MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 1(46) Dnr 471/2013 DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN FILBORNA 33:2 M FL VÄLA SÖDRA INDUSTRIOMRÅDE, HELSINGBORGS STAD MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTANDE BEDÖMNING NOLLALTERNATIVET Bedömningen är att nollalternativet medför påverkan på både flora och fauna i området. Men omvandling till ett område för deponier med rekreationsmöjligheter förvinner stora delar av floran med följden att faunan påverkas. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk uppförs i området vilket gör att det inte uppstår någon ökad risk i området och att landskapsbilden inte påverkas. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING PLANALTERNATIVET Bedömningen är att planförslaget är det alternativ som bäst hushåller med marken och långsiktigt tryggar verksamheten i området samt skapar förutsättning för flora och fauna att kunna fortleva på platsen. Förslaget utgår ifrån att minimera påverkan i området. Området har den bästa lokaliseringen för verksamheten. Bedömningen är att med aktuell utformning av Detaljplan för del av fastigheten Filborna 33:2 m fl föreligger ändå risk för betydande miljöpåverkan för groddjur, fladdermöss och risk vid uppförandet av vindkraftverk. För dess aspekter krävs att åtgärder genomförs och konsekvenserna följs upp för att minimera miljöpåverkan i enlighet med föreliggande MKB. Med föreslagna åtgärder görs bedömningen att planförslaget uppfyller en rimlig miljöpåverkan i förhållande till prövad lokalisering av NSR och den ekonomiska samhällsnyttan av verksamheten. Grönstruktur Planförslaget innebär att ett genomgående grönstråk bevaras centralt i området, som allmän platsmark NATUR, med kopplingar till de omgivande grönstrukturerna både öster- och västerut. Detta innebär positiva konsekvenser för grönstrukturen i området. Natur och biotoper Planförslaget bevarar ett större naturområde, som utgörs av värdefull fuktskog och kulturhistoriskt värdefull enefälad. Området utgör också kärnhabitat för stor vattensalamander. Förslaget medför inte betydande miljöpåverkan för övrig naturmark inom området. Naturen i stora delar av området är vanligt förekommande i regionen. Däremot kan den utgöra habitat för värdefull fauna, se vidare kapitel. Förslaget innebär betydande miljöpåverkan på de biotopskyddade objekt som föreslås tas bort men det finns goda möjligheter att på sikt

2 2(46) Dnr 471/2013 återskapa objekt och miljöer genom kompensationsåtgärder. På så vis kan de biologiska värdena kvarstå inom området. Groddjur Planförslaget bevarar ett större samlat naturområde där större delen av utpekade kärnområden för groddjur sparas. Planförslaget innebär ett visst bortfall av områden som har utpekats som lämpliga att utveckla för att förstärka populationen i området. Det naturområde som sparas bedöms kunna kompensera för dessa områden och bedöms kunna utvecklas som groddjurshabitat. Naturområde inom nytt verksamhetsområde bedöms också kunna utvecklas till ett lämpligt groddjurshabitat då man tillför nya vattenspeglar i området vid lokal fördröjning av dagvatten. Bedömningen att förslaget kan medföra viss miljöpåverkan. Därför föreslås ett antal åtgärder samt uppföljning. Fåglar Planförslaget innebär planläggning för befintlig verksamhet med två större deponier. Flera rödlistade arter är knutna till denna miljö varför förslaget inte bedöms påverka dessa arter då de lever i denna miljö i nuläget. Planförslaget medger tre vindkraftverk. En liten kollisionsrisk för sträckande fåglar, främst rovfåglar, bedöms finnas. Risken bedöms större för stationära fåglar som rör sig inom inventeringsområdet under en längre tid och på så sätt utsätts för kollisionsrisker under en längre tidsperiod. Gråtrut bedöms vara utsatt för störst risk då den dagligen flyger mellan planområdet och Kropps våtmark samt inte brukar uppvisa undvikande beteende. Sannolikheten för att mer än enstaka individer ska kollidera bedöms som mycket liten. Uppförandet av vindkraftverk bedöms medföra en viss risk för fåglar att förolyckas i området. Risken bedöms inte som betydande och påverkar inte heller arter betydande som är skyddade enligt Artskyddsförordningen. Fladdermöss Planförslaget föreslår att ett sammanhängande naturområde, som till stor del omfattar ett värdefullt område för fladdermöss, bevaras. Kring den gamla gården Ljunghem och skyttebanan finns värdefulla habitat som kan komma att försvinna vid ett fullt utnyttjande av planen. Det finns goda förutsättningar att utveckla den natur som sparas för att kompensera för habitatbortfallet. Fladdermusfaunan kan komma att påverkas av uppförandet av vindkraftverk. Den stationära fladdermusfaunan i området är relativt vanlig och bedömningen är att med åtgärder inom avsatta naturområden kan påverkan minska. För flyttande fladdermöss, som utgörs av högriskarter, är bedömningen svårare. Hur arterna påverkas måste följas upp genom ett kontrollprogram där man sedan kan bestämma riktade åtgärder. Vindkraftverk Landskapsbild och kulturmiljö Planförslaget medger tre vindkraftverk. Vindkraftverken bedöms framträda i det omgivande landskapet. Områdets förutsättningar och skala bedöms lämpligt för uppförande av vindkraftverk och miljöpåverkan bedöms inte som betydande. Riksintresse för kulturmiljö bedöms inte påverkas betydande då område för vindkraft föreslås i en storskalig industrimiljö och ligger väl skild från område för riksintresse.

3 3(46) Dnr 471/2013 Vindkraftverk Risk och störning Gällande riktvärden för externt industribuller och rekommendationer för skuggning vid uppförande av vindkraftverk uppnås. Uppförandet av vindkraftverk utgör en ökad risk och kan medföra betydande miljöpåverkan. Inom ett område föreligger ingen ökad risk och inom några områden föreligger acceptabel risknivå. Risknivån för stora delar av området bedöms som acceptabel med ett antal föreslagna åtgärder.

4 INLEDNING 4(46) Dnr 471/2013 BAKGRUND Nordvästra Skånes Renhållning AB (NSR) har ansökt om planändring för verksamhetsområdet som ligger på mark som arrenderars av Helsingborgs stad. Verksamheten håller på att förändras från deponering till mer återvinning, vilket gällande detaljplan inte möjliggör. Tillsammans med Öresundskraft önskas prövning av att uppföra vindkraftverk i området. Stadens mark- och exploateringsenhet har också ansökt om att pröva förutsättningarna för ett nytt verksamhetsområde i den norra delen. Det är angeläget att trygga NSR:s verksamhet och utvecklingsbehov då verksamheten har en samhällsviktig funktion samt är viktig för staden och regionen. Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 22 juni 2011 att uppdra åt planavdelningen att genomföra planprocess för området. Förslaget bedömdes kunna medföra betydande miljöpåverkan varför miljöbedömning och MKB skulle upprättas. SYFTE Syftet med en MKB är att ge beslutsfattarna tillgång till beslutsunderlag som möjliggör en ökad miljöhänsyn och som leder fram till bättre beslut från miljösynpunkt (Prop. 1990:91/90). Beskrivningen av en plans miljökonsekvenser ska utgöra ett underlag för arbetet med att hitta en lämplig utformning av planen. Den ska göra det möjligt att i planarbetet väga miljökonsekvenserna mot andra viktiga faktorer så att planen blir så bra som möjligt ur ett helhetsperspektiv. Kraven som ställs på innehållet i en plan-mkb regleras av bestämmelserna i 6 kap 12 miljöbalken. Syftet med föreliggande MKB är att belysa en eventuell plans miljöpåverkan för i huvudsak de aspekter som bedömts som betydande i samråd med Länsstyrelsen. Syftet med denna MKB är att belysa eventuell miljöpåverkan på: den övergripande grönstrukturen groddjur fladdermöss rödlistade fåglar samt utreda riskerna och effekterna av uppförande av vindkraftverk i området. NUVARANDE MARKANVÄNDNING Planområdet utgörs av en varierad markanvändning. Planområdet är översiktligt indelat i fyra delar; jordbruksmark, naturmark, skjutbanor och NSR:s verksamhetsområde. I den norra delen, inom jordbruksmarken, finns en endurobana som har tidsbegränsat miljötillstånd. Inom NSR:s område finns avfallshantering, återvinning, deponi, gasutvinning

5 5(46) Dnr 471/2013 mm. I delar av naturmarken bedriver NSR också verksamhet. NSR har idag arrende på stora delar av planområdet. BEHOVSBEDÖMNING I den inledande planprocessen gjorde Stadsbyggnadsförvaltningen bedömningen att planens genomförande inte kan uteslutas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap 34 plan- och bygglagen respektive 6 kap miljöbalken, att miljöbedömningsprocessen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning ska inledas. Bedömningen gjordes utifrån planförslagets innehåll, typen av påverkan och områdets egenskaper i enlighet med 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB-fo), samt bilagorna 2 och 4 till samma förordning. AVGRÄNSNING AV MKB GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Området avgränsas av fyra vägar, E4 i norr, E6 i öster, Hjorthögsvägen i söder och Välavägen i väster. Bild: Planområdet är redovisat med streckad linje. De heldragna pilarna redovisar kopplingar till omgivande grönstruktur och streckad pil visuella kopplingar mot Kropps by.

6 6(46) Dnr 471/2013 I väster ansluter området mot Vasatorpsstråket och i öster till Vasatorps golfbana. I söder ansluter området till Bruces skog och i nordost till Kropps våtmark. Visuellt finns kopplingar till Kropps by varför detta också studeras avseende landskapsbild och kulturmiljö. AVGRÄNSNING AV MILJÖASPEKTER Samråd enligt miljöbalken 6 kap 13 har genomförts med länsstyrelsen, , angående avgränsning av MKB parallellt med samrådsprocess för Planprogram för del av fastigheten Filborna 33:2 m fl, Väla södra industriområde, Helsingborgs stad. Kommunen bedömer att följande frågor behöver miljökonsekvensbeskrivas, som berör detta geografiska område: Natur med lokal för stor salamander och eventuella biotopskyddade objekt; Vindkraft med avseende på riksintresse kulturmiljö, landskapsbild och fladdermuspopulation; Fladdermöss; Länsstyrelsen har bedömt att även följande frågor ska miljökonsekvensbeskrivas: att naturen som helhet bör behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen, dvs. hur fragmentering, spridningskorridorer och intrång i naturmiljöer kan komma att påverkas av planen. hur rödlistade fåglar påverkas samt konsekvenserna för berguvens habitat. Länsstyrelsen vill erinra om att alla vilda fåglar, liksom groddjur och fladdermöss, har ett starkt skydd genom fridlysning i Artskyddsförordningen (2007:845). ALTERNATIV Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning alltid innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet ska inte förväxlas med nuläget även om de ofta är lika till innehållet. NOLLALTERNATIV Nollalternativet är den utveckling som gällande detaljplan medger. Området ska till stor del användas för deponering av avfall där sluttäckta deponier ska utnyttjas som rekreationsområde. LOKALISERINGSPRÖVNING En lokaliseringsprövning om att denna typ av verksamhet ska ligga i området kommer inte att göras i denna miljökonsekvensbeskrivning. Valet av Filbornaområdet som långsiktig lokalisering av regionens avfallsverksamhet gjordes efter regionala utredningar inom NSK (Nordvästra Skånes Kommunalförbund) under slutet av 1970-talet (Rapport 1979:3 och 1979:4). Utredningarna pekade ut ett antal platser som lämpliga lokaliseringar för en deponi och förhållandena för Nordvästra Skåne bedömdes vara bäst på denna plats. Verksamheten som

7 7(46) Dnr 471/2013 ligger i området idag är tillståndsprövad och det är inte samhällsekonomiskt att omlokalisera anläggningen. Anläggningen har ett stort ytbehov och har störningar på omgivningen varför det är svårt att omlokalisera anläggningen. Området kommer ha en bestående påverkan på området även om man skulle omlokalisera verksamheten och annan mark skulle då utsättas för påverkan. Vidare bedöms det som ett effektivt markutnyttjande att ha denna typ av verksamhet samlad på en plats. Efter lång kontinuitet på platsen bedöms det inte finnas andra platser i regionen som skulle ge en mindre miljöpåverkan på omgivningen. I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs därför inga ytterligare alternativ än planförslaget. PLANALTERNATIV Planförslaget omfattas av ett nytt verksamhetsområde för icke störande verksamheter i norr som kan annonsera sig ut mot E6 och E4. Inom NSR:s arrendeområde föreslås fortsatt avfalls- och återvinningsverksamhet samt deponering. Större bebyggelse föreslås i den södra delen av NSR:s område. Områden för etablering av vindkraftverk inom NSR:s område redovisas. Värdefull flora och fauna bevaras inom naturmark i den norra delen av NSR:s område. Inom NSR:s område reserveras mark för omlastningscentral vid en framtida spårdragning söderifrån.

8 8(46) Dnr 471/2013 Bild: Illustration från detaljplanen.

