Genomföra särskilda informationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän Ju2010/4036/DOM
|
|
- Rickard Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 R2A RAPPORT 1 (16) Informationsavdelningen FÖRFATTARE Madeleine Bergman GODKÄND AV Barbro Thorblad Genomföra särskilda informationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän Ju2010/4036/DOM Slutrapport Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsverket@dom.se Expeditionstid: Måndag-fredag
2 RAPPORT 2 (16) Innehåll 1 Sammanfattning Grundläggande information Syfte Bakgrund Projektorganisation och arbetssätt Mål Informationsinsatser Personligt riktade insatser till politiska instanser/folkvalda Breda insatser till allmänheten/politiska partier Övriga informationsinsatser Kommunikation/förankring Kommunikationsmål Budskap Strategier Interna aktiviteter Uppdragets resultat Statistik nämndemän Tidsmål Medieanalys Medieanalys hösten Reflektioner medieaktivitet mars Få unga nämndemän vad kunde gjorts annorlunda i informationskampanjen? Målformulering Nå målgruppen politiskt aktiva i åldern Tiden Fokus på nomineringskommittéer Brev nämndemän Få unga nämndemän förslag till åtgärder Undersökning Ansvar Redovisning av synpunkter och idéer kring nämndemannasystemet Projektformalia Rutiner för rapportering Överlämning/leverans av projektresultat Historik och utfall tidplan Utfall kostnader inkl resurser Kvalitet Riskhantering Referenser Bilagor Se referenser.
3 RAPPORT 3 (16) 1 Sammanfattning Domstolsverket fick i uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser för att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän, med särskild vikt vid föryngring. Uppdraget har genomförts i ett särskilt projekt. Informationsinsatser I projektet genomfördes ett antal olika informationsinsatser. Tonvikten lades på de politiska partierna samt på att påverka medier genom pressmeddelanden. Följande aktiviteter/insatser genomfördes: Brev till ordförande i partiernas nomineringskommittéer Folder till nomineringskommittéer i kommun/landsting E-brev till ordförande i kommun- och landstingsfullmäktige Brev till befintliga nämndemän Broschyr till presumtiva nämndemän Pressmeddelande Pressmeddelande till riksdagspartiernas webbplatser Webbinformation Artikel i Domkretsen Uppdragets resultat Medelåldern för nämndemän är i stort sett oförändrad vid jämförelse med uppgifter efter det förra nämndemannavalet Vid mätningen var medelåldern 56,8 år och 2007 var den 56,7 år. Andelen unga nämndemän har dock ökat något. Här finns emellertid bara jämförelsesiffror från I åldersspannet år finns nu 21,0 procent av nämndemännen, jämfört med 2010 då denna andel var 15,6 procent. I Sverige är 45 procent av den vuxna befolkningen mellan 18 och 44 år. Medieanalys Det första pressmeddelandet ledde till ett trettiotal artiklar. Rapporteringen var främst faktabaserad, handlade till största delen om åldersfrågan och stöddes av uttalanden från domstolen och nämndemän. Pressmeddelandet av den nya statistiken ledde till en omfattande rapportering i tidningar och radio. Diskussion och problematisering om systemet kring nämndemän fick stort utrymme. Slutsatser och kommentarer Informationsinsatserna har enbart följts upp genom statistik över nämndemannakåren. Det är därför inte möjligt att med säkerhet avgöra vad den uteblivna föryngringen beror på. Några faktorer som kan ha påverkat själva informationskampanjen är avsaknaden av tydlig målsättning, svårigheter att nå yngre potentiella nämndemän, den korta tiden för kampanjen och att fokus låg på nomineringskommittéerna. Domstolsverket anser att en undersökning av vad nämndemännens höga medelålder beror på, åtgärder anpassade efter resultatet och en tydlig ansvarsfördelning för nämndemannakåren är nödvändigt för att kunna åstadkomma en förändring av åldersstrukturen. Att enbart förlita sig till informationskampanjer tycks inte ha önskad effekt.
4 2 Grundläggande information 2.1 Syfte RAPPORT 4 (16) Syftet med uppdraget är att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän. Detta ska ske genom särskilda informationsinsatser gentemot de nominerande och väljande organen och allmänheten. Särkskild vikt ska fästas vid att åstadkomma en föryngring av nämndemannakåren. 2.2 Bakgrund Riksdagen antog under våren 2006 ett antal lagändringar i syfte att bland annat skapa en mer allsidig sammansättning av nämndemannakåren. Regering uttalade i lagstiftningsärendet (prop. 2005/06:180) att det inför val av nämndemän bör genomföras särskilda informationsinsatser i syfte att underlätta en bredare rekrytering. Domstolsverket har därefter på uppdrag av regeringen utvärderat genomförda insatser i samband med valet av nämndemän år 2006 och därutöver kartlagt nämndemannakårens sammansättning. (Domstolsverkets rapportserie 2007:02). Utvärderingen visar bl. a att sammansättningen när det gäller kön och etnisk bakgrund numera uppgår till regeringens målsättning. Den höga andelen äldre nämndemän motsvarar dock inte befolkningens åldersstruktur. Av utvärderingen framgår att det bl.a. mot denna bakgrund finns behov av ytterligare informationsinsatser. Domstolsverket fick därför i uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser för att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän. 2.3 Projektorganisation och arbetssätt Uppdraget har bedrivits som ett projekt med Madeleine Bergman på Informationsavdelningen som projektledare. Styrgrupp för projektet var informationschef Petra Thor Jonzon. Örjan Hägglund på Juridiska avdelningen har fungerat som stöd i juridiska frågor och Personalavdelningen har bistått med statistik. Projektet har också haft en extern samarbetspartner; Shepherd Reklam som bland annat har bidragit med förslag till koncept som sedan processats och godkänts av Domstolsverket. Reklambyrån har också hanterat produktionen av informationsmaterialet. 2.4 Mål Projektets mål var att genom informationsinsatser bredda rekryteringen av nämndemän. I synnerhet bör en föryngring av nämndemannakåren åstadkommas. Aktiviteterna i projektet skulle vara genomförda senast 15 oktober 2010.
