdrag

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/ Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De 15 år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

En sektorsövergripande ideell förening med långsiktiga samarbeten med myndigheter

En sektorsövergripande ideell förening med långsiktiga samarbeten med myndigheter En sektorsövergripande ideell förening med långsiktiga samarbeten med myndigheter MEDLEMMAR Fastighetsägare, byggherrar, förvaltare Entreprenörer och installatörer Material- och komponentproducenter Arkitekter,

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

l Stockholm Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling

l Stockholm Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling ----- REGERINGEN 2016-05-19 N2016/03599/IF Regeringsbeslut l 2 Näringsdepartementet N a turvårdsverket l 06 48 Stockholm Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Kunskap om och för samhällets klimatarbete. Dialogmöte den 29 maj 2017

Kunskap om och för samhällets klimatarbete. Dialogmöte den 29 maj 2017 Kunskap om och för samhällets klimatarbete Dialogmöte den 29 maj 2017 Tankar inför mötet Informera och klargöra kring utlysningen, hinna prata och diskutera frågor som finns Få en bild av vilka ni är kunna

Läs mer

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Regeringsbeslut IV 7 Näringsdepartementet 2016-12-20 N2016/08017/SUN N2016/07690/KLS (delvis) N2016/06636/SUN m.fl. Se bilaga 1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vinnovas arbete med Hållbara Städer. Jenny Sjöblom & Marie Karlsson

Vinnovas arbete med Hållbara Städer. Jenny Sjöblom & Marie Karlsson Vinnovas arbete med Hållbara Städer Jenny Sjöblom & Marie Karlsson System Transition General conditions Landscape Global challenges Socio-Technical Regime Paradigm Transition Marklund,G (based on Geels,

Läs mer

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Kunskap, teknik, produkter och tjänster som bidrar till ett hållbart energisystem och effektiv energianvändning i bygg- och bebyggelsesektorn

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? 2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling Regeringsbeslut IV:4 REGERINGEN 2014-02-20 S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona j S2014/1631/PBB Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

IQ Samhällsbyggnads lunchseminarium Inspel den till forskningspolitiska propositionen

IQ Samhällsbyggnads lunchseminarium Inspel den till forskningspolitiska propositionen Svensk byggforskning och -utbildning i samverkan IQ Samhällsbyggnads lunchseminarium 2016-02-02 Inspel den till forskningspolitiska propositionen Martin Nilsson, LTU, koordinator Johan Silfwerbrand, KTH,

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Angående inbjudan att lämna underlag till regeringens forskningspolitik

Angående inbjudan att lämna underlag till regeringens forskningspolitik Ert datum Er beteckning U2015/1662/UH Vår referens David Bendz Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Angående inbjudan att lämna underlag till regeringens forskningspolitik

Läs mer

SIRen - Sustainable Integrated Renovation - en stark forskningsmiljö

SIRen - Sustainable Integrated Renovation - en stark forskningsmiljö SIRen - Sustainable Integrated Renovation - en stark forskningsmiljö Paula Femenías Chalmers Arkitektur Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Koordinator för SIRen

Läs mer

Socialfondsprogrammet

Socialfondsprogrammet Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande

Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande Formas stark forskningsmiljö Upphandling för e/ hållbart och innova6vt samhällsbyggande Procurement for sustainable innova6on in the built environment (ProcSIBE) 25 mkr, 5 år (2014-2018) Sveriges Bygguniversitet

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande FoI-frågor Kitt mellan näringsliv,

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö

SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö Kristina Mjörnell Renoveringsdagen 2014 Stockholm 2014-03-27 Vad är en stark forskningsmiljö? Enligt Formas: Miljön ska bestå av forskare

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Sveriges Bygguniversitet och dess syn på forskning & teknikutveckling

Sveriges Bygguniversitet och dess syn på forskning & teknikutveckling Sveriges Bygguniversitet och dess syn på forskning & teknikutveckling Johan Silfwerbrand, KTH Byggvetenskap CBI:s informationsdag, Sthlm, 16 mars 2016 Sveriges Bygguniversitet SBUs högskolekonferens, Varbergs

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning ProViking ProViking 14 november 2008 Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009 Forskningsprogram inom området Produktframtagning 1. Inledning Stiftelsen för Strategisk Forskning har under

Läs mer

Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning. Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson

Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning. Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson Energimyndighetens mål: ett hållbart energisystem Helhetssyn är nyckeln Från forskning

Läs mer

Norden som kunskapsregion strategier och instrument

Norden som kunskapsregion strategier och instrument eller Norden som kunskapsregion strategier och instrument Internationaliseringskonferensen Bergen 7 mars 2013 Monika Mörtberg Backlund Senior rådgivare, Nordiska Ministerrådet Avdelningen för Kunskap och

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi, Hvad er det som gør, at der er så gode relationer mellem erhverv og forskning i Sverige med fokus på transportområdet og kan Danmark lære noget af det? Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer