FÖRSAMLINGSFAKULTETEN:

Transkript

1 : FÖRSAMLINGENS FAKULTET Församlingsfakulteten är församlingarnas och kyrkans fakultet. Vår uppgift är inte att vara en akademi oberoende av kyrkan utan i kyrkans tjänst och i samverkan med kyrkan. Vi välkomnar Er därför att ta del av de erbjudanden våra lärare ger till församlingar och andra organisationer eller sammanhang. Vi finns till för Er inte bara hos oss utan också hos Er! Södra Vägen 61, SE Göteborg Tel: Web: E-post: info@ffg.se Bankgiro: Plusgiro:

2

3 Kära medarbetare i Kristi kyrka! Församlingsfakulteten ser som sin uppgift att vara församlingens, kyrkans fakultet. Vår uppgift är inte att vara en akademi oberoende av kyrkan utan i kyrkans tjänst och i samverkan med kyrkan. Bland mina kollegor finns mycket kunskap och erfarenhet som dagligen kommer studenterna till del. Vi hoppas och ber att det som förmedlas också ska komma kyrkfolket och församlingarna till del. Vi vill därför i alla enkelhet erbjuda er lite av vad vi gärna undervisar om. Kanske finns det något som passar i din församling. Tillsammans med de olika föredrag av allmän karaktär vill vi också på det lösa bladet lyfta fram några föredrag som särskilt knyter an till fastetiden, som snart ligger framför oss, en tid för särskild fördjupning. Våra lärare har olika mycket utrymme i tjänsten för detta, vilket gör att vi ibland åtar oss föredrag mot ersättning, men ofta har vi möjlighet att göra det i tjänsten, med eller utan reseersättning. Vi prioriterar gärna att komma också till sammanhang som inte har möjligheter att arvodera, så tveka inte att fråga. Enklast är att ni tar kontakt med läraren direkt enligt kontaktuppgifterna längst ner på bladen. Varmt välkommen att ta en kontakt. Be oss att komma, vi finns till för er! Johannes Hellberg rektor

4

5 Trodde de första kristna verkligen att Jesus är Gud? Kristendomens främsta särdrag - att Jesus Kristus är Gud inkarnerad - har i alla tider förenat kristna av olika bekännelser, men också ständigt blivit ifrågasatt. Idag möts vi inte bara av Jehovas vittnen som knackar på dörren. Populärlitteratur som Da Vinci-koden, en växande muslimsk minoritet, men även kyrkliga företrädare ifrågasätter utifrån olika utgångspunkter läran om Kristi gudom. När frågan diskuterats har det ofta handlat om tolkningen av ett fåtal bibelställen som, till exempel, Joh 1:1 och Joh 10:30. Inte minst i luthersk tradition har man ofta nöjt sig med dessa och sedan gått vidare till andra frågor. Men ny bibelforskning, som särskilt beaktar Nya Testamentets judiska bakgrund, visar att det nytestamentliga vittnesbördet om Jesu gudom är betydligt bredare och mera mångfasetterat än så. Ett noggrant studium av Nya Testamentet hjälper oss inte bara att inse omfattningen av de nytestamentliga bevisen för Jesu gudom, utan inspirerar också till upptäckarglädje i Bibelläsningen. Undervisningen är uppbyggd kring minnesordet GLANS men omfattningen och fördjupningen kan variera från ett 45-minutersföredrag till en hel helg med 5-6 pass. Daniel Johansson är lärare i Nya Testamentets exegetik och dogmatik på Församlingsfakulteten sedan Han disputerade på frågan om Kristi gudom i Markusevangeliet vid Edinburghs Universitet Daniel undervisar också gärna om: Uppenbarelseboken (dess teologi, användning av GT och antika bakgrund) Markusevangeliet (olika teman) Skriftens väg till oss: Från nedtecknande till översättning Meningen med Jesu död: Fem nytestamentliga perspektiv Jesu liknelser (lästa utan våra västerländska glasögon) Daniel direkt: E-post: daniel.johansson@ffg.se Tel:

6 Hur kan man läsa Gamla testamentet med behållning? Gamla testamentet är Jesu och apostlarnas heliga Skrift. Vid många tillfällen talar Jesus och apostlarna om Guds Ord som inte ska förgå utan bestå. Samtidigt förkunnar de det glada budskapet om det nya förbundet. Här finns en kontinuitet och ett samband att upptäcka. Många bibelläsare upplever det svårt att läsa Gamla testamentet av flera olika skäl. Det beror till stor del på att det är nedtecknat i en kultur som på många sätt skiljer sig från vår egen. Många berättelser och lagar upplevs främmande och svårtolkade. Redan den tidiga kyrkan hävdade med emfas att Skrifterna vittnade om Jesus och att deras egentliga innebörd uppenbaras i honom. Nya testamentet förutsätter Gamla testamentet och vice versa, de båda bildar en enhet. En ökad kunskap om Gamla testamentets liv och bakgrund ökar förståelsen för löftet om honom som skulle komma. Föredraget belyser frågor om lagar, inklusive offer- och renhetslagar och etiken bakom dessa. Genom exempel från arkeologin och omgivande kultur ges några perspektiv och tolkningsnycklar för bibelläsaren. Gamla testamentets schema av löfte och uppfyllelse illustreras med konkreta exempel. Johannes Hellberg, T.K., är sedan 2002 adjunkt i Gamla testamentets exegetik och sedan 2009 rektor på Församlingsfakulteten. Johannes undervisar också gärna om: Försoning i Gamla testamentet Exodus som en röd tråd i Bibeln Öga för öga om lag och etik i Gamla testamentet Om människosynen i Gamla testamentet Vi tror på Gud, skaparen om skapelsen i GT och dess omvärld Johannes direkt: E-post: johannes.hellberg@ffg.se Tel:

7 Israels roll i världshistorien Vi kristna möter judar ofta utifrån en fördold känsla av överlägsenhet: Vi tror på en nådig Herre. De tror på en annorlunda Gud. Vi har tagit emot deras Messias. De står utanför hans rike. Vi har hur många andliga lärdomar som helst att ge dem. De har knappast någon sanning att dela med oss. Kyrkan har därför helt och hållet ersatt Israel. Guds egendomsfolk det är vi! Vad menar Bibeln? Vad säger jag? Vad tycker du? Kom och lyssna. Låt oss diskutera mer. Frågan är bara om allt detta verkligen är sant. Timo Laato disputerade i nytestamentlig exegetik med avhandlingen Paulus und das Judentum (1991) efter sina studier vid Åbo Akademi (Finland) och vid universitetet i Göttingen (Tyskland). Han är också hum. kand. (bachelor of arts) i grekisk och romersk litteratur. Sedan 1999 har han varit anställd på Församlingsfakulteten. Timo undervisar också gärna om: Att predika som Jesus: Bergspredikan som modell Konungens återkomst: Har Jesus misstagit sig i sina profetior om Människosonens återkomst och världens snabba undergång? Rättfärdiggörelse i Bibeln, särskilt hos Paulus och Jakob (också i olika ekumeniska dokument) Romarbrevet (olika teman) Urkyrkans bibelsyn Uppfyllelsen av Skriften i Nya Testamentet Timo direkt: E-post: timo.laato@ffg.se Tel:

8 Vad kan vi lära av Dietrich Bonhoeffer idag? Dietrich Bonhoeffer ( ) nämns ofta som världens idag mest lästa 1900-talsteolog. Han levde i en dramatisk tid och fick uppleva hur en demokrati kollapsade och övergick i en totalitär stat under Adolf Hitler. Bonhoeffer var en evangelisk-luthersk akademiker och pastor som var verksam i såväl kyrkokamp som politisk kamp. Gestapo stängde det pastorsseminarium där han var verksam och han blev arresterad Han blev avrättad genom hängning den 9 april Som en röd tråd genom hans liv och verksamhet gick en mycket Kristus-centrerad teologi. När han sitter fängslad skriver han i ett brev: Det problem som jag oavlåtligen brottas med, är frågan om vad kristendomen eller vem Kristus egentligen är för oss idag. I stället för att sätta etikett på Bonhoeffer behöver vi gå i närkamp med hans tankar. Många kommer då att säga, som Bonhoeffer själv sade efter ett möte med Karl Barth: Där är en, som man har något att lära av. Torbjörn Johansson är lektor i systematisk teologi på Församlingsfakulteten. Han disputerade 1999 vid Lunds universitet på avhandlingen Reformationens huvudfrågor och arvet från reformationen. En studie i Martin Chemnitz Augustinusreception. Torbjörn undervisar också gärna om: Om Fadern och skapelsen - en tro att dagligen öva Samtiden som gåva, frestelse och kallelse Jesu Kristi kors tolkat och predikat Religion i det offentliga rummet hur vill vi ha det? Martin Luthers frihetsskrift: Om en kristen människas frihet Torbjörn direkt: E-post: torbjorn.johansson@ffg.se Tel:

9 Blott en dag, ett ögonblick i sänder. Om den kända Lina Sandell och den okända Lina Sandell ( ) är en av våra mest kända psalmförfattare och samtidigt ganska okänd. Hon är den svenska väckelserörelsens främsta sångförfattarinna. I ca 40 år var hon anställd av Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Under hennes tid kom dess förlag att utvecklas till det största i Sverige. Hon gav ut kalendern Korsblomman, redigerade barntidningen Barnens Vän och medverkade i tidningar som Budbäraren och Stadsmissionären. Sammanlagt skrev hon ett par tusen dikter, och ca 650 gav hon ut i tre volymer, L.S. Samlade sånger, I - III. Lina Sandell är en av våra mest älskade psalmförfattare. Som få andra har hon skildrat den kristnes vandring med Jesus. Hennes psalmer kännetecknas av innerlighet, gudsförtröstan, missionsiver. På senare årtionden har vissa forskare velat lyfta fram mer uttalat feministiska perspektiv i hennes författarskap. För att få svar på hur feministisk hon egentligen var, behöver man studera dels hur hennes originaltexter såg ut, dels hur de bearbetats av henne själv men också av andra. Fram träder bilden av en mer okänd Lina Sandell... Rune Imberg forskar kring Lina Sandells liv och författarskap. I sina föredrag knyter han an till olika versioner av hennes psalmer och sånger. Hans föredrag fungerar bäst om man samtidigt kan sjunga några av psalmerna tillsammans, helst med ackompanjemang på gitarr eller piano. Rune Imberg har, liksom Lina Sandell, vuxit upp i Fröderyds prästgård i Småland, även om han är född i Zimbabwe. Han disputerade 1987 i kyrkohistoria i Lund, och var därefter församlingspräst i Onsala och missionär i Kenya. Sedan 1996 är han lektor på Församlingsfakulteten och numera även forskningschef. Rune undervisar också gärna om: Martyrium och mission, i fornkyrka och nutid Bo Giertz hans liv och hans gärning Mission och kyrka i Kenya/Östafrika... en gåva från Herren... Om äktenskap och familj ur ett kristet perspektiv Lutherbibeln och Gustav Vasas bibel en av reformationens mest oväntade och dynamiska effekter. Rune direkt: E-post: rune.imberg@ffg.se Tel:

10 Mission intill jordens yttersta gräns Många skall komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket. (Matt 8:11) Jesu ord ger uttryck för ett gigantiskt missionsprojekt! Han har genom sin gärning, sitt lidande, sin död och uppståndelse utfört ett frälsningsverk som i Andens kraft förkunnas intill jordens yttersta gräns. Uppdraget gavs till apostlarna och Kristi kyrka. Missionsuppdraget är väl förankrat i historien. Abraham fick löftet om frälsning (1 Mos 12:3). Det förnyades för Isak och Jakob, och förtydligades i Israels historia. Messias, Herrens tjänare, ger upprättelse för sitt folk och blir ett ljus för hednafolken en frälsning intill jordens yttersta gräns (Jes 49:6). (Illustration av Renée Göth) Vi befinner oss i slutfasen av missionsepoken, ser fram emot Kristi återkomst och påskyndar densamma i ett pågående missionsuppdrag (2 Petr 3:12). I dess fulländning talas om en stor oräknelig skara av alla folkslag som står inför Guds tron, uppfyllda av lovsång till Lammet (Upp 7:9 ff). Roland Gustafsson är deltidslärare i missionsvetenskap på Församlingsfakulteten sedan 2005, verkade som missionär i Kenya , har därefter 20 års administrativ erfarenhet från ELM-BVs mission i utlandet och är sedan 2010 biskop för Missionsprovinsen i Sverige. Roland undervisar också gärna om: Missionsperspektivet i GT och NT Tvärkulturell kommunikation Att bygga församling Kristen tro i möte med islam 2 Korintierbrevet den härliga tjänsten Roland direkt: E-post: roland.gustafsson@ffg.se Tel:

11 Vad är en människa? Människosyn i historien och nuet Många utgår från att deras eget svar på de stora frågorna är det enda möjliga. Ofta beror det på att vi helt enkelt saknar kunskap om andras sätt att betrakta den verklighet vi alla lever i. Ett område där detta är särskilt tydligt är vår syn på vad en människa är. För den moderna västerlänningen består vi av själ och kropp. De olika uppfattningar som florerar utgår från detta antagande och diskuterar därefter hur själen och kroppen förhåller sig till varandra. Är själen bara ett resultat av blinda slumpmässiga kemiska reaktioner och elektriska impulser eller är den något bortom det materiella? Något vars existens är oberoende av den fysiska verkligheten (vad nu det är)? Men detta är inte det enda sätt som människor betraktar och har betraktat sig själva på. Här konfronterar vi andra modeller, Egyptens Ka, Ba och de forntida flodkulturerna syn på namnets betydelse; Platons och gnosticismens bild av förnuftet och själen som människans sanna vara; Hinduismens fokusering på Atman och Buddhismens förnekande av detsamma mm. Vidare frågar vi oss vad det är som gör den kristna människosynen unik och vad det är som talar för att den är sann. Jonas Lidén (fil. mag., teol. kand.) är arméofficer och gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, historia, religion och latin. På Församlingsfakulteten undervisar han i religionshistoria, religionssociologi och pedagogik. Jonas undervisar också gärna om: Tro, vetande och vilja Vad kan de gamla egyptierna lära oss om Gamla Testamentet? Vad kan de gamla grekerna lära oss om Nya Testamentet? Min vän är muslim. Att stå för vad jag tror på men likväl våga samtala. Det moderna projektet. En enkelriktad återvändsgränd med stoppförbud. Jonas direkt: E-post: ltliden@hotmail.com Tel:

12 Bli en tidsnerväxlare! Känner du att du inte hinner med det som du planerar? Tycker du illa om att stå i kö? Blir du irriterad på andra bilister då du kör bil? Känner du dig otålig på människor som gör saker och ting långsamt? Har du svårt att göra ingenting? Kommer du på dig själv med att skynda dig även om du har gott om tid? Äter du fort och är den som är färdig först? Tar du med jobb hem? Säger folk i din omgivning till dig att varva ner och ta det lugnt? Om du måste svara ja på flera av dessa frågor behöver du kanske ta tag i stressen i ditt liv. Dessa frågor tar jag upp i föredrag gärna under en dubbeltimma då jag först tar upp symptom på kronisk trött, utbrändhet, belastningsdepression och sedan behandling för att motverka det. Saliga är de saktmodiga de som har mod att leva sakta! Fredrik Brosché är docent i kristen idéhistoria (Uppsala universitet 1979) och har bl.a. varit studentpräst i Uppsala, församlingspräst i Göteborg, personalsjälavårdare i Göteborgs stift, och föreståndare för Kyrkans själavårdscentrum. På Församlingsfakulteten är han lärare i själavård och religionspsykologi. Fredrik undervisar också gärna om: Konsten att samtala Förbön om helande ( Helandets teologi ) Hälsosamma relationer Kommunikation och konfliktlösning Kristen livsstil Utbrändhet orsaker och botemedel Fredrik direkt: E-post: fredrik@brosche.se Tel:

13 Kristi brud : ett viktigt perspektiv på kyrkan Frågan om kyrkan intar i Nya Testamentet en mer framträdande plats än vi oftast tänker i vår individualistiska kristendomsförståelse. När Jesus gick mot Jerusalem hade han sin kyrka i tankarna, den kyrka som är NT:s stora under. Jesus och apostlarna använder olika bilder för att beskriva kyrkan, t ex vinstocken och grenarna eller bilden av kroppen, huvudet och lemmarna, som beskriver hur Gud folk lever under sitt huvud Kristus och i beroende av den inbördes gemenskapen och hjälpen. Den vackraste bilden är kanske den om Kyrkan som Kristi brud. Johannes hörde på Patmos: Kom, så ska jag visa dig bruden! Han hörde också: Och Anden och bruden säger: "Kom!" Och den som hör det må säga: "Kom!" Och den som törstar må komma. Själva brud- och brudgumsperspektivet pekar i riktning mot kärlek och innerlig gemenskap. Det är den sanna Kyrkans förhållande till sin Brudgum i hennes väntan på Hans ankomst. Det får konsekvenser för Kyrkans identitet och framtidshopp, liksom det får betydelse för Kyrkans ämbeten, förkunnelse, sakrament och för missionen. Bengt Birgersson är lärare i praktisk teologi vid Församlingsfakulteten och utbildningssekreterare i Peter Isaac Béens Utbildningsstiftelse. Han prästvigdes för Göteborgs stift 1970 efter teologiska studier i Uppsala. Han är teologie hedersdoktor vid Concordia Theological Seminary i Ft Wayne, Ind., USA. Bengt undervisar också gärna om: Jag skäms inte för evangelium om frimodighet att predika Kyrkans sju kännetecken Evangelisk-luthersk ämbetssyn Nattvarden till förnyad visshet Den Helige Andes glädje och kraft Bengt direkt: E-post: bengt.birgersson@ffg.se Tel:

14 Kallad till vad? Om kristen kallelselära Redan innan en människa kommit till tro, blivit en lem i församlingen, och börjat fundera på sin kallelse har hon kallats av Gud till att vara Hans avbild och till att fullgöra en kallelse. Vi är som kugghjul (med många kuggar) i ett gigantiskt maskineri som Skaparen satt igång och som är ett led i Hans fortsatta skapelseverk. Tron öppnar ögonen för ett svindlande perspektiv som handlar om att få stå i den levande Gudens tjänst i både stort och smått, i obetydliga uppgifter (enligt människors bedömning) och i de mest eftertraktade tjänsterna. Vad ni än gör, gör det av hjärtat, så som ni tjänar Herren och inte människor. (Kol 3:23) Kallelseperspektivet fokuserar på två frågor: vem är jag kallad att vara? Och vad är jag kallad att göra? Identiteten är nog så viktig som tjänandet. Marta tjänade Gud i vardagen och ändå såg Jesus att något saknades: Marta, du oroar dig för så mycket. (Luk 10:41) En viktig fråga blir då vilken skillnad Jesus gör för en människas kallelse. Martin Luther la märke till att herdarna glada vände tillbaka till samma slitsamma kallelse efter att ha mött Jesusbarnet. Föredraget kan med fördel kombineras med samtalsfrågor om vilka olika kallelser en människa är insatt i. Föredraget kan också delas upp i delar så att identitet och tjänst blir belyst var för sig. Jakob Appell, tidigare student på Församlingsfakulteten och med en Master of Sacred Theology från USA, är studierektor för Bibelskola Göteborg och Församlingsfakultetens kaplan. Jakob undervisar också gärna om (ur hans kurs på bibelskolan Vem är Jesus? ): Kristus i Gamla testamentet Jesu dop och vårt dop Jesus möter människor Jesus i Stilla veckan Kristus i Kyrkan Jakob direkt: E-post: jakob.appell@ffg.se Tel: Bibelskola Göteborg direkt: E-post: mail@bibelskolagoteborg.se Tel:

15

16 Församlingsfakulteten i Göteborg Teologisk undervisning och forskning med Bibel och bekännelse som grund och Guds rikes utbredande som mål