Matkonsumtionen klimatpåverkan i Örebro kommun nuläge och trender

Transkript

1 Matkonsumtionen klimatpåverkan i Örebro kommun nuläge och trender Innehåll 1. INLEDNING ÖREBRO KOMMUN ATT BERÄKNA MATENS KLIMATPÅVERKAN LIVSCYKELANALYS... 4 Grön CO2 - Markanvändning BERÄKNING AV ÖREBRO KOMMUNS KLIMATPÅVERKAN OLIKA PRODUKTGRUPPERS KLIMATPÅVERKAN ANIMALISKA PRODUKTER MEJERI FISK VEGETABILIER SVINN OCH AVFALL BEFINTLIGA MÅL OCH HANDLINGSPLANER NATIONELLT PÅGÅENDE ARBETE I ÖREBRO KOMMUN VAD KAN ÖREBRO KOMMUN GÖRA? REFERENSER Denna text utgör underlag för klimatplanens fokusområde matkonsumtion. Materialet är framtaget av Malin Isaksson och Mimmi Beckman, klimatkontoret Örebro kommun, en första version gjordes i augusti Därefter har texten och siffrorna uppdaterats och omarbetats efter arbetsgruppens möten och att nulägesanalysen för matens klimatpåverkan färdigställts (Bilaga2). 1

2 1. Inledning Maten står för en betydande del av vår klimatpåverkan för en genomsnittlig svensk kommer drygt 25 % av utsläppen från matkonsumtionen 1. Enligt beräkningar som SCB och Naturvårdsverket gjort genererade aktiviteten att äta i snitt drygt 2 ton CO2e per person och år 2, troligtvis är det ännu mer. Olika livsmedel och produktionsmetoder ger upphov till mycket varierande utsläpp och därför är maten ett område där man kan minska sin klimatpåverkan genom aktiva val och förändringar i kostvanor. Intresset för klimatsmart mat är stort just nu. Restauranger och livsmedelskedjor marknadsför sig som klimatsmarta och det finns klimatpiloter, klimatbantare, klimatkalkylatorer och så vidare. Trots det visar Jordbruksverket statistik att vi generellt sett inte blir klimatsmartare i våra menyval. Försäljningssiffrorna ökar för kött, ost och ris som alla är livsmedel med hög klimatpåverkan. I klimatdebatten lyfts ofta nötkött fram som en av de produkter som belastar klimatet mest. Produktionen av foder och metangasutsläppen från djuren gör att nötköttet får hög klimatpåverkan. I Sverige bidrar betande djur till den biologiska mångfalden, något som är mycket viktigt ur ett miljöperspektiv. I ett globalt perspektiv leder en ökad efterfrågan på kött och foder till avskogning och uppodling av naturliga gräsmarker och nedhuggning av regnskog. Detta leder både till minskad biologisk mångfald och till klimatutsläpp. Djurhållningen ställer stora krav på mark och vatten och med en ökande mänsklig befolkning räcker helt enkelt jordens resurser inte till en hög köttkonsumtion. En genomsnittlig svensk konsumerar ungefär 800 kg livsmedel per år, varav ca 100 kg utgörs av drycker. Det finns ett samband mellan ekonomiskt välstånd och ökad köttkonsumtion. I Kina har t ex den genomsnittliga köttkonsumtionen per person femdubblats från 1980 till idag. Skulle vi äta enligt Livsmedelsverkets rekommendationer skulle vi behöva sänka vår köttkonsumtion med 36% 3. Mellan 40-50% av allt kött vi äter är importerat. I Sverige har vår köttkonsumtion ökat med ca 70% sedan 1960-talet, från 50 kg/person och år till 86 kg/person och år 4. 1 SCB 2008, NV 2008 Rapport 5903, 2003 års siffror används 2 SCB 2008, NV 2008 Rapport 5903, 2003 års siffror används 3 Köttkonsumtion och dess klimatpåverkan, Arnqvist M, CUL, Jordbruksverket statistikrapport 2009:2 2

3 Klimatpåverkan från den totala konsumtionen av kött, mjölk och ägg i Sverige ökade från ca 8,1 miljoner ton CO2e år 1990 till cirka 10 miljoner ton CO2e år Klimatpåverkan från den svenska produktionen minskade under samma tid, beroende på ökad effektivitet och minskad produktion. Vi svenskar väljer alltså att lägga mer och mer kött på tallriken och det kött som vi väljer är i allt högre utsträckning importerat. Generellt sett har importerat kött en högre klimatpåverkan än det svenska köttet. Vi kan som sagt minska klimatpåverkan genom aktiva val och förändringar i kostvanorna, inte bara genom att minska på köttet utan även genom att välja rätt sorts kött och rätt råvaror i övrigt. EN HÅLLBAR UTVECKLING? 8 % av det vatten som används av människan går till köttindustrin 18 % av de globala växthusgaserna kommer från köttindustrin 26 % av jordens isfria landområden upptas av köttindustrin 30 % av de landområden som en gång var vildmark upptas numera av köttindustrin 33 % av all odlingsmark producerar bete till djur inom köttindustrin 37 % av all användning av bekämpningsmedel sker inom köttindustrin 50 % av all användning av antibiotika sker inom köttindustrin 70 % av all jordbruksmark upptas av köttindustrin 70 % av all skogsskövlad mark upptas av köttindustrin Källa: UN Food and Acriculture Organzation 5 SIK Rapport 793 3

4 1.2 Örebro kommun Jordbruksverket har fört statistik över den svenska livsmedelskonsumtionen sedan 1950-talet. Den här statistiken finns bara på nationell nivå och det finns idag inga data på hur konsumtionen ser ut i just Örebro län eller Örebro kommun. I Klimatplanens beräkningar av Örebroarens klimatpåverkan från livsmedelskonsumtion har vi använt den nationella statistiken. Örebro kommun köper in livsmedel till olika verksamheter framförallt till skola, vård och omsorg, men även till elev- och personalcafeterior, specifika arrangemang och liknande. Under 2008 köpte kommunen drygt 4500 ton livsmedel till ett värde av ca 100 miljoner kr. Kommunen serverar ca portioner per dag vilket blir ca 6,2 miljoner lunch- och middagsmåltider per år. Den största delen av kosthanteringen sker inom Barn- och utbildningsnämndernas verksamhet med förskola, grundskola och gymnasiet. Även Vård- och omsorgsnämnderna har en betydande del av kosthanteringen. Ansvaret för kosten ligger på kostchefer och rektorer. Örebro kommun är en stor konsument av livsmedel. Livsmedelskonsumtion har därför valts ut som ett av tre fokusområden i Klimatplanen för Örebro kommun, de andra fokusområdena är transporter och energi. 2. Att beräkna matens klimatpåverkan Ett sätt att göra matens klimatpåverkan mindre diffus och lättare att hantera är att kvantifiera dess påverkan på klimatet. Siffror säger en hel del men kan samtidigt ge en felaktig bild av verkligheten. En siffra kan upplevas säkrare än den egentligen är. Om vi vill ha ett hållbart samhälle på längre sikt så är det inte rimligt att transportera råvaror långt för att förädla dem, se exempel nedan om norsk fisk som transporteras till Kina för rensning. Siffrorna kan ibland göra att vi inte ser helheten och de egentliga kostnaderna i ett samhällsperspektiv och i ett globalt perspektiv. Vi har valt att använda oss av siffror i stor utsträckning ändå för att överhuvudtaget kunna sätta upp mätbara mål, någonstans måste vi börja och vi hoppas på att vi kan använda siffrorna med förnuft och tillsammans med annan kunskap för att fatta rätt beslut. 2.1 Livscykelanalys Att räkna ut matens klimatpåverkan är inte lätt eftersom livsmedelskedjan är lång och vi konsumerar ett stort antal olika produkter som alla har producerats och hanterats på olika sätt. För de flesta livsmedel gäller dock att den största klimatpåverkan sker inom primärproduktionen, det vill säga inom jordbruket. För jordbruksprodukter i allmänhet räknar man med att ca 80 % av klimatutsläppen sker i produktionsledet och för kött- och mejeriprodukter är denna andel ännu högre ca % 6. För att räkna ut miljöpåverkan för olika produkter görs livscykelanalyser (LCA) där man räknar med påverkan från alla led, från vaggan till graven. Livsmedelsproduktionen- och konsumtionen är nära kopplade till flera andra stora miljöfrågor och till hälso- och djurskyddsaspekter. I LCA vägs också övergödning, bekämpningsmedelsanvändning, försurning och energianvändning in, men de sekundära klimat- och miljö- och hälsoeffekterna av t ex avskogning och monokultur omfattas inte i dagsläget. Ett exempel är att den positiva kolinlagring som betade marker bidrar med inte syns, inte 6 SIK Rapport 776,

5 heller att regnskog huggits ner för att produktionen syns, bilden av vad som är bra ur klimatsynpunkt blir därmed skev. Grön CO 2 - Markanvändning Statistik visar att konsumtionen av kött ökar globalt sett vilket får konsekvenser för markanvändningen i världen. När efterfrågan på kött ökar, går det åt mer mark för att producera djurfoder och skapa betesmarker. Detta leder till att regnskog skövlas och de stora monokulturer som skapas utarmar den biologiska mångfalden. Att regnskog huggs ner bidrar globalt sett till en mycket stor påverkan på klimatet. Ett djur som betar på hagmarker gör istället att kol inlagras i marken. I dag finns det ingen metod för att beräkna markanvändningens klimatpåverkan, vare sig den negativa eller den positiva. Sveriges ha naturbetesmarker tillhör de mest artrika ekosystemen i Europa. Beräkningarna av matens klimatpåverkan är komplicerade av flera anledningar t ex är alla detaljer inte kända, en LCA bygger på en rad antaganden om till exempel utsläpp från olika delmoment i produktionen. Det är också viktigt att tänka på att avgränsningen i Livscykelanalyser (LCA) görs på olika sätt och att till synes likvärdiga produkters klimatpåverkan kan skilja sig väsentligt åt beroende på produktionssätt. Analyserna är tidskrävande och därmed dyra och de görs ofta som beställningsjobb åt till exempel olika livsmedelsproducenter. Idag finns ett par hundra livscykelanalyser gjorda på svenska matvaror men det finns även flera europeiska studier. En LCA gäller egentligen bara för en viss specifik produkt men utifrån de analyser som gjorts och annan statistik och forskning kan man dra generella slutsatser om klimatpåverkan för olika livsmedelsgrupper. I Sverige pågår för fullt utveckling av metoder för att klimatmärka produkter. Det finns två varianter, antingen en kvantitativ märkning där LCA-värden används, eller en kvalitativ märkning där vissa kriterier och riktlinjer ska vara uppfyllda vid produktion för att varan ska få märkas. Just nu är det framförallt det kvalitativa systemet som utvecklas, för att snabbt få till information till konsumenterna och driva på företagens förbättringsarbete. I längden kommer antagligen mer detaljerad info krävas av konsumenten och då kommer antagligen den kvantitativa märkningen att komma. I Storbritannien har arbetet med kvantitativ märkning så kallad Carbon footprint pågått i flera år. I Frankrike och Japan krävs kvantifiering av och information om produkters klimatpåverkan 5

6 Koldioxidekvivalenter I jordbruket uppstår klimatpåverkan inte bara genom utsläpp av koldioxid, utan även från utsläpp av metan och lustgas, något som också är specifikt för livsmedel. Metan och lustgas är kraftiga växthusgaser, ca 25 respektive ca 300 gånger mer potenta än koldioxid. När man räknar ut en produkts klimatpåverkan omvandlar man utsläppen från metan och lustgas till motsvarande påverkan från koldioxid, så kallade koldioxidekvivalenter (CO 2 e). Vid jämförelser mellan ekologiska och konventionella produkter har man sett att de ekologiska matvarorna totalt sett har en mindre negativ miljöpåverkan men att jämförelsen inte är tillförlitlig för livsmedelskvalitet, djurhälsa och klimatförändringar. 2.2 Beräkning av Örebro kommuns klimatpåverkan I arbetet med klimatplanen har beräkningsmetoder och möjligheter till uppföljning av klimatpåverkan från den mat vi köper in till kommunen varit en utmaning. Någon enkel metod för att ta reda på klimatpåverkan från livsmedelskonsumtionen på lokal nivå finns inte i dagsläget. Att delta i arbetet med att ta fram en bra metod för att kunna följa upp de förbättringar vi gör och för att stötta kommunens kostverksamhet i sina val av produkter, är en viktig åtgärd som finns med i Klimatplanen. För att få reda på vilken klimatpåverkan kommunens inköp hade innan åtgärder påbörjades, har inköpsstatistiken från 2008 bearbetats och delats upp i olika produktgrupper. SIK, Svenska institutet för Livsmedel och bioteknik AB, har fått i uppdrag att räkna ut de olika produktgruppernas CO 2 - utsläpp, baserat på de LCA-data de har i sin databas. Klimatpåverkan har avgränsats till och med fabriksgrind, det vill säga transporter efter fabriksgrind är inte inräknade, svensk produktion har antagits i de flesta fall (se kommentarer i bilaga 2). Analysen visar att Örebro kommuns livsmedelskonsumtion under 2008 gav upphov till 9120 ton CO 2 e. Vilket motsvarar drygt 8 % av de utsläpp som Örebro kommun som organisation orsakar. 6

7 Klimatpåverkan från livsmedelsråvaror i Örebro kommun ton CO2-ekvivalenter Frukt & grönt Mejeri Kött, chark och ägg Fisk och skaldjur Cerealieprodukter Fett & Oljor Övrigt Figur 1. Diagrammet visar en jämförelse mellan de olika produktgrupperna, värdena avser 2008 års inköp i Örebro kommun. Ett mer detaljerat diagram finns som bilaga 1. Resultaten visar att animaliska produkter som kött, chark, ägg och mejeri tydligt dominerar kommunens klimatpåverkan från livsmedel. För dessa produkter härstammar majoriteten av växthusgaserna från jordbrukets utsläpp av exempelvis lustgas och metangas. Kött, chark och ägg står för nästan hälften av klimatpåverkan från kommunens inköp Vid närmare analys av Kött, chark och ägg-stapeln visar det sig att nötköttet ihop med köttfärsen står för den allra största delen. Värden för svenskt kött har använts vilket innebär att påverkan med största sannolikhet är större eftersom kommunen även köper in importerat kött. Importerat nötkött står för en högre klimatpåverkan än vad vår svenska produktion representerar. Det finns stor potential för att minska klimatpåverkan från den här produktgruppen. Fläsk- och kycklingkött ger betydligt lägre klimatpåverkan än nötkött, men produktionssättet gör att fläsk- och kycklingkött inte ger samma positiva bidrag till den biologiska mångfalden och kulturlandskapet som betande djur kan ge. 7

8 Kött, chark och ägg Ton CO2-ekvivalenter Nötkött Griskött Kyckling/fågel Köttfärs Övrigt kött, chark och ägg Figur 2. Diagrammet visar fördelningen mellan de olika kategorierna inom Kött och charkgruppen, värdena avser 2008 års inköp i Örebro kommun. Framförallt är det viktigt att dra ner på mängden kött för att minska på klimatpåverkan. De animalieprodukter man serverar bör komma från djur som i största möjliga utsträckning fodrats på grovfoder (bete, hö och ensilage) och/eller på livsmedelsrester. Man bör inte servera importerat naturbeteskött som ofta bidrar till stor klimatpåverkan på grund av att skog omvandlas till bete och att uppfödningstiderna är långa. Inom kategorin frukt och grönt är det salladsgrönsakerna som sticker ut tillsammans med övrig frukt och grönt som är t ex grönsaksblandningar, exotisk frukt och broccoli. Här finns också en stor potential att minska klimatpåverkan genom att bl a äta säsongsanpassat och se till att varan transporterats effektivt. Frukt och grönt Ton CO2-ekvivalenter Rotfrukter Sallad Tomat Banan Potatis Övrigt frukt Kål Gurka Apelsin och grönt Äpple Figur 3. Diagrammet visar fördelningen mellan de olika kategorierna inom Frukt och gröntgruppen, värdena avser 2008 års inköp i Örebro kommun. 8

9 3. Olika produktgruppers klimatpåverkan Det som är utmärkande för klimatpåverkan från livsmedel är att den största påverkan sker vid själva produktionen. Användarfasen och avfallsfasen är inte alls lika höga som om man jämför med till exempel en bil. Var den största miljöpåverkan sker varierar också mellan olika varugrupper inom livsmedelsområdet. Produktion av foder och utsläpp från djur gör att köttprodukter ger i storleksordningen 10 gånger högre klimatpåverkan än en vegetabilisk produkt. Kommunen kan inte välja fritt vilka leverantörer som anlitas på grund av Lagen om offentlig upphandling. Det kan försvåra möjligheten att välja klimatsmarta alternativ. Det vi kan göra är att anpassa hur vi gör vår upphandling, vilka krav vi ställer vid upphandlingen. 3.1 Animaliska produkter För animaliska produkter sker påverkan främst vid produktionen. Vilket foder djuret ges och vilken livslängd det har är faktorer som påverkar. Produktion av foder och utsläpp från djur gör att köttprodukter ger i storleksordningen tio gånger högre klimatpåverkan än en vegetabilisk produkt. Enligt en rapport från FN-organet FAO, Food and Agriculture Organisation, står djurhållningen för ca 18 % av de totala globala utsläppen av växthusgaser. Det är mer än utsläppen från transportsektorn globalt sett. Kött hör till de livsmedel som har störst klimatpåverkan, men det är stor skillnad mellan olika typer av kött och hur djuren har fötts upp. Globalt används idag cirka 34% av spannmålen till foder och i Sverige är motsvarande siffra 41% 7 och andelen av den svenska åkerarealen som används till foderproduktion är mellan 60-70%. En biologisk grundsats är att energi förloras vid varje steg i näringskedjan. För ett djur är det bara en liten del av den tillförda näringen som används för att bygga upp muskler och vävnader, det mesta går år till olika underhållande processer, till rörelse med mera. Det går åt mycket foder för att föda upp djur och en stor del av utsläppen från djurhållningen kommer från just fodret (odling, lagring, transport och övrig hantering). Hur stora mängder och vilket foder som djuren fötts upp på har därför stor betydelse för klimatpåverkan. Foderomvandlingen, det vill säga hur effektiva djuren är på att tillgodose sig näringen i fodret och alltså hur många kg foder som går åt för att producera ett kg kött har betydelse. Det finns idag flera raser med hög tillväxttakt, särskilt kycklingar är avlade för att växa snabbt på en förhållandevis liten fodermängd. För nöt och lamm som är idisslare tillkommer utsläpp av metangas från djurens matsmältning. Till vår djurhållning i Sverige importeras stora mängder foder, bland annat sojaprotein från Sydamerika. Genom att ersätta importerat sojaproteinfoder med svenskodlade baljväxter kan man till exempel både minska utsläppen av växthusgaser och användningen av bekämpningsmedel. Köttet en komplex fråga 7 Cederberg m.fl.,

10 Många djur betar på marker som inte går att odla. De konkurrerar därmed inte med människor om samma föda som till exempel grisar och kycklingar gör. Foder till grisar i Sverige består av ca 85 % spannmål. 70 % av svenskt nötkött kommer från mjölkkor och kalvar/ungdjur från dem. Vid beräkningar av klimatpåverkan läggs 90 % av miljöeffekterna på mjölken. Mer rationell och storskalig djurhållning kan innebära minskade utsläpp genom till exempel mindre uppvärmningsbehov eller att djuren har avlats för en snabb och effektiv tillväxt. Men det kan också ha negativa konsekvenser ur djurskyddssynpunkt Mejeri Mjölkprodukter står för ca 25 % av den svenska livsmedelskonsumtionen och är vår främsta källa till kalcium. Klimatpåverkan från mjölken är starkt förknippad med djurhållningen, men transporter bidrar också till utsläppen. Ost är förknippad med stora utsläpp för det går åt ca 10 kg mjölk för att producera ett kg hårdost. 3.3 Fisk Klimatpåverkan från fisk är jämförbar med den från gris och kyckling. Marknaden för fisk och skaldjur är starkt globaliserad och produkter transporteras ofta långt, både med fraktfartyg, flyg, tåg och lastbil. Trots det sker den huvudsakliga klimatpåverkan vid själva fångsten, genom fiskebåtarnas bränsleförbrukning. Utsläppen av koldioxid från fiskebåtarna är så stora att den fortsatta hanteringen blir mindre viktig, även om den också kan vara energikrävande. I en jämförande undersökning var t.ex. klimatpåverkan för torsk fångad i Barens hav lika stor för den del av fångsten som filéades maskinellt i Norge som för den del som fraktades till Kina, filéades för hand och sen skeppades tillbaka. Ca 80 % av utsläppen uppstod vid fångsten vilket gjorde att den extra energi som gick åt för resan tur och retur till Kina kompenserades av att den manuella filéringen innebar mindre spill och att därmed mindre fisk gick åt för varje kg färdig produkt 8. Ju svårare det är att få upp fisken desto högre utsläpp ger fisken att välja fisk från hållbara bestånd blir därför viktigt för att minska klimatpåverkan. För odlad fisk är det fodret som är mest avgörande för klimatpåverkan. Ju större andel animaliska ingredienser desto större klimatpåverkan. Den odlade fisk som konsumeras mest i Sverige, framför allt lax, har i allmänhet fötts upp på foder från viltfångad fisk. I en undersökning beräknades det att drygt 5 kg foderfisk gått åt för att producera 1 kg laxfilé Vegetabilier Generellt sett är klimatpåverkan betydligt mindre för vegetabiliska livsmedel än för animaliska, men det finns undantag. Produktionssätt inom jordbruket är viktigt för hur stora utsläppen blir, men eftersom många vegetabiliska varor står för ganska små utsläpp så blir andra led i livsmedelskedjan, som till exempel transporter, relativt mer viktiga för totalutsläppen. Tunga och skrymmande varor köps med fördel från närområdet. 8 SIK Rapport SIK Rapport

11 Utsläppen varierar beroende på odlingsmetod, jordmån och avkastning. Intensivare produktionssätt med till exempel större användning av handelsgödsel ger större klimatpåverkan. Varor med kort hållbarhet transporteras ofta med flyg vilket ger höga utsläpp. Transporter och lagring av frysta och kylda varor är mer energikrävande och ger alltså större utsläpp än färska varor. Även läckage från kylaggregatens köldmedier bidrar till klimatpåverkan. Baljväxter är rika på protein och genom att ersätta en del köttkonsumtion med baljväxter kan klimatpåverkan från en måltid minskas betydligt. Det är stor skillnad på utsläpp för varor som odlats på friland eller i växthus. Grönsaker som odlas i växthus tillhör de vegetabilier som har störst klimatpåverkan, men uppvärmningsmetoden har stor betydelse. Under senare år har man i Sverige i hög utsträckning gått över från fossila bränslen till biobränslen vilket minskat utsläppen med uppemot 50%. När det gäller frukt och bär står transporter för en stor del av klimatpåverkan. Ett kg äpplen från Nya Zeeland kan ge lika stora utsläpp som två kg franska äpplen eller sju kg svenska äpplen. 4. Svinn och avfall En stor del av all mat som produceras äts aldrig upp utan kastas. Matsvinnet har en betydande klimatpåverkan, dels genom utsläpp från avfallshanteringen och dels genom utsläpp som skett inom produktionen, helt i onödan. Det finns inga säkra siffror på hur stort matsvinnet är i Sverige, men utifrån en brittisk studie uppskattas det till ca 100 kg mat vilket motsvarar ca 200 kg CO 2 e per person och år. Mat kastas i alla led av livsmedelkedjan och omfattningen varierar för olika matvaror, bröd, frukt och grönsaker slängs i stora mängder. I en studie av ett storkök i Stockholm uppskattades det att ca 20 % av maten slängdes, mest i form av matrester från tallrikar. I en studie som Naturvårdsverket gjort 10 om svinn i skolkök slängdes 18 procent av den tillagade maten. I den rapporten stod tallriksavskrapet för endast 6 procent och resterande del var från kökets kantiner. Slutsatsen från rapporten är att det finns en stor potential för att minska mängden svinn inom skolköken. Bara genom informations- och utbildningsinsatser bedömer Naturvårdsverket att mängden svinn från skolkök kan minskas med 50 procent. Minskningen skulle innebära en besparing på 100 till 300 miljoner kronor på nationell nivå och en utsläppsminskning på ca 200 miljoner ton CO 2 e. Svinnet i svenska livsmedelsbutiker uppgår till mer än ton mat per år, enligt Avfall Sveriges nyckeltal. För Örebro kommuns del innebär det att butikerna ger upphov till cirka ton svinn per år vilket motsvarar cirka ton CO 2 e. För svinnet i restauranger finns också beräkningar från Avfall Sverige. För Örebro kommuns del innebär det att restaurangerna ger upphov till ett svinn på cirka ton per år, vilket motsvarar cirka ton CO 2 e. 10 Naturvårdsverket Rapport 5979 Minskat svinn i skolkök 11

12 5. Befintliga mål och handlingsplaner 5.1 Nationellt I de nu gällande Miljömålen finns inga klimatmål för konsumtionen eller produktionen av livsmedel, men det generella generationsmålet om att minska utsläppen av växthusgaser är relevant för fokusområdet. I propositionen om de nya miljömålen (prop 2009/10:155) har ekosystemtjänster fått en mer framträdande roll och hållbart nyttjande av bl a mark framhålls. I propositionen föreslås att etappmål och strategier ska tas fram för ekosystemtjänster. Jordbruksverket ska på regeringens uppdrag ta fram ett förslag till handlingsprogram för minskade växthusgasutsläpp och minskade växtnäringsförluster från jordbruket. Förslaget som ska gälla perioden 2011 till 2016, med utblick till 2020, ska redovisas senast den 30 april Önskvärt vore att metoder och nyckeltal togs fram på nationell nivå för att följa upp och beräkna matkonsumtionens klimatpåverkan. 6. Pågående arbete i Örebro kommun Projektet Ökad andel ekologisk- och klimatsmart mat har pågått under 2009/10 i Örebro kommun. Andelen ekologiska inköp i kommunens alla verksamheter ska öka, och kopplingen mellan konsumtion av livsmedel och klimatpåverkan ska tydliggöras. SMART- mat konceptet har legat till grund för arbetet. Större andel vegetabilier Mindre utrymme för "tomma kalorier" Andelen ekologiskt ökas Rätt köttval, rätt grönsaksval Transportsnålt 11 kök från olika verksamheter har ingått i projektet som testkök. Utbildning, studiebesök och inspirationsaktiviteter har ingått och erfarenheter och synpunkter från dessa kök tas tillvara i det fortsatta arbetet med ekologisk och klimatsmart mat. Det finns också en rad lokala initiativ ute på skolor och förskolor, bland annat när det gäller minskning av svinnet från tallriksavskrapet. I arbetet med grön flagg 11 har flera skolor vägt hur mycket mat som kastats i matsalen. Inom gymnasieskolan har beslut fattats om att öka andelen vegetarisk mat, servera fisk två dagar i veckan och byta ut nöt mot kyckling. Beslutet är främst en kostnadsbesparande åtgärd men ger samtidigt mindre miljö- och klimatpåverkan. Portionspriset för olika typer av maträtter varierar ungefär så här 12 Meny med: 11 Pedagogiskt miljönätverk som drivs av Håll Sverige rent. 12 Beräknat ur kostdataprogrammet Mashie, gymnasieportion 1,25, pris juni

13 Nötköttsrätt kr/portion Vegetarisk 8-11 kr/portion Fisk kr/portion Kyckling 8,50-12,50 kr/portion Vid upphandling av livsmedel ställs idag en rad miljökrav, miljöstyrningsrådets kriterier används. Det pågår också utveckling av vår e-handelsportal, en e-handelsgrupp finns i kommunen. Genom att fler använder portalen förväntas andelen upphandlade produkter som väljs vid beställning öka. Trots att krav på leverantörerna ställts så är det tidskrävande och svårt att följa upp att kraven efterlevs. 7. Vad kan Örebro kommun göra? Den här texten sammanfattar de åtgärder som kommunen har möjlighet att utföra. Örebro kommun har olika möjligheter att minska klimatpåverkan inom den egna verksamheten. Vi har också möjlighet att indirekt påverka andra aktörer. I Klimatplanen framgår vilka åtgärder som planeras och prioriteras inom kommunens verksamhet de närmsta åren. Där framgår också vem som ansvarar för att åtgärden vidtas. Välj recept och råvaror som är bra för miljön och klimatet Kommunen serverar drygt 6 miljoner måltider/år (lunch och kvällsmat) plus frukost och mellanmål. Det gör att ändringar i både matsedel och produktval kan ge relativt stor effekt. Beräkningar och projekt som gjorts visar att det går att minska klimatpåverkan per måltid med % genom val av råvaror. Vi behöver minska mängden kött (främst nötkött) till förmån för mer vegetabiliska råvaror. Undvika att köpa in kött som bidrar till avverkning av regnskog. Detta kan vara svårt att göra i praktiken eftersom det inte syns vid beställning men välj i första hand ekologiskt framställt kött, svenskt naturbeteskött och hellre svenskt kött än importerat. Välj gärna pelagisk, stimlevande fisk (ex sill och makrill) och odlade musslor Välj MSC- eller KRAV-märkt fisk och skaldjur, välj fiskar som fått grönt ljus enligt WWF:s eller Miljöstyrningsrådets lista. Listan har använts vid livsmedelsupphandlingen men rödlistade fiskar går ändå att beställa t e x rödspätta. För vegetabiliska produkter är närproducerat ofta bättre, så länge hela kedjan är effektiv (t ex transport). Välj frukt och grönt efter säsong, välj frukter och bär som kan produceras i Sverige. Minska svinnet inom den egna verksamheten Vi kan minska svinnet i alla led både tallriksavskrap, kantinrester och vid tillagning. Exempel på åtgärder och metoder som använts av andra är: Förbättra underlaget för att få rätt antal beställda och tillagade portioner t ex genom frånvarorapportering eller statistik om åtgång av olika rätter. Lugn och trygg miljö i matsalen 13 Två veckomenyers olika klimatpåverkan. Johanna Björklund CUL, Mönsterås kommun och Unilever, webreferens 13

14 Synliggöra svinnet Öka kunskapen om matens miljö- och klimatpåverkan framförallt via skolans- och förskolans verksamhet Skolan och lärarna har en viktig roll för att föra över attityder och kunskap till eleverna i skolan. De förändringar vi gör i menyer och annat behöver kommuniceras med lärare, elever och kostpersonal. Lärarnas kompetens kring matens miljö- och klimatpåverkan behöver stärkas. Upphandling Kommunen ingår i ett regionalt upphandlingssamarbete och gör upphandlingar av livsmedel var 3:e 4:e år. Några av de åtgärder vi kan vidta är: Uppföljning av de krav som vi ställt vid upphandling Utveckling av våra metoder inför nästa upphandling t ex genom att förbättra dialogen med befintliga och potentiella leverantörer. Förbättra kunskapen om hur vi kan förenkla för små och lokala aktörer att lämna anbud inför kommande upphandlingar. Påverka våra leverantörer att förbättra sina produkter och att redovisa klimattal för produkterna. Näringslivet Vi kan försöka påverka butiker och restauranger inom kommunen att jobba med t ex produktplacering, skyltning, klimatsmarta menyer och att minska svinnet. Vi kan inför nästa revidering av klimatplanen jobba med markanvändningen och jordbruket inom kommunen ihop med de gröna näringarna t ex om brukningsmetoder, plöjning, gödselhantering och gödselanvändning, val av grödor, biogas, djurhållning, arbetsmaskiner mm. Vissa av åtgärderna som jordbrukarna kan vidta är positiva ur klimatsynpunkt men negativt för andra miljömål som kommunen prioriterar. Ett exempel är att minskad plöjning av marken oftast kräver mer besprutning, en motsättning mellan giftfri miljö och ökad biologisk mångfald med klimatmål och övergödnings mål. 14

15 11. Referenser Naturvårdsverket Fakta om maten och miljön konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser. Rapport Naturvårdsverket Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport Livsmedelsverket På väg mot miljöanpassade kostråd. Rapport 9. SIK Mat och klimat. En sammanfattning om matens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Rapport 776. FAO Livestock s long shadow. Naturvårdsverket Litteraturstudie om klimatpåverkan från svensk konsumtion. (Förstudie till Konsumtionens klimatpåverkan.) FOI Memo Jordbruksverket statistikrapport 2009:2 Köttkonsumtion och dess klimatpåverkan, Arnqvist M, CUL, 2008 SIK 2009, Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and Rapport 793 Naturvårdsverket Rapport 5979 Minskat svinn i skolkök Mönsterås kommun 15

16 Bilaga 1 Ton CO2-ekvivalenter Frukt och grönt Mejeri Kött, chark och ägg Fisk och skaldjur Ceralieprodukter Fett och oljor Övrigt Övriga livsmedel Kaffe Socker Margariner Oljor Övrigt cerealieprodukter Pasta/ris Matbröd Mjöl och gryn Övrigt fisk och skaldjur Lax Vitfisk Övrigt kött, chark och ägg Köttfärs Kyckling/fågel Griskött Nötkött Övrigt mejeri Juice Smör/ost Gräddfil/creme fraich/matyoghurt Mjölk/ fil yoghurt Övrigt frukt och grönt Potatis Frukt Salladsgrönsaker Rotfrukter + kål

17 Följande klimattal kan ses som representativa för produktgrupperna. När det gäller beräkningen av nuläget har mer specifika tal använts av SIK, dessa specifika tal är ibland konfidentiella och kan därför inte lämnas ut. Produkt CO2/ton produkt Rotfrukter + kål 0,1 Salladsgrönsaker 2,0 Frukt 0,4 Potatis 0,1 Övrigt frukt och grönt 0,6 Mjölk/ fil yoghurt 1,1 Gräddfil/creme fraiche/matyoghurt 3,1 Smör/ost 9,4 Juice 1,3 Övrigt mejeri 1,2 Nötkött 22,4 Griskött 5,8 Kyckling/fågel 2,8 Köttfärs 14,1 Övrigt kött, chark och ägg 12,5 Vitfisk 3,8 Lax 2,2 Övrigt fisk och skaldjur 4,9 Mjöl och gryn 0,6 Matbröd 0,7 Pasta/ris 2,2 Övrigt cerealieprodukter 0,7 Socker 0,6 Kaffe 2,8 Övriga livsmedel (sylt, puréer, saft, färdigmat och övriga livsmedel) 1,9 oljor 1,8 margariner 0,8

18 Mejeriprodukter Ton CO2-ekvivalenter Mjölk/ fil yoghurt Gräddfil/creme fraiche Smör/ost Juice Övrigt mejeri Fisk och skaldjur Ton CO2-ekvivalenter Vitfisk Lax Panerad fisk Plattfisk Räkor Övriga fisk och skaldjur

19 Ceralier och övriga livsmedel Ton CO2-ekvivalenter Mjöl Gryn Matbröd Pasta/ris Övriga cerealieprod. Socker Kaf fe Övriga livsmedel* *sylt, puréer, saft, färdigmat och övriga livsmedel

20 UPPDRAG CONTRACT P90309 Klimatpåverkan från livsmedelsråvaror inom Örebro kommun Slutrapport Britta Florén November 2009 SIK

21 Projektinformation Projektstart Sommaren 2009 Granskad av Katarina Nilsson Projektledare och utförare Britta Florén (SIK) Distributionslista Örebro kommun genom Malin Isaksson Nyckelord GWP, klimatpåverkan, växthusgaser, livsmedel, råvaror, ingredienser SIK 2 (13)

22 INNEHÅLL PROJEKTINFORMATION...2 BAKGRUND...4 MÅL...4 GENOMFÖRANDE...4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET...4 URVAL AV LIVSMEDELSPRODUKTER...6 RESULTAT...11 SLUTSATSER OCH DISKUSSION...13 SIK 3 (13)

23 Bakgrund Livsmedelskedjans klimatpåverkan har på senaste år identifierats stå för en betydande del (ca 25 %) av Sveriges totala klimatpåverkan. Detta har lett till ett ökat kunskapsbehov gällande olika livsmedelsprodukters bidrag till klimatpåverkan för företag, inom forskning och offentlig verksamhet. Miljöpåverkan från egen verksamhet, kopplad till energianvändning och transporter, är frågor som sedan länge varit i fokus medan det som offentlig verksamhet är en betydligt större utmaning att även ta ett grepp om klimatbidraget från de råvaror och livsmedelsprodukter som köps in för att driva kommunal verksamhet. Malin Isaksson kontaktade SIK för att få hjälp med framtagande av underlag till klimatmålsarbetet inom livsmedelsområdet vilket resulterade i följande projekt. Mål Målet med projektet är att göra en grov beräkning av klimatpåverkan från Örebro kommuns offentligt upphandlade råvaror och livsmedel. Resultatet tas fram genom att inventera mängder och dela upp dessa i olika kategorier av livsmedel som aggregeras till olika branschgrupper (cerealier, mejeri, fisk & skaldjur etc) och att därefter kombinera aktuella livsmedelsråvaror med befintliga uppgifter om klimat-tal för dessa produkter ur SIKs databas. Genomförande Förutsättningar för projektet Örebro kommun har ansvarat för och sammanställt uppgifter om inköpta mängder, under 2008, för de livsmedelsgrupper som inkluderats. Klimatdata som använts bygger på resultat från tidigare livscykelanalyser. Några nya studier har inte genomförts inom ramen för detta projekt utan urval av klimatdata har skett utifrån de studier som tidigare har genomförts och som finns i SIKs miljödatabas. SIK har valt ut de klimatdata som anses mest relevanta med avseende på klimatdatas kvalité. Bästa tillgängliga klimatdata handlar i det här fallet om en bedömning att använda de mest aktuella tillgängliga data som dessutom bygger på en så omfattande datainsamling som möjligt och där även relevant livscykelanalysmetodik har använts. Viktigt är också att försöka matcha klimatdatas omfattning så att det i så stor utsträckning som möjligt överensstämmer med Örebros inköpta råvaror och livsmedelsprodukter med avseende på produktionssystem. Generellt sett så finns det stora variationer både i olika primära produktionssystem (d v s hur jordbruk, fiskodling eller fiskemetoder bedrivs) samt hur livsmedelsproduktion bedrivs i olika länder vilket innebär att resultaten inte kan tolkas som exakta tal. För att begränsa omfattningen av projektet har endast mängder av de volymmässigt största livsmedelråvarorna specificerats. Resterande produkter inom en branschgrupp har räknats som en aggregerad resterande summa vilken har multiplicerats med ett antaget SIK 4 (13)

24 klimatvärde för branschgruppen. Eftersom antalet livsmedelsprodukter är så pass stort så saknas dessutom kunskap idag gällande flera produkters klimatpåverkan. De flesta klimatdata som använts i beräkningarna baseras på data fram till och med livsmedelsfabriksgrind det vill säga att klimatpåverkan från transporter efter fabriksgrind inte är inkluderade. Ett undantag är importerade produkter (exempelvis frukt och grönt) där transport till svenskt grossistlager i Stockholm i detta fall har antagits. I de fall som förpackningar är inkluderade i data så är det en konsumentförpackning som har inkluderats eftersom de flesta livscykelanalyser som utförts har en konsumentprodukt i fokus. Då förpackningens inverkan oftast är liten i förhållande till den totala klimatpåverkan av ett livsmedel spelar troligen skillnaden mellan klimatbidraget från konsumentförpackning och storköksförpackning mindre roll (även om det relativt sett kan vara viktigare för vissa produkter, exempelvis inom frukt och grönt). De flesta klimatdata är baserade på en svensk produktion (se specifika kommentarer för de utvalda produkterna). Klimatpåverkan från kommunens svinn blir inkluderat i dessa data eftersom det är inköpta mängder som vi har räknat på. Däremot så blir svinnets andel av den totala klimatpåverkan inte tydligt specificerat. Svinn från tidigare led i produktionen är också inkluderade i de klimattal som legat till grund för beräkningarna. Klimatdata som använts är uttryckt i en gemensam enhet CO 2 -ekv./kg produkt och inkluderar klimatpåverkan från samtliga växthusgaser. I livsmedelssammanhang står jordbrukets utsläpp av metan och lustgas för en viktig del av klimatpåverkan. Utsläppen av växthusgaser är viktade enligt så kallade karaktäriseringsfaktorer som visar på hur potenta växthusgaserna är i förhållande till koldioxid. Följande faktorer från IPCC har använts (IPCC 2007 Intergovernmental Panel on Climate Change). Växthusgaser Karaktäriseringsfaktorer (kg CO 2 -ekv/kg) Koldioxid 1 g CO 2 -eq./g CO 2 Metan CH 4 25 g CO 2 -eq./g CH 4 Lustgas N 2 O 298 g CO 2 -eq./g N 2 O Det innebär att 1 kg N 2 O (lustgas) ger upphov till 300 gånger högre bidrag till klimatpåverkan än ett utsläpp av 1 kg CO 2 (koldioxid). Allokering är ett uttryck för att fördela miljöbelastningen mellan olika produkter och biprodukter som uppstår i samma livsmedelskedja (exempelvis mjölk och kött eller vetemjöl och vetekli). Fördelningen som gjorts för beräkning av använda klimattal är beräknad utifrån produkternas/biprodukternas ekonomiska värde, en så kallad ekonomisk allokering. SIK 5 (13)

25 Utsläpp från förändrad markanvändning är ej medtaget i analysen. Ett exempel på klimatpåverkan från förändrad markanvändning är odling av soja som kan ha skett på bekostnad av avskogning av regnskog vilket ger stora nettotillskott av CO 2 till atmosfären. Eller konsumtion av brasilianskt nötkött där en expansion innebär nettotillskott av CO 2 från avskogning. Använda klimattal redovisas inte inom ramen för detta projekt enligt överenskommelse i projektbeskrivning. En grov bild av skillnaden mellan klimatvärden i respektive branschgrupper kan fås genom att dividera totala klimatpåverkan inom en branchgrupp med totalt inköpt mängd, då fås ett viktat medelklimattal för branschgruppen vilket presenteras i resultatdelen av rapporten. Urval av livsmedelsprodukter Nedan presenteras de livsmedel som valts ut att representera klimatpåverkan från Örebro kommuns livsmedelsråvaror i tabeller. Urvalet gjordes i samarbete mellan SIK och Örebro kommun. För varje branschgrupp presenteras de inköpta mängderna för de utvalda stora livsmedelsprodukterna samt övriga livsmedel och summan av inköpta livsmedel inom branschgruppen. Mängderna representerar inköp inom den offentliga verksamheten, d v s hushållens privata konsumtion är inte inkluderad. I tabellerna presenteras även några av de viktiga antaganden/förutsättningar som klimattalen är baserade på. Frukt & grönt Produkter Inköpta Antagande/förutsättning frukt & grönt mängder frukt & grönt (kg) Rotfrukter + kål Räknat som 50% vitkål och 50% morot (svenskt) Broccoli, ärtor, haricoverts Sthlm Sallad Räknat som 50 % svensk och 50 % spansk med trp till Sthlm Tomat Räknat som 33% vardera av svensk (bioväxthus), spansk (friland) och holländsk tomat (mix bio och fossil), alla trp till Sthlm Gurka Baserat på fossil energi och finska odlingsdata Banan + exotisk frukt Costa Rica antaget + trp till Stockholm Apelsin Räknat som spanska apelsiner trp till Sthlm Äpple Räknat som 33 % vardera av Potatis Grönsaksblandningar + övrig frukt och grönt 3008 Räknat som fryst broccoli 50 % spansk 50 % Equador + trp till svensk, fransk och chilenska äpplen Snitt av fyra odlare i södra Sverige, fram till potatispackeri. Räknat som snitt av 50% fryst broccoli och 50 % morot SIK 6 (13)

26 Summa frukt & grönt Mejeri Produkter mejeri Mjölk Fil/yoghurt Inköpta mängder mejeri (kg) Grädde Gräddfil/Creme fraiche/matyoghurt Antagande/förutsättning Svensk mjölk. Medelvärde mellan svensk fil och yoghurt Svenskt. Räknat som svensk creme fraiche 34 % Smör Svenskt smör Ost Juice, drickfärdig Räknad som svensk hushållsost. All juice räknas som apelsinjuice. Drickfärdig producerad från koncentrat Juice, koncentrat All juice räknas som apelsinjuice. Räknat som rent koncentrat Övrig mejeri All övrig mejeri räknas som fil/yoghurt. Svenskt. Summa mejeri Kött, chark och ägg Produkter Kött, chark och ägg Inköpta mängder kött, chark och ägg (kg) Antagande/förutsättning Nötkött Gris Svenska värden. Importerat nötkött visar betydligt högre värden. Svenska värden. Kyckling/fågel Svenska värden. Ägg Svenska värden. Förpackning är ej inkluderad i data. SIK 7 (13)

27 Korv Svenska värden. Köttbullar Svenska värden. Smörgåsskinka 5892 Svenska värden. Köttfärs Räknas som 50 % nöt och 50 % gris. Svenska värden Övriga produkter inom kött, chark och ägg Antas som svenskt griskött. Summa kött, chark och ägg Fisk och skaldjur Produkter Fisk och skaldjur Inköpta mängder fisk och skaldjur (kg) Antagande/förutsättning Vitfisk Räknat som torsk fiskad i Barents hav Lax Räknat som lax odlad i Norge Panerad fisk 1800 Räknat som ett medelvärde mellan Alaska pollock och torsk Plattfisk 2602 Räknat som danskt fiske av rödspätta. Räkor (alla skaldjur räknas 5456 Räknat som danskt fiske som räkor) av räkor. Räknat som skalade räkor. Övriga produkter inom fisk och skaldjur Antas räknas som vitfisk. Summa fisk och skaldjur SIK 8 (13)

28 Cerealieprodukter Produkter Cerealieprodukter Inköpta mängder cerealieprodukter (kg) Antagande/förutsättning Mjöl Räknat som svenskt vetemjöl Havregryn 4907 Svenska värden Matbröd Snittvärde från fyra större industribakade bröd Matbröd bake off Representerar butiksbakat bröd Pasta Värde för okokt italiensk durumvetepasta Ris Representerar italienskt ris. Övriga cerealieprodukter Alla övriga cerealier räknas som matbröd Summa cerealieprodukter Fetter och oljor Produkter Inköpta mängder Antagande/förutsättning Fetter och oljor fetter och oljor (kg) Olja All olja antas som rapsolja. Räknat som ett snitt av svensk och tysk rapsolja. Margarin Räknat som margarin med 80 % fett, europeiska värden. Summa fetter och oljor Övriga livsmedel Produkter Inköpta mängder Antagande/förutsättning Övriga livsmedel övriga livsmedel (kg) Socker Svenskt betsocker SIK 9 (13)

29 Kaffe Räknat som torrt bryggkaffe Sylt, puréer, saft Räknat som engelsk jordgubbssylt Färdigmat och övriga livsmedel Räknat som 50 % köttbullsmåltid och 50% kycklingpyttipanna. Summa övriga livsmedel SIK 10 (13)

30 Resultat Klimatpåverkan från Örebro kommuns inköpta råvaror har uppskattats genom att multiplicera vikten av utvalda livsmedelsgrupper med ett specifikt klimattal för motsvarande produkter. Bidraget till klimatpåverkan uttrycks i ton koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv.). Det totala klimatbidraget från inköpta livsmedel (2008) inom den offentliga verksamheten är 9120 ton CO 2 -ekvivalenter Fördelningen av klimatpåverkan mellan olika produktgrupper kan studeras i diagrammet nedan. Klimatpåverkan från livsmedelsråvaror i Örebro kommun ton CO2-ekvivalenter Frukt & grönt Mejeri Kött, chark och ägg Fisk och skaldjur Cerealieprodukter Fett & Oljor Övrigt Klimatresultaten visar att animaliska produkter som kött, chark, ägg och mejeri tydligt dominerar kommunens klimatpåverkan från livsmedel. För dessa produkter härstammar majoriteten av växthusgaserna från jordbrukets utsläpp av exempelvis lustgas och metan. Om en stor andel importerat nötkött används inom kommunen är det dessutom viktigt att notera att resultaten ovan är lågt räknade eftersom importerat nötkött enligt publicerade källor står för en högre klimatpåverkan än vad vår svenska produktion representerar. Exempelvis innebär konsumtion av brasilianskt nötkött ett ca 40 % högre klimatbidrag jämfört med svenskt nötkött även om avskogningsbidraget inte är medräknat. För att sätta klimatpåverkan i sitt perspektiv så presenteras de inköpta livsmedelsråvarorna i figuren nedan. SIK 11 (13)

31 Inköpta mängder livsmedel i Örebro kommun ton livsmedel Frukt & grönt Mejeri Kött, chark och ägg Fisk och skaldjur Cerealieprodukter Fett & Oljor Övrigt Figuren över inköpta mängder visar tydligt att det inte är tillräckligt att studera mängder av olika sorters livsmedel när det gäller klimatpåverkan. Frukt och grönt ligger högt i inköpt mängd men relativt lågt när det gäller klimatpåverkan. För kött, chark och ägg finns det motsatta förhållandet, relativt låga mängder jämfört med andra grupper men dessa produkter står ändå för det största bidraget till klimatpåverkan. Skillnaden i viktade medelvärdestal mellan olika branschgrupper av livsmedel presenteras i tabellen nedan. Branschgrupper Klimattal kg CO2-ekv./ kg livsmedel Frukt & grönt 0,5 Mejeri 1,8 Kött, chark och 8,5 ägg Fisk och skaldjur 3,2 Cerealieprodukter 1,3 Fett & Oljor 1,1 Övrigt 1,8 SIK 12 (13)

32 Slutsatser och diskussion Framtaget underlag kan av Örebro kommun användas som grundbult i arbetet med klimatmål. Om Örebro kommun vill fördjupa sig i vissa delar för att studera hur bidraget till klimatpåverkan fördelar sig mellan olika typer av produkter finns den möjligheten i framtiden. Det finns god förbättringspotential i att minska klimatpåverkan från livsmedelssektorn genom att arbeta vidare med de målområden som redan identifierats i remissversionen av Örebro kommuns klimatplan: Klimatpåverkan från lunch- och middagsmåltider tillagade i den egna verksamheten ska genom val av råvaror halveras från 2008 till Mängden svinn från måltider inom kommunens organisation ska halveras från 2008 till Medvetna val av vilka livsmedel kommunen väljer att servera samt optimeringar i livsmedelskedjan i form av minskat svinn är de två parametrar där Örebro kommun effektivast kan minska matens bidrag till klimatpåverkan. Klimatresultaten visar att kött, chark och ägg är ett identifierat område lämpligt som startpunkt att undersöka vidare för förbättringar är inköpta livsmedel. När det gäller minskning av svinn är det särskilt effektivt att arbeta med produktgrupper som har höga klimattal (exempelvis animaliska produkter) och produktgrupper som har särskilt höga svinntal (exempelvis frukt och grönt eller bröd). SIK 13 (13)