Håkan Thorsén, vetenskapsteori Nina Buer, forskningsmetodik, statistik. Svensk-engelskt och engelsk-svenskt lexikon, miniräknare

Transkript

1 Tentamen Kursens namn: Vetenskaplig grundkurs Kurskod: AT1006, HÖ1019 Kursansvarig: Lärare: Totalpoäng: Nina Buer Håkan Thorsén, vetenskapsteori Nina Buer, forskningsmetodik, statistik 50 p Poängfördelning: Vetenskapsteori 20 p, Forskningsmetodik 20 p, Statistik 10 p Datum: VT 2012 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Svensk-engelskt och engelsk-svenskt lexikon, miniräknare Skriv kodnummer på varje ark du lämnar in Börja på nytt ark för varje avsnitt, tack. Vetenskapsteori: fråga 1-6 Håkan Thorsén Forskningsmetodik: fråga 7-10 Håkan Thorsén Forskningsmetodik: fråga Nina Buer Statistik fråga: Nina Buer Skriv endast på ena sidan av arket Frågeformuläret skall lämnas åter tillsammans med tentamenssvaren Spara kvittot för att kunna hämta ut din tentamen efter rättning 0

2 Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Vetenskaplig grundkurs, A-nivå, arbetsterapeutprogrammet, audionomprogrammet Vetenskapsteori, vt 2012 Håkan Thorsén 1. Läs bifogade artikel av Steen, B. Stora skillnader mellan män och kvinnors åldrande. Identifiera artikelns vetenskapsteoretiska utgångspunkt i en av de skolbildningar som vi gått igenom och ge minst fyra karakteristiska kännetecken ur artikeln för din identifikation. (5 p) 2. Klargör med egna ord fem karakteristiska kännetecken på den kritiskt teoretiska vetenskapsteoretiska traditionen. (3 p) 3. Vad avsåg Popper med falsifikation och vilken var hans huvudpoäng med falsifiering. (3 p). 4. Vilken nytta har en forskare av induktion och ge ett eget exempel på en induktiv slutsats. (2 p) 5. Redogör UTFÖRLIGT för huvuddragen i Kuhns uppfattning om paradigm (3 p) 6. Läs följande text Varför blir man utbränd? ur tidskriften Sunt liv (här något redigerad) och tydliggör minst tre olika typer av förklaringar som förekommer i texten. Formulera innehållet i dessa olika förklaringar såsom de framkommer i texten. (4p) Varför blir man utbränd? Utbrändhet kan ha många orsaker. På det personliga planet har vi olika känslighet för stress beroende på bland annat ärftliga faktorer och personlighet. Man talar ibland om människor med så kallat typ A-beteende. Dessa upplever ofta en känsla av stark tidspress, fientlighet (misstro mot andra människor och lättväckt irritation) och har en stark tävlingsinstinkt. När de dessutom utsätts för motgångar blir lätt effekten utbrändhet. Motsatsen är människor med typ D-beteende. Dessa känner ofta ett stort obehag i sociala sammanhang, är ofta nedstämda och har en mörk syn på livet. 1

3 När dessa människor dessutom drabbas av kontrollförlust är utbrändhet ofta ett faktum. En person kan ha ett arbete som han eller hon vantrivs med eller leva i en kärlekslös relation och känna svårigheter att förändra sin situation. Oförmågan att uppnå mål som är viktiga för den egna självbilden och identiteten - framgång på jobbet, ett lyckligt äktenskap - kan ge upphov till stark stress och frustration och på sikt utbrändhet. Dessa processer är ofta inte medvetna för personen själv, men likväl en viktig bakgrund till utbrändhet. Forskaren Lennart Hallsten säger så här om processen som leder till utbrändhet: "Utbränning antas uppstå när en person av långvariga stressorer hotas och hindras i sitt utförande av en roll som är central för personens identitet. Rollen är ofta omedveten men kan vara knuten till såväl profession, försörjning, familj som ideell verksamhet " Stress på grund av hög arbetsbelastning är inte lika skadligt om det finns möjlighet till återhämtning. Ledighet, vila och sömn är kanske ännu viktigare för hälsan än om man utsätts för stress i arbetet. Här spelar det roll om gränsen mellan arbete och fritid förskjuts - speciellt för så kallade kunskapsyrken. En forskare uttryckte saken så: Mitt mål är att försöka bidraga till kunskapsutvecklingen inom mitt område, men det är svårt att sätta gränser i min situation, konkurrensen är så hård. Jag försöker att hela tiden arbeta effektivt och sätta gräns när min handledare kräver övertidsarbete, men jag har inte alltid förmågan att vara tydlig. Jag saknar helt enkelt kapaciteten att vara tydlig. När skiljelinjen mellan hem och arbete luckras upp fortsätter man tänka på arbetet efter arbetsdagens slut. Statistiken visar att det blivit vanligare med sömnsvårigheter och svårigheter att koppla av på fritiden på grund av jobbet. Brist på återhämtning kan på sikt leda till utbrändhet, eller utmattningsdepression. En del av dem som drabbas av utbrändhet har dålig insikt i vad de själva orkar med och kanske också har svårt att säga nej till arbetsuppgifter och att sätta gränser. 2