5 RAPPORT 5 (16) 3 Informationsinsatser 3.1 Personligt riktade insatser till politiska instanser/folkvalda Brev till ordförande i partiernas nomineringskommittéer i kommun/landsting Brev sändes till ordförande i samtliga partiers nomineringskommittéer. Syftet var att göra ordförandena uppmärksamma på den skeva ålderfördelningen och att förmå dem att känna ett särskilt ansvar för nominera nämndemän som leder till en föryngring. Folder till nomineringskommittéer i kommun/landsting En folder gick ut till alla medlemmar i partiernas nomineringskommittéer med information om nämndemannakårens sammansättning och uppdraget att föryngra kåren. Syftet med foldrarna var att uppmärksamma frågan och förmå valberedningen att nominera yngre nämndemän. E-brev till ordförande i kommun- och landstingsfullmäktige Ett brev sändes med e-post till ordföranden i kommun- och landstingsfullmäktige. Syftet var att informera de beslutande organen om regeringens ambition att föryngra nämndemannakåren. Brev till befintliga nämndemän Ett brev skickades till samtliga nämndemän med information om åldersstrukturen i kåren. Nämndemännen uppmuntrades att berätta om sitt uppdrag för yngre människor och föreslå lämpliga yngre kandidater. Syftet var att visa på nämndemännens möjlighet att vara ambassadörer för sitt uppdrag gentemot yngre potentiella nämndemän. 3.2 Breda insatser till allmänheten/politiska partier Pressmeddelande Domstolsverket sände ut två pressmeddelanden. Det första som skickades ut under hösten 2010 handlade om den höga medelåldern i nämndemannakåren och inkluderade uppgifter om åldersfördelningen per domstol. Det primära syftet var att förmå media att ta upp problemet med den höga medelåldern, vilket i sin tur kunde sätta viss press på partiernas nomineringskommittéer. Det sekundära syftet var att sprida kunskap till allmänheten om nämndemännens roll i domstolarna. Det andra pressmeddelandet sändes ut i mars 2011 och redovisade statistiken för den nya nämndemannakåren. Pressmeddelande till riksdagspartiernas webbplatser Ett liknande pressmeddelande sändes till riksdagspartiernas webbplatser. Syftet var att via partiernas webbplatser eller andra partipolitiska kanaler nå politiskt aktiva med information och länkar om nämndemannauppdraget.
6 Webbinformation RAPPORT 6 (16) Dels skapades en tillfällig kampanjsida, dels uppdaterades information och bilder på Sökvägar och träffar på Google säkrades så att de som på grund av ökat massmedialt utrymme, broschyrer, politiskt intresse eller av annan anledning sökte information om nämndemän lätt skulle hitta relevant information. Syftet med webbinformationen var att ge tydlig och relevant information om vad nämndemannauppdraget handlar om. Broschyr till presumtiva nämndemän Broschyren "Är du klok nog" vände sig till presumtiva yngre nämndemän. Den innehöll information om nämndemännens uppdrag, behovet av yngre nämndemän och en intervju med en ung kvinnlig nämndeman. Foldern distribuerades till de politiska partiernas nomineringskommittéer, till befintliga nämndemän, domstolar och bibliotek. Syftet med broschyren var att ge presumtiva nämndemän djupare information om nämndemannauppdraget. 3.3 Övriga informationsinsatser Artikel i Domkretsen Artikeln i Domkretsen vände sig i första hand till befintliga nämndemän, som alla får tidningen hemskickad. Artikeln handlade om en ung nämndeman och underströk behovet av en nämndemannakår med god åldersfördelning. 4 Kommunikation/förankring Projektet tog fram en kommunikationsplan, som bifogas denna rapport. Här följer en sammanfattning. Hela detta uppdrag handlade om informationsinsatser riktade till nominerande och väljande organ, nämndemän och allmänheten. Dessa aktiviteter beskrivs i projektplanen, och tas därför inte upp här. Däremot beskrivs övergripande budskap och strategier för kommunikationen i projektet samt de interna informationsinsatser som genomfördes. 4.1 Kommunikationsmål Det främsta målet för den externa kommunikationen är att andelen nämndemän i åldern ökar från 16 procent till 25 procent. Detta är ett högt ställt mål, som endast kan nås om samtliga föreslagna externa aktiviteter kan genomföras. (Detta kommunikationsmål utgick senare.) Domstolschefer i Sveriges Domstolar ska känna till problematiken och veta vilka informationsinsatser som genomförs. De ska också veta hur åldersstrukturen ser ut i deras domstol och vara beredda att svara på frågor från främst lokala medier. Medarbetare i Sveriges Domstolar ska känna till problematiken och veta att informationsinsatser genomförs.
