Järvsta 16:9, Mårtsbovägen väster

Transkript

1 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING rev Antagandehandling Dnr: 11BMN41 Handläggare: Emma Olofsson Järvsta 16:9, Mårtsbovägen väster Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK PLANERING Samhällsbyggnad Gävle, Gävle Besöksadress Kyrkogatan 22 Tfn (vx)

2 Dnr: 11BMN41 Sid 2 (20) PLANBESKRIVNING Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggande av ett område med fristående villor i Järvsta väster om Mårtsbovägen. Planläggningen omfattar ett 20-tal villatomter och området utgörs idag dels av barrskog och dels av kalhuggen skogsmark i kuperad terräng. I samband med upprättandet av detaljplanen har särskild hänsyn tagits till bl.a. transporter med farligt gods, närliggande kraftledning samt trafikanslutning för intilliggande befintliga villor. Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB Inga riksintressen berörs av detaljplanen. Inga miljökvalitetsnormer enligt 5 kapitlet Miljöbalken påverkas. Plandata Lägesbestämning Planområdet ligger söder om Södra Kungsvägen i Järvsta ca fyra kilometer sydost om centrala Gävle. Areal Planområdets storlek är ca 5 hektar och omfattar två fastigheter. Markägoförhållanden Järvsta 16:9 är privatägd och Järvsta 16:10 ägs av Gävle kommun. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I Översiktsplan Gävle stad som antogs av Kommunfullmäktige 2009 anges användningen bostäder för planområdet. Planområdet är inom området J.B.4 Mårtsbovägen väster som anger att småskalig bebyggelse är möjlig samt att kapacitetsutredning för kommunalt VA krävs. Detaljplaner Området omfattas inte av detaljplan. Vision 2025 Detaljplanens syfte, att möjliggöra byggnation av nya bostäder, överensstämmer med Gävle kommun om att forma attraktiva livsmiljöer. Planen uppfyller visionen genom att erbjuda attraktivt boende i naturnära miljö som kan försörjas med

3 Dnr: 11BMN41 Sid 3 (20) hållbara transportlösningar. Dock riktar sig exploateringen troligen inte till alla samhällsgrupper och har inte ett varierat utbud av service i närområdet. Miljökonsekvensbeskrivning Kommunen har gjort bedömningen att planens genomförande inte medför sådan betydande miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enlig PBL 5:18 ska upprättas. Länsstyrelsen delar denna uppfattning. Konsekvenserna av planens genomförande beskrivs längre fram i plan- och genomförandebeskrivningen. Planförslaget medger en exploatering med ett 20-tal tomter. Det kommer även ske en utbyggnad av ytterligare ett bostadsområde med ett 20-tal tomter öster om Mårtsbovägen. Den ökade trafikmängden som genereras av de planerade bostadsområdena tillsammans är inte i den storleksordningen att bullret från omgivande vägar eller trafiksäkerheten påverkas i den grad att betydande miljöpåverkan medförs. Förutsättningar och förändringar Natur Planområdet består dels av kalhygge, dels av barrskog i kuperad terräng där området i sin helhet sluttar mot väster med en svacka i nord-sydlig riktning mitt i området och en lågpunkt i nordvästra hörnet. I lågpunkterna återfinns även blöta partier. Inga särskilda naturvärden finns utpekade inom området. Satellitbild över området

