Rapport Miljöriskanalys inom planprogram för Högbytorp mm, Upplands Bro kommun 2010

Transkript

1 Rapport Miljöriskanalys inom planprogram för Högbytorp mm, Upplands Bro kommun 2010 Postadress Ragn-Sells Miljökonsult AB, Box 744, Sollentuna. Besöksadress Hammarbacken 4A Telefon Telefax Org nr

2 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Innehåll 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 5 3 SYFTE 5 4 OMRÅDESBESKRIVNING 5 5 VERKSAMHETER INOM PROGRAMOMRÅDET Högbytorp - anläggning för behandling av avfall Kraftvärmeanläggning Område för hantering av anläggningsmaterial Sätra gård Biogasanläggning Tankställe för biogas 21 6 RISKANALYS Grovanalys Fördjupad riskanalys Riskvärdering 36 7 FÖRSLAG TILL RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER 36 8 OSÄKERHETER 37 9 DOMINOEFFEKTER SKYDDSAVSTÅND JÄMFÖRELSE MELLAN KRAFTVÄRMEANLÄGGNINGENS TRE LOKALISERINGAR REFERENSER BILAGA A Sannolikheter Strålningsberäkning 40

3 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) 1 Sammanfattning I Plan- och bygglagen och Miljöbalken ställs krav på att en miljökonsekvensbeskrivning med en samlad bedömning av en planerad anläggnings och verksamhets inverkan på miljö och hälsa ska ingå i ett planärende. Detta kan redovisas i form av en miljöriskanalys. Föreliggande rapport är en miljöriskanalys ingående i planprogrammet för Högbytorp mm. Syftet med analysen är att systematiskt identifiera och bedöma riskerna för miljöolyckor inom programområdet som orsakas av de verksamheter som är befintliga eller som planeras. Med miljöolyckor avses olyckor som kan leda till skada på 3:e person och naturmiljö. Med skada på 3:e person avses påverkan på personer som vistas inom programområdet men inte inom den verksamhet där olyckan inträffar (arbetsmiljöolycka). Olyckor som påverkar personer inom andra verksamheter än där olyckan inträffar inkluderas således. Programområdet gränsar mot E18 i sydväst och omfattar områden såväl väster som öster om väg 269, Sigtunavägen. Inom programområdet finns dels tre fastigheter vid Romberga, Norrboda och Sätra Gård som bebos permanent, dels befintliga verksamheter och dels planerade verksamheter. Verksamheterna är: Högbytorp anläggning för avfall behandling samt en framtida utveckling av verksamheten Kraftvärmeanläggning som är planerad och studerad för tre alternativa lokaliseringar, A, B och C Nytt område för hantering av anläggningsmaterial som är planerad Sätra Gård som är befintlig samt en framtida utveckling av verksamheten Biogasanläggning som är planerad Tankställe för biogas som är planerad Programområdet ligger, via Sätrabäcken/Brobäcken, inom ett tillrinningsområde för ett Natura 2000-område (Broviken). Avrinningen mot detta område ska därför skyddas mot risk för påverkan. I arbetet har också ingått att bedöma hur riskerna vid tranport av farligt gods på E18 och väg 269 påverkar programområdet. Riskanalysen har utförts som en grovanalys kompletterad med sannolikhets- och konsekvensbräkningar för några utvalda scenarier. Resultaten pekar på att risknivån för programområdet är tolerabel. Risker med högst konsekvensnivå för 3:e person inom programområdet är knutna till transport av farligt gods på E18. Trafikolycka med utsläpp av kondenserad brandfarlig gas som antänds samt utsläpp av giftig kondenserad gas innebär störst påverkansområde. Det är främst den planerade kraftvärmeanläggningen med lokalisering enligt alternativen A och B som påverkas. Varken befintliga bostäder eller avfallsanläggningen bedöms påverkas allvarligt. Det är viktigt att belysa att sannolikheten för att en olycka av denna karaktär är mycket låg. Övriga olyckshändelser med påverkan på 3:e person har låga risknivåer. Vad gäller risker för naturmiljön är det utsläpp till Sätrabäcken/Brobäcken som bedömts som allvarligast. Anledningen till detta är att de rinner ut i ett Natura område i Broviken, Mälaren. De allvarligaste händelserna har bedömts vara tank-

4 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) bilsolyckor med utsläpp av för vattenmiljön giftiga ämnen och motåtgärder inte kan sättas in. Det är främst utsläpp av ammoniaklösning, diesel- och eldningsolja samt miljöfarligt avfall. Trots att risknivån har bedömts som tolerabel har ändå ett antal åtgärder föreslagits. De största riskerna som identifierats är knutna till olyckshändelser i samband med transporter varför åtgärderna speglar detta. Exempel på åtgärder är: Transporter till kraftvärmeanläggningens lokalisering A och B samt avfallsanläggningen måste vid nya infarten passera över mötande trafikfil med den risk för kollisioner som uppkommer. Riskerna bör därför beaktas vid utformningen. Hastighetsbegränsning, ljussignaler, skyltning mm kan övervägas. Beredskap i form av utrustning och kompetens för att hantera utsläpp av miljöfarliga ämnen i samband med trafikolyckor och andra olyckor bör finnas. Utbildning för såväl egen personal som entreprenörer bör genomföras. Kemikalier som förvaras i större mängder och som kan ge tydliga negativa miljöeffekter bör förses med invallningar eller inbyggnad. Räddningstjänstens framkomlighet och brandvattenförsörjning skall säkerhetsställas där så krävs. En insatsplan ska finnas för de verksamheter där så krävs. Eventuella dominoeffekter inom programområdet har studerats. Olyckshändelser inom respektive verksamhet har bedömts inte kunna resultera i dominoeffekter vid andra verksamheter. Däremot kan trafikolyckor med kondenserad brandfarlig gas på E18 som antänds och leder till en gasmolnsbrand generera dels allvarlig personskada, dels en sekundär brand på kraftvärmeanläggningen i lokalisering A och B. Motsvarande olycka med kondenserad giftig gas kan också generera allvarlig personskada inom kraftvärmeanläggningen i lokalisering A och B. Dessa båda händelse skulle teoretiskt kunna leda till en sekundär skada beroende på vad personen/personerna ifråga för tillfället arbetar med. Generella skyddsavstånd anges för olika typer av industriell verksamhet. För kraftvärmeanläggningen är riktvärdet 700 m och för Högbytorps avfallsanläggning 500 m. Skyddsavståndet kan minskas om det kan visas att eventuella risker har hanterats. Riskanalysen har visat att de risker som identifierats inom kraftvärmeanläggningen endast i liten omfattning påverkar personer inom övriga verksamheter. Riskerna har bedömts som tolerabla för samtliga tre lokaliseringsalternativ varför avstånden till övriga verksamheter bedöms som tillräckliga. För kraftvärmeanläggningen har tre alternativa lokaliseringar jämförts ur risksynpunkt. De risker som medtagits vid jämförelsen är sådana som bedömts som relevanta för att kunna värdera riskbilden för alternativen. Sammanfattningsvis kan konstateras att lokaliseringsalternativ B är den ur risksynpunkt ogynnsammaste placeringen av kraftvärmeanläggningen och C den gynnsammaste. Alternativ A är en något ogynnsammare lokalisering än C

5 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) 2 Inledning 3 Syfte Denna miljöriskanalys är ett underlag till en övergripande MKB som tagits fram inom ramen för planprogrammet för Högbytorp mm, Upplands Bro kommun. Syftet med programuppdraget är enligt beslut att utreda förutsättningarna för detaljplaneläggning av Högbytorp som ett område för avfalls-/återvinningsanläggning och etablering av en energianläggning. I Plan- och bygglagen anges: 5 kap 18 2 stycket PBL: En miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas, om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållning med mark och vatten och andra resurser. I Miljöbalken regleras också kravet på MKB (miljökonsekvensbeskrivning)för vissa verksamheter: MB 6 kap. 3 : Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor dels Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö./ Den del av MKB:n som avser att redovisa effekterna på hälsa, säkerhet och miljö kan redovisas i form av en miljöriskanalys. Olycksrisker kan ensamma vara skäl för att planens genomförande anses medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med föreliggande miljöriskanalys är att utreda om miljöriskerna inom programområdet är acceptabla. Riskanalysen innebär en systematisk identifiering och bedömning av riskerna för miljöolyckor inom programområdet som orsakas av de verksamheter som är befintliga eller som planeras. Med miljöolyckor avses olyckor som kan leda till skada på 3:e person och naturmiljö. Med skada på 3:e person avses påverkan på personer som vistas inom programområdet men inte inom den verksamhet där olyckan inträffar (arbetsmiljöolycka). Olyckor som påverkar personer inom andra verksamheter än där olyckan inträffar inkluderas således. Ragn-Sells Miljökonsult har av Structor Samhällsplanering AB fått i uppdrag att utföra denna miljöriskanalys. 4 Områdesbeskrivning Programområdet gränsar mot E18 i sydväst och omfattar områden såväl väster som öster om väg 269, Sigtunavägen. I Figur 4-1 visas programområdet.

6 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Sätra Gård Hantering av anläggningsmaterial Ny infart Norrboda Romberga Bro Trafikplats Figur 4-1 Programområdet

7 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Bostäder Inom programområdet finns tre fastigheter som bebos permanent. Romberga 300 m norr om och Norboda ca 400 m norr om trafikplats Bro. Romberga m väster om och Norrboda m öster om Väg 269. Den tredje ligger i anslutning till Sätra gård Verksamheter Inom programområdet finns dels befintliga verksamheter, dels planerade. Högbytorp anläggning för avfall behandling samt en framtida utveckling av verksamheten Kraftvärmeanläggning som är planerad och studerad för tre alternativa lokaliseringar, A, B och C Nytt område för hantering av anläggningsmaterial som är planerad Sätra Gård som är befintlig samt en framtida utveckling av verksamheten Biogasanläggning som är planerad Tankställe för biogas som är planerad För kraftvärmeanläggningen studeras tre alternativa lokaliseringar. Alternativ A innebär att kraftvärmeanläggningen anläggs mellan E 18 och Högbytorps avfallsanläggning. Alternativ B innebär att kraftvärmeanläggningen anläggs mellan trafikplats Bro och Högbytorps avfallsanläggning. Alternativ C innebär att kraftvärmeanläggningen anläggs öster om Sigtunavägen och Högbytorps avfallsanläggning Recipient Ungefär 5 km sydöst om programområdet finns ett Natura 2000-område (Broviken) som inbegriper området kring Broviken. Programområdet ligger inom dess tillrinningsområde via Sätrabäcken/Brobäcken. Avrinningen mot detta område ska därför skyddas mot risk för påverkan Trafik Högbytorp och Sätra Gård nås via väg 269 som går längs med programområdet i nord-sydlig riktning. Även planerade verksamheter kommer att nås via väg 269. Vägen är av landsvägskaraktär med ett körfält i vardera riktningen. Hastighetsbegränsningen är 60 km/tim förbi befintlig infart till Högbytorp och ca 200 meter före och efter. Resterande del av väg 269 genom planprogramområdet har en hastighetsbegränsning på 80 km/tim. E 18 väster om Bro trafikplats trafikeras av ca fordon/dygn (ÅDT 2006). Andelen tung trafik på E 18 är ca 9 %.

8 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Väg 269 trafikeras av ca fordon/dygn (ÅDT 2004). Andelen tung trafik är ca 15 % (motsvarande ca 600 fordon/dygn). Av dessa kommer idag ca lastbilar och ca 100 personbilar till Högbytorps avfallsanläggning. Antalet bilar med farligt gods till avfallsanläggningen är i dagsläget ca bilar/år. Till Sätra Gård norr om Högbytorp kommer idag kunder och anställda för kurser i kretsloppstänkande. Sätra Gård har en egen infart som regleras med väjningsplikt mot väg 269. Längs väg 269 norr om Högbytorp finns en bergtäkt men i övrigt inga andra större verksamheter. E 18 är av Länsstyrelsen utpekad som primär transportled för farligt gods. År 2006 gick det mellan och ton farligt gods på E18. Väg 269 utgör sekundär transportled för farligt gods. Det innebär att vägen bör användas för transporter av farligt gods mellan primär transportled för farligt gods (E 18) och lokala avnämare eller producenter längs vägen. I första hand rör det sig idag om transporter av farligt gods till Högbytorp. 5 Verksamheter inom programområdet 5.1 Högbytorp - anläggning för behandling av avfall Översiktlig beskrivning Till Ragn-Sells anläggning för behandling av avfall kommer ett stort antal typer av avfall per bil. Mycket av avfallet är av sådan typ att det inte utgör någon form av miljörisk i samband med olyckor. Vissa typer av avfall innebär dock en potentiell miljörisk i samband med en olycka. Det är främst fråga om Flytande farligt avfall. Innehållet i detta avfall kan vara både brandfarligt, giftigt och miljöfarligt. Fast farligt avfall. Innehållet i detta avfall kan vara både brännbart, giftigt och miljöfarligt. Det kan vara förorenade jordar, kemikalier i fast form, askor mm. Brännbart avfall som plast, papper, trä mm. Detta material, som normalt sett behandlas på ett sådant sätt att det blir ett bränsle, kan bidra till bränder. Det är viktigt att poängtera att sammansättningen av avfallet kan variera kraftigt från gång till gång och även från år till år. Följande verksamheter som bedrivs inom anläggningen kan ha en hantering som utgör potentiell miljörisk: Askbehandling där askor från energianläggningar stabiliseras innan de deponeras. En del askor innehåller bl.a. tungmetaller Jordrening av förorenade jordar från bl.a. industriområden och bensinstationer. Jordarna är ofta förorenade av tungmetaller och/eller olja Bränsletillverkning där bränslekross tillverkas av PTP papper, trä och plast. Material som inte lämpar sig för förbränning sorteras bort. Kompostering av avfall som är lätt att bryta ner biologiskt, t.ex. livsmedelsavfall. Dispergering av färger, lösningsmedel och fetter som sedan kan användas som bränsle. På samma sätt behandlas fetter. Behandling av oljehaltigt slam och vatten från bl.a. biltvättar och bilverkstäder samt spillolja som är blandat med vatten tas mot på anläggningen. Oljan separeras och skickas vidare till anläggningar som renar den för återanvändning eller för att utnyttjas som bränsle. Oljekompostering där material från bl.a. industrier och bensinstationer komposteras. I komposten bryter bakterier ner oljan och det renade materialet används vid täckningen av deponierna.