7 4.2 Budskap RAPPORT 7 (16) Budskap till nomineringskommittéer, dess ordförande och till fullmäktige är att de har ett ansvar att nominera respektive välja en nämndemannakår som åldersmässigt återspeglar den vuxna befolkningen i Sverige. Budskap till befintliga nämndemän är att de kan bidra till en bättre åldersstruktur inom kåren genom att agera som ambassadörer för uppdraget gentemot yngre nämndemän. Budskap till politiskt aktiva är att man är klok nog och att åringar är eftertraktade till ett intressant och viktigt uppdrag. Huvudbudskapet till allmänheten är att nämndemannakåren behöver föryngras och att åringar är underrepresenterade. Budskap till allmänheten innehåller också information om vad nämndemannauppdraget innebär, hur man gör för att bli nämndeman, att det är de politiska partierna som nominerar nämndemän och att nämndemannakårens åldersfördelning är en fråga om demokrati den ska spegla Sveriges befolkning. Internt är budskapet att Domstolsverket fått uppgift att göra informationsinsatser för att föryngra nämndemannakåren. 4.3 Strategier För att nå målen ska kommunikationen från Domstolsverket vara transparent och öppen. Det innebär att det måste bli tydligt att dagens skeva åldersfördelning är ett problem, att åtgärder krävs och att statistik över nämndemän ska redovisas. Det krävs också tydliga och kommunicerbara mål och att vi nyttjar media på ett effektivt sätt. 4.4 Interna aktiviteter De externa aktiviteterna listas under punkten 3, Informationsinsatser. De interna aktiviteterna var information vid flera tillfällen i chefsnytt (kanal för chefer i Sveriges Domstolar), nyheter på Doris (interna webben) och artiklar i Domkretsen. Särskild vikt lades vid informationen i samband med de två pressmeddelanden som skickades ut. 5 Uppdragets resultat 5.1 Statistik nämndemän Medelåldern för nämndemän är i stort sett oförändrad vid jämförelse med uppgifter efter det förra nämndemannavalet Vid mätningen var medelåldern 56,8 år och 2007 var den 56,7 år. Nämndemän Sverige 1 mars 2011 mars dec 2010 M edelålder 56,8 59,7 56, ,0% 15,6% - 44,6% ,9% 38,6% - 32,2% 65 och över 41,1% 45,8% - 23,2%
8 RAPPORT 8 (16) Andelen unga nämndemän har dock ökat något. Här finns dock bara jämförelsesiffror från I åldersspannet år finns nu 21,0 procent av nämndemännen, jämfört med 2010 då denna andel var 15,6 procent. Detta kan också jämföras med Sveriges befolkning där 45 procent finns i åldersspannet år. Fördelning nämndemän 2011 Fördelning nämndemän 2010 Fördelning Sveriges befolkning 2010 De informationsinsatser som genomfördes har inte följts upp på annat sätt än genom ovanstående statistik. Det är därför inte möjligt att avgöra om nämndemannakåren skulle varit ännu äldre utan informationsinsatserna eller om insatserna inte hade någon påverkan på utfallet. Av samma anledning är det inte heller möjligt att veta om den uteblivna föryngringen beror på att informationsinsatserna inte var tillräckliga eller om det beror på faktorer bortom informationskampanjens påverkan. Detta diskuteras vidare under punkten 7. Klart är dock att nämndemannakåren vare sig blivit yngre eller återspeglar den vuxna svenska befolkningen. 5.2 Tidsmål Aktiviteterna i projektet skulle vara genomförda senast 15 oktober Detta mål uppnåddes. 6 Medieanalys I projektplanen angavs tre olika framgångsfaktorer för projektet. En av dessa var att projektet måste få media att uppmärksamma situationen med nämndemannakårens höga medelålder. Två pressmeddelanden arbetades fram och skickades ut, ett i början av oktober 2010 och ett i mars Att media sedan rapporterade om nämndemän ser vi delvis som ett resultat av kommunikationsplaneringen och pressmeddelandena. En medieanalys för höstens medieaktiviteter har gjorts och sammanfattas nedan. Den kompletteras av en mindre omfattande redogörelse för den korta tid som förflutit mellan denna rapports skrivning och pressmeddelandet av statistiken över den nya nämndemannakåren.
9 RAPPORT 9 (16) 6.1 Medieanalys hösten 2010 Pressmeddelandet Det första pressmeddelandet Regeringens mål: fler yngre nämndemän gick ut i oktober Meddelandet beskrev nämndemännens höga medelålder, regeringens uppdrag och de olika informationsinsatser Domstolsverket planerade att genomföra. I pressmeddelandet fanns också statistik över nämndemännens medel-, max- och minimiålder samt procentuell och faktiskt fördelning i olika ålderskategorier. Statistiken presenterades uppdelad per domstol och totalt i landet. Vad ingår i analysen? Pressmeddelandet genererade ungefär 30 artiklar, notiser och radioinslag. I analysen kring pressmeddelandet ingår också ett tjugotal artiklar som publicerades tidigare under hösten. Det är troligt att det förekom fler införanden som Domstolsverket inte uppmärksammade, till exempel i lokala radio- och tv-kanaler samt i mindre, webbaserade forum. Vilken karaktär har införandena och vilka uttalar sig? De rikstäckande medierna, bland annat P3 och DN, gjorde framförallt notisartad faktarapportering baserad på pressmeddelandet från Domstolsverket. Lokala medier gjorde i större utsträckning mer omfattande artiklar och inslag, ofta med koppling till domstolen på orten. De längre artiklarna innehåller förutom hänvisning till statistiken för domstolen ofta uttalanden av olika personer. I många artiklar är det unga eller äldre nämndemän som kommer till tals, men också domstolschefer, ordföranden i nämndemannaföreningar, representanter för politiska partier och/eller Domstolsverkets kontaktperson. Från systemet till åldern Av de femtio införanden som ingår i analysen var ett tjugotal publicerade innan pressmeddelandet gick ut. Av dessa tjugo var ett tiotal vinklade på systemet kring nämndemän och Sverigedemokrater, medan resten handlade om nämndemännens ålder. Efter pressmeddelandet försköts medieintresset och majoriteten av artiklarna, ca 75 procent, handlade om åldersrelaterade frågor och 25 procent om nämndemannasystemet eller andra vinklingar. Detta visar dels att det redan fanns ett medialt intresse för nämndemannafrågan innan Domstolsverket pressmeddelade och dels att pressmeddelandet lyckades påverka medierapporteringen. Vinkel 1: nämndemännens ålder De flesta artiklar fokuserade alltså på åldersfördelningen, och behandlade den höga medelåldern som ett problem. Några betonade att kåren är för gammal, andra att det finns för få unga nämndemän. Men i ett antal artiklar förekom också åsikten att det finns fördelar med äldre nämndemän med lång livserfarenhet. Det förekom också resonemang kring att åldersproblematiken finns i så gott som hela lokalpolitiken, och alltså inte är ett problem specifikt för nämndemän. Vinkel 2: systemet kring nämndemän Av alla analyserade artiklar rör ett tjugotal systemet kring nämndemän. Några införanden tar upp olika anledningar till varför det är så få unga nämndemän,
