Bidragsansökan för efterbehandlingsåtgärder inom Brädgården 5:1 och Stugsund 3:1 vid Stugsundsudden, Söderhamns kommun

Transkript

1 Bidragsansökan för efterbehandlingsåtgärder inom Brädgården 5:1 och Stugsund 3:1 vid Stugsundsudden, Söderhamns kommun

2 På industritomten Brädgården 5:1 och Stugsund 3:1 har en träimpregneringsanläggning för tryckning av kreosot och en anläggning för CCA-medel (koppar, krom och arsenik) bedrivits, med tillhörande lager av kreosotstolp och CCA- impregnerat virke och stolp, samt cisternlagring av kreosot. Verksamheten har medfört föroreningar i mark, grundvatten och sediment. Behov av saneringsåtgärder föreligger av mark inom fyra delområden, samt strandnära sediment. Med anledning av de konstaterade föroreningarna ansöker Söderhamns kommun om 56 miljoner kronor i statsbidrag för efterbehandling av objektet Stugsund f.d. impregnering inom Brädgården 5:1 och Stugsund 3:1, nedan kallad Stugsundsudden. Denna ansökan bygger framför allt på den senaste huvudstudien daterad , men även undersökningar och rapporter som tidigare har presenterats och genomförts för området. En sammanställning av samtliga undersökningar finns i den senaste huvudstudien utförd av WSP (bilaga 1). Alternativ U1DR i huvudstudierapporten ligger som grund för ansökan. Söderhamn Söderhamns kommun Ingemar Olofsson Planering- och utvecklingschef Margareta Örn-Liljedahl Miljöutvecklare 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning.. 4 Administrativa uppgifter Nuvarande markanvändning. 5 Planerad markanvändning Bakgrund/historik 6 Övergripande åtgärdsmål 6 Föroreningssituationen. 6 Transport och spridning... 8 Skyddsobjekt... 8 Hälsa.. 8 Miljö inom området.. 8 Miljö i omgivningarna. 8 Behov av riskreduktion. 9 Åtgärdsalternativ.. 9 Riskvärdering.. 11 Mätbara åtgärdsmål.. 12 Bedömd riskreduktion och effekter av föreslagna åtgärder. 12 Framtida restriktioner i markanvändning. 12 Behov av kontroll, underhåll och skötsel.. 12 Skälighetsbedömning avseende föreslagna åtgärder.. 12 Efterbehandlingsansvar enligt miljöbalken. 13 Projektstyrning och organisation. 13 Projektplan Förberedelser Genomförande Uppföljning och utvärdering Kvalitetssäkring Miljöaspekter Entreprenadaspekter Informationsaspekter Tidplan. 15 Myndighetskrav - tillstånd - anmälningar - lov. 15 Finansiering och ansvar 15 Yrkanden 15 Bilagor 1. Huvudstudie 2. Genomförd ansvarsutredning 3. Tidplan 4. Översikt/Flygfoto 3

4 Sammanfattning Stugsundsudden i Söderhamns kommun, ett ca fem hektar stort f.d. industriområde, har använts till att bedriva impregnering och lagring av impregnerat virke under ca 65 år. Industri och Byggnadsaktiebolaget Suecia, namnändrat till Svenska Träimpregnerings AB Suecia, bedrev kreosotimpregnering mellan 1937 och CCA- impregnering har skett mellan 1972 och Företaget namnändrades till Ormnäs AB år 1999 och år 2002 gick företaget i konkurs. Lagring av kreosotstolp har bedrivits av samma företag som impregnerade förutom under en period på talet fram till 1987 då Rundvirke AB ägde kreosotlagret. CCA-virket har under hela verksamhetstiden, , lagrats av den som impregnerade. Kreosotimpregnering skedde först i en öppen mobil anläggning fram till 1985, då ett nytt kreosotimpregneringsverk stod färdigt. Området har undersökts i flera omgångar och en sammanställning på undersökningar finns i bilaga till huvudstudien. Föroreningar från verksamheten; tryckimpregnering och lagring av färdigbehandlat stolp och virke, har påträffats i jord, grundvatten och sediment. Området har efter nedläggningen använts som rekreationsområde- promenadstråk men är idag inhägnat på grund av den akuta hälsorisken med höga halter av arsenik i ytliga lager. Kommunen har bedömt området som strategiskt genom sitt läge utefter Söderhamnsfjärden mellan staden och porten ut mot havet, med bostadsområdet Stugsund i de närmaste omgivningarna. Program för utveckling av området har antagits av kommunfullmäktige i Söderhamns kommun. Genomförd riskbedömning i huvudstudien visar att risker för människor föreligger inom området särskilt vad gäller arsenik och PAH-föreningar och då med tanke på planerade förändringar i markanvändning. Framtida markanvändning är i första hand rekreation men i framtiden även möjlighet till bostadsbebyggelse. Riskerna för markmiljön bedöms föreligga framför allt med tanke på de höga halterna av cancerogena och övriga PAH- föreningar, samt höga halter zink i ytliga lager. När det gäller riskerna med förorenade sediment är det olägenheter som lukt och synliga tecken på förorening som föreligger. Kajbesiktning har dessutom visat en risk för ras och därmed risk för att förorenat fyllningsmaterial sprids ut i Söderhamnsfjärden. Risk för spridning av förorenade sediment finns även om muddring eller andra arbeten görs i strandlinjen. Det har i genomförd riskvärdering konstaterats ett åtgärdsbehov inom alla de fyra undersökta delområdena ; Kreosotcistern med närområde, mobila kreosotverket och CCA- anläggningen, stationära kreosotverket med tillhörande lagringsytor samt lagringsytor vid västra Stugsundsudden. Den föreslagna åtgärden innebär att förorenade jordlager inom hela området grävs upp och beroende på föroreningsgrad; fraktas till Långtå avfallsanläggning för täckning av deponiyta, alternativt behandlas i t ex jordtvätt eller tas om hand som farligt avfall och transporteras till godkänd anläggning. Åtgärden bedöms som den ur miljösynpunkt effektivaste och ekonomiskt mest fördelaktiga. Jämfört med tidigare utredningar visar den nu genomförda huvudstudien med noggrannare mängdberäkningar och Söderhamn Vatten och Renhållning AB:s behov av täckmassor att åtgärden gett effekt på totalkostnaden. Minskade transporter innebär även stora miljövinster. För att uppfylla de föreslagna mätbara åtgärdsmålen krävs att ca m 3 förorenade jordmassor avlägsnas från området samt att muddring av sediment görs inom ett ca m 2 stort vattenområde motsvarande en total kostnad på 64 Mkr. Föreslagna åtgärder medför att riskerna för människor i stort sett elimineras. Åtgärderna innebär vidare att den eventuella påverkan på markens ekologiska funktion, med eventuellt läckage av förorening till grundvattnet, kraftigt reduceras eller elimineras. Söderhamn kommun ansöker med hänvisning till ovanstående om stadsbidrag för efterbehandlingsåtgärder inom Stugsundsudden, fastigheterna Brädgården 5:1 och Stugsund 3:1. 4

