Kvalitetsredovisning för. Kättinge förskola och skola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Kättinge förskola och skola 2009 Maria Svalin, rektor Linda Markus, förskolechef Kättinge skola Vikbolandet 1

2 Innehållsförteckning VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR...4 Styrning och ledning...4 Personal...5 Kompetensutveckling...5 Barngrupper och elevstatistik...6 Materiella resurser...7 ARBETET I FÖRSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN, SÄRSKOLAN, FRITIDSHEMMET...8 Viktiga pedagogiska händelser och internationella kontakter...8 Mål och prioriterade utvecklingsområden...8 Normer och värden...8 Prioriterade mål och insatser...9 Resultat...10 Reflektion och analys...10 Utveckling och lärande/kunskaper...11 Prioriterade mål och insatser...11 Resultat...12 Reflektion och analys...12 Särskilda stödinsatser till grupper och enskilda barn/elever...13 Prioriterade mål och insatser...13 Resultat...13 Reflektion och analys...14 Barns, elevers ansvar och inflytande...14 Prioriterade mål och insatser...14 Resultat...14 Reflektion och analys...15 Förskola, skola och hem...16 Resultat...16 Reflektion och analys...17 Övergång och samverkan...17 Reflektion och analys...18 Skolan och omvärlden

3 Bedömning och betyg...18 Prioriterade mål och insatser...18 Reflektion och analys...19 Rektors ansvar...19 MÅLUPPFYLLELSE OCH UTBILDNINGSRESULTAT...21 Utbildningsresultat i grund- och särskola...21 Reflektion och analys...21 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING

4 Verksamhetens förutsättningar Kättinge förskola och skola ligger på Vikbolandet ca 40 km från Norrköping. Förskolan och skolan samt fritidshemmet delar på lokalerna. Skolan har trä- och metallslöjdsal, textilslöjdsal, idrottshall samt matsal med kök. Det senaste drivs med personal från Kostenheten. Styrning och ledning Enheten har två chefer, Maria Svalin, rektor för F-6 samt fritidshemmet och Linda Markus, förskolechef för förskolan. Båda cheferna delar sitt uppdrag med ytterligare enheter. En pedagog på förskolan och en pedagog på skolan har arbetsledaransvar, de bildar tillsammans med rektor och förskolechef, ledningsgruppen. En fritidspedagog ansvarar för skolbiblioteket. Specialläraren har haft 0,2 tj i område Södra. Det har använts till Läs- och skrivutredningar på yngre elever. Från hösten har vi ett arbetslag på skolan, där fritidshemmet ingår och ett på förskolan. Ansvaret för elevvården ligger i första hand ute i arbetslagen, men ett övergripande ansvar har Elevhälsoteamet, som består av rektor, speciallärare, kurator och skolsköterska. Fritidspedagogerna fanns med under vårterminen men på grund av neddragningar i organisationen till hösten har de inte deltagit under höstterminen. Under året har vi gjort stora neddragningar på grund av elevminskningar men framför allt utifrån den ekonomiska situationen. Under våren diskuterades olika organisationsförslag och det var under perioder oroligt i personalgruppen och i elevgruppen. Arbetsmiljöfrågor tas regelbundet upp dels på arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal samt på samverkansråden. Samverkansrådet har under hösten träffats med skolledarna ca en gång per månad. I förskolan och skolans krisgrupp ingår skolledare, speciallärare, kurator, skolsköterska samt arbetslagsledare. Gruppen träffades två gånger under hösten. Gruppen arbetar efter ett kalendarium där vi fastställt olika områden som vi ska kontrolleras vid varje möte. Personalen får muntlig redogörelse om vad som görs i händelse av kris men även skriftligen via intranätet. Ansvarig för sammanställningen av kvalitetsredovisningen är rektor och förskolechef. Pedagogerna i respektive verksamhet har utvärderat sitt arbete och diskuterat i grupp kring de prioriterade områdena samt kring åtgärder för utveckling. Rutiner för arbetet med kvalitetsarbetet har inte helt sammanställts ännu under den nya ledningen utan vi har låtit den föregående rektorns rutiner ligga kvar. 4

5 Elever i åk 3-6 genomförde i december en utvärdering kring skolans verksamhet. En enkät till föräldrarna med elever i dessa årskurser genomfördes under samma tidpunkt. Likabehandlingsplanen på Kättinge har arbetats fram av områdets kuratorer och slagits fast efter att ha varit ute på remiss till personal, elev- och föräldragrupper. Synpunkter kan sedan fortlöpande lämnas under året och bli en utgångspunkt för den årliga revideringen i maj månad. Till detta år förtydligades Likabehandlingsplanen utifrån vad just Kättinge arbetar med kring dessa frågor och vilka rutiner vi har. Den tilldelade budgeten 2009 var kr. Bokslutet visade ett underskott på kr, trots stora neddragningar till höstterminsstarten. Personal Förskollärare Ped pers. 3,88 4,03 Fritidsped 7 1,66 1,76 Grundskollärare 4,85 5,18 Barnskötare 1,5 1,0 Elevassistent 2,75 2,25 1,19 Vaktmästare 0,23 0,20 0 Assistent 0,2 0,2 0,20 Kurator 0,2 0,25 0,25 Talped. 0, IT-tekniker 0,15 0 Personal i snitt. Under 2006 och 2007 låg all pedagogisk personal inkl. barnskötare under Pedagogisk personal därav 8,05 och 7(kursiv text i tabellen). I denna redovisning har vi delat på personalgruppen utifrån profession. Under 2006 och 2008 har vaktmästare och IT-tekniker varit hopslagna, men detta år är de i varsin kolumn. På Kättinge skola fanns under året en obehörig lärare i trä- och metallslöjd, och under våren en i textilslöjd. I trä- och metallslöjd undervisade en förskollärare. 0,8 lärare fanns som speciallärare under våren, med viss specialpedagogisk kompetens. Under hösten har läraren fått undervisa i klass i stor sett hela den tiden. Resterande 0,2 har använts i område Södra för utredningar inom läs- och skrivområdet. Kompetensutveckling Fokus under året har varit No/tk för förskolan och skolan. Det är ett projekt i samarbete med Östsam och Skolverket. En förskollärare och en fritidspedagog har gått utbildningar inom ämnet. Fritidspedagogen är dessutom ambassadör för No/tk projektet och har träffat de andra ambassadörerna i gamla Bråvikenområdet, regelbundet. Höstterminen startade med en gemensam upptakt för all personal på Vikbolandet med just No/tk i fokus men framförallt utomhuspedagogik. 5