4 Dnr: 11BMN41 Sid 4 (20) Radon Planområdet ligger utanför riskområde för markradon. Kommunen har i översiktsplanen för Gävle Stad 2025 gjort ställningstagandet att Inom Gävle kommun ska bostäder och andra byggnader som människor stadigvarande vistas i alltid ska byggas radonskyddat förutom längst med rullstensåsar där det alltid skall byggas radonsäkert. Detta innebär att bostadshus och andra byggnader som människor vistas i stadigvarande som byggs inom planområdet ska byggas radonskyddat. Befintlig bebyggelse Planområdet är idag obebyggt men i nära anslutning till planområdet finns bostadsbebyggelse. Mellan planområdet och Södra Kungsvägen finns tre bebyggda bostadsfastigheter och längst Järvstakroken väster och söder om planområdet finns villabebyggelse. Även öster om Mårtsbovägen finns enstaka befintliga bostadsfastigheter. Ny bebyggelse Allmänt En lokal byggherre planerar att bygga nyckelfärdiga hus anpassade till området. I konceptet ingår huvudbyggnader i en- och tvåplansutförande. Perspektiv på föreslagen utformning av området och de olika hustyperna. Vyn visar den västra gatan söderut med vändplatsen längst bort. Placeringen av bebyggelsen och vägar är anpassade till terrängen i så stor utsträckning som möjligt. I området delar sig infartsgatan i två lokalgator i nordsydlig sträckning där tomter möjliggörs på båda sidor om respektive gata. Ett mindre naturområde mellan gatorna separerar bebyggelsen.

5 Dnr: 11BMN41 Sid 5 (20) Exploateringsgraden varierar beroende på hur många våningar man bygger. För envåningshus gäller byggnadsarea 230 kvadratmeter per bostadsfastighet och vid byggnation av tvåvåningshus gäller en byggnadsarea på 200 kvadratmeter per bostadsfastighet. Avståndet mellan Mårtsbovägen och plangränsen i öster är 10 meter och detta avstånd hålls för att klara drift, underhåll och dagvatten. Vy tagen från sydost över området med förslagen placering av byggnader och gata. Placering av byggnader Huvudbyggnad får placeras 4 meter från tomtgräns. Komplementbyggnad får placeras 6 meter från tomtgräns mot lokalgata, för att möjliggöra bilparkering framför garage inne på tomten, samt 2 meter från övriga tomtgränser. Om huvudbyggnad och/eller komplementbyggnad placeras närmare tomtgräns än 4,5 meter krävs brandskyddshöjande åtgärder på den egna byggnaden. Detta regleras och kontrolleras i bygglovskedet. Ett område med mark som endast får bebyggas med komplementbyggnad, har lagts in på tomten närmast Södra Kungsvägen. Syftet med detta är att hålla skyddsavståndet 50 meter till Södra Kungsvägen med avseende på transporter med farligt gods och buller. För samtliga tomter längs Mårtsbovägen är 7 meter av tomten närmast vägen mark som inte får bebyggas. Syftet med detta är att ur säkerhetssynpunkt hålla ett byggnadsfritt område från Mårtbovägens vägområde på 12 meter, enligt Trafikverkets rekommendation. Det byggnadsfria området mot Södra Kungsvägen uppgår till 33 meter från vägkant till område för teknisk anläggning och 50 meter till område för bostadshus.

6 Dnr: 11BMN41 Sid 6 (20) Störningsskydd Vissa av bostäderna längs Mårtsbovägen kan, enligt bullerutredningen, få bullerutsatta uteplatser med maximalnivå strax över 70 db(a). Bestämmelse om att fastigheter med gräns mot Mårtsbovägen ska klara maximal bullernivå för uteplats införs. Komplettering av bullerutredningen visar att lokal bullerskärm med en höjd på 2 meter vid uteplats vid utsatta bostäder gör att man klarar acceptabla bullernivåer. Kartan visar effekten av åtgärden lokal bullerskärm vid bullerutsatta uteplatser. Den lokala bullerskärmen är en tillräcklig åtgärd för att nå acceptabla bullernivåer inom hela planområdet. (Karta ÅF- Infrastructure AB/Ljud & Vibrationer) För att sänka bullret på samtliga tomter längs Mårtsbovägen skapas möjlighet i detaljplanen att uppföra plank med högsta byggnadshöjden 2,5 meter i zonen närmast Mårtsbovägen. Åtgärden med långt bullerplank är en valbar lösning för exploatör eller boende men är inte ekonomiskt försvarbar jämfört med lokal bullerskärm och sätts därmed inte som ett skall-krav i detaljplanen. Terränganpassning Området är kuperat vilket gör att särskild hänsyn ska tas till terrängen. I arbetet med detaljplanen har stor vikt lagts vid att anpassa placering av gata, tomter och byggnader till nivåskillnaderna. Plushöjder är satta i detaljplanen längs lokalgatan och tomtplatsen ska ligga i nivå med gatan. Det är viktigt att lutningen på garageuppfarterna klarar tillgänglighetskrav med högsta lutning 1:7. Höjdskillnader mellan tomter ska tas upp inom tomterna för att undvika höga stödmurar