9 9(46) Dnr 471/2013 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN OCH BESTÄMMEL- SER GÄLLANDE PLANER Översiktsplan Helsingborgs översiktsplan, ÖP 2010, antogs av kommunfullmäktige den 18 maj Översiktsplanen redovisar följande markanvändning. I den norra delen redovisas ett område för blandad icke störande verksamhet, småindustri, lager och kontor. I den centrala delen finns värdefull natur utpekad och naturen ingår i ett stråk där man ska utveckla gröna länkar och samband. I den södra delen redovisas ett område för industri, teknisk försörjning och hamnverksamhet. Planområdet ligger inom utredningsområde Helsingborg 6 för vindkraft, enligt Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft, antagen den 10 juni 2010 av kommunfullmäktige. Riksintressen Riksintresse för vägar gäller för E4 och E6. Utöver att hänsyn ska tas till utpekade vägsträckningar vid förändring och exploatering finns inget särskilt skydd. Nordost om planområdet ligger område för riksintresse kulturmiljö Rosendal Kropp (M:K8). De värden som är centrala i riksintresset är följande: Slottslandskap med allé- och vägsystem med mycket monumental verkan framvuxet kring Rosendals slott av medeltida ursprung med omfattande och välbevarad ekonomibebyggelse och den till slottet knutna Kropps kyrkby med karaktäristiska och funktionsrelaterade bebyggelseinslag. Uttryck för riksintresset som visuellt kan vara intressant i planärendet är Kropps kyrkby med den år 1930 omgestaltade kyrkan av medeltida ursprung, tillhörande prästgård och kringliggande bybebyggelse med bland annat gatehus. Detaljplan För NSR:s område gäller detaljplan för fastigheten Väla 7:4 m fl inom stadsdelen Filborna (14996), laga kraft den 1 december Området är planlagt för tekniska anläggningar och industri samt för friluftsområde med tillfällig användning för tekniska anläggningar. Inom den norra delen illustreras en motorbana. Befintlig motorbana vid Väla by ligger på planlagd industrimark och tanken var att flytta motorbanan till detta område. Planens syfte var att till stor omfattning möjliggöra deponering och att de sluttäckta deponierna skulle användas för rekreation. Tiden har dock sprungit ifrån denna tanke då deponering av avfall knappt sker idag. Planens genomförandetid har gått ut. Kulturminnesvårdsprogram Programområdet ingår i Kropps socken och är redovisat i kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun (1991). Trafikplats Kropp och E6 har inneburit stora förändringar i landskapet och programområdet ligger väster om motorvägen. De värden som pekas ut är främst österut kring Kropps kyrkby och Rosendals slott, värden som inte har direkt visuell kontakt med planområdet.

10 10(46) Dnr 471/2013 Naturvårdsplan En del inom NSR:s område ingår i Naturvårdsplanen (1992). En naturvärdesinventering har utförts under sommaren 2012 för att verifiera giltigheten av naturvärdesbedömningen i dag. Karta från Naturvårdsplan som redovisar berört område med heldragen linje. Området beskrivs som följande: Enefälad vid Filborna/Ljunghem Sista fragment av de så förr vittomfattande utmarkerna med bl a enar. Utsikten för bevarande av enefälad finns. Marken är ställvis fuktig och tuvig. Blåtåtel domineras. I närheten har några av kommunens sista och utdöende tuvor av klockljung hittats. Blåbär, lingon och odon visar på den äldre markhistorien. Häckande fågelarter. Björk gallrades 1992 då enen är skuggkänslig. I syfte att bevara ett stycke kulturhistoria och ett studieobjekt bör området bevaras. Planprogram Ett planprogram för området godkändes den 19 december I det redogörs översiktligt för hur området ska disponeras och vilket innehåll som föreslås: Nytt verksamhetsområde för icke störande verksamheter i norr. Fortsatt avfalls- och återvinningsverksamhet samt deponering inom NSR:s område. Klargöra disponering av verksamheterna. Möjlighet att uppföra vindkraftverk inom NSR:s område. Kärnområden för värdefull flora och fauna. Möjliggöra för industrispår från Långeberga industriområde med omlastningscentral. Möjliggöra ny koppling till Skånebanan. I det fortsatta planarbetet görs detaljplan för området norr om Hjorthögsvägen varför denna MKB inte behandlar spårdragningen söderifrån och kopplingarna till Skånebanan. Utredningar har dock klargjort att det är tekniskt möjligt att ansluta med spår under Hjorthögsvägen.

11 11(46) Dnr 471/2013 Utredningar Följande utredningar har upprättats i samband med planarbetet och miljökonsekvensbeskrivningen: Riskanalys för vindkraftverk som underlag till program för Filborna 33:2 m fl, NSR AB, Helsingborg ( , reviderad och ) WSP Industrispårsutredning Långeberga ( ) Ramböll Byggnadsdokumentation Ljunghems gård ( ) Tyréns Inventering av fladdermöss, fåglar, groddjur samt naturvärden vid Filborna samt delar av Bruces skog (april-juli 2012) Enetjärn natur AB Naturvärdesinventering Filborna samt delar av Bruces skog (juni-juli 2012) Enetjärn natur AB Utredning, inventering och bedömning av fågellivet Filborna samt delar av Bruces skog (april-juli 2012) Enetjärn natur AB Fladdermöss vid Filborna, Utvärdering och riskbedömning för området vid NSR AB (2012) Eko Scandica Naturguide AB Groddjur vid Filborna, Inventering och utvärdering för området vid NSR AB (2012) Eko Scandica Naturguide AB Geoteknisk undersökning för vindkraftverk ( ) Geoexperten i Skåne Skydd av fladdermöss Samtliga fladdermusarter, för närvarande 19 st., fridlystes i Sverige år Sedan dess har ytterligare ett skydd tillkommit som omfattar samtliga Europas fladdermöss, nämligen europeiska fladdermusavtalet, EUROBATS. Sverige skrev under avtalet 1992 och det trädde i kraft 16 januari Sverige har därigenom förbundit sig att genom inventeringar lokalisera platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus samt ta hänsyn till dessa i den fysiska planeringen. Samtliga arter är även upptagna i EU:s habitatdirektiv, bilaga IV, dvs. arter som kräver strikt skydd, till exempel fridlysning. Fyra av de svenska arterna är dessutom listade i bilaga II, arter vars livsmiljö ska skyddas. För bilaga II gäller för de ingående arterna att de ska få särskilda bevarandeområden avsatta. Genom artskyddsförordningen (2007:845) har en väsentlig del av bestämmelserna i EU:s habitatdirektiv genomförts i svensk lagstiftning. Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljö Den större vattensalamandern har ett starkt skydd genom att den är upptagen i Bernkonventionen och i EU:s art- och habitatdirektiv. Sveriges åtaganden i detta arbete regleras framförallt genom Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket har upprättat ett åtgärdsprogram (2007) för större vattensalamander som är ett vägledande men inte bindande aktionsprogram för att uppnå gynnsam bevarandestatus för arten i Sverige. Nedan redovisas en sammanfattning av vad som gäller för den stora vattensalamandern. Arten finns framförallt i småvattenlandskap, d.v.s. mosaikartade landskap med ängs- och hagmarker, lövrik skog med död ved eller block i markskiktet och god tillgång på fisk- och kräftfria småvatten. Orsaken till att arten gått tillbaka är framförallt förändringen av jordbruksdriften med igenfyllning av småvatten,