5 Administrativa uppgifter Huvudman och sökande: Kontaktperson: Tillsynsmyndighet: Saken: Fastigheter: Fastighetsägare: Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden Söderhamns kommun Söderhamn Margareta Örn-Liljedahl Planering- och utvecklingsavdelningen Söderhamns kommun tel Länsstyrelsen Gävleborg Gävle Ansökan om bidrag, enligt förordning (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador, på objektet Stugsund f.d. impregnering i Söderhamns kommun Brädgården 5:1 (X , Y ) och Stugsund 3:1 (X , Y ) Söderhamns kommun Söderhamn Nuvarande markanvändning Idag bedrivs ingen organiserad verksamhet inom området. Området är sedan september 2007 inhägnat och är endast öppet mot Söderhamnsfjärden. Innan stängsel sattes upp var det vanligt att människor promenerade och cyklade genom området. Fastigheterna är detaljplanelagda för industriändamål men anges i översiktsplan som ett strategiskt område med behov av framtida handlingsfrihet för förändring av mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Planerad markanvändning I Söderhamns kommuns vision 2012 finns strategin att utveckla attraktiva boendemiljöer, en strategi som är av betydelse när det gäller områdets användning. Hela området öster om Faxeholmen beläget mellan staden och Stugsund vid inre Söderhamnsfjärden har en viktig roll för att Söderhamn ska kunna utvecklas som en stad vid havet. En stor del av den miljöstörande industri som tidigare funnits inom området har flyttat och stora delar av området saknar idag aktiv markanvändning. En långsiktig förändring av markanvändningen är önskvärd. Närheten till havet, den kulturhistoriska miljön på Faxeholmen samt närheten till angränsande bebyggelse gör att området är olämpligt för miljöstörande verksamhet och hela området bör på sikt frigöras från industriell verksamhet även om en etappvis förändring bör ske så att den befintliga industrins förutsättningar ej påverkas negativt. Till en början kommer gröna korridorer och områden att skapas i området. Kommunfullmäktige i Söderhamn har i beslut antagit programskiss för önskvärd utveckling av området. Dessutom har en utredning genomförs som visar hur grönstrukturen för området kan utvecklas. 5

6 Skiss Stugsundsudden, tillhör program antaget av kommunfullmäktige Bakgrund/historik Inom ett ca fem hektar stora f.d. industriområde har impregnering och lagring av impregnerat virke bedrivits under ca 65 år. Från 1937 bedrev Industri och Byggnadsaktiebolaget Suecia namnändrat till Svenska Träimpregnerings AB Suecia kreosotimpregnering på tomten fram till CCA- impregnering har skett från 1972 i samma företag med namnändring till Ormnäs AB Impregnering med CCA-medel pågick fram till 2002 då Ormnäs AB gick i konkurs. Lagring av kreosotstolp har skett av samma företag som impregnerade förutom under en period på 1970-talet fram till 1987 då Rundvirke AB ägde kreosotlagret. CCA-virket har under verksamhetstiden lagrats av den som impregnerade. Impregneringen har utförts med kreosot ( ) och med CCA-medel ( ). Övergripande åtgärdsmål Kommunens övergripande åtgärdsmål redovisas nedan och har varit vägledande för arbetet med huvudstudien. Området kan nyttjas av kommande generationer utan risk för negativa hälsoeffekter. Föroreningarna inom landområdet ska inte innebära en ökad risk för vattenmiljön eller för att föroreningar sprids vidare i fjärden. Alternativet ska inte omöjliggöra kommunens vision att i framtiden utveckla attraktiva boendemiljöer inom det f.d. impregneringsområdet. Saneringsåtgärden och områdets användning ska samplaneras så att ett så kostnadseffektivt alternativ som möjligt väljs. Föroreningssituationen Förorening har konstaterats i mark, sediment och grundvatten. Föroreningarna består främst av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och arsenik, men krom, koppar och oljekolväten förekommer ställvis i den förorenade fyllningen inom landområdet. Kisaska, som har använts som utfyllnad inom delar av området bidrar till förekomsten av tungmetaller. Föroreningarna förekommer enskilt eller tillsammans och utbredningen är heterogen. Tabell 1. Uppmätta halter av arsenik, krom, koppar, bly, zink, kadmium, summa cancerogena och övriga PAH (samtliga prover, WSP ). Enhet mg/kg TS Antal Max 90:e percentil Medel Stdev Median 10:e percentil Min Arsenik Krom Koppar Bly Zink Kadmium ,8 0,8 3,5 0,1 0,05 0,05 PaH canc ,2 0,02 PaH övr ,2 0,02 6