10 RAPPORT 10 (16) bland annat arvodesnivån och svårigheter med att kombinera uppdraget med heltidsarbete och familj. Andra artiklar vinklar i stället på att nämndemännen väljs politiskt och för fram åsikter om att hitta ett nytt nomineringssystem. Slutligen förkommer också ett antal införande som diskuterar behovet av nämndemän över huvud taget. Andra vinklingar Ett fåtal artiklar hade inte fokus på ålder eller systemet kring nämndemän, utan i stället nämndemännens etniska bakgrund respektive nämndemän nominerade av Sverigedemokrater. Samlat intryck En sammanfattning av mediebilden kring det första pressmeddelandet är att de flesta artiklar handlar om åldersfrågan, men att även systemet kring nämndemän och Sverigedemokrater som nämndemän är intressant. Rapporteringen är främst faktabaserad och stöds av uttalanden från domstolen och nämndemän. 6.2 Reflektioner medieaktivitet mars 2011 Pressmeddelandet Pressmeddelandet Nämndemännens medelålder i stort sett oförändrad gick ut den 1 mars Meddelandet innehåller en kort beskrivning av nämndemännens roll och uppgift, vilka som nominerar och att Domstolsverket har genomfört informationsinsatser för att sänka medelåldern. I pressmeddelandet fanns också statistik över nämndemännens medel-, max- och minimiålder samt procentuell och faktiskt fördelning i olika ålderkategorier. Statistiken presenterades uppdelad per domstol och totalt i landet. Vilken karaktär har införandena? Vid denna rapports skrivning har endast någon vecka passerat sedan pressmeddelandet gick ut, men intresset från media har varit mycket stort. Hittills har Domstolsverket uppmärksammat över 40 artiklar och reportage samt ett trettiotal notiser. Lokala medier tar upp frågan, men till skillnad från rapporteringen 2010 ges frågan mycket utrymme även i radio och regionala/rikstäckande medier, exempelvis P3 och Expressen. Markant är också att flera större dagstidningar har uppe nämndemannafrågan på ledarsidan. Vilka uttalar sig? I likhet med rapporteringen kring det första pressmeddelandet är det ofta unga eller gamla nämndemän som blir intervjuade. I närmare en tredjedel av artiklarna uttalar sig också domstolschefer, och i några fall politiker som varit med och nominerat nämndemän. Sakinnehåll och vinklar Rapporteringen handlar fortfarande till stor del om nämndemännens ålder, men majoriteten av artiklarna tar också upp nämndemannafrågan i stort. Till skillnad från höstens artiklar finns nu en tydlig problematisering av frågan många införanden diskuterar, kräver svar och/eller för fram synpunkter på hur problemet
11 RAPPORT 11 (16) med nämndemännens höga ålder ska lösas. Ofta ses den höga medelåldern som en konsekvens av ett system som inte fungerar. Diskussioner förs också kring den demokratiska processen och förtroendet för rättsskipningen. Relativt många artiklar tar upp att det genomförts informationsinsatser. De synpunkter som förs fram är att dessa inte varit tillräckliga eller att det krävs mer än informationskampanjer för att komma åt problematiken. De få artiklar om nämndemän som inte handlar om ålder eller systemet rör rasism/främlingsfientlighet. 7 Få unga nämndemän vad kunde gjorts annorlunda i informationskampanjen? Som nämnts tidigare i denna rapport har informationsinsatserna enbart följts upp genom statistik över nämndemannakårens sammansättning. Det är därför inte möjligt att avgöra vad den uteblivna föryngringen beror på. Nedan följer dock ett resonemang kring några delar av informationsinsatserna som Domstolsverket kunde hanterat annorlunda. Dessa kompletteras under punkten 8 av Domstolsverkets förslag till åtgärder inför ett eventuellt fortsatt arbete med nämndemannafrågor. Under punkten 9 finns en sammanställning av synpunkter och tankar som förts fram till Domstolsverket under projektets gång. 7.1 Målformulering I regeringsuppdraget angavs endast att nämndemannakåren skulle spegla samhället. I Sverige är ca 45 procent av befolkningen under 45 år. I nämndemannakåren fanns endast 16 procent i detta spann. Gapet mellan dessa grupper är för stort för att ha som målsättning i en informationskampanj. Eftersom Domstolsverket inte har ansvar för nämndemannakårens sammansättning, kunde Domstolsverket inte sätta ett eget mål för kampanjen. Avsaknaden av ett tydligt mål försvårade projektarbetet, eftersom ambitionsnivån för insatserna blev svår att avgöra. Att inte ha ett tydligt mål var också ett handikapp i kommunikationen med politiker, journalister och allmänhet. 7.2 Nå målgruppen politiskt aktiva i åldern Vid sidan av en tydlig kommunikativ målsättning och att media uppmärksammar nämndemannafrågan var en framgångsfaktor för uppdraget att nå målgruppen politiskt aktiva åringar. För att nå just dessa planerades en kampanj via Facebook. Kampanjen skulle rikta sig till alla åringar som var medlemmar av ett riksdagspartis Facebookgrupp eller vänner med (det vill säga följer information och inlägg från) en riksdagspolitiker. Detta ansågs emellertid av olika skäl vara mindre lämpligt vid ifrågavarande tillfälle. Informationsinsatsen ställdes in och kunde inte ersättas av annan information till målgruppen. 7.3 Tiden Tiden för projektuppdraget var kort och eftersom uppdraget kom strax innan sommaren blev aktiviteterna något sena i förhållande till när rekryteringen av
