Miljörapport Coop Konsums

Transkript

1 Coop Konsums Miljörapport bananer växte utan kemiska bekämpningsmedel tack vare att så många av våra kunder under 2001 tog ett grönt beslut och valde det ekologiska alternativet.

2 Innehåll 1 I MILJÖRAPPORTEN I ÅRET I KORTHET 3 I ANDREAS FALKENMARK HAR ORDET 5 I LÖNSAMHET både ekologiskt och ekonomiskt 7 I FRÅN EXTRAPRIS TILL MATMÄSTERI 9 I VI SILAR KAMELER 10 I PRINCIPER GER VÄGLEDNING 11 I KAMEL 1 Jordbruk 20 I KAMEL 2 Energi 21 I KAMEL 3 Förpackningar 22 I KAMEL 4 Organiskt avfall 23 I KAMEL 5 Organisation och kunskap 25 I ÖVRIGT MILJÖUPPTRÄDANDE BILAGA 1 Fakta COOP Konsum BILAGA 2 Miljöpolicy COOP KONSUM BOX 15200, STOCKHOLM, TEL PRODUKTION Ununger&Wrenfelt AB OMSLAG FORM Karin Huber/himlaform FOTO OMSLAG Felix Oppenheim/Bildhuset TREKLÖVERN I Treklövern är Coop Konsum och Coop Forums symbol för att märka ut ekologiska varor.

3 Miljörapporten 2001 År 2001 var ett år då Coop Konsums miljöarbete fördes framåt, framförallt av vårt eget förbättringsarbete. Jag vågar påstå att Konsum under året blev en ännu roligare matbutik i takt med att fler butiker breddade sitt ekologiska sortiment och exponerade det bättre. Matmästare Sander gjorde ett ypperligt arbete för att marknadsföra befintliga och nya ekologiska produkter. Läs mer om hans arbete på sidorna 7-8. Organisationsförändringar ledde fram till att Andreas Falkenmark axlade rollen som chef för försäljning och konceptutveckling. Hans tankar om Konsums miljöarbete och dess roll i vår affärsutveckling kan du läsa om på sidorna 3-4. Ekologisk produktion ligger i tiden. Det visar bland annat den intensifierade debatt som ägt rum under slutet av 2001 och början av år Inom Coop tycker vi att det är enbart positivt att fler människor skaffar sig en uppfattning om det ekologiska lantbruket och de varor som produceras där. Vi vet att våra kunder bryr sig om miljö och etik och att de därför efterfrågar ett brett sortiment av miljöanpassade och ekologiska produkter. Vi kommer fortsätta att tillhandahålla ett sådant sortiment. När du tar del av den ekologiska försäljningsutvecklingen på sidorna förstår du varför. Detta och mycket mer kan du läsa om i Coop Konsums miljörapport för Se den som ett uppslagsverk över allt som förbättrar vår miljöprestanda, oavsett om det handlar om lönsamhet, nya produkter, utbildningsinsatser, butikernas kyldiskar eller någon annan miljöfråga. Men ta gärna chansen att upptäcka mer i en av våra 388 butiker. Matglädjen kring de ekologiska produkterna blir ändå mest påtaglig där! Miljönyttan kommer på köpet. Trevlig läsning! Mikael Robertsson Miljöchef Coop Konsum Fakta Miljörapport 2001 Coop Konsums miljörapport för 2001 riktar sig till de som vill fördjupa sig i vårt miljöarbete, i första hand våra anställda och våra medlemmar. Rapporten finns endast i Pdf-format på vår hemsida: Hur grönt är ditt samvete, Mikael Robertsson? Fråga Ekologiskt eller konventionellt på matbordet? Källsortering eller soptunna? Dusch eller bad? Ordinarie eller grön el? Förnybart eller bensin? Biltvätt hemma eller automat? Segelbåt eller motorbåt? Tåg eller flyg? Svar Ekologiskt Källsortering Dusch Grön el Bensin Hemma Ingendera Tåg i första hand

4 Året i korthet Struktur och systematik stod i fokus för miljöarbetet och medförde att det ekologiska sortimentet fick en bättre exponering än någonsin i Coop Konsums butiker. Den totala ekologiska försäljningen ökade med 27 procent under år 2001 och uppgick totalt till ton. Det innebar att den ekologiska försäljningsandelen nådde 6-7,5 procent. Brist på nya produkter var huvudorsak till att andelen inte blev högre. 16 butiker satsade på 100 procent ekologiskt frukt och grönt under två höstveckor. Kundernas respons överträffade förväntningarna. Coop Konsum blev först i Sverige med att lansera ekologisk läsk och stilldrinks. Försäljningen av ekologiska ägg gick starkt framåt och ökade med över 40 procent. Under 2001 var vart tredje ägg som Konsum sålde alternativt producerat. Formfranska 400 gram fick 100 procent ekoandel efter att en fullständig konvertering genomförts. Konsum Järna korades till bästa miljöbutik inom Coop Konsum. Alla Coop Konsums butiker fick en miljömästare. Coop Konsum började att erbjuda en ekologisk medlemsförmån varje vecka. Coop Konsums medarbetare gav kedjans ekologiska inriktning 87 poäng av 100 möjliga ett toppbetyg för andra året i rad. 2 (28)

5 Andreas Falkenmark har ordet Mångfald är en av de tydligaste trenderna inom dagligvaruhandeln i dag. Oavsett var människor bor vill de prova nya livsmedel och få nya matupplevelser, både till vardags och fest. I Sverige omfattar mångfaldstrenden ytterligare en dimension ekologisk produktion. Vi har i flera avseenden blivit ett föregångsland vad avser ekologiskt tänkande. För många konsumenter har argumentet "smakar det så kostar det" blivit något fullkomligt självklart. Den ekologiska trenden är inte bara tydlig utan faktiskt också lite kaxig. Den står nämligen i skarp kontrast med en annan mycket påtaglig trend inom dagligvaruhandeln lågpristrenden. Vi använder i dag en allt mindre del av vår disponibla inkomst till att handla mat. Nya utländska lågpriskedjor etablerar sig på den svenska marknaden. Priskonkurrensen är hård och kommer att bli ännu hårdare framöver. Våra kärnvärden matmästeri och ekologi skapar goda förutsättningar att möta kundernas krav på mångfald. KONFLIKT SOM SKAPAR MÖJLIGHETER Konflikten mellan de här två trenderna kan ses som ett problem eller en möjlighet. För Coop Konsum är det självklart att se möjligheten. Våra kärnvärden matmästeri och ekologi skapar goda förutsättningar att möta kundernas krav på mångfald. Vi kommer aldrig att bli marknadsledande på pris, men väl på kvalitet. Coop Konsums roll är att med kraft driva ett ekologiskt tänkande och med hjälp av matmästeriet omvandla det till attraktiva erbjudanden för de många kunder som bryr sig. Prisbilden ska vi klara genom en allt effektivare kedjeverksamhet och genom att dra nytta av de samordningsfördelar som bildandet av Coop Sverige kommer att medföra. GODA PRESTATIONER I BUTIK Året som gått har ur ett miljöperspektiv varit positivt. Samtliga medarbetare har gjort ett fantastiskt arbete för att stärka Coop Konsums mat- och miljöprofil. Försäljningen av de ekologiska produkterna ökade och tog ordentlig fart under hösten i och med Gröna Konsums 10-årsjubileum. Under året förbättrade vi också marknadskommunikationen kring de ekologiska produkterna. Detta tillsammans med flera lyckade utåtriktade aktiviteter som Göteborgskalaset och vår Ekostig har bidragit till att stärka vårt varumärke. En viktig utmaning för oss har varit att få med oss det gröna från "Gröna Konsum" till det nya "Coop Konsum". Omställningen påbörjades under hösten 2001 och beräknas vara klar under I Coop Konsums interna mätning av nöjd medarbetarindex (NMI) för 2001 fick vår ekologiska inriktning på nytt toppbetyg 87 poäng av 100 möjliga! Våra anställda i butik har också all anledning att känna stolthet över den ekologiska försäljningsutvecklingen Ökningen på 27 procent relativt fjolåret är nämligen i första hand ett resultat av ett mer strukturerat arbete ute i butikerna. Den ekologiska försäljningen är till stor del utbudsstyrd. Det innebär att om det finns ekologiska produkter så säljer de, givetvis under förutsättning att förhållandet pris och kvalitet är rimligt jämfört med de konventionella alternativen. Därför är det bekymmersamt att antalet ekologiska produkter i butik minskade under året. Det går heller inte att bortse från att för en kedja med matmästeri och ekologi som affärsidé borde nivån på den ekologiska försäljningen ligga betydligt högre. EKOLOGISKT MATMÄSTERI PÅ HÖG NIVÅ Vi kommer fokusera ytterligare på att vidareutveckla matmästeri och ekologi för att nå högre nivåer under kommande år. Målet på 12 procent ekologisk försäljning i vikt år 2003 kräver att vi lyckas med följande insatser: Vår inköpsorganisation måste få ett ännu tydligare uppdrag gällande Coop Konsums ekologiska mål. Målet måste också kompletteras med en lika tydlig uppföljningsplan. Ingen leverantör ska kunna tvivla om vår viljeinriktning avseende matmästeri och ekologi. För att öka de ekologiska volymerna ska Coop Konsum ta nya initiativ och byta ut vissa konventionella volymprodukter till förmån för motsvarande ekologiska alternativ. Mot bakgrund av 2001-års goda erfarenheter är det också självklart att vi ska fortsätta intensifiera arbetet med säljstyrning och marknadskommunikation. Ingen leverantör ska kunna tvivla om vår viljeinriktning avseende matmästeri och ekologi. Jag vet att vi har förmågan att lyckas med detta arbete. Under året som gått har vi stärkt kunskaperna om matmästeri och ekologi ute i butiksorganisationen. Vårt premiesystem gör det nu ännu mer intressant för våra medarbetare att synliggöra vår affärsidé i butiken. Och utan att skryta har vår timing med omvärlden varit nära nog perfekt. Tillsammans med våra kunder ska vi bidra till en långsiktigt hållbar konsumtion. Den allt intensivare debatten om miljö, 3 (28)

6 etik och djurhållning vittnar om att viljan till förändring finns. Coop Konsum ska göra det lättare för var och en att gå från ord till handling. I det arbetet har våra medarbetare en nyckelroll. Deras engagemang är en fantastisk resurs som jag är stolt över att få vara med och utveckla. Andreas Falkenmark Chef Coop Konsum Hur grönt är ditt samvete, Andreas Falkenmark? Fråga Ekologiskt eller konventionellt på matbordet? Källsortering eller soptunna? Dusch eller bad? Ordinarie eller grön el? Förnybart eller bensin? Biltvätt hemma eller automat? Segelbåt eller motorbåt? Tåg eller flyg? Svar Ekologiskt Källsortering Dusch Ordinarie Bensin Automat Segelbåt Både och 4 (28)

7 Lönsamhet både ekologiskt och ekonomiskt Under 2001 fortsatte utbildningen av våra ca 400 miljömästare, vi tog in omkring 50 nya ekologiska produkter i sortimentet och 16 butiker hade på försök 100 procent ekologiskt i fruktoch gröntsortimentet under ett par veckor. Vi har nu totalt 610 ekologiska produkter i vårt sortiment och andelen ekologiskt av vår totala försäljning ligger mellan 6 och 7,5 procent. Samtidigt har vårt ekonomiska resultat förbättrats markant de senaste åren, förra årets resultat blev cirka 90 miljoner kronor. Vi på Coop Konsum är övertygade om att det finns ett tydligt samband mellan vårt miljöarbete och det ekonomiska resultatet. Vi vet att vår tydliga profilering kring matmästeri och ekologi stärker vår konkurrenskraft gentemot andra aktörer i branschen. Att fler och fler kunder upptäcker att Coop Konsums breda ekologiska sortiment är positivt inte bara för miljön, utan givetvis för Coop Konsums långsiktiga lönsamhet. Ett framgångsrikt miljöarbete hjälper oss också att minska kostnader för exempelvis energi och avfall. För oss är det självklart att ekologi och ekonomi går hand i hand. INVESTERINGAR SOM GER DUBBELT TILLBAKA Vårt miljöarbete är inte gratis. Men vi ser det inte som kostnader, utan som långsiktiga investeringar som gör oss unika i jämförelse med våra konkurrenter. Och det ger dubbelt tillbaka; belöningen blir både en starkare ekonomi för företaget och en bättre miljö för oss alla. De största investeringarna är de som rör kommunikation och utbildning. Att berätta för våra kunder vad vi gör och hur de kan visa miljöhänsyn när de handlar är en utmaning och en viktig sådan. Miljökommunikation sker i många olika media. Genom till exempel pressreleaser, vår hemsida där miljöchefen har en egen spalt, direktreklam och annonsering i dagspress kommunicerar vi med befintliga och potentiella kunder. Vi har under 2001 också kommunicerat vår miljöprofil via olika evenemang, bland annat Göteborgskalaset. Belöningen blir både en starkare ekonomi för företaget och en bättre miljö för oss alla. Genom att öka våra anställdas kunskaper om Ekologi och Matmästeri kan de i ännu större utsträckning hjälpa våra kunder att välja god och spännande mat med lägre miljöpåverkan. Ökad kunskap skapar också ett större engagemang kring miljöfrågorna. Under 2001 har ungefär 950 personer deltagit i miljöutbildningar under en dag eller mer. Sammanlagt lade vi ner ca timmar på miljöutbildning. Det handlar främst om utbildning av våra miljö- och matmästare, men även miljöutbildning för teamledning och blivande butikschefer. Utöver detta tillkommer också utbildning som genomförs i butiken, där miljömästaren utbildar och informerar sina medarbetare. Vårt premiesystem belönar de anställda i butiker som arbetar med miljö på ett framgångsrikt sätt. Systemet innebär givetvis ökade lönekostnader på kort sikt, men det har lönat sig från första stund. Det vet vi bland annat genom Coop Konsums Medarbetarindex, som visar att våra anställda är stolta över företagets miljöarbete. I Medarbetarindex 2001 ger de anställda allra högst betyg åt kedjans miljöprofil, 87 av 100. Betyget på miljöprofilen är dessutom högre än året innan, vilket tyder på ett ökande engagemang. Detta leder på längre sikt till bättre service mot kunderna och högre standard i butikerna. Under året som gått har vi också fortsatt arbetet med att utveckla lösningar som kan leda till både miljöförbättringar och kostnadsminskningar. Exempel på det är hanteringen av organiskt avfall där det är möjligt att minska kostnaderna genom att på olika sätt ta hand om avfallet redan i butiken, istället för att låta kommunen hämta det. Vi har på försök kompostering av organiskt avfall i butik med så kallade mikrober och kompostanläggningen "Sopmonstret". (Läs mer om dessa försök under kamelen "Organiskt avfall". ) Ombyggnadstakten av våra butiker var högre än någonsin under Under förra året byggdes totalt 76 butiker om. Ombyggnaden innebär att butikens inredning ofta har en lägre miljöpåverkan, till exempel minskad energiåtgång och förbättrade möjligheter till källsortering. SAMBANDET MELLAN EKONOMI OCH EKOLOGI I BUTIKEN Coop Konsums ekologiska principer och värderingar är viktiga drivkrafter i vårt miljöarbete. Men det finns också ett behov av att visa de ekonomiska effekterna av vårt miljöarbete. Genom att tydliggöra sambandet mellan ekonomi och ekologi blir det lättare att engagera och entusiasmera våra medarbetare, medlemmar, kunder och leverantörer. 5 (28)

8 Sambandet blir tydligt när man tittar närmare på det ekonomiska resultatet hos de butiker som ligger på vår tio-i-topplista när det gäller försäljning av ekologiska produkter. Dessa butiker har lyckats allra bäst med att lyfta fram det ekologiska sortimentet mot kunderna. När efterfrågan på ekologisk mat ökar söker sig fler konsumenter till de butiker som har ett brett sortiment och är duktiga på att kommunicera detta till kunderna. Sambandet mellan butikernas ekologiska sortiment och ekonomiska resultat har också andra orsaker. De butiker som är duktiga på miljö är ofta framgångsrika även när det gäller det övriga sortimentet, ordning och reda, kommunikation och så vidare. Det handlar till stor del om framsynthet och ett starkt engagemang hos butikschef och anställda Miljöpoäng för de 10 mest lönsamma butikerna Genomsnittligt miljöpoäng alla Coop Konsums butiker Varje butik har sina egna försäljningsmål för ekologiska produkter. Sortimentet delas in i nio kategorier, och butiken måste nå försäljningsmålen för varje enskild kategori för att få full pott i vår utvärdering, det vill säga 100 miljöpoäng av 100 möjliga. Våra tio bästa butiker fick i genomsnitt 82 miljöpoäng av 100 möjliga. Resultatmässigt hade dessa butiker en lönsamhet som var hela 94 procent bättre än genomsnittet för alla Coop Konsum-butiker. Butiker med en hög försäljning av ekologiska varor har alltså i regel även ett gott ekonomiskt resultat. Medelvärdet för alla Coop Konsum-butiker var 52 miljöpoäng av 100. Butik Miljöpoäng (max 100) Järna (Järna) 92 Lägerhyddan (Linköping) 84 Södra Station (Stockholm) 82 Sunnansjö (Sunnansjö) 81 Vallaplan (Linköping) 81 Mariatorget (Stockholm) 81 Magnus Ladulåsgatan (Stockholm) 80 Svandammsplan (Stockholm) 79 Slussen (Stockholm) 79 Vintertullen (Stockholm) 78 FIGUR 1 COOP KONSUMS TIO BÄSTA MILJÖBUTIKER ÅR 2001 Ett annat uttryck för detta samband är att de tio Konsumbutikerna med det bästa ekonomiska resultatet i genomsnitt fick 63 miljöpoäng. De hade alltså 11 poäng mer än medelvärdet för alla Coop Konsum-butiker, eller 21% högre uppfyllelse av sina ekologiska försäljningsmål. Butiker med god lönsamhet har alltså ofta en större andel försäljning ekologiska varor FIGUR 2 ANTAL MILJÖPOÄNG (UPPNÅDDA MILJÖMÅL) I GENOMSNITT HOS DE TIO MEST LÖNSAMMA BUTIKERNA JÄMFÖRT MED SNITTET FÖR ALLA COOP KONSUM-BUTIKER den totala försäljningen för hela varugruppen öka. Den ekologiska produkten behöver alltså inte konkurrera ut andra konventionella produkter, utan kompletterar dem och butikens totala försäljning kan öka. Ett exempel på detta är stilldrinkarna (Mer, Festis med flera) som utökades med ekologiska alternativ under Marknaden för de konventionella stilldrinkarna ökade förra året med 30 procent. Men under det andra halvåret kom de ekologiska alternativen som spädde på ökningen med ytterligare 5 procent, vilket totalt gav 35 procents ökning för hela segmentet. När ett nytt ekologiskt alternativ introduceras i en varugrupp så kan den totala försäljningen för hela varugruppen öka. Med insikten om att butikerna med den högsta försäljningen av miljövaror har en lönsamhet som är 94% högre än genomsnittet av Coop Konsum-butikerna så blir vi ännu mer stärkta i vårt arbete med Ekologi och Matmästeri. Miljöhänsyn är en del av vår affärsidé, och vi är övertygade om att ett framgångsrikt miljöarbete är en förutsättning för vår långsiktiga lönsamhet. Ytterligare en intressant iakttagelse vi gjort är att när ett nytt ekologiskt alternativ introduceras i en varugrupp så kan 6 (28)

9 Från extrapris till matmästeri Hemmafruar, söndagsstek och långkok finns knappt mer. I stället har vi fått snabbmat, asiatiskt och ekologiskt. Under de senaste decennierna har samhället och därmed även våra matvanor förändrats dramatiskt. Men handeln har inte alltid hängt med. Stora högar med extraprismärkta varor fungerar inte längre som svar på den moderna kundens behov. Kunderna efterfrågar inte bara livsmedel. Man söker matlösningar. Vad ska vi äta i kväll? är den fråga som kunden kommer med till butiken. Och den butik som bäst kan svara på den frågan får kundernas förtroende. FRÅN ORD TILL HANDLING Coop Konsum har en affärsidé som på många sätt är insiktsfull och aktuell. Genom att kombinera matmästeri med ekologi skapas förutsättningar för att erbjuda kunderna matlösningar som är både smak- och ansvarsfulla. Men visst, det finns alltid en risk för att det bara stannar vid prat och fina ord. En framgångsfaktor för oss är att vi har många medarbetare som kan personifiera vår affärsidé. När det gäller ekologi är vår miljöchef Mikael Robertsson den främste vapendragaren. För matmästeri är det Sander Johansson som står som en garant för att tankarna omsätts till handling. Varje butik har ju dessutom fått en egen matmästare för att Sanders tankar och idéer om matmästeri ska synas i praktiken. Vad ska vi äta i kväll? är den fråga som kunden kommer med till butiken. VAD GÖR EN MATMÄSTARE? Matmästarens uppgift är att omsätta vår affärsidé till ett tydligt och konkret uttryck i butiken. Ett exempel på det är att de bär en kockliknande uniform som ska inbjuda kunderna till att prata mat. Det är en ny roll som kräver ny kunskap. Det handlar självklart om produktkunskap, men framför allt om hur produkterna sätts ihop till maträtter. Alla passar inte att bli matmästare. Han eller hon ska vara nyfiken på kundernas behov och kunna tala för sig. EN GAFFEL FÖR KUNSKAP Att förstå sin roll är grunden i den utbildning som alla blivande matmästare går igenom. Att omsätta affärsidén med hjälp av tillgängligt sortiment är en stor utmaning. Därför är produktkännedom en viktig del av utbildningen. Det innefattar dels praktisk kunskap om färskvaror, dels teoretiska studier som avslutas med en formell tentamen. Men viktigast av allt under produktavsnittet är att de blivande matmästarna får laga mat tillsammans. Sakta men säkert börjar det gå upp för deltagarna att vår huvuduppgift inte är att sälja burkar och påsar till extrapris. Utan att vi ska erbjuda kunderna måltidslösningar för vardag och helg. Matmästaren får även en gedigen ekologiutbildning. Ekologi är en grundläggande del av matmästarens krav på kvalitet. De matlösningar vi erbjuder kunden ska inte ha sitt ursprung i förgiftade åkrar eller komma från plågade djur. Att vi ställer miljökrav på våra råvaror är en del av vårt uppdrag och vårt ursprung. Ekologi är en grundläggande del av matmästarens krav på kvalitet. Pricken över i:et i matmästarens grundutbildning är talarskolan. Syftet är uppenbart, nu ska matmästaren även kunna tala för sin sak. När alla delar i utbildningen är avklarade och godkända erhåller varje deltagare en gaffel som ska bäras fäst på bröstet. Under 2001 hade samtliga butiker en matmästare med en gaffel. Den sammanlagda utbildningstiden för att få en gaffel uppgår till drygt åtta dagar, men då är inte tiden för egna teoretiska studier medräknad. När den första gaffeln är fäst på bröstet börjar jakten på mer kunskap och gaffel nummer två. För att bära två gafflar på bröstet ska matmästaren ha gått igenom minst fem ytterligare utbildningsmoduler. Matmästarna erbjuds kontinuerligt ett rikt utbud av olika moduler, det kan handla om hur man kombinerar mat och vin, att filea fisk eller att tillaga goda såser. Ofta genomförs en utbildning tillsammans med en leverantör. Ett exempel är Santa Marias kryddskola. Men det räcker inte med att deltaga i ytterligare utbildningar. För att erhålla gaffel nummer två krävs även att matmästarens kunskaper har satt spår i den egna butiken. Därför genomförs en besiktning av butiken hos de matmästare som aspirerar på ytterligare en gaffel. En viktig del är att matmästaren har kunnat sprida sina kunskaper till övriga medarbetare i butiken genom interna utbildningar etc. Under 2001 har 40 matmästare fått sin andra gaffel. Den riktigt ambitiösa matmästaren kan även börja sträva efter att bära tre gafflar på bröstet. Och nu är kraven hårda. Mer praktik och teori ska inhämtas. Men viktigast av allt, för att få tre gafflar ska kunderna på ett påtagligt sätt uppskatta matmästarens arbete. Därför genomförs även en kundenkät för att bedöma om så är fallet. Och kundernas dom kan vara hård, men den är rättvis. 7 (28)

10 Matmästarutbildning Utfall 2001, antal butiker Mål för 2002, antal butiker En gaffel Alla Alla Två gafflar 40 Alla Tre gafflar MATMÄSTERI EN FÖRÄDLING AV YRKET Vår affärsidé är stark och matmästarna har en viktig roll när det gäller att göra den konkret. Men vi har långt kvar att gå. Kunderna är inte alltid med på noterna, de har inte haft anledning att ha höga förväntningar på vad vår bransch ger dem. Och det gäller att vi går i takt med våra kunder om vi ska bli framgångsrika. Med matmästarna har vi inlett en mindre revolution kring vad det innebär att arbeta i butik. Matmästarna kommer att förädla yrket, som även leder till en förädling av samtliga våra medarbetare. Därmed har vi släppt loss en obändig kraft som inte går att stoppa. Hur grönt är ditt samvete, Sander Johansson? Fråga Ekologiskt eller konventionellt på matbordet? Källsortering eller soptunna? Dusch eller bad? Ordinarie eller grön el? Förnybart eller bensin? Biltvätt hemma eller automat? Segelbåt eller motorbåt? Tåg eller flyg? Svar Ja, försöker äta ekologiskt när det går. Allt mejeri, allt grönt, kött om det finns, ekokyckling Källsorterar tidningar, burkar och komposterar Älskar bad Grön el Bensin Tvättar den aldrig Motorbåt Både och 8 (28)

11 Vi silar kameler Fem strategiska miljöfrågor, som vi kallar kameler, står i fokus för Coop Konsums miljöarbete. Miljöanalysen Sila Kamelerna (1995) identifierade de frågor som Coop Konsum ska prioritera för att minska sin miljöpåverkan. De är: KAMEL 1 JORDBRUK EN LÄCKANDE INDUSTRI! Åtta av tio produkter som Coop Konsum säljer härstammar från jordbruket. Maten vi säljer som kommer från det konventionella jordbruket ger ett märkbart bidrag till Sveriges största miljöhot, utarmning av den biologiska mångfalden och övergödning av svenska vattendrag. Genom att sälja mer ekologisk mat som framställs utan bekämpningsmedel och konstgödsel kan Coop Konsum påverka miljön i positiv riktning. Hänsyn till djurens naturliga beteenden och behov är ytterligare en anledning till att välja det ekologiska alternativet. KAMEL 2 ENERGI: SATSA 100 VINN 10! Att producera livsmedel, leverera varor till närmare 400 butiker och slutligen få dem till Coop Konsums kunder är en energikrävande process. Det går åt 100 energienheter för att producera 10 energienheter mat. Transporterna svarar på egen hand för 25 procent. För transporterna används fossila bränslen som förstärker växthuseffekten, sannolikt dagens svåraste miljöhot globalt sett. Ytterligare procent av den energi Coop Konsum använder härstammar faktiskt från framställningen av den konstgödsel som används för att producera maten vi säljer. Genom att samarbeta med lokala odlare och djuruppfödare samt satsa mer på ekologiska livsmedel kan Coop Konsum minska sin energianvändning. KAMEL 3 FÖRPACKNINGAR: MAT INSLAGEN I ÄNDLIGA RESURSER! Onödiga förpackningar är ett gissel, men det är också mycket viktigt att minska miljöbelastningen av de förpackningar som verkligen behövs. Inom Coop Konsum förbrukas ton förpackningar varje år. En viktig åtgärd är därför att öka andelen förpackningar som tillverkas av förnybart eller återvinningsbart material. Coop Konsum förbättrar situationen genom att ställa krav på att leverantörerna ska prioritera förnybara och återvinningsbara förpackningsmaterial. KAMEL 4 ORGANISKT AVFALL: FOSFORATOMEN SOM FÖRSVANN I TOALETTEN! Värdefulla näringsämnen på fel plats skapar miljöproblem, till exempel övergödning och döda havsbottnar. Fosfor och kväve är exempel på näringsämnen som kommer på villovägar när naturens kretslopp bryts inom jordbruket och i privata hushåll. En viktig åtgärd för att återföra näringsämnena till kretsloppet är kompostering. I dag komposterar de flesta av Coop Konsums butiker. Möjligheterna att avsätta det komposterade materialet varierar från kommun till kommun, men vår grundtanke är densamma: Näringsämnena behövs för att odla produkter till Coop Konsums butiker inte för att övergöda haven! KAMEL 5 ORGANISATION: VEM HAR ANSVAR FÖR MILJÖN? Att bedriva miljöarbetet i en stor och geografiskt utspridd organisation är många gånger en utmaning. Vem har ansvar för miljön? Miljöarbetet är en långsiktig process vilket ibland kan uppfattas stå i konflikt med mer kortsiktigt arbete, till exempel ökad försäljning och lönsamhet. Det är därför viktigt att kommunikationen från ledningsnivå till butik är tydlig. Varje chef ska veta vilket mandat han eller hon har att arbeta med miljöfrågorna. Alla medarbetare ska känna sig delaktiga och veta vilken roll de har i miljöarbetet. Butikernas arbete med att formulera egna miljömål och ta fram egna handlingsplaner utifrån Coop Konsums miljöpolicy är exempel på steg i rätt riktning för att långsiktigt minska vår miljöpåverkan. 9 (28)

12 Principer ger vägledning Coop Konsums verksamhet ska bidra positivt till den miljö vi lever i. För att vi lättare ska kunna leva upp till vår vision finns fyra ekologiska principer. De ekologiska principerna ska fungera som en kompass och bidra till att alla medarbetare i sina dagliga beslut kan bedöma vad som är rätt och fel utifrån ett miljöperspektiv. Princip 1. Energi 2. Atomer 3. Liv 4. Hushålla Mål Använd förnyelsebar energi. Innebörd, till exempel: Exempel från butik Övergång till hållbara energikällor som inte bidrar till miljöhot som växthuseffekten, särskilt på transportområdet. Solfångare Konsum Järna. Tre butiker med Bra Miljöval el. Recirkulera livsnödvändiga atomer. Skapa endast biologiskt nedbrytbara molekyler. Butiker och materialflöden måste kretsloppsanpassas. Källsortera så att avfallsresurserna kan återanvändas. Ta bort giftiga ämnen ur produkter och verksamhet. Kemikaliefri rengöring i butik och på kontor. Försök med Sopmonstret (kompostering) Konsum Klippan. Källsortering i tio fraktioner i samtliga butiker. Skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Visa respekt för växter och djur. Skapa förutsättningar som ger producenter och konsumenter fysisk, psykisk och social hälsa. Utöka andelen produkter som kommer från ett jordbruk som ökar den biologiska mångfalden. Behandla de vi lever av med värdighet och respekt. Samma ordinarie pris på ekologiska bananer som de konventionellt odlade i samtliga butiker. Pilotförsök med 100 procent ekologiskt frukt & grönt, Konsum Mårtenstorget i Lund. Undvik slöseri med energi och resurser. Erbjuda produkter på ett ännu effektivare sätt. Satsa mer på återanvändning och återvinning. Överskottsvärmen från Konsum Råsundavägen i Solna säljs vidare till äldreboende i samma fastighet. 10 (28)

13 Kamel 1: Jordbruk ton Med våra insatser under jordbrukskamelen vill vi minska Coop Konsums bidrag till Sveriges största miljöhot, utarmning av den biologiska mångfalden och övergödning av svenska vattendrag. Det gör vi genom att öka antalet ekologiska produkter i butikernas hyllor. När fler kunder väljer att handla ekologisk mat kan fler odlare och djuruppfödare ställa om till ekologisk produktion. Det innebär både att miljöpåverkan från vår verksamhet minskar och att fler djur får utlopp för sina naturliga beteenden. EKOLOGISKA LIVSMEDEL Den ekologiska försäljningen fortsätter att öka år från år, men ökningstakten är fortsatt otillfredsställande. Det ursprungliga målet för år 2000 var att nå en ekoandel på 10 procent, mätt i vikt. Inte heller under 2001 kunde målet nås. Butikerna arbetar allt bättre med de ekologiska varorna. Kunderna köper när det finns, men fortfarande saknas ekologiska varor. Andelen ekologiskt stannade på mellan 6-7,5 procent 1. Coop Konsum sålde totalt ton ekologiska livsmedel vilket motsvarar en ökning med 27 procent jämfört med år 2000 (se figur 3). Ekologiska färskvaror svarade för mer än 80 procent av ekoförsäljningen. Försäljning av ekologiska varor år 2001, ton Utveckling från 2000, procent + 27 Utveckling från 1998, procent År FIGUR 3 FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING EKOLOGISKA LIVSMEDEL (P.G.A. OMORGANISATION SAKNAS STATISTIK FÖR 1994.) Coop Konsums försäljning av ekologiska livsmedel är målstyrd. Under 2001 lyckades kategorigrupp Färskvaror nå 68 procent 1 De konventionella volymerna är svåra att mäta i ton, varför ekoandelen får uppskattas i ett intervall. i.u. och kolonialvaror 48 procent av målvolymen. Det innebar att Coop Konsum sammantaget uppnådde 60 procent av den totala målvolymen för året. I figur 4 framgår måluppfyllelsen 2001 för respektive kategoriteam. Matbröd Ost & ägg Mejeri, matfett, juice Frukt, grönt, blommor Färdiglagat Djupfryst & drycker Frukost & bak Papper & Städ Konserv&smaksättning Kaffebröd & kondis Chark, fisk Glass & kiosk Kött, fläsk, fågel FIGUR 4 MÅLUPPFYLLELSE PER VARUGRUPP, RANGORDNAT FRÅN HÖGSTA TILL LÄGSTA UPPFYLLELSE. Nedan kommenteras den ekologiska försäljningen 2001 uppdelad på de varugrupper som Coop Konsum successivt har följt sedan 1984, eller det år då de första ekologiska alternativen dök upp i våra butiker. För varje varugrupp presenteras ett par jämförelseprodukter. Tillsammans representerar de ett urval ekologiska produkter som har exakta konventionella motsvarigheter, en egenskap som gör dem särskilt intressanta att följa upp ur ett försäljnings- och andelsperspektiv. Mejeri, ost, juice och matfett Meje ri, matfe t t o ch juice Försäljningen av ekologiska mejerivaror och juice ökade med 20 procent under 2001 jämfört med Totalt såldes drygt ton ekologiska mejerivaror och juice. Försäljningen av ekologisk mjölk fortsätter att överträffa förväntningarna och ökade med 10 procent jämfört med Prisskillnaderna relativt den konventionella mjölken är små, vilket påverkar försäljningen positivt. För smör, margarin och grädde är skillnaderna i pris större och ekoandelarna lägre. Totalt såldes närmare 50 ton ekologiskt matfett och 250 ton ekologisk juice. Under 2001 fanns 41 ekologiska mejerivaror i Coop Konsums sortiment. Inga nya produkter lanserades, däremot togs bl.a. det enda ekologiska smörgåsmargarinet (Flora) bort till följd av att KRAV ändrade reglerna för margarinproduktionen. Av fjolårets nyheter hade både ekologisk God Morgon juice och ekologisk crème fraîche en fin försäljningsutveckling. För att underlätta arbetet med att utveckla nya ekologiska produkter har Coop Sverige startat en erfarenhetsgrupp tillsammans med ton 11 (28)

14 Coop Danmark och Arla i syfte att lära av varandra och lättare identifiera vilka nyheter som efterfrågas. Ost Produktutvecklingen för ekologisk ost går trögt och sortimentet förblev oförändrat under För att öka ekovolymerna behöver antalet hårda ostar i sortimentet öka. Avsaknaden av dessa medförde att försäljningen av ekologisk ost stannade på 220 ton, vilket motsvarade en ökning med 10 procent. Äggf akt a: Ekologiska ägg: Hönorna går fritt inomhus och får vistas utomhus. Har möjlighet att sprätta, sitta på pinne och sandbada. Äter ekologiskt foder med fiskmjöl. SPRÄTTÄGG TM : Hönorna går fritt inomhus. Har möjlighet att sprätta, sitta på pinne och sandbada. Äter vegetabiliskt foder. Burägg: Hönorna lever i bur. Äter konventionellt foder med fiskmjöl Mejeri Ost Mejeri Matfett Ekoägg Sprättägg Juice 800 ton ton i.u. År i.u. År FIGUR 5 FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING EKOLOGISKA MEJERIVAROR ( ) Försäljning av ekologiska mejerivaror 2 och ost år 2001, ton Utveckling från 2000, procent + 19 Utveckling från 1998, procent + 77 Mellanmjölk, andel ekologisk, procent 15 Naturell yoghurt, andel ekologisk, procent 4 FIGUR 6 FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING ÄGG ( ) Försäljning år 2001 (ekologiska ägg) 660 Försäljning år 2001 (sprättägg) 770 Utveckling för ekologiska ägg från Utveckling för ekologiska ägg från Ekologiska ägg, 6-pack, andel ekologiskt, procent 66 Ägg Försäljningen av alternativt producerade ägg under 2001 blev en succé, mycket tack vare flera marknadsföringsåtgärder. Försäljningen av ekologiska ägg ökade med drygt 10 procent och landade på cirka 660 ton. Ägg från frigående höns säljs under varumärket SPRÄTTÄGG TM. De ekologiska äggens frammarsch 2001 inverkade negativt på sprättäggsförsäljningen som minskade med omkring 30 ton relativt fjolåret. Totalt såldes 770 ton SPRÄTTÄGG TM under Det innebar att vart tredje ägg som såldes i Coop Konsums butiker 2001 var alternativt producerat. 2 Vi tror att de kor som gav oss de ekologiska mjölkprodukterna under 2001 var glada, eftersom de fick utlopp för sina naturliga beteenden och äta ekologiskt producerad mat. Kött, chark och färdigmat Försäljningen av ekologiskt kött, chark och färdigmat uppgick till 835 ton under år Det innebar en kraftig ökning med hela 50 procent för gruppen sammantaget. Anatomiansvaret fortsätter att vara en utmaning för Coop Konsum. Ansvaret innebär att vi måste köpa alla delar av de djur som slaktas. Det är därmed även nödvändigt att hitta avsättning för alla delar av de djur som slaktas. Vissa delar säljs i butiken som till exempel filé, köttfärs eller grytbitar. Andra bitar som är mer svårsålda, måste man hitta avsättning för i andra produkter, till exempel charkprodukter. Arbetet med att hitta en bra balans har fortsatt under 2001 och bland annat resulterat i att kategoriteamen kunnat lämna gemensamma prognoser till Coops leverantörer av kött och chark. 12 (28)

15 ton Köt t Under 2001 såldes cirka 240 ton ekologiskt kött i Coop Konsum, vilket innebar en ökning med 20 procent jämfört med Under året genomfördes ett leverantörsbyte av det konsumentpackade KRAV-köttet. Lägre inköpspriser och mer attraktiva förpackningar medförde att just denna del av försäljningen ökade med 70 procent. Förändringarna i själva produktutbudet var små och i ekosortimentet fanns 21 artiklar. Sammantaget uppgick det ekologiska köttets andel av den totala försäljningen till knappt 7 procent år Cha rk Försäljningen av ekochark var framgångsrik under Totalt såldes 290 ton ekologiska charkprodukter 3 i Coop Konsums butiker. Detta motsvarar en 70-procentig ökning jämfört med Kvalitetsproblemen som präglade fjolåret har minskat och i dag håller utvecklingen av charkprodukter en mer jämn takt med köttillgången. 13 ekoprodukter i charksortimentet innebär att det finns ungefär en ekoprodukt i varje segment. I slutet av året lanserades en leverpastej med ekologisk köttråvara. Ekopastejen som efterfrågats under lång tid fick direkt en mycket positiv respons. Färdigmat Även försäljningen av ekologisk färdigmat ökade starkt under Vid årets slut uppgick försäljningen till 310 ton, vilket motsvarar en ökning på närmare 60 procent jämfört med föregående år. En betydande del av ökningen hänför sig till det så kallade rullpacksortimentet och till färsk pasta. Den senare ingick i nylanseringen av Änglamark som fortsatte under Av all färdigmat som såldes i Coop Konsums butiker var 5 procent ekologisk och i ekosortimentet fanns 28 produkter Färdiglagat Chark Kött Kött,ch,fl FIGUR 7 FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING KÖTT, CHARK & FÄRDIGMAT ( ) 3 Flera av charkprodukterna av varumärket Änglamark är inte KRAVmärkta. De ingående ingredienserna i produkterna är KRAV-märkta, men i saltet tillsätts nitrit för att förhindra tillväxt av botulinumbakterier. Detta är inte godkänt enligt KRAVs regler. År Försäljning av ekologiskt kött, chark och färdigmat år 2001, ton 835 Utveckling från 2000, procent + 50 Utveckling från 1998, procent Falukorv, småbit, andel ekologiskt, procent 28 Ärtsoppa 4, andel ekologiskt, procent 28 Frukt, bär, grönsaker och rotfrukter Våra kunder visar ett fortsatt stort intresse för färska ekologiska frukter och grönsaker. Försäljningen av frukt och grönt gick starkt framåt och totalt såldes omkring ton. Jämfört med år 2000 ökade försäljningen därmed med 35 procent. Bakom ökningen ligger en gynnsam prisnivå på ekologisk potatis, en konsekvent satsning på så kallad "volymfrukt" (äpplen, päron, apelsiner) samt ett subventionerat kilopris på ekologiska bananer. Frukt Under år 2001 såldes ton ekologiska frukter, varav drygt ton var bananer. Ökningen jämfört med 2000 var drygt 250 procent! Framgången kan till stor del förklaras av två omställningsprojekt där 16 butiker under en period konverterade sitt sortiment till ekologiskt. I mars genomfördes ett inledande pilottest i Konsumbutiken på Mårtenstorget i Lund. Under fyra veckor erbjöds enbart ekologiska produkter från både när och fjärran. Kundernas reaktion var mycket positiv och man bestämde sig för att fortsätta på den inslagna linjen, i den utsträckning det var möjligt att få tag på ekologiska varor. Senare under året upprepades satsningen i större skala och omfattade ytterligare 15 butiker som under två veckor sålde i princip 100 procent ekologiskt frukt & grönt. Projekten genomfördes i syfte att uppmuntra grossisterna att ta in fler ekologiska alternativ. En nackdel med satsningen har varit att de butiker som stått utanför projekten inte har kunnat få ekologiskt frukt och grönt i normal utsträckning. Det beror på att antalet ekologiska odlare fortfarande är för få. De ekologiska bananerna har under året sålts till samma pris som det ordinarie priset för konventionellt odlade bananer. Det innebär att Konsum under en period valt att ta på sig en prispremie för att få upp volymerna så att priserna på sikt kan bli lägre. Under år 2001 fanns cirka olika ekologiska frukter. Coop Konsum fortsätter att leta nya leverantörer i Europa och övriga världen. Det begränsade antalet ekologiska odlare tillsammans med det lägre skördeutfallet på ekologiskt odlade frukter ger stora skillnader i inköpspris mellan konventionell och ekologisk frukt. Detta avspeglar sig även på priset som kunderna får betala. Grönsake r/ro tsake r inklusive po t atis Närmare ton ekologiska grönsaker och rotfrukter såldes under år 2001, varav drygt ton var potatis. Jämfört med 4 Produkterna är inte helt likvärdiga eftersom den ekologiska ärtsoppan är vegetarisk och den konventionella innehåller kött. 13 (28)

16 ton året innan ökade försäljningen av potatis med cirka 20 procent. Försäljningen av ekologiska grönsaker hade också en positiv utveckling. Osäkerhet i statistiken för år 2000 gör dock ökningen svår att kvantifiera. Utbudet av ekologiska grön- och rotsaker breddades och under året fanns närmare 100 olika sorter att välja mellan. De färska kryddsortimentet hade 2001 en fortsatt fin utveckling Övr.frukt Bananer Övr.grönt Morötter Potatis Frukt,grönt Ungefär 10 procent av matbrödsförsäljningen i Konsums butiker utgörs av ekologiska sorter. Ke x o ch ka ffebröd Även försäljningen av ekologiska kex och kaffebröd präglades av stora leveransproblem under Den ekologiska försäljningen uppgick totalt till drygt 230 ton, vilket var i nivå med år Under året fanns omkring 15 ekologiska produkter ute i butikerna. Under året introducerades tre nya småkakor från Signum, men kex och skorpor fortsätter vara de mest intressanta produkterna för den ekologiska försäljningen Kaffebröd Mjukt bröd Mjuktbröd ton i.u. År 400 FIGUR 8 FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING FRUKT & GRÖNSAKER ( ) Försäljning av ekologisk frukt och ekologiska grönsaker år 2001, ton i.u FIGUR 9 FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING BRÖD ( ) År Utveckling från 2000, procent + 35 Utveckling från 1998, procent + 90 Morötter 5, 1 kg, andel ekologiskt, procent 30 Champinjoner, andel ekologiskt, procent 68 Bananer, andel ekologiskt, procent 14 Försäljning av ekologiskt matbröd, kex och kaffebröd år 2001, ton Utveckling från 2000, procent + 16 Utveckling från 1998, procent + 13 Formfranska, skivad 400 g, andel ekologiskt, procent 100 Pepparkakor, andel ekologiskt, procent 22 Bröd Under 2001 såldes omkring ton ekologiskt matbröd, kaffebröd och kex. Huvuddelen av detta var mjukt matbröd. Mat bröd Med omkring 40 olika ekologiska matbröd i butikshyllorna under året stannade den totala försäljningen på ton. Försäljningen av ekologiskt hårdbröd ökade mest, +15 procent jämfört med år Utvecklingen av det ekologiska mjuka matbrödet hämmades av sortimentsneddragningar och leveransproblem. Korvbröd och 400 g vitt formbröd finns i dag enbart som ekologiska alternativ. I det ekologiska utbudet finns annars gott om mörka, grova sorter. För att öka försäljningen av ekologiskt matbröd ytterligare behövs fler ljusa bröd. 5 Våra kunder har bidragit till färre igenväxta badsjöar och rikare fågelliv genom att de under 2001 köpte 785 ton ekologiska morötter, odlade utan konstgödsel. Skorpor, 500 g, andel ekologiskt, procent 32 Djupfryst & glass Försäljningen av djupfryst och glass ökade med 10 procent jämfört med föregående år. Glass Försäljningen av ekologisk glass minskade relativt fjolåret och uppgick till 55 ton, vilket motsvarar bara en procent av den totala glassförsäljningen. Änglamarksglassen fasades ut helt ur sortimentet och ersattes med flera varianter KRAV-glass från Sia. Svårigheten att matcha de konventionella glassprodukterna prismässigt kvarstår som ett hinder för att utveckla nya sorter ekologisk glass. 14 (28)

17 Djupfryst Under 2001 såldes 270 ton djupfrysta ekologiska varor, vilket motsvarade en ökning med 10 procent. Försäljningen av ekologisk färdigmat minskade dock med 20 procent. Inom sortimentet togs flera produkter bort men eftersom det också tillkom nya fanns det i likhet med fjolåret mellan ekoprodukter i butikernas frysdiskar. uppgick till 285 ton. Med undantag för ett par nyheter i pastasegmentet förblev sortimentet oförändrat. Flingo r o ch g ry n Totalt såldes 580 ton ekologiska flingor och gryn under år Jämfört med 2000 ökade försäljningen med 15 procent. Sortimentet bestod av cirka 30 olika produkter Djupfryst Glass Glass,fryst Bak Bakning i svenska hem minskar och påverkar även försäljningen för de ekologiska produkterna. Försäljningen minskade marginellt med 2 procent och stannade på knappt 720 ton. De ekologiska bakprodukterna stod därmed för cirka 8 procent av den totala volymen. ton År ton Utl.matkoncept Kex,kondis Skorpor Hårt bröd Flingor, gryn Kaffe,te,choklad Bakning Pasta,ris,mos Kolonial FIGUR 10 FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING DJUPFRYST & GLASS ( ) Försäljning av ekologiska djupfrysta varor och glass år 2001, ton Utveckling från 2000, procent + 8 Utveckling från 1998, procent + 11 Vaniljglass, 1/2 liter, andel ekologiskt, procent 12 Majs, fryst, andel ekologiskt, procent 19 Haricotes verts, frysta, andel ekologiskt, procent Kolonial & specerier Med ett undantag fortsatte den ekologiska försäljningen att öka inom alla kategorier under Ka ffe, te & cho klad Jämfört med fjolåret var utvecklingen positiv för ekologiskt kaffe, te och chokladdryck. Totalt såldes 280 ton, vilket innebar en 30-procentig ökning, trots att bara en ny produkt tillkom under året. Kaffe är i stor utsträckning en lockvara. Under 2001 erbjöds kunderna att vid kampanjer köpa det ekologiska kaffet till samma pris som det konventionella, trots skillnaden i inköpspris. Inom tesortimentet fortsatte Änglamark att under 2001 vara det enda ekologiska alternativet. Past a, ris & mos Även försäljningen av ekologisk pasta och ekologiskt ris gick framåt under Ökningen var närmare 30 procent och FIGUR 11 FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING KOLONIAL & SPECERIER ( ) Försäljning av ekologiska kolonial- och specerivaror år 2001, ton i.u. År Utveckling från 2000, procent + 11 Utveckling från 1998, procent + 66 Spagetti, 1 kg, andel ekologiskt, procent 9 Havregryn, 750 g, andel ekologiskt, procent 24 Konserver Försäljningen av ekologiska konserver hade som helhet en positiv utveckling under år Däremot var det inte burkkonserverna som bidrog mest till framstegen. Smaksät t a re Bland smaksättarna finns i dag flera ekologiska alternativ och intresset för dem växer. Under 2001 ökade försäljningen med 30 procent. Totalt såldes närmare 250 ton. I Coop Konsums sortiment finns 24 ekologiska smaksättare. Särskilt populära är ekologisk ketchup och senap. De ekologiska kryddorna är nu omkring 30 stycken efter att vissa dubbletter rensats ut under Trots att valfriheten därmed krymptes gick försäljningen framåt jämfört med år 15 (28)

18 2000. Totalt såldes lite mer än 6 ton ekologiska kryddor, vilket motsvarade en ökning på drygt 15 procent. Konse rve r, sa ft, sylt o ch ma rmelad Försäljningen av ekologiska konserver höll sig i nivå med år Det innebar en försäljning på 250 ton, + 4 procent. Produktutbudet är brett, men fortfarande finns luckor för ekologiska alternativ i flera segment. Ekologisk saft, sylt och marmelad ökade sin försäljning med 10 procent jämfört med år Totalt såldes 165 ton. Ett par produkter togs bort utan att få några nya ersättare. Det finns ett behov av att få fram större volymer ekologisk saft, men tyvärr är intresset från de större leverantörerna begränsat. Ba rnmat Under 2001 minskade försäljningen av ekologisk barnmat och uppgick till 50 ton. Delvis förklaras tillbakagången av att det egna varumärket Änglamark haft leveransproblem till följd av brist på KRAV-märkta råvaror. Sortimentet med 20 ekoprodukter (motsvarar cirka 10 procent av det totala sortimentet av barnmat, inklusive välling) var oförändrat vid årets slut. Potentialen för ekologisk barnmat bedöms ändå vara god. Djurmat Försäljningen av ekologisk djurmat tog ny fart under 2001 och ökade med drygt 40 procent. Totalt såldes 110 ton, mycket tack vare en ökad aktivitetsgrad jämfört med tidigare år. Djurens ekosortiment bestod av hundmat i tre olika förpackningsstorlekar. Försäljning av ekologiska konserver år 2001, ton 830 Utveckling från 2000, procent + 16 Utveckling från 1998, procent + 84 Krossade tomater i burk, andel ekologiskt, procent Ketchup, andel ekologiskt, procent 15 Barnmat, spagetti&köttfärssås, andel ekologiskt, procent Drycker och snacks Försäljningsutvecklingen för ekologiska drycker och snacks var god under Under året såldes närmare ton ekologiska drycker och snacks. Dryc ke r Totalt såldes ton ekologisk öl, cider och glögg under år Jämfört med fjolåret var ökningen omkring 65 procent. En viktig del i framgången hade det faktum att Coop Konsum blev först i Sverige med att lansera ekologisk läsk. Ny läsk och stilldrink, en fortsatt god utveckling för Änglamarks cider samt fler kampanjer än tidigare år bidrog till den goda volymökningen. Försäljningen av den ekologiska ölen minskade, men följde nästan marknadens utveckling. I vårt sortiment finns nu 18 olika ekologiska drycker Djurmat Barnmat Saft,sylt,marmelad Kryddor Snac ks Försäljningen av ekologiska chips mer än fördubblades under år Totalt såldes 50 ton snacks tack vare de nya KRAVchipsen i flera smaker från Laholmschips. De ekologiska chipsen levereras i papperspåsar som inte är folierade med plast. ton Ketchup,olja,såser Konserver Konserver i.u År Konfe ktyr Försäljningen av ekologiskt godis minskade under år Totalt såldes knappt 6 ton ekologiska chokladkakor. Minskningen berodde på kvalitetsbrister i Änglamarks chokladkakor. Antalet varianter minskades därför och påverkade försäljningen negativt. Med undantag för choklad är efterfrågan på ekologiskt godis svag. FIGUR 12 FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING KONSERVER ( ) 16 (28)

19 ton Dryck Godis Snacks Alkoh. Dryck Öl, läsk År FIGUR 13 FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING DRYCK & SNACKS ( ) Försäljning av ekologiska drycker och snacks år 2001, ton VAD SKA GÖRAS FÖR ATT NÅ DET EKOLOGISKA FÖRSÄLJNINGSMÅLET? Målet med 12 procent ekologiskt till 2003 kräver flera nya aktiviteter. Driften och butikernas arbete kommer att vara fortsatt mycket viktiga. De ekologiska alternativen kommer prioriteras tydligt i alla nya satsningar och introduktioner. Fina framsteg har gjorts i dessa avseenden under Arbetet med att ta fram nya produkter kommer framöver att vara överordnat. Vi kommer fortsätta att ställa tydliga krav på våra leverantörer och deras förmåga att uppfylla dem kommer att vara avgörande för om vi uppnår det ekologiska målet. Många av de gamla leverantörerna är fortfarande motvilliga till att ta fram ekologiska produkter. Coop Konsum kommer därför också att intensifiera ansträngningarna att hitta nya, mindre och större leverantörer av spännande ekologiska produkter. Vidare kommer vi att intensifiera arbetet med att bli ännu tydligare i kommunikationen kring våra kärnvärden, matmästeri och ekologi. Utveckling från 2000, procent + 68 Utveckling från 1998, procent Chips, andel ekologiskt av chips av alla smaker, procent (28)

20 NONFOOD I syfte att åstadkomma en sammanhållen redovisning av ekologiska och miljömärkta varor redovisar vi i det här avsnittet, Kamel 1: Jordbruk, även de varor som vi kallar nonfood. Redovisningen för år 2001 omfattar kemtekniskt och hygien. Kemtekniska produkter Inom kemtekniska produkter finns sammanlagt 135 miljömärkta varor. För de stora produktgrupperna tvätt, disk, rengöring och toalett är alla produkter miljömärkta med Svanen eller Bra Miljöval. Coop Konsum tar i dag inte in kemtekniska produkter som inte är miljömärkta där det finns miljökriterier. För de varugrupper där miljökriterier saknas går utvecklingen långsamt och gör det betydligt svårare att nå målen för antalet miljömärkta kemtekniska produkter. Under 2001 var de miljömärkta produkternas andel av den totala försäljningen oförändrad i förhållande till föregående år. Hygienprodukter Jämfört med år 2000 minskade försäljningen av miljömärkta hygienprodukter något och var 5,6 procent (se figur 15). Liksom tidigare år saknas miljöprodukter helt inom vissa varugrupper. De varugrupper som har miljömärkta produkter är i första hand tvål/dusch, schampo och näsdukar. Under 2001 ökade andelen miljömärkta artiklar inom duschsegmentet, medan motsvarande andel minskade något för tvål och schampo. Alla engångsnäsdukar som såldes i Konsums butiker var miljömärkta De stora multinationella leverantörerna bakom de välkända varumärkena inom hygiensortimentet är i dagsläget inte intresserade av att miljömärka sina produkter. Efterfrågan på miljömärkta hygienprodukter är heller inte lika påtaglig som inom andra produktområden. För att kunden ska kunna välja miljömärkt driver Coop på utvecklingen via sina egna varumärken, i första hand Änglamark och Blåvitt. 5,6% 44% 56% FIGUR 14 ANDEL MILJÖMÄRKTA KEMTEKNISKA ARTIKLAR AV TOTAL FÖRSÄLJNING ÅR % FIGUR 15 ANDEL MILJÖMÄRKTA HYGIENARTIKLAR AV TOTAL FÖRSÄLJNING ÅR (28)