7 De högsta halterna av arsenik och PAH har påträffats i anslutning till uppställningsplats för det mobila impregneringsverket och den stationära CCA-anläggningen. Höga halter av arsenik och PAH har påträffats vid området där det stationära kreosotimpregneringsverket var beläget samt i centrala och östra delarna av lagringsområdet på udden. I de västra delarna av udden är föroreningshalterna lägre. Fyllningen beräknas att innehålla ca 9 ton arsenik och ton PAH-föreningar. Undersökningsområdet har delats in i delområden baserat på uppmätta halter och verksamhetshistorik som kan ses i tabell 2. Tabell 2. Beräknad andel av totala föroreningsmängden per delområde i %. Andel av total mängd föroreningar (%) Delområde Beskrivning Arsenik PAH canc PAH övriga 1 Kreosotcistern med närområde Mobila kreosotverket och CCA-anläggningen Stationära kreosotverket och lagringsyta Västra Stugsundsudden Kg Arsenik PAHcanc PAHövr Delområde Diagram 1. Beräknad mängd arsenik och PAH-föreningar i delområde 1 4. Sedimenten i Söderhamnsfjärden är påverkade jämfört med nationella och regionala bakgrundshalter. Detta gäller särskilt PAH-föreningar som förekommer i fri fas och mycket höga halter i anslutning till CCA-impregneringen. Höga halter förekommer också i anslutning till den rivna cisternen för kreosotlagring och norr om den tidigare stationära kreosotanläggningen. De mest förorenade områdena (PAH-halt > 50mg/kg) utgör sammanlagt en area av ca m2 och beräknas innehålla cirka ett ton PAH-föreningar. De högsta föroreningshalterna har påträffats på sedimentnivåer som motsvarar tiden för CCA- och kreosotimpregnering. Lägre uppmätta halter i ytligt sediment tyder på en minskad belastning under senare år. 7

8 Transport och spridning Arsenik, PAH-föreningar, tungmetaller och i vissa fall oljekolväten har uppmätts i grundvatten och visar en pågående transport mot Söderhamnsfjärden. Transporten av föroreningar till recipienten bedöms i dagsläget som relativt blygsam, men kommer med tanke på de stora föroreningsmängderna att fortgå under mycket lång tid om inga åtgärder vidtas. I dagsläget överlagras sediment i det närliggande påverkansområdet av sediment med lägre föroreningshalter. Det innebär att om belastningen inte ökar och sedimentationsförhållandena inte förändras, kommer de bottenlevande organismernas exponering att minska successivt även om inga åtgärder vidtas inom landområdet. På grund av kajernas dåliga skick finns i dagsläget en stor rasrisk, särskilt i uddens norra och östra delar. Inom dessa områden finns fyllningsmaterial med höga föroreningshalter. Ras kan därmed leda till stor spridning av föreningar till Söderhamnsfjärden. Högre vattenflöden, mer frekventa extrema vädersituationer samt ökad eller förändrad båttrafik kan öka den partikulära spridningen av djupare liggande föroreningar och motverka den fortsatta överlagringen med mindre förorenade partiklar. Muddring och arbeten i strandlinjen kan inom vissa delar av undersökningsområdet medföra en stor risk för föroreningsspridning. Misstanke finns om förekomst av markförlagda ledningar inom området. I brist på underlag har läget inte kunnat fastställas, vilket innebär att deras eventuella betydelse som transportväg inte har kunnat bedömas. Föroreningar förekommer i ytlig fyllning vilket medför att damm kan utgöra en spridningsväg. Skyddsobjekt Hälsa Människor vistas i dagsläget tillfälligtvis inom området. Exponering kan ske via inandning av damm, intag av jord och hudkontakt. De ytligt förekommande föroreningarna, särskilt arsenik och PAH-föreningar, kan medföra hälsorisker på kort och lång sikt. Detta medför att ett behov av riskreducerande åtgärder finns med dagens områdesutnyttjande. Förändrat områdesutnyttjande som ökar vistelsetider och antalet exponeringsvägar medför större risker och ett ytterligare behov av riskreduktion. Arsenikhalter över bedömt akuttoxiska nivåer har påträffats i ytlig jord. De beräknade acceptabla riktvärdena, som tar hänsyn till planerad utveckling av området, visar att uppmätta halter av framför allt arsenik samt cancerogena och övriga PAH kan medföra risker på lång sikt för människor som bor eller vistas inom området. Inom de begränsade sedimentområden där PAHföreningar förekommer i mycket höga halter eller i fri fas kan risk för hälsa inte uteslutas vid upprepad hudkontakt 8 eller ofrivilligt intag av sediment. Olägenheter i form av stark lukt och påtagliga synliga tecken på föroreningar kan förekomma i koncentrationer i sedimentet under de nivåer som utgör en hälsorisk. Uppmätta halter av arsenik och metaller bedöms utgöra en låg risk för negativa hälsoeffekter. Om människor bor i området eller om området utvecklas till rekreationsområde ökar sannolikheten för kontakt. Teoretiskt beräknade och uppmätta halter av föroreningar i ytvatten är låga och bedöms inte utgöra en risk vid bad med eventuella kallsupar nu eller i framtiden. Miljö inom området De höga föroreningshalterna inom området, i kombination med fyllnadsmaterialets låga organiska halt och dåliga vattenhållande egenskaper gör att förutsättningarna för flora och fauna är dåliga. Miljöns skyddsvärde inom industriområdet bedöms som lågt. Det kan inte uteslutas att de höga halterna i jord och sediment kan medföra en risk för djur som tillfälligt vistas inom området, till exempel hundar som rastas. Vid en utveckling av området kommer högre krav att ställas på förutsättningarna för etablering av växtlighet och markfauna. Reduktion av föroreningshalterna och tillförsel av massor med mer fördelaktiga vatten- och näringsegenskaper erfordras. Miljö i omgivningarna Uppmätta halter i Söderhamnsfjärden från Flaket i väster till Sandarne i öst, tyder på att fjärden är belastad och att halterna ligger över nationella bakgrundshalter för sediment. De utförda testerna på sediment av olika föroreningsgrad från Söderhamnsfjärden och en bottenfaunaundersökning visar att risker för sedimentlevande organismer inte kan uteslutas då föroreningshalter i sediment överskrider ca 50 mg PAH16/kg TS. Några till måttliga störningar har påvisats i intervallet upp till ca 400 mg PAH 16/kg TS. Uppmätta halter av arsenik och metaller bedöms utgöra en låg risk. Miljö- och hälsorisker kopplade till uppmätta och beräknade halter i ytvatten bedöms som små, men lokala miljöeffekter i nära anslutning till impregneringsområdet kan inte uteslutas. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser kan dras beträffande miljö- och hälsorisker inom området: Arsenikhalten i 1 % av proverna överskrider akuttoxisk nivå. Vissa av dessa prover finns i de översta 3 dm. Detta innebär att det i dagsläget kan finnas akuta hälsorisker om barn får i sig förorenad jord. Uppmätta halter av framför allt arsenik samt cancerogena och övriga PAH kan medföra risker på lång sikt för människor som bor eller vistas inom området. Uppmätta halter av cancerogena och övriga PAH kan medföra en risk för markmiljön.

