Riskklassning av nedlagda deponier

Transkript

1 SÖRAB Stockholm

2 Datum Uppdragsnummer Jeanette Winter Linnéa Sörenby Ola Lindstrand Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Telefon Fax Organisationsnummer

3 Sammanfattning Alla kommuner i Sverige måste upprätta en kommunal avfallsplan som bland annat ska innehålla information om nedlagda deponier, detta för att kunna bedöma de miljörisker dessa kan förorsaka. Kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna har genom SÖRAB tagit fram en ny avfallsplan för I avfallsplanen finns ett delmål som säger att Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa och miljön. För att uppnå detta mål finns ett delmål som säger att det år 2012 ska finnas en strategi för hur nedlagda deponier ska prioriteras och hanteras. Ett första steg i riktning mot att uppnå målet har varit att riskklassa alla nedlagda deponier. För att klassa deponierna har en MIFO fas 1 genomförts för alla de identifierade objekten. De aspekter som bedöms och vägs in i riskklassen är föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och områdets känslighet och skyddsvärde. I SÖRAB-regionen har 120 deponier klassats vilket resulterat i följande fördelning mellan riskklasser: Riskklass 1 (mycket stor risk, mycket prioriterat för fortsatta undersökningar) 3 Riskklass 2 (stor risk, prioriterat för fortsatta undersökningar) 21 Riskklass 3 (måttlig risk, inte prioriterat för fortsatta undersökningar i nuläget) 57 Riskklass 4 (liten risk, sannolikt inte prioriterat med fortsatta undersökningar) 31 Osäkra (går ej att klassa pga bristande information) 8 Riskklassning nedlagda deponier Deponierna i riskklass 1 karaktäriseras av en mycket stor exponeringsrisk för människor eller skyddsvärda arter och stora spridningsförutsättningar till mark, grundvatten och ytvatten. För deponierna i riskklass 2 är spridningsförutsättningarna generellt stora och de skiljer sig från dem i klass 3 främst genom större deponivolymer och högre exponeringsrisk. För deponierna i riskklass 1 och 2 föreslås ytterligare utredningar och i vissa fall direkta åtgärder. I de flesta fall har åtgärdsförslag tagits fram även för deponier i riskklass 3. Dessa åtgärder är att se som rekommendationer och kan i många fall bli viktiga först vid ändrad markanvändning. Deponierna i riskklass 4 kräver inga åtgärder eller så har åtgärder redan genomförts och ytterligare åtgärder anses inte nödvändiga. i

4 Riskklassning nedlagda deponier Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Historik deponeringsverksamhet Bakgrund Metodik Uppgiftsinsamling MIFO-metodiken Föroreningarnas farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar Känslighet och skyddsvärde Samlad riskbedömning Osäkerhet Nedlagd deponi Tillsyn av deponier efter driftfas Resultat Danderyd Järfälla Lidingö Sollentuna Solna Sundbyberg Täby Upplands Väsby Vallentuna Diskussion och slutsatser Referenser Skrifliga källor Muntliga källor Bilagor Bilaga 1 - Sammanställning Bilaga 2 - MIFO-blanketter A, B, E Danderyds kommun Bilaga 3 - MIFO-blanketter A, B, E Järfälla kommun Bilaga 4 - MIFO-blanketter A, B, E Lidingö stad Bilaga 5 - MIFO-blanketter A, B, E Sollentuna kommun ii

5 Bilaga 6 - MIFO-blanketter A, B, E Solna stad Bilaga 7 - MIFO-blanketter A, B, E Sundbyberg stad Bilaga 8 - MIFO-blanketter A, B, E Täby kommun Bilaga 9 - MIFO-blanketter A, B, E Upplands Väsby kommun Bilaga 10 - MIFO-blanketter A, B, E Vallentuna kommun Bilagorna 2 till 10 bifogas ej rapporten. Riskklassning nedlagda deponier iii

6 Riskklassning nedlagda deponier 1. Inledning Ett förorenat område definieras som ett område, en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är så förorenat att halterna påtagligt överskrider de lokala/ regionala bakgrundshalterna. För att hantera förorenade områden genomförde Naturvårdsverket, tillsammans med landets länsstyrelser, under en branschkartläggning (BKL) med syfte att kartlägga ett 60-tal industribranscher och verksamheter där man antog att det förelåg ett efterbehandlingsbehov. Länsstyrelserna fick senare i uppdrag att identifiera förorenade områden i respektive län. I Stockholm län undersöktes deponiernas påverkan på miljön i Stockholms läns rapport 1993:14, Miljöpåverkan från avfallsanläggningar. För att få en rättvisande bild av förorenade områdens miljöpåverkan kompletterades kartläggningen från 1993 genom att en enhetlig metodik utvecklades, med syfte att kunna utföra riskbedömningar med rimlig säkerhet. Den nya metodiken, kallad Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO), gör att olika typer av förorenade områden kan jämföras i samband med prioritering av fortsatta undersökningar. 1.1 Historik deponeringsverksamhet De deponier som återfinns inom ett område är starkt präglade av de verksamheter som funnits på platsen. Där faktorer som bostadssituation, bebyggelsestruktur, samhällsutveckling och industrier spelar en viktig roll. Generellt när det gäller uppkomst och hantering av hushållsavfall i Stockholms norra förorter så är det en skillnad i hantering före och efter mitten av 1940-talet. Fram till 1945 inhandlades dagligvarorna så gott som i lösvikt. Mjölken köptes i mjölkspann, specerier vägdes upp i påsar, bröd och charkuterivaror slogs in i omslagspapper. Emballaget kunde sedan användas för eldning i spisar och kakelugnar. Detta innebär att väldigt lite avfall uppstod och det som behövde deponeras var plåtburkar, glasflaskor, porslin och husgeråd vilket är avfall med låg farlighet. Från mitten av 1940-talet förändrades bebyggelsestrukturen där de glesbebyggda samhällena blev stadsdelar. Vedspisar och kakelugnar byttes ut mot elspisar och uppvärmning med olja. Tillgången på varor ökade kraftigt och behoven av en hållbar avfallshantering växte. Kommunerna Danderyd, Täby och Sollentuna, och senare även Upplands Väsby, gick samman och bildade Stockholms nordöstra förorters renhållningsförbund. Tippning från de kommunerna skedde på Hagbytippen i Täby. Innan dess hade mycket av avfallet tippats på gårdar eller körts iväg till Lövsta sopförbränningsanläggning. 1 av 150

7 Hur hanteringen av avfall skulle bedrivas beskrevs i hälsovårdsstadgan. Där regleringen skilde sig för landsbygd och stad. Vid 1940-talets mitt var det ingen kommunal skyldighet för kommuner på landet att hålla med allmän avstjälpningsplats. Detta innebär att sophanteringen för köpingar och städer skilde sig från socknar. Många av de stadsnära kranskommunerna anlitade åkare som körde avfall till gårdar där avfallet användes till utfyllnad av gropar eller för deponering på obrukbar mark. Vilka industrier som har funnits på en plats påverkar också deponiernas innehåll och läge. Ett tydligt exempel är AGA fabriken på Lidingö vars avfall har deponerats på olika platser runt om i kommunen. I Järfälla kommun har Bolinders mekaniska verkstäder haft sin verksamhet vilket också avspeglas i innehållet i kommunens deponier. I Vallentuna har tegelbruket och deponierna en nära koppling genom att avfall har deponerats i groparna där lera bröts. Detta är samma situation som i Solna stad och Sollentuna kommun där det finns en koppling mellan grus/sandtag och deponeringen. De stora rivningarna som genomfördes i Stockholm på 1960-talet har också satt sina spår beträffande deponiernas innehåll. Rivningsmassor från Klarakvarteren och gamla Hagalund återfinns på ett flertal platser. 1.2 Bakgrund Kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Väsby och Vallentuna har genom Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB) tagit fram en ny avfallsplan som gäller från år 2009 till Avfallsplanen beskriver hur kommunerna tillsammans med SÖRAB ska arbeta med avfallshantering fram till år Inom avfallsplanen finns ett antal delmål uppsatta med tillhörande strategier. En punkt under delmål 8, Deponering, är att Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa eller miljön. För att hantera detta mål har ett delmål tagits fram, 8.2, vilket säger att År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för hur nedlagda deponier ska prioriteras och hanteras. Strategin för att utföra detta arbete är att ta fram en plan för hur nedlagda deponier ska hanteras, klassificera deponierna enligt MIFO fas 1, identifiera vilka som har ansvar för deponierna samt identifiera vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas. Inom de nio kommunerna har 119 stycken nedlagda deponier identifierats vilka har klassats enligt MIFO fas 1. Alla dessa objekt antas ha olika förutsättningar. Vid inventeringens start var det antaget att tio av de identifierade deponierna redan var klassificerade enligt MIFO fas 1, en i Lidingö, åtta i Sollentuna och en i Solna. Vid studier av dessa objekt visade det sig dock att deponierna inte var klassade, utan endast MIFO blankett A och B var ifyllda, deponierna har därför klassats i denna inventering. Utöver de 116 finns det ytterligare deponier som inte klassats i föreliggande utredning. Beslut om vilka deponier som har klassats och inte har 2 av 150

8 tagits i samråd med kontaktpersonerna på respektive kommun. Anledningarna till att vissa deponier inte klassats varierar och finns förklarat mer utförligt under sammanfattningen för respektive kommun. Samtliga kommuner har fått exemplar av den första versionen av rapportern och har därefter erbjudits möjligheten att komma in med synpunkter vilka sedan har tagits i beaktande vid revideringen. 2. Metodik Inventeringen och riskklassningen har utförts enligt den metodik som beskrivs i Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) fas 1 orienterande studie. I och med att arbetet utförts enligt denna metodik, som kan användas för alla typer av förorenade områden, har resultatet blivit enhetligt och jämförbart mellan olika län och olika branscher. 2.1 Uppgiftsinsamling En mycket viktig informationskälla vid inventeringen har varit intervjuer. På kommunerna har berörda personer på miljöförvaltningar och på tekniska förvaltningar kontaktats. Viktig information har även erhållits vid intervjuer med personer som på andra sätt har kännedom om deponierna. Ytterligare ett viktigt steg i inventeringsprocessen har varit arkivstudier, både hos de berörda kommunerna och hos länsstyrelsen. Studier av jordartskartor, terrängkartor och flygbilder har bidragit med värdefull information om läge, utbredning och spridningsförutsättningar för deponierna. Kartorna har även använts för att lokalisera skyddsområden såsom naturreservat, Natura 2000 områden och grundvattentäkter. SGU:s brunnsarkiv har använts för att lokalisera eventuella brunnar i deponiernas närhet. Efter genomgång av erhållen bakgrundsinformation har platsbesök på respektive deponi gjorts. Vid platsbesöken har deponierna med omgivning studerats med hänseende på vegetation och eventuella vegetationsskador, avstånd till ytvatten, täckning, storlek etc. Andra syn- och luktintryck har noterats. De besökta deponierna har fotodokumenterats. 2.2 MIFO-metodiken Metodiken för inventering av förorenade områden (MIFO) beskrivs i Naturvårdsverkets rapport Metodiken är indelad i två faser, där fas 1 omfattar en orienterande studie och riskklassning och fas 2 en översiktlig undersökning följd av en riskklassning. Den orienterade studien inleds med identifiering av objekt och branscher. Därefter följer uppgiftsinsamling genom kart- och arkivstudier, intryck från platsbesök och intervjuer. De orienterande studierna avslutas med sammanställning, utvärdering och rapport. Den översiktliga undersökningen inleds med rekognosering på platsen och upprättande av geokarta och provtagningsplan. Därefter görs provtagningar på stra- 3 av 150

9 tegiskt utvalda punkter och analyser av relevanta parametrar. Den översiktliga undersökningen avslutas med sammanställning, utvärdering och rapportering. Vid en riskklassificering enligt MIFO fas 1 tas hänsyn till föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och känslighet och skyddsvärde. Utifrån dessa genomförs sedan en samlad riskbedömning. MIFO är en generell metod för alla typer av förorenade områden. Blanketternas utformning tycks vara mer lämpad för inventering av industriverksamhet och är inte optimala för riskbedömning av nedlagda deponier. Detta är dock inget som påverkar den samlade riskbedömningen, men en förklaring och motivering är att föredra som tillägg Föroreningarnas farlighet Vid bedömning av föroreningarnas farlighet har Tabell 3 i Naturvårdsverkets rapport 4918 använts. För många av de objekt som har inventerats är dock uppgifterna om vad som deponerats mycket bristfälliga vilket innebär att det inte är känt vilka föroreningar som kan finnas i de olika deponierna. Ofta är det endast angivet om hushållsavfall, industriavfall eller schaktmassor deponerats och det är då nödvändigt att göra grova uppskattningar om vilka föroreningar som kan tänkas förekomma. Generellt har deponier med industriavfall tillskrivits en högre farlighet än deponier där hushållsavfall deponerats. Hushållsavfallets sammansättning har dock varierat genom åren beroende på förändrade konsumtionsvanor. I denna utredning har därför hushållsavfallets farlighet bedömts med hänsyn till verksamhetsperiod. Hushållsavfall deponerat fram till 1950 bedöms som mindre farligt utifrån förutsättningen att det tidigare inte fanns lika mycket skadliga kemikalier i samhället samt att man i större utsträckning tog till vara och återvann restprodukter. För deponier innehållandes schaktmassor har föroreningarnas farlighet varit svår att bedöma. I utförd bedömning har hänsyn inte tagits till avgång av metangas från deponierna. Metangas bildas främst i deponier där organiskt material har deponerats, exempelvis hushållsavfall. I förteckningen över branscher och branschtypiska föroreningar i naturvårdsverkets rapport 4918 bilaga 8 är det angett att branschtypiska föroreningar för kommunala avfallsdeponier är: tungmetaller, klorerade- och icke-klorerade lösningsmedel, klorerade hydrokarboner, fenoler, olja och närsalter. Den uppgiften har använts vid bedömning av deponiernas innehåll av föroreningar. På deponier där förbränning förekommit är det troligt att föroreningar med hög farlighet, dioxiner och PAH:er, förekommer. 4 av 150

10 Tabell 1. Exempel på bedömning av föroreningarnas farlighet för vissa ämnen, produkter och blandningar (Naturvårdsverket, 1999). Låg Måttlig Hög Mycket hög Kalcium Aluminium Kobolt* Arsenik Magnesium Mangan Järn Papper Trä Metallskrot Aceton Alifatiska kolväten Träfiber Bark Zink* Koppar* Krom* (om Cr VI inte förekommer) Nickel* Vanadin* Ammoniak Aromatiska kolväten* Fenol* Formaldehyd Glykol Konc. Syror Konc. Baser Lösningsmedel Styren Oljeaska Petroleumprodukter Flygbränsle Eldningsolja Spillojlor Väteperoxid Färger Skärvätskor Bensin Diesel Trätjära Bly* Kadmium* Kvicksilver* Krom (VI)* Natrium (metall) Bensen* Cyanid* Kreosot*,** Stenkolstjära PAH* Dioxiner* Klorbensener* Klorfenoler* Klorerade lösningsmedel Organiska klorför. PCB* Tetrakloretylen* Trikloretan* Trikloretylen* Bekämpningsmedel *förekommer på listan över generella riktvärden för förorenad mark **avser gammal kreosot, innehåller höga halter PAH Föroreningsnivå Uppskattning av föroreningsnivå har varit svår att göra då det i de flesta fall saknas provtagnings- och analysresultat. Det som legat till grund för uppskattning av nivån har varit volymen deponerade massor, deponins storlek, samt deponins drifttid. Jordarternas täthet och därmed syresättning, samt hur bra föroreningarna bryts ner, har också värderats och bedömts. Eventuell efterbehandling eller sanering har vägts in i bedömningen och har i regel inneburit att föroreningsnivån sänkts betydligt. I de fall där inga uppgifter om mängd eller tid, och där deponierna inte har hittats vid platsbesök, har ingen uppskattning av föroreningsnivån kunnat genomföras. 5 av 150

11 2.2.3 Spridningsförutsättningar Bedömning av spridningsförutsättningar har gjorts dels till mark/grundvatten och dels till ytvatten. Spridning till luft har ej tagits i beaktande i denna utredning. Spridning till sediment har tagits i åtanke när det har ansetts nödvändigt. I mark och grundvatten är spridningen bedömd utifrån markens genomsläpplighet, samt djupet och lutningen på grundvattenytan. Geologiska kartblad (jordartskartor) har använts för att avgöra vilka jordarter som dominerar på respektive plats. Jordarterna har delats upp i täta, normaltäta och genomsläppliga baserat på de hydrauliska konduktiviteterna. Avståndet från deponin till ytvatten samt ytvattnets karaktär avgör hur stor spridningen blir till dessa. Om ett dike/våtmark eller dyl. med mycket vegetation avvattnar deponin är det troligt att många föroreningar fastläggs och på så sätt fungerar som ett fördröjningsmagasin. I dessa fall kan spridning till ytvatten bli låg trots närheten till vattendrag Känslighet och skyddsvärde Bedömning av risker delas upp i en känslighetsbedömning för människor och en skyddsvärdesbedömning för miljön. Känsligheten bedöms oberoende av hur många som exponeras vilket innebär att bedömningen sker på individnivå. Känsligheten och skyddsvärdet är baserat på bedömningen av risker som finns i Naturvårdsverkets rapport 4918 och som anges i tabellform nedan. Tabell 2. Principer för indelning av känslighet (K) (Naturvårdsverket, 1999). Känslighet (K) Liten Måttlig Stor Mycket stor - där människor inte - där - där - där människor bor exponeras, t.ex. ett litet inhägnat område där ingen verksamhet pågår. yrkesverksamma exponeras i liten utsträckning - där grundvatten inte används som dricksvatten, t.ex. i ett inhägnat industriområde yrkesverksamma exponeras under arbetstid t.ex. ett kontorsområde - där barn exponeras i liten utsträckning - där åkerbruk eller djurhållning sker - områden med stor betydelse för det rörliga friluftslivet, t.ex. grönområden permanent - där barn exponeras i stor utsträckning - där grundvatten eller ytvatten används som dricksvatten, t.ex. en villatomt, ett daghem, ett bostadsområde 6 av 150

12 Tabell 3. Principer för indelning efter skyddsvärde (S) (Naturvårdsverket, 1999) Skyddsvärde (S) Liten Måttlig Stor Mycket stor - av föroreningar - område med något - områden med eko- - områden med starkt påverkade områden - av annan verksamhet förstörda naturliga ekosystem, t.ex. en deponi, ett sandmagasin eller ett asfalterat område. störda ekosystem - områden med ekosystem som är mycket vanliga i regionen, t.ex. normala skogs- och jordbruksområden. system som är mindre vanliga i regionen - områden där exponering sker av enskilda arter eller ekosystem som i naturvårdsplaneringen regionalt eller lokalt utpekas ha stort skyddsvärde t.ex. strandområden och känsliga vattendrag, rekreationsområden och parker i stadsmiljö. enskilda arter eller ekosystem som i naturvårdsplanering på riksnivå, regionalt eller lokalt utpekas ha mycket stort skyddsvärde, t.ex. landets naturskyddade områden; nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, marina reservat, djurskyddsområden och områden med andra biotopskydd, övriga områden som utpekas som riksintressanta för naturvården. 2.3 Samlad riskbedömning I den samlade riskbedömningen har en sammanvägning gjorts av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och känslighet och skyddsvärde. Varje riskklassning har föregåtts av genomgång av erhållen bakgrundsinformation och därefter ett platsbesök på deponin. Samtliga parametrar har sedan vägts samman till en riskbedömning enligt figur 1. 7 av 150

13 Figur 1. Exempel på hur en riskklassning kan se ut. Samtliga parametrar sammanställs i figuren för att få fram vilken riskklass deponin tillhör. I det här fallet skulle deponin placeras i riskklass 3. Deponierna indelas slutligen i riskklasserna nedan: Riskklass 1 Mycket hög risk Riskklass 2 Stor risk Riskklass 3 Måttlig risk Riskklass 4 Liten risk 3. Osäkerhet Riskbedömningarna är baserade på tillgänglig information om deponiernas innehåll och läge. Endast i enstaka fall har tidigare utförda provtagningar och analyser kunnat användas som underlag i bedömningarna. Det finns därmed en osäkerhet i riskklassningen i denna rapport och klassningen ska endast ses som underlag för prioritering inför noggrannare utredning. Det handlar alltså inte om faktiska risker. I de fall där höga halter föroreningar uppmätts behöver dessa inte nödvändigtvis komma från deponering av avfall utan kan även ha orsakats av nuvarande eller tidigare verksamhet. Osäkerheten har vägts in i den samlade riskbedömningen med utgångspunkt från ett troligt scenario. Vid riskklassningen har försiktighetsprincipen tillämpats i osäkra fall, vilket innebär att bedömningen baseras på ett troligt men dåligt fall. 8 av 150

14 4. Nedlagd deponi Enligt 5 avfallsförordningen (2001:1063) avses med deponi en upplagsplats för avfall. Med nedlagd deponi menas således en avslutad upplagsplats för avfall. I vissa fall har bedömningen för vad som är att klassa som en deponi, och vad som är att klassa som förorenat område, varit hårfin och i slutändan har det varit upp till varje kommun att bedöma vilka deponier/områden som ska klassas. 4.1 Tillsyn av deponier efter driftfas En nedlagd deponi där avfall härstammar från flera olika verksamheter och/eller hushåll kan betraktas på två sätt. Deponin kan betraktas som en pågående passiv miljöfarlig verksamhet och är då att betrakta som en U-verksamhet över vilken kommunen har tillsynsansvar. Den nedlagda deponin kan dock, som vilken annan miljöfarlig verksamhet som helst, även betraktas som en nedlagd verksamhet där länsstyrelsen har tillsynsansvar om deponin lades ner efter Enligt Miljöbalken 10 kap. 2 är den som bedriver, eller har bedrivit, en verksamhet ansvariga för det avhjälpande som skall ske. Om verksamhetsutövare för deponin saknas kan markägaren i vissa fall bli ansvarig som förvärvare av verksamheten eller förvärvare av avfallet. Detta gäller dock endast om fastighetsägaren accepterat verksamheten, att markägaren vid förvärvet upptäckt eller borde ha upptäckt deponin eller att åtgärder inte vidtagits trots vetskap, det räcker alltså inte med blotta förvaringen för att en markägare ska bli ansvarig. Tabell 4. Sammanställning över kravnivå, ansvar och tillsynsmyndighet beroende på deponistatus. Deponistatus Kravnivå Ansvarig Tillsynsmyndighet Deponier som tillförts avfall Preventiva och reparativa Verksamhetsutövaren Länsstyrelsen eller kommunen på eller som inte avslutats före 16 juli 2001 Deponier där aktiviteter förekommit efter 30 juni 1969 Deponier där aktivitet inte förekommit efter 30 juni 1969 åtgärder Preventiva och reparativa åtgärder Preventiva åtgärder Verksamhetsutövare Markägare som verksamhetsutövare (förvarare eller förvärvare) Verksamhetsutövare Markägare som verksamhetsutövare (förvarare) delegation från länsstyrelsen Länsstyrelsen Kommunen 9 av 150

15 5. Resultat Resultaten för klassningen av de nedlagda deponierna presenteras kommunvis enligt följande: En kortare beskrivning om antalet klassade deponier och fördelningen av dessa enligt riskklass. Information om deponier som inte klassats och varför. En översiktskarta visar antalet deponier i respektive kommun samt deras läge. De deponier vars läge inte är känt har ej markerats på översiktskartan. Varje deponi beskrivs utifrån innehåll, tidpunkt, markanvändning, spridningsförutsättningar, utförda efterbehandlingar, eventuella provtagningar etc. En riskklassning samt förslag på åtgärder och ansvar presenteras för respektive deponi. I de fall där riskklassning inte kunnat ske beskrivs orsakerna till dessa. Deponiernas läge har markerats på ett kartutsnitt. I de fall där deponins läge inte är känt visas en översiktlig bild av det aktuella området. Deponierna är presenterade med foto. De deponier som vid platsbesök inte har hittats, eller som av annan anledning inte har kunnat besökas, är ej dokumenterade med foto. Tabell 5. Fördelning av deponier inom respektive riskklass för alla de 9 SÖRAB kommunerna. Kommun Totalt antal Riskklass 1 (Mycket stor risk) Riskklass 2 (Stor risk) Riskklass 3 (Måttlig risk) Riskklass 4 (Liten risk) Osäkra Danderyd Järfälla Lidingö Sollentuna Solna Sundbyberg Täby Upplands Väsby Vallentuna Totalt av 150

16 5.1 Danderyd I Danderyds kommun finns 11 nedlagda deponier. En av deponierna utgör ett område som är omnämnt upplagsområdet men några ytterligare uppgifter har inte kunnat fås fram och deponin kommer därför inte att klassas. Totalt kommer 10 deponier i Danderyd att riskklassas. Uppgifterna för många av deponierna är bristfälliga vilket innebär att klassningen i flera fall blir osäker och kan komma att ändras om nya uppgifter framkommer. Fördelning av deponier inom kommunen: Riskklass 1: 0 Riskklass 2: 2 Riskklass 3: 3 Riskklass 4: 3 Osäkra: 2 Skall ej klassas: 1 upplagsområdet inga uppgifter finns att tillgå Antal klassade: av 150

17 Översiktskarta Danderyds kommun, 1. Anneberg Santarara 2. Brohuvudet 2 3. Dalkarlskärret 4. Danderydsvallen 5. Enebyberg Enebyberg 2 7. Grävlingstippen 8. Idavallen 9. Nora strand 10. Tranholmen av 150

18 Anneberg, Santarara Mellan 1920 och 1959 fanns vid Anneberg en deponi för hushållsavfall. Förbränning av avfall i brännugnar förekom. Idag finns ett nybyggt bostadsområde på platsen och i samband med byggandet sanerades området för ändamålet. Avfallet hade deponerats i en grop, osäkerheter kring om förorenade massor fortfarande finns kvar föreligger. Kartan visar det nybyggda området vid Santararavägen där deponin var/är belägen. Det exakta läget för deponin är inte känt. Riskklass 3 Måttlig risk Motivering: Området har sanerats men då viss osäkerhet föreligger om förorenade massor lämnats kvar eller ej placeras deponin i riskklass 3 istället för 4. Karta över deponin vid Anneberg, Åtgärdsförslag: Vidare åtgärder anses inte nödvändiga. Verksamhetsutövare: Kommunen ägde marken och stod för saneringen. HSB är ägare idag. Dalkarlskärret Deponin Dalkarlskärret användes fram till 1972 för tippning av schaktmassor. Inga uppgifter om vilken typ av schaktmassor som deponerats, eller om de var rena eller ej, finns att tillgå. Jordarterna bedöms som täta till normaltäta. Inga ytvatten finns i deponins närhet. Inga synliga spår finns efter deponin som är belägen mellan Rinkebyvägens norra del och Roslagsbanan. Markeringen anger området inom vilket deponin ska vara belägen. Riskklass 3 Måttlig risk Motivering: Osäkerheter kring deponins innehåll gör klassningen osäker. Små spridningsförutsättningar, låg känslighet och lågt skyddsvärde gör att deponin placeras i riskklass 3. Karta över deponin vid Dalkarlskärret, 13 av 150

19 Åtgärdsförslag: Åtgärdsförslag kan inte tas fram förrän bättre information finns tillgängligt. Verksamhetsutövare: Danderyds kommun Brohuvudet 2 På platsen vid brohuvudet har det tidigare funnits en järnvägsbro framtogs ett planförslag om att anlägga en ny gång- och cykelbana samt en allmän brygga på platsen. Provtagningar har genomförts och dessa har visat att marken på fastigheten är förorenad av tungmetaller och cancerogena PAH:er. Osäkerheter kring om platsen verkligen har varit en deponi föreligger. Kartan visar området söder om Bengt Färjares väg och Sjöstigen där föroreningarna påträffats. Exakt läge för deponin är inte känt. Riskklass 2 Stor risk Motivering: Provtagning har påvisat föroreningar med hög farlighet. Området har hög känslighet och ligger i direkt anslutning till ytvatten varför deponin placeras i riskklass 2. Foto, Brohuvudet 2 Åtgärdsförslag: I samband med att den nya cykelvägen ska anläggas bör noggrannare provtagningar genomföras och dessa bör sedan ligga till grund för vidare åtgärder. Verksamhetsutövare: Kvartersmarken ägs av en privat fastighetsägare medan naturmarken och vattenområdet ägs av Danderyds kommun. Karta över deponin vid Brohuvudet 2, 14 av 150

20 Danderydsvallen Det finns inga uppgifter om vad som deponerats på platsen vid Danderydsvallen eller under vilken tid. Danderydsvallen är idag en idrottsplats, och inga spår syns efter deponiverksamheten. Täta jordarter dominerar i området och avståndet till ytvatten är ~100 m. Kartan visar området kring Danderydsvallen inom vilket deponin bör vara belägen. Riskklass: Går ej att riskklassa Motivering: Deponin går inte att klassa då inga uppgifter finns att tillgå om vad som deponerats eller under vilken tid. Åtgärdsförslag: Åtgärdsförslag kan ej ges om inte bättre bakgrundsinformation framkommer. Verksamhetsutövare: Uppgift saknas. Karta över deponin vid Danderydsvallen, Foto, Danderydsvallen 15 av 150

21 Enebyberg 1 Deponin är belägen på Gethagsvägen, norr om fritidsgård/folkets hus och den är omnämnd som ett sopdike, utöver det finns inga uppgifter att tillgå. Området är idag bebyggt, och inga spår syns från deponin. Täta till normaltäta jordarter dominerar i området och inga ytvatten finns i deponins närhet. Enligt en notering från kommunen har provtagningar genomförts och slutsatsen var att massorna inte utgjorde något problem. Riskklass 4 Liten risk Motivering: Efter den provtagning som genomfördes var slutsatsen att deponin inte utgjorde något problem. Detta ligger till grund för denna riskklassning som annars hade varit högre med tanke på den höga känsligheten. Åtgärdsförslag: Åtgärder anses ej nödvändiga vid rådande markanvändning. Verksamhetsutövare: Uppgift saknas Karta över deponin Enebyberg 1, Foto Enebyberg 1. Visar Fritidshemmet vid Gethagsvägen. 16 av 150

22 Enebyberg 2 Deponin är belägen på Norrhagsvägen/Tranvägen och den är omnämnd som ett sopdike, men utöver det finns inga uppgifter att tillgå. Området är idag bebyggt, och inga spår syns från deponin. Täta till normaltäta jordarter dominerar i området och inga ytvatten finns i deponins närhet. Vid den andra deponin i Enebyberg (Enebyberg 1), som också är omnämnd som ett sopdike, har provtagning genomförts och bedömningen efter den var att det inte var några problem. Kartan visar området där deponin ska vara belägen. Riskklass 4 Liten risk Motivering: Efter provtagning i ett sopdike på en närbelägen plats i Enebyberg blev bedömningen ej problem och det har bedömts troligt att det är representativt även för den här platsen. Detta ligger till grund för att deponin hamnar i den lägsta riskklassen. Åtgärdsförslag: Vid dagens markanvändning anses vidare åtgärder inte nödvändiga. Verksamhetsutövare: Uppgift saknas Karta över Norrhagsvägen/Tranvägen där deponin Enebyberg 2 ska vara belägen av 150

23 Grävlingstippen Deponin är enligt uppgift belägen öster om Svalnäs Allés slutpunkt men det finns inga uppgifter om när deponin var i drift, eller vad som deponerades. Vid platsbesök fanns inga tydliga spår efter deponin men det är troligt att deponering har skett i närheten av Stora Värtan som utgör recipient. Jordarterna i området är täta till normaltäta. Idag är området bevuxet med skog och en gångväg går på, eller i närheten av, deponin. Omgivningen används som rekreationsområde och en golfbana finns i närheten. Riskklass: Går ej att riskklassa Motivering: Stor spridning till Stora Värtan är trolig. Brister i informationsunderlaget gör att en kvalificerad riskklassning inte är möjlig att genomföra. Åtgärdsförslag: Förslag på åtgärder kan inte ges på grund av brister i informationsunderlaget. Verksamhetsutövare: Uppgift saknas Karta över området där Grävlingstippen ska var belägen. Foto vid området där Grävlingstippen ska vara belägen. 18 av 150

24 Idavallen Idavallen var en kommunal avfallsdeponi som användes innan deponin vid Anneberg togs i bruk Detta innebär att deponin var i drift runt 1900, och att hushållsavfall från den tiden deponerats. Området är idag bevuxet med gräs och används som hästhage. Inga spår syns efter deponin. Täta jordarter dominerar i området och närmaste ytvatten är Ösbysjön 400 m bort. Inga speciellt skyddsvärda områden finns i deponins närhet utan vanliga skogs- och jordbruksområden dominerar. Idavallen är beläget mellan Danderydsvägen, Nilungavägen, Östbergavägen och Hildingavägen. Området används som snötipp och i sam- Karta över Idavallen. band med detta har undersökningar genomförts på platsen. Riskklass 4 Liten risk Motivering: Tidpunkt för deponering samt innehåll gör att deponin hamnar i den lägsta riskklassen. Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte nödvändiga. Verksamhetsutövare: Danderyds kommun Foto, Idavallen. 19 av 150

25 Nora strand Vid Nora strand, mellan Noragårdsvägen och Soltorpsvägen, fanns på 1930-talet en tippningsplats. Underökningar visar att marken består av 0-1,2 m fyllnadsmassor. Vad som tippats är inte känt men provtagningar har genomförts i området, och dessa har visat på höga halter av tungmetaller och PAH samt tyngre alifater. En dagvattendamm ska anläggas på platsen och totalt ska 2000 m 3 massor schaktas. Ytor som inte är påverkade Karta över deponiområdena vid Nora strand. av schakten men som är förorenade kommer att övertäckas med geotextil och ett 0,5 m lager av rena massor. Det finns risk att sediment i Edsviken är förorenade. Riskklass 2 Stor risk Motivering: Deponin placeras i riskklass 2 men efter utförda åtgärder kan riskklassen troligen sänkas. Risk för att sediment i Edsviken är förorenade bidrar till den höga riskklassen. Åtgärdsförslag: De planerade åtgärderna bör slutföras. Sediment i Edsviken, i anslutning till området, bör provtas för att säkerställa att föroreningar ej spridits. Verksamhetsutövare: Danderyds kommun Foto Nora strand, arbete med sanering pågår. 20 av 150

26 Tranholmen Deponin på Tranholmen användes fram till 1969 då ön fick sophämtning. Det som deponerades var öbornas latrin och hushållsavfall. Avfallet deponerades till stor del direkt i havet och ingen övertäckning skedde. Området är idag en vassrugge, och det är osäkert om det används för någon aktivitet. Riskklass 3 Måttlig risk Motivering: Avfallets karaktär tyder på att innehållet av föroreningar är lågt, och då deponering till stor del skett direkt i havet är det troligt att eventuella föroreningar redan spridits. Det finns en risk att människor kan exponeras vid kontakt med sediment. Åtgärdsförslag: För att säkerställa att inga föroreningar finns kvar är en sedimentprovtagning att rekommendera, framför allt om användningen kommer att ändras t.ex. i samband med byggande av båtbrygga. Verksamhetsutövare: Danderyds stad Karta över Tranholmen, deponins exakta läge är inte känt av 150

27 5.2 Järfälla I Järfälla kommun finns 17 nedlagda deponier som ska klassas. Utöver dessa finns fyra deponier som inte ska klassas, Spjutvägen 2-8, Edstippen, Pingssttippen och Fabriksvägen. Spjutvägen 2-8 ska inte klassas då det inte finns någon information om tippen, Edstippen ska inte klassas då den ej finns eller då det är samma tipp som i Upplands Väsby, Pingssttippen ska inte klassas då den är i drift och Fabriksvägen ska inte klassas då det är samma tipp som Maskinverken/Bolinder strand. Deponin Älgkärrstippen är belägen på gränsen mellan Järfälla och Sollentuna kommuner och är därför omnämnd i respektive kommun. Fördelning av deponier inom kommunen: Riskklass 1: 1 Riskklass 2: 2 Riskklass 3: 12 Riskklass 4: 1 Osäkra: 1 Skall ej klassas: 4 Antal klassade: av 150

28 Översiktskarta Järfälla kommun, 1. Backluratippen 2. Barkarbytippen/Vegatippen 3. Berghemstippen 4. Brukets skidbacke 5. Hummelmoratippen 6. Jakobsbergsskolan 7. Kärnmakarvägen (gränd) 8. Kärrv/Terrängv 9. Maskinverken (hamnen) Nedre bredgårdstippen 11. Rockstatippen 12. Sandvik 13. Veddesta (Kodak) 14. Viksjö, Norra handbollsvägen 15. Viksjö, Norra mantalsvägen 16. Västerbokärret 17. Älgkärrstippen 23 av 150

29 Backluratippen/Vegatippen Backluratippen innehåller schaktmassor och rivningsavfall från byggandet av bostadsområdet vid Viksjö, enligt uppgift är det övervägande rena massor som deponerats. Deponin underlagras av friktionsjord. I anslutning till deponin finns en liten damm där vatten samlas upp innan det leds vidare. Det är troligt att eventuella föroreningar fastläggs i dammen. Bostäder finns i närheten och det är troligt att barn leker vid dammen. En väg ska byggas över deponiområdet och i samband med detta har en översiktlig miljöteknisk undersökning genomförts (Bjerking, 2010) vilken visade att föroreningar i vattnet förekom i låga eller mycket låga halter och att halter i jord ej översteg MKM. Riskklass 3 Måttlig risk Motivering: Föroreningsnivån är låg och Kartan visar Backluratippens läge. idag sker ingen spridning. Risk för spridning i samband med vägbygget föreligger dock varför deponin placeras i riskklass 3 istället för 4. Åtgärdsförslag: Försiktighet bör vidtagas vid vägbygge så att eventuella föroreningar ej sprids. Verksamhetsutövare: Uppgift saknas. Innehåller massor från SIAB:s byggtid. Foto, dammen vid Backluratippen. 24 av 150