9 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Deponering där avfall som inte kan eller bör återvinnas läggs på deponi. Den metangas som bildas i deponierna samlas upp och används som bränsle vid uppvärmning av Högbytorp och av bostäder i Upplands-Bro. Lakvattnet från deponin samlas upp och renas Avloppsvatten Från 2006 har omfattande ombyggnad av ledningssystemet för separering och uppsamling av olika vatten inom Högbytorp genomförts. Följande benämningar används för olika vattenströmmarna: Lakvatten är ett vatten som har passerat deponin. Förorenat vatten från hårdgjorda ytor är det restvatten som uppstår på de hårdgjorda ytor där olika verksamheter äger rum och olika avfall hanteras. Processvatten är det vatten som uppstår efter en process, inklusive där vattnet uppfyller ett syfte i processen. Hushållsspill är det vatten som uppstår i kontorsbyggnaderna inom Högbytorp. Figur 5-1 på nästa sida visar en översiktsbild av vattenströmmarna inom avfallsanläggningen vid Högbytorp. För behandling av vattenströmmar finns olika reningsanläggningar beroende på vilka föroreningar vattnen innehåller. Dels finns en nitrioch denitrifikationsanläggning (i texten nedan kallad N/D-anläggning), en flockningsanläggning (i texten nedan kallad PVR=Processvattenrening) och en ultrafilteranläggning (i texten nedan kallad UF-anläggning). Bilden överensstämmer inte helt med dagens situation eftersom ytterligare förbättringar av hanteringen har genomförts. Lakvatten Lakvatten från de södra deponiområdet samlas in och leds till N/D-anläggningen för behandling. Därifrån pumpas vattnet till det stora dammsystemet D6/D7 för ytterligare behandling genom långtidsluftning och sedimentering samt lagring inför bevattningssäsongen. Från dammsystemet tas sedan vatten för bevattning av avfallsanläggningens markväxtsystem. Lakvatten från norra deponiområdet leds till dammsystemet D8/D9 och pumpas till pumpstation P7 och vidare till Käppala reningsverk. Från dammsystemet D6/D7 finns en ledning som sträcker sig runt södra deponiområdet. Syftet med denna ledning är att kunna använda dammvattnet som brandvatten om en brand uppstår. Vatten från hårdgjorda ytor Karaktären på de olika vatten som uppkommer på de hårdgjorda ytorna varierar. Vattnens kvalitet varierar beroende på de aktuella behandlingsmetoderna samt det avfall som hanteras på ytorna. Variationen är ett resultat av att verksamheten måste förändras och anpassas till samhällets och företagens behov på avfallshantering och återvinning, vilket ställer stora krav på flexibilitet på hur ytorna används. Generellt kan sägas att vatten från hårdgjorda ytor kan ha förhöjda koncentrationer av metaller, några kan innehålla olja och vissa näringsämnen samt att en del kan generera höga COD-halter. Nedan följer en beskrivning av hanteringen av det vatten som uppkommer på ytorna. Inom det södra deponiområdet finns i dagsläget ett antal hårdgjorda ytor för lagring av material till behandling och material som mellanlagras. Om en olycka med ett transportfordon inträffar är det på dessa ytor eller på vägarna mellan dessa som spill av avfall eller kemikalier kan ske.

10 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Vatten från yta A leds till dammen D1, därefter till PVR för behandling och vidare till Käppala reningsverk.

11 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Figur 5-1 Översiktsbild av vattenströmmarna på Högbytorp.

12 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Vatten från ytorna F och H leds till dammen D4, pumpas till PVR för behandling och vidare till Käppala reningsverk. Vatten från yta G leds till en separat tank som fungerar som en oljeavskiljare. Vattenfasen leds till UF-anläggningen för behandling och vidare till Käppala reningsverk. Vatten från yta E leds av ledningstekniska skäl till N/D-anläggningen där det behandlas och leds vidare till lakvattendamm D6. Vattnet används sedan för bevattning av avfallsanläggningens markväxtsystem Vattnet från västra delen av yta B passerar en oljeavskiljare och leds därefter tillsammans med övrigt vatten från yta B och C till Käppala reningsverk. Om brand uppkommer i farligt avfall som förvaras på ytorna B och C kan systemen stängas och vattnet omhändertas och ledas till UF-anläggningen. Vatten från parkerings- och rangeringsyta D leds till dammen D3 och vidare till Sätrabäcken. Vattnet från behandlings- och mellanlagringsyta J samlas upp och leds till damm D4 och pumpas till PVR för behandling innan leds vidare till Käppala reningsverk. På den hårdgjorda ytan I sker huvudsakligen behandling och mellanlagring av förorenade jordar. Det vatten som uppkommer leds via en mindre sedimenteringsdamm D5 vidare till dammen D4. Vattnet pumpas vidare till PVR för behandling och vidare till Käppala reningsverk. Hushållspillvatten Hushållsspillvatten (WC, dusch- och diskvatten) uppkommer i avfallsanläggningens personalbyggnader och avleds till Käppala reningsverk, ca m 3 årligen. Slutsats Alla spill av olika typer av avfall och kemikalier som uppkommer inom området hamnar i något av de beskrivna systemen och dammarna. Det är bara vatten från parkerings- och rangeringsyta D som leds till dammen D3 och vidare till Sätrabäcken. På denna yta ska normalt sett inga föroreningar från avfallet kunna finnas. Spill i samband med en tankbilsolycka på vägen från yta D dock kan under olyckliga omständigheter hamna i ett dike och rinna mot Sätrabäcken Släckvatten Till avfallsanläggningen tas brännbart material av olika karaktär in. Nedan beskrivs dels de avfallstyper som främst bedöms kunna bidra till att en brand utvecklas, dels var lagring av dessa sker: Verksamhetsavfall som papper, trä, kartong, plast mm. Materialet lagras och upparbetas till en bränslefraktion inom ytan H. Här kan emellanåt förhållandevis stora mängder brännbart material förvaras. Som släckvatten används i första hand vatten från dammen D3. Om behovet av släckvatten är större än vad D3 kan bidra med används renat lakvatten från dammarna D6/D7. Släckvattnet leds till dammen D4. Vattnet pumpas vidare till PVR för behandling och vidare till Käppala reningsverk. Farligt vätskeformigt avfall som blandningar av lösningsmedel, spilloljor mm hanteras och lagras inom områdena B och C. Lagringen sker i många olika typer av behållare. Dessa förvaras på en tät yta med avvattning till en sluten tank som när den är full töms till UF-anläggningen och vidare till Käppala. Om brand uppkommer i farligt avfall som förvaras på ytorna B och C kan systemen stängas och vattnet omhändertas och ledas till någon av reningsanläggningarna.