12 12(46) Dnr 471/2013 dikning och läckage av gödnings- och bekämpningsmedel. Dessutom har mark omsatts till produktiv granskog. Den större vattensalamandern har flera egenskaper som gör den känslig för förändringar i dess livsmiljö. Exempelvis är arten relativt selektiv i sitt val av livsmiljö och den bär på en genetisk defekt som resulterar i att hälften av alla ägg dör innan kläckning. Sedan andra hälften av 1980-talet har lokaler inventerats. Markägare har dock inte blivit informerade varför habitatsförluster har noterats vid senaste inventeringen Den större vattensalamandern har inte varit föremål för några riktade åtgärder, även om punktinsatser genomförts på olika håll i landet. Arten har gynnats av insatser för att etablera fler småvatten och våtmarker i odlingslandskapet (t.ex. i Skåne län), men insättning av fisk och kräftor i sådana miljöer kan också ha förhindrat artens etablering i många av de skapade miljöerna. Utsikterna är dock goda att bromsa artens minskning då groddjur svarar snabbt på åtgärder i sin livsmiljö. MILJÖMÅL SKÅNES MILJÖMÅL Enligt 6 kap 12 MB ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål beaktas i en plan. De 16 nationella miljömålen är omarbetade till skånska förhållanden och omfattar då 15 miljömål. Dessa är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk Luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. God bebyggd miljö 15. Ett rikt växt- och djurliv MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormerna är ett rättsligt styrmedel för miljöpolitiken som sätter gränser för vad människa och miljö kan utsättas för utan att betydande olägenhet uppstår. Dessa ligger till grund för bedömningar av konsekvenser gällande utomhusluft, vattenförekomster och omgivningsbuller. Gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft avser halterna i utomhusluft av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren enligt Luft-

13 13(46) Dnr 471/2013 kvalitetsförordning (SFS 2010:477). Denna förordning gäller miljökvalitetsnormer för utomhusluft enligt 5 kap. miljöbalken. Miljökvalitetsnormer för vatten är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen som uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Dock kan undantag från normen göras emellanåt. NULÄGES- OCH KONSEKVENSBESKRIVNING I följande kapitel redovisas varje miljöaspekt med en: 1. Nulägesbeskrivning/Förutsättningar i området 2. Konsekvenser av nollalternativ och planförslaget 3. Vid behov, förslag till kompensationsåtgärder För alla miljöaspekt har utredningar tagits fram vilka ligger till grund för miljökonsekvensbeskrivningen. GRÖNSTRUKTUR Genom området finns ett grönstråk som sammanbinder Väla skog i väster med det kringliggande landskapet i öster. Söder om området finns Vasatorpsstråket, som sammanbinder Fredriksdalsområdet med Bruces skog och i förlängningen Vasatorps golfbana. Helsingborgs stad har en liten andel natur i kommunen och där skogspartierna inne på NSR:s område och Bruces skog utgör en väsentlig del av hela kommunens skogsinnehav. Även om skogarna innehåller till stor del ordinära naturvärden utgör de en viktig tillflyktsort och spridningskorridorer för våra allmänna växt- och djurarter.

14 14(46) Dnr 471/2013 Bild: Redovisning av grönstruktur och lövskogsområden. Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär en fortsatt användning inom området för avfallshantering och deponering. Området omformas gradvis till ett område med stora deponier vilket innebär att den grönstruktur som finns där idag till stor del kommer att försvinna. Naturen i området är idag inte skyddad. För att bevara kulturhistoriska värden och naturvärden har ett område undantagits, söder om Ljunghems gård, där deponi inte ska få finnas. Ett genomförande av gällande detaljplan får stora konsekvenser för grönstrukturen. Den vegetation som finns i området idag ersätts med öppna gräsytor på de sluttäckta deponierna. Naturvärdena i området minskar och de gröna kopplingarna till omgivningen bryts. Sammanfattningsvis minskar nollalternativet naturvärdena i området. Planförslaget Ett genomgående grönstråk bevaras centralt i området, som allmän platsmark med ändamålet NATUR, med kopplingar till de omgivande grönstrukturerna både öster- och västerut. Detta innebär positiva konsekvenser för grönstrukturen i området och det omgivande landskapet. I och med att områdena avsätts

15 15(46) Dnr 471/2013 som allmän platsmark blir områdena mer tillgängliga och säkerställs som naturområde. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget ej medföra betydande miljöpåverkan. Förslag till kompensationsåtgärder Inga åtgärder föreskrivs. NATUR OCH BIOTOPER Drygt en tredjedel av planområdet utgörs av anläggningar för avfallshantering, återvinning och deponier. Denna verksamhet förekommer framförallt i den sydvästra delen där också trafiken är koncentrerad. I den mellersta och östra delen finns en hel del skog, ca en tredjedel av området. Skogen är relativt ung och domineras av medelålders planteringar av björk, gran, blågran och ek. Den sista tredjedelen, som är koncentrerad i norr, består av odlingsmark med energi- och vallodling. En naturvärdesinventering är genomförd för området under juni och juli månad 2012 (Enetjärn Natur AB, 2012). Utredningen sammanfattas nedan och utgör underlag för konsekvensbedömning och åtgärdsbeskrivning i området. Sammanfattningsvis är området starkt påverkat av människan och det finns få naturliga miljöer kvar. Den natur som finns består till stor del av unga planteringar med barr- och lövträd. Naturvärdena knutna till de rena skogsmiljöerna är mycket begränsade. Området har inventerats och naturvärdesbedömts och klassats i: Mycket höga naturvärden Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter. Höga naturvärden Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter. Ordinära naturvärden Ordinära naturvärden och starkt påverkad mark. Sammanfattningsvis är de högsta naturvärdena knutna till lövskogsridåer med stenmurar och märgelgravar i den norra delen av området, område 4 och 5 på kartan på nästa sida. Dessa har hög mångformighet och kontinuitet. Stengärdesgårdar och märgelgravar omfattas också av det generella biotopskyddet. I övrigt är naturvärdena knutna till skog som kan betraktas som någorlunda naturlig t ex fuktskog och ädellövskog. Dessutom finns värden knutna till områden skapade av människan, t ex grävda märgelgravar, planterade trädrader, rester av en enefälad och en gammal gårdsmiljö som hyser höga naturvärden, område 25, 46, 48, 50, 52, 54 och 63 på kartan nedan.

