En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö

Transkript

1 En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö

2

3 Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders augusti 2015 Artikelnummer N

4 Strategi för utveckling av de maritima näringarna Regeringen har tagit ett helhetsperspektiv för att främja de maritima näringarna och har lagt fast följande vision för det fortsatta arbetet: Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Strategin är ett inriktningsdokument för en såväl socialt och miljömässigt som ekonomiskt hållbar utveckling och innehåller, utöver vision och inriktning för arbetet, en struktur för uppföljning. Genom fokus på hållbarhet, innovation och utveckling bidrar strategin även till att främja Sverigebilden i utlandet. Strategin har också kopplingar till regeringens arbete med särskilda strategier för export, nyindustrialisering och livsmedel. Genom dialog med berörda aktörer har regeringen identifierat områden där åtgärder behövs för att nå visionen. Strategin för de maritima näringarna anger riktningen för hur visionen ska nås och är en process snarare än en slutprodukt. Många offentliga aktörer som myndigheter, landsting, regioner och kommuner kan tillsammans med utbildnings- och forskningsaktörer bidra till att förverkliga de maritima näringarnas potential. Strategins framgång förutsätter ett fortsatt engagemang från berörda aktörer, offentliga såväl som från näringslivet. En ytterligare förutsättning för att nå den vision regeringen presenterar är ett kontinuerligt arbete inom de av strategin berörda områdena. Strategin utgör en plattform för fortsatt utveckling, som inkluderar dialog, kunskapsutbyte och samverkansmöjligheter. Anna Johansson Infrastrukturminister Mikael Damberg Närings- och innovationsminister Sven-Erik Bucht Landsbygdsminister Åsa Romson Klimat- och miljö minister

5 Ordlista Helcom IMO FAO Marin Maritim UNEP Ospar Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö FN:s internationella sjöfartsorganisation (International Maritime Organization) FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (Food and Agriculture Organization of the United Nations) Används i strategin i betydelsen av något som härrör från hav eller sjö, exempelvis marina resurser. Används i strategin i betydelsen av något som förekommer vid havet eller som betingas av närheten till havet, exempelvis maritima verksamheter. I vissa delar inkluderas även verksamheter vid de större sjöarna. FN:s miljöprogram Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten 4

6 Innehåll 1 Goda förutsättningar för maritim utveckling Betydande tillväxtpotential Utmaningar och möjligheter för utvecklingen av de maritima näringarna 9 2 En svensk integrerad havspolitik 11 3 Vision för utveckling av de maritima näringarna Hav i balans Konkurrenskraftiga maritima näringar Attraktiva kustområden 16 4 Åtgärdsområden Friskt och säkert hav Friskt hav Säkert hav Kunskap och innovation Kunskap om havet Innovation Kompetens Planering med maritimt perspektiv Funktionella regelverk och tillståndsprocesser Funktionella regler Väl fungerande tillståndsprocesser Internationellt samarbete Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder Transport (rederier, hamn- och logistikföretag) Maritim teknik och produktion (teknik-, system- och underleverantörer, varv samt fritidsbåtsindustrin) Havet som naturresurs (livsmedel, energi från våg, vatten och vind, substrat för biobränslen mineral m.m.) Fritid och turism (färjetrafik, kryssningsverksamhet, skärgårdsturism, fritidsfiske, handel med fritidsbåtar samt marinor) Service (t.ex. skeppsmäklare, försäkringsbolag, kommersiell sjömätning och undersökningsverksamhet) 45 5 Uppföljning, utvärdering och utveckling Uppföljning Utvärdering och utveckling av strategin 47

7 1 Goda förutsättningar för maritim utveckling Sverige har en av Europas längsta kustlinjer och en stark tradition av maritim verksamhet. Sveriges maritima näringar har goda möjligheter för tillväxt och kan dra nytta av den globala expansion som förutspås inom området. Samtidigt innebär ökade anspråk på havs- och kustområden, användning av marina resurser och tillväxt inom besöksnäringen, ett ökat tryck på hav och kust. Med en balanserad utveckling och en aktiv politik för att hantera dessa utmaningar, kan de maritima näringarnas potential realiseras. Med sin mångfald av maritima aktiviteter utgör svenska havs- och kustområden en stor tillgång för svensk ekonomi. Även i de större sjöarna och älvarna pågår maritima aktiviteter. Haven utgör en förbindelselänk med andra länder. Över 90 procent av Sveriges export och import använder sjöfart som därmed är en livsnerv för handel med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd. Maritima verksamheter är därtill i många fall en förutsättning för att behålla levande kustsamhällen och för att skapa förutsättningar för regional utveckling i hela Sverige. Med maritima näringar avses i strategin verksamheter som sker på, i eller är beroende av resurser från havet samt verksamheter som bidrar med varor eller tjänster direkt riktade till de maritima verksamheterna. I de Foto Doris Beling/Folio 6

8 maritima näringarna inkluderas även verksamheter i kustområdet som på annat sätt är beroende av havet, exempelvis turism. Även motsvarande verksamheter i och intill de större sjöarna räknas till de maritima näringarna. Inom de samlade svenska maritima näringarna finns en omfattande och viktig kompetens. Det finns både större och mindre företag som bidrar till jobb och tillväxt av betydelse för den svenska ekonomin. På flera områden finns världsledande svenska företag med goda förutsättningar för ytterligare tillväxt. Den maritima industrin kan därmed i hög grad bidra till regeringens målsättning inom flera områden. Sverige har även goda förutsättningar för innovation vilket behövs för att möta flera av de utmaningar som samhället står inför, inte minst på miljöområdet. Betydande delar av industrin är kunskapsintensiv och efterfrågan på personal med hög kompetens är stor. En rad universitet och högskolor runt om i Sverige bedriver forskning riktad mot det marina området eller maritima verksamheter. Sveriges större städer har präglats av maritima verksamheter och landet har flera världsarv kopplade till kustmiljön. De svenska kust- och skärgårdsområdena har ett rikt växt- och djurliv och är en attraktiv miljö för boende och besökare. Här finns en i det närmaste unik miljö sett i ett internationellt perspektiv, med god tillgänglighet och möjligheter till rekreation och upplevelser via den svenska allemansrätten 1. Den biologiska mångfalden och kustområdets produktivitet kan, rätt använda, utgöra resurser även för exempelvis biotekniska syften liksom för utvinning av bioenergi. 1.1 Betydande tillväxtpotential Den globala maritima marknaden är betydande och uppskattas till drygt miljarder kronor, vilket är något mindre än världens sjätte största ekonomi Storbritannien. Direkt eller indirekt sysselsätter haven över 200 miljoner människor världen över. 2 Verksamheter så som turism och sjöfart, utgör den största delen av den maritima sektorn. Därefter följer marina resurser som fiske, energi och marinteknik. 3 Prognosen för de flesta områden som relaterar till den maritima ekonomin talar för fortsatt tillväxt. Fram till år 2050 bedöms exempelvis sjötransporterna öka med närmare 430 procent 4 globalt, turism och vattenbruk bedöms mer än fördubblas fram till 2030 och havsbaserad vindkraft växer årligen med mellan procent 5. Även övriga maritima näringar bedöms ha en fortsatt tillväxt under de kommande åren. EU:s maritima näringar bidrar med 495 miljarder euro i årligt förädlingsvärde och sysselsätter över 5 miljoner människor inom unionen. 6 Skattningen inkluderar såväl etablerade näringar 1 2 kap. 18 regeringsformen stadgas, att oberoende av det skydd som grundlagen ger den enskildes äganderätt ska alla / ha tillgång till naturen enligt allemansrätten /. 2 Reviving the Ocean Economy the case for action 2015, WWF 3 Douglas-Westwood Limited, Marine Industries Global Market Analysis, 2005, Marine Foresight Series No.1, Marine Institute, Ireland. 4 International Transport Forum 5 IEA, New Policy Scenario Blue Growth Scenarios and drivers for Sustainable Growth from the Oceans, Seas and Coasts, Third Interim Report,

9 Foto Crew DrillMAX Forth 3/Stena Rederi AB Specialiserade 8 fartygsoperationer är vanligt förekommande inom vissa delar av sjöfarten. På bilden opereras borrvinschen ombord på ett fartyg utrustat för borrning på stora djup.

10 som exempelvis kustturism, som näringar under utveckling som exempelvis kryssningsfartygstrafik och nya näringar som blå bioteknik. De svenska maritima verksamheterna spänner över ett brett fält och finns över hela landet, även om det av naturliga skäl finns en koncentration till kustområdena. 7 Det finns dock ingen samlad statistik avseende de svenska maritima näringarna, även om enskilda studier har gjorts de senaste åren. Antal anställda inom de maritima näringarna uppskattas till mellan och beroende på vilka områden som inkluderas och vilken metodik som används i studierna. De maritima näringarna utgör därmed mellan 1,4 och 6,1 procent 10 av arbetskraften i det svenska näringslivet. Omsättningen beräknas uppgå till över 200 miljarder kronor per år, vilket motsvarar ca 5 procent av Sveriges BNP. Sverige bedöms ha goda förutsättningar att följa den globala och europeiska utvecklingen med en fortsatt stark tillväxt inom det maritima området. Sverige kan också dra nytta av närheten till Norge och Danmark, länder med stora och framgångsrika maritima näringar och som utgör marknader på vilka svenska företag är väl etablerade. Svensk professionalitet och exportmognad i många tjänster och produkter skapar också, rätt understödd, ett bra utgångsläge. I samarbete med våra nordiska grannländer och länderna kring Östersjön kan vi skapa förutsättningar för de maritima näringarnas tillväxt och utveckling. Utvecklingen av de maritima näringarna är i mångt och mycket en förutsättning för levande kust- och skärgårdsområden, där näringarna utgör basen för samhällsekonomin. En betydande del av den svenska befolkningen bor i nära anslutning till kusten, hälften av befolkningen bor mindre än 10 kilometer från havet och hela 71 procent av befolkningen bor närmare än 50 kilometer från kusten. 1.2 Utmaningar och möjligheter för utvecklingen av de maritima näringarna En stark tillväxt inom de maritima näringarna, ökade anspråk på havs- och kustområden liksom en ökad användning av marina resurser innebär utmaningar för samhället. Det handlar exempelvis om behovet av att åstadkomma ett hållbart nyttjande av land och hav, att bidra till klimat- och miljömål och att säkerställa möjligheter till rekreation och bibehålla kulturvärden i havs- och kustområden. Utvecklingen innebär också behov av avvägningar mellan olika intressen, med målet att så långt möjligt minimera negativa effekter. Flera delar av våra kustområden är glesbygdsområden, med ett antal utmaningar som påverkar möjligheten till en god regional tillväxt. För att ta tillvara den potential 7 Den svenska maritima näringen ( ), Vinnova Analys VA 2013:09 8 Den svenska maritima näringen ( ), Vinnova Analys VA 2013:09 9 Enligt Tillväxtanalys studie från 2010 återfinns ca personer inom den maritima sektorn, då inkluderas dock inte marin turism, en sektor där Havs- och vattenmyndigheten uppskattat kunna uppgå till mellan och anställda. 10 Beräknat på den tillgängliga arbetskraften i näringslivet 2010, dvs personer. 9

11 Foto Maria Nilsson/Näringsdepartementet som havs- och kustområden erbjuder behövs en balanserad utveckling och en aktiv politik som hanterar utmaningarna relaterade till en fortsatt tillväxt. Potentialen är i sig beroende av att havs- och kustmiljön och dess kulturvärden bevaras. För svensk del har värdet av en framtida återställd havsmiljö i Östersjön bedömts uppgå till 28 miljarder kronor, detta kan skapa jobb fram till år 2030 genom ökad turism med mera. 11 Enligt Havsoch vattenmyndigheten är värdet av att nå god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet 12 cirka 200 miljarder kronor ( ), dvs. en fyrdubbling av värdet av de maritima tjänsterna jämfört med i dag. 13 Även med en blygsam utveckling på miljöområdet finns således en betydande potential för tillväxt vid en hållbar utveckling av Sveriges havs- och kustområden. En utveckling av de maritima näringarna kräver att branschspecifika utmaningar hanteras. Transportsektorn behöver minska utsläppen av bland annat luftföroreningar och koldioxid. Ett dilemma för besöksnäringen är att den ofta bygger på tillgången till unika miljöer, men där en ökad turism i sig kan innebära ett ökat tryck på, eller i vissa fall hot mot samma miljöer. Ökade anspråk i form av vindkraft, farleder, hamnar, vattenbruk, camping och bostäder med mera innebär allt större tryck på våra havsoch kustområden. Användningen av de marina resurserna genom exempelvis fiske och utvinning av mineral 14 ställer krav på ett hållbart nyttjande. Att utveckla de maritima näringarna på ad-hoc basis och utan ett helhetsperspektiv riskerar att leda till att viktiga värden och tillväxtmöjligheter inte kan tas tillvara fullt ut. Därför behöver politikområdena knytas samman till en integrerad havspolitik. 11 BCG 2013; Turning adversity into opportunity A business plan for the Baltic Sea 12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi). 13 Samhällsekonomiska konsekvensanalyser av att nå god havsmiljö. Kommersiellt fiske samt marin turism och rekreation. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:5. 14 I begreppet ingår även material som sand och grus. 10

12 2 En svensk integrerad havspolitik Havets resurser och utvecklingen av de maritima näringarna påverkas av många faktorer och politikområden. Det ställer krav på en sammanhållande och utvecklingsinriktad politik med en tydlig vision för utveckling av de maritima näringarna. Regional utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättning i de maritima näringarna är beroende av en väl fungerande och integrerad politik som tar ett samlat grepp om de möjligheter och utmaningar som finns kopplade till de maritima näringarna. En samlad svensk politik för hållbart nyttjande och bevarande av havets resurser grundlades i propositionen En sammanhållen svensk havspolitik. 15 Propositionen fokuserade bland annat på åtgärder och styrmedel för en god havsmiljö, utveckling av sjöfartsnäringen, ett hållbart fiske samt på förnybara energikällor till havs. Denna maritima strategi omfattar och integrerar politik inom följande områden: närings-, arbetsmarknads-, kultur-, miljö-, energi-, transport-, turist-, fiske-, innovations- och regionalpolitik. Strategin utgör därigenom ett instrument för att genomföra en integrerad svensk havspolitik. Näringspolitiken syftar till att skapa förutsättningar för jobb och växande företag i hela landet. Syftet är att bidra till regeringens övergripande mål om att Sverige till år 2020 ska öka antalet personer som arbetar så mycket att vi når lägst arbetslöshet i EU. Företagens villkor, entreprenörskap, innovationskraft och en väl fungerande konkurrens är centrala delar för att nå målet. Kust- och skärgårdslandskap är med sina natur- och kulturmiljöer viktiga för Sveriges attraktionskraft som turistland och för en långsiktigt konkurrenskraftig besöksnäring. Inom miljöpolitiken är de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen grunden för regeringens ambitioner för havsmiljön. Miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, Hav i balans samt Levande kust och skärgård innehåller frågor som berör de maritima näringarna. Haven utgör även en viktig källa till livsmedel, genom bland annat fiske och vattenbruk. Regeringen har beslutat om preciseringar som anger vad målen innebär. Miljöpolitiken har 15 Proposition 2008/2009:170 11

13 Foto Kustbevakningen Foto Doris Beling/Folio Foto Maria Nilsson Foto Sjöfartsverket stora beröringspunkter med fiskeripolitiken, båda strävar efter en hållbar användning av havets resurser. Fiskeripolitikens mål är att bestånden ska förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt. Inom energiområdet har riksdagen beslutat att målet är att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent år Förutom havsbaserad vindkraft kan havet bidra till en ökad andel förnybar energi genom teknik för vågenergi, energi från havsströmmar och energiutvinning som bygger på skillnader i temperatur eller salthalt. Havet kan även bidra med substrat för produktion av biogas. Transportpolitiken handlar om att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportpolitiken är en viktig del för regeringens mål att Sverige ska uppnå EU:s lägsta arbetslöshet år Politikområdet bidrar till att havet och kusterna görs tillgängliga för människor och gods. Vidare möjliggör ett trafikslagsövergripande synsätt samordning mellan sjöfart, vägtrafik, järnväg och luftfart, vilket underlättar för godstransporter och personresor. Kulturella och kreativa näringar blir alltmer betydelsefulla och Sverige har genom en aktiv kulturpolitik lyckats ligga i utvecklingens framkant. Det statliga kulturmiljöarbetet ska i enlighet med de mål riksdagen har beslutat, bland annat bidra till ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, samt ett inkluderande samhälle. Kulturinstitutioner och kulturmiljöer bidrar till en attraktiv livsmiljö och utgör viktiga besöksmål för både inhemska och utländska turister. 12

14 FAKTARUTA Havspolitik i omvärlden globalt, inom EU och regionalt Havsfrågorna får allt större uppmärksamhet på global nivå. Inom FN, OECD och Världsbanken pågår ett aktivt arbete med att identifiera hur haven som resurs kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av maritima näringar, samtidigt som behovet av skydd och utvecklad lagstiftning diskuteras. Samarbete inom olika internationella organisationer är viktigt för utvecklingen av de maritima näringarna. EU har lagt stort fokus på en integrerad politik för användning och bevarande av havsmiljön. EU-kommissionen presenterade 2007 ett meddelande om en integrerad havspolitik som innebär ett tvärpolitiskt synsätt på havs- och kustområden och utvecklingsmöjligheter utifrån dessa. Med denna politik som grund vill EU nå ett harmoniserat synsätt på bland annat kunskapsuppbyggnad och spridning av kunskap, planering av nyttjandet av havens resurser och övervakning. I nära koppling till havspolitiken har också ett havsmiljödirektiv antagits. Ytterligare ett meddelande som styr den integrerade havspolitiken mot blå tillväxt presenterades 2012 av EU-kommissionen. I meddelandet lyfts särskilt fem områden som kan bidra till att skapa hållbar tillväxt och sysselsättning i den blå ekonomin. Områdena är blå energi; vattenbruk; havs-, kust- och kryssningsturism; havens mineralresurser och blå bioteknik. På regional nivå har EU arbetat fram särskilda strategier för de olika havsbassängerna. Strategierna innebär en konkretisering av den integrerade havspolitiken i olika utvecklingsprojekt. EU:s strategi för Östersjöregionen (EU:s Östersjöstrategi) är den regionala havsstrategi som finns i Sveriges närhet vilken också omfattar ett flertal landbaserade åtgärder. Det regionala arbetet inom ramen för Ospar och Helcom för Nordsjön respektive Östersjön spelar en viktig roll, inte minst vad gäller diskussion om och förslag på regleringar och samarbetsformer inom maritima sektorer. 13

15 3 Vision för utveckling av de maritima näringarna Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Regeringens vision förutsätter en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt och vilar på tre likställda perspektiv: Hav i balans, Konkurrenskraftiga maritima näringar och Attraktiva kustområden. Förutsättningar ska finnas för en attraktiv livsmiljö och för att säkerställa de ekosystemtjänster som behövs för en fortsatt utveckling av de maritima näringarna. Marknadsmöjligheter ska tas tillvara och utvecklingen av maritima näringar behöver ske på ett hållbart sätt. Utgångspunkten är att miljö- och kulturvärden relaterade till havs- och kustområden bevaras eller återställs för att bidra till utvecklingen av näringarna. Det ska fortsatt vara attraktivt att besöka, leva och verka i svenska kustområden. Regeringens vision bygger på en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt och utveckling av de maritima näringarna. De tre perspektiv som presenteras nedan är grunden för en integrerad politik som syftar till att ta tillvara de maritima näringarnas potential. 3.1 Hav i balans Ekosystemen i havs- och kustområden behöver vara i balans för att säkerställa de ekosystemtjänster som de maritima näringarna samt människors välfärd och möjligheter till rekreation bygger på. Det är därför angeläget att skydda och i möjligaste mån återställa ekosystem och en rik biologisk mångfald samt säkerställa de ekosystemtjänster som havet levererar. Vattenkvalitet, rena hav och kuster, skydd för arter samt bevarade och restaurerade livsmiljöer är viktiga åtgärdsområden för att nå ett Hav i balans. Förvaltningen av havet och deras resurser lägger grunden för att havet fortsatt ska kunna leverera varor, tjänster och andra värden. En god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet ska därför nås. Förvaltningen ska 14

16 vara aktiv och baseras på god kunskap tillsammans med ett väl utvecklat internationellt samarbete, som bidrar till genomförandet. Sverige ska aktivt bidra till att värna de värden som är viktiga för näringarna och som skapar förutsättningar för att nå regeringens vision. Innovation och ny teknik har en nyckelroll och kan dessutom samtidigt bidra till både jobb och tillväxt nationellt. Säkerhetsarbetet ska vara fortsatt aktivt för att minska risken för större olyckor med negativa konsekvenser för människor och miljö. 3.2 Konkurrenskraftiga maritima näringar Svensk tillväxt är inte knuten till någon specifik bransch eller verksamhet utan bygger på konkurrenskraftiga företag med förmåga att hävda sig på den internationella marknaden. Det är därför viktigt med goda förutsättningar för företagsamhet i allmänhet, däribland inom de maritima näringarna. Arbetet med de maritima näringarna ska bidra till att marknadsmöjligheter kopplade till näringarna tas tillvara och till att stärka de maritima näringarnas konkurrenskraft. Utvecklingen ska dessutom bidra till värdeskapande och en ökad hållbarhet miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Den maritima industrin kan bidra till nyindustrialisering med sikte på regeringens målsättning att Sverige ska bli världsledande när det gäller industriell produktion. Företag verksamma inom de maritima näringarna har en viktig roll där de bidrar till hållbarhet, värdeskapande, jobb, företagande och innovation. Ett dynamiskt näringsliv där befintliga företag utvecklas samtidigt som nya startas och en nödvändig strukturomvandling sker är en förutsättning för utveckling. Företagen bidrar, tillsammans med det offentliga Sverige, till lösningar på de utmaningar som de maritima näringarna möter. Regering och Riksdag har en viktig uppgift i att skapa enkla, tydliga Foto Simris Alg AB/Daniel Nilsson Simris Alg driver en av Europas modernaste algodlingar och utvinner omega-3 från marina kiselalger som alternativ till fiskolja. Foto Volvo Penta 15

17 och långsiktiga spelregler som ger förutsättningar för långsiktiga investeringsbeslut och innovationer. I första hand ska styrmedel väljas som stödjer näringarnas utveckling och bidrar till bland annat miljö- och klimatmål. Områden där Sverige är ett föregångsland så som exempelvis miljö- och kemikaliehantering och arbetsrätt ska värnas. Miljö- och kulturvärden relaterade till havs- och kustområden ska tas till vara och bidra till utvecklingen av näringarna. Innovationer är viktiga för näringens produktivitet och konkurrenskraft. Företagen behöver därför ha tillgång till kompetens respektive kunskaps- och innovationssystemet. En rad aktörer har betydelse för detta, däribland centrala statliga myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner. Utvecklingen ska präglas av samarbete både inom och mellan olika branscher i de maritima näringarna. 3.3 Attraktiva kustområden Kustområden som är attraktiva att besöka, samt leva och verka vid är viktiga för utvecklingen av de maritima näringarna och för allmänhetens nyttjande som säkerställs bland annat genom allemansrätt och strandskydd. För att ge möjligheter till försörjning, rekreation samt natur- och kulturupplevelser behöver kustområdena vara tillgängliga, både fysiskt och virtuellt, med tillgång till nödvändig samhällsservice. Maritima näringar utgör i mångt och mycket grunden för en levande kust och skärgård. De ekosystemtjänster som havet kan leverera behöver förvaltas hållbart eftersom en levande och attraktiv kust och skärgård är beroende av livskraftiga maritima näringar och ett Hav i balans. Möjligheter till god livskvalitet i attraktiva kust- och skärgårdsområden kan bidra till möjligheter för bland annat besöksnäringen. Kännedom och medvetenhet om näringarnas potential är centralt. Kunskap om möjligheter inom de maritima näringarna liksom om möjligheter till rekreation och upplevelser i kustområden, behöver öka. Foto Maria Nilsson/Näringsdepartementet 16

18 4 Åtgärdsområden Strategin anger riktningen för att förverkliga den vision som regeringen har för de maritima näringarna. För att ta tillvara utvecklingspotentialen behöver offentliga aktörer bidra till genomförandet. De offentliga insatserna presenteras i åtgärder inom sex åtgärdsområden: Friskt och säkert hav, Kunskap och innovation, Planering med marint perspektiv, Funktionella regler och väl fungerande tillståndsprocesser, Internationellt samarbete och Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder. För att realisera regeringens vision behöver offentliga aktörer, enskilda företag och branschorganisationer samverka. Vid genomförandet av strategin krävs ett integrerat arbete och insatser som säkerställer utveckling mot perspektiven Hav i balans, Konkurrenskraftiga maritima näringar och Attraktiva kustområden. Det krävs även specifika åtgärder för vart och ett av dessa. Det handlar inte i första hand om nya stora satsningar utan om att använda befintliga resurser och verktyg mer effektivt. Den maritima strategin kommer att koordineras med insatser inom ramen för andra områden, till exempel strategier för export, livsmedel och nyindustrialisering. Ett flertal insatser kan också tjäna på att genomföras i samarbete med andra kuststater, till exempel med hjälp av EU:s Östersjöstrategi. Samtliga åtgärdsområden har bäring på de tre perspektiven och har identifierats i samverkan med aktörer inom de maritima näringarna. Åtgärdsområdena är i huvudsak horisontella eftersom de berör flera näringar. Någon inbördes prioritering finns inte, utan flera områden är snarare ömsesidigt beroende av varandra. Funktionella regler och väl fungerande tillståndsprocesser är centralt för att främja företag och företagande, däribland företag inom de maritima näringarna. Ett annat exempel är att Hav i balans förutsätter en sammanhållen och utvecklad planering. En väl utvecklad planering underlättar också för näringarna att identifiera inom vilka geografiska områden som exempelvis vindkraft, vattenbruk eller annan näringsverksamhet kan vara aktuell. Planeringen är samtidigt en förutsättning för utvecklingen av kust- och skärgårdssamhällen och bidrar till att ta tillvara möjligheterna att bo, besöka och verka i dessa samhällen. Insatser inom områdena är avgörande för att skapa förutsättningar för att nå den övergripande visionen. I den lista över åtgärder som presenteras tillsammans med strategin har regeringen identifierat ett antal åtgärder som redan i nuläget kan genomföras för att bidra till visionen. Arbetet för 17

19 att uppnå visionen är emellertid en process. Regeringen presenterar därför också ett arbetssätt för att följa upp, utvärdera och successivt utveckla strategin. Inom ramen för detta arbete är ambitionen att ytterligare åtgärder ska identifieras. Att öka medvetenheten om de maritima näringarnas potential är angeläget för att de ska beaktas i beslut som fattas av myndigheter, företag och inte minst de maritima näringarna. För att ta tillvara utvecklingspotentialen inom de maritima näringarna presenteras i strategin en inriktning för arbetet inom sex åtgärdsområden: Friskt och säkert hav Kunskap och innovation Planering med maritimt perspektiv Funktionella regler och väl fungerande tillståndsprocesser Internationellt samarbete Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder 4.1 Friskt och säkert hav Ett hållbart näringsliv och en attraktiv kust förutsätter ett Hav i balans. Utan en god havsmiljö är möjligheterna till tillväxt och utveckling inom näringar som turism och fiske begränsade. Tillgång till kunskap liksom ökad medvetenhet om havsmiljön är viktiga byggstenar för ett friskt och säkert hav. Men försämringar i havsmiljön behöver också aktivt motverkas och förlorade miljö- och kulturvärden behöver återställas. Övergödning, klimat- och luftpåverkande utsläpp samt marint skräp behöver åtgärdas vid källan. Det är även angeläget att fortsätta arbetet för att förebygga och förhindra olyckor till sjöss. Integrerad sjöövervakning är ett viktigt instrument Friskt hav Det behövs ytterligare åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen Hav i balans respektive Ingen övergödning. Visserligen minskar övergödningseffekterna i vissa kustområden och fiskeförvalt- Solsjöstjärna omgiven av Ormsjöstjärnor. Foto Ronny Einarsson 18