13 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Kemikalier - egenskaper, hantering För behandling av avfallet krävs i vissa fall kemikalier. Det rör sig dock om ett fåtal kemikalier i begränsade mängder, främst i samband med rening av avloppsvatten. Presenterade kemikalier är sådana som bedömts kunna utgöra en miljörisk. Tabell 5-1 Kemikalier som hanteras Ämne Beskrivning av funktion och egenskaper ton/år Lagring Eldningsoja Eo1 Diesel 700 Tank 30 m 3 invallad respektive 5 m 3 dubbelmantlad Svavelsyra 33 Tank, invallad 8 m 3 inomhus. Lossningsskåp med spillhantering. Natriumhydroxid (ca 50 %- ig) Fosforsyra Eldningsolja 1 lättflytande oljeprodukt klassad som brandfarlig vätska klass 3. Flampunkt på <61ºC, vilket innebär att oljan måste förvärmas innan den når brännbarhetsområdet. R51/53 (giftig för vattenorganismer), och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Ingen överhängande brand- eller explosionsrisk. Dieselolja används för interna transporter inom anläggningsområdet. Samma egenskaper som Eo1. Svavelsyra används i PVR. Svavelsyra är en kemikalie som verkar starkt frätande på ögon, slemhinnor och hud. Även ångor och dimma är frätande. Vid uppvärmning vid t.ex. brand bildas bl.a. svaveldioxid. Natriumhydroxid används i PVR. Är klassad R35 och starkt frätande. Även utspädda vätskor och ångor är frätande. Natriumhydroxid reagerar med aluminium, zink eller andra lättmetaller under bildandet av vätgas, som kan utgöra en antändningsrisk i slutna utrymmen. Fosforsyra används som näring till bakterierna i nitri- och denitrifikationsanläggningen som är en anläggning för reducering av N innehållet i lakvattnet 12 Tank, invallad 3 m 3 32 Container 2 m 3 inomhus. 0,8 200 liter per tillfälle Transporter Avfalls- och kemikalietransporter till verksamheten sker med bil. Transporterna kommer från E18 via väg 269 till anläggningen. Ingen av dessa transportleder går genom tätbebyggda områden. Antalet bilar med farligt gods till anläggningen är i dagsläget ca bilar/år Transporter med störst potential att orsaka miljöstörningar vid en olycka är: farligt avfall in till anläggningen varav viss del efter behandling transporteras ut igen. Det rör sig om både flytande och fast farligt avfall. Innehållet i detta avfall kan vara både brandfarligt, giftigt och miljöfarligt. kemikalier som krävs för behandling av avfall och avloppsvatten samt olja som bränsle Beredskap mot olyckor Vid Högbytorps avfallsanläggning finns en omfattande beredskap mot olyckor: Ett antal brandposter finns inom området Man har en egen brandkår med släckningsbil. Anläggningen är bemannad dygnet runt och det finns alltid någon som kan köra och hantera bilen. Inom området finns maskiner av olika slag, t ex frontlastare som kan ösa jord, sand, spån mm över farliga utsläpp eller bränder. Slamsugbilar finns för att suga upp eventuella utsläpp Absorptionsmedel finns för att absorbera oljor mm. Detta omhändertas inom den egna verksamheten.

14 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Framtida verksamhet vid Högbytorp Ragn-Sells har tagit fram en utvecklingsplan för Högbytorp som redovisar hur verksamheten ska kunna utvecklas långsiktigt på ett rationellt och ekonomiskt sätt. Nya återvinningsprocesser och verksamheter kommer att tillkomma inom Högbytorp i framtiden. Det är därför nödvändigt att verksamheten inom området har möjlighet till fortsatt expansion och utveckling. Exempel på vad som kan utvecklas inom området är rötning av organiskt avfall för att producera biogas. Tanken på en biogasanläggning har aktualiserats i samband med E.ON:s etableringsplaner på Högbytorp. Det finns klara drift- och miljösynergier med att anlägga en biogasanläggning i anslutning till en kraftvärmeanläggning. Framtida processer kan, som idag, förväntas leda till olägenheter i form av exempelvis lukt, buller och risker för brand och utsläpp. 5.2 Kraftvärmeanläggning Nedan följer en kort beskrivning av den planerade kraftvärmeanläggningen. Beskrivningen fokuserar på den utrustning, de aktiviteter, de kemikalier mm som kan utgöra en potentiell risk för miljöpåverkan i händelse av en olycka Översiktlig beskrivning Den planerade anläggningen kommer att eldas med olika typer av avfall. Det kommer dessutom att finnas möjlighet att elda deponigasen från Högbytorp. Anläggningen kommer i huvudsak att bestå av bränslemottagning, bränsleberedning och lagring av bränslen, en panna med turbin, rökgasrening och rökgaskondensering. En tänkt utformning av kraftvärmeanläggningen visas i Figur 5-2.

15 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Figur 5-2 Möjlig utformning av kraftvärmeanläggningen Bränslen De bränslen som planeras att eldas är dels fasta bränslen som hushållsavfall, verksamhetsavfall, trä, papper, plast och torv, dels flytande bränslen som spillolja och slam. Även kreosotimpregnerad slipersflis kan användas för inblandning i bränslet. Vid uppstart och störningar i anläggningen förväntas eldningsolja 1 användas. Samtliga leveranser till anläggningen planeras ske med lastbil. Vid ankomst tippas avfallet i en tippficka placerad i en ventilerad mottagningshall. Sönderdelning/krossning av avfallet sker inomhus i en bränsleberedning och det transporteras sedan till ett inbyggt mellanlager med en planerad bruttovolym på cirka m 3. För perioder med lågt fjärrvärmebehov finns ett bränslelager utomhus om totalt cirka m 2 på hårdgjord yta. Vid behov att lagra hushållsavfall kommer det att balas. Lagringen kommer av säkerhetsskäl att ske i form av limpor som minskar lagringshöjden och självantändningsrisken. Det skapar också gator mellan limporna för brandbekämpning och minskar risken för brandspridning Panna med kringutrustning Anläggningen kommer att bestå av en ångpanna med en tillförd maximal bränsleeffekt på mellan 100 och 125 MW. Pannan kommer att uppfylla villkor enligt gällande förordningar och föreskrifter för förbränning av avfall. För att jämna ut variationerna i fjärrvärmenätets värmebehov kommer det att finnas en hetvattenackumulator. Ångan som produceras i pannan går till en ångturbin som i sin tur driver en elgenerator. Flygaskan i rökgaserna kommer att avskiljas med ett slangfilter. För att minska utsläppen av svavel och andra försurande ämnen kommer anläggningen att förses med våttorr rökgasrening där kalk tillsätts. För att begränsa utsläppen av kvicksilver och andra tungmetaller samt dioxiner kommer aktivt kol doseras före slangfiltret. Bildade kväveoxider kommer att reduceras med tillsats av ammoniak i vattenlösning. Kraftvärmeanläggningen utrustas med rökgaskondensering. Föroreningarna som avskiljs i rökgaskondensorn hamnar i kondensatet. Sommartid kan det vara aktuellt att producera mer el än det finns möjlighet att kyla bort till fjärrvärmenätet. Kylanläggningen innehåller en vattenblandning med ca 40 procentig glykol Avloppsvatten Föroreningar som uppkommer inom kraftvärmeanläggningen kan hamna i det avlopps- eller dagvatten som lämnar anläggningen. Härmed finns också risk för att det hamnar i Sätrabäcken/Brobäcken med utlopp i ett Natura 2000-område i Bro-

16 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) viken, Mälaren. Vid kraftvärmeanläggningen kommer vattenflöden att uppkomma i huvudsak i form av dag- och processavloppsvatten. Vid rökgaskondensering uppkommer ett s.k. rökgaskondensat som behöver renas. Rökgaskondensatet kommer att renas med flera olika slags filtreringstekniker och allt vatten kommer att återanvändas. En uppsamlingsdamm kommer att byggas inom anläggningen. Hit avleds dag- och processvatten som kan vara förorenade. Reningen av vattnet i dammen sker genom sedimentation, eventuellt kompletterad med våtmarkszoner eller annan teknik. Dammen kommer även att fungera som oljeavskiljare och ta hand om flödestoppar vid kraftiga nederbördstillfällen eller vid nödsituationer, t.ex. släckvatten vid brand. Det går även att stänga utloppet från dammen vilket, i kombination med lång uppehållstid för vattnet, skapar möjlighet att besluta om eventuell extra behandling av vattnet. Vid projektering av anläggningen kommer en genomgång av möjliga utsläpp till dammen och omhändertagande av utsläppen att göras. Det renade vattnet från uppsamlingsdammen kommer att anslutas till ett befintligt dikningsföretag. Vattnet från dikningsföretaget mynnar i Sätrabäcken och går därefter vidare till Broviken i Mälaren Avfall och restprodukter Botten- och flygaska kommer att hanteras i slutna system. Bottenaskan i slutna containrar, flygaskan i ett slutet system till en silo. Askan omhändertas vid Högbytorps avfallsanläggning. Transporterna planeras ske med lastbil Kemikalier - egenskaper, hantering Inom verksamheten hanteras ett antal kemikalier. Dessa används i huvudsak för att rena rökgaser och vatten. Anläggningen berörs inte av Lagen om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor. Nedan presenteras de kemikalier som ur miljörisksynpunkt bedöms som viktiga. Kriterier för urvalet har varit att de mängder som kan spridas är tillräckliga för att orsaka betydande miljöpåverkan och: Storleksordning på förväntade förbrukningar av respektive kemikalie för normalfall redovisas i tabell. Presenterade kemikalier är sådana som bedömts kunna utgöra en miljörisk. Tabell 5-2 Förbrukningar/lagringsvolymer och egenskaper Ämne Beskrivning av funktion och egenskaper ton/år Lagring Att de kan bilda giftiga gasmoln som kan orsaka förgiftning av personer i verksamhetens närområde genom att de kan spridas luftburet. Att de kan bilda brännbara gasmoln som kan leda till brand/explosion som primärt eller sekundärt leder till skador Att de via avloppssystemen eller på annat sätt kan rinna till Sätrabäcken/Brobäcken och vidare till Broviken och där orsakar förgiftning eller annan miljöpåverkan Att de hamnar i mark Eldningsoja Eo1 Eldningsolja 1 lättflytande oljeprodukt klassad som brandfarlig vätska klass 3. Flampunkt på <61ºC, vilket innebär att oljan måste förvärmas innan den når brännbarhetsområdet. R51/53 (giftig för vattenorganismer), och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Ingen överhängande brand- eller explosionsrisk. 350 Tank, invallad 200 m 3

17 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Ämne Beskrivning av funktion och egenskaper ton/år Lagring Diesel 25 Tank 5 m 3, invallad eller dubbelmantald med påkörningsskydd Tank 60 m 3, invallad eller dubbelmantlad med påkörningsskydd Ammoniaklösning 25 %-ig Natriumhydroxid (ca 50 %- ig) Smörjoljor Dieselolja Interna bränsletransporter inom anläggningsområdet. Samma egenskaper som Eo1. Ammoniaklösning utnyttjas för NO x-reduktion. Kan vid ett utsläpp ge upphov till ett giftigt gasmoln av ammoniak pga. ämnets flyktighet. Ammoniak är också mycket giftigt för vattenlevande organismer. 100 ppm: Besvärande att vistas i utan andningsskydd, lindriga ögonirritationer ppm: Omedelbar irritation på luftvägar och ögon 2400 ppm: Dödlig vid 30 minuters exponering ppm: Dödlig vid kort exponering Eko-tox: Fisk LC50: 0,53 mg/l 96h Natriumhydroxid utnyttjas för ph-justering i rökgaskondenseringen. Är klassad R35 och starkt frätande. Även utspädda vätskor och ångor är frätande. Natriumhydroxid reagerar med aluminium, zink eller andra lättmetaller under bildandet av vätgas, som kan utgöra en antändningsrisk i slutna utrymmen. Är ej riskklassad. Sannolikt ej skadlig för vattenlevande organismer. Eventuella utsläpp kan tränga ned i marken och förorena grundvattnet. Förväntas inte ackumuleras biologiskt genom näringskedjor i miljön. 50 Tank, invallad 20 m 3 inomhus. Lossningsplatta med spillhantering. Tank, invallad 2 m 3 Låg förbrukning Hydrauloljor Aktivt kol Etylenglykol Ett exempel. Är ej riskklassad. Ej lätt biologiskt nedbrytbar. Kan inte uteslutas att produkten bioackumuleras. LC50 > 1000 mg/l. Produkten kan bilda en hinna på vattenytan. Hinnan kan fysiskt skada vattenlevande organismer och minska syreomsättningen. Utnyttjas för rökgasrening. Kolet lagras i silos och bedöms inte utgöra någon miljörisk annat än att det är brännbart och därför kan orsaka brand med utsläpp av brandgaser och släckvatten. Luftkylarnas kylkrets innehåller en glykol-/vattenblandning med cirka 40 procentig glykol. Vattenlöslig och tränger därför lätt ner i marken vid spill. Bioackumulation låg. Lätt biologiskt nedbrytbar. Antas ej vara giftig för vattenlevande organismer. LC50 Fisk 96h: mg/l. Explosionsgränser: 3,0-15,3 %. Ångtryck: 0,007 kpa (20 ). Låg förbrukning Ett antal invallade aggregat med någon m 3 per aggregat 50 Silo 30 m 3 Låg förbrukning Ett antal m 3 glykollösning Släckvatten I samband med brand kan det förväntas att en släckinsats görs. Huruvida vatten, skum eller en blandning av dessa utnyttjas kan inte förutses utan styrs av brandens karaktär, dess utveckling, räddningstjänstens bedömning etc. Brand i lagrat avfall genererar, på grund av de ogynnsamma förbränningsbetingelserna, mycket sot samt mindre mängder partiellt oxiderade ämnen bl a PAH som ansamlas på sotet. Avfallets innehåll av olika miljöpåverkande ämnen kan inte förutsägas utan varierar. Vid släckning med vatten kommer dessa ämnen delvis att kunna hamna i släckvattnet. Det kan röra sig om stora mängder påfört vatten under en kort tidsrymd. Den helt dominerande andelen av släckvattnet torde antingen förångas eller sugas upp av avfallet varför mycket begränsade vattenmängder måste omhändertas. Denna mängd kommer att via de hårdgjorda ytorna rinna till uppsamlingsdammen och vidare till recipienten om inte dammen stängs.

18 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Vid oljebrand i cistern för eldningsolja eller i oljespill inom invallning eller pannhuset kommer sannolikt skum att utnyttjas. Detta vatten kan innehålla olja, oljeemulsion och partiellt förbrända kolväten (PAH och liknande). Uppsamlingsdammen fungerar som en oljeavskiljare med stor volym. Brand i aktivt kol innebär i stort sett samma typ av utsläpp i släckvattnet som vid brand i träbränsle med undantag för att PAH-mängden torde bli mindre eftersom inga extraktivämnen finns i kolet. Brand i byggnader innebär utsläpp av ämnen som uppkommer vid alla husbränder, d.v.s. huvudsakligen förbränningsprodukter från trä och plast. Mängden material är dock inte lika stor som vid brand i träbränslet Transporter Bränsle- och kemikalietransporter till verksamheten kommer att ske med bil. Transporterna kommer från E18 via väg 269 till anläggningen. Ingen av dessa transportleder går genom tätbebyggda områden. De kemikalier med störst potential att orsaka miljöstörningar som levereras med tankbil är eldningsolja 1, dieselolja, ammoniaklösning och natriumhydroxid. Dagvattenbrunnar vid lossningsstation för Eo1 planeras att anslutas mot oljeavskiljare. Dagvattenbrunnar vid lossningsstation för ammoniaklösning och natriumhydroxid är anslutna mot dammen. 5.3 Område för hantering av anläggningsmaterial Översiktlig beskrivning Ragn-Sells har planer på att i egen regi, eller med samarbetspartners, i större utsträckning än i dag utveckla verksamheter där framför allt rena, inerta material, t.ex. betong och jord, återvinns och avyttras. Bolaget vill dock inte blanda in denna typ av verksamhet i det nuvarande verksamhetsområdet och har därför kommit överens med markägaren om att studera möjligheten att utveckla detta i ett område på östra sidan av väg 269. Områdets läge har åskådliggjorts i Figur 4-1. Verksamhetsområdet kommer att nyttjas för att på hårdjorda ytor ta emot, bearbeta och lagra inkommande material. Bearbetning kommer bl.a. vara i form av jordsiktning och blandning samt krossning av material. Utgående från anläggningen är material för jordförbättring, fyllnad mm. Kontor/personalbyggnad, garage/carport för verksamhetsmaskiner (hjullyftare mm) kommer att anläggas samt olika typer av plansilos. Några större byggnader i övrigt planeras inte Avloppsvatten Vatten från hårdgjorda ytor Spill- och dagvatten inom verksamheten kommer att på lämpligt vis omhändertas lokalt, exempelvis genom sedimentation i damm och sedan avledning till Sätrabäcken. Hushållspillvatten Hushållsspillvatten (WC, dusch- och diskvatten) uppkommer och kommer att hanteras tillsammans med motsvarande vatten från Ragn-Sells anläggning på andra sidan väg 269 och avledas till Käppala reningsverk.

