Lesson study & Learning study Metoder för att utveckla yrkeslärares undervisning? Mats Lundgren & Ina von Schantz Lundgren
|
|
- Monica Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 This is a Magazine Article Lesson study & Learning study Metoder för att utveckla yrkeslärares undervisning? Mats Lundgren & Ina von Schantz Lundgren Abstract För att förbättra utbildningens kvalitet och elevernas studieresultat lyfts ofta lärares didaktiska kunskaper fram, liksom betydelsen av att lärare samverkar och reflekterar över hur undervisningen genomförs och bedöms. Vi argumenterar för att yrkeslärare genom att använda pedagogiska metoder som lesson study eller learning study kan utveckla sin undervisning, men vi diskuterar även vilka möjligheter och svårigheter som dessa metoder innehåller. Våra slutsatser är att även om dessa arbetssätt är ovanliga i gymnasieskolans yrkesutbildningar innehåller de goda möjligheter för att skapa nya perspektiv på yrkesundervisning till innehåll och form och att den på detta sätt kan utvecklas. En annan slutsats är att dessa metoder öppnar möjligheter för yrkeslärare och pedagogiska forskare att i samverkan utveckla ny praktiknära kunskap om yrkesutbildning. Introduktion 1 Begreppet lesson study blev internationellt bekant genom Stiegler och Hieberts bok The teaching gap (1999) där de hävdade att japanska lärares sätt att systematiskt arbeta med att förbättra undervisningen i klassrummet hade gett lärarna en kontinuerlig professionell utveckling och som kunde förklara japanska elevers framgångsrika studieprestationer (Marton, 2005). Syftet med denna artikel är att beskriva metoderna lesson study och den utvidgade learning study samt hur yrkeslärare genom att använda dessa skulle kunna utveckla sin undervisning. Avslutningsvis diskuterar vi vilka möjligheter och svårigheter som kan tänkas finnas, inte minst mot bakgrund av att arbetssättet i stort sett verkar vara oprövat i gymnasieskolans yrkesutbildningar. Lärares agerande i klassrummet har under de senaste åren hamnat i fokus (se t.ex. SKL, 2009; Skolverket, 2009; Hattie, 2010). I en rapport från McKinsey (2010) redovisas hur 20 utbildningssystem (nationella respektive delstatliga) under en längre tidsperiod har genomgått en positiv utveckling vad gäller elevernas studieresultat. I utbildningssystem som gått från kategorin dålig till hygglig rör åtgärderna framför allt infrastruktur, skolböcker och läroplanskunskap hos lärarna. I mera utvecklade utbildningssystem, som gått från utmärkta studieresultat till excellenta, är i stället åtgärderna riktade mot att utveckla samarbete (collaborative pratice), decentralisering av pedagogiskt ansvar till skolor och lärare och att befria lärare från administrativa bördor (McKinsey & Company, 2010). I en tidigare rapport från McKinsey (2007) lyftes just lärares samarbete fram för att utveckla undervisningen. / /, some of the best systems have found ways to enable teachers to learn from each other. Teachers in most schools work alone. In a number of the top systems, particularly 1 Artikeln är en bearbetning av ett paper med titeln: Lesson study En metod för att systematiskt utveckla kunskap om yrkesämnenas didaktik och yrkeslärares didaktiska kompetens? som presenterades på konferensen NORDYRK På väg mot en nordisk yrkespedagogik? Den juni 2011, Högskolan på Åland, Mariehamn. 1
2 those in Japan and Finland teachers work together, plan their lesson jointly, observe each others lessons and help each other improve. These systems create a culture in their schools in which collaborative planning, reflection and instruction, and peer coaching are the norm and constant features of school life. This enables teachers to develop continuously. (McKinsey & Company, 2007, s 28) McKinsey sammanfattade resultatet av en omfattande analys av mer än 800 metaanalyser (Hattie, 2010) som att: The remarkable feature of the evidence is that the biggest effects on student occur when teachers become learners of their own teaching (McKinsey, 2010, s 85). Ett sådant sätt att arbeta skulle kunna sägas vara själva definitionen på hur en lesson study respektive en learning study är uppbyggd. Marton skriver följande: Utgångspunkten för lesson study är enkel: Om man vill förbättra elevernas lärande är det mest effektiva att fokusera på en lektion i klassrumsmiljö. De pedagogiska förändringarna planeras från första början i själva klassrummet. Utmaningen blir att identifiera vilka slags förändringar som kommer att förbättra elevernas lärande i klassrummet och att när dessa förändringar identifierats dela med sig av denna kunskap till andra lärare som har liknande problem eller likande mål. (Marton, 2005, s 