20 ningen har utvecklats, men problem med övergödning kvarstår vilket bland annat leder till algblomningar, påverkar fiskens reproduktion negativt och leder till syrebrist i vattnet och på havsbottnarna. Algblomningen är ett hot mot havet och kusterna och påverkar därigenom rekreation med bland annat bad, båtliv och fritidsfiske. Det är därför viktigt att pågående och planerade åtgärder genomförs. Att vidta åtgärder för att minska utsläppen av närsalter, främst kväve och fosfor till havet är viktigt för att bekämpa de problem som övergödningen leder till. Närsaltsläckaget till vattendrag och hav kommer att öka så länge den externa tillförseln av konstgödsel, foder och livsmedel ökar. Eftersom fosfor är en begränsad resurs behöver växtnäring på sikt återföras för att uppnå ett effektivt kretslopp. Åtgärder, som berör såväl produktion som konsumtionsmönster, behövs både på land och i havet. Att minska växtnäringsläckaget från jordbruksmarken och närsaltsutsläppen från avlopp är två viktiga åtgärder som kan förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag och som dessutom ger positiva effekter för havsmiljön. Restaurering av sjöar, samt kust- och havsområden är viktigt för att minska påverkan från tidigare utsläpp. Flera styrmedel används för att minska jordbrukets effekter på vattenmiljön. Regler för hantering av bland annat organiska gödselmedel (stallgödsel) har funnits under många år och skärpts efter hand. Detta arbete bör fortsätta. Inom ramen för EU:s landsbygdsprogram har antalet åtgärder för att minska jordbrukets växtnäringsförluster ökat i omfattning. Det gäller både stöd till investeringar och till miljöersättningar. I havet förflyttar sig många arter över stora områden och strömmar sprider föroreningar så som läkemedelsrester, plaster och annat marint skräp. Det påverkar inte bara havsmiljön, arters livsmiljö och reproduktionsmöjligheter, utan även förutsättningarna för fritidsbåtsliv, seglingstävlingar, maritim gastronomi och andra upplevelser för boende och besökande. Föroreningar behöver åtgärdas vid alla källor, både på land och vid maritima verksamheter. Att havsmiljön är utsatt för hårt tryck genom bland annat sjöfart, fiske, vattenbruk, rekreation och turism påverkar möjligheterna att nyttja marina ekosystemtjänster. Ett integrerat åtgärdsarbete inom havs- och vattenförvaltningen är viktigt och det har också utgjort inriktningen för svensk politik under en längre tid. Vattenmyndigheterna samt Havs- och vattenmyndigheten har under utarbetat åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten 16 samt ett åtgärdsprogram enligt havsmiljödirektivet. Om dessa genomförs kommer god miljöstatus på sikt att uppnås. Styrinstrument behöver gynna miljöanpassade lösningar och stödja företag som går före i miljöarbetet. Det kustnära områdesskyddet ska säkra tillgången till naturområden för rekreation och turism. Ett utökat områdesskydd behövs, men det krävs även andra åtgärder för en hållbar förvaltning. Ett exempel är EU:s reviderade fiskeripolitik som bland annat innebär förbud mot att kasta ut oönskade fångster, och som skapar 16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. 19

21 förutsättningar för en regional förvaltning av havsområden. Den globala uppvärmningen och klimatförändringar påverkar världshaven och dess storskaliga processer som är livsviktiga för mänsklighetens överlevnad. Havsströmmarnas klimatreglerande påverkan, förmåga att binda värme och att buffra atmosfärens kemiska sammansättning, bland annat genom att ta upp koldioxid, är några av de processer som redan påverkas av mänsklig aktivitet. Vattennivåerna höjs och haven blir varmare, surare och mindre salta vilket påverkar möjligheterna att bruka haven och bo kustnära. Förändringarna hotar förutsättningarna för marint liv och därigenom även fiskbestånd och vattenbruk. Därför är åtgärder som minskar klimatpåverkan viktiga för utvecklingen av flera av de maritima näringarna. På samma gång innebär utvecklingen av de maritima näringarna i sig behov av ytterligare åtgärder för att minska påverkan på miljön. Sjöfarten kan bidra till att minska luftutsläppen från transportsektorn som helhet genom att gods flyttas från väg- till sjötransporter. Samtidigt behöver sjöfartens egna luftutsläpp minska ytterligare. Ett utvecklat samarbete mellan teknikföretag och forskning kan bidra till att minska sjöfartens miljöpåverkan. Ekonomiska styrmedel, som exempelvis farledsavgiften, bör användas på ett sådant sätt att incitamenten för miljöförbättrande åtgärder är tydliga och att föregångare premieras. Det är viktigt, inte minst för att bidra till innovation och omställning till hållbara transporter. Motsvarande behov av styrmedel för att skapa incitament kan föreligga även inom andra maritima näringar, så som marina livsmedel, energi, mineraler och turism, för att minska de samlade negativa effekterna på miljön Säkert hav Olyckor där fartyg eller oljeplattformar är inblandade utgör en betydande risk för den marina miljön, även om nya regler har minskat riskerna. För att minimera risken för olyckor krävs en god säkerhetskultur och hög kompetens inom branschen. Viktiga steg har tagits de senaste åren för att förebygga och hantera olyckor till sjöss. Men mängden oljetransporter från Ryssland genom Östersjön och Västerhavet 17 beräknas öka kraftigt fram till år Detta samtidigt som trängseln på haven fortsätter att öka genom både ökad fartygstrafik och fasta installationer som exempelvis vindkraftsparker. Ansvariga myndigheter bedömer att risken för olyckor som omfattar utsläpp av olja kan komma att öka i svenska vatten. Regeringen ser det som angeläget att berörda myndigheter fortsätter arbetet med att utveckla gemensamma strategier för hur olyckor till sjöss kan förebyggas. Myndigheterna bör fortsätta arbetet med att utveckla beredskapen för att hantera olyckor men också utveckla forskning kring oljebekämpningsmetoders effektivitet samt miljöpåverkan. Integrerad sjöövervakning är ett instrument som ger myndigheter och länder möjlighet att utbyta information. Ett utökat utbyte av information förbättrar i sin tur förutsättningarna att förhindra eller upptäcka föroreningar från fartyg respektive plattformar för 17 Kattegatt, Skagerrak och Öresund 20

22 VTS, Vessel Traffic Service, en av Sjöfartverkets centraler som bland annat ger trafikinformation och service till sjötrafiken i hårt trafikerade eller miljökänsliga områden. Foto Sjöfartsverket olja eller gas. Det underlättar också sjöräddningsinsatser, handel och bidrar till att upprätthålla gränsskyddet. Integrerad sjöövervakning förbättrar därmed förutsättningarna för de maritima näringarna, inte minst genom att öka säkerheten till sjöss. I Sverige pågår en översyn av regelverket för fartyg i nationell trafik. Ett regelverk som behöver moderniseras och förenklas för att öka så väl tydlighet och tillämpbarhet som säkerhet. Globalt pågår ett löpande arbete inom ramen för IMO för att öka sjösäkerheten för olika typer av fartyg. Östersjöstrategin är en plattform för bland annat arbetet inom säkerhetsområdet. Ny teknik är ett viktigt instrument för att öka säkerheten ombord, men det innebär också möjligheter att öka miljöprestanda och effektivitet inom sjöfartsnäringen. 21