6 Under hösten påbörjades en metodutbildning i SET för all personal i skolan. Den fritidspedagog som påbörjade handledarutbildningen i SET under hösten 2008, slutförde den under våren. Arbetet med de skriftliga omdömena har fortsatt, både ur ett arbetstidsperspektiv men framförallt ur ett formuleringsperspektiv. Enskilda medarbetare eller grupper har också deltagit i: Brandutbildning PBS-utbildning Barngrupper och elevstatistik År Förskola Förskoleklass Skola Totalt , , ,5 8,5 88,5 121, ,5 12, ,5 9, ,5 95, ,5 12, Antal barn och elever (snitt) År Fritidshem , Antal barn inskrivna på fritidshemmet (snitt) Barn och elevantalet har minskat under åren och ser ut att fortsätta göra så införde man B-form i skolan för att få fungerade elevgrupper. Skolan organiseras med andra ord i förskoleklass, år 1-2, år 3-4 samt 5-6. Under hösten fick vi förändra organisationen något, utifrån de elevgrupper som fanns på skolan, F-klass, 1, 2-3, 4 och en 5-6 Med anledning av de neddragningar som var tvungna att göras på grund av ekonomin och minskat elevunderlag, gjorde att den organiserade stödundervisningen försvann. Den läraren fick istället undervisa i klass. Vaktmästartiden som fanns hos vår träslöjdslärare togs bort och textilslöjden fick ta en paus. Vi erbjöd med andra ord bara trä- och metallslöjd under hösten. Totalt minskade vi personalstyrkan från vår till höst med ca 4 tjänster, men det finns svårigheter i att anpassa helt då en liten enhet blir sårbar till exempel vid sjukdom hos personalen. De långa vistelsetiderna i förskolan och på fritidshemmet gör att vi behöver ha en bemanning från varje dag. Andelen barn med behov av stöd för att klara målen samt barn/elever med problematik av olika slag är relativt stor för en så liten enhet, vilket behöver tas hänsyn till. 6

7 Materiella resurser Under året har inga investeringar gjort på grund av det ekonomiska läget. De inköp som har gjorts har varit nödvändiga för att hålla verksamheten flytande. Skolmat och Lokaler Jag tycker att skolmaten på vår skola 44% 27% är OK 21. Jag tycker att miljön i matsalen är 78% 73% trevlig 22. Jag tycker att vi har bra lokaler på vår 100% 82% skola 23. Jag tycker att lokalerna är rena 66% 55% 24. Jag tycker att toaletterna är rena 28% 23% 25. Jag har möjlighet att göra roliga saker 100% 91% ute på rasterna Totalt 69% 59% Resultat av enkäten gjord i år3-6 under rubriken Skolmat och Lokaler 7

8 Arbetet i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, särskolan, fritidshemmet Viktiga pedagogiska händelser och internationella kontakter Varje dag sker viktiga pedagogiska händelser i och utanför klassrummet. Att få vara med och följa barn och elevers utvecklig är en fantastisk möjlighet. Förskolan F-6 och Fritidshem Fokus har legat på den dagliga verksamheten och få de nya och gamla gruppkonstellationerna att fungera. Personalen har varit frustrerad i många lägen över att först veta om neddragningarna och sen stå inför fakta att det blev så. Hösten har varit påfrestande för alla, både elever och personal. Särskolan Vi har en elev som finns i särskolans regi. Samarbetet med särskolan är regelbundet och vi har träffats vid ett flertal tillfällen för att diskutera elevens utveckling och hur vi kan stödja kunskapsutvecklingen med material, metodik och trygghet. Eleven finns i klass till största del men har även en hel del timmar i Arken under våren. Under hösten fick eleven en ny gruppkonstellation och en ny lärare vilket har bidragit till en oro för eleven. Pedagogerna runt denne elev har arbetet hårt för att övergången ska bli bra. Samarbetet med hemmet är en viktig del i det arbetet. Det är viktigt att eleven har en grupptillhörighet och känner sig som en del av gruppen. En elevassistent finns för eleven under skoltid. Mål och prioriterade utvecklingsområden De utvecklingsområden som sattes för hösten 2009 var Livskunskap med genusperspektiv: att stärka individen ur ett genusperspektiv No/tk, utomhuspedagogik projekt Vidare arbete med betyg, bedömning, skriftliga omdömen, formuleringar, involvera föräldrar mer i verksamheten Utveckla mentorsrollen mentorssamtal Utveckla och förbättra arbetet med åtgärdsprogram Arbeta mer med PBS Vi kommer inte att redovisa något annat än elevenkäten i resultaten nedan eftersom inget arbete mot dessa prioriterade mål har gjorts i någon större utsträckning. Arbetet har istället haft sitt fokus på att få vardagen att fungera så smärtfritt som möjligt, både ur ett trivselperspektiv och ur ett lärande perspektiv. Varken tid eller ork har funnit för att satsa lite extra på ovanstående områden. 8

9 Normer och värden Prioriterade mål och insatser Förskolan Vi vill arbeta med att ge pojkar och flickor likvärdiga förutsättningar för utveckling och lärande. Vi vill att barnen ska utvecklas till att som 16-åringar lämna grundskolan och vara trygga, ansvarsfulla, empatiska, godkända och med en social kompetens som också innefattar förmågan att hantera konflikter samt att de har en positiv framtidstro. - Delaktighet och inflytande över sin vardag och sitt lärande. Vi har låtit barnen få större inflytande över sin dag på förskolan. Det innebär att pedagoger låter barnen välja aktivitet efter intresse i större utsträckning än tidigare. De stöttar och uppmuntrar barnen till att själva reflektera över vad de vill göra. Vi fortsätter att utveckla portfolioarbetet, för att få en tydlig koppling till strävansmålen. Vi har påbörjat en textbank kopplad till strävansmålen, för att underlätta det praktiska arbetet med portfolion. Vi planerar in tid med enskilda barn varje vecka, där vi tillsammans tittar igenom deras egen portfolio och eventuellt uppdaterar den. Vi uppmuntrar barnen till att uttrycka sina tankar och åsikter, att de kan påverka sin situation. Barnen har ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö. I föräldraenkäter och barnintervjuer följer vi 2ggr/år upp upplevelsen av delaktighet och inflytande. Vi har utarbetat en ny enkät för utvärdering av inskolningsperioden. Vi är lyhörda inför föräldrarnas idéer och önskemål och tar tillvara deras kompetens. Inför varje föräldramöte får föräldrarna frågan om vad de vill att vi tar upp. - Motverka kränkande behandling Vi har fortsatt att arbeta med Vänskap utifrån Snick och Snack materialet. Med de äldre barnen har vi arbetat med ett mobbingförebyggande material Tilda med Is och Sol. F-6 och Fritidshem -Synliggöra Friendsarbetet Kamratstödjarna tillsammans med fritidspedagogerna har träffats var 14:e dag för att belysa eventuella trygghetsärenden. De har haft som mål att synliggöra att Kättinge är en Friendsskola och att hålla Likabehandlingsplanen levande i vardagen. Livskunskap ligger på schemat i klass 3-6 och leds av fritidspedagogerna. Under våren har fritidspedagogerna träffat olika elevgrupper i olika konstellationer för att prata och diskutera hur man är en bra kompis och hur man är mot varandra. Friendsgrupper, åldersblandade grupper, gör saker tillsammans regelbundet under året till exempel under Lekdagar. Fritidshemmet arbetar hela tiden intensivt med social kompetens och konflikthantering. De har ofta samtal med barn, både enskilt och i grupp. 9

10 Resultat Trygghet och Hälsa Jag känner mig trygg när jag är i 94% 86% skolan 12. Jag känner mig trygg på rasterna 72% 86% 13. Jag känner mig trygg på vägen till och 100% 91% från skolan 14. Jag får arbetsro när jag behöver i 84% 86% skolarbetet 15. Jag har någon vuxen i skolan som jag 97% 82% känner förtroende för 16. Jag blir behandlad på ett bra sätt av de 66% 91% vuxna i skolan 17. Jag tycker att de vuxna på skolan gör 84% 68% tillräckligt för att förhindra att elever blir mobbade Totalt 85% 84% Resultat av enkäten gjord i år 3-6 under rubriken trygghet och Hälsa Jag känner till skolans ordningsregler 94% 86% 19 Jag känner till skolans Likabehandlingsplan 78% 73% En Lägesenkät görs varje år utifrån Likabehandlingplanen, i alla klasser. Den visar på samma resultat som ovanstående enkät men med tillägg till att det finns vissa områden på skolgården där man känner sig lite otrygg. Rastvakterna rör på sig mer på skolgården och uppmärksammar dessa platser. Under hösten har personalen fått ta fler rastvaktstillfällen eftersom personalstyrkan har minskat. Reflektion och analys Förskola Barnen väljer i större utsträckning aktivitet efter intresse. Arbetet med materialet om vänskap har barnen uppskattat och tyckt varit spännande. Det har varit bra att prata om konflikter utifrån hur andra gör/eller inte gör. Genom att läsa boken Tilda med Is och Sol har vi fått många bra diskussioner i gruppen, vilket har resulterat i att barnen oftare reflekterar över både sitt eget och andras sätt att vara mot varandra. Måluppfyllelsen är god. Barnen är måna om varandra, leker tillsammans i olika konstellationer, är glada och positiva. Barnen är medvetna om och stolta över sin egen portfolio. De blir också mer och mer delaktiga och medvetna om sitt eget lärande. Textbanken har underlättat mycket för oss i det praktiska portfolioarbetet. 10