16 16(46) Dnr 471/2013 Bild. Redovisning av inventeringsområden, sid 22, EnetjärnNatur AB, 2012 Nedan följer en sammanfattning av de områden som är av naturvärdesklass 1 och 2. Område 4 och 5 Stengärdesgårdar med märgelgravar Två stengärdesgårdar löper parallellt i nordsydlig riktning i ett område med energiskog. På båda sidor om murarna har ett område lämnats öppet med vall. Stengärdesgårdarna är täckta av en tät busk- och trädridå. Träd- och buskskiktet är artrikt och varierat med avseende på ålder och struktur med många blommande och bärande träd och buskar. Vegetationen utgörs i den västra muren av äppelträd, rönn, vide, hagtorn, fläder, nyponros samt klibbal och den

17 17(46) Dnr 471/2013 östra muren av pil, hassel, ek, körsbär, kastanj, ask, rönn, klibbal samt björk. Den östra muren har också flera gamla hamlade pilar. Utmed den västra muren finns två vattenfyllda märgelgravar. Den nordliga märgelgraven är stor, ca 15 x 30 m och relativt djup. Den täcks helt av liten andmat och korsandmat. Märgelgraven är helt skuggad och kantas av unga lövträd samt äldre klibbal. Den sydliga märgelgraven är något öppnare och mindre. Även i denna dominerar andmat men även bredkaveldun. Graven kantas av olvon, sälg och några större björkar. Utmed den östra muren finns också två märgelgravar. Dessa var uttorkade vid inventeringstillfället. Den södra märgelgraven är ca 10 x 10 m stor och kantas av fläder, unga pilar samt en mycket grov knäckepil med grov bark och håligheter. Den norra märgelgraven är mycket blockrik och täcks av näckmossa. Den kantas av frodig lövvegetation med vidkroniga askar. Båda områdena har mycket höga naturvärden knutna till rik träd- och buskflora med gamla, solexponerade träd, hamlade pilar samt märgelgravar. Det är en utmärkt miljö får många fåglar och smådjur. Område 25 Björkhage med göl Området består av en igenväxande, fuktig björkhage med äldre björkar, enstaka enar och ett visst sälg- och björkuppslag. I området finns en grävd göl som är ca 10x10 m stor och maximalt någon meter djup. Vegetationen utgörs av kaveldun, rostnate, mannagräs, knapptåg och strandlysing. Gölen hyser både större och mindre vattensalamander. I öster övergår hagmarken i en våtmark med ängsull och blåsstarr på vitmossebotten. Här finns en del stående död björkved med fnöskticka. Området har höga naturvärden knutna till livsmiljöer för groddjur samt död björkved med vedsvampar. Område 46 Fuktig askskog Området utgörs av ett frisk till fuktigt, mindre askskogsbestånd. De rakstammiga, högvuxna askarna står glest och det finns ingen död ved eller gamla träd. Markvegetationen är kraftig och utgörs av älgört, träjon, hallon och hundkex. Området har höga naturvärden som är knutna till den rödlistade arten. Område 48 - Ljunghems gård Området utgörs av en gammal gårdsmiljö med huvudbyggnad och ladugård. Ladugården används som lager. Brännässlor, johannesört, ängsgröe och teveronika har tagit över gräsmattan. Kring gårdshusen finns många olika arter av både vilda och odlade träd, buskar och örter, t ex hassel, fläder, spirea och doftschersmin. Mot öster avgränsas gården av en stenmur som kantas av en trädrad med grova hästkastanjer. Både stenmur och trädrad omfattas av det generella biotopskyddet. Området har höga naturvärden som är knutna till artrik träd-, busk- och örtflora. Den blomrika miljön i ett varmt och skyddat läge är viktig för många insekter. Vissa värden knutna till grova hästkastanjer. Område 50 - Fuktig askskog Området utgörs av fuktig mark med ett mindre parti av unga högvuxna, friställda askar. Marken är snårig och vegetationen utgörs av hallon, nässlor samt ett ungt lövuppslag med hassel och björk. Området har höga naturvärden som är knutna till den rödlistade arten.

18 18(46) Dnr 471/2013 Område 54 - Fläderskog En igenväxande betesmark med flera fristående gamla, döende fläderträd samt några äldre rönnar. Fläderträden är ovanligt grova och vidkroniga samt har en rik epifytflora, bland annat av svampen judasöra. Grenarna har ett tjockt lager av mossor och lavar. Delar av området är bitvis tätt och snårigt med buskar men det finns fortfarande öppna gläntor kvar. Området har höga naturvärden som är knutna till grova fläderträd med död ved och rik epifytflora. Område 63 - Oxelallé Vid infarten till skytteklubben finns en grov oxelallé med ca 20 st högvuxna oxlar. Det finns en kraftig underväxt av lövsly med skogstry samt nässlor och hundkex. De höga naturvärdena är knutna till de gamla oxlarna med håligheter. Område 29 Enefälad Området ingår i kommunens naturvårdsplan. Enefäladen var betad fram till Enefäladen är idag täckt av kruståtel, hallon och björnbär och inga spår av äldre tiders hävdgynnade flora finns kvar. Endast de spridda, knotiga enarna, vilka inte hyser några höga naturvärden i sig, vittnar om att marken haft en lång beteskontinuitet. Området har inte kvar några värden kopplat till gammal betesmark men med ökad hävd kan värdena återkomma. Området har höga kulturhistoriska värden. Stengärdesgårdar Förutom ovan nämnda stengärdesgårdar finns ytterligare tre murar i området som omfattas av det generella biotopskyddet. Stenmur A är till stor del täckt av hög örtvegetation. Stenmuren är låg och delvis raserad. Stenmur D är beskuggad och är delvis raserad. Stenmur E kantas av en rad hästkastanjer, som är grova och vidkroniga. Muren och trädraden utgör en gräns mellan gårdsmiljö och åker. Stenmuren är idag beskuggad. Bild. Biotopskyddade objekt, sid 40, EnetjärnNatur AB, 2012 De naturområden som finns kvar i Helsingborgs kommun är få till antalet och små till ytan varvid produktionsskog i ett större sammanhang kan vara värdefull. Skogspartierna som finns i NSR:s område och Bruces skog utgör en väsentlig del av hela kommunens skogsinnehav. Även om dessa skogar hyser till stor del ordinära naturvärden är de viktiga tillflyktsorter och spridningskorridorer för våra allmänna växt- och djurarter.