12 RAPPORT 12 (16) nämndemän pågick. Det är möjligt att insatserna hade haft större effekt om de kommit tidigare under hösten, i stället för efter riksdagsvalet. 7.4 Fokus på nomineringskommittéer Eftersom det är de politiska partierna, genom nomineringskommittéerna, som styr arbetet med att utse nämndemän valde projektet att fokusera främst på denna målgrupp. Denna grupp fick mest stöd: brev till respektive ordförande, folder med information till hela kommittén och broschyr att dela ut till presumtiva nämndemän. Eftersom nomineringarna ändå inte påverkades till det bättre, är det möjligt att mer resurser i stället skulle lagts på exempelvis information till allmänheten. Avstämning med departementet i början av projektet gjorde dock klart att större informationsinsatser mot allmänheten inte avsågs i uppdraget, och Domstolsverket anser också att rätt avvägning gjordes. 7.5 Brev nämndemän En av informationsinsatserna som nämnts under punkten 3 var ett brev till befintliga nämndemän. Detta brev fick flera nämndemän att höra av sig till Domstolsverket och till domstolarna. Några av de som kontaktade Domstolsverket uttryckte besvikelse och/eller förvåning över att Domstolsverket ville att fler yngre människor skulle bli nämndemän. Några tog förslaget att rekommendera yngre människor att bli nämndemän som att de själva var för gamla och borde sluta, och åtminstone en person avslutade också sitt uppdrag. Ytterligare andra var positiva och meddelade att de tänkte eller redan hade rekommenderat yngre kollegor. Avsikten med brevet var att visa på nämndemännens möjlighet att vara ambassadörer för uppdraget. Domstolsverket anser inte att brevet var olämpligt, men beklagar att några nämndemän tog illa vid sig. Domstolsverket har också fört en dialog med NRF i frågan. Ledningen där anser dock inte att brevet är problematiskt, utan ser rekryteringsproblematiken som en uppgift också för nämndemannakåren. Reaktionerna visar dock att det är en känslig fråga. 8 Få unga nämndemän förslag till åtgärder De två informationskampanjer Domstolsverket har genomfört 2006 och 2010 har inte lett till att nämndemannakårens medelålder har sjunkit nämnvärt. Det kan finnas brister i Domstolsverkets sätt att informera och genom media påverka nomineringskommittéer och allmänhet, men den höga medelåldern är troligen inte i huvudsak ett informationsproblem som kan lösas med enstaka kampanjer. Denna synpunkt har framförts tidigare i den kartläggning av nämndemän som Domstolsverket genomförde 2007 (DOV 2007:2 s. 18). Regeringen har också påtalat att om en allsidig sammansättning av nämndemannakåren inte hade uppnåtts efter det senaste valet (då avsågs valet 2006) skulle regeringen komma att föreslå mer genomgripande förändringar av förfarandet vid rekrytering av nämndemän (prop. 2005/2006:180 s.25)
13 8.1 Undersökning RAPPORT 13 (16) Domstolsverket anser att en undersökning av vad nämndemännens höga medelålder beror på och åtgärder anpassade efter detta är nödvändigt för att kunna åstadkomma en förändring av åldersstrukturen. Att enbart förlita sig till informationskampanjer tycks inte ha önskad effekt. 8.2 Ansvar En del av problematiken kring nämndemännens åldersfördelning kan också ligga i frånvaron av centralt/gemensamt ansvar för nämndemän. Eftersom ingen, vare sig på Domstolsverket, på domstolarna eller på annan myndighet/nämnd, har ett samlat ansvar för alla frågor som rör nämndemannakåren är det heller ingen som kontinuerligt driver dessa frågor. Detta märks på flera sätt, bland annat genom att ingen strukturerad kommunikationsplan i nämndemannafrågor finns. Domstolsverket anser därför att en tydlig ansvarsfördelning borde tas fram. 9 Redovisning av synpunkter och idéer kring nämndemannasystemet Att redovisa faktorer som kan påverka nämndemännens åldersfördelning ingår inte i detta uppdrag. Ett antal synpunkter i den frågan har emellertid inkommit under arbetets gång och Domstolsverket anser att det finns skäl att redovisa dessa. Det är kontakter med allmänhet, domstolar, nämndemän, politiker och journalister som föranleder listan nedan. De faktorer som redovisas gör inte anspråk på att vara heltäckande eller representativa. Observera också att Domstolsverket inte står bakom nedanstående synpunkter, utan endast redovisar dem. Förhoppningen är att synpunkterna kan vara till hjälp för ett eventuellt fortsatt arbete med nämndemannafrågor Svårt att kombinera med arbete Det kan vara svårt att ta ledigt från jobbet. Det är både en praktisk fråga och en mer känslomässig hur uppfattas man om man ofta är frånvarande? Problem med att ta ledigt från jobbet om rätten oplanerat beslutar sig för att fortsätta dagen efter med förhandling eller överläggning. Det kan vara svårt att kombinera med barnomsorg. Exempelvis om en förhandling drar ut på tiden, då går det ju inte gå ifrån och ringa dagis. Domstolarna är vana att nämndemän kan rycka in med kort varsel, men det fungerar inte alltid om man yrkesarbetar Ekonomiska skäl Arvodet är för lågt - signalerar därmed att nämndemannauppdraget inte är viktigt - så yngre människor är inte intresserade - i förhållande till andra arvoderade uppdrag - i förhållande till nämndemän i andra länder Får ingen/lägre ersättning om förhandlingen ställs in men kan inte gå tillbaka till jobbet där vikarie ersatt. Förlorar inkomst på att vara nämndeman, eftersom man måste avstår kvällspass med ob-tillägg.
14 RAPPORT 14 (16) Halvdagsarvodet för lågt om man jobbpendlar, eftersom det inte är någon idé att åka tillbaka till jobbet. Arvodet är ett sätt att dryga ut pensionen som man är ovillig att avstå för att låta yngre få chansen Lång och trogen tjänst Att bli nämndeman är ett sätt att tacka för lång och trogen tjänst ett hedersuppdrag som betygas de som kanske på grund av ålder eller annat lämnar sitt politiska uppdrag Omval Många nämndemän vill bli omvalda och det är svårt för nomineringskommittéerna att säga att de inte får fortsatt förtroende Politiskt aktiva yngre blir allt färre Den stora majoriteten nämndemän är partimedlemmar. Andelen yngre som engagerar sig politiskt blir allt färre. Skaran möjliga kandidater blir därför allt mindre Det är bra med äldre nämndemän Många nämndemän, domare och politiker anser att nämndemän bör vara äldre, eftersom de då har mer erfarenhet Fri kvot Att låta andra än de politiska partierna nominera en del av nämndemännen är en åsikt som framförs främst av journalister/ledare. En fri kvot skulle förenkla möjligheten för de som inte är medlemmar i ett parti att bli nämndemän. Nämndemän från en fri kvot skulle också bredda nämndemannakårens sammansättning genom att företräda den stora andel svenskar som inte är politiskt aktiva Domstolens sätt att arbeta De pensionerade nämndemännen är nödvändiga för att domstolens verksamhet ska fungera. Denna grupp är enklare att schemalägga, kan lättare hoppa in med kort varsel och har bättre möjligheter att medverka i tidskrävande mål. Det är möjligt att detta synsätt präglar den befintliga nämndemannakåren. Domstolen måste ändra arbetssätt så att det fungerar att ha nämndemän som yrkesarbetar Andra skäl Unga nämndemän slutar oftare sitt uppdrag i förtid. Andra lyssnar inte på den som är en ung nämndeman man blir överkörd av äldre kollegor och domstolspersonal. Äldre nämndemän som sover under rättegång får yngre nämndemän att bli desillusionerade och sluta.
15 RAPPORT 15 (16) 10 Projektformalia 10.1 Rutiner för rapportering Projektet rapporterade till styrgrupp/informationschef veckovis, via möten eller e-post. Informationen rörde projektets mål, tillvägagångssätt och resurser men också genomgång av de olika informationsinsatser som planerades och togs fram. Projektledare och den externa samarbetspartnern hade ett par mer omfattande möten under projekttiden. Däremellan hade gruppen kontakt varje vecka, ofta flera gånger varje vecka. Kontakterna skedde via personliga möten, telefonmöten och e-post Överlämning/leverans av projektresultat Slutrapporten överlämnas till justitiedepartementet senast den 15 mars I uppdraget angavs 1 mars som rapporteringsdag, men eftersom statistiken inte var tillgänglig förrän den 1 mars sköts detta datum upp. Projektinformationen finns samlad i akten på Domstolsverket Historik och utfall tidplan För detaljerad tidsplan se denna bilaga. Avsteg från tidsplanen är att Facebookannonseringen utgick och att e-brev till kommun- respektive landstingsfullmäktige lades till. I övrigt följdes tidsplanen, med någon dags förskjutning för vissa aktiviteter Utfall kostnader inkl resurser Ursprunglig budget för projektet var kr. För detaljerad budget se bilaga. Under projektet utgick två tunga utgiftsposter: Facebookannonsering och Anslagstavlan med en sammanlagd budget på omkring kr. Utfallet för informationsinsatserna blev omkring kr. Av detta är tryck och distribution ca kr. De största enskilda posterna var broschyren till presumtiva nämndemän och brevet till befintliga nämndemän. Cirka 240 timmar har lagts på projektet på Domstolsverket Kvalitet Genom hela projektet har medarbetare med olika kompetens kopplats in för avstämningar och förankring. Informationsavdelningen, juridiska avdelningen och Generaldirektören har haft möjlighet att lämna synpunkter på allt informationsmaterial. Statistiken har tagits fram och säkrats av personalavdelningen Riskhantering Inför projektet gjordes en riskanalys, se nedan. Riskbeskrivning Sannolikhet (1-5) Konsekvens (1-5) Riskvärde (S * K) Riskåtgärd 1 Tidplanen kan inte Det är mycket kort tid för ett
16 RAPPORT 16 (16) hållas 2 Media uppmärksammar inte frågan stort antal aktiviteter. Om det blir förseningar kan aktiviteterna komma så sent att de inte kan påverka valet En av framgångsfaktorerna för projektet är att media belyser frågan. För att säkerställa detta måste pressmeddelanden vara utformade så att det finns ett bra och intressant material, gärna detaljerat och lokalt anpassat. Kontaktpersoner och domstolar förberedda. 11 Referenser Kommunikationsplan Tidsplan Kostnadsuppskattning
Uppfo ljning av resultatet fra n na mndemannakampanj En enkätundersökning för Domstolsverket
160301 Uppfo ljning av resultatet fra n na mndemannakampanj 2015 En enkätundersökning för Domstolsverket 2 1. Inledning 2. Undersökningen 3. Resultat 4. Summering och rekommendationer 3 Inledning Domstolsverket
Läs merUppdrag till Domstolsverket att genomföra särskilda informationsinsatser inför nämndemannavalet 2014 Ju2014/2894/DOM
RAPPORT 1 (21) DATUM 2015-03-13 REVISION DIARIENR DOKUMENTNR 1079-2014 Avdelningen för HR och kommunikation FÖRFATTARE Madeleine Bergman GODKÄND AV Martin Holmgren Uppdrag till Domstolsverket att genomföra
Läs merDOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Nämndemannakårens sammansättning
DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE Nämndemannakårens sammansättning Kartläggning av kåren samt utvärdering av rekryteringsarbetet valet 2006 Producerad av Informationsavdelningen, Domstolsverket, diarienummer
Läs merDen framtida rekryteringen av nämndemän
Datum Dnr 2002-11-25 1335-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet Framtidens nämndemän (SOU 2002:61) (Ert diarienummer Ju2002/4974) Sammanfattning Domstolsverket avstyrker
Läs merNämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013
PM 2013:150 RI (Dnr 001-1128/2013) Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013 Borgarrådsberedningen
Läs merMars Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.
Mars 2018 Det digitala valet Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime. Sammanfattning Sverigedemokraterna fortsätter vinna flest nya följare/gillare i de sociala kanalerna.
Läs merKommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn
Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren
Läs merStockholms läns landsting 1 (2)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-09-11 LS 1307-0941 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3-10- 08 0 00 0 7 Yttrande över betänkandet Nämndemannauppdraget -
Läs merKommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013
Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Inledning Med kommunikation kan vi styra verksamheten mot de mål som Tekniska nämnden anger och kommunikationsaspekten ska finnas med i alla beslut
Läs merUtvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter. Här placerar du in din bild
Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter Här placerar du in din bild Januari 2011 Bild framsida Foto Länsstyrelsen Värmland Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen
Läs merVALBEREDNINGENS INSTRUKTION HSB BRF SNÖSÄTRA 229
VALBEREDNINGENS INSTRUKTION HSB BRF SNÖSÄTRA 229 1. INLEDNING Denna instruktion är utformad speciellt för Brf Snösätra och är antagen av föreningens årsstämma 2015-04-22. ALLMÄNT Föreningsstämmans beslut
Läs merKatja Kamila 2012-03-30
VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser
Läs merProjektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats
Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av
Läs merPressguide - mötet med pressen
Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.