9 Uppmätta halter av zink kan medföra en risk för markmiljön i ytliga marklager. Inom området är halterna av övriga metaller generellt lägre än de acceptabla maxhalterna, förutom i enstaka punkter. (Se vidare genomförd riskbedömning i huvudstudien) Behov av riskreduktion Inom landområdet finns behov av att reducera föroreningshalterna i fyllning ned till ca 2 m för att reducera miljö- och hälsoriskerna på kort och lång sikt. Det finns även behov av att minska riskerna för ras och skred i strandnära områden för att reducera spridningsrisken. Beräknade platsspecifika acceptabla resthalter föreslås som mätbara åtgärdsmål. Den resulterande källtermsreduktionen leder till att den redan i dagsläget låga belastningen sjunker och särskilda mätbara åtgärdsmål för uppföljning av den långsiktiga belastningen på recipienten bedöms inte relevant. WSPs sammanvägda bedömning är att det föreligger ett åtgärdsbehov för att reducera kort och långsiktiga miljörisker i områden där föroreningshalterna i sediment överskrider cirka 50 mg PAH 16/kg TS. Om detta mål, i kombination med åtgärder som reducerar föroreningskoncentrationerna och mängderna inom landområdet, uppfylls bedöms riskerna för människors hälsa att vara försumbara och framtida miljörisker kopplade till händelser som ökar den partikulära spridningen vara kraftigt reducerade. Åtgärdsalternativ Ett antal åtgärdsalternativ baserade på kombinationer av nedan grundläggande tekniker har utretts närmare. Vissa åtgärdsalternativ eller grupper av alternativ har sorterats bort då de inte uppfyller Söderhamns kommuns eller andra grundförutsättningar. Alternativ som studerats närmare är: Urgrävning med gallring/siktning samt omhändertagande av förorenade massor på extern anläggning som täckmassor (måttliga föroreningsnivåer), genom jordtvätt (högre föroreningsnivåer), med efterföljande nyttjande som täckmassor samt deponering av rest) samt deponering av de allra mest förorenade massorna på deponi för farligt avfall. Urgrävning och behandling enligt ovan men med den skillnaden att jordtvätt utförs med jordtvättsanläggning som etableras på platsen. Övertäckning i syfte att minska risken för direktexponering. För varje alternativ har scenariot efterbehandling för nyttjande som bostadsmark respektive rekreationsmark samt med eller utan åtgärd av djupt liggande massor i ett delområde utretts. Detta innebär totalt 14 åtgärdsalternativ. Därutöver har 2 sedimentalternativ med olika ambitionsnivå utretts. Dessa innefattar grävmuddring, avvattning och deponering av förorenade massor. Foto: Bergslagsbild AB 9