19 19(46) Dnr 471/2013 Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att området utifrån befintlig detaljplan gradvis omformas till ett område med stora deponier och den grönstruktur som finns där idag till stor del försvinner. Vad man kan plantera på en sluttäkt deponi är begränsat då djupa rötter kan förstöra det täckande lagret. Därför blir vegetationen begränsad inom området och naturvärdet lågt. Naturen i området är idag inte skyddad förutom ett område söder om Ljunghems gård där deponi ska undantas för att bevara kulturhistoriska- och naturvärden. Ett genomförande av gällande detaljplan får stora konsekvenser för den natur och de biotoper som finns i området idag då den till stora delar kan tas bort. Sammanfattningsvis minskar nollalternativet naturvärdena i området. Planförslaget Planförslaget innebär att stora delar av planområdet föreslås för verksamhetsmark. I de centrala delarna avsätts ett större sammanhängande naturområde för allmän platsmark natur vilket medför positiva konsekvenser för området. Naturmark föreslås också runt och genom det föreslagna verksamhetsområdet i norr där värdefull natur kan sparas samt nya miljöer kan skapas. Under luftledningsstråket föreslås öppna fördröjningsmagasin för dagvatten vilket kan öka naturvärdena på platsen. Inom föreslagen naturmark ligger den västra stengärdesgården, med kringliggande märgelgravar och träd, som har mycket höga naturvärden. Delar av den östra stengärdesgården, som också har mycket höga naturvärden, sparas också inom naturmarken. I anslutning till murarna finns idag ingen värdefull vegetation då större delen utgörs av energiskog. Stengärdesgårdarna sammanbinds söderut med det större sammanhängande naturområdet centralt i området. Området är värdefullt då det till större del utgörs av fuktig lövskog och ligger i anslutning till områden med höga naturvärden. I området finns en igenväxande björkhage med en grävd göl och en våtmark som utgör ett viktigt habitat för groddjur, se vidare under groddjur. Området bedöms också värdefullt att bevara ur ett lokalt perspektiv då en av Helsingborgs stads två enefälader ligger i området. Även om betesmarken är igenväxt har gammal betesmark många arter knutna till sig. Med hävd kan dessa växter åter växa i området. En del av naturområdet som föreslås sparas utgörs av granskog eller ordinär lövskog som inte bedöms ha höga naturvärden. Naturområdet föreslås sparas då området sannolikt kan utgöra ett kärnområde för groddjur under landfasen, sommar- och vintertid. Ett naturområde med utpekad värdefull natur kring Ljunghems gård försvinner i och med föreslagen omlastningscentral i området. Vegetationen vid Ljungshems gård och gamla träd med höga värden vid skyttebanan föreslås inte skyddas då ytorna för NSR:s verksamhet är begränsad och det bedöms mer värdefullt att avsätta ett större sammanhängande naturområde. Alskogen, som har mycket höga naturvärden, i öster bevaras med stor sannolikhet då den ligger inom byggnadsfri zon mot motorvägen E6.

20 20(46) Dnr 471/2013 Vid ett fullt utnyttjande av planen försvinner stora delar av befintlig natur inom område för NSR:s verksamhet. Denna möjlighet ges redan idag för verksamheten. Det har bedömts värdefullt att avsätta ett större sammanhängande område natur som kan utvecklas på lång sikt istället för att spara mindre naturområden utspridda i ett stort område. Kring och inom verksamhetsområdet i norr föreslås ekdungar samt trädrader av ek som kan skapa förutsättning för spridningskorridorer till omgivningen och på lång sikt kan utgöra värdefulla biotoper för flora och fauna. Sammanfattningsvis görs bedömningen att planförslaget inte medför betydande miljöpåverkan på naturmark inom området. Naturen i stora delar av området är vanligt förekommande i regionen. Däremot kan naturen utgöra värdefulla habitat för fauna i området, se vidare kapitel. Förslaget innebär betydande miljöpåverkan på de biotopskyddade objekt som föreslås tas bort men det finns goda möjligheter att på sikt återskapa objekt och miljöer. På så vis kan de biologiska värdena kvarstå inom området. Förslag till kompensationsåtgärder Inom de områden som bevaras kan biotophöjande åtgärder genomföras för att skapa större biologiska värden. Ädellövträd ska prioriteras i området och död ved ska ligga kvar i området. Områden med planterad barrskog kan återplanteras med lövträd för att öka de biologiska värdena. Befintlig fuktskog får inte dikas för att den vattenrika miljön ska bevaras. De gamla betesmarkerna föreslås slåttras eller betas för att arter som gynnas av hävd ska utvecklas. Ek ska planteras inom det föreslagna verksamhetsområdet som på sikt kan skapa livsmiljöer för flora och fauna. Stengärdesgårdar som föreslås tas bort ska återuppbyggas inom allmän platsmark NATUR. Märgelgravar som föreslås tas bort kompenseras med föreslagna ytor för lokalt omhändertagande av dagvatten där nya vattenspeglar ska införas. Alternativt kan fler gölar skapas inom fuktskogsområdet. GRODDJUR Groddjur har länge påverkas negativt av rationaliseringar inom skogs- och jordbruket. För att långsiktigt kunna främja arter har området inventerats för att kunna minimera konsekvenserna av en exploatering i området. Groddjur har generellt påverkats negativt av utdikningar och igenläggningar av småvatten och krympande arealer av öppna och halvöppna marker har gjort att flera arter kraftigt gått tillbaka. (Groddjur vid Filborna, Nils-Otto Nilsson, EkoScandica Naturguide AB, 2012) Utredningen sammanfattas nedan och utgör underlag för konsekvensbedömning och åtgärdsbeskrivning i området. Inventeringen redovisar artsammansättningen i området samt identifierar var groddjuren har sina troliga reproduktionslokaler, sommarmiljöer och övervintringsplatser. Planområdet präglas av en mosaik av industrimark, småvatten, skogsområden och öppna områden.