7 Dnr: 11BMN41 Sid 7 (20) o.dyl. Terrängen ska även i övrigt i största möjligaste mån tas upp på tomterna med slänter. Slänter får inte ta naturmark i anspråk utom i vissa undantagsfall där det är nödvändigt för att klara acceptabel lutning på tomtmark, garageuppfart eller gata. Utformning och utseende Huvudbyggnad i en eller två våningar får uppföras samt en komplementbyggnad per bostadsfastighet på högst 60 kvadratmeter med högsta byggnadshöjd på 3,5 meter. Vissa av tomterna begränsas till enbart tvåvåningshus beroende på tomtens storlek och terräng. Vind får inte inredas utöver två våningar. Komplementbyggnader ska vara fristående från huvudbyggnaden i syfte att motverka för stora byggnadsvolymer. Största tillåtna taklutning är 38 grader och taken ska utformas med sadeltak för en traditionell utformning. Fasadmaterial ska vara stående eller liggande träpanel med traditionell färgsättning. Byggherren har till området tagit fram en färgpalett som är anpassad till området och byggnaderna, se här till höger. Större träd inom området, både inom naturmarken och på tomterna, bör så långt det är möjligt behållas för att skapa karaktär av uppvuxet och etablerat bostadsområde. Förslag på färgsättning på husfasaderna i området.(illustration: Johan Skoog Arkitektkontor AB)

8 Dnr: 11BMN41 Sid 8 (20) Tekniska anläggningar I planområdets nordligaste del, närmast Södra Kungsvägen, placeras ett område för tekniska anläggningar, E. Inom området ska dagvattenhantering ske samt så finns möjlighet att uppföra en transformatorstation. Ett u-område för underjordiska ledningar löper i anslutning till E-områdets östra kant i nord-sydlig riktning. Service Inom målgruppen för bostäderna finns barnfamiljer, vilket bland annat innebär ett ökat behov av skol- och förskoleplatser. Hemlingbyskolan ligger ca 1,3 km från planområdet. Annan service finns bl.a. vid Kryddstigen (ca 2 km), Hemlingby köpcentrum (ca 4 km), och Gävle centrum (4 km). Friytor I södra delen av planområdet finns möjlighet till en aktivitetsyta med till exempel pulkabacke och grillplats. Ytan kommer tillhöra en gemensamhetsanläggning och skötas av samfällighetsföreningen som bildas för bostadsområdet. För övrigt finns i planområdets närhet stora naturområden som kan användas för lek, rekreation och andra aktiviteter. Gator och trafik Ny lokalgata Den nya lokalgatan inom planområdet är allmän plats och ansluter till Mårtsbovägen ca 50 meter söder om korsningen Södra Kungsvägen/Mårtsbovägen. Gatans placering gör det möjligt för de tre befintliga bostäderna (fastigheterna Järvsta 43:1-43:3) att flytta sina tillfarter från Södra Kungsvägen till den nya gatan istället. Detta innebär att trafiksäkerheten för tillfarterna samt Södra Kungsvägen höjs. Gatan inom planområdet har ett vägområde på 8,5 meter varav 3 meter är avsatt för svackdiken på vardera sidan om gatan för hantering av dagvatten. Illustration över gaturummet med svackdiken på varje sida om lokalgatan.