4 Att arbeta i en organisation där man inte uppskattas och där påverkan på arbetsuppgifterna är liten, leder till att den gruppen av människor känner sig alltmer alienerade, samtidigt som de får allt svårare att konceptualisera sin livssituation. Att då drabbas av sjukskrivning är begripligt, eftersom flykten från arbetet innebär en avlastning, en slags sjukdomsvinst för individen. När det blir en kollision mellan en persons professionella ideal och den verklighet personen upplever på arbetsplatsen, till exempel nedskärningar och minskade resurser, kan det vara början på en process som slutar i utbrändhet. Man arbetar allt hårdare för att uppnå det man tycker sig behöva uppnå och ofta kanske utan stöd från chefer och ledning. Man tar i till 110 procent för att orka och någon tid för återhämtning finns inte. Detta kan pågå i åratal tills någon form av kris, till exempel en konflikt på jobbet, leder till att personen får ett stressammanbrott. 3

5 Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Vetenskaplig grundkurs, A-nivå, arbetsterapeutprogrammet, audionomprogrammet Forskningsmetodik, vt 2012 Nina Buer, Håkan Thorsén Tentamen har som utgångspunkt följande artikel: Lopez L, McCaul KA et al. Falls, injuries from falls, health related quality of life and mortality in older adults with vision and hearing impairment - Is there a gender difference? Maturitas 2011;69: samt kurslitteratur Forskningsprocessen av Olsson & Sörensen. Din uppgift är att besvara nedanstående frågor och på så sätt visa att Du har kunnat identifiera och förstå innebörden av olika steg i forskningsprocessen inklusive grundläggande begrepp. Det går bra att svara på svenska, engelska eller en blandning av båda. Avskrift av textstycken är inte tillåtet. Frågans poäng ger en viss vägledning om hur omfattande svaret bör vara. LYCKA TILL! 7. Beskriv minst tre skillnader mellan den fenomenologiska metoden till skillnad emot den hermeneutiska metoden. (3 p) 8. Beskriv huvuddragen i kvalitativ innehållsanalys. (2 p) 9. Artikeln av Lopez et al: Falls, injuries from fall,.. är en kvantitativ artikel. Beskriv kortfattat hur en kvalitativ design på det behandlade problemområdet i nämnda artikel skulle lägga upp: A. Beskriv hur skulle en kvalitativ insamlingsmetod skulle läggas upp (2 p) B. Beskriv hur skulle urvalet vara utformat (1p) C. Beskriv hur slutsatsen i en kvalitativ artikel skulle vara utformat (1 p) 10. I de forskningsetiska riktlinjerna står att: Beroendeförhållanden inte bör förekomma mellan forskare och informant. Utveckla vad som avses med den forskningsetiska riktlinjen och nämn minst två problem som du anser kan uppkomma i samband med att denna riktlinje tillämpas. (3 p) *********************************************************** 11. Vilket var syftet med ovanstående studie? (1 p) 12. a) Hur rekryterades forskningspersonerna? (1 p) b) Ange två av utfallsvariablerna. (2 p) c) Ange ett begrepp som beskriver studiens design? (1 p) d) Vilket var det huvudsakliga resultatet? (1 p) e) Ange två av studiens begräsningar enligt författarna. (2 p) 4

6 Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Vetenskaplig grundkurs, A-nivå, arbetsterapeutprogrammet, audionomprogrammet Statistik, vt 2012 Nina Buer 13. Studera tabell 1 i artikeln Fall, injuries och a) ange för medical conditions sjukdomen/tillståndet som har den största procentuella skillnaden mellan könen. (1 p) b) ange vilket kön som ser sämre men hör bättre. (1 p) 14. Inom en kommun gjordes ett slumpmässigt urval om 94 barn som var på dagis på heltid. Man lät föräldrarna ange antalet öroninflammationer som barnet haft. Resultatet redovisas i tabellen nedan. Antal öroninflammationer Antal barn Beräkna ett centralmått och ett spridningsmått. (2 p) 15. En kvalitetsmätning av bemötandet på vårdcentralen Blåmärket skedde vid två tillfällen. Resultaten från dessa bedömningar finns redovisade i korstabellen nedan. (2 p) Tillfälle 2 Mkt dåligt Gsk dåligt Varken/eller Gsk bra Mkt bra Summa Mkt bra Gsk bra Tillfälle 1 Varken/eller Gsk dåligt Mkt dåligt Summa a) Hur bedömdes bemötandet vid tillfälle 2 av dem som tyckte bemötandet var ganska bra vid tillfälle 1? b) Vilken är den studerade variabelns datanivå? 16. Uppgifter om längd och vikt insamlades för 10 personer, se tabellen nedan. Person A B C D E F G H I J Längd (cm) Vikt (kg) a) Pricka in variabelparen i ett spridningsdiagram. b) Anpassa ( på fri hand ) en rät linje till materialet. c) Ange datanivån. d) Bedöm korrelationen och ge en tolkning som även en inte statistikkunnig person förstår. (4 p) 5