21 21(46) Dnr 471/2013 Gröna ytor anger dammar och småvatten som efter kartstudier och fältbesök avfärdats från inventeringen. De bedömdes vara ointressanta som lek- och yngelplatser för groddjur. Blå ytor anger småvatten, diken och våtmarksområden som inventerades nattetid vid två tillfällen under våren Numreringen från norr till söder av de tolv inventerade ytorna används vid beskrivningen av inventeringsresultaten. Bild: s 7.Enetjärn Natur AB, Sammanfattningsvis kan man konstatera att endast i området markerat med 3 områdena saknades observationer av groddjur, troligtvis då vattenytorna är väldigt beskuggade. Vid de två inventeringstillfällena gjordes minst 103 observationer av vuxna groddjur. Vanligast förekommande var arterna vanlig groda, Rana temporaria, (57 observationer), vanlig padda, Bufo bufo, (18 observationer) och mindre vattensalamander, Lissotriton vulgaris, (26 observationer). Dessutom noterades vid ett tillfälle 2 individer av större vattensalamander, Triturus cristatus, vid lokal 4. För samtliga arter kunde lekaktivitet konstateras och förutom vuxna groddjur sågs även yngel av vanlig padda samt flera ansamlingar av äggklumpar av vanlig groda/åkergroda. Ägg och äggklumpar från vanlig groda är svårskilda från den likaledes vanliga arten åkergroda, Rana arvalis. Det kan inte helt uteslutas att även åkergroda finns i området, men eftersom inga vuxna individer kunde observeras vid de två inventeringstillfällena bör det i

22 22(46) Dnr 471/2013 så fall röra sig om en mindre förekomst. I Välabäcken hittades många lekande groddjur. Lokalen där den större vattensalamandern påträffades utgör en av de mer varierade vattenmiljöerna i området och på platsen sågs även områdets övriga groddjursarter. Lokalen utgörs av en sammanhängande våtmark med flera småvatten och mindre diken med öppna, solexponerade vattenytor. De två individerna av större vattensalamander noterades i en liten göl med meterdjupt, klart vatten i område 4. Det fanns gott om flytbladsvegetation i vattnen på lokalen, varför det inte kan uteslutas att åtskilliga fler individer kan ha undgått upptäckt. Den större vattensalamandern är tidigare inte känd från området och föranleder speciella hänsynstaganden vid planeringen av området. Samtliga grod- och kräldjur är idag också fridlysta vilket bland annat innebär att deras fortplantnings- och viloplatser inte får skadas eller förstöras. Den oexploaterade delen av planområdet är mycket varierad med inslag av öppna ytor och skogspartier av olika slag, diken och fuktstråk samt en hel del restelement från det äldre jordbrukslandkapet, bl a stengärden och märgelgravar. Många av dessa miljöer utgör sannolikt värdefulla groddjurshabitat under djurens landfas. Två biotoper är speciellt värdefulla för groddjur under landfasen. Den ena är uppvuxen flerskiktad lövskog med småkuperad terräng med stenhögar, diken, grova trädlågor, ris och lövhögar m.m. Här finns rikt med föda till groddjuren på sommaren och det finns frostfria skrymslen för övervintring. Den andra är gamla rågångar, som stengärdesgårdar med märgelgravar och grova fristående träd. Gamla stengärdesgårdar har gott om hålrum och är en klassisk övervintringsplats för salamandrar. Vatten längs stengärdesgårdarna skapar förutsättning för rikligt med föda. För att skydda och förstärka populationen av större vattensalamander i området bör i första hand hänsyn tas till artens lekvatten och dess närmaste omgivning. Ett område som sannolikt kan utgöra kärnområdet för populationen under lekperioden har identifierats, blå markering på kartan på nästa sida. Området är ett öppet våtmarksområde med diken, smågölar och kärr. Ett område som sannolikt kan utgöra kärnområde för populationen under landfasen under sommar- och vinterperioden har identifierats, gul markering på kartan. Området har uppvuxna, fuktiga lövskogar med differentierat markskikt samt äldre rågångar, framförallt med stengärden. Ett område har också identifierats där det finns förutsättningar att genomföra åtgärder för att förstärka populationen i området, grön markering på karta. Bild. s 11, Enetjärn Natur AB, 2012

23 23(46) Dnr 471/2013 För området har också en generell bedömning gjorts för övriga groddjur av vilka miljöer som är värdefulla eller har potential. I de mer oexploaterade partierna, inklusive den södra delen av undersökningsområdet, finns en mosaik av öppna områden och skogspartier i olika stadier med insprängda diken, småvatten och fuktstråk. Den varierade miljön gör att det finns rikligt med jaktmarker för groddjuren i området och utmärkta skrymslen för övervintring. Lekvatten för större och mindre vattensalamander har generellt sett högre kvaliteter än lekvatten för vanlig groda och vanlig padda. Vattensalamandrarna är mer känsliga för att vattnet torkar ut eftersom deras larver finns kvar i vattnet ända till senhösten. De är också känsliga för föroreningar och för fisk i vattnet. I figuren presenteras en samlad bedömning av de områden inom undersökningsområdet som har högst prioritet för att värna groddjursfaunan. Blå markeringar anger viktiga lekplatser med hög. Gulmarkerade områden utgörs av biotoper med mycket goda förutsättningar att hysa groddjur under landfasen. Som tidigare nämnts utgörs dessa områden främst av uppvuxna lövskogar med differentierat markskikt och av gamla rågångar med stengärden eller grova träd. Gröna markeringar utgörs slutligen av områden med vissa förutsättningar för groddjur och där det finns potential för för att förstärka groddjursfaunan i området. Bild s 13, Enetjärn Natur AB, Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att området gradvis omformas till ett område med stora deponier och den grönstruktur samt småvatten som finns i området idag kommer till stor del att försvinna. Naturen i området är idag inte skyddad förutom ett område söder om Ljunghems gård där deponi ska undantas för att bevara kulturhistoriska värden och naturvärden. Ett genomförande av gällande detaljplan får stora konsekvenser för groddjursbeståndet i området då deras habitat kommer att försvinna. Den stora vattensalamandern kommer med största sannolikhet försvinna från området. Sammanfattningsvis bedöms nollalternativet innebära påverkan för groddjur.