11 F-6 och Fritidshem Den oro vi har känt för hur elevernas trygghet skulle komma att påverkas av neddragningar har till viss del bekräftas i enkätresultaten. Elevgrupperingarna under hösten har förändrats och det har funnits en hel del konflikter mellan elever inom vissa klasser, men även mellan de äldre och de yngre eleverna. Att personalstyrkan har minskat har märkts tydligt då personalen inte hinner se allt som händer ute och man hinner inte alltid med i alla svängar. Positivt är att eleverna trots detta tycker att de blir bra behandlade av vuxna i skolan, siffrorna visar en klar förbättring sen föregående år. Under våren fanns en tydlig plan för att förbättra Friendsarbetet och att använda Komet mer i vardagen. Personalens bemötande och förväntningar på varandra och eleverna samtalades om vid flera personalmöten. Utveckling och lärande/kunskaper Prioriterade mål och insatser Förskola Utveckla lärandemiljö. Portfolioarbete (se Normer och värden ovan) Matematik Vi har fortsatt att utveckla vår lärandemiljö genom att göra en del förändringar på vår gård. Vi har byggt en pilkoja och snickrat två hästar som främjar barnens rollekar. Vi har också ordnat det så att barnen själva kan hämta vatten till sina lekar. Vi har också påbörjat en mindre motorikbana med stubbar som barnen kan balansera på. Vi använder oss fortfarande mycket av skogen och närmiljön för utveckling och lärande. Vi delar barnen i mindre grupper utifrån intresse och behov, vilket ger dem bättre förutsättningar för koncentration och lärande. Det matematiska arbetet har fortsatt genom att vi nu på ett mer medvetet sätt synliggör matematiken för barnen. Vi har koncentrerat oss på att mäta, sortera och försökt att koppla det på ett naturligt sätt till aktiviteter som skogen, samlingen, skapande och fria leken. Vi är med i ett gemensamt mattepilot projekt som bedrivs i Norrköpings kommun. Därigenom har vi fått mycket utbildning och inspiration. F-6 Öka elevernas läsförmåga - Utöka samarbetet med biblioteket i Östra Husby. Vi har haft regelbundna besök av personalen på biblioteket. De har haft högläsning, bokprat samt utlåning av böcker. - Förskoleklassen har arbetat med Bornholmsmodellen i 4 veckors perioder med lika långt uppehåll. - Åk 5-6 har haft högläsning med Förskoleklassen ca 6 ggr under hösten. De äldre eleverna har bland annat gjort egna sagor som de läst för de yngre barnen. - Regelbunden läsläxa i Läsgrupper i F-1-2, varje vecka utifrån elevernas läsförmåga. Gruppstorleken varierade mellan 2-4 elever. 11

12 - Specialläraren har introducera materialet God läsutveckling för personalgruppen och till barnen i förskoleklassen. - Screening i åk gjordes i maj. Stärka elevernas hälsa i form av regelbunden fysisk aktivitet - Använt skolskogen mer regelbundet, samt att en klass går till vanliga skogen en gång per vecka, fritidshemmet går till fritaskogen minst en eftermiddag i veckan. - Barnen är ute på rasterna - Aktivitetsdag/friluftsdag har varit tre under året. Hälsovecka under våren, Pekingspelen under hösten. Skolan deltog i Skoljoggen under hösten. - Lekdag genomfördes den första skoldagen på hösten, där Friendsgrupperna hade samarbetsövningar. Resultat Lärande Jag lär mig mycket 97% 100% 2. Jag tycker att lärarna gör så att skolarbetet blir intressant 3. Jag får hjälp när det är något jag inte förstår 4. Jag får tid att arbeta färdigt med mina uppgifter 5. Mina lärare berättar om målen i varje ämne 91% 73% 91% 91% 94% 82% 91% 95% 6. Mina lärare diskuterar med mig vad jag 88% 100% har gjort bra och vad jag kan förbättra Totalt 92% 90% Resultat av enkäten gjord i år 3-6 under rubriken Lärande Resultatet av Lästestet i år 2 och resultatet av nationella proven i år 5 redovisas under rubriken Utbildningsresultat i grund- och särskola. Reflektion och analys Förskola Barnen har utvecklat en nyfikenhet på lärande och är mer medvetna om att de själva kan påverka sitt lärande. Barnen har ökat sin förståelse för varför det är bra att lära sig nya saker. Genom att vi synliggjort matematiken för barnen så har deras matematiska intresse ökat. De tycker att det är roligt och därigenom har de lärt sig mycket som de inte kunde tidigare. Förändringarna i utemiljön har resulterat i att barnen leker på en större del av gården än vad de gjorde tidigare. Att barnen sprider ut sig på en större yta gör att lekarna blir mer ostörda. 12

13 Vi ser att vårt medvetna förhållningssätt är viktigt för barnens lärande. För att de ska förstå att de kan påverka sitt eget lärande, är det viktigt att barnen får tillfällen till att reflektera över det i samtal med oss pedagoger. F-6 och Fritidshem Känslan är att eleverna utifrån den kontinuerliga lästräningen som görs är att eleverna vistas mer i biblioteket under fritidshemstiden. Lånandet av böcker har inte ökat men eleverna längtar efter sina lässtunder. Vi behöver överlag bli mycket bättre på att följa upp våra insatser och se om dessa ger någon effekt. Uppföljningsarbetet och kvalitetsarbetet behöver förbättras och rutinerna ses över. Våra barn och elever tycker om att vistas ute både på skolgården och i skogen. Att vi har tillgång till skog och mark i vår direkta närmiljö gör att det är lättillgängligt. Skogen används regelbundet för lärande och i stort sett i alla ämnen. Träna substantiv och adjektiv genom att fysiskt få hämta ett sådant och prata om det, att få träna matematik genom uppdragskort eller skala och att få naturvetenskapligt tänk genom sina sinnen är enligt vår mening ett bra sätt att befästa kunskaper. Särskilda stödinsatser till grupper och enskilda barn/elever Prioriterade mål och insatser Utveckla elevstödet - Bli bättre på att använda kompensatoriska hjälpmedel i alla klasser. Under hösten har man framförallt fokuserat på Daisyspelare, Alfasmart och stavningsprogram. Vissa elever använder datorer mer i sitt lärande än andra. - Elevstödet i form av Arken (speciallärare samt elevassistenter) har fokuserat mer på alla elever än bara på dem som har stora svårigheter. Detta för att lyfta och utmana även dessa elever. Under hösten har inte Arken funnits kvar, utan elevstödet har mer blivit vad varje enskild lärare kan göra i sitt klassrum. Där det har gått har man tagit hjälp av en kollega. Resultat Vi ser att våra elevers resultat har gått upp, men vi har inte riktigt hittat det bästa sättet att arbeta på rent organisatoriskt. Att använda de kompensatoriska hjälpmedel som finns exempelvis Alfasmart, Vital har tagits emot med blandat engagemang beroende på vilken elev det är. Dessutom är vår tekniska utrustning alldeles för gammal och för underdimensionerad för att det ska bli effekt på att använda datorn som stöd. Specialläraren har gjort läs- och skrivtester samt individuella tester vid behov. Under hösten har vi sökt stödet via Södras ElevHälsoTeam, där specialläraren har 20% som läspedagog. 13