9 Dnr: 11BMN41 Sid 9 (20) Huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för gata och gång- och cykelvägar. Motivet till enskilt huvudmannaskap är att området ligger i stadens ytterkant och huvuddelen av biltrafiken på gatan kommer att alstras av de boende i området samt att detaljplanelagda områden i närheten fungerar på liknande sätt. Trafikmängder Södra Kungsvägen trafikeras med ca fordon/dygn 2011 (trafikmätning av Gävle kommun) med 6 % tung trafik. Mårtsbovägen trafikeras med ca 646 fordon/dygn 2011 med 3 % tung trafik (trafikmätning av Gävle kommun). Genom etableringen av bostäder öster och väster om Mårtsbovägen kommer trafiken i korsningen Södra Kungsvägen/Mårtsbovägen öka med ca 90 fordon/dygn. Denna ökning är så liten att den är svår att kvantifiera. Det kommer att ske ökningar av utsläpp till luft men för att klargöra denna ökning måste man ha kännedom om de inflyttades tidigare transportvanor. Metodberäkningar av luftutsläpp och buller har sådana marginaler att denna ökning inte ger utslag i beräkningarna. Kollektivtrafikförsörjning och nya gång- och cykelbanor ger möjligheter till att ersätta biltransporter med buss, cykel eller gång. Området försörjs med kollektivtrafik på Södra Kungsvägen som trafikeras av Upplands Lokaltrafik. Hållplatser finns inom 100 meter från korsningen Södra Kungsvägen/Mårtsbovägen. Gång- och cykelväg samt passage över Södra Kungsvägen För att ansluta bostadsområdet till kommunens övriga gång- och cykelvägnät (gc-nät) planeras en gång- och cykelbana i planområdets norra del som fortsätter längs Södra Kungsvägen och ansluter till infarten till Järvstakroken. En hastighetssäkrad passage över Södra Kungsvägen byggs för att ansluta till gcbanan på vägens norra sida. Passagen byggs i enlighet med Gävle kommuns cykelplan En helhetslösning för gc-nätet i översiktsplanens utbyggnadsområden i anslutning till detta planområde uppnås då passagen kan serva de framtida bostadsområdena. Det planerade bostadsområdet öster om Mårtsbovägen kommer också via detta område anslutas till det kommunala gc-nätet.

10 Dnr: 11BMN41 Sid 10 (20) Illustration över planerad dragning av gång- och cykelbana för att binda ihop de planerade bostadsområdena med kommunens övriga gc-nät. Kulturmiljö En arkeologisk utredning (Utredning för tomter i Järvsta, rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:03) har tagits fram för området som visar att det finns ett gränsröse inom planområdet samt ett odlingsröse strax söder om planområdet. I utredningen har båda rösena klassats som övriga kulturhistoriska lämningar och faller under Skogsvårdslagen som säger att hänsyn ska tas till dessa. Gränsrösets placering i området gör att det inte är möjligt att bevara pga av de markarbeten som krävs för att få till rätta nivåer mellan tomtmark och gata. Länsstyrelsen har godkänt ansökan om borttagande av gränsröset. Störningar Elledningar Söder om planområdet finns en 10 kv-högspänningsledning (Gävle Energi AB) och en 70 kv-högspänningsledning (Vattenfall Eldistribution AB) i samma ledningsgata som sträcker sig i öst-västlig riktning. Ett skyddsavstånd på 50 meter mellan ledningarna och närmaste bostadshus har beaktats i detaljplanen för att skydda boende från nedfallande ledning eller eventuell strålning. Skyddsavståndet mellan 70-kV-ledningens yttre fas och planområdet är 20 meter. Skyddsavståndet till 10 kv-ledningen inryms i skyddsavståndet på 20 meter från 70-kVledningen.

11 Dnr: 11BMN41 Sid 11 (20) Buller För att utreda förutsättningarna för nybyggnation med avseende på buller från tåg och vägtrafik har ÅF-Ljud & Vibrationer fått i uppgift att genomföra en trafikbullerberäkning (Järvsta 16:9, Gävle Kommun Trafikbullerutredning Projekt: , ). Denna utredningar har sedan komplettterats med förslag på bullerdämpande åtgärder (PM Järvsta 16:9, Gävle kommun. Komplettering till trafikbullerutredning, ÅF-Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer. Beräkningarna utgår från nuvarande trafikvolymer (mätningar från september 2011) på Södra Kungsvägen och Mårtsbovägen samt prognostiserande trafikvolymer på järnvägen. Beräkningarna visar att: Riktvärdet för dygnsekvivalent ljudnivå från tåg och vägtrafik på 55 db(a) vid fasad innehålls vid samtliga fastigheter i hela området. Riktvärdet för maximal ljudnivå från tågtrafik på 70 db(a) vid uteplats innehålls vid samtliga fastigheter inom hela området. Riktvärdet för maximal ljudnivå från vägtrafik på 70 db(a) vid uteplats innehålls i områdets västra del men överskrids på delar av tomterna i samtliga fastigheter längs Mårtsbovägen. Vid beräkningarna av maximal ljudnivå är tung trafik den dimensionerande fordonstypen, men eftersom det endast är ca 20 st tunga fordon/åmd på Mårtsbovägen är en tolkning att man skall räkna med maximalnivå från lätta fordon, detta med stöd av Trafikverkets riktlinjer att maximalnivå får överskridas 5 ggr/h. Beräkningarna av maximalnivå med lätta fordon som den dimensionerande fordonstypen på Mårtsbovägen visar även denna på ett överskridande. Möjliga åtgärder för att innehålla riktvärdet är att lokala bullerskärmar placeras vid bostädernas uteplatser, alternativt placeras en bullerskärm längs med Mårtsbovägen.

12 Dnr: 11BMN41 Sid 12 (20) Bilden visar att maximalnivån för uteplats på 70 db(a) överskrids på delar av tomterna längs Mårtsbovägen om inga åtgärder genomförs. (Utredning: ÅF-Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer) För att ge en god boendemiljö ska de maximala bullernivåerna vid uteplats inte överstiga 70 db(a). Då fastigheterna i området längs Mårtsbovägen får för höga maxnivåer i delar av tomterna måste åtgärder vidtas för att skapa uteplatser med tillräckligt låga maximala bullernivåer. Detta kan antingen göras i form av bullerskärmar vid respektive fastighets uteplats eller ett sammanhängande bullerplank längs Mårtsbovägen. Detaljplanen medger båda lösningarna där fastigheterna mot Mårtsbovägen ska klara de maximala bullernivåerna och det finns möjlighet att bygga bullerplank längs plangränsen mot Mårtsbovägen. Ett längsgående plank kommer inte att utgöra siktskymmande hinder. Det ligger inom det byggnadsfria området men utanför säkerhetszonen till Mårtsbovägen.

13 Dnr: 11BMN41 Sid 13 (20) Transporter med farligt gods Planområdet ligger närmare än 100 meter från Södra Kungsvägen (Riksväg 76) som är en rekommenderad väg för transporter med farligt gods vilket innebär att en riskutredning med avseende på dessa transporter krävs. Riskutredning med avseende på farligt gods Riskutredningen (daterad ) anger i sammanfattningen följande: Utförd kvantitativ riskanalys visar att den beräknade individrisken från en olycka med transport av farligt gods är 1,8-3,5*10-7. Utifrån den beräknade risken, bedöms risken vara acceptabel från ett avstånd av 45 m från vägen. Individrisken beräknas då vara lägre än den nedre gränsen, I Räddningsverkets FoU rapport, Värdering av risk, presenteras ett förslag till acceptanskriterier för samhällsrisk. Kriterierna formuleras som ett FN-diagram vilket grafiskt åskådliggör sambandet mellan den beräknade sannolikheten eller frekvensen för olycka och antalet omkomna som en konsekvens av denna olycka. Enligt rapporten bör samhällsrisken ligga under intervallet 10-4 till 10-6 per år för att anses acceptabel. Inom intervallen kan risken under vissa förutsättningar accepteras. Den beräknade samhällsrisken bedöms vara acceptabel. Risken ligger mellan det nedre och övre intervallet vilket är området där åtgärder för att minska risken kan övervägas. De riskreducerande åtgärder som vidtagits i planförslaget är att hålla 33 meter byggnadsfritt samt 50 meter till närmaste bostadshus från Södra Kungsvägen samt att ledningar för dagvatten läggs utan direkt förbindelse med Södra Kungsvägen. Södra Kungsvägen kan karakteriseras som småblockig morän med tät ungskog. Det lutar uppåt från vägen mot planområdet och det är en höjdskillnad på ca 2-4 meter till planområdet. Vid en avåkning från Södra Kungsvägen gör topografin att en kraftig uppbromsning av fordonet sker och fordonet kommer inte särskilt långt in på planområdet. En vall utmed Södra Kungsvägen kommer endast att minska avståndet mellan haveristen och planområdet med några meter. Kommunen gör därför bedömningen att en vall inte kommer att minska risken tillräckligt mycket för att motivera denna utifrån de lokala förhållandena på platsen.

14 Dnr: 11BMN41 Sid 14 (20) Luftkvalitet Inga miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids i Gävle kommun. Gävle kommun är medlem i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund som genomför mätningar och beräkningar. De bedömningar som gjorts fram till och med 2010 visar att luftkvaliteten i planområdet inte överskrider, eller kommer att, överskrida någon gällande Miljökvalitetsnorm. Den planerade trafikökningen kommer inte att resultera i några mätbara förändringar. Teknisk försörjning Värme Bostadshusen planeras värmas med enskilda bergvärmeanläggningar. Vatten och avlopp Området ligger utanför Gästrike Vattens verksamhetsområde för allmänna vattentjänster. Området kan dock anslutas till Gästrike Vattens ledningsnät för vatten och avlopp via inkopplingspunkt intill befintlig ledning, enligt utredning gjord av Gästrike Vatten En gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp kommer behöva skapas för de boende i planområdet. El Gävle Energi som elnätägare ansluter området till elnätet. Inom området för teknisk anläggning kan en transformatorstation uppföras. Ett u-område för ledningar under mark finns i planområdets norra del för att möjliggöra förläggning av elledningar i framtiden. Avfall Avfallshantering sker via Gästrike Återvinnare med egen sophantering för varje hushåll. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas lokalt inom egen bostadsfastighet. Dagvatten från hårdgjorda ytor och naturmark samlas in och fördröjs i norra änden av planområdet, inom naturmarken vid området för Teknisk anläggning. Lokalgatan förses med svackdiken som en del i att hantera dagvattnet. Geoteknik Innan byggstart måste utredningar gällande massbalansering och noggrann höjdanpassning av tomter och gata till de naturliga förutsättningarna i området göras.

15 Dnr: 11BMN41 Sid 15 (20) Konsekvenser Miljökonsekvenser Trafik Planförslaget innebär en ökning av trafiken längst Södra Kungsvägen och Mårtsbovägen med uppskattningsvis 90 fordon/dygn. Det motsvara en ökning på Södra Kungsvägen på ca 1 % och på Mårtsbovägen med ca 14 %. Dessa ökningar är små och kommer inte att i någon större utsträckning ge negativ miljöpåverkan eller påverkan på nuvarande bullernivåer. En ökning av luftföroreningar och koldioxid kommer att ske men det går inte att säkert kvantifiera förändringen då det kräver att man veta vilka transportvanor de inflyttade hade innan de flyttade till området. Genom möjligheter till kollektivtrafik och GC-banor finns det goda förutsättningar för de boende att transportera sig utan bil. Hälsa Buller Med föreslagna avstånd till södra Kungsvägen och Mårtsbovägen kommer de flesta bostäder att klara bullergränsvärdena 55 db(a) vid fasad och uteplats. Tomterna i väster, längs Mårtsbovägen, klarar inte 70 db(a) maximalnivå för uteplatserna. Exploatören ska se till att bullerriktvärdena klaras via lokal bullerskärm eller bullerplank enligt bullerutredning. Detaljplanen möjliggör både uppförande av plank längs fastighetsgräns och åtgärd lokalt vid uteplatserna för att sänka bullernivåerna. Landskapsbild Landskapsbilden på Mårtsbovägens västra sida påverkas genom att bebyggelsen byggs samman mellan Södra Kungsvägen och Järvstakroken. Kommunen anser inte att påverkan på landskapsbilden är betydande utan påverkas genom komplettering av det befintliga bebyggelsemönstret med en- och tvåplansvillor. Området är idag påverkat av skogsbruket utan särskilt utpekade naturvärden. Höjdförhållanden inom området kan grovt beskrivas med att gatorna ligger i nivå eller något högre än omgivande tomter samt att områdets lågpunkt återfinns i nordväst. Vegetationen består av blandskog med både äldre och yngre träd/sly. Detaljplanen medger utbyggnad av bostäder som kommer förändra landskapsbilden. Träd och sly som idag finns inom planområdet kommer tills största delen tas bort och marken övergår till trädgårdstomter. Naturområdet mellan och utanför bebyggelsegrupperna medger att några större träd och naturmark kan bevaras.

16 Dnr: 11BMN41 Sid 16 (20) Barn Barn och ungdomar som ska till skola och fritidsaktiviteter måste korsa Södra Kungsvägen och idag saknas trafiksäker passage. Bristen på trottoar och gångoch cykelväg längst Mårtsbovägen kan göra det svårt för barn att röra sig säkert i trafiken. Planerat gång- och cykelstråk med passage över Södra Kungsvägen kommer öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter i området. Friytor i och söder om planområdet gör att barnen själva kan ta sig till dessa ytor och dessa kan även nås av barn från närområdet. Trafiksäkerhet Mårtsbovägen trafikeras främst av trafik med målpunkt i Mårtsbo, genomfartstrafiken är därmed låg. Trafiken längst nya lokalgatan kommer till största del bestå av trafik med målpunkt på gatan. Ny gång- och cykelpassage över Södra Kungsvägen kommer öka trafiksäkerheten både för oskyddade trafikanter och fordonstrafik på grund av lägre hastighet. Tillgänglighet Bostadsområdet har ca 1,5 kilometer till närmaste service i form av handel och skola. Boende inom området kan därmed bli bilberoende för transporter i närområdet. Jämlikhet De planerade bostäderna är friköpta bostäder vilket innebär att de i första hand vänder sig till medborgare med relativt god ekonomi. Bebyggelseformen villor bidrar inte till ett mer varierat utbud av bebyggelsetyper i den här delen av Järvsta.

17 Dnr: 11BMN41 Sid 17 (20) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande och beräknas antas av Byggnads- och Miljönämnden innan sommaren Preliminär tidplan: Samråd Januari, 2012 Utställning Juni-augusti, 2012 Antagande Oktober, 2012 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Detaljplanen upprättas av Samhällsbyggnad Gävle. Lantmäterimyndigheten Gävle kommun verkställer de fastighetsrättsliga genomförandefrågorna efter ansökan av exploatören. Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Byggherren ansvarar för iordningställande av lokalgata och gång- och cykelvägar. Drift och underhåll ansvarar huvudmannen för. Avtal Kommunen har genom Samhällsbyggnad Gävle, avd. Mark och Exploatering för avsikt att avtala om markförvärv m.m. med Våra bostäder i Järvsta AB gällande planerad bostadsbebyggelse. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm Med fastighetsbildning avses bl.a. nybildning av fastigheter, ändringar av fastigheters gränser, inrättande av gemensamhetsanläggningar och upplåtelse av servitut och ledningsrätter. Fastighetsbildningsåtgärder prövas i en lantmäteriförrättning som handläggs av Lantmäterimyndigheten i Gävle kommun. Avstyckning och gemensamhetsanläggning Inom planområdet ska ett 20-tal nya bostadsfastigheter bildas genom avstyckning från Järvsta 16:9 och Järvsta 16:10. En gemensamhetsanläggning med de nya bostadsfastigheterna som medlemmar bildas för att ansvara för skötsel av naturmark inom kvartersmarken. Ytterligare

18 Dnr: 11BMN41 Sid 18 (20) en gemensamhetsanläggning bildas för drift och underhåll av den allmänna platsmarken (lokalgata samt gång- och cykelväg). Gränsbestämning av fastighetsgräns mot Järvsta 16:25 måste ske innan avstyckning. Ekonomiska frågor Planekonomi De fastighetsbildningsåtgärder som krävs för att genomföra detaljplanen ska sökas och bekostas av byggherren. Det är byggherren som även står för de övriga kostnader i samband med genomförandet av detaljplanen, undantaget genomförandet av gång- och cykelbanan som bekostas enligt följande: Kostnadsfördelning för anläggande av gång- och cykelväg Exploatören till planområdet 16:20 ( A ) ansvarar för att anlägga gc-väg öster om Mårtsbovägen (blå linje), ca 55 meter. Exploatören till 16:9 mfl ( B ) ansvarar för att anlägga gc-väg inom sitt planområde (brun linje) ca 70 meter. Båda exploatörerna delar på kostnaden för anläggandet av gc-vägen utmed Södra Kungsvägen (röd linje), ca 85 meter. Exploateringsavtal / markanvisningsavtal upprättas med respektive exploatör. I samband med utbyggnad av gång- och cykelvägen bygger och bekostar Gävle kommun en hastighetssäkrad passage vid Järvstakroken. Tekniska frågor Beredning av tomter Slänter som uppkommer i samband med anläggande av tomterna ska ligga inom egen tomt. Slänter får endast i undantagsfall ta naturmark i anspråk.

19 Dnr: 11BMN41 Sid 19 (20) Standard på lokalgata och gc-vägar Byggande av lokalgata och gång- och cykelvägar ska utföras i enlighet med Gävle kommuns krav. Bullerdämpande åtgärd Exploatören ansvarar för att bullerdämpande åtgärd genomförs så maximalnivåer för uteplats inte överskrids. Vilket alternativ som väljs ska redovisas vid bygglovansökan för berörda fastigheter. Tekniska utredningar Exploatören ska samråda med Gävle Energi AB angående elförsörjning och med Gästrike Vatten AB angående vatten och avlopp till området. Exploatören har tagit fram en dagvattenutredning som underlag i den fortsatta projekteringen. Utredningar Riskutredning En riskutredning för att kartlägga behov av skyddsavstånd till Södra Kungsvägen (Riksväg 76) har genomförts. Riskutredning: Riskutredning gällande olyckor med farligt gods på väg 76 vid Gävle Järvsta 16:9 och Järvsta 16:10. Komplettering beräkning av kvantitativ risk, Hilding Sjölund Miljökonsult AB Bullerutredningar Projektrapport A Järvsta 16:9, Gävle kommun. Trafikebullerutredning ÅF-Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer PM Järvsta 16:9, Gävle kommun. Komplettering till trafikbullerutredning, ÅF-Infrastructure AB / Ljud & Vibrationer Bergvärme Tillstånd enligt Miljöbalken för att borra för bergvärme krävs och ansöks hos Samhällsbyggnad Gävle, avd. Miljö och Hälsa.

20 Dnr: 11BMN41 Sid 20 (20) Medverkande tjänstemän Lars Westholm, miljöutredare, Mikael Ekman, kommunekolog och Josef Wårdsäter, planarkitekt. Samtliga tillhörande Samhällsbyggnad Gävle. Bildmaterial Där inget annat anges är bilder, illustrationer och kartor framtagna av Samhällsbyggnad Gävle, Gävle kommun. Samhällsbyggnad Gävle Petter Jonegård Planchef Emma Olofsson Planingenjör