30 Barkarbytippen Barkarbytippen är en schaktmassetipp belägen mellan två större vägar, E18 och Enköpingsvägen. Området används fortfarande som upplag/mellanlager för massor. På området sker inga aktiviteter utöver verksamheten med massorna. Jordarterna är täta. Vid platsbesök syns inga spår efter andra avfallsslag än till synes rena massor. Riskklass 4 Liten risk Motivering: Det deponerade avfallet har troligen lågt föroreningsinnehåll. Lågt skyddsvärde, låg känslighet och små spridningsförutsättningar gör att deponin kan placeras i den lägsta riskklassen. Åtgärdsförslag: Åtgärder anses inte nödvändiga Verksamhetsutövare: Uppgift saknas Kartan visar Barkarbytippens läge. Foto, Barkarbytippen. 25 av 150

31 Berghemstippen Schaktmassor har deponerats på Berghemstippen som idag syns som en kulle inom ett bostadsområde och används som parkmark/lekplats. Jordarterna klassas som normaltäta och inga ytvattendrag finns i närheten. Deponin är täckt med fina jordarter och bevuxen. Bitvis syns större block och cementklumpar vilket indikerar att det täckande jordlagret är tunt. Riskklass 3 Måttlig risk Motivering: Massorna är troligen rena men den mycket höga känsligheten gör att deponin placeras i riskklass 3. Åtgärdsförslag: Förbättrad täckning, eller en provtagning som säkerställer att lekande barn ej exponeras, är att rekommendera. Verksamhetsutövare: Uppgift saknas Kartan visar Berghemstippens läge. Foto, Berghemstippen. 26 av 150

32 Brukets skidbacke När deponeringen av massor på platsen startade är inte känt, men 1984 tippades massor för en höjning av toppen med tio meter. Tippverksamheten pågick då ett fåtal år och totalt tippades m 3. Hur mycket som tippats innan är inte känt. Det finns inget som indikerar att annat än rena massor deponerats. Deponin är täckt av vegetation. Området används idag som skidbacke och friluftsområde. Deponin ligger inom Görvälns naturreservat och nära sjön Görväln (Mälaren). Riskklass 3 Måttlig risk Motivering: De massor som deponerades vid höjning av toppen var troligen rena, men massor deponerade tidigare är av okänd karaktär. Området har högt skyddsvärde, hög känslighet och relativt stora spridningsmöjligheter till Görväln vilket gör att deponin tills vidare placeras i riskklass 3. Åtgärdsförslag: Kontroll av spridning av lakvatten från deponin för att säkerställa att ingen påverkan sker på Görväln/Mälaren. Verksamhetsutövare: Järfälla kommun Kartan visar Brukets skidbacke. Foto, Brukets skidbacke. 27 av 150

33 Hummelmoratippen Hummelmoratippen är en stor deponi belägen i närheten av bostadsområdet i Viksjö. Deponin var i drift och innehåller byggavfall från Skanskas byggtid inklusive tomfat och schaktmassor. Deponin syns som en stor gräsbevuxen kulle och större block/ sprängsten sågs vid platsbesök. Jordarterna i området klassas som täta till normaltäta och avståndet till ytvatten är stort. Området används som strövområde och en stig korsar tippen. Deponin är delvis belägen inom Görvälns naturreservat. Tippslänterna är branta och det är inte troligt att vatten ansamlas uppe på tippen. Riskklass 2 Stor risk Motivering: Inga provtagningar har genomförts och föroreningar med Foto, Hummelmoratippen. hög farlighet kan inte uteslutas. Deponins storlek tyder på att föroreningsmängden kan vara mycket stor. Stor känslighet och mycket högt skyddsvärde bidrar till den höga riskklassen. Åtgärdsförslag: Provtagning bör genomföras för att utreda föroreningssituationen. Verksamhatsutövare: Järfälla kommun Kartan visar Hummelmoratippens utbredning av 150

34 Jakobsbergs simhall Området, som är beläget precis bakom Jakobsbergs simhall i närheten av Jakobsbergsskolan, har använts för att deponera slagg och aska från Lövsta sopförbränningsanläggning. Deponin var i bruk på 1960-talet. Provtagningar av mark har genomförts och förhöjda värden av arsenik, bly, PAH, alifater, koppar, nickel och zink påvisades. Beslut om att åtgärder skulle vidtas togs 2003 och år 2004 inhägnades området men utöver det har inga åtgärder vidtagits. Massorna är täckta med knappt 2 dm jord. I deponins närhet finns en skola och en risk för att barn exponeras föreligger. Riskklass 1 Mycket stor risk Motivering: Föroreningar med mycket hög farlighet finns på ett område där barn leker och det finns en övervägande risk att de exponeras. Beslut om att åtgärder skulle genomföras togs År 2004 inhägnades området men inga andra åtgärder har vidtagits. Åtgärdsförslag: Massorna bör täckas eller transporteras iväg för behandling, speciellt med tanke på den mycket höga känsligheten. Verksamhetsutövare: Järfälla kommun Kartan visar Hummelmoratippens utbredning av 150

35 Kärnmakarvägen (gränd) På deponin vid Kärnmakarvägen finns det information om att schaktmassor har deponerats men tidpunkt för deponering eller exakt läge är inte känt. Vid platsbesök i området syntes inga spår av någon deponi. Jordarterna i området varierar från morän till sand och då deponins läge inte är känt går det ej att avgöra vilken typ av jordart som underlagrar. Markeringen på kartan visar Kärnmakargränd. Riskklass Går ej att riskklassa Motivering: Deponin kan inte riskklassas då allt för lite information finns att tillgå. Åtgärdsförslag: Förslag på åtgärder kan inte ges förrän informationsunderlaget förbättras. Verksamhetsutövare: Uppgift saknas Kartan visar området vid Kärnmakargränd. Kärrvägen/Terrängvägen Exakt läge för deponin vid Kärrvägen/ Terrängvägen är inte känt, och vid platsbesök syntes inga spår från någon deponiverksamhet. Området kring Kärrvägen/Terrängvägen är bebyggt och eventuellt har deponin funnits i ett område mellan husen som idag utgör en mindre gräsyta. Det avfall som har deponerats är hushållsavfall med inslag av glas och plåt, det finns dock inga uppgifter om när avfallet deponerades. Täta jordarter dominerar i området, och inga ytvatten finns i närheten. Riskklass 3 Måttlig risk Motivering: Svårklassad då mycket lite information finns att tillgå. Avfallets karaktär tyder på att eventuella föroreningar har låg farlighet. Området har hög känslighet vilket gör att en lägre riskklass inte kan sättas innan det är säkerställt att inga föroreningar finns. Åtgärdsförslag: Bättre informationsunderlag krävs. Kartan visar området Kärrv/Terrängv av 150

36 Verksamhetsutövare: Uppgift saknas Foto över det område vid Kärrvägen/Terrängvägen där deponin kan vara belägen. 31 av 150

37 Maskinverken/Bolinder strand På platsen som idag delvis är bebyggd, och delvis används som båtuppställningsplats, har tidigare schaktmassor, skrot, glas och gjutsand deponerats m 2 togs i anspråk för deponering. Massorna deponerades precis vid Görväln och även direkt i sjön. Bolinderverken etablerades på platsen 1908 där de anlade gjuteri och verkstäder och verksamheten pågick till Från 1960-talet har bilverkstäder, brandstation, karbidgasverk, oljedestillering m.m. funnits på platsen. Provtagningar har påvisat många farliga föroreningar, däribland tungmetaller, PAH och olja men JM AB har sanerat hela området. Det som kvarstår är att behandla de sediment som troligen är påverkade av liknande föroreningar som påvisats i jord. Kartan visar området där föroreningar Riskklass 3 Måttlig risk påträffats. Motivering: Föroreningar med mycket hög farlighet har förekommit över hela området men allt är idag sanerat av JM AB. Det finns fortsatt förorenade massor i vattnet. Åtgärdsförslag: De förorenade massor som finns i vattnet bör åtgärdas. Då detta genomförts kan deponin placeras i riskklass 4. Verksamhetsutövare: Svenska maskinverken. JM AB är fastighetsägare. 32 av 150

38 Nedre Bredgårdstippen Tippen är belägen nära Översjön i Molnsättra naturreservat. På platsen har schaktmassor deponerats, och enligt uppgift endast rena massor. Tidpunkt för tippningen är inte känd. Vid platsbesök sågs rester av taktegel, i övrigt var tippen bevuxen men inte täckt. Enstaka bostadshus finns i närheten av området. Tippning har skett ner mot ett kärr som ligger i anslutning till Översjön. Det är troligt att kärret/våtmarken fungerar som retentionsmagasin och att mängden föroreningar som sprids till sjön reducerats medan sedimenten kan vara förorenade. Riskklass 3 Måttlig risk Motivering: Deponins innehåll tyder på att föroreningsinnehållet är lågt. Ett mycket högt skyddsvärde och stora spridningsförutsättningar medför att Kartan visar Nedre Bredgårdstippens läge. deponin placeras i riskklass 3. Åtgärdsförslag: Ett vattenprov i våtmarken nedströms deponin och ett sedimentprov i sjön skulle kunna avgöra om föroreningar sprids och om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Då tippen är belägen i ett naturreservat bör täckning ske. Verksamhetsutövare: Uppgift saknas Foto, Nedre Bredgårdstippen. 33 av 150

39 Rockstatippen Deponin ligger i Västra Järvafältets naturreservat och är troligen belägen precis vid Säbysjön. Täta jordarter underlagrar deponin. Enstaka bostadshus finns ~300 m från platsen. Schaktmassor syns i slänten ned mot vattnet samt i skogsbrynet. Området används som friluftsområde, men biltrafik är ej tillåten utan tillstånd. Inga badplatser finns runt sjön men den är säkerligen viktig för djur- och fågellivet. Kartan visar området, kring Rocksta och Säbysjön, inom vilket deponin ska vara belägen. Riskklass 3 Måttlig risk Motivering: Svårbedömd då informationen är knapp. Ett mycket högt skyddsvärde medför att lägre riskklass än 3 inte är möjlig innan det är säkerställt att föroreningar inte sprids. Kartan visar området där Rockstatippen ska vara belägen. Åtgärdsförslag: Bättre informationsunderlag om tippens exakta läge krävs för att en provtagning ska kunna genomföras. Verksamhetsutövare: Uppgift saknas Foto, område vi Säbysjöns nordöstra strand där deponin kan vara belägen. 34 av 150

40 Sandvik Deponin Sandvik är belägen i Görvälns naturreservat, och ligger troligen i närheten av byn Sandvik. Vid platsbesök hittades ej tippen som enligt uppgift är en igenfylld sandtäkt. Tillstånd för täktverksamheten erhölls 1968, och endast ett mindre område har tagits i anspråk. Jordarterna bedöms som mycket genomsläppliga. Exakt läge för deponin är inte känt och kartan visar området kring byn Sandvik där deponin bör vara belägen. Riskklass 3 Måttlig risk Motivering: Det finns inga uppgifter om vad som deponerats, och deponins exakta läge är inte känt. Deponin är belägen i ett område med mycket stora spridningsförutsättningar och mycket högt skyddsvärde. Kartan visar området kring byn Sandvik där deponin bör vara belägen Då deponin inte kunde hittas vid platsbesök är det troligt att små mängder avfall har deponerats vilket innebär att föroreningsnivån troligen är låg. Åtgärdsförslag: Bättre informationsunderlag krävs för att kunna ge förslag på åtgärder. Verksamhetsutövare: Uppgift saknas 35 av 150

41 Veddesta (kodak) Vid Veddesta har det funnits en deponi för schaktmassor samt bygg- och rivningsavfall under 1960-talet. Kodak har haft anläggning för framkallning av film på platsen under tiden En miljöteknisk markundersökning har genomförts på kodaktomten, streckade linjen, och där har föroreningar påträffats i vissa provpunkter. Provtagning i två punkter på det gamla tippområdet genomfördes under 1998 och då påträffades olja och metaller ej i förhöjda halter. På kartutsnittet visas kodaktomten med streckad röd linje och ungefärligt läge för deponin med heldragen linje. Riskklass 3 Måttlig risk Motivering: Provtagning kunde ej visa Deponin vid Veddesta (kodak) förhöjda halter av föroreningar. Viss osäkerhet kring innehåll och mängd gör att deponin placeras i riskklass 3. Åtgärdsförslag: Provtagningar i deponin kan säkerställa innehåll och eventuellt vidare åtgärder. Verksamhetsutövare: CA Fastigheter Viksjö, Norra Handbollsvägen Vid området kring Norra Handbollsvägen har det funnits en deponi för schaktmassor. Inga spår av deponiverksamhet syns vid fältbesök, men platsen är ett grönområde/parkmark inom ett bostadsområde. Jordarterna är täta till normaltäta och inga ytvatten finns i närheten. Uppgifter om vilken typ av schaktmassor som deponerats samt under vilken tid saknas. På kartbilden har Handbollsvägen markerats. Riskklass 3 Måttlig risk Motivering: Området har mycket hög känslighet men små spridningsförutsättningar. Inga spår syns efter deponin. Åtgärdsförslag: Bättre informationsunderlag krävs för att kunna säkerställa klassningen och ge förslag på åtgärder. Verksamhetsutövare: Uppgift saknas Kartan visar Norra Handbollsvägen av 150