23 4.2 Kunskap och innovation Kunskap om hav och havets resurser är en förutsättning för förvaltningen liksom för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling av näringarna. Det handlar bland annat om att öka kunskapen om havsmiljön och havets resurser. Den kunskap som redan finns behöver bli mer tillgänglig och spridas aktivt. Även olika typer av kompetens behöver utvecklas. Innovationsfrämjande miljöer och strategiska partnerskap är av stor vikt likväl som insatser som underlättar kommersialisering av de produkter som utvecklas. Här kan flera parter bidra, en rad organisationer har ansvar för utbildning och kompetensutveckling det gäller både utbildningssektorn och privata aktörer inom de maritima näringarna. En stark kunskapsbas ger bättre förutsättningar för innovation och för att bedriva en internationellt konkurrenskraftig verksamhet från Sverige. Forskning är en viktig komponent i innovation och kan bidra till utveckling av produkter med högt förädlingsvärde. Många lärosäten i Sverige bedriver marin och maritim utbildning, forskning eller miljöanalys. Vid universiteten finns i varierande grad industridoktorander där näringsidkare i olika omfattning finansierar doktorandens lön under utbildningstiden. Även om antalet industridoktorander inom det maritima området ökat på senare år är de fortfarande relativt få. För de maritima näringarna kan ett ökat antal industridoktorander vara ett sätt att utveckla förutsättningarna Kunskap om havet Tillgång till data och information om fiskebestånd, arter, habitat och havsbottnar, eller om ekosystem som helhet är en förutsättning för en väl fungerande förvaltning av marina resurser och användning av olika havsområden. Data är av betydelse för utvecklingen av flera maritima näringar och för en ändamålsenlig havsplanering samt i internationellt havsmiljöarbete. Det åligger Sverige att inom ramen för EU:s rättsakter och internationella överenskommelser förbättra miljön i Östersjön och Nordsjön. Tillgång till information om utbredning av levande resurser och bottnars beskaffenhet är viktigt inte minst för förvaltningen. Samtidigt behöver viss data och information fortsatt omfattas av sekretess för att förhindra spridning som kan skada svenska intressen. En analys av kunskapsluckor skulle skapa förutsättningar för bättre kunskapsbas inom ett antal områden. Kunskap om bland annat utbredningen av fosforläckande och förorenade sediment i Östersjöns havsbotten behöver öka. Detta för att nå en mer effektiv förvaltning, användning och restaurering av naturresurser. Ämnesorienterad forskning i kombination med tvär- och mångvetenskaplig forskning är viktig inte minst för att stimulera nytänkande och innovation samt att angripa havsmiljörelaterade problem ur ett bredare forskningsperspektiv. Miljöövervakning och forskning behöver säkerställas och redan i dag finns betydande mängder information hos olika aktörer. Däremot används inte informationen optimalt. I syfte 22

24 att öka tydligheten kring ansvaret för havsrelaterad data och för att trygga långsiktiga kunskapsunderlag om havet behöver ansvaren förtydligas. Det gäller främst djupdata och så kallad backscatterdata 18. Mot bakgrund av vikten av data och information samt de kostnader som är förknippade med datainsamlingen, finns också behov av att se över hur samverkan kring datainsamlingen kan öka. Det inkluderar översyn av hur befintliga resurser som används i insamlingen kan användas mer effektivt. Även en översyn av lagstiftningen pågår genom beredningen av betänkandet Skydd för geografisk information (SOU 2013:51). Det är angeläget att få till stånd modernare regler och ta tillvara de möjligheter till förenkling som är lämpliga med hänsyn till behoven av sekretess. Utöver att samla in och samordna kunskap, är det också viktigt att synligoch tillgängliggöra kunskapen om, och möjligheterna med, havs- och kustområden. Att synliggöra den maritima potentialen på ett bättre sätt än i dag kan bidra till ökade investeringar inom området. Centrala statliga myndigheter, universitet och andra offentliga aktörer har en viktig uppgift i att göra kunskapen tillgänglig. Samordning mellan myndigheter är därför eftersträvandvärd, även länsstyrelser, lokala aktörer och kommuner kan ha betydelse för att sprida kunskapsunderlag Innovation Innovation är centralt för att stärka företagens konkurrenskraft. Innovationer är viktiga också för att möta de samhällsutmaningar som det maritima området berörs av, exempelvis hållbar energiproduktion, hållbara transporter och ett hållbart resursutnyttjande. Mot bakgrund av den relativt starka position som svenska företag har inom vissa områden finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling och för att i ökad utsträckning bidra till Foto Simris Alg AB/Daniel Nilsson Simris Alg driver en av Europas modernaste algodlingar. 18 Djupdata innebär data om bottentopografin och djup vid specifika vattenstånd. Backscatterdata, dvs. information om de ytliga bottensedimentens beskaffenhet. 23

25 jobb och tillväxt i ekonomin. Företagen behöver ha goda möjligheter att kommersialisera de produkter som utvecklas. Innovationssatsningar bör därför fokuseras till de strategiska innovationsportföljer som utgår från samhällets utmaningar, företagens behovsbild, relevanta målsättningar och svenska styrkeområden. Det är angeläget att utveckla innovationsmiljöer. Särskilt viktigt är det att stimulera miljöer där små och medelstora företag kan samverka med större företag, forskningsinstitut och andra aktörer. För att realisera potentialen inom det maritima området behövs samverkan och strategiska partnerskap mellan regioner, näringsliv, universitet, forskningsinstitut och aktörer inom offentlig sektor. Befintliga kompetenscentra som, exempelvis Lighthouse för sjöfarten, har bidragit till en utvecklad samverkan och teknikutveckling. Motsvarande lösningar för andra maritima näringar bör övervägas. Dessutom är det viktigt att utveckla det svenska deltagandet i internationella forskningsoch utvecklingssamarbeten, såväl inom som utanför EU. Det finns ett antal forskningsinriktningar som är av betydelse för det maritima området. Utvecklingen av testbäddar och demonstrationsprojekt behövs för att ta innovationer till produktion. Testbäddar kan därmed bidra till att bättre ta tillvara potentialen för utveckling av nya produkter för industrin Kompetens Kompetensförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling är grundläggande för att företag ska bli innovativa och konkurrenskraftiga och därigenom kunna utveckla nya varor och tjänster. Rörlighet på arbetsmarknaden, mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut och näringsliv, samt mellan anställning och företagande, är viktigt för kunskapsöverföring, kompetensförsörjning och omställningsförmåga. Även rörlighet mellan länder är viktigt för att få tillgång till rätt kompetenser. Betydelsen av svensk personal i företag utomlands ska inte underskattas, inte minst för export. Kompetensförsörjning är en förutsättning för de enskilda näringarna. Situationen skiljer sig åt mellan de olika branscherna inom de maritima näringarna. Inom den maritima utrustningsindustrin finns bristyrken inte minst kopplade till varven. Dessutom har flera utrustningstillverkare svårigheter att rekrytera teknisk kompetens inom service- och underhåll. Därför är det centralt att arbeta med kompetensförsörjningsfrågor inom de maritima näringarna. Instrument så som de regionala kompetensplattformarna FAKTARUTA Lighthouse Lighthouse är ett nationellt kompetenscenter med uppdraget att främja samarbete kring tvärvetenskaplig forskning, utveckling och innovation för snabbare och effektivare förnyelse av sjöfarten, samt utveckling av nya lösningar och produkter. Verksamheten bygger på ett triple helix-samarbete mellan industri, akademi och offentlig sektor. 24

26 och den Europeiska socialfonden bör kunna användas i ökad utsträckning. För att attrahera ny arbetskraft till de maritima näringarna behöver den allmänna kunskapen öka om vilka möjligheter som finns inom området. Branscherna har ett ansvar för detta. Högskolor och universitet har också en viktig roll i att utbilda för arbetsmarknadens behov. Det är brist på kompetens framför allt inom det tekniska området på i princip alla utbildningsnivåer. För en hållbar kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden behövs därutöver en väl fungerande studie- och yrkesvägledning. Det behövs även insatser från de maritima näringarna för att i ökad utsträckning synliggöra jobbmöjligheter inom industrin, inte minst för unga. Vidare är det viktigt att göra det mer attraktivt att söka jobb inom de maritima näringarna. 4.3 Planering med maritimt perspektiv Anspråken på Sveriges havs- och kustområden ökar. Det kräver i sin tur avvägningar mellan intressen och god planering på alla nivåer. Sveriges kommande havsplaner blir ett viktigt instrument för att styra utvecklingen i de svenska yttre havsområdena. På regional och lokal nivå finns lovande exempel på framåtsyftande planering av havs- och kustområden. Regeringen vill uppdatera och förnya det stöd som finns för den kommunala planeringen, samt kommer att överväga behovet av vägledning inom området. Det är också angeläget att stödja lokalt och regionalt tematiskt arbete kring de maritima näringarna för att identifiera och ta tillvara deras potential. Intresset ökar för att använda havsoch kustområden för fiske, sjöfart, havsbaserad energi, eldistribution, bostäder och turism bland annat. Utvecklingen väntas bidra till fler jobb, ökad tillväxt och välfärd. Det kräver i sin tur avvägningar mellan olika intressen och insatser för att skydda havet som långsiktig resurs. Ekosystemen behöver fungera för att kunna leverera de ekosystemtjänster som efterfrågas, så som exempelvis rekreation, upplevelser och produktion av livsmedel, vilket skapar förutsättningar för levande kustsamhällen. En långsiktig planering av Sveriges havs- och kustområden, som engagerar alla berörda aktörer, är därför angelägen. I en planeringsprocess kan också synergier mellan näringar som annars hade kunnat förbli oupptäckta identifieras. Huvudsyftet med planeringen är att tydliggöra hur olika havsoch kustområden kan användas, vilket bland annat underlättar för de aktörer som bedriver eller avser att bedriva verksamhet i dessa områden. Kommunernas och statens planering av havsområdena överlappar varandra. För kustkommuner sträcker sig ansvaret för planering av mark- och vattenanvändning ut till Sveriges riksgräns 19. Utanför Sveriges riksgräns, inom den ekonomiska zonen, är staten ansvarig för planeringen. Den statliga planeringen överlappar den kommunala in till en nautisk mil utanför baslinjen, vilket medför behov av nära samverkan mellan statlig och kommunal planering. Av Sveriges 80 kustkommuner är det få som har inkluderat användningen av havsområden i sina översiktsplaner. Men exempel på initiativ för blå översiktsplanering och 19 Sveriges riksgräns i havet ligger 12 nautiska mil (Nm, 1 nautisk mil är meter) utanför baslinjen, vilket är en linje som sammanbinder de yttersta delarna av land, öar eller skär. En översyn av de svenska gränserna till havs har genomförts i samband med havsgränsutredningen SOU 2015:10. 25

27 turistisk tematisk översiktsplanering (TTÖP) finns. Blå översiktsplanering är av stort värde för att öka kunskapen, identifiera viktiga intressen och förutsättningar för specifika verksamheter lokalt och regionalt. Det är därmed ett viktigt instrument för att förbättra förutsättningarna att leva och verka i kust- och skärgårdssamhällen. Sverige har länge saknat planering utanför territorialvattengränsen. I juni 2014 antog riksdagen dock propositionen Hushållning med havsområden 20, som innebär att tre havsplaner ska tas fram, en för Bottniska viken, en för Östersjön och en för Västerhavet. Havs- och vattenmyndigheten har ansvar för att ta fram förslag till havsplaner som sedan ska beslutas av regeringen. Arbetet sker i nära samarbete med andra centrala myndigheter med verksamhet som berör havs- och kustområdena. Samarbete sker även med berörda länsstyrelser och kommuner. Havsplanerna kommer att omfatta områden från en nautisk mil utanför baslinjen och ut till och med Sveriges ekonomiska zon. Planerna blir ett viktigt instrument för utvecklingen av havsanknutna näringar inte minst genom att öka förutsägbarheten för aktörer som avser att bedriva verksamhet till havs. Havsplaneringen förbättrar möjligheterna att ta hänsyn till ekosystemens förutsättningar och trygga de värden som är grund för näringar som exempelvis turism. 20 Proposition 2013/14: