Studiehandledning för kursen 4PE030 Ämnesdidaktik för ämneslärarprogrammet 10 hp

Transkript

1 Studiehandledning för kursen 4PE030 Ämnesdidaktik för ämneslärarprogrammet 10 hp Kursen ingår i korta ämneslärarprogrammet 90 hp som en del i den ämnesdidaktiska utbildningen. Syfte kursbeskrivning Kursen ska bidra till att utveckla förmågan att göra didaktiskt medvetna val utifrån olika ämnes- och undervisningstraditioner samt ge en överblick och introduktion inom olika ämnesdidaktiska traditioner. Kursmål: 1. redogöra för grundläggande allmändidaktiska begrepp och teorier, samt relationen mellan ämnesteori och didaktik 2. beskriva centrala kunskaps- och forskningsområden inom den valda ämnesdidaktiska inriktningen 3. redogöra för, samt kritiskt reflektera över och bedöma möjliga val av innehåll och metoder inom berört ämne 4. identifiera och problematisera värden och normer i undervisningens innehåll 5. planera, utvärdera samt utveckla undervisningsmoment på ämnesdidaktisk grund med utgångspunkt i styrdokumenten 6. tillämpa betyg och bedömningsprocesser i relation till eget ämne 7. omsätta ämnesteoretiska kunskaper med hänsyn till språkets betydelse för lärande och utveckling i tänkt i undervisningspraktik Examination Du betygsätts utifrån tre examinationsuppgifter; en muntlig och två skriftliga (se bilaga). För betyget godkänt ska samtliga uppgifter ha fullgjorts. För väl godkänt krävs betyget väl godkänt på de båda skriftliga uppgifterna. Det kommer att finnas ett kompletteringstillfälle senare under terminen. Om du efter detta fortfarande inte är godkänd finns möjlighet att komplettera betyget under nästkommande termin och dess examinationstillfällen för kursen. Språkverkstad Det finns en Språkverkstad vid Uppsala universitet som är öppen för alla studenter som vill ha hjälp med skriftlig eller muntlig framställning. Vid Språkverkstaden kan du boka tid hos en handledare för kostnadsfri rådgivning. För mer information, se: Det finns också två kortare skrifter ( Vetenskapligt skrivande och Referatteknik övergripande ) i mappen kursmaterial/litteratur att hämta stöd ifrån. Fusk och plagiat Inom universitetet strävar vi efter att du som student skall utveckla vetenskaplig hederlighet grundad i Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Det är därför viktigt att man som student är medveten om var gränsen går mellan vad som är tillåtet respektive otillåtet när du skriver dina texter. Samtliga lärare är ålagda att vara uppmärksamma på alla försök till fusk och att till prefekt eller studierektor anmäla när misstanke om plagiat/fusk föreligger eller har konstaterats. Ta del av universitetets policy på: Kontakt Studierektor: Jenny Langwagen, jenny.langwagen@edu.uu.se, Kursledare: Jonas Johansson, jonas.johansson@edu.uu.se, Kursadministratör: Jennifer Aulin, jennifer.aulin@edu.uu.se,

2 Kursens upplägg, undervisning och innehåll MOMENT 1 1. Onsdag 18/1 - Föreläsning (4x45 min); Vad är ämnesdidaktik? (Thomas Nygren) Föreläsningarna presenterar och diskuterar vikten av ämnesdidaktik utifrån olika perspektiv. Inför föreläsningarna ska ni åtminstone ha läst Shulman (1986), Boix-Mansilla & Gardner (1994) och kapitel 1 och 6 i Schüllerqvist & Osbeck (2009). Men bra om all litteratur inför första träffen är läst för att på bästa sätt kunna delta aktivt vid föreläsningar och workshop. Under workshopen ska ni diskutera innehållet i föreläsningen i relation till gjorda erfarenheter under er första VFU. Diskutera vidare olika föreställningar om vad som utgör en bra planering för ett undervisningsmoment. - Shulman (1986) - Boix-Mansilla & Gardner (1994) - Schüllerqvist & Osbeck (2009) - Ball, Thames & Phelps (2008) - Shanahan, Shanahan & Misischia (2011) - Uljens (1997), s Torsdag 19/1 - Studentdriven workshop (120 min) se mail om ämnesrum i adobe connet På workshopen ska ni undersöka läroplanstexten för era ämnen. Vilka kunskapsområden (ämnets undervisningsinnehåll) finns i ämnet? Får de lika mycket utrymme i kursernas centrala innehåll och kunskapskrav? Ta med era anteckningar till Ämnesseminarium Fredag 20/1 - Föreläsning (2x45 min): Traditioner (normer och värden) i undervisningens innehåll (Thomas Nygren) Föreläsningen tar upp frågan om traditioner i undervisningens innehåll utifrån olika perspektiv. (Utbildningstraditioner/filosofier, selektiva traditioner och hegemoniska uppfattningar). Se till att noga ha läst främst Englund (1997) inför föreläsningen, som också kommer att innehålla studentaktiva moment. - Englund (1997), (i Uljens, 1997: ) - Nygren (2015) 4. Ämnesseminarium 1 (2x45 min): Kunskapsområden - ämnet och dess undervisningsinnehåll se olika schemapositioner för respektive ämne Syftet med seminariet är att skaffa kunskap om skolämnet samt diskutera didaktiska utmaningar när det kommer till ämnets innehåll och elevers lärande. - Se riktad litteratur samt instruktioner från respektive ämneslärare 5. Måndag 30/1 - Föreläsning/seminarium (2x45 min): Ämnesspråk och läromedel (Jonas Johansson) Seminariet belyser vikten av att kunna omsätta ämnesteoretiska kunskaper med hänsyn till språkets betydelse för lärande och utveckling i tänkt i undervisningspraktik. Läs igenom litteraturen! Undersök innehållet i en lärobok eller annat läromedel i ditt ämne utifrån de frågor Reichenberg (2014) ställer upp på s. 54. Du ska vara förbered på att redogöra för din undersökning. Dina anteckningar tillsammans med litteraturen utgör underlag för seminariediskussionen. Litteratur/förberedelser: - Reichenberg 2014, s Lundqvist, Säljö och Östman (2013), s Levesque, 2010

3 MOMENT 2 6. Tisdag 31/1 - Föreläsning (3x45 min): Att planera undervisning (Jonas Johansson) Föreläsningens första del utgår ifrån centrala begrepp som litteraturen tar upp. Därefter övergår den till skolans läroplaner och överblickar strukturen för dessa. Litteratur/förberedelser: - Bronäs & Runebou (2010), kap. 5, 6 - Lindström & Pennlert (2012) - Schüllerqvist & Osbeck (2009) - Didaktikens centrala frågor (Jank & Meyer i Uljens 1997, s ) - Lgy11, Lgr11 - Allmänna råd för bedömning och betygssättning i gymnasieskolan 7. Onsdag 1/2 - Studentdriven workshop ämnesgrupper (120 min): Att planera undervisning se mail om ämnesrum i adobe connet Tillfället ger er möjliget att planera och diskutera utkast till undervisningsmoment. Två exempel på planeringar av olika moment ska skickas in till respektive ämneslärare senast två dagar innan efterföljande ämnesseminarium. - Se riktad litteratur samt instruktioner från respektive ämneslärare 8. Ämnesseminarium 2. (2x45 min): Planera, utveckla och analysera undervisningsmoment. se olika schemapositioner för respektive ämne Syftet med seminariet är att du ska få feedback samt ges möjlighet att reflektera över olika sätt att planera undervisningsmoment på ämnesdidaktisk grund. Centralt blir att diskutera hur ett undervisningssinnehåll kan ordnas och presenteras med tanke på eleverna och andra faktorer som styr undervisningen. - Se riktad litteratur samt instruktioner från respektive ämneslärare 9. Torsdag 9/2 - Föreläsning (3x45 min): Betyg och bedömningsprocesser (Rickard V.) Syftet med föreläsningen är att ge ökad förståelse för bedömningsprocesser utifrån olika perspektiv med utgångspunkt i eget ämne. Inför föreläsningen ska du ladda upp ett av de utkast på undervisningsmoment som du planerat på angiven plats och tid på Studentportalen. Fundera också på hur du vill bedöma momentet och hur du vill förmedla bedömningen. Litteratur/förberedelser: - En ny betygsskala Ds 2008:13 (2008, s , elektronisk resurs på - Klapp (2015, s och ) - Allmänna råd för bedömning och betygssättning i gymnasieskolan (elektronisk resurs på - Utvärdering av den nya betygsskalan. Rapport. Skolverket Ämnesseminarium 3. (2x45 min): Mål, innehåll och kunskapskrav se olika schemapositioner för respektive ämne Syftet med seminariet är att ni ska ges möjlighet att utveckla förmågan att konstruera uppgifter och provfrågor i relation till mål och kunskapskrav för era ämnen. Under seminariet kan också andra frågor om bedömning lyftas. - Se instruktioner från respektive ämneslärare 11. Muntlig presentation av tänkt undervisning (3x45 min): Respons och feedback av studenter och lärare. särskild gruppindelning kommer Varje student presenterar ett tänkt undervisningsmoment. Övriga studenter ger feedback på presentationen. Se examinationsuppgift 2 för utförligare instruktioner.

4 Bilaga Examinationsuppgift 1 - Didaktisk översikt: I examinationsuppgift 1 ska du - skriva fram vilka centrala kunskapsområden som finns i ämnets kurs- och ämnesplaner, dvs det undervisningsinnehåll i ämnet som betonas som viktigt att lära sig? - välja ut tre kunskapsområden och diskutera och problematisera ämnesdidaktiska utmaningar med hjälp av litteraturen. Vilka traditioner finns det inom ämnet när det kommer till val av innehåll och metoder inom dessa kunskapsområden? Vilka svårigheter kan lärande inom dessa kunskapsområden innebära? Vilka teorier finns? Hur kan du hjälpa eleverna? - beskriva och problematisera innehållet i en lärobok eller annat läromedel i ditt ämne med utgångspunkt i språkets betydelse för lärande och utveckling. Utöver ovanstående ska texten innehålla grundläggande didaktiska begrepp samt centrala begrepp för det egna ämnet. Texten ska omfatta ca ord (12 punkter, 1,5 radavstånd) och lämnas in söndag 5 februari på Studentportalen. Texten ska i huvudsak följa skriftspråkets normer, ha en tydlig disposition och korrekta citat- och källhänvisningar. För godkänt ska texten överensstämma med uppgiftens utformning och innehåll enligt ovan. För väl godkänt krävs att diskussionen är utförlig och belyser olika perspektiv. Texten ska återkommande relatera till kurslitteraturen och förhålla sig självständigt till densamma och på så sätt integrera litteraturen i den egna diskussionen. Examinationsuppgift 2 planering och didaktisk analys Examinationsuppgift 2 ska vara en planering av ett arbetsmoment i undervisningen. Ett arbetsområde ska ses som en serie av lektioner som mynnar ut i en bedömning av elevernas kunskapsnivå. Kontakta din handledare för VFU2 för att ta reda på vilka arbetsområde du kan komma att undervisa i. Har du ännu inte fått någon handledare tilldelad får uppgiften utgöra en fiktiv planering. Examinationsuppgiften redovisas både skriftligt och muntligt. Det skriftliga underlaget lämnas in tisdag 28 februari på Studentportalen. Planeringen ska kunna delas ut till elever och innehålla; ett uttalat syfte/mål och det centrala innehåll som behandlas. Det ska finnas en examinationsuppgift till momentet och aktuella kunskapskrav och hur bedömningen kommuniceras med eleverna ska framgå. Vidare ska arbetsområdet ha en grovplan för hur lektioner är tänkta att läggas upp. Planeringen ska ha två bilagor. I bilaga 1 ska det finnas reflektioner kring de didaktiska val du gör. Bilaga 2 ska utgöra en lärarhandledning för det första lektionstillfället för arbetsmomentet. Den muntliga delen ska utgöra en uppstart av en lektion där arbetsområdet och planeringen presenteras som en tänkt undervisningssituation där deltagarna på workshopen utgör eleverna. Du får minuter till ditt förfogande. Se särskilt schema och gruppindelning för de muntliga presentationerna. För godkänt ska inlämningsuppgiften överensstämma med utformningen och innehållet enligt ovan. För väl godkänt gäller utöver godkänt - att undervisningens syfte och mål diskursivt legitimeras, att det centrala innehållet transformeras och anpassas med tanke på mottagarna - att kunskapskraven och konkreta bedömningskriterier presenteras i en form som anpassats med tanke på mottagarna - att du i bilaga 1 också för en hållbar diskussion om hur du, genom din undervisning, kan mäta och se elevernas lärande