Läs merDokumentation 2013 Malung-Sälen Älvdalen Mora Orsa
Dokumentation 2013 Malung-Sälen Älvdalen Mora Orsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Hälsoveckan 2013 Syfte Mål Aktiviteter 3 Hälsoveckan 2013 fyller 10 år 4 Inledning 4 Hälsoveckans temaområden
Läs merDiarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog
KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering
Läs merKommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24
Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även
Läs merKommunikationsplan. Medborgardialog för mandatperiod Region Skåne
Kommunikationsplan Medborgardialog för mandatperiod 2015-2018 Region Skåne Innehåll KOMMUNIKATIONSPLAN 1 MEDBORGARDIALOG FÖR MANDATPERIOD 2015-2018 1 REGION SKÅNE 1 1. BAKGRUND 4 2. ENHETENS UPPDRAG, SYFTE
Läs merKommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning
Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till
Läs merKommunikationsplan 2013
Kommunikationsplan 2013 Funktionshinderspolitiskt arbete Region Skåne Innehåll UU1. BAKGRUND 4 3. KOMMUNIKATIVA UTMANINGAR 4 4. KOMMUNIKATIONSMÅL 5 5. BUDSKAP 5 6. MÅLGRUPPSANALYS 5 7. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI
Läs merGuide till slutrapport
Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden
Läs merKommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Kommunikationsstrategi år 2014 2016 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 juli 2014 Kommunikationsstrategi för samhällsbyggnadsförvaltningen Gäller till 31 december 2016 Inledning Med kommunikation kan vi styra
Läs merLandstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01
Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.
Läs merPro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman
Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman får förhinder räcker det med en 0 1 0 4 8 0 0 0 A D SD
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merKommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269
Kommunikationspolicy policy Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269 Beslut: Datum- Instans /År Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Ersätter tidigare beslut 2015-12-10 KF 318 Giltighetstid: 2019-12-31
Läs merProjektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland
Projektplan med kommunikationsplan för Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektägare Genomförs i Projektets syfte Region Värmland/Kulturcentrum, Biblioteksutveckling i
Läs merDigital strategi för Miljöpartiet
2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I
Läs merRapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13
Rapport Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 1 633 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merKommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper
Christina Kiernan A001.937/2013 1 (8) Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 2 (8) 1 INLEDNING...3 1.1 Syfte med kommunikationsplanen...3
Läs merKommunikationsplan för Översiktsplan
Kommunikationsplan för Översiktsplan Projektbeställare Kommunstyrelsen, genom Kent Gullberg (SBF-chef) Projektledare Charlotte Hedlund Datum 2015-12-01 Version 1.0 Projekt-, ärendenr. Dnr KS 2014/0321-212
Läs merAtt ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Grudin, Ingela Tel: 010-698 12 46 Ingela.grudin @naturvardsverket.se PM 2014-01-07 Att ansöka om bidrag för informationsinsatser ur Batterifonden 2014 Bakgrund
Läs merNyhetsbrev nr 2 april 2008
Anslås på anslagstavla i nämndemannarum Nämndemännens Riksförbund Nyhetsbrev nr 2 april 2008 - VAD ÄR NRF BRA FÖR? - VAD FÅR MAN FÖR MEDLEMSAVGIFTEN? - HAR VI RÅD ATT VARA MED I NRF? Så kan det låta någon
Läs merUtbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se
Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till
Läs merKommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb
Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb Antagen av Landstingsstyrelsen 2004 1(8) Förord Stockholms läns landsting (SLL)
Läs mer2013-09-23 Dnr: 1220/2013. Uppdragsbeskrivning för processledning av utbildningar inom ramen för Förvaltningspartnerskapet,
2013-09-23 Dnr: 1220/2013 Uppdragsbeskrivning för processledning av utbildningar inom ramen för Förvaltningspartnerskapet, 2013/2014 (se bilaga 1). Ungdomsstyrelsen söker en uppdragstagare att ta fram
Läs merGenomförda kommunikationsinsatser inför nämndemannavalet 2015
RAPPORT 1 (17) DATUM 2016-03-14 REVISION DIARIENR DOKUMENTNR 1098-2015 Avdelningen för HR och kommunikation FÖRFATTARE Andreas Fritz GODKÄND AV Martin Holmgren Genomförda kommunikationsinsatser inför nämndemannavalet
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR LERUMS KONSTÅKNINGSKLUBB
PLAN BESLUTAD AV STYRELSEN KOMMUNIKATIONSPLAN FÖR LERUMS KONSTÅKNINGSKLUBB Publicerad lerumskk.se/verksamhet Beslutsdatum 2018-05-27 Giltighetstid Tillsvidare BAKGRUND Lerums Konståkningsklubb har de senaste
Läs merKlamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Läs merArbetsordning för Valberedningar inom Hyresgästföreningen
Arbetsordning för Valberedningar inom Hyresgästföreningen 2 (26) Inledning En förening blir inte bättre än sina ledare. Valberedningen har en nyckelroll i valen av framtidens ledare. Att hitta rätt personer
Läs merKOMM UT Planera din kommunikation
KOMM UT Planera din kommunikation sju steg för planering Planera din kommunikation Nordiska ministerrådets sekretariat (NMRS) har en beslutad kommunikationsprocess som innebär att kommunikationsplanering
Läs merHässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia
G 16 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia Fastställda av kommunstyrelsen 2003-01-08, 1 Dnr 2002.568 105 Innehåll Sida 1. Inledning
Läs merRemissyttrande över betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)
YTTRANDE 1 (7) Avdelningen för domstolsutveckling Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)
Läs merFramtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media
Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret
Läs merRekrytering av nämndemän
2015:3 Rekrytering av nämndemän Konsekvensanalys av förslaget om en fri kvot MISSIV DATUM DIARIENR 2015-02-05 2014/43-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2014-02-13 Ju2014/1025/DOM Regeringen Justitiedepartementet
Läs merKommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!
Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Samordningsförbundet, Västra Skaraborg 1. Sammanfattning Level Up är ett treårigt projekt som drivs av Samordningsförbundet Västra Skaraborg
Läs merKommunikationsplan 1(8)
Datum 2014-09-19 1(8) Kommunikationsplan Syfte Syftet med kommunikationsplanen är att öka kännedomen och kunskapen om Samordningsförbundets verksamhet, resultat och kommunikationskanaler. Samordningsförbundet
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merMetodstöd www.informationssäkerhet.se 2
Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste
Läs merÖversiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10
Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,
Läs merLåt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss
Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens
Läs merKommunikationsplattform för PRO Stockholms län
Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Beslutad av distriktsstyrelsen 2015 10 06 Sida 2 av 14 Sida 3 av 14 Innehållsförteckning Vart vill vi komma?... 5 Kommunikationens mål är att:... 7 Målgrupper...
Läs merInstruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?
Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan
Läs merKommunikationsstrategi
Fyrbodals kommunalförbund Kommunikationsstrategi 2019 2022 Version 1.0 Beslutat 2019-xx-xx Reviderad 2019-xx-xx Ansvarig: Morgan Ahlberg Innehåll Om kommunikationsstrategin... 3 Mål och syfte... 3 Målgrupper...
Läs merHaninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11
9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om
Läs merArbetsgivarverkets kommunikationspolicy
Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Kommunikationens förhållningssätt... 2 Framgångsrik kommunikation...
Läs merSLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering
SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5
Läs merKronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev
Att skriva en vinnande ansökan Agenda Meritförteckning / CV Personligt brev Checklista för din ansökan Intervjutips och vanliga intervjufrågor Vilka bedömningskriterier utvärderas du på? Var och hur hittar
Läs merRapport om projektet Ökad medvetenhet och kunskap om enskilda dricksvattenbrunnar, 2012
Rapport om projektet Ökad medvetenhet och kunskap om enskilda dricksvattenbrunnar, 2012 Sammanfattning Tolv kommuner genomförde under 2012 ett projekt med syftet att förbättra dricksvattenkvalitén i de
Läs merScouternas valberedning
Scouternas valberedning Arbetsplan 2017-2018 Dokumenthistoria Version Förändring Datum Författare 00.01 Dokumentet skapades 2017-04-15 MH, AJ 01.00 Beslutad vid möte i valberedningen 2017-07-10 AJ Valberedningens
Läs merHandlingsplan för mångfald
Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition
Läs merKommunikationsplan 1(5)
Datum 2014-09-19 1(5) Kommunikationsplan Syfte Syftet med kommunikationsplanen är att öka kännedomen och kunskapen om Samordningsförbundets verksamhet, resultat och kommunikationskanaler. Samordningsförbundet
Läs merBilaga 4 Rekryteringskampanj. Bilaga till redovisning av regeringsuppdrag (Dnr Ju2017/06177/PO)
1. Bilaga 4 Rekryteringskampanj Bilaga till redovisning av regeringsuppdrag (Dnr Ju2017/06177/PO) Innehåll Sammanfattning... 3 1 Uppdraget... 3 2 Inledning... 3 3 Bakgrund... 4 4 Kommunikation under 2017
Läs merEffektivt påverkansarbete
Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Effektivt påverkansarbete Vår utgångspunkt är att allt påverkansarbete vill en förändring, politisk förändring eller en förändring i attityd eller
Läs merPreliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell
Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete
Läs merFörvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar
Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår
Läs merInformations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006
Informations- och kommunikationspolicy Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY Bakgrund Det behöver tydliggöras att kommunens verksamhet bedrivs på uppdrag
Läs merSAMARBETSAVTAL MELLAN DOMSTOLSVERKET OCH NÄMNDE- MÄNNENS RIKSFÖRBUND
Anslås på anslagstavla i nämndemannarum Nämndemännens Riksförbund Nyhetsbrev nr 2-2010 Nämndemännens riksförbund (NRF) är en intresseorganisation för Sveriges nämndemän. Genom förhandlingar, överläggningar
Läs merYttrande över promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)
Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning YTTRANDE Datum 2019-06-07 Dnr R 17-2019 Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande över promemorian Förslag till en nationell
Läs merInformationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete
Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Innehållsförteckning Inledning... 3 Grundläggande principer... 3 Målgruppsanpassning... 3 Grafisk profil... 3 Planering
Läs merKommunikationsstrategi 2019
Kommunikationsstrategi 2019 Ansvarig för strategin: Maria Adervall Strategin antogs av styrgruppen den 25 januari 2019-3 - Uppdraget Vad är Miljösamverkan Sverige? Miljösamverkan Sverige har som främsta
Läs merPolicyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012
KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merKommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458
Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicyn anger Högskolan i Halmstads förhållningssätt till intern och extern kommunikation. Policyn tydliggör dessutom ansvarsfördelning
Läs merUtvärdering av Norrbussamverkan
Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och
Läs merProjektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd
Läs merLagrådsremiss. Ett stärkt nämndemannainstitut. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Ett stärkt nämndemannainstitut Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 2 mars 2006 Leni Björklund Helena Swenzén (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merRiktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004
Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation
Läs merUtvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation. December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB
Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB Trafikverkets Externa Kommunikation Sammanfattning: Det gångna årets kritiska rapporter i media
Läs merKommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/679 2012-08-20 Kommunstyrelsen Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merInformationspolicy för Övertorneå kommun
Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande
Läs merINSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN I HSB SKÅNE
1 (5) INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN I INLEDNING Enligt HSB kod för föreningsstyrning bör föreningsstämmans beslut vid val av valberedning, styrelse, föreningsgranskare samt föreningsvald revisor om det
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merInstruktion till kommunikationsplan i E2B2
Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i
Läs merFacebook-guide för SPF Seniorernas representationskampanj
Facebook-guide för SPF Seniorernas representationskampanj 1 Innehållsförteckning 1. Hjälp i arbetet med Facebook... 3 2. Kampanjklä din Facebook: att byta profilbild och omslagsbild... 4 a. Kampanjbilder
Läs merHandledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö
Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Valberedningens uppgift Enligt bostadsrättsföreningen stadgar skall årsstämman välja en valberedning med uppgift att förbereda
Läs merAnalys Syfte och Mål:
Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få
Läs merRiktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan
Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan
Läs merPolicy för kommunikation
Policy för kommunikation Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om den 11 december Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Policy för kommunikation Kommunfullmäktige 2017-12-11
Läs merRiktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25
Riktlinjer Information och kommunikation Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Datum: 2012-02-02 Dnr: Sida: 2 (8) Riktlinjer för information och kommunikation Kommunfullmäktiges beslut
Läs merOm man googlar på coachande
Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.
Läs merKommunikationsplattform
1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform
Läs merNämndemannauppdraget SOU Sammanfattning
Nämndemannauppdraget SOU 2013 49 Sammanfattning Uppdraget Vi har fått i uppdrag att genomföra en översyn av nämndemannasystemet och överväga åtgärder för att skapa ett modernt nämndemannasystem som även
Läs merUnder rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.
1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur
Läs merDet viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.
Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. 2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala
Läs merUNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM
UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder
Läs merProjektplan: Administrativa roller
1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka
Läs mer