14 Reflektion och analys Elevstödet är en viktig del i det dagliga arbetet och vi behöver fortfarande utveckla vårt arbete i dessa frågor för att få bäst effekt av stödet. Åtgärdsprogrammen behöver ha högre kvalitet och dokumentationen måste systematiseras. Arbetslaget behöver hela tiden se över möjligheterna att utnyttja de gemensamma resurserna på effektivas möjliga sätt och utifrån behov. Att kunna stötta och hjälpa elever vidare mot målen handlar också om att eleverna själva ska se och förstå sitt eget lärande vilket i sin tur kräver regelbundna samtal mentor-elev och ständig feedback, med inriktning på det positiva och hur komma vidare i sin utveckling. Barns, elevers ansvar och inflytande Prioriterade mål och insatser Förskola Varje barn ska utveckla sin förmåga att uttryck sina åsikter och tankar för att själv kunna vara med och påverka sin situation. Varje barn ska kunna göra egna val, ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön på förskolan/skolan. Utveckla en förmåga att förstå demokratiska principer och handla därefter. Vi vuxna är viktiga förebilder, vi lyssnar på varandra och respekterar varandras olika åsikter. Vi lyssnar på barnen, är lyhörda och visar respekt för deras åsikter. Vi stödjer och uppmuntrar barnen till delaktighet och inflytande. Vi hjälper dem att ta ansvar för sina egna handlingar i vardagliga situationer på förskolan. Vi låter barnen göra aktiva aktivitetsval under sin dag hos oss på förskolan. Vi intervjuar barnen regelbundet där de får möjlighet att uttrycka sina åsikter och uppfattning om sin vistelse på förskolan inför utvecklingssamtal 2 ggr/år. Andra intervjuer som vi tycker är intressanta är att höra hur barnen tycker och tänker om olika saker. Vi pedagoger ägnar stor tid för var och en i arbetet med deras egen portfolio för att de ska känna sig delaktiga och kunna reflektera om sitt eget lärande. F-6 Alla klasser har Klassråd varannan vecka. Elevrådet, med en representant från varje klass, träffas var 14:e dag. Elevrådet har vuxenstöd i form av en eller båda fritidspedagogerna. Resultat Inflytande och Ansvar Jag får vara med och planera mitt 81% 77% 14

15 skolarbete 8. Jag klarar av att ta ansvar för mitt eget skolarbete 9. Jag har möjlighet att framföra mina åsikter 10. Jag tycker att de vuxna lyssnar på mina åsikter 97% 86% 84% 68% 84% 64% Totalt 87% 74% Resultat av enkäten gjord i år 3-6 under rubriken Inflytande och Ansvar Totalt: Elevenkät Denna enkät genomfördes för första gången under december månad Eftersom vi har ett litet elevunderlag har eleverna i år 3-6 svarat på enkäten. Enkäten består av 5 delar med totalt 25 frågor kring Lärande, Inflytande och Ansvar, trygghet och Hälsa samt Skolmat och Lokaler. Eleverna hade en fyrgradig skala att göra sin bedömning på. Sen följer en del kring Skolsköterska och Skolkurator. Sist frågar vi efter Vad tycker DU om skolan i sin helhet?, där eleverna har tre frågor att ta ställning till på en tiogradig skal Lärande 92% 90% Inflytande och Ansvar 87% 74% Trygghet och Hälsa 85% 84% Skolmat och Lokaler 69% 59% Skolan i helhet 91% 65% Resultat Enkät elever år 3-6, andelen nöjda elever Reflektion och analys Barnen är delaktiga i verksamheten och tar ansvar i förskolan på olika sätt. De väljer aktiviteter efter eget intresse och blir bättre på att tänka efter vad de själva vill göra och inte bara vad kompisen väljer. Eftersom barnen är delaktiga i verksamheten är de mer rädda om varandra och om förskolans miljö. Genom att de reflekterar själva över sitt lärande genom bilderna i portfolion och sina val av aktivitet blir de mer medvetna om att det har betydelse vad de själva tycker och tänker. Eleverna behöver känna att de har inflytande i planeringen kring skolarbetet. Vi behöver bli ännu tydligare med att planera undervisningen utifrån strävansmålen och att elever och lärare tillsammans planerar hur undervisningen läggs upp och hur eventuella arbeten ska redovisas. Elevsiffrorna har gått ner detta år vilket inte känns förvånande med anledning av att hösten har varit ansträngd för personalen. När personalen inte känner att de räcker till, känner eleverna det snart också. När personalen känner att fokus har legat på att lösa 15