5 Kurslitteratur Allmänna råd för bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Skolverket, 2012 Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket, 2013 Ball, D. L., Thames, M. H., & Phelps, G. C. (2008). Content knowledge for teaching: what makes it special? Journal of Teacher Education, 59(5), (s. 18) Boix-Mansilla, V. & Gardner, H. (1994).» Teaching for Understanding Within and Across the Disciplines. Educational Leadership v51 Number 5. Pages 14-18, (s. 4) Bronäs, Agneta; Runebou, Niclas (2010). Ämnesdidaktik : en undervisningskonst. Stockholm: Norstedt, (ca 90s.) En ny betygsskala Stockholm: Utbildningsdepartementet, 2008 Ds 2008:13. S (13 s.) Klapp, Alli (2015). Bedömning, betyg och lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (s och ) Lévesque, Stéphane (2010). "On Historical Literacy: Learning to Think Like Historians." Canadian Issues/Thèmes canadiens (Winter 2010): (s. 4) Lindström, Gunnar; Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik : en introduktion i didaktik. 5. uppl.: Umeå: Fundo, cop. (ca 60s.) Lindberg, Viveca; Lindström, Lars; Pettersson, Astrid (2013) Pedagogisk bedömning : att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap 3. uppl.: Stockholm: Liber, Stockholm: HLS. S , , (117 s.) Fröhling, Thomas; Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse : texten, läsaren, samtalet 2. uppl.: Stockholm: Natur & kultur, s (ca 40 s.) Lundqvist, Eva; Säljö, Roger; Östman, Leif (2013). Scientific literacy : teori och praktik. Malmö: Gleerups, S (10 s.) Nygren Thomas (2015), Thinking and caring about indigenous peoples human rights: Swedish students writing history beyond scholarly debate Journal of Peace Education, (30s.) Shanahan, Shanahan and Misischia (2011) Analysis of Expert Readers in Three Disciplines: History, Mathematics, and Chemistry. Journal of Literacy Research 43(4) (s. 37) Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2) s (s. 11) Schüllerqvist, Bengt, Schüllerqvist, Bengt & Osbeck, Christina (2009). Ämnesdidaktiska insikter och strategier: berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Karlstad: Karlstad University Press. Tillgänglig på Internet: Utvärdering av den nya betygsskalan. Rapport. Skolverket 2016 Uljens, Michael Didaktik : teori, reflektion och praktik Lund: Studentlitteratur, 1997 s , , (ca. 80 s.)

6 Tillkommer: Aktuell läroplan samt kurs- och ämnesplaner. Ca 100 s. Ämnesdidaktisk litteratur om ca 400 s. Totalt sidantal ca 1200 s.