19 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Transporter Intransport av jordar och inerta material till verksamheten massor kommer att ske med bil. Antalet framtida transporter kan i dagsläget inte anges. En bedömning pekar på att inkluderat planerna på ett verksamhetsområde för rena material på östra sidan om väg 269 bedöms dagens 350 transporter till avfallsanläggningen öka med ca 50 % fram till 2030, dvs. till ca 500 år Personbilstrafiken förväntas öka på samma sätt från dryga ett hundra idag till ca 200 per dygn. Eftersom transporterna inte innehållet farligt avfall utan inert material bedöms dessa inte utgöra en miljörisk. 5.4 Sätra gård Sätra gård, en äldre jordbruksfastighet har successivt byggts om till ett besöks- /informationscenter till Högbytorp samt till kurs- och utbildningscenter för Ragn- Sellskoncernen. Ett antal rum finns på anläggningen för tillfällig övernattning. Planer finns på fortsatt utveckling av dessa verksamheter, dvs. såväl besöks- och informationscentrat som kurs- och utbildningsverksamheten. Inom en byggnad tillhörande Sätra gård startade Bro Glasbruk sin verksamhet hösten Uppvärmning av byggnader samt glasugnar sker med deponigas från Högbytorp. Planer finns på att fortsätta utveckla en hantverksby vid Sätra gård baserad på returprodukter från Högbytorp. Exempel på verksamheter kan vara smedja och möbelrenovering. Planer finns även på att utveckla befintliga verksamheter Avloppsvatten Dagvatten kommer att omhändertas lokalt. Hushållsspillvatten (WC, dusch- och diskvatten) hanteras tillsammans med motsvarande vatten från Ragn-Sells anläggning och avleds till Käppala reningsverk Transporter Transporter till och från Sätra Gård är främst personbilar till det kurs- och utbildningscenter som finns. Vissa transporter med glas och andra varor till glasbruket förekommer också. Transporterna bedöms inte utgöra en miljörisk. 5.5 Biogasanläggning I samband med planeringen av den nya kraftvärmeanläggningen planeras också en biogasanläggning. Här kan bland annat det organiska avfallet som kommer till Högbytorp rötas. Biogasanläggningen kommer antingen att byggas i anslutning till kraftvärmeanläggningen på någon av de tre alternativa lokaliseringarna men kan också komma att byggas inom Högbytorps avfallsanläggning. De bedömningar av risker som görs baseras på en anläggning utformad så som E.ON skulle utforma den. En anläggning på Högbytorp skulle sannolikt vara mindre Översiktlig beskrivning Det inkommande organiska avfallet kommer att förbehandlas innan materialet pumpas in i rötkamrarna. Rötkamrarnas volym ligger normalt på ett antal tusen m 3. Under rötningen avgår biogasen som innehåller ca 65 % metan och resten koldioxid. Biogasen renas från koldioxiden och lagras trycksatt med hjälp av kompressorer.

20 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Den rötrest som återstår utgörs av vatten med höga halter slam som benämns biogödsel. Denna pumpas till lagringscisterner för uttag till tankbil och transport ut på åkrar. I Figur 5-3 visas ett flödesschema för en tänkt anläggning. Figur 5-3 Flödesschema för biogasanläggning För att säkerställa att vatten innehållande organiskt material inte sprids utanför anläggningen, med risk för att det kan hamna i Sätrabäcken och Broviken, kommer kritiska delar att invallas. Invallningen kommer att dimensioneras så att den kan omhänderta hela den volym som vid en olycka kan rinna ut Hantering av biogasen Den uppgraderade biogasen komprimeras och lagras både i en mellanlagertankar och i ett antal flak med gasflaskor. En bedömning av maximal lagervolym Nm 3 biogas. Trycket i gasflaskorna är upp till 300 bar. I praktiken kommer lagervolymen att bli lägre då flaken kommer att befinna sig i olika grader av fyllnad. Hela systemet bygger på rotation av flaken Kemikalier - egenskaper, hantering Kemikalier behöver sannolikt inte användas men det kan inte uteslutas att det för vissa delar i processen kan behövas, t ex för svavelvätebegränsning eller vid uppgradering av gasen. Det rör sig dock om små mängder Avloppsvatten Dagvatten som uppkommer på ej förorenade ytor avleds till kraftvärmeanläggningens uppsamlingsdamm. Vatten som uppkommer inom anläggningen och som kan vara förorenat, som spolvatten eller spill, kommer att återföras till anläggningen. Detta är möjligt eftersom vattenbalansen är sådan att vatten hela tiden behöver tillföras.

21 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Transporter Alla transporter avfallet in till biogasanläggningen sker med bil. Transporterna kommer från E18 via väg 269 till anläggningen. Ingen av dessa transportleder går genom tätbebyggda områden. Det avfall med störst potential att orsaka miljöstörningar som levereras med tankbil är flytande avfall, exempelvis vegetabiliska oljor och slam. Lossningen sker inom invallat område. 5.6 Tankställe för biogas Översiktlig beskrivning Ett tankställe för biogas kan komma att byggas i anslutning till väg 269 vid den nya infarten. Denna lokalisering utgår från att biogastankning i huvudsak är inriktad på egna och inhyrda lastbilar. Endast biogas kan tankas varför inget spill av bensin och oljor uppkommer. Inget förorenat dag- eller avloppsvatten ska därför uppkomma. Tankstället byggs i enlighet med de regler och förordningar som gäller. Gasföreningen, branschorganisationen för energigaser, arbetar med att ta fram riktvärden för skyddsavstånd för LNG-anläggningar i en så kallad LNG-anvisning. Tabellen nedan anger rekommenderade skyddsavstånd till LNG-anlägggningar. LNG-anvisningen planeras att ges ut i maj, vilket innebär att avstånden i tabellen kan ändras Byggnad, antändbart material eller brandfarlig verksamhet Stor brandbelastning Svårutrymd a lokaler Pump och förångare Tankfordonets slanganslutning spunkt Utom anl. Inom anl. Utom anl. Inom anl. Cistern/cisternp ark m³ a) Cistern m³ a) Tankfordonets anslutningspunk t a) Pump och förångare b) - 12 a) a) a) Med EI 60-avskiljning eller högre får avstånden minskas till hälften. LNG-cistern med vakuumisolerad mantel bedöms ha EI 60-avskiljning b) Med EI 60-avskiljning eller högre behövs inget avstånd

22 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Transporter Alla transporter från biogasanläggningen till tankstället sker med bil. Transportsträckan är beroende av var biogasanläggningen lokaliseras men för samtliga lokaliseringsalternativ rör det sig om korta transportsträckor. Även transporter till andra tankställen kan vara möjliga. Dessa kommer då att gå via E18. 6 Riskanalys 6.1 Grovanalys Metodik Anläggningen för behandling av avfall är befintlig och ett stort antal analyser och utredningar av olika slag för anläggningen har genomförts under ett antal år. Dessa har använts som underlag vid analys av riskerna. För Sätra Gård och de planerade verksamheterna kraftvärmeanläggning, biogasanläggning, tankställe för biogas och område för hantering av anläggningsmaterial har en grovanalys utförts. Den slutliga utformningen av planerade anläggningar är inte fastlagd varför bedömningarna blir preliminära. Under detta avsnitt presenteras identifierade risker. De scenarier som presenteras under detta avsnitt är de som bedömts som viktiga att presentera i planärendet. Antingen för att: den sammantagna risken är betydande relativt övriga risker konsekvensen är hög sannolikheten är hög risken av andra anledningar bedömts som intressant att redovisa Följande kriterier har använts vid skattning av sannolikheter och konsekvenser[ref 1]. Skala för sannolikhet Mindre än 1 gång på 1000 år 1 gång per år 1 gång per år 1 gång per 1-10 år Mer än 1 gång per år Skala för konsekvens Arbetsmiljöskada, skada på 3:e person Övergående lindriga obehag Enstaka skadade, varaktiga obehag Enstaka svårt skadade, svåra obehag Enstaka dödsfall, flera svårt skadade Flera dödsfall 10- tals svårt skadade Miljöskada Liten miljöpåverkan, liten utbredning kortvariga skador Måttlig miljöpåverkan, liten utbredning kortvariga skador Stor miljöpåverkan, stor utbredning, övergående/ långvarig skada Stor miljöpåverkan, mycket stor utbredning, långvarig skada Oerhörd miljöskada, mycket stor utbredning, permanent skada Skalan för miljöskada är anpassad för normala recipienter. I detta fall med ett Natura 2000-område har konsekvensnivån skattats något högre då skyddsvärdet är högre.