106) Med utgångspunkt i design experiment (Brown, 1992; Collins, 1992) har Marton och hans kollegor i Hong Kong vidareutvecklat den japanska metoden lesson study till en teorianknuten metod som benämns learning study. Även om en lesson study inte kan betraktas som ett kontrollerat experiment ansåg Marton och hans kollegor att systematisk intervention och observationer där man försöker undvika att låta sin egen förförståelse påverka vad man ser är viktiga aspekter för att utveckla metoder för lärande i klassrummet. Det man ansåg särskilt betydelsefullt var att design experiment visade på ett sätt att bidra till teoriutveckling och samtidigt utveckla praktiken (Lo, Pong & Chik, 2005; Marton & Mun Ling, 2007). Den teori de valde att använda var variationsteori (se nedan). Learning study introducerades i Sverige år 2003 som en form av samarbete mellan forskare och lärararbetslag (Holmqvist, (red.), 2006). Det finns stora likheter mellan lesson study och en learning study genom att båda försöker ta reda på vilket som är det bästa sättet att nå ett visst pedagogiskt mål (Marton, 2005; Holmqvist, (red.), 2006). Många av de försök med att använda lesson study och learning study som gjorts i Sverige har rört naturvetenskap, matematik och språk, framför allt riktat mot yngre elever (se t.ex. Vikström, 2005; Holmqvist, (red.), 2006; Kullberg, 2010). I en lesson study och learning study är ett så kallat lärandeobjekt kärnan, med vilket avses att eleverna ska ges ökade möjligheter att kunna utveckla sin kvalitativa förståelse inom ett avgränsat kunskapsområde eller en särskild förmåga (Holmqvist, 2006 s 21), som i de fall som hänvisats till ovan valdes ut från väldefinierad ämneskunskap. Vi argumenterar emellertid för att genom en utvidgad syn på begreppet lärandeobjekt kan lesson study och learning study väl lämpa sig även för gymnasieskolans yrkesutbildningar. Lärandeobjektet kan då t.ex. utgöras av det som Tsagalidis (2009) talar om som specifika yrkeskunskaper och så kallade nyckelkvalifikationer, som handlar om förståelse av yrket och yrkesrollen, noggrannhet i utförandet, planeringsförmåga och så vidare. Det skulle även kunna handla om en eller flera kompetenser som är viktiga för elevens anställningsbarhet (Granberg, 2003), till exempel att 2
3 utveckla elevers strategiska och sociala kompetens. Lesson study och learning study som pedagogiska metoder Lesson study och learning study tillhandahåller ett strukturerat sätt att arbeta för att uppnå målet att underlätta elevers lärande. På övergripande nivå har dessa båda metoder den gemensamma nämnaren att försök görs för att utveckla undervisningen för att möjliggöra lärande av en viss bestämd förmåga eller en viss bestämd värdering (Marton, 2005, s 106). De två viktigaste skillnaderna är att learning study har en teori som utgångspunkt och att det i arbetsgruppen förutom lärare även ingår forskare. Learning study kännetecknas av att 1) skapa förutsättningar för att ett visst lärande ska kunna ske hos eleverna, 2) att lärarna lär av varandra, av forskningslitteratur och av studien i sig samt att 3) forskarna får möjlighet att lära om hur teorin fungerar i praktiken (Marton, 2005). Lesson study och den vidareutvecklade learning study innehåller följande moment (se t.ex. Holmqvist, (red.), 2006): Tabell 1. Lesson study och learning study och dess genomförandesteg. Lesson study och dess olika delmoment Learning study och dess olika delmoment 1. Definition av lärandeobjekt 1. Val av avgränsat lärandeobjekt samt test av elevernas kunskap/förståelse 2. Lektionsplanering 2. Analys av kritiska aspekter av lärandeobjektet 3. Lektionen genomförs 3. Lektionsplanering 4. Utvärdering och reflektion över lektionen 4. Lektion 1 genomförs 5. Revidering av lektionsplanen 5. Analys av lektion 1 6. Genomförande av den reviderade lektionsplanen 6. Lektion 2 genomförs vidareutvecklad 7. Utvärdering och reflektion 7. Analys av lektion 2 8. Dela med sig av resultaten 8. Lektion 2 genomförs vidareutvecklad 9. Analys av lektion Eftertest av elevernas kunskapsutveckling genomförs 11. Sammanställning av skriftlig dokumentation och dela med sig av resultaten Både en lesson study och en learning study utgår, som framgått, från ett lärandeobjekt som utgörs av de områden som undervisningssituationen syftar till att utveckla, i det här fallet för yrkeselevers centrala yrkeskunskaper. Holmqvist (2006) säger att det kanske vore mera adekvat att i stället för lärandeobjekt tala om lärandesubjekt eftersom grundtanken är att skapa förståelse för hur enskilda betraktar ett fenomen utifrån sin subjektiva förståelse. För att genomföra en learning study krävs goda kunskaper i ämnet, i didaktik och i olika vetenskapliga perspektiv (Holmqvist, 2006). I en learning study kan tillvägagångssättet förstås som ett mini-aktionsforskningsprojekt. Koncepten lesson study och learning study kan även användas utifrån ett bestämt tema som ska genomsyra en hel skolas arbete (Stigler & Hiebert, 3
4 1999). Temat är gemensamt, men lektionerna genomförs som fristående enheter. Att använda lesson study eller learning study kan antas hjälpa lärare att träna sin förmåga att identifiera och urskilja centrala lärandeobjekt och deras kritiska aspeker i lärsituationen. Lärare kan på så sätt stödja elevens lärande genom vad Vygotsky (1986) benämnt som den proximala zonen för att kunna utveckla elevens egen kunskapspotential. Detta kan förstås i relation till att en elevs kommunikativa och sociala utveckling sker i ett växelspel mellan dess biologiska förutsättningar och ett behov av kontakt med andra genom att aktivt samspela med personer i dess omgivning (Säljö, 2000 med hänvisning till Vygotsky, 1986). För att ge en uppfattning om tillvägagångssättet beskriver vi i korta drag arbetsgången i en learning study. Lärandeobjektet för en enskild lektion identifieras och definieras av de medverkande lärarna i relation till ett ämnes centrala kunskapsinnehåll som det beskrivs i kursplanen. En eller flera forskare är också knutna till lärargruppen. I detta skede testas även elevernas förståelse av lärandeobjektet. De medverkande lärarna försöker skapa en gemensam förståelse av det för det aktuella tillfället valda lärandeobjektet och dess kritiska aspekter. Målet för lektionen är inte bara att producera en effektiv lektion, utan även att reflektera över och förbättra förståelsen av hur lärandeobjektet utifrån en vald pedagogisk teori, till exempel variationsteori, kan illustreras från flera olika infallsvinklar för att på så sätt underlätta elevernas lärande. Lektionerna benämns både i en lesson study och en learning study som forskningslektioner. Lektionen genomförs enligt den gemensamma planeringen av en lärare. Övriga lärare observerar vad som sker i klassrummet. Lektionen kan filmas för att underlätta analysen. De lärare som observerar lektionen kan rikta uppmärksamheten mot i förväg överenskomna moment, som framför allt rör lärandeobjektets kritiska aspekter, eller gå runt och hjälpa till att lyssna på vad eleverna har svårt att förstå och därmed även kunna identifiera andra kritiska aspekter. Utvärderingen av lektionen ska helst göras så nära lektionstillfället som möjligt. Läraren som genomförde lektionen redogör för hur han eller hon upplevt utfallet av lektionen. Övriga lärare ger sina reflektioner gällande lektionen och hur den genomfördes. En ny lektion planers utifrån de erfarenheter som den första lektionen gav. Den reviderade lektionsplanen genomförs i en annan klass, antingen av samma lärare eller av någon av de andra i gruppen. Den undervisande läraren får även nu ordet först och ger sin syn på hur lektionen fungerade. Tillsammans kan de involverade lärarna dra slutsatser och relatera resultatet till vad de hade hoppats uppnå. En rapport skrivs som beskriver hur man planerat och reviderat lektionen. Lektionen/lektionerna kan sedan ses som ett exempel på hur man kan arbeta utifrån ett specifikt lärandeobjekt. Andra lärare kan använda dessa exempel och bearbeta dem utifrån sina egna utgångspunkter och förutsättningar. En lesson study innehåller färre moment, vilket framgått av figuren ovan. Variationsteori För att omsätta praktik till teori och teori till praktik behöver en teori härröra från den miljö där den ska tillämpas (Entwistle i Marton, Hounsell & Entwistle, 1992). Gärdenfors (2010) ger följande exempel: Inom hjärnforskningen talar man om nervceller som lär sig, i skolsammanhang är det mest den enskilda individen som står i fokus, och inom företagsvärlden talar man om lärande 4
5 organisationer. Det är fruktlöst att tro att ordet lärande betyder samma sak på alla dessa nivåer. (Gärdenfors, 2010, s 25) För att förstå vad som händer i en konkret undervisningssituation och hur denna kan utvecklas har Marton och hans kollegor valt en lärandeteori som de själva utvecklat på basis av egen forskning om lärande som de kallar för variationsteori. De pekar dock på att andra teorier som har möjlighet att bidra till lärande av en viss specifik aspekt, vilket variationsteorin anses vara särskilt lämpad för, skulle kunna användas. En väsentlig utgångspunkt i variationsteorin är att vårt handlande är en följd av hur vi, var och en, uppfattar världen omkring oss. För att möjliggöra för elever att lära utifrån sina olika upplevda erfarenheter lyfts i variationsteorin betydelsen av att vi inte uppfattar världen som den är utan vad vi uppfattar är skillnader i relation till vad vi hittills erfarit. Vi skulle till exempel inte kunna uppfatta olika färger om det bara fanns en färg i världen (Marton, 2005). Variationsteorin kan ses som ett redskap för att hjälpa eleverna att förstå ett givet lärandeobjekt på ett nytt sätt. Vikström (2005) skriver att individens lärande i en viss given situation i ett variationsteoretiskt perspektiv inte beror på situationen i sig utan, på hur individen uppfattar och förstår situationen. Undervisningen utgår från ett didaktiskt problem, framför allt från frågan vad det är som gör att en elev inte förstår ett visst kunskapsinnehåll (ett lärandeobjekt), inte från ett förslag på en lösning av problemet. Relationen mellan lärare - elev - innehåll studeras genom observationer av interaktionen, undervisningssituationen hamnar därmed i fokus. När lärare studerar varandra i sådana situationer kan kunskap om hur elever förstår ett lärandeobjekt utvecklas. I praktiken sker det genom studier av hur ett lärandeobjekt hanteras i en undervisningssituation och att jämföra detta sätt med andra sätt att hantera samma ämnes innehåll i undervisningen på andra sätt (Vikström, 2005). Lärarens uppgift är att hjälpa eleven att skifta perspektiv och se lärandeobjektet på ett nytt sätt (Holmqvist, 2006). Utgångspunkter är a) att kunna urskilja ett lärandeobjekt, till exempel ett centralt moment i kursplanen, b) att variera och c) att jämföra med andra alternativa sätt att beskriva fenomenet och relatera detta till ett sammanhang eller andra fenomen. Det är inte givet hur ett lärandeobjekt kan definieras och väljas ut. Kursplaner är, trots allt, skrivna så att de är mer eller mindre allmänt hållna mål som eleverna ska uppnå. Det ligger i lärares didaktiska kompetens att identifiera hur ett lärandeobjekt kan transformeras till specifika moment som elever förväntas tillägna sig. Genom att visa på variationer av lärandeobjektet ges eleven bättre möjlighet att förstå den kritiska aspekten och att kunna passera nödvändiga hinder för att gå vidare i sitt lärande. Detta förutsätter att läraren i sin undervisning förmår läsa av vilken förståelse den enskilde eleven har av ett lärandeobjekt. Detta utgör ett centralt moment i en lesson study såväl som i en learning study. Gärdenfors (2010) driver tesen att den rikaste formen av lärande är det som leder till att eleverna förstår det material, vilket kan ses som lärandeobjekt, som de studerar. Han säger att detta leder till att det krävs att lärare har djup förståelse av sitt kunskapsområde. Det krävs också att lärare har goda insikter i vad det är som elever vanligen missuppfattar i fråga om ett lärandeobjekts kritiska aspekt och vad det är som gör det möjligt att hjälpa eleven att förstå denna. Om elever inte har tillgång till tillräckligt med faktabitar har de svårt att kunna foga samman dessa till de mönster som skapar förståelse. 5
6 Diskussion och slutsatser Vi har beskrivit och diskuterat metoderna lesson study och learning study samt de bakomliggande teorierna och principerna, och framhållit att med en utvidgad syn på begreppet lärandeobjekt skulle dessa metoder väl kunna användas i yrkesutbildning. Avslutningsvis diskuterar vi vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas och drar några tänkbara slutsatser av detta. Vad är det som talar för och emot att lesson study och learning study som metoder kan få en plats i yrkesutbildning? Det förefaller finnas en rad pedagogiska och didaktiska fördelar. Inte minst att det skapar ett möte för pedagogiska och didaktiska reflektioner i vardagen. Metoderna erbjuder yrkesläraren ett systematiskt sätt att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning och att tillsammans med kollegor utveckla sin didaktiska kompetens. Detta kan också indirekt utveckla ny kunskap om olika yrkesämnens didaktik. Lärare som inte ges möjligheter att föra kontinuerliga pedagogiska samtal och reflektera över den undervisning de bedriver kommer inte heller att kunna gå bortom sina egna begränsningar. Hur en lesson study eller learning study kan tillämpas i en undervisningssituation är emellertid beroende av att lärare redan innan de planerar och genomför sin lektion har grundläggande kunskap om ett valt lärandeobjekt och dess kritiska aspekt/er. Detta sätt att arbeta ger samtidigt möjligheter att utveckla lärares kompetens avseende att söka utforska vad som utgör kritiska aspekter i olika lärandemoment. Detta får anses betydelsefullt också med utgångspunkt i den paradox som Entwistle (i Marton, Hounsell & Entwistle) anser föreligger genom att varje individs tolkning av verkligheten är unik, samtidigt som all god kommunikation bygger på att de involverade aktörerna utgår från gemensamma antaganden, definitioner och förståelse. Lesson study och learning study skapar en möjlighet för yrkeslärarna att med fokus på ett lärandeobjekt i taget successivt närma sig en gemensam referensram avseende sådana aspekter som många elever har problem att lära sig, vilket torde kunna bidra till kvalitativt bättre lärandesituationer i yrkeslärandet. Varken en lesson study eller learning study kan självfallet genomföras varje lektion, men att sådana förekommer med viss regelbundenhet, kanske är det möjligt att genomföra en till två lesson study- och/eller learning study-cykler under en termin. För att använda en lesson study eller en learning study som arbetssätt för att utveckla utbildningen är det viktigt att undervisningen bedrivs systematiskt, kontinuerligt och långsiktigt. Våra erfarenheter, från att tidigare ha följt ett försök i en 1-9-skola, visar att det i praktiken är svårt att genomföra undervisning på dessa sätt med den stringens som är nödvändig. Framför allt gäller det en learning study som kräver mycket planering och är tidskrävande. En lesson study kan däremot genomföras i förenklade varianter. Det krävs en hel del träning för att använda dessa arbetssätt, men går att öva upp. Med tiden skapas ett sätt att tänka, metalärande, kring hur en lektion kan planeras och genomföras i samverkan med andra på ett sätt som gör att det uppstår kollektiva pedagogiska samtal i det vardagliga arbetet. Att arbeta på detta sätt kräver också mod från den enskilda läraren för att bli utsatt från kollegornas blick och kritiska reflektioner. Det kan riktas invändningar mot att använda lesson study och learning study som dock inte i första hand avser själva arbetssättet eller dess utgångspunkter. Svårigheterna rör istället organisatoriska problem som schema, lärares brist på tid, att det finns för få lärare i ett ämne på en skola, eller att det helt enkelt inte finns ett intresse för att prova detta arbetssätt. I det 6
7 fallet spelar således skolans ledning en viktig roll för att undanröja sådana hinder för att dessa arbetssätt ska kunna användas. Att använda lesson study och framför allt learning study i yrkesutbildning erbjuder även möjligheter att utveckla ett samarbete med forskare, till exempel knutna till landets lärarutbildningar, både för att utveckla yrkeslärares didaktiska kompetens och yrkesämnenas didaktik, men också för att starta ett utvecklingsarbete vid de högskolor som bedriver yrkeslärarutbildning. Referenser Brown, A.L. (1992). Design experiments: Theoretical and methodological challenges in creatin complex interventions in classroom settings. The Journal of the Learning Sciences, 2(2), s Collins, A. (1992). Toward a design science of education. In E. Scanlon & T.O. Shea (Eds.), New directions in educational technology. Berlin, Germany: Springer. Entwistle, N. (1992). Olika perspektiv på inlärning, s i Marton, F., Hounsell, D., Entwistle, N. (1992). Hur vi lär. Stockholm. Rabén & Sjögren. Granberg, O. (2003). PAOU Personaladministration och organisationsutveckling. Stockholm: Natur och kultur. Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur. Hattie, J. (2009). Visible Learning A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge. Holmqvist, M. (red.) (2006). Lärande i skolan: Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur. Holmqvist, M. (2006). Att teoretisera lärande, s 9 28 i Holmqvist, M. (red.) (2006). Lärande i skolan: Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur. Kullberg, A. (2010).What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics Göteborg: Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Lo, M. L., Pong, W. Y., Chik, P. (eds.). (2005). For each and everyone. Catering for individual differences through learning study. Hong Kong: Hong Kong University Press. McKinsey & Company. (2007). How the world ś best-performing school systems come out on top. McKinsey & Company. (2010). How the world ś most improved school systems keep getting better. Marton, F., Hounsell, D., Entwistle, N. (1992). Hur vi lär. Stockholm: Rabén & Sjögren. Marton, F. (2005). Om praxisnära grundforskning, s i Forskning av denna världen II Om teorins roll i praxisnära forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Marton, F. (2006). Sameness and difference in transfer, s i The Journal of Learning Science, 15. 7
8 Marton, F., Mun Ling, L. (2007). Learning from The Learning Study, s Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Journal of Research in Teacher Education, nr 1, Runesson, U. (2010). Det andra steget: lärares forskningsresultat som gemensam resurs, s i Resultatdialog, Vetenskapsrådet rapportserie, 15: Stigler, J. W., Hiebert, J. (1999). The teaching gap: Best ideas from the world s teachers for improving education in the classroom. New York: The Free Press. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Tsagalidis, H. (2009). Därför fick jag bara Godkänt Bedömning i karaktärsämnen på HRprogrammet. Stockholm: Stockholms universitet; Doktorsavhandlingar från Pedagogiska institutionen 149. Vikström, A. (2005). Ett frö för lärande En variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi. Luleå: Luleå tekniska universitet. (Doktorsavhandling) Vygotsky, L. S. (1986). Thought and language. Cambridge, MA: Harvard University press. 8
Learning study och forskningscirkeln som metoder i digitala lärandemiljöer
Utdrag ur: Lundgren, M., von Schantz Lundgren, I., Nytell, U & Svärdhagen, J. (2013) Learning study och forskningscirkeln som metoder för pedagogiskt ledarskap i digitala lärandemiljöer, i Johansson, O
Läs merLearning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan
Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna
Läs merLearning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg
Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk
Läs merUtbildningsvetenskapliga fakulteten
Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG465 LÄRSTUDIER (LEARNING STUDY). ATT PLANERA, GENOMFÖRA OCH ANALYSERA LÄRANDE I KLASSRUMMET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Learning study. To plan, implement and analyse learning
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG465, Lärstudier (Learning study). Att planera, genomföra och analysera lärande i klassrummet, 15,0 högskolepoäng Learning Study. To Plan, Implement and Analyse
Läs merLearning study i gymnasial yrkesutbildning
This is a Reviewed Article Learning study i gymnasial yrkesutbildning En fallstudie från ett hantverksprogram Ina von Schantz Lundgren Mats Lundgren, & Victoria Svensson Abstract Internationella tester
Läs merLearning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus McKinsey & Co. How the world s best-performing school systems come out on top. Högpresterande länder tar in kompetensutvecklingen till klassrummet och gör den till
Läs merForskning och matematikutveckling
Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk
Läs merLearning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd
Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd Jenny Frohagen Mariaskolan, Stockholms Stad & Stockholms Universitet Att förbättra sin yrkesskicklighet kollegialt = LLS
Läs merSecond handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
Läs merLearning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori
Läs merFörstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling
Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merHur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde
Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde 20090910 Fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar Organisation Metoder Medier Studieplaner
Läs merSyftet med vår studie
Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisningen Jenny Fred & Johanna Stjernlöf Syftet med vår studie Övergripande syfte: Att bidra med ny och fördjupad ämnesdidaktisk
Läs merAtt förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study
Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan - Ett skolledarperspektiv på Learning Study Ingångar - ökad måluppfyllelse - kvalitetsarbete 80 70 60
Läs merLearning Study som skolutvecklingsmodell
Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer
Läs merVad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Individualisering Lärartäthet Homogena grupper Ämneskunskaper Ordning Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer
Läs merVP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Läs merFramgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Catharina Tjernberg Rikskonferens i specialpedagogik Växjö 10 aug 2015 Klyftan mellan teori och praktik i läsoch skrivundervisningen Etablerad forskningsbas men
Läs merI vilket sammanhang finns Learning study? Hur går en Learning study 1ll? Maria Bergqvist & Henrik Hansson
Ämnesdidak1skt kollegium lärare planerar och utvärderar undervisning kollegialt i sin vardagliga verksamhet med e> Learning study förhållningssä> Maria Bergqvist & Henrik Hansson I vilket sammanhang finns
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merMichal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research
Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge
Läs merLearning Study. Skollagen. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund?
Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer
Läs merNär en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt
K. Drageryd, M. Erdtman, U. Persson & C. Kilhamn Tallinjen en bro mellan konkreta modeller och abstrakt matematik Fem matematiklärare från Transtenskolan i Hallsberg har under handledning av Cecilia Kilhamn
Läs merFrån efterhärmning till kreativitet - ett designexperiment om elevers arbeten i periodhäften i åk 4
Från efterhärmning till kreativitet - ett designexperiment om elevers arbeten i periodhäften i åk 4 Innehållsförteckning Bakgrundsbeskrivning 1 Projektets syfte 2 Lärandeobjektet 3 Projektets vidare syften
Läs merRikare resonemang om rättvisa
Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken? /Malin Tväråna, CeHum, SU Problem Vad innebär det att kunna resonera om rättvisa i samhällskunskap? Vad i undervisningen
Läs merAtt sätta lärares och elevers lärande i fokus
Höjman, Larsson, Persson, J-Nilsson, Cajander Att sätta lärares och elevers lärande i fokus I denna artikel beskrivs ett sätt att arbeta med learning study. En lärargrupp har arbetat med ett moment inom
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens
Läs merKONSTRUKTIV LÄNKNING I YRKESLÄRARPROGRAMMET MARTIN STIGMAR ONSDAG 7 JUNI KL
NORDYRK 2017 TEMA: YRKESUTBILDNING FÖR FRAMTIDEN! KONSTRUKTIV LÄNKNING I YRKESLÄRARPROGRAMMET MARTIN STIGMAR ONSDAG 7 JUNI KL 15.15- Syfte med workshopen: är att diskutera kvaliteten i kursplaner och därigenom
Läs meri n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d
ATT KUNNA SÅGA RAKT i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d Jenny Frohagen, lärare i slöjd och licentiand i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merLesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund
Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver
Läs merFörskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal
Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan
Läs merSkolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?
Skolforum 29 oktober 2012 Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Eva Minten Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur kan man arbeta
Läs merKursplan. PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå. Educational leadership for principals
Kursplan PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå Educational leadership for principals 7.5 Higher Education Credits *), Graduate Level Mål Det övergripande målet är att den
Läs merUnder hösten 2008 deltog jag i en kurs som hette Matematikundervisning
Astrid Karlsson Mönsterproblem i dubbel bemärkelse Med utgångspunkt i det rika problemet Stenplattor synliggörs skillnader i elevers lösningar och hur problem som behandlar mönster kan leda in eleverna
Läs merAlgebra utan symboler Learning study
Algebra utan symboler - - - - - Learning study Johan Häggström, NCM Göteborgs universitet 1 Är algebra verkligen något för grundskolans första år? Om eleverna förstår aritmetiken så bra att de kan förklara
Läs merI mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L921MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9 in Mathematics,
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merInkludering i praktiken - en fråga om skolkultur
Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Catharina Tjernberg FinRA 3rd Baltic Sea-17th Nordic Literacy Conference Åbo 14-16 August 2016 Skriftspråklighet - en demokratifråga Ökade krav på elevens
Läs merDesignmönster som dokumentation och utveckling av IKT i undervisningen
Digitalisering Grundskola och gymnasieskola Modul: Leda och lära i tekniktäta klassrum Del 6: Att arbeta med designmönster Designmönster som dokumentation och utveckling av IT i undervisningen Robert Ramberg
Läs merMona Holmqvist, Högskolan Kristianstad
Lärandets pedagogik Mona Holmqvist, Högskolan Kristianstad Projektet tar sin utgångspunkt i att det som eleverna ges möjlighet att lära är av avgörande betydelse för vilka förmågor, förhållningssätt, värden
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merHur kan learning study utveckla lärarens undervisning?
Hur kan learning study utveckla lärarens undervisning? En studie om hur några lärare arbetar med learning study i sin undervisning. Rebecca Hallin Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas
Läs merVad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning
Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merWow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap
Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap Kerstin Pettersson, Anna-Karin Nordin & Maria Weiland Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms
Läs merAtt använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning
Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Malin Lavett Lagerström Licentiand NV-didaktik på Stockholms universitet NV/teknik-lärare
Läs merÄmnesblock historia 112,5 hp
Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig
Läs merKommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merUndervisning och lärande - läroplansteori och didaktik
Kursplan Uttagen: 2014-09-26 Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik Teaching and Learning - Curriculum Theory and Didactics 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6PE155 Inrättad: 2014-05-20 Inrättad
Läs merVad är det som gör skillnad?
Vad är det som gör skillnad? Pedagogisk Inspiration Maria Dellrup Elisabeth Pettersson Nafi Zanjani Team Munkhättan Lotta Appelros Morin Iwona Charukiewicz Gudrun Einarsdottir Dammfriskolan Emma Backström
Läs merKursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN02, Ämnesläraren som reflekterande praktiker, 30 högskolepoäng The Subject Teacher as a Reflective Practitioner, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
Läs merIntroduktion till Ämnesdidaktiskt Kollegium
Introduktion till Ämnesdidaktiskt Kollegium Ämnesdidaktiskt kollegium är ett möjligt svar på frågan: Hur kan möjligheter skapas så att svenska lärare hållbart, kollegialt, kontinuerligt, med ett vetenskapligt
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del 1: Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merLokal Pedagogisk Plan
Lokal Pedagogisk Plan Grundsärskolan, Lgr 11, Lektionsserie, Tema jag. 161113 ES I tema jag arbetar eleverna för att utveckla sin förmåga att samspela med andra och få en tilltro till sin förmåga att aktivt
Läs merIdentifikation 1. Programmets namn Kompletterande pedagogisk utbildning (grundnivå) Programmets namn på engelska
1 2018-09-21 Dnr U 2018/61 Utbildningsplan 1. Identifikation 1. Programmets namn Kompletterande pedagogisk utbildning (grundnivå) Programmets namn på engelska Supplementary Teacher Education (First Cycle)
Läs merVallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt
Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor
Läs merÄmnesblock svenska 142,5 hp
Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig
Läs merDisciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik
Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,
Läs merPersonnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merPDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng
1 / 5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng Children's early learning in Language, Emergent Literacy
Läs merUTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1
UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.
Läs merStudiehandledning. Montessoripedagogikens didaktiska teori 2. 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F. Vårterminen 2013
Institutionen för didaktik och pedagogik Studiehandledning Montessoripedagogikens didaktiska teori 2 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F Vårterminen 2013 Besöksadress: Postadress: Fakturaadress: Frescativägen
Läs mer- A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPQ11, Ämneslärarprofessionen i samhälle och skola, 30 högskolepoäng The Subject Teacher Profession in Society and School, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merCENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK
CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för
Läs merFörsta upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
Läs merRiktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L920MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher
Läs merLärarutbildningen 90hp/180hp
Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen
Läs merDilemman i praxisnära forskning
Paper presenterat vid Rikskonferensen i ämnesdidaktik, Högskolan, Kristianstad 1 Dilemman i praxisnära forskning Laila Gustavsson, Högskolan Kristianstad Abstract Man kan i olika dokument utläsa att åsikterna
Läs merVallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling
Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett
Läs merLMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merKompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merAtt utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merProgram för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor
Program för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor andra håll? Och vad kan vi lära oss av andra? Över 95 % av dem som lämnar grundskolan i Göteborg börjar i gymnasiet. De flesta erbjuds en Fokus på
Läs merAtt möta och förstå förskola och klassrum
Att möta och förstå förskola och klassrum Skolverkets seminarieserie för kommunala språk-, läs- och skrivutvecklare Piperska muren, Stockholm 23 mars 2009 Annette Ewald Högskolan Kristianstad Annette.Ewald@hkr.se
Läs merEn Learning Study om area
En Learning Study om area Ingress Har ett fotavtryck en area? Hur tar du i så fall reda på den? Svaret på de här frågorna kan bli allt ifrån att det går inte att ta reda på arean, för det finns ingen till
Läs merLYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merProgramförklaring för intresseområdet NAturvetenskapens och TEknikens didaktik (NATE)
Programförklaring för intresseområdet NAturvetenskapens och TEknikens didaktik (NATE) Inledning Grundläggande för intresseområdets gemensamma verksamhets och kunskapsintresse är dess fokus på lärande och
Läs merKursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013
Kursbeskrivning och studieplan för UM8017 Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013 1 Kontakt Kursansvarig lärare: Jakob Gyllenpalm Övriga lärare: Jesús Piqueras, BO Molander
Läs merGrundlärarprogrammet vid Linköpings universitet
BESLUT 2012-04-10 Dnr LiU-2016-00393 Styrelsen för utbildningsvetenskap Reviderad 2012-06-26, 2012-12-13, 2013-05-16, 2014-03-20, 2015-04-08, 2016-02-16 och 2016-04-29. Senast reviderad 2016-05-20 Utbildningsplan
Läs merLektionens mönster. Har i stort sett varit likadan sedan folkskolans start
Hur lär människan? Informellt och formellt lärande (det mesta vi lär oss, lär vi utanför skolan) Visa och berätta de grundläggande formerna av undervisning Många verktyg för lärande Motivation och förståelse
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod
Läs merLSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary Schools, Unit 3: Society and Individual, 15 higher education credits credits
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Läs merVetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?
Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merVFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)
VFU-bedömningsmallen. Fastställd 090923 (dnr G 219 499/09) 1. visar yrkesrelevant kunskap i det aktuella ämnet/ ämnesområdet 1. visar bredd och djup inom inriktningens ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt
Läs mer1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Läs merLäsåret deltog mitt rektorsområde
STAFFAN ÅKERLUND Utveckla undervisning tillsammans Inspirerade av det japanska lektionsutvecklingsarbetet, som beskrivits under namnet Lesson Study, har ett lärarlag arbetat med att utveckla sitt arbete.
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs mer