24 24(46) Dnr 471/2013 Planförslaget Planförslaget avsätter ett större naturområde på ca 29 ha som allmän platsmark, NATUR. Området omfattar det vatten- och kärnområde som den stora vattensalamandern har under lekperioden. Naturområdet omfattar också till stor del det område som den stora vattensalamandern antas nyttja under sommar- och vinterperioden samt ett område som kan utvecklas för att stärka populationen. Planförslaget innebär att ett område i söder, ut mot E6/E4/E20, försvinner som har bedömts som utvecklingsbart för att stärka populationen. I och med befintlig verksamhet i området och dess behov av ytor har det bedömts lämpligt att spara ett större sammanhängande område där det också finns störst fynd av stor vattensalamander. Det naturområde som föreslås sparas lämpar sig också för övriga groddjur. Naturområdet ligger också kopplat till befintliga stengärdesgårdar och märgelgravar norrut inom allmän platsmark. Detta innebär att övriga groddjur får kvar sina landvisten de utnyttjar under sommar och vinter. Ut mot E6/E4/E20 finns två områden som har bedömts lämpliga för utveckling där åtgärder kan genomföras för att stärka populationerna. Dessa bevaras ej i förslaget. Planförslaget innebär att naturmarken inte får dikas så att den fuktskog och den miljö som finns där idag därmed kan sparas. Kring det föreslagna verksamhetsområdet i norr föreslås naturmark med ekdungar och på sikt kan detta utgöra en ny miljö för groddjuren. Sammanfattningsvis görs bedömningen att förslaget kan medföra viss miljöpåverkan. En avvägning har gjorts mellan verksamhetens lokalisering samt behov och att värna om de mest värdefulla och potentiellt utvecklingsbara områdena. Planförslaget skapar troligtvis bättre förutsättningar för groddjur i området och med planerade åtgärder finns chans att groddjursbeståndet i området kan fortleva och utvecklas. Därmed anses att den påverkan med visst bortfall av inventerade miljöer som kommer ske som rimlig. Förslag till kompensationsåtgärder De naturområden som försvinner, som är utvecklingsbara för att stärka populationerna, kan kompenseras genom förstärkande åtgärder inom de områden som sparas. För att gynna groddjur föreslås att de stengärdesgårdar som sparas ska friställas från sly. Äldre träd inom naturmarken ska också sparas för annan flora och fauna. Märgelgravarna inom naturmarken ska friställas för att vattnet ska bli solbelyst. Under den befintliga vägen, som korsar naturmarken, ska en grodddjurspassage anläggas. Nya vattenytor kan skapas i naturmarken under luftledningsstråket och skapa nya habitat inom planområdet. Det är viktigt att de vatten som skapas ska vara fiskfria och solexponerade. Lägre buskage kan planteras i området för att skapa vintervisten.

25 25(46) Dnr 471/2013 För större vattensalamander är behovet av populationsfrämjande åtgärder ännu mer påfallande och följande konkreta åtgärder rekommenderas för att främja arten: att bete återupptas inom området för att bibehålla solinstrålning på smågölar, diken och kärr i området alternativt slåtter införs att ytterligare lämpliga smågölar etableras inom det öppna, betade området eller övriga lämpliga områden att skogarna närmast lekplatsen utvecklas för att långsiktigt skapa fler sammanhängande skogshabitat för landfasen att utveckling av mikrohabitat bör påskyndas i landmiljöerna, t ex genom att lämna grova lågor av lövträd eller att skapa sten- och rishögar. Alla kompensationsåtgärder bör utformas i samråd med sakkunnig. FÅGLAR Fågellivet har inventerats och bedömts i området, Enetjärns natur AB, april-juli Syftet med fågelutredningen har varit att lokalisera och redovisa förekomster av rödlistade eller särskilt utpekade arter i Artskyddsförordningen och redovisa hur de kan påverkas av en exploatering. Även arter som finns upptagna på den svenska rödlistan och som har livsmiljöer i området har behandlats. Hänsyn har också tagits till att det i delar av området planeras för vindkraft. Störst vikt har lagts vid de arter som häckar i regionen. Även förutsättningar för sträckande, rastande och övervintrande fåglar har analyserats. Utredningen sammanfattas nedan och utgör underlag för konsekvensbedömning och åtgärdsbeskrivning i området. Utredningen sammanfattas nedan och utgör underlag för konsekvensbedömning och åtgärdsbeskrivning i området. 1. Ormvråk 2. Röd glada 3. Brun kärrhök 4. Hämpling 5. Sånglärka 6. Tornseglare 7. Backsvala 8. Gråtrut, Ormvråk 9. Drillsnäppa 10. Svärta 11. Fjällvråk Det blå strecket på bilden redovisar inventeringsrutten. Bild. s 12, Enetjärn Natur AB, 2012

26 26(46) Dnr 471/2013 Det område som inventerats är relativt varierat från öppnare fält till sluten skog samt med delar som är starkt påverkade av mänsklig aktivitet (deponin). Deponin utgör en stor födolokal i området. De varierade biotoperna gör att fågelfaunan är relativt artrik. Resultatet av inventeringen är följande: En sträckande fjällvråk observerades. Rödlistad kategori NT (nära hotad) Rödglada har observerats vid flera tillfällen, framförallt över den aktiva deponin. Några häckningsplatser har ej påträffats. Sannolikt är det några få häckande par i närheten av planområdet som besöker deponin regelbundet. Omfattas av artskyddsförordningen. Brun glada observerades en gång och är troligtvis en fågel som tillfälligt besökte området. Brun kärrhök observerade en gång och är troligtvis en fågel som tillfälligt passerade området. Området utgör inte ett lämpligt födosöksområde för arten. Artskyddsförordningen Ett häckande ormvråkspar hittades i området, strax söder om Ljunghemsgården. Två par häckar söder om planområdet. För övrigt förekommer tillfälligt vanligare rovfåglar som tornfalk och sparvhök i området. Ett berguvspar har tidigare häckat i området. Sedan holken flyttades 2010 har inte arten observerats i området. Det är troligt att berguv ändå regelbundet besöker deponin då det är ett bra födosöksområde med rik förekomst av bl. a. brunråtta. Hornuggla kan förekomma vintertid i området. Fjädrar av arten har påträffats i området. Det är också möjligt att kattuggla kan tänkas häcka i området. Dessa arter kan bara inventeras nattetid och omfattas inte av inventeringen. Gråtrut är den vanligaste arten i området, ca 700 st uppskattades. Arten häckar inte i området och det var framförallt yngre fåglar som noterades vid inventeringen. Under andra delar av året bedöms vuxna fåglar förekomma oftare. Gråtrutarna födosöker på tippen och flyger regelbundet mellan deponin, Kropps våtmark i nordost, åkrar i närheten och kusten i väster. Rödlistad kategori NT(nära hotad) Drillsnäppa observerades vid ett tillfälle i området och bedöms sannolikt vara en rastande fågel. Rödlistad kategori NT(nära hotad) Svärta observerades vid ett tillfälle i en damm och bedöms sannolikt vara en rastande fågel. Rödlistad kategori NT(nära hotad) Två tornseglare observerades vid ett tillfälle. Arten kan möjligen häcka på någon av byggnaderna. Rödlistad kategori NT(nära hotad) Backsvala observerades vid ett tillfälle i området. Eventuellt kan ett par häcka öster om E6. Rödlistad kategori NT(nära hotad) En sånglärka observerades på den täckta deponin men det bedöms troligt att arten häckar på lokalen. Rödlistad kategori NT(nära hotad) Kärrsångare i ett stort bestånd observerade på täckta deponins västra sluttning. Hämpling förekom på ett par lokaler i området och det är troligt att trefyra par häckar i området. Rödlistad kategori VU (sårbar)