16 konflikter istället för på undervisning och att kunna få eleverna engagerade i sitt skolarbete, syns det i elevsvaren. Förskola, skola och hem Förskolan Skapa en god relation till föräldrarna genom att visa respekt och engagemang. Utveckla föräldrarnas engagemang och delaktighet i verksamheten. Vi har kontinuerliga samtal med föräldrarna om barnens utveckling och trivsel. Varje termin har vi utvecklingssamtal där 5- åringarna är med på sina samtal. Vi har inskolningssamtal med nya föräldrar och efter en tid även ett uppföljningssamtal om hur inskolningen varit. Vi lyssnar på föräldrarna och tar tillvara på deras initiativ och idéer. Vid entrén sitter vår veckoplanering väl synlig och varje vecka skickar vi hem ett veckobrev till föräldrarna. Syftet med det är att ge dem ytterligare en möjlighet att ta del av och ha synpunkter på verksamheten. Vi har föräldraträffar två gånger per år. I maj hade vi en familjekväll tillsammans med föräldrar och barn då vi klädde ut oss och hade trolltema i skogen med matsäck och teater. I slutet av november träffades vi tillsammans med föräldrarna och tillverkade smällkarameller som barnen skulle få i vår adventskalender. För att informera föräldrarna om förskolans verksamhet, läroplan och uppdrag har vi använt oss av några olika mötesformer. Vi har haft en drop-in eftermiddag för föräldrarna, då all personal fanns tillgänglig för att informera, visa verksamheten och svara på eventuella frågor. För att göra verksamheten tydligare har vi arbetat fram en väggdokumentation som vi uppdaterar med jämna mellanrum under året. Den har blivit ett bra sätt för både oss pedagoger och föräldrar att se struktur, innehåll kopplade till målen i verksamheten. Vi använder oss också av ett veckobrev där vi informerar om veckans händelser kopplade till uppdraget. Vi har ett gemensamt föräldraråd på skolan och förskolan, där förskolan har en representant. Fritidshem Den dagliga kommunikationen mellan fritidshemmet och föräldrarna är den viktigaste. Hur vi bemöter föräldrar när de hämtar och lämnar sina barn visar vad vi har för förhållningssätt. Fritidshemmet har haft drop-in fika under hösten. Barnen har bakat tidigare och sen serverat sina föräldrar under fikat. Fikat var välbesökt och uppskattat. F-6 Information till föräldrar sker i övrigt genom veckobrev, föräldramöten, skolråd och genom regelbundna Brev från rektorn. Utvecklingssamtalen har en stor betydelse i samtalen mellan elev, föräldrar och lärare. Resultat Föräldraenkät 16

17 Föräldrarna svarade på en enkät under samma period som eleverna gjorde sin enkät. Enkäten riktade sig till föräldrar med elever i år 3-6. De hade tio påståenden att ta ställning till på en 4 gradig skala Jag tycker att mitt barn har möjlighet att lära sig mycket i skolan 100% 69% Mitt barn känner sig tryggt i skolan 97% 88% Mitt barn känner sig tryggt på vägen till och från skolan 97% 94% Mitt barn trivs med sina lärare 86% 94% Jag är nöjd med utvecklingssamtalen 100% 94% Jag tycker att skolan tar mitt barns behov på allvar 100% 56% Jag får den information jag behöver från skolan 93% 88% Jag är nöjd med de föräldramöten som ordnas 90% 94% Jag tycker att vi har ett bra samarbetet mellan föräldrarna i klassen 83% 88% Jag tycker att Kättinge skola är en bra skola 100% 94% Resultat föräldraenkät, andelen nöjda föräldrar Reflektion och analys Vi upplever att vi har ett bra samarbete med föräldrarna och ser dem som en stor tillgång till verksamhetens utveckling. Många föräldrar har uttryckt att de får innehållsrik information om verksamheten genom veckobreven. Det blir också ett bra samtalsunderlag tillsammans med deras barn i hemmet. Vi har alla ett engagemang för arbetet med barnen och deras föräldrar. Vi granskar vår verksamhet kontinuerligt för att vidareutveckla den efter de behov som finns. Övergång och samverkan Vi har en fördel med att alla barn och elever finns i samma lokaler. Förskolan och fritidshemmet har sina lokaler i den stora skolbyggnaden. De delar även skolgård, även om förskolan har en egen liten del så ser de varandra. Pedagogerna är kända av alla och det gör att övergångarna mellan de olika verksamheterna blir smidiga. Vi har lätt till samarbete i dessa övergångar. En trygg och genomtänkt övergång till förskoleklass och fritidshem. En utökad samverkan med förskoleklassen. Eftersom förskolan och fritidshemmet samverkar både på morgon och eftermiddag, så känner förskolebarnen väl till alla vuxna och barn på fritidshemmet. Sista veckan på sommarlovet har fritidshemmet inskolning för de nya 6-åringarna. Barnen bjuds också in tillsammans med sina föräldrar till förskoleklassen vid sex tillfällen under våren. Föräldrarna blir också i slutet på våren inbjudna till ett föräldramöte i förskoleklassen. 17

18 På våren åker förskoleklassen och de blivande 6-åringarna på en gemensam dagsutflykt. Det sista utvecklingssamtalet på våren är ett överlämnande samtal inför förskoleklassen. Då träffar barnet med sina föräldrar förskoleklasspedagogen samt en pedagog från förskolan. Barnet visar sin portfolio och berättar om sina förväntningar inför starten i förskoleklassen. Övergången till år 7 på Vikbolandsskolan har i år kompletterats med en överlämningblankett vilken görs för alla elever. Läraren i år 6 har muntligen lämnat över sina elever till mottagande arbetslag på Vikbolandsskolan. Rektor från Vikbolandsskolan träffar eleverna i år 6 under våren för att berätta om hur det är att börja högstadiet. Eleverna har sen haft prova på-språk tillsammans med en lärare från Vikbolandsskolan. Alla elever i skolår 6 på Vikbolandet samlas sen med sin nya klass på Vikbolandsskolan med några av sina nya lärare. Reflektion och analys Övergångarna mellan förskola, förskoleklass och fritidshem fungerar bra i dagsläget, men några rutiner finns inte nedtecknade. Det märker vi då vi har barn som går på Svalan i Östra Husby som kommer till oss till förskoleklass. Tydligare rutiner när det gäller övergången till Vikbolandsskolan är också önskvärt. Skolan och omvärlden Kulturkortet har spelat en stor betydelse för oss eftersom vi enklare och billigare kan ta oss till stan och gå på studiebesök. F-6 har åkt in på besök vid museet, länsteatern och varit på konserter. Bedömning och betyg Prioriterade mål och insatser Elever och föräldrar har kunskap om läroplan, kursplaner och betygskriterier Regelbundet och via de kanaler vi redan har, föräldramöten, utvecklingssamtal etc - informera föräldrarna om skolans uppdrag. Vi har diskuterat med eleverna om mål, bedömning och följt upp resultat så de har blivit mer medvetna om lärandeprocessen och varför de går i skolan. Likvärdighet i bedömning Kompetensutvecklingen/studiedagarna i Spåret, tillsammans med Torbjörn Hortlund har varit mycket uppskattade och har gett lärarna många tankar till hur arbetet ska gå vidare. Hösten har framförallt berört skriftliga omdömen och hur lärarna ska formulera sig i dessa. Bedömningsdiskussioner i kollegiet på Kättinge men det har, framförallt skett i Ledningsgruppen för F-6 på Vikbolandet. 18

19 I fritidshemmens uppdrag ligger fokus mer på den sociala utvecklingen hos eleverna och här har vi arbetat med de allmänna råden för kvalitet i fritidshemmet. Vi har tittat på vad uppdraget är och hur de kan dokumentera elevernas utveckling utifrån Normer och värden. Att visa för barn och föräldrar att fritidshemmet har mål för sin verksamhet har varit en viktig del under hösten. Reflektion och analys Siffrorna från enkäten visar att en hel del elever inte känner att de får vara med i planeringen av skolarbetet och att de inte känner att de får veta vad de kan göra för att utvecklas vidare i sitt arbete. Vi behöver arbeta vidare med denna fråga och hur vi dokumenterar elevernas kunskapsutveckling mer systematiskt. Vi kommer att arbeta vidare med skriftliga omdömen, bedömningsmatriser för att förbättra likvärdigheten. Vi behöver fortfarande få ett bättre och en tydligare uppföljning av elevers resultat i andra ämnen än matematik, svenska och engelska. Under 2008 samlades data in för de andra ämnen i år 5 och för hela kommunen, men det var ett resultat som vi får använda i denna rapport eftersom det var en provomgång. Rektor och förskolechefs ansvar Jag som förskolechef skall leda verksamheten så att det blir en ökad måluppfyllelse, i det uppdraget ingår att vara en ledare i en pedagogisk verksamhet. Jag måste på alla plan vara med och föra en pedagogisk diskussion. Jag skall skapa en arbetsmiljö som är bra för både barn och personal. Det gäller för mig att hela tiden skapa förutsättningar för en hållbar utveckling av Kättinge förskola. I enlighet med uppdragsplanen har vi påbörjat ett utvecklingsarbete omkring en hållbar portfoliodokumentation, arbetet ska pågå under fem år. Barnens portfolio ska belysa barens utveckling och lärande, de ska själva kunna berätta omkring sitt lärande och sin lärstil. Barnet ska äga sin portfolio. Portfolion är uppbyggd med fem flikar i en pärm. *Normer och värden *Utveckling och lärande *Barns inflytande *Förskola och hem *Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Det som vi har haft i fokus och arbetat med på utbildningsdagar och arbetsplatsträffar under hela 2009 är att diskutera vad för bilder vi ska ta på barnen som bäst belyser deras utveckling och lärande och hur vi ska få baren mer delaktiga i sitt lärande och att de själva ska kunna se sin utveckling och normer och värden. Det som vi också har diskuterat är vad för text utifrån läroplanen som pedagogen ska knyta till barnet bild och vad barnet säger att den lär sig på bilden. Flikarna är tagna direkt från Lpfö-98. I arbetet med portfolion som ska bli en del av de vardagliga aktiviteterna så har personalen arbetat på ett lekfullt sätt med, It och digitalkamera tillsammans med barnen. Varje barn har varit delaktigt på något sätt i arbetet med sin portfolio. 19

20 Vi har aktivt arbetat med kompetensutvecklande insatser för personalen under hela 2009 på utbildningsdagar, pedagogiska caféer och arbetsplatsträffar Som pedagogiska ledare för en lärande organisation behöver vi ständigt påminna våra medarbetare om vårt uppdrag som rektor/förskolechef. Vi behöver stötta, coacha och utmana personalen för att de ska komma vidare i sin utveckling och i sitt lärande. Vi driver de frågor som vi känner går i den riktningen och som hjälper våra elever framåt mot ökad måluppfyllelse. Samtalsledare, Lagledare och PBS har varit till stort stöd i skolans utvecklingsarbete och gjort att vi har kommit vidare. Vår roll som chefer har under hösten varit att hela tiden bygga på den pedagogiska ledarrollen. Vi har arbetat med ett utvecklingsarbete i flera år kring Kunskap och Bedömning i skolan, dels tillsammans med Torbjörn Horlund och dels fortlöpande mellan våra studiedagar. Vi som rektorer för Kättinge och Vikbolandsskolan har hållit i arbetsdagar, pedagogiska caféer och gemensamma konferenser där vi dels har haft inriktningen kring gemensamt språk, vårt uppdrag inom skolan och kunskapssyn. Hur samtalar vi om eleverna och hur diskuterar vi deras kunskapsutveckling? Hur planerar vi undervisningen utifrån strävansmålen? Kompetensutveckling tillsammans med fritidspedagogerna, där vi som rektorer har hållit i dagarna, har fokus varit de Allmänna råden för kvalité i fritidshem med uppdraget i centrum. Vad har fritidshemmet för uppdrag och hur kan de visa barn och föräldrar vilket lärande som pågår? Hur dokumenterar vi barnens sociala utveckling och kunskapsutveckling som ett komplement till skolan? Kompetensutveckling tillsammans med pedagogerna i förskoleklass har inriktningen uppdraget i förskoleklass, pedagogisk dokumentation och lärande lek. Vi har sett över rutiner gällande elevvård, arbetsmiljö, kris och katastrof samt rutinerna för dokumentation utifrån att personalen kände att det saknades tydlighet på dessa områden. Tillsammans med personalen i skolan har vi tagit fram en informationsbroschyr kring Skolans uppdrag där vi förklarar kunskapssyn, formativ bedömning, utvecklingssamtal, strävans mål, uppnående mål, IUP med skriftliga omdömen etc. Broschyren riktar sig till föräldrar. Fyra till fem gånger per år skriver vi ett informationsbrev till föräldrarna för att ge vår syn på vad som händer i verksamheten ur ett helhetsperspektiv. Varje termin har vi klasskonferenser dels för att följa elevernas utveckling och dels för att upptäcka eventuella behov av särskilt stöd. Elevstödet har omorganiserats till höstterminen för att bli mer effektivt och nå fler elever. Elevgrupperna arbetar utifrån behov, och i olika perioder. Vi som rektorer är tydliga med att stödet börjar i klassrummet hos ordinarie lärare och att ett eventuellt speciallärarstöd inte ska cementeras utan vara i kortare perioder. Alla elever har en plats hos oss och i klass, oavsett problematik, diagnos eller särskoleintegrering. 20

21 Måluppfyllelse och utbildningsresultat Utbildningsresultat i grund- och särskola Varje år testas eleverna i åk 2 i ett standardiserat test med bokstavs- och ordkedjor, vilket ger staninevärden. Utifrån testet och lärarnas bedömning bedömer man om eleverna har nått adekvat läsförmåga. Läsförmåga åk 2 År % 63% 60% 89% Andelen elever som uppnått målen för adekvat läsförmåga Nationella prov år Matematik 94% 83% 93% 93% Svenska 88% 100% 86% 100% Engelska 82% 89% 93% 80% Andelen elever som nått målen i de nationella proven i år 5 Reflektion och analys Vi har under föregående läsår och detta läsår haft större fokus på läsning och skrivande. Stöd till elever har getts tidigare och är delvis förklaringen till ett bättre resultat på lästesten i år. Elevstödet har organiserats om lite under hösten för att fler elever ska få tillgång till specialläraren men även mer tid med sin ordinarie lärare. Läsgrupper i nästan varje årgång har funnits under hösten. Det är viktigt att se att stödet börjar i klassrummet hos den ordinarie läraren, och hur kan vi arbeta utifrån det blir en tanke för nästkommande år. Det är svårt att kommentera och analysera resultatet närmre med tanke på att vi har en liten elevgrupp. Om en eller två elever inte når målen blir procentutfallet relativt stort. Att diskutera resultatet blir utan att röja personuppgifter blir svårt. Åtgärder för utveckling Förskola Vi vill fortsätta att utveckla verksamhetens struktur så att barnen får ännu fler möjligheter att påverka sin vardag. När det gäller portfolioarbetet vill vi fortsätta att göra textbanken mer komplett för att underlätta i det vardagliga arbetet. Vi vill även få portfoliosamtalen med barnen att bli som en naturlig del av vardagen. Vi kommer att fortsätta att arbeta med materialet Tilda med Is och Sol vid behov. 21

22 Vi ska utveckla barnens egen förmåga till att lära sig, genom att vi uppmuntrar deras nyfikenhet och skapar en stimulerande och lärorik miljö som utmanar barnen till att söka nya kunskaper. Vi vuxna ska skapa en sådan struktur i arbetet, som ger barnen möjligheter till inflytande och delaktighet, till exempel genom lärande samtal. Vi ska fortsätta att stödja barnen i att välja aktivitet utifrån eget intresse. Vi ska fortsätta att vara lyhörda för föräldrars önskemål och utveckla våra gemensamma aktiviteter. Vi ska fortsätta att låta föräldrarna vara med och utvärdera verksamheten kontinuerligt. För att synliggöra barnens utveckling och lärande kommer vi att använda oss av barnens egen portfolio/dokumentation vid föräldrasamtal. Vi kommer att fortsätta med att hitta mindre forum för att samtala med föräldrarna kring förskolans verksamhet kopplat till vårt uppdrag. Det för att fler föräldrar ska få möjlighet att uttrycka sina tankar. En samarbets- och överlämningsrutin behöver nedtecknas för förskola-förskoleklassfritidshem samt för övergången mellan år 6 och 7. F-6 En skola för alla, där alla barn är allas barn är viktigt. Det förhållningssätt vi har gentemot varandra och gentemot eleverna ska skapa trygghet, respekt och förtroende. Relationerna mellan oss vuxna och elever måste bli mer fungerande. Vi behöver arbeta vidare med bedömningsfrågorna och hur vi använder oss av resultat från nationella prov och läsförmåga. Resultatet för engelska behöver ses över och diskuteras hur ska arbeta för att öka måluppfyllelsen. Utvecklingssamtalen och dess dokumentation, IUP med skriftliga omdömen vill vi fortsätta utveckla. Fritidshem Vi behöver bli bättre på att synliggöra fritidshemmets uppdrag för barn och föräldrar. Att dokumentera det vi gör och barnens sociala utveckling behöver bli bättre. Vi vill arbeta vidare med det kulturella perspektivet inklusive genusfrågor med hjälp av bland annat drama och forumspel. 22