10 Exempel på åtgärdsalternativ Tabell 3. Värderade åtgärdsalternativ. U=urgrävning. T=övertäckning. B=bostäder, R=rekreation, D= djupare schakt inom delområde 2. Beteckning Åtgärdsalternativ 0 Nollalternativ. Inhägnad och administrativa åtgärder som inrättande av miljöriskområde inklusive prövningsprocess och miljökontroll. U1-R U1-B Urgrävning av jordmassor som överskrider föreslagna platsspecifika riktvärden för 0-1 respektive 1-2 m. Uppgrävda massor siktas mekaniskt och fraktionen >30 mm nyttjas som återfyllning. Anmälningspliktig verksamhet. Övrig återfyllnad med rena massor. Massor med föroreningsinnehåll under riktvärdet MKM används som täckmassor vid Långtå avfallsanläggning. Massor med föroreningsinnehåll mellan MKM och haltgränsen för farligt avfall behandlas med jordtvätt på extern anläggning, varvid den tvättade fraktionen kan användas för sluttäckning av deponi och restmängden (filterkakan) deponeras på deponi för farligt avfall. Massor med föroreningnivåer över haltgränsen för farligt avfall deponeras. U1D-R U1D-B Som ovan med den skillnaden att de förorenade jordmassorna på större djup än 2 m inom delområde 2 åtgärdas. Åtgärdsmål för dessa massor motsvarar åtgärdsmål för massor på 1-2 m djup. U2-R U2-B Som för U1 men jordtvätt utförs med anläggning som etableras på plats. Tvättade fraktionen som uppfyller platsspecifika riktvärden används som återfyllnad på plats. Restmängden (filterkakan) samt massor med föroreningsnivåer över haltgränsen för farligt avfall deponeras. Tillståndspliktig verksamhet. U2D-R U2D-B Som ovan med den skillnad att de förorenade jordmassorna på större djup än 2 m inom delområde 2 åtgärdas. Åtgärdsmål motsvarar åtgärdsmål för massor på 1-2 m djup. T1-R T1-B Urgrävning av jordmassor som överskrider föreslagna platsspecifika riktvärden för 1-2 m och ersätts med rena massor. Under detta djup tas samtliga massor med föroreningsnivåer över haltgränsen för farligt avfall upp och ersätts med rena massor. Hela området fylls upp med 1 m rena massor. Nuvarande markyta höjs 1 m. Uppgrävda massor siktas mekaniskt och fraktionen >30 mm nyttjas som återfyllning. Massor med föroreningsinnehåll underskridande riktvärdet MKM används som täckmassor vid Långtå avfallsanläggning. Massor med föroreningsinnehåll mellan MKM och haltgränsen för farligt avfall behandlas med jordtvätt på extern anläggning, varvid den tvättade fraktionen kan användas för sluttäckning av deponi och restmängden (filterkakan) deponeras på deponi för farligt avfall. Massor med föroreningsnivåer över haltgränsen för farligt avfall deponeras. T1D-R T1D-B Som ovan med skillnaden att även de förorenade jordmassorna på större djup än 2 m inom delområde 2 åtgärdas. Åtgärdsmål motsvarar åtgärdsmål för massor på 1-2 m djup. T2 Liknande alternativ T1, men endast massor med föroreningsnivåer över haltgränsen för farligt avfall grävs upp och ersätts med rena massor. Hela området fylls upp med 2 m rena massor. Markytans nivå höjs 2 m. Uppgrävda massor siktas mekaniskt och fraktionen >30 mm nyttjas som återfyllning. Massor med föroreningsnivåer över haltgränsen för farligt avfall deponeras. T2-D Som ovan med skillnaden att även de förorenade jordmassorna på större djup än 2 m inom delområde 2 åtgärdas. Åtgärdsmål för dessa massor motsvarar åtgärdsmål för massor på 1-2 m djup. S1 Avlägsnande av förorenade sediment genom grävmuddring innanför tätskärm och transport till behandlingsanläggning. Avvattning. Preliminärt åtgärdsmål 50 mg PAH/kg TS. S2 Som ovan, men preliminärt åtgärdsmål 1000 mg PAH/kg TS. 10

11 Riskvärdering För att slutligen kunna välja en lämplig åtgärd har en riskvärdering utförts, det vill säga en sammanvägd värdering av miljö- och hälsorisker, tekniska och ekonomiska aspekter samt allmänna och enskilda intressen för de olika åtgärdsalternativ som åtgärdsutredningen visat är lämpliga. Samtliga åtgärdsalternativ förutom nollalternativet och det minst omfattande sedimentalternativet bedöms uppfylla Söderhamns kommuns övergripande åtgärdsmål. Urschaktningsalterantiv som inte innefattar schakt under grundvattenytan bedöms utgöra tekniskt beprövade alternativ som leder till en stor källtermsreduktion med måttliga risker under åtgärdsfasen. De alternativ som innefattar jordtvätt inom området bedöms mer positiva eftersom de leder till ett mindre transportbehov och en större återanvändning av massor inom området. Alternativen med djupare schakt inom delområdet i anslutning till platsen för CCA-impregneringen leder till en något högre källtermsreduktion av framför allt övriga PAH men innebär större risker för omgivningspåverkan under åtgärd samt större tekniska risker i genomförandefasen. Tillstånd krävs för jordtvättningsprocessen och muddring, vilket kan leda till längre tid för igångsättande. Sanering som leder till att området utan restriktioner kan användas som bostadsområde efter sanering leder till en ca 20 % högre kostnad (ca 10 Mkr) i både U1 och U2 alternativet. Djupt liggande (under 2 m) jordmassor, som har mycket höga föroreningshalter bedöms som motiverade att sanera. Fram för allt med målinriktningen Alternativet ska inte omöjliggöra kommunens vision att i framtiden utveckla attraktiva boendemiljöer inom det f.d. impregneringsområdet. Bedömningen är vidare att hela saneringsprojektet kan uppfattas negativ om inte de kraftigast förorenade delarna åtgärdas för att de inte är tillräckligt kostnadseffektiva trots att det är tekniskt möjligt. Söderhamns kommuns bedömning är att det föreligger ett åtgärdsbehov inom Stugsundsudden med tanke på föroreningssituationen. Kommunen anser att detta strategiskt belägna område, inte fortsättningsvis kan vara inhägnat på grund av akuta hälsorisker. Dessutom visar utredningar på att det långsiktigt kommer att fortgå en spridning av föroreningar om inget görs. Föroreningarna medför också att markanvändningen förhindras för framtiden där målsättningen är utveckling mot tillgänglighet; rekreation och möjlighet för bostäder utifrån Stugsundsuddens strategiska läge vid porten mot havet. Mot bakgrund av detta ser Söderhamns kommun att lösningen är marksanering genom att schakta bort förorenade jordmassor och muddring av sediment i de strandnära området. Baserat på åtgärdsutredningen i huvudstudien och vad som anges ovan bedöms alternativ U1DR leda till en hög riskreduktion med tekniskt väl beprövade metoder. Riskerna för omgivningspåverkan under åtgärd bedöms som relativt små och alternativet bedöms som det sammantaget mest kostnadseffektiva. Vid eventuell ytterligare utveckling av området krävs ingen ytterligare sanering men markytan bör höjas i de områden som ska utnyttjas för bostadsändamål. Det föreslagna alternativet innefattar: Urgrävning av jordmassor som överskrider föreslagna platsspecifika riktvärden för 0-1 respektive 1-2 m. Uppgrävda massor siktas mekaniskt och fraktionen >30 mm nyttjas som återfyllning. Övrig återfyllnad sker med rena massor. Massor med föroreningsinnehåll under det generella riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) används som täckmassor vid Långtå avfallsanläggning. Massor med föroreningsinnehåll mellan MKM och haltgränsen för farligt avfall behandlas med jordtvätt inom området, alternativt transport till behandlingsanläggning. Den tvättade fraktionen som uppfyller platsspecifika krav används som återfyllnad inom området. Restmängden (filterkakan) deponeras på deponi för farligt avfall. Massor med föroreningsnivåer över haltgränsen för farligt avfall deponeras. Avlägsnande av förorenade sediment genom grävmuddring innanför tätskärm och transport till behandlingsanläggning. Sanering sker i de tre områden där höga halter påträffats i sedimenten (utanför cistern, utanför CCA-impregneringen och i anslutning till stationära kreosotimpregneringen). Avvattning sker antingen på plats eller på mottagande anläggning. Det förslag som förordas har en total projektkostnad på 64 Mkr, vilket innebär att kostnaderna minskat med storleksordningen Mkr jämfört med tidigare utredningar. Detta beror främst på säkrare beräkningar av mängderna förorenade jordmassor, samt att ett samarbete är möjligt med Söderhamns Vatten och Renhållning AB och deras avfallsanläggning- Långtå. Samarbetet innebär minskade transporter och en avsevärt lägre kostnad jämfört med annat omhändertagande av lindrigt förorenade massor. Genom samarbetet blir projektet mer miljö- och kostnadseffektivt. Förslaget bedöms som det ur miljösynpunkt effektivaste och uppfyller de mätbara åtgärdsmål som föreslagits. Totalt kommer m3 (1-2 m)+ ca 3000 m3 (djupt liggande höga föroreningshalter) massor att åtgärdas/ schaktning för tranport till deponi eller för behandling till en kostnad av 64 Mkr. I övrigt hänvisas till huvudstudien (WSP ) under avsnitt Sammanfattande värdering och Slutsats och rekommendationer. 11

12 Mätbara åtgärdsmål Söderhamns kommun anser att de i huvudstudien framtagna acceptabla maxhalterna för respektive förorening skall gälla som mätbara åtgärdsmål. Tabell 4. Förslag till acceptabla maxhalter för förorenad jord (mg/kg TS) för markanvändningen rekreation. Värden för generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) och parkmark redovisas som jämförelse. Den dimensionerande exponeringsvägen redovisas för de riktvärden där hälsorisker är styrande (is = jord, du = hud, iv = ånga inomhus, ow = ånga utomhus, id = damm, iw = dricksvatten, gw = grundvatten, ig = intag grönsaker). Resterande riktvärden styrs av skydd för miljön inom området (normal stil) eller bakgrundshalten (b). Ämne Acceptabla maxhalter Bakgrundshalter Generella riktvärden Rekreation ytlig mark (0 1 m) B1 Rekreation djup mark (1 2 m) Park B1 Söderhamn 1 NV 4889 KM NV 4639 Arsenik 10 (b) (b) Bly (gw) Kadmium ,3 0,4 (gw) Koppar Krom Zink PAH cancerogent ,3 (ig) PAH övrigt Bakgrundshalterna är medelhalter (n=50) för rostjord (B1-horisont) från skogsmark i Söderhamns kommun (Skog och Miljö, rapport 12, 2002). 2 De platsspecifika riktvärdena för cancerogena och övriga PAH:er är viktade riktvärden d.v.s. hänsyn har tagits till fördelningen av ingående PAH:er på platsen. Bedömd riskreduktion och effekter av föreslagna åtgärder De huvudsakliga föroreningsförekomsterna är koncentrerade till fyra delområden. Föroreningarna förekommer både ytligt och på djupare delar, samt strandnära. Åtgärdsmålen är satta så att en riskreduktion sker så att markområdet utan risk kan nyttjas för rekreation och i en framtid med överfyllnad på 1m även möjliggör för eventuella bostäder. Genom uppgrävning och deponering, behandling och återfyllnad av rena massor minskas föroreningens omfattning i området påtagligt och effektivt. Söderhamns kommun bedömer att åtgärderna medför störst riskreduktion; Mark: Arsenik 90 %, PAH-c 68 % och PAH-ö 94 % Sediment: 100 % reduktion avseende PAH Källtermerna kommer att avlägsnas vilket kraftigt reducerar eller eliminerar spridningen av förekommande föroreningar. Det framtida föroreningsläckaget till grundvatten reduceras kraftigt. Framtida restriktioner i markanvändning Söderhamns kommuns bedömning är att om föreslagna övergripande och mätbara åtgärdsmål nås, kan området nyttjas för rekreation. För att möjliggöra för bostäder måste området fyllas upp något med rena massor, vilket också kommer att behöva ske av andra anledningar (tex grundläggningsförhållanden). Behov av kontroll, underhåll och skötsel Under schaktarbetet kommer det att krävas kontroll i form av provtagning och analys av kvarlämnade jordmassor, samt för klassning av de jordmassor som skall behandlas respektive deponeras. Efter genomförd åtgärd och slutkontroll gör Söderhamns kommun bedömningen att det inte föreligger behov av ytterligare kontroller, underhåll eller skötsel i det aktuella området. Skälighetsbedömning avseende föreslagna åtgärder Mot bakgrund av vad som redovisats i huvudstudien avseende föroreningsgrad och riskbedömning bedömer Söderhamns kommun att det föreligger ett efterbehandlingsbehov på de aktuella fastigheterna. Åtgärdsalternativet schaktning och deponering innebär att den nuvarande 12