23 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) För att värdera riskerna som identifierats används ofta en riskmatris. Kriterierna för vad som är tolerabel och icke tolerabel risk kan variera och är upp till varje verksamhetsutövare att fastlägga. Nedan visas en riskmatris med kriterier som är relativt vanliga inom industriella verksamheter. Vid värdering av om skattade risknivåer i grovanalysen är tolerabla eller inte har denna riskmatris använts. KONSEKVENS SANNOLIKHET Försumbar risk Tolerabel risk Behöver inte åtgärdas, men var uppmärksam. Viss risk Var uppmärksam, rutiner kan behövas upprättas, mättning/uppföljning. Allvarlig risk Mycket allvarligt risk Betydande aspekt, upprättande av rutiner eller åtgärdsplaner krävs. (vid 4 skall det åtgärdas omedelbart). Nedan presenteras de ur miljörisksynpunkt viktigaste skadehändelserna. Det rör sig om skadehändelser med dels hög risknivå, dels hög konsekvensnivå och dels sådana som av andra skäl bedömts som intressanta att redovisa, exempelvis giftiga ämnen och bränder. En uppdelning har gjorts mellan skada på 3:e person och naturmiljö Skada på 3:e person Skadehändelser som kan påverka 3:e person redovisas nedan. Risker vid transporter till/från respektive verksamheten på E18 eller väg 269 behandlas under avsnittet transporter. Däremot inkluderas transportolyckor fr.o.m. respektive infarter. Skadehändelser vid Högbytorp Skadehändelser inom avfallsanläggningen som kan påverka 3:e person redovisas nedan.

24 Upprättad av: Ulf Liljequist Datum: (42) Scenario Konsekvens S K Bil med flytande farligt och brännbart avfall, kolliderar eller singelolycka. Antändning av spillet. En tankbil med farligt flytande och brännbart avfall kolliderar eller råkar ut för en singelolycka vid nya infarten eller inom området. Tanken brister och antändning sker. Giftig brandrök kan skada personer nära olycksplatsen (ca 100 m). Brännskada från värmestrålning på kort avstånd (ca 50 m). Avfallets innehåll kan variera kraftigt och det kan inte uteslutas att det vid något tillfälle innehåller ämnen som genererar mycket giftig brandrök. Trafikolycka har normalt låg sannolikhet (nivå 1) men antalet transporter är i detta fall högt varför sannolikheten bedömts vara förhöjd. 2 3 Brand i bränsle på område H. Brand i avfallet, främst trä och plast, kan uppkomma. Oftast begränsade mängder på ytan men korta perioder kan mängderna öka. En brand utvecklas dock långsamt eftersom bränslet till stor del är fuktigt. Mängden brinnande material kan också begränsas genom att omfördela bränslet med frontlastare. Stora mängder brandvatten finns att tillgå. Slutsatsen är att endast bränder av begränsad omfattning kan uppkomma. Inga bostäder finns nära område H, mer än 500 m. Brandröken bedöms inte leda till skada på personer i omgivningen men kan däremot innebära olägenheter. Slutsats En tankbilsolycka med brand i avfall kan lindrigt påverka personer som befinner sig i norra delen (drygt 100 m bort) av kraftvärmeanläggningen i lokaliseringsalternativ B genom den brandrök som uppkommer och som kan vara giftig. Avfallets sammansättning varierar. Långt till både bostäder och övriga verksamheter. En brand på område H kan generera brandrök som lindrigt kan påverka personer vid närmaste del (ca 200 m bort) av kraftvärmeanläggningen i lokaliseringsalternativ C. Långt till både bostäder och övriga verksamheter. Skadehändelser vid kraftvärmeanläggningen Skadehändelser inom kraftvärmeanläggningen som kan påverka 3:e person redovisas nedan. 2 2 Scenario Konsekvens S K Brand i bränslelager med avfall utomhus Stor brand i avfallet som lagras utomhus kan uppkomma. En brand utvecklas dock långsamt eftersom bränslet är fuktigt. Det blir också en begränsad mängd som brinner pga att lagringen sker i limpor. Mängden brinnande material kan också begränsas genom att omfördela bränslet med frontlastare. Stora mängder brandvatten finns att tillgå. Slutsatsen är att endast bränder av begränsad omfattning kan uppkomma. Inga bostäder finns nära bränslelagret oavsett villken lokalisering som väljs. Vid lokalisering enligt alternativ B kommer brandröken att kraftigt kunna störa de boende i Romberga och Norrboda vid ogynnsam vindriktning. 3 2 Skada på bil eller felhantering vid lossning av ammoniaklösning Bil med ammoniaklösning, kolliderar eller singelolycka. Bil med Eo1, kolliderar eller singelolycka. Antändning av spillet. Skada på bilens tank genom påkörning eller att ett slangbrott inträffar. Ammoniaklösningen hamnar på marken och ett gasmoln av giftig ammoniak bildas. Tanken placeras i ett sådant läge att den ligger i skydd av byggnader. Vid lokalisering enligt alternativ B bedöms gasmolnet inte orsaka allvarlig skada på boende i Norrboda och Romberga men vara irriterande. Vid vindriktning mot avfallsanläggningen ligger deponin som en hög skyddande kulle. Att bilens tank helt skulle tömmas bedöms som extremt osannolikt och har inte behandlats. En tankbil med ammoniaklösning kolliderar eller råkar ut för en singelolycka vid nya infarten och tanken skadas. Giftigt ammoniakmoln bildas vid olycksplatsen och leder till förgiftning av personer. Erfarenhetsmässigt extremt osannolikt att detta inträffar pga låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter. Motsvarande trafikolycka med Eo1 eller diesel där oljan antänds. Giftig brandrök kan leda till förgiftning av personer nära olycksplatsen (ca 100 m). Få personer i närområdet. Även här extremt osannolikt att detta inträffar pga låg trafikföring, låga hastigheter, få transporter Slutsats En brand i bränslelagret kan vid: lokaliseringsalternativ A påverka övriga verksamheter endast marginellt.