13 risken för negativa hälsoeffekter inom Brädgården 5:1 och Stugsund 3:1 reduceras till acceptabla nivåer. Bortschaktande av förorenade massor innebär också att det framtida föroreningsläckaget till Söderhamnsfjärden reduceras kraftigt, eftersom huvuddelen av föroreningskällan avlägsnas. Metoden innebär vidare att den akuta risken som arsenik utgör försvinner. De föreslagna åtgärderna bedöms vara de mest kostnadseffektiva och väl miljömässigt motiverade att genomföra med hänsyn till en vägning av kostnaden för att uppfylla dem. Efterbehandlingsansvar enligt miljöbalken Enligt genomförd ansvarsutredning för efterbehandling av fastigheterna Brädgården 5:1 och Stugsund 3:1 finns det inte någon verksamhetsutövare eller fastighetsägare som kan hållas efterbehandlingsansvarig enligt miljöbalken för de föroreningar som finns på fastigheterna. Länsstyrelsen har dock i förhandling med Rundvirke AB, ett av de företag som fortfarande är verksamt och hade lager av kreosotstolp på området, överenskommit om ett delansvar till beloppet kr. Vidare fastslår ansvarsutredningen att saneringsförsäkringen inte kan tas i anspråk för efterbehandling av aktuella områden eftersom föroreningarna huvudsakligen hänför sig till tiden före 1 juli 1989, ansvarsutredningen bifogas ansökan. Projektstyrning och organisation Projektansvarig, Margareta Örn-Liljedahl Söderhamns kommun, planering och utvecklingsavdelningen kommer att vid genomförandet fungera som projektets ombud och ansvarar för rapportering, samt strategiska och övergripande frågor. Projektledning med den direkta entreprenörskontakten, med ansvar för att arbetet genomförs enligt den upphandling som gjorts, kommer att fullgöras av Per Dahlstrand på tekniska avdelningen. Söderhamns kommuns ombud/ övergripande projektledning har kunskaper om: 1. Projektledning. 2. Miljöteknik inklusive saneringsåtgärder avseende förorenade jordar. 3. Miljölagstiftning. Söderhamns kommuns projektledning via tekniska avdelningen har kunskaper om: 1. Projektledning. 2. Entreprenadarbeten. 3. Kvalitet- och miljösäkring. 4. Upprättande av detaljerad teknisk beskrivning och anbudsunderlag. För administration kommer Söderhamns kommun anlita egen ekonom och assistent knuten till kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen. Till projektet kommer Söderhamns kommun särskilt upphandla konsult för upprättande av de olika tillståndsoch anmälningsansökningarna, upphandlingsdokument, samt miljökontroll. Under projekttiden kommer regelbundna möten att hålla i en styrgrupp. Från Söderhamns kommun ingår miljöutvecklare (ombud) Margareta Örn-Liljedahl, projektledare Per Dahlstrand, planingenjör Dick Nilsson, exploateringschef Anders Eriksson, samt miljöinspektör från Bygg- och miljöavdelningen. Länsstyrelsen som finansiär kommer också att ingå i styrgruppen. Tillsynsmyndigheten kommer vid behov att delta i styrgruppen. Planerings och utvecklingschef Ingemar Olofsson vid behov och kultur- och samhällsutvecklingsnämndens ordförande vid behov. Regelbundna mötet kommer också att genomföras i en arbetsgrupp under ledning av projektledaren. Vid dessa mötet kommer delta representant för huvudentreprenören med anlitad person för egenkontrollen och kommunens miljö- och kvalitetskontrollant. Vid behov kommer tillsynsmyndigheten och ombudet att delta vid arbetsguppens möten. Projektet kommer fortlöpande att avrapporteras till ansvarig nämnd; kultur- och samhällsutvecklingsnämnden, samt kommunstyrelsen om mera övergripande och strategiska beslut behöver fattas under projektets gång. Söderhamns kommuns ekonomiavdelning och kulturoch samhällsutvecklingsförvaltningens administrativa avdelning kommer att fungera som stödresurs. Följande funktioner kommer att upprättas under projektets genomförande: Ombud och ekonomiskt ansvarig: Margareta Örn-Liljedahl Planering- och utvecklingsavdelningen Telefon: ; Projektledning: Per Dahlstrand Tekniska avdelningen Kvalitets- och miljökontroll: Upphandlas externt Beställarstöd, upprättande av kontrollprogram: Upphandlas externt Anmälnings- och tillståndsansökningar: Upphandlas externt I övrigt kommer projektets organisation att anpassas till den eller de entreprenadform (-er) som väljas. 13

14 Projektplan Förberedelser: Organisationsuppbyggnad. Upphandling av beställarstöd. Upphandling av konsult för anmälan och tillståndsansökningar. Undersökning för projektering djupt liggande föroreningar. Upphandling av entreprenad för metodval. Eventuell revidering och komplettering av projekt/åtgärdsplan. Upprättande av kontrollprogram för övergripande miljökontroll, styrning och kontroll av schaktning samt slutkontroll av sanering. Information och samråd med närliggande fastigheter, media med flera. Fastläggande av åtgärdskrav. Upprättande av anbudsunderlag och teknisk beskrivning för genomförande av åtgärd. Kontrollinmätning. Utvärdering och upphandling av entreprenörer. Projektering. Tillstånd för vattenverksamhet/muddring av förorenade sediment. Anmälan om efterbehandling enligt 28 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) inklusive kontrollprogram till länsstyrelsen. Ansökan om marklov. Genomförande: Avgränsning av delområden för efterbehandling. Bortgrävning av jordmassor innehållande föroreningshalter överstigande mätbara åtgärdsmål. Analyser enligt NFS 2004:10 av jordmassor för att uppfylla krav på provtagning för deponering. Mellanlagring av förorenade jordmassor och rivningsmaterial i väntan på analysresultat. Borttransport och deponering av jordmassor på godkänd deponi. Behandling av förorenade massor i särskild anläggning. Spont vid särskild del av stranden. Muddring av förorenade sediment. Återfyllning med jordmassor. Etablering av skyddande vegetation efter avslutad efterbehandlingsåtgärd. Uppföljning och utvärdering Genomförs enligt särskilt kontrollprogram som upprättas i samband med projektering, omfattande: Provtagning och kontroll av markytor efter varje avslutad etapp. Provtagning och kontroll efter slutförd sanering. Kvartalsvis ekonomisk redovisning till Länsstyrelsen. Utvärdering och slutredovisning/rapportering. Slutlig ekonomisk redovisning. Kvalitetssäkring Miljöaspekter Projektering, upprättande av detaljerad teknisk beskrivning, anbudsunderlag samt efterbehandlingsåtgärder och uppföljande kontroll kommer att ske i enlighet med intentioner och anvisningar i Naturvårdsverkets rapport Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering och övriga av Naturvårdsverkets framtagna rapporter som berör förorenad mark, däribland rapporterna 4310, 4311, 4638, 4667, 4807, 4918, allmänna råd 92:10 samt handbok 2001:3. Anbudsunderlag och särskilt kontrollprogram specificerar krav på kompetens, omfattning och utförande av åtgärder samt kontroll och ansvarig för denna. Särskild genomgång av andra specifika miljökrav görs inför upprättande av detaljerad teknisk beskrivning, anbudsunderlag och kontrakt, varvid bästa tillgängliga teknik ur miljösynpunkt utvärderas. Entreprenadaspekter Anbudsunderlag och kontrakt gällande konsult- och anläggningsarbeten kommer i tillämpliga delar att utformas i enlighet med; AB04, ABK96, ABT samt AF AMA. Kravspecifikationer gällande kompetens, utförande, tekniskt materiel med mera anges i den detaljerade tekniska beskrivningen, anbudsunderlag och kontrakt. Huvudmannens kvalitetsansvarige ansvarar för kontroll. Särskild kontrollplan upprättas. Upphandling kommer att följa lagen (SFS 1992:1528) om offentlig upphandling. Informationsaspekter Projektet kommer att kommuniceras på kommunens hemsida och genom löpande kontakter med media och allmänhet. Informationsansvarig för projektet efterbehandlingsåtgärder inom Stugsund fd impregnering/stugsundsudden är kommunens ombud. När projektet tar form och innan uppstart av åtgärderna påbörjas kommer särskild information till massmedia, närboende och andra särskilt berörda. Informationen kommer att belysa projektets bakgrund, syfte, mål och metoder, inbegripet de effekter projektet förväntas ha på miljö, kunskapsuppbyggnad med mera. 14

15 Dokumentation av utförd information och aspekter som framkommer vid kontakt med allmänhet och media kommer att upprättas. Utvärdering av informationsinsatsen kommer att göras vid slutrapporteringen av projektet, varvid projektets mottagande och genomslag kommer att beaktas. Tidplan Efterbehandling av Söderhamns kommun planeras omfatta en period av tjugofyra (24) månader. Därefter redovisning och uppföljning senast fem (5) månader efter genomförd efterbehandling. I bilaga till ansökan redovisas tidplan för projektets övergripande moment. Om Naturvårdsverkets beslut om finansiering inte fattas under 2008, kommer nedan redovisad tidplan att förskjutas i motsvarande grad. Myndighetskrav- tillstånd- anmälningar- lov Anmälan om efterbehandlingsåtgärd inklusive mellanlagring Tillstånd för vattenverksamhet Eventuellt marklov Finansiering och ansvar Finansiering Hittills upparbetat (genomförda åtgärder + åtgärdsförberedande utredningar + hittills upparbetade kn kostnader) Inger K + MÖL vet) Saneringskostnaden mark Saneringskostnader sediment Egen insats via SVRAB Egen arbetsinsats Total projektkostnad 2,9 Mkr 55,9 Mkr 7,5 Mkr 1,5 Mkr 1,0 Mkr 69 Mkr Avgår kvarvarande åtgärdsmedel Avgår kommunal egeninsats (beräknad som 5% på totala projektkostnaden) Bidragsbehov föreliggande ansökan -10 Mkr -3,5 Mkr 56 Mkr Ansvar Söderhamns kommun ansvarar såsom huvudman för att de efterbehandlingsåtgärder som redovisas i denna ansökan genomförs, att ekonomin hålls inom redovisad kostnadskalkyl (förutsatt att inget oförutsett inträffar), samt att kvartals- och slutredovisning genomförs. Yrkanden 1. Söderhamns kommun yrkar att 56 miljoner kronor beviljas i statsbidrag för efterbehandling av objektet Stugsunds f.d. impregnering i enlighet med vad som angivits i denna ansökan. 2. Söderhamns kommun yrkar också att kommunens egeninsats skall uppgå till 5 % av projektets totala kostnader. Motiven härtill är dels att objektet är högt prioriterat inom länet ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt med bl.a. akuta risker för människor och dels att kommunen arbetat fram en lösning som innebär att den kommunala deponin kan användas för omhändertagande av lindrigt förorenade massor. Denna lösning innebär att ett så kostnadseffektivt alternativ som möjligt kan väljas, att transporter och därmed miljöpåverkan under genomförandet minimeras, att verkningsgraden på en kommande jordtvätt sannolikt höjs, samt att en besparing på i storleksordningen 5-6 Mkr är möjlig för projektet vid jämförelse med andra omhändertagandealternativ. Kommunen kan dock bara tillgodoräkna sig 1,5 Mkr i egeninsatsen, vilket motsvarar ca 33 kr/ton för dessa massor. Dels att det bör vägas in att projektet är relativt stort i kronor räknat, och att Söderhamns kommun under en följd av år haft en ansträngd ekonomi samt att kommunen redan erhållit en egeninsats om 5% vid tidigare bidragsbeslut från Naturvårdsverket Dnr Utgångsläget för kommunen har därför varit 95 % bidrag vid ställningstagande om